AFFÄRSJURIDIK - startaeget.fi

3 Skydd för affärsidén
I ett samhälle med fri konkurrens kan företagarna behöva ett sätt att skydda sin näring
från illojal konkurrens. Den som har skrivit en bok har upphovsrätt till verket och den
som har gjort en uppfinning kan söka patent på den.
Immaterialrätten indelas i två huvudgrupper nämligen upphovsrätt och industriellt
rättsskydd. Upphovsrätt kan man inte ansöka om, den uppstår automatiskt då någon
gett upphov till ett konstnärligt verk t.ex. en bok eller en sång. Industriellt rättskydd,
t.ex. patent, kan man ansöka om. Till immaterialrätten hör förutom upphovsrätten även
patenträtt, nyttighetsmodellrätt, mönsterrätt, ensamrätt till kretsmönster för integrerade
kretsar, växtförädlarrätt och varumärkesrätt.
3.1 Patent
Genom att söka patent kan man få ensamrätt till en uppfinning av teknisk karaktär. En
förutsättning för att kunna registrera ett patent är att uppfinningen kan användas
industriellt och att den är ny. Med ny menas att den skiljer sig väsentligt från tidigare
registrerade patent. Om patent söker man skriftligt hos Patent- och registerstyrelsen
och till ansökningen skall man bifoga ritningen med förklaringar. Ett patent är i kraft i
20 år varefter det kan förnyas.
3.2 Nyttighetsmodellrätt
Nyttighetsmodellrätt kallas också för lilla patentet och är inte lika byråkratiskt och
invecklat som patentet. Man kan alltså skydda idéer och lösningar som inte når upp till
nivån för patentet men som ändå är uppfinningar på sitt område. Lilla patentet är i
kraft i fyra år och kan därefter förnyas för därpå följande fyra år och därefter för två år.
3.3 Modellrätt
Med mönsterrätt avses att man kan söka skydd för en produkts utseende eller form,
ett ornament. Det här är vanligt t.ex. inom klädbranschen. Ett dylikt skydd är i kraft fem
© startaeget.fi och Liselott Berg Ahlroth (12/61) 12.6.2006