Bohusarvet 2008-1

I husen påträffades personliga föremål;
knappar, tygbitar, rester av skor,
pärla, glasöga, kam, redskap, verktyg,
hushållsföremål såsom porslin och
järngrytor samt byggnadsdetaljer. Saker
som hade kasserats, tappats eller
glömts kvar när de sista människorna
lämnade byn. 2007 återuppbyggdes
en kallmurad vägg till ett av bostadshusen.
I samband med det utfördes
även en mindre arkeologisk undersökning.
Gränsbygd
Det är bara 400 m till norska gränsen
och bosättarna idkade handel med lokalbefolkningen
i båda länderna. Det
sägs att de resande sällan tog de etablerade
gränsövergångarna. Där kunde
det bli problem med kontroll av
både folk och packning. Istället sökte
de sig in i de skyddande skogarna där
det fanns mer okända stigar över gränsen,
dessa vägar och gränsövergångar
blev sedan kända även av andra resande.
Deras huvudsakliga inkomst skall
ha kommit från förtenning av kop-
Det pågick hela tiden olika samtal, diskussioner
och frågor, om den historiska händelsen,
om utgrävningen och om hur husen
sett ut. Dessa berättelser av, och diskussioner
med deltagande resande under undersökningen
har i högsta grad berikat bilden
av platsen och resandefolkets livsvillkor. Till
vänster Git Moberg och till höger Anette
Magnusson. Foto: Lars-Erik Hammar
Invigning av besöksmålet
Snarsmon inom Ekomuseums
Gränslands i
september 2005. 200
intresserade besökare, en
fantastisk hembygdsförening
och ett strålande
väder bidrog till en
lyckad dag. Till vänster
vid tavlan, Västarvets
förvaltningschef Hans
Manneby och till höger
vid tavlan Michell Alfredsson,
Resande romers
riksorganisation.
parkärl, olika hantverk
som borstbinderi
och trådarbeten
samt handel med olika
varor. Ofta deltog
hela familjerna i försäljningsresorna.
Resandefolkets okända
historia
Projektets målsättning är att uppmärksamma
resandefolkets historia
via insatser på den före detta resandebosättningen
Snarsmon och via
publik verksamhet lyfta fram en, för
många, nästan okänd historia. Undersökningarna
har bidragit till en större
kunskap om resandebosättningen
Snarsmon, vilken förhoppningsvis
också har giltighet i ett större perspektiv.
Genom uppmärksamheten kring
undersökningarna i Snarsmon har vi
fått möjligheter att bidra till en större
medvetenhet och förståelse för resande
romers livsvillkor och kultur.
Ekomuseum Gränsland har iordningställt
platsen som besöksmål med
informationsskyltar. I samband med
utgrävningarna har det hållits visningar
och föredrag för allmänheten. Hösten
2006 byggdes en utställning om
Snarsmon med föremål därifrån. Utställningen
invigdes under en temadag
på Bohusläns museum om Snarsmon
och resande romers liv förr och nu.
Utställningen har också visats i kom-
12
munhuset i Tanumshede och har presenterats
i ett par skolor i norra Bohuslän
av två resandeungdomar, den
har visats på Fredriksstens fästning i
Halden och på Stadsbiblioteket i Linköping.
En minnestavla sattes 2007 upp på
platsen med texten: Till minne av de
gamla resande romano-släkterna som
vandrade och bodde på denna plats.
2008 planerar Bohusläns museum att
sammanfatta projektet med resultat
och erfarenheter, inte minst de resandes,
i en bok. Under vintern 2008 pågår
därför också en studiecirkel som
ska resultera i material till boken.
Insatserna har finansierats av Kulturrådet,
Lindebergska fornminnesfonden,
Tanums kommun, Lennart J Hägglunds
stiftelse, Länsstyrelsen Västra Götaland
samt Bohusläns museum. Dessutom
har projektet samarbetat med
Bullarens hembygdsförening, Grensehuset
och flera lokalhistoriskt intresserade.
Det är i sådana här sammanhang
som ett nära samarbete med lokalt engagerade
är ovärderligt!
Mer information om resandeboplatsen
Snarsmon och projektet finns på www.
utgångspunkten.se