Lidingöbanan - Lidingö stad
Lidingöbanan - Lidingö stad
Lidingöbanan - Lidingö stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong><br />
Inbjudan till utställning av järnvägsplan samt miljökonsekvens-<br />
beskrivning för partiell dubbelspårsutbyggnad på <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong><br />
<strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> planeras att rustas upp och kopplas ihop med Spårväg City. Detta ger förutsättningar för en bekväm,<br />
klimatsmart och kapacitetsstark förbindelse mellan <strong>Lidingö</strong>, Norra Djurgårds<strong>stad</strong>en och Stockholm City.<br />
Utställningstid 17 september – 15 oktober 2012
Bakgrund Planeringsprocessen<br />
<strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> är i behov av att rustas upp till en modern<br />
spårväg, med nya moderna fordon och tillgänglighetsanpassade<br />
hållplatser. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> och SL har kommit<br />
överens om att <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> ska utgöra stommen i södra<br />
<strong>Lidingö</strong>s kollektivtrafik samt att banan ska kopplas ihop<br />
med den planerade Spårväg City i Ropsten. <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong><br />
och Spårväg City blir därmed ett sammanhängande trafiksystem<br />
och det blir åter möjligt att åka från <strong>Lidingö</strong> till<br />
centrala Stockholm utan byte. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> och SL planerar<br />
även för en ny spårvagnsdepå vid <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>s nuvarande<br />
depå vid AGA. Depån och de nya vagnarna blir gemensamma<br />
för <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> och Spårväg City.<br />
Idag är större delen av <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> enkelspårig med en<br />
begränsad kapacitet. Hållplatserna och fordonen har en<br />
äldre standard och är svårtillgängliga för resenärer med<br />
funktionsnedsättning eller barnvagn. För att öka kapaciteten<br />
behövs ytterligare dubbelspårssträckor på <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>.<br />
Den dimensioneras för 10-minuterstrafik i rusningen från<br />
Gåshaga brygga och 5-minuterstrafik från AGA mot<br />
Stockholm. De nya dubbelspårssträckorna gör det även<br />
möjligt att sätta in extra tåg under rusningstid.<br />
2<br />
Avgränsning järnvägsplan<br />
Befintlig Spårväg City, linje 7<br />
Depå<br />
Spårväg i olika planer<br />
Spårväg City, Hamngatan - Klarabergsgatan<br />
Spårväg City, Djurgårdsbron - Frihamnen<br />
Spårväg City, Frihamnen - Ropsten<br />
<strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>, Torsvik - Gåshaga brygga<br />
Sergels<br />
torg<br />
T-Centralen<br />
Drottninggatan<br />
Värtabanan<br />
L<br />
Hamngatan<br />
Sergels torg<br />
Norra länken<br />
Norra<br />
Djurgårds<strong>stad</strong>en<br />
Nybroplan<br />
Kungsträdgården<br />
Styrmansgatan<br />
Djurgårdsbron<br />
Strandvägen<br />
Alkärrshallen<br />
Ropsten<br />
Garnisonen<br />
Valhallavägen<br />
Oxenstiernsgatan<br />
<strong>Lidingö</strong>vägen<br />
Norra Hamnvägen<br />
SVT<br />
Radiohuset<br />
SR<br />
Berwaldhallen<br />
Nobelparken<br />
Södra Hamnvägen<br />
Lindarängsvägen<br />
Nordiska museet/Vasamuseet<br />
Liljevalchs/Gröna Lund<br />
Skansen<br />
Djurgårdsskolan<br />
Energihamnen<br />
Värtapiren<br />
Värtapiren<br />
Södra Värtan<br />
Tegeluddsvägen<br />
Hakberget Lindarängsvägen<br />
Torsvik<br />
Greve von Essens väg<br />
Bellmansro<br />
Waldemarsudde<br />
Värtahamnen<br />
Frihamnen<br />
Frihamnspiren<br />
Södra Kungsvägen<br />
Baggeby<br />
Loudden<br />
Bodal<br />
För planeringen av <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>s utbyggnad togs det<br />
under 2010-2011 fram en förstudie. Den hade två<br />
utredningsalternativ och Landstingets trafiknämnd<br />
beslutade i december 2011 att fortsätta planeringen<br />
enligt utredningsalternativ 2, som innehöll några fler<br />
sträckor med dubbelspår. Nämnden beslutade även att<br />
alternativet skulle optimeras, med avseende på nytta,<br />
kostnader och eventuella etapputbyggnader.<br />
SL upprättar därför järnvägsplan för partiell dubbelspårsutbyggnad<br />
på <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>. Under januari – mars<br />
2012 hölls samråd för sträckan Ropsten till Gåshaga<br />
brygga. De inkomna synpunkterna har bearbetats och<br />
nu ställs järnvägsplan för sträckan Torsvik till Gåshaga<br />
brygga ut för granskning. Under samrådet framförde<br />
Stockholms <strong>stad</strong> önskemål om att SL inte skulle föregå<br />
kommunens detaljplaneläggning av området. Ropsten<br />
kommer därför att ingå i järnvägsplan för Spårväg City,<br />
Frihamnen - Ropsten.<br />
Parallellt med planeringen för <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> pågår även<br />
planering för den nya Spårväg City. Se figur 1.<br />
<strong>Lidingö</strong><br />
Figur 1. Hela trafiksystemet Spårväg City; befintlig linje 7, den planerade utbyggnaden och <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> med den nya<br />
spårvagnsdepån i AGA.<br />
Larsberg<br />
Ny spårvagnsdepå<br />
i AGA<br />
AGA<br />
Södra Kungsvägen<br />
Skärsätra<br />
Kottla<br />
Högberga<br />
Brevik<br />
Käppala<br />
Ny hållplats<br />
Gåshaga<br />
brygga<br />
Planeringen för att bygga spårväg regleras enligt lagen<br />
om byggande av järnväg (SFS 1995:1649). Planeringsprocessen<br />
syftar till att skapa en god koppling till övrig<br />
samhällsplanering och miljölagstiftning. Processen ska<br />
också ge goda möjligheter till förankring, samråd och<br />
insyn för berörda och myndigheter. Under hela planeringens<br />
gång hålls samråd med kommuner, länsstyrelser,<br />
berörda fastighetsägare samt andra som kan påverkas av<br />
spårvägen. Dessa har möjlighet att komma med synpunkter.<br />
SL värderar synpunkterna och tar ställning till om<br />
den föreslagna utformningen bör ändras.<br />
Den formella planeringsprocessen består av tre skeden:<br />
förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan, se figur 2.<br />
Arbetet detaljeras successivt från översiktliga alternativstudier<br />
till en mer detaljerad projektering av den mest<br />
lämpliga lösningen. Arbetet bedrivs i samarbete med<br />
berörda kommuner och myndigheter.<br />
Förstudie för <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> genomfördes 2010-2011.<br />
Eftersom endast ett alternativ återstod efter förstudien<br />
och befintliga <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> byggs ut inom befintlig<br />
spårkorridor fortsatte arbetet direkt med järnvägsplan.<br />
Idéskede Förstudie** Järnvägsutredning**<br />
Alternativ 1<br />
Alternativ 2<br />
Alternativ 3<br />
Alternativ 1<br />
Alternativ 2<br />
Under järnvägsplaneskedet har enskilda intressen större<br />
inverkan än i tidigare skeden, genom att planeringen<br />
preciseras så att det blir möjligt att ha mer specifika<br />
synpunkter. Samråd för järnvägsplanen hölls under<br />
januari – mars 2012. Under samrådet inkom cirka 120<br />
synpunkter som bemöts i en samrådsredogörelse som<br />
finns tillgänglig på utställningen.<br />
Järnvägsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning<br />
(MKB) som ska godkännas av Länsstyrelsen. <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>s<br />
MKB godkändes av Länsstyrelsen den 6 juli<br />
2012. Inom område för detaljplan eller områdesbestämmelser<br />
får en spårväg inte byggas i strid med planerna<br />
eller bestämmelserna. <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> upprättar sex olika<br />
detaljplaner för att den föreslagna järnvägsplanen ska<br />
kunna genomföras.<br />
Järnvägsplanen prövas och fastställs slutligen av Trafikverket.<br />
En fastställd och laga kraftvunnen järnvägsplan<br />
ger spårvägsbyggaren rätt att bygga spårvägen och ta<br />
mark i anspråk med stöd av en lantmäteriförrättning.<br />
Planen upphör att gälla om bygget inte påbörjats inom<br />
fem år från det att fastställelsebeslutet vunnit laga kraft.<br />
Järnvägsplan<br />
Framtagande av MKB* Framtagande av MKB*<br />
Bygghandling<br />
Alternativ 1 Alternativ 1<br />
Figur 2. Planeringsprocessen enligt lag om byggande av järnväg. *Miljökonsekvensbeskrivning. **Ovanstående process är<br />
schematisk, alternativen är fiktiva.<br />
Preliminära tider för <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> och sammankoppling med Spårväg City<br />
Utställning av järnvägsplanen ............................................17 september – 15 oktober 2012<br />
Fastställelseprövning och laga kraft ..............................................Våren – sommaren 2013<br />
Byggstart ...........................................................................Sommaren 2013<br />
Sammankoppling i Ropsten. ..............................................................Tidigast 2017<br />
3
Järnvägsplanens omfattning Hållplatser som byggs om<br />
Järnvägsplanen omfattar <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>, sträckan Torsvik<br />
till Gåshaga brygga. Den nya spårvagnsdepån vid AGA<br />
studeras inte i järnvägsplanen, utan i en separat detaljplaneprocess<br />
med egen MKB. Den del av <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong><br />
som ingår enligt detaljplan för spårvagnsdepån redovisas<br />
i MKB för denna jänrvägsplan.<br />
I järnvägsplanen föreslås nya dubbelspårssträckor och<br />
en omläggning av banan närmare Södra Kungsvägen,<br />
på en del av sträckan mellan Larsberg till strax öster<br />
om AGA, se figur 3. I förslaget ingår också att den<br />
befintliga banans geometri optimeras för att ge högre<br />
kapacitet och minskad störningskänslighet, samt<br />
möjliggöra högre hastigheter än i dagsläget och därmed<br />
kortare restider. Åtgärderna bidrar till det övergripande<br />
målet att kunna säkerställa en driftsäker och kostnadseffektiv<br />
trafik på det sammankopplade trafiksystemet<br />
Spårväg City och <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>.<br />
I samrådsskedet föreslogs utöver dessa en längre<br />
utbyggnad med dubbelspår väster om Baggeby samt<br />
mellan AGA – Skärsätra och Högberga – Brevik. Under<br />
4<br />
Ropsten<br />
Järnvägsplan <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong><br />
<strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>, befintligt dubbelspår/enkelspår<br />
Föreslagen dubbelspårsutbyggnad, Torsvik - Gåshaga brygga<br />
Plangräns järnvägsplan, Torsvik - Gåshaga brygga<br />
Planerad utbyggnad, Djurgårdsbron - Ropsten<br />
Hållplats (hållplats Talludden och Gåshaga föreslås slås ihop i ett nytt läge)<br />
Torsvik<br />
<strong>Lidingö</strong><br />
centrum<br />
Baggeby<br />
Bodal<br />
Larsberg<br />
AGA<br />
Befintligt<br />
dubbelspår<br />
Ny spårvagnsdepå<br />
i AGA<br />
Figur 3. Befintliga och föreslagna dubbelspårssträckor.<br />
<strong>Lidingö</strong><br />
Skärsätra<br />
Kottla<br />
Högberga<br />
Brevik<br />
Killinge<br />
Käppala<br />
0 m 800 m<br />
Ny hållplats<br />
Gåshaga<br />
brygga<br />
utredningsarbetet har SL arbetat med resandeprognoser<br />
och trafiksimuleringar för prognosåret 2030.<br />
Prognoserna visar att resandet på <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> förväntas<br />
bli omkring 30 % mer än i dagsläget och att det<br />
finns behov av 10-minuterstrafik i rusningen från<br />
Gåshaga brygga och 5-minuterstrafik från AGA mot<br />
Stockholm. Trafiksimuleringar som genomförts för hela<br />
det sammankopplade systemet har visat att dubbelspårssträckorna<br />
som föreslogs i samrådet med två<br />
undantag var motiverade för att garantera ett driftsäkert<br />
trafiksystem. Spårvagnsmöten kommer i allmänhet<br />
inte att förekomma mellan AGA och Skärsätra eller<br />
mellan Högberga och Brevik, inte ens vid något större<br />
förseningar. Därför behålls de sträckorna som enkelspåriga.<br />
Känslighetsanalyser har visat att den föreslagna<br />
utbyggnaden räcker till även om resandet skulle öka<br />
avsevärt mer än prognosen visat på.<br />
Eftersom spårvagnsmöten kan ske på fler ställen<br />
kommer den partiella dubbelspårsutbyggnaden och<br />
optimeringen av befintligt spår innebära att kapaciteten<br />
på banan höjs och att störningskänsligheten minskar.<br />
En stor del av upprustningsbehovet på <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> berör<br />
hållplatsmiljöerna. Flera befintliga hållplatser ligger i kurva,<br />
vilket skapar ett avstånd mellan vagn och plattform som<br />
försämrar tillgängligheten. Utformningen av hållplatsmiljöerna<br />
syftar till att ge en bättre tillgänglighet och<br />
personsäkerhet. Plattformarna förlängs, breddas och<br />
anpassas i höjd till moderna fordon. Hållplatserna förses<br />
med samma informationssystem, taktila markeringar och<br />
utrustning för säkerhet som hela Spårväg City. Dynamiska<br />
informationsskyltar och pratorer (talad trafikinformation)<br />
informerar resenärerna om nästa tågs avgång och<br />
störningsinformation. Tillgängligheten ska öka så att alla<br />
kategorier av resenärer kan utnyttja kollektivtrafiken och<br />
erbjudas en attraktiv miljö och service.<br />
Idag ligger hållplatserna på <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>s yttre del tätt<br />
och för att hålla tidtabellen stannar spårvagnen inte i<br />
Gåshaga under rusningen. Hållplatsen Talludden ligger i<br />
Gestaltning<br />
I gestaltningen har eftersträvats att spårvägsanläggningens<br />
formspråk ska hålla ihop utmed <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> samt med<br />
banan i Stockholms <strong>stad</strong>, så att det finns en kontinuitet och<br />
igenkänning i <strong>stad</strong>sbild och landskapsbild. Gestaltningen syftar<br />
till att skapa förutsättningar för en enhetlig, funktionell och<br />
estetisk utformning av spårvägens hållplatser. Gestaltningsprinciperna<br />
ska vara ett stöd till hur spårvägens anläggningar<br />
ska utformas och passa in i de befintliga miljöerna.<br />
Hållplatserna på <strong>Lidingö</strong> består av varierade platser och<br />
landskapsrum och gestaltas därför på två nivåer;<br />
generellt och platsspecifikt. Generella element är till<br />
exempel väderskydd och belysning, som är lika på alla<br />
hållplatser. Gestaltningen av de generella elementen<br />
görs medvetet lågmäld och diskret. Fokus ligger istället<br />
på att lyfta fram äldre stationsbyggnader och den fina<br />
kurva vilket gör att tillgänglighetskraven inte kan uppfyllas<br />
där. Hållplatserna Gåshaga och Talludden slås därför<br />
samman till en ny längs Värdshusvägen.<br />
Hållplatserna Baggeby, Bodal, Larsberg, Kottla, Brevik och<br />
Käppala byggs om med nya längre plattformar som anpassas<br />
i höjd och sidled för att medge plant insteg i spårvagnen.<br />
Bodal, Larsberg och den nya sammanslagna hållplatsen<br />
(Talludden – Gåshaga) får saxade hållplatser. Väderskydd<br />
och belysning moderniseras och tillgänglighetsanpassas.<br />
Som en följd av utbyggnaden av det nya bo<strong>stad</strong>sområdet<br />
Dalénum och den nya spårvagnsdepån, flyttas AGA<br />
hållplats cirka 100 meter österut. Hållplatsen får en<br />
mittplattform och en sidoplattform.<br />
Högberga hållplats flyttas cirka 50 meter österut eftersom<br />
den nu ligger i en kurva vilket medför en sämre tillgänglighet.<br />
miljö som redan finns kring hållplatserna. Se figur 4.<br />
Väderskydd, belysningsstolpar och papperskorgar lackas i<br />
en diskret grafitgrå kulör och den droppformade belysningsarmaturen<br />
samspelar med befintliga belysningsstolpar<br />
längs banan. Se figur 5. Vid varje hållplats kommer en<br />
platsspecifik anpassning att ske med exempelvis stödmurar<br />
och vegetation, som formas efter hållplatstyp och efter hur<br />
hållplatsen landar i sin omgivning.<br />
<strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> bär tydliga spår av andra tiders gestaltning,<br />
vilket tas till vara i så stor utsträckning som möjligt med<br />
hänsyn till byggnadernas skick. Äldre stationsbyggnader i<br />
trä bevaras så långt som möjligt på sin nuvarande plats<br />
och hållplatser och plattformar anpassas efter byggnaden.<br />
I de fall stationsbyggnaden står i vägen för den planerade<br />
spårutbyggnaden kommer byggnaden att flyttas.<br />
Figur 4. Äldre stationsbyggnad i Gåshaga Figur 5. Fotomontage av hållplats Käppala<br />
5
Miljö<br />
En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för<br />
utbyggnaden, där följande miljöaspekter har studerats:<br />
– Buller, stomljud och vibrationer<br />
– Risk och säkerhet<br />
– Naturmiljö, mark och vatten<br />
– Kulturmiljö, <strong>stad</strong>s- och landskapsbild<br />
– Rekreation och friluftsliv<br />
– Klimat<br />
Enligt den utförda bullerutredningen kommer ljudnivåerna<br />
att reduceras markant. Se figur 6. Det medför<br />
positiva konsekvenser för de boendes hälsa och<br />
förbättrar förutsättningarna för friluftslivet längs banan.<br />
Bullerskyddsåtgärder föreslås för de fastigheter som får<br />
ljudnivåer över riktvärdena. Därmed kommer inga<br />
fastigheter få ljudnivåer över riktvärdena.<br />
De äldre stationsbyggnaderna bevaras men en del<br />
kommer att behöva flyttas. Antingen till nya hållplatser<br />
Ropsten<br />
6<br />
Torsvik<br />
Teckenförklaring<br />
Nutida maximalnivå dB(A)<br />
65 - 70<br />
70 - 75<br />
75 - 80<br />
80 - 85<br />
85 -<br />
studerat område<br />
<strong>Lidingö</strong> centrum<br />
Baggeby<br />
Lilla Värtan<br />
Bodal<br />
0 1 000 2 000 m<br />
Ropsten<br />
Torsvik<br />
Teckenförklaring<br />
Framtida maximalnivå dB(A)<br />
65 - 70<br />
70 - 75<br />
75 - 80<br />
80 - 85<br />
85 -<br />
studerat område<br />
<strong>Lidingö</strong> centrum<br />
Baggeby<br />
Lilla Värtan<br />
Bodal<br />
0 1 000 2 000 m<br />
Larsberg<br />
Larsberg<br />
Gångsättra<br />
AGA<br />
Gångsättra<br />
AGA<br />
Stockby<br />
Skärsätra<br />
Stockby<br />
Skärsätra<br />
eller inom befintliga hållplatslägen. Stationsbyggnaderna<br />
utgör en stor del av <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>s kulturhistoriska<br />
värde och bidrar till banans identitet.<br />
I banans närområde finns bland annat naturreservatet<br />
Långängen – Elfvik som inte bedöms påverkas av<br />
utbyggnaden. På de föreslagna dubbelspårssträckorna<br />
kommer landskapet i banans närområde att förändras<br />
men sammanstaget bedöms utbyggnaden få positiva<br />
konsekvenser för rekreation och friluftsliv, i form av<br />
minskat buller och bättre tillgänglighet till frilufts-<br />
områden med hjälp av kollektivtrafik.<br />
Utbyggnadsförslaget innebär en mer komplex trafikmiljö.<br />
Därför vidtas ett antal riskreducerande åtgärder, bland<br />
annat förbättrad spårgeometri, saxade plattformar, gångfållor<br />
i anslutning till hållplatser, partiell stängsling, bommar<br />
(hel- eller halvbom) och ATC-system (Automatic Train<br />
Control). Sammantaget bedöms säkerheten öka med<br />
föreslagen utbyggnad.<br />
Koltorp<br />
Kottlasjön<br />
Kottla<br />
Koltorp<br />
Kottlasjön<br />
Kottla<br />
Figur 6. Jämförelse mellan beräknad bullernivå idag och efter utbyggnad.<br />
Ekholmsnäs<br />
Mölna<br />
Mölna<br />
Högberga<br />
Ekholmsnäs<br />
Högberga<br />
Brevik<br />
Brevik<br />
Killinge<br />
Käppala<br />
Halvkakssundet<br />
Killinge<br />
Käppala<br />
Halvkakssundet<br />
Gåshaga<br />
Talludden Gåshaga brygga<br />
Gåshaga<br />
Talludden Gåshaga brygga<br />
Spårvagnarna<br />
Efter den genomförda upprustningen och moderniseringen<br />
kommer <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> att trafikeras av moderna vagnar<br />
med tystare gång än de vagnar som trafikerar idag. Det<br />
medför att bullernivån kring banan sänks. Vagnarna kommer<br />
att ha hög tillgänglighet och komfort för resenärer med<br />
funktionsnedsättning samt ha flexibla utrymmen som<br />
rymmer rullstolar och barnvagnar. I och med den planerade<br />
Ersättningstrafik under ombyggnadstiden<br />
Under byggtiden kommer hela <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> att stängas av<br />
under en samlad period av 1½ år, från och med sommaren<br />
2013. Under avstängningen kommer ersättningstrafik med<br />
buss att ordnas. Se figur 7.<br />
Ersättningstrafiken föreslås i huvudsak bestå av två linjer,<br />
linje 21X och linje 21L. Linje 21L betjänar Baggeby, Bodal<br />
och Larsberg. Linjen trafikerar sträckan Ropsten - Larsberg,<br />
via Bodalsvägen. Linje 21X betjänar området öster om<br />
Påstigande (2010)<br />
200<br />
300<br />
400<br />
600<br />
700<br />
800<br />
900<br />
1100<br />
Torsvik<br />
Linje 21X<br />
Linje 21A<br />
Linje 21S<br />
<strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong><br />
Baggeby<br />
Bodal<br />
Larsberg<br />
Utbyggnad av depån vid AGA<br />
Parallellt med planerna för <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> pågår också<br />
planering för ombyggnad av den befintliga<br />
spårvagnsdepån vid AGA. Idag fungerar den som depå<br />
för <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>s vagnar och <strong>Lidingö</strong>s bussar. Den nya<br />
spårvagnsdepån kommer efter sammankopplingen att<br />
rymma <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>s och Spårväg Citys vagnar.<br />
AGA<br />
Figur 7. Planerad ersättningstrafik under byggtiden.<br />
ihopkopplingen med Spårväg City i Ropsten, blir <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong><br />
och Spårväg City ett trafiksystem. Det blir då åter<br />
möjligt att åka från <strong>Lidingö</strong> till centrala Stockholm utan byte.<br />
I ett första skede bedöms cirka 40 meter långa spårvagnar<br />
vara aktuella, men hållplatserna planeras för att kunna<br />
rymma längre spårvagnar på sikt, uppemot 60 meter långa.<br />
AGA, och trafikerar i huvudsak samma sträcka som<br />
nattbusslinje 291. Mellan Ropsten och AGA trafikerar<br />
linjen Södra Kungsvägen, med ett fåtal uppehåll längs<br />
vägen.<br />
Därutöver föreslås linje 201 förlängas från Kottla till<br />
Högberga, där byteshållplats för resande mot <strong>Lidingö</strong><br />
centrum ordnas. Dessutom föreslås ett antal avgångar<br />
med en skolbusslinje, linje 21S.<br />
Skärsätra<br />
Kottla<br />
Högberga<br />
Brevik<br />
Gåshaga<br />
Talludden<br />
Gåshaga brygga<br />
Käppala<br />
0 1 000 2 000 3 000 m<br />
På grund av detta behöver det tillgängliga depåområdet<br />
utökas. Bussarna flyttas till en annan bussdepå i<br />
Stockholm. Arbete med upprättande av detaljplan för<br />
spårvagnsdepån pågår. Planförslaget ställdes ut under<br />
våren 2012 och beräknas antas av <strong>Lidingö</strong>s kommunfullmäktige<br />
under hösten 2012.<br />
7
För mer information<br />
Planförslaget med miljökonsekvensbeskrivning och<br />
samrådsredogörelse finns utställt mellan<br />
17 september och 15 oktober på följande platser under<br />
respektive kontors öppettider:<br />
– <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>s <strong>stad</strong>shus, Stockholmsvägen 50, <strong>Lidingö</strong>.<br />
– Trafikverket Region Stockholm, Solna Strandväg 98, Solna.<br />
Representanter från AB Storstockholms Lokaltrafik<br />
(SL) kommer att finnas på plats vid utställningen på<br />
<strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong>shus den 4 oktober samt 8 oktober mellan<br />
kl. 17.00 – 19.00.<br />
För ytterligare information välkommen att kontakta<br />
Sara Söderstam, delprojektledare järnvägsplan och<br />
rådighetsfrågor <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong>.<br />
Telefon: 0730-760 765<br />
E-post: sara.soderstam@sl.se<br />
Websida: sl.se/lidingobanan<br />
Spårväg City är en modern spårväg i centrala Stockholm. Tanken är att skapa en bekväm,<br />
kapacitetsstark förbindelse mellan <strong>Lidingö</strong>, Norra Djurgården och Stockholm City. Idag går<br />
den mellan Sergels torg och Waldemarsudde.<br />
Vi vill veta vad du tycker!<br />
Synpunkter på järnvägsplanen med miljökonsekvensbeskrivning<br />
lämnas senast den 15 oktober 2012. Endast<br />
skriftliga synpunkter via brev eller e-post mottages.<br />
Kuvertet/Ämnesraden märks:<br />
”Järnvägsplan <strong><strong>Lidingö</strong>banan</strong> Torsvik–Gåshaga brygga,<br />
Dnr TRV 2012/57804”<br />
och sänds till:<br />
Trafikverket<br />
Ärendemottagning<br />
Box 810<br />
781 28 Borlänge<br />
eller<br />
trafikverket@trafikverket.se
Change language