Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Resandefolkets Snarsmon<br />
”Innan vi riktigt visste om det, voro<br />
vi redan mitt inne i byn. Ett obestämt<br />
antal hyddor reste sig runt omkring.<br />
Men inte gjorde husen i denna<br />
stad mycket väsen av sig. Man såg<br />
dem knappast, förr än man höll på att<br />
ramla över dem. De voro nämligen<br />
nedsänkta i sandmon ända till takåsen,<br />
och blott en lutande dörr med en<br />
fönsterruta eller ett större hål på mitten<br />
var det egentliga kännetecknet på<br />
en familjebostad. Men sandmon var<br />
torr och hård, så nog var det praktiskt<br />
på mer än ett sätt att bo där nere i<br />
lugnet. Det var varmt om vintern och<br />
svalt på sommaren.”<br />
Så här beskriver folkskollärare Sjöblom<br />
sitt besök på resandeboplatsen<br />
Snarsmon runt 1890. I trakten kallades<br />
byn för Tattarstan eller Tattarbyn,<br />
men av hänsyn till resandefolket som<br />
alltid värjt sig mot den nedsättande<br />
benämningen, använder vi platsnamnet<br />
Snarsmon vilket anammats alltmer<br />
senaste åren.<br />
Bosättningen presenterades i skrift<br />
första gången 1929 då Sjöblom berättar<br />
om byns utseende, dess folk och,<br />
inte minst, hans möten med dessa<br />
människor under några år kring 1890.<br />
Berättelsen är fylld av den tidens schabloner<br />
och kanske inte helt tillförlitlig<br />
i alla detaljer.<br />
Snarsmons historia<br />
Byn befolkades troligen under 1800talet<br />
senare hälft och här bodde som<br />
mest omkring 30 resandefamiljer i ett<br />
flertal bostäder. Husen låg spridda utmed<br />
norra kanten av en myr i ett bergigt<br />
skogsområde nära norska gränsen<br />
i Bullaren. Man bodde här omväxlande<br />
hela eller delar av året. Enligt sägnen<br />
kördes invånarna bort ett par omgångar,<br />
men kom tillbaka och byggde<br />
upp husen igen. Byn övergavs i början<br />
Av Kristina Lindholm, verksamhetsledare för arkeologi<br />
och kulturlandskap, Bohusläns museum.<br />
av 1900-talet och<br />
skogen tog över<br />
platsen. Idag syns<br />
grunderna efter<br />
ca 12 hus. Platsen<br />
har varit känd i<br />
trakten och bland<br />
många resande<br />
sedan dess. Den<br />
registrerades också<br />
i samband med<br />
Riksantikvarieämbetetsfornminnesinventering<br />
på 1970-talet.<br />
Arkeologisk<br />
utgrävning av Snarsmon<br />
Hösten 2003 skulle skogen avverkas<br />
och på Länsstyrelsens uppdrag inventerade<br />
Bohusläns museum området.<br />
Förutom husgrunderna påträffades<br />
då stenmurar, gränsstenar och rester<br />
av övergivna åkrar. Sju husgrunder<br />
upptäcktes och senare fler, totalt tolv<br />
stycken och kanske finns fler dolda i<br />
marken.<br />
När projekt Ekomuseum Gränsland<br />
ville göra Snarsmon till ett besöksmål,<br />
väcktes tankarna på en arkeologisk<br />
utgrävning för<br />
att få mer kunskap<br />
om platsen.<br />
Några resandefamiljer<br />
var intresserade<br />
och ett samarbete<br />
etablerades<br />
mellan Bohusläns<br />
museum<br />
och en resandeförening<br />
kring<br />
projektet. Under<br />
2004, 2005<br />
och 2006 undersöktes<br />
sam-<br />
11<br />
Så här såg det stora huset ut<br />
före utgrävningen.<br />
Foto: Lars-Erik Hammar<br />
manlagt tre av husgrunderna. Två av<br />
husgrunderna var rester av bostadshus<br />
och det tredje har tolkats som ett kollektivt<br />
kök.<br />
Ett av bostadshusen var ingrävt i<br />
sluttningen så att på håll har endast<br />
taket synts.<br />
forts.<br />
Så småningom kom resterna av en bostad<br />
fram. I undersökningarna deltog arkeologer,<br />
resande och lokalhistoriskt intresserade.<br />
Foto: Kristina Lindholm
Change language