Fluor i kariesprofylaxen 2013.pdf

Upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp
Eva Borssén, avd pedodonti Umeå 20130101-20406300 Styrgruppen 2.3 Riktlinjer
sköljs munnen med liten mängd vatten. Efter avslutad tandborstning bör munhålan få vila till
nästa måltid.
Tandkräm
• Tandkräm finns med 0,025 % (250 ppm), 0,1 % (1000 ppm)och 0,15% (1450 ppm) fluor.
• Tandkräm med 0,025 % fluor har ingen tillfredställande kariesreducerande förmåga.
Därför bör tandkräm med minst 0,1 % fluor rekommenderas.
• Fluortandkräm är en etablerad vana när den första primära molaren erupterar vid cirka ett
och ett halvt års ålder. Det är då lagom att använda ungefär så mycket tandkräm som ryms
på barnets lillfingernagel. Tandkrämen bör innehålla 0.15 %.
• Ett flertal faktorer påverkar tandkrämens effektivitet: fluorkoncentrationen, mängden
tandkräm på tandborsten, borstningsfrekvensen och efterföljande vattensköljning. Enligt
Cochranerapporten (2003) förefaller det som om den kariesreducerande effekten av
fluoriderad tandkräm ökar med högre fluorkoncentration i tandkrämen och vid mer
frekvent borstning.
• Tandkräm ( Duraphat®) med hög fluorhalt (0,5 %, 5000 ppm) rekommenderas till
tonåringar över 16 år vid förhöjd kariesrisk och hög kariesaktivitet. För att undvika
ackumulering av fluor måste det totala intaget av fluor utvärderas innan denna
fluortandkräm används. Bör endast användas efter samråd med tandläkare.
Fluorlack
• Hos lågkariesaktiva barn är karies framför allt begränsad till fissurer där extra tillförsel av
fluor utöver tandkräm har en begränsad effekt. Därför finns ingen grund för att fluorlacka
lågkariesaktiva grupper av barn
• På patienter med kariesrisk har professionell behandling med fluorlack minst två gånger
per år en kariesförebyggande effekt i det unga permanenta bettet också vid samtidig
användning av fluortandkräm.
En nyligen publicerad studie visar att fluorlackning i skolan, som komplement till
egenvård, har en kariesförebyggande effekt på kariesaktiva tonåringar. (Moberg- Sköld,
2006). Riskpatienter bör därför fluorlackas.
• Fastsittande tandställningar försvårar munhygienen och ackumulerar plack. För att minska
risken för utveckling av sk ”white spots” hos patienter med bristfällig munhygien
rekommenderas pensling med silanfluoridlack (Fluor Protector® 0,1%F). Lackningen görs
vid ordinarie kontroller. Tandytan runt bågfästena rengörs och torrläggs innan ca 0,2-0,3
ml varnish penslas runt bågfästena.
Fluorsköljning
• Vid hög kariesrisk hos barn 6 år eller äldre, rekommenderas fluorsköljning som
tilläggsprofylax. Kan ersättas av fluorsugtabletter.
• Fluorsköljning bör ske efter tandborstning.
5