1. Maltas historia fram till den brittiska tiden - Malaxedu.fi
1. Maltas historia fram till den brittiska tiden - Malaxedu.fi
1. Maltas historia fram till den brittiska tiden - Malaxedu.fi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
egler att följa, bl.a. <strong>fi</strong>ck de inte bära vapen, inte rösta, och de tvingades bära ett<br />
märke för att visa att de var kristna. Araberna byggde även en hög mur runt sta<strong>den</strong>,<br />
ingen vet varför, men kanske som skydd mot inkräktare och för att hålla folket inom<br />
sta<strong>den</strong>. Mycket lämnade kvar efter araberna, t.ex. hör man på det maltesiska språket<br />
vissa likheter med arabiskan.<br />
Under spanskt styre<br />
Under medelti<strong>den</strong> såldes Malta mellan diverse kungariken, men blev slutligen en del<br />
av det spanska imperiet under Karl V:s styre i och med föreningen av Kastilien och<br />
Aragonien år 1479.<br />
När det osmanska riket började breda ut sig i början av 1500-talet, beslutade sig <strong>den</strong><br />
spanske kungen, Karl V, för att ge Malta <strong>till</strong> Johanniteror<strong>den</strong>, och på så sätt skydda<br />
sitt rike från en muslimsk invasion. Kort därefter attackerade osmanerna Maltaöarna<br />
och tog flera fångar, vilket <strong>fi</strong>ck riddarna att börja förbereda sig på en större attack. År<br />
1565 dök en enorm turkisk armada upp vid <strong>Maltas</strong> kust och började <strong>den</strong> fyra<br />
månader långa belägringen av Malta.<br />
Birgu var en av de större byarna och dess hamnar var mycket lämpliga för flottan, så<br />
därför valde riddarna att belägra sta<strong>den</strong>. I närheten av Birgu hade man byggt två fort,<br />
ett där sta<strong>den</strong> Senglea och ett där huvudsta<strong>den</strong> Valletta ligger idag, som försvaret<br />
drog nytta av. Fortet som stod där Valletta står idag blev först attackerat i maj och<br />
erövrades inom en månad, men därefter fortsatte osmanerna att attackera Birgu och<br />
fortet vid Senglea utan <strong>fram</strong>gång. I september samma år gav osmanerna upp och<br />
drog sig <strong>till</strong>baka. De hade förväntat sig en seger inom några veckor med sina 40 000<br />
män mot riddarnas 9000. Sultanen dog några år senare.<br />
Johanniteror<strong>den</strong><br />
Ett år efter segern över osmanerna började<br />
Johanniteror<strong>den</strong> bygga en stad med ett försvar<br />
vars like man aldrig tidigare skådat på ön. Sta<strong>den</strong><br />
<strong>fi</strong>ck namnet Valletta efter mannen som hade lett<br />
riddarna <strong>till</strong> segern, Jean Parisot de Vallette.<br />
Sta<strong>den</strong> skulle ligga på halvön Gholja Sciberras,<br />
<strong>den</strong> plats där fortet St. Elmo en gång stått.<br />
Eftersom det osmanska riket aldrig anföll igen blev<br />
byggnaderna aldrig använda och är idag därför<br />
bland de bäst bevarade från tidsperio<strong>den</strong>.<br />
Johanniteror<strong>den</strong> hade <strong>till</strong> skillnad från tidigare<br />
regenter på ön inget eget hemland utanför Malta,<br />
så de bestämde sig för att göra Malta <strong>till</strong> sitt hem<br />
och investerade stort. Tack vare sin adliga<br />
härkomst och det faktum att de byggt upp sig en<br />
förmögenhet genom sin tjänst som livvakter vid<br />
färdvägen <strong>till</strong> det heliga landet hade de råd med<br />
detta. De arkitektoniska och konstnärliga<br />
lämningarna från perio<strong>den</strong> är de mest intressanta<br />
och anmärkningsvärda i <strong>Maltas</strong> <strong>historia</strong>, speciellt<br />
sta<strong>den</strong> Valletta.<br />
Jean Parisot de Vallette<br />
5