kreativa - Akademiska Hus

EN TIDNING OM KREATIVA MILJÖER FRÅN AKADEMISKA HUS NR 4 2008 

kreativaRUM 

FRAMTIDENS KEMI 

Lunds nyrenoverade Kemicentrum 

en lyckad utmaning 

FJÄRRAN FRÅN FREUD 

Modernt och nära på Umeå 

universitets psykologmottagning 

Form, funktion och identitet 

Trappan 

visar vägen 

INSPIRATION: UTVIKET: 400 Campus meter TEMA UTVIKET: UTOMHUSMILJÖ: 

Följ med på hemligt 

ska medicin främja i Göteborg kreativitetenAtt krocktest trivas ute på är VTI viktigt i Linköping på campus

❋ 

ENtRé 

vi står väL rUstade 

regeringen har aviserat stora forskningssatsningar 

och att kvalitetsbedömningar bör få ett 

stärkt inflytande vid fördelning av pengar till högre 

utbildning och forskning. Det följer en internationell 

trend med ökad konkurrens och nationella behov 

av att hävda kunskapsbyggandet. Metoderna för 

kvalitativ styrning och uppföljning varierar och kan 

ifrågasättas, som rankinglistor för universitet och 

högskolor, publiceringsgraden i vetenskapliga 

tidskrifter etc. Riktningen kan dock ingen ta fel 

på, ej heller ifrågasätta. Inte heller behovet av en 

koncentration av vissa forskningsresurser – om 

än meningarna går isär om vart pengarna ska 

allokeras. 

Forskningssatsningarna kommer självfallet att leda 

till behov av nya forskningslokaler. Ofta genom ombyggnad, 

ibland genom nybygg- 

tYCK tiLL! 

Mejla dina åsikter, 

idéer och tips till 

kreativarum@ 

akademiskahus.se 

nad. Särskilt vid satsningar på 

nationella forskningscentra kan 

investeringsbehoven bli betydande. 

Akademiska Hus har fått frågan 

om vi har möjlighet att möta 

sådana behov. Inte helt oväntat 

följt av en undran över våra finansieringsmöjligheter 

i dessa tider av härdsmälta inom delar av bank- 

och finanssystemet. Någon garanti för finansiering 

går naturligtvis inte att ge. Men det är helt klart att 

Akademiska Hus har mycket goda möjligheter och 

en stark vilja att möta sådana investeringsbehov, 

även mycket stora sådana. Finansieringen i lokaler 

och anläggningar måste bygga på ett åtagande 

för finansieringen av forskningen som är stabilt 

och tillräckligt långsiktigt, annars blir kostnaderna 

orimliga. Vi måste gemensamt hitta former för huvudmannaskap, 

fördelning av risker och garantier 

som är sunda och konkurrenskraftiga. Det är en 

utmaning vi gärna antar! 

thOMas nOreLL 

VD, AKADEMISKA HUS 

kreativarUM 

En tidning om kreativa miljöer från Akademiska Hus 

02 

KREAtIVA RUM NR 4 2008 

04 rustat för framtiden 

Följ med till Hus 1 på Kemicentrum i Lund, ett omöjligt hus som 

har förvandlats till ett möjligheternas hus. Mörka korridorer har 

bytts ut mot ljus, luft och attraktiva studiemiljöer. 

09 

12 

18 

23 

24 

skräddarsytt för psykologi 

Psykologstudenterna på Umeå universitet huserar 

numera i helt nyrenoverade lokaler. Vi besöker huset 

där psykologin bokstavligt talat sitter i väggen. 

UtviK: vti:s krocktestbana 

Kreativa Rum ger dig bästa åskådarplatsen på krockbanan 

vid Statens väg- och transportforskningsinstitut. 

Här krocktestas allt från bilbarnstolar till julgranar. 

teMa: trappor 

En trappa är inte bara en transportväg. Den skapar 

också identitet, flöden och möten. Vi visar tre trappor 

som framgångsrikt kombinerar känsla och funktion. 

Campus ska främja kreativitet 

Landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson faller 

pladask för den klassiskt amerikanska campusmiljön 

på University of Virginia i Charlottesville, USA. 

nyheter från akademiska hus 

Innehåll 4/08 

så når dU Oss: E-post: kreativarum@akademiskahus.se Brev: Kreativa Rum, Akademiska Hus, Box 483, 401 27 

göteborg Webb: www.akademiskahus.se Ansvarig utgivare: thomas Norell, VD Projektledare: Melina Franzén, 

informatör, melina.franzen@akademiskahus.se PrOdUKtiOn: tidningskompaniet AB 

Redaktör/projektledare: Emma Berthling, emma.berthling@tidningskompaniet.se 

Webb: www.tidningskompaniet.se trYCK: trydells tryckeri, Laholm issn: 1653-4220 

OMsLagsFOtO: Alex&Martin 

FOtO: tOMAS BERgMAN

visste dU att ... 

...lysrör med ljus utformat som dagsljus 

kan göra oss mer alerta, bekväma 

och kreativa. Lysrören, som har ett 

något blåare sken än traditionella, har 

nyligen installerats på Institutionen för 

arkitektur på Chalmers i Göteborg. 

hus med gelé 

glas är uppbyggt av kisel, precis 

som solceller. Så varför inte 

göra ett fönster som också är 

en solcell? Den frågan ställde 

sig den italienske uppfinnaren 

guiseppe Vetere för ett par år 

sedan. Nu har han och hans 

forskarteam uppfunnit ett 

gelé som producerar elektrisk 

ström. Det är ett genomskinligt 

gelé som sprutas in mellan 

fönsterglasen i ett hus. När 

geléet har stelnat installeras 

två elektroder, och resultatet 

blir en solcell som ser ut som 

ett helt vanligt fönster. Uppfinnarna, 

som just tagit patent 

på uppfinningen, hävdar själva 

att ett hus med det här geléet 

kan bli helt självförsörjande på 

el. Elgeléet presenterades på en 

stor internationell energikonferens 

i Italien i början av oktober. 

KäLLA: SR VEtENSKAPSRADION 

3FrågOr 

superdatorn som 

... till Erland Källén, professor på KTH och projektledare bakom nya 

superdatorn ”Ekman och Vagn”, en av världens snabbaste datorer 

som ska hjälpa svenska forskare att beräkna framtidens klimat. 

kan rädda klimatet 

vad är det för speciellt med den nya datorn? 

– Det är en väldigt snabb dator, köpt speciellt för att räkna på klimatmodeller 

och för att användas inom turbulensforskning. Den är bland 

de 30 snabbaste datorerna i världen när det gäller beräkningar. Datorn 

gör att vi kan göra stora beräkningar som vi inte har kunnat göra 

tidigare. När det gäller klimatet kan vi ju inte göra experiment i verkligheten. 

Men med datorns hjälp kan vi beräkna oss fram till vad som 

skulle kunna hända. Vi kan också räkna på hur människan kan påverka 

klimatet i framtiden. 

– Med datorn kan vi räkna oss hundratals år framåt i tiden. Det 

innebär inte att vi kan ge väderleksrapporter 100 år framåt, men vi kan 

uppskatta hur klimatet kommer att se ut. Vi kan till exempel se hur 

medeltemperaturen i Sverige kommer att påverkas utifrån olika förutsättningar. 

Vi kan också göra tänkbara scenarier baserade på hur 

vi lyckas minska utsläppen i framtiden. 

vad kan resultaten leda till? 

– Med den här typen av beräkningsresurser 

kan vi bidra i än högre grad till den internationella 

forskningen. Ett område där Sverige redan är 

mycket framstående är forskningen i Arktis. Med 

hjälp av datorn kan vi bli ännu mer framstående 

där. Datorn kan hjälpa oss att förstå processerna 

bakom de ökade temperaturerna i Arktis. 

vilka ska använda superdatorn? 

– Datorn ska användas av forskare vid 

Stockholms universitet, Kungliga tekniska 

högskolan (KtH) och Sveriges meteorologiska 

och hydrologiska institut 

(SMHI). Beräkningsdatorn Ekman 

står på Parallelldatorcentrum på 

KtH, där den upptar en golvyta 

på 60 kvm. Lagringsenheten 

Vagn står på Linköpings 

Erland Källén. 

Universitet. 

» 

10 25 

Detta decemberdatum 

delas Nobelpriset 

ut, till minne av Alfred 

Nobels dödsdag. Första 

året priset delades ut var 

1901. 

siFFrOr Forskare värmer 

Att lära sig saker handlar om 

att plötsligt förstå något man 

alltid förstått, men på ett nytt sätt« 

Doris Lessing, 2007 års nobelpristagare i litteratur 

Det är åldern på den 

yngsta nobelprisvinnaren 

någonsin. Det unga snillet 

hette Lawrence Bragg 

och vann fysikpriset 

tillsammans med sin far 

1915. 

1903 

Detta år var Svante 

Arrhenius förste svensk 

att ta emot Nobelpriset. 

Arrhenius var professor i 

fysik vid Stockholms högskola 

och fick Nobelpriset 

i kemi. 

15 

Så många nobelpristagare 

har verkat vid Uppsala 

Universitet. Universitetet 

grundades 1477 och är 

Nordens äldsta. 

Listan 

Konstigt? 

Kreativa Rum listar fyra saker du inte 

trodde fanns i Akademiska Hus lokaler. 

vad: UPPstOPPat LejOn 

var: Campus EBC, Uppsala 

varför: Carl Petter thunberg, en av 

Linnés lärjungar, tog med sig lejonet 

hem från en resa i Kina. När lejonet 

dog 1803 stoppades han upp och 

fick stanna kvar på universitetet. 

vad: FOrMeL 1-biL 

var: Karlstad Universitet 

varför: Racingbilen är konstruerad 

och byggd av ingenjörsstudenter i Karlstad 

som en del av Formula Student, 

ett internationellt projekt för blivande 

ingenjörer. Bilen har tävlat vid anrika 

Silverstone i Storbritannien. 

vad: vaLsKeLett 

var: Frescati, Stockholm 

varför: Naturhistoriska riksmuseet 

hyr förråd av Akademiska Hus där de 

förvarar ett hundratal uppmonterade 

valskelett. De största valarna är runt 

20 meter långa. 

vad: KärnreaKtOrhaLL 

var: KtH, Stockholm 

varför: Experiment-reaktorn 

R1 byggdes på 1950-talet 

i syfte att utveckla svensk 

kärnkraft. Den placerades 

på KtH för att 

man ville ha nära till vetenskap och 

forskning. R1 var i drift mellan 1954 

och 1970. I dag är all radioaktivitet 

borttagen och lokalerna, 25 meter 

ner i berget, hyrs ut till KtH och 

används som experimentiell scen. 

KREAtIVA RUM NR 4 2008 03

❋ 

kemicentrum i lund 

Slut är tiden när studenter och forskare gick och hukade i mörka korridorer på 

kemicentrum vid lunds tekniska högskola. kreativa rum ser ljuset – och lyssnar 

förgäves efter fläktarna – i de nyrenoverade lokalerna. text ulf wiman foto adam haglund 

Vi befinner oss i Lunds norra, mycket 

expansiva del. Så expansiv att marken har tagit 

slut. Här hittar vi Ideon Science Park och 

exempelvis Sony Ericssons och AstraZenecas 

enorma fastigheter. Men det är nykomlingarna. 

Kemicentrum (KC) har legat här sedan 1966. 

I dag huserar Kemiska institutionen samt 

institutionerna för Kemiteknik och Livsmedelsteknik 

i de fem husen som utgör KC. 

KC Hus 1 är egentligen ett omöjligt hus, 270 

meter långt och 45 meter brett, en våning med 

källare. Dessutom är det till stor del dolt av 

de andra KC-husen, men också av de staplade 

baracker som vittnar om att vi befinner oss på 

en byggarbetsplats. Byggandet gör att man har 

trollat bort ingången från bilparkeringen. Där 

möts man av en massiv röd tegelfasad – KC 

Hus 4. Det är inte speciellt inbjudande. 

Inbjudande är det däremot inne i Hus 1:s 

nyrenoverade lokaler. Här visar huset upp sig 

från sin bästa sida. Det är mycket fräscht och 

välkomnande. Innertaken som tidigare gjorde 

korridorerna klaustrofobiska är borta och tack 

vare den nyvunna takhöjden har man kunnat 

montera fler fönster. Väggarna är ommålade i 

ljusa färger som samverkar med dagsljuset som 

tillåts flöda friare i lokalerna. Man har bytt ut 

många innerdörrar mot glasdörrar – speciellt i 

de rum som ligger vid en yttervägg. 

– den gamla ddR-känslan är borttvättad. 

Med de ljusa lokalerna blir det lättare att locka 

hit studenter. KC har dessutom många kontakter 

med andra universitet, och att bjuda hit forskare 

som lokalerna såg ut förut var lite skämmigt, sä- 

ger Tommy Ljungdell, byggsamordnare hos KC. 

Redan vid mitten av 1990-talet – en expansiv 

tid för KC – började man skissa på en omfattande 

och välbehövlig renovering av de mycket 

slitna lokalerna. Vissa lokaler hade till och med 

stängts. Ett första projekt, KC2000, drogs igång, 

men strandade. 

– När vi projekterade den nya ombyggnationen 

i början av 2000-talet var det många som var 

skeptiska och tänkte att ”det blir väl ingenting den 

här gången heller”, berättar Tommy Ljungdell. 

Kemicentrum 

04 

kreativa rum nr 4 2008 

Bakom tegelfasaden på Hus 4 döljer sig de nyrenoverade, ljusa lokalerna i Hus 1.

naprapathögSkolan ❋ 

Nya takfönster har förvandlat 

de tidigare mörka och trånga 

korridorerna till ljusa och 

luftiga rum. 

tar steget in i 2000-talet 

kreativa rum nr 4 2008 05

❋ 

Den här gången har man dock nått ända fram. 

Ombyggnationen av KC Hus 1 delades in i tre 

etapper. I den första byggdes nya laboratorier 

i det som tidigare varit en del av den enorma 

apparathallen. Under den andra byggdes kurslaboratorierna 

om och i den tredje etappen fokuserades 

på att skapa ett trivsamt nav i husets 

06 

kemicentrum i lund 

”Överhuvudtaget är lokalerna mycket trevligare och mer inspirerande. Nu utnyttjar jag skolan mer”, säger Sebastian Fogel (längst upp till höger). 

Tommy Ljungdell (längst ner till vänster) är särskilt nöjd med den miljövänliga fläktanläggningen och den knäpptysta ventilationen. 


mitt, med bibliotek, kafé och läsplatser. 

– Det är ett problem att få till mötesplatser i ett 

långt och smalt hus med andra huskroppar som 

flyter utanpå. Det är dessutom Nordens största 

utbildnings- och forskningsenhet inom kemi 

med mycket folk i rörelse, cirka 750 verksamma 

och 800 studenter, säger Tommy Ljungdell. 

Det är mitt i en tentaperiod, så i kaféet lyser 

studenterna med sin frånvaro. De anställda har 

inte riktigt hittat till kaféet ännu. Man ser ändå 

att det skulle kunna bli den naturliga mötesplats 

man vill ha. I dagsläget driver KC själva 

kaféet, men det finns förhoppningar om att på 

sikt få in någon utifrån som driver verksamhe-

Laboratorierna har renoverats till toppmodern standard. All labbutrustning har bytts ut och 300 nya dragskåp har köpts in. 

ten, kanske till och med öppna en restaurang. 

Med renoveringen har studenterna generellt 

fått det mycket bättre. Nu har de fått rejäla uppehållsytor, 

där de kan plugga eller umgås. 

Under 40 år var de förvisade till utrymmen i 

källaren som saknade fönster. Det finns gott 

om grupprum i huset och tio datorsalar som 

används flitigt. 

– Överhuvudtaget är lokalerna mycket trevligare 

och mer inspirerande. Allting är bättre 

samlat, med biblioteket i mitten. Nu utnyttjar 

jag skolan mer, sitter ofta och pluggar här, säger 

Sebastian Fogel, student vid kemiteknik och 

den som klippte bandet vid invigningen den 18 

september. 

det viktigaste målet för ombyggnationen 

var att höja arbetsmiljön till dagens standard. Exempelvis 

laboratorierna var i miserabelt skick. 

– Jag har flyttat till helt nya, fina labb, så för 

mig har det blivit mycket positivt. Man märker 

det särskilt på ventilationen. Dessutom känns 

det bra att personalen fick vara med och designa 

förändringarna, säger Lotta Glans, doktorand i 

kemisk fysik, som är mitt i ett experiment i ett 

av de nya laboratorierna. 

Särskilt den organiska kemin tär hårt, så deras 

laboratorier var i uselt skick, berättar Tommy 

Ljungdell. Tanken var först att bygga ett helt 

nytt hus åt dem, men pengarna sinade. I stället 

fick de nya lokaler i Hus 1. 

tRe svaRaR 

vad är den största förbättringen på kemicentrum? 

gunilla lindblad 

ingenjör, kemisk 

grundutbildning: 

– Den största upplevelsen är 

tystnaden. Ljuset har också 

blivit helt annorlunda. 

Arbetsmiljön har blivit 

mycket bättre. När jag började 

vid KC 1967 hade vi helt 

feldimensionerade fläktar. 

– All labbutrustning har bytts ut och vi köpte 

in 300 effektiva dragskåp. För att hantera deras 

till- och frånluft var vi tvungna att skaffa en 

mycket kraftig ventilationsanläggning. Den installerades 

i ett helt nybyggt våningsplan. 

kenneth wäRnmaRk 

universitetslektor, 

organisk kemi: 

– Den stora, väsentliga 

förbättringen är ventilationen 

i forskningslabben. Den är 

viktig eftersom vi inom den 

organiska kemin håller på 

med miljöfarliga och hälsovådliga 

ämnen. 

sanna gustavsson 

student vid masterprogrammet 

för nanokemi: 

– Jag utnyttjar det nya biblioteket 

mycket. Vi studenter 

har fått många nya arbetsrum 

där vi kan sitta och diskutera 

utan att störa. De nya 

köken med mikrovågsugnar 

är också jättebra. 

Den nya ventilationsanläggningen medför 

många fördelar. Luften har blivit bättre i hela 

huset när man slipper dålig lukt från laboratorierna 

och, man tänker inte på det förrän Tommy 

Ljungdell påpekar det, man hör ingenting. Hus 1 


07

❋ 

8 

vinjett kemicentrum i lund 

Renoveringen av Hus 1 har inte varit helt okomplicerad. ”Eftersom det är kemiverksamhet är det inte bara att flytta kontorsstolen”, 

säger Tommy Ljungdell. Men väl på plats i nya lokaler blir det en nystart för hela verksamheten. 

har välsignats med tyst ventilation. Förbättringarna 

av ljus, ljud och luft innebär ett stort lyft för 

dem som vistas i lokalerna dagligen. 

en annan högpRioRiteRad aspekt vid ombyggnaden 

var att slutresultatet skulle vara så 

miljövänligt som möjligt. 

– Miljöfrågan blir allt viktigare i samhället 

och det har varit en solid grund projektet har 

vilat på. Att spara el har varit en ledstjärna. 

Energikostnaden för KC, sammanlagt 49 000 

kvadratmeter, är dryg och vi ville göra något åt 

den. Med den nya fläktanläggningen återvinns 

värme ur frånluften som används till att värma 

upp lokalerna. Akademiska Hus har dessutom 

byggt ett energilager i marken för värme och 

kyla, så våra elenergikostnader har sjunkit, berättar 

Tommy Ljungdell. 

Det mesta är nu på plats i KC Hus 1, men det 

har inte varit någon lätt resa. 

– Eftersom det är kemiverksamhet är det inte 

bara att flytta kontorsstolen. Vi har verkligen försökt 

se till att ingen ska behöva flytta flera gånger 

när vi skapat evakueringsytor. En forskare som 

måste plocka ner och sedan bygga upp sin verksamhet 

på ett annat ställe kan lätt förlora ett par 

månaders arbete. Stämningen har inte alltid varit 

så god under projektets gång. Nu känns det ändå 

som en nystart med nya, fina lokaler. Nu kör vi 

framåt i stället! avslutar Tommy Ljungdell. 


marklager ger miljövänlig värme och kyla 

i samband med ombyggnaden av kemicentrum (kc) hus 1 installerade akademiska hus ett 

miljövänligt kostnads- och energibesparande marklager. anläggningen togs i bruk hösten 2005. 

– tidigare värmdes kc med fjärrvärme. Även om vi kommer att behålla viss värmetillförsel 

via fjärrvärmenätet gör energilagret att kemicentrums byggnader blir nästan helt självförsörjande 

med värme och kyla, säger uno nilsson, teknisk förvaltare hos akademiska hus Syd. 

på en före detta parkeringsplats borrades 153 hål på vardera 230 meter och i dessa transporteras 

kyld respektive uppvärmd alkohollösning. för att få rätt temperatur i lokalerna året runt 

lagras värme under sommaren som används på vintern. under vintern lagras kyla som används 

på sommaren. Även grannhusen har fått glädje av miljösatsningen. 

– det är en av europas största anläggningar av den här typen. kemicentrums värme-/kylanläggning 

förser även närliggande ingvar kamprad designcentrum med värme och kyla och 

arkitekturhuset med kyla, säger uno nilsson. 

husfakta 

Akademiska Hus äger och 

förvaltar Kemicentrum (KC) vid 

Lunds tekniska högskola. I fem 

hus inhyser KC Kemiska insti- 

tutionen samt institutionerna för Kemiteknik 

och Livsmedelsteknik. Här arbetar cirka 400 

anställda och ett par hundra gästforskare och 

gästdoktorander. Antalet studenter är cirka 

800. Hus 1, som invigdes 1966, helrenoverades 

mellan 2004 och 2008. Byggnaden 

ritades ursprungligen av Klas Anshelm. 

Jonas Lindström, SWECO FFNS Arkitekter 

ansvarade för ombyggnationen. Nya Hus 1 

inrymmer moderna laboratorier, apparathall, 

datasalar och undervisningslokaler, kontor, 

bibliotek, kafé samt läsplatser och uppehållsrum 

för studenter.

»närheten till 

campus är ideal 

för verksamheten« 

text olle råde Bild tomas bergman 

vi trivs på campus❋ 

campus❋ 

på psykologprogrammet vid umeå universitet är studenterna redan 

halvvägs till arbetslivet. i nyrenoverade lokaler tar de emot klienter på 

universitetets psykologmottagning. verksamhetschefen Britt Wiberg 

och kollegan Gunilla smedberg-åman stortrivs i huset där psykologi 

genomsyrar allt från färgen på väggarna till tyget i fåtöljerna. 

id: gunilla smedberg-åman 

ålder: 57 år bostadsort: umeå 

familj: man, en vuxen son och 

hundarna iksu och ambra utbildning: 

leg. psykolog. fritids intressen: 

skog & mark, sommarstugan och 

konst. läser: deckare och thrillers. 

id: britt wiberg 

ålder: 62 år bostadsort: Holmsund 

familj: man, två vuxna barn och tre barnbarn 

utbildning: Fil.doktor i tillämpad psykologi, leg. 

psykolog, leg. psykoterapeut 

fritidsintressen: trädgård, inredning och 

matlagning trivs bäst: i sommarstugan på ön 

lillhällskär strax utanför Obbola. 


❋ 

10 

vi vinjett trivs på campus 


Från klarhet till klarhet på Campus Umeå. I Humanistpaviljongens nyrenoverade 

samtalsrum, grupprum och toppmoderna datasal studerar och 

arbetar 200 elever och ett tjugotal anställda.

tre svarar 

vad är det bästa med de nya lokalerna? 

sandra lindström 

32 år, årskurs 5 

– De nya samtalsrummen. De är 

inte fullbelagda lika ofta som förut. 

Och i dag finns det videokameror 

i alla samtalsrummen, och alla 

samtal filmas i utvärderings- och 

forskningssyfte. 

erika cervin 

27 år, årskurs 4: 

– Att de har fixat nya datorer, och 

att hela huset känns så hemtrevligt. 

Sedan känns det större också, 

fast det kanske egentligen inte 

är det. 

– psykologmottagningen, vem ska du träffa? 25-årige Johan Söderström 

lyfter porttelefonen på Umeå universitets psykologmottagning, 

släpper in en klient och återgår till studierna i studenternas grupprum. 

Johan läser fjärde året på psykologprogammet och har precis börjat ta 

emot klienter för terapi. Men den han just släppt in ska till en annan 

student och Johan kan lugnt återgå till böckerna. 

På universitets psykologmottagning strax utanför centrala Umeå verkar 

200 elever och ett tjugotal anställda. Sedan i mitten av juni huserar man i 

en paviljong ansluten till Humanisthuset i campusområdets utkant. 

– Närheten till campus är ideal för verksamheten. Eftersom vi bedriver 

både undervisning och forskning är det viktigt för studenter och handledare 

att vi ligger nära Institutionen för psykologi. Och för våra klienter 

är det bra att vi ligger lite avskiljt så de kan slinka in lite anonymt. Det är 

också bra att ha nära till tandläkarhögskolan som vi samarbetar med kring 

patienter med tandvårdsrädsla, säger verksamhetschef Britt Wiberg. 

huset totalrenoverades i början av året, och trots att det bedrivs 

undervisning, terapi och handledning finns det gott om plats. Tillsammans 

med arkitekten Peter Jönsson och Akademiska Hus har Britt Wiberg 

varit med och utformat interiören. 

– Det känns fantastiskt att ha kunnat skräddarsy huset för vår verksamhet. 

Vi värnar om klientsäkerhet och anonymitet och då är det till 

exempel viktigt att separera studenternas grupprum från klienternas 

väntrum så att det inte blir spring i korridorer eller hög ljudnivå, säger 

Britt Wiberg. 

För Johan Söderström är det dags för lektion i datakunskap. En stor 

del av studenternas arbete är datoriserat och varje arbetsrum rymmer 

dubbla uppsättningar datorer. En för mottagningens intranät och en för 

uppkoppling till Internet. Hög patientsäkerhet ställer också höga krav på 

datasäkerhet. 

– I och med all journalhantering är det lagstiftat om hög sekretess och 

då gäller det att inget går fel. Förutom två separata system identifierar 

datorerna den som loggar in och man kan bara komma åt sina egna klien- 

johan söderström 

25 år, årskurs 4: 

– Att de är så hemtrevliga. De påminner 

inte om en institution utan 

känns moderna och fräscha. Första 

gången jag kom hit tänkte jag 

”Wow, vad fräscht”. Och jag tror att 

det påverkar arbetsmiljön positivt. 

husfakta 

vi trivs på campus❋ 

ters journaler, förklarar Björn Andersson, it-ansvarig på mottagningen. 

Förutom datasalen rymmer huset nio samtalsrum, åtta tjänsterum, två 

större grupprum, ett konferensrum och ett lager med kassaskåp för journaler 

i pappersform. Varje rum används till flera olika saker, och till och 

med personalens arbetsrum kan användas som samtalsrum och möteslokaler. 

Både Britt Wiberg och kollegan Gunilla Smedberg-Åman trivs i de 

nya lokalerna. 

– Vi är verkligen nöjda med resultatet. Men det viktiga är inte bara att 

lärare och studenter trivs, utan också våra klienter, från att de stiger in på 

vår röda dörrmatta tills de lämnar huset. Psykologi genomsyrar allt kan 

man säga. Inte bara vår verksamhet, utan också hur lokalerna har utformats, 

säger Gunilla Smedberg-Åman. 

Psykologmottagningen på Campus Umeå är belägen i 

Humanistpaviljongen som sedan 1999 ägs och förvaltas 

av Akademiska Hus. Paviljongen byggdes 1992 och ägdes 

från början av Umeå universitet. Huset har tidigare varit 

centrum för romanska språk, kvinnovetenskapligt forum och utvärderingsforskning. 

Efter en omfattande renovering invigdes de nya lokalerna 

i år. Lokalerna är ritade av Peter Jönsson på WSP-arkitektur. 


❋ 

På Statens väg- och 

transportforskningsinstitut i 

Linköping är delar av verksamheten 

så hemlig att bara en bråkdel av 

personalen känner till den. 

Laboratoriechef tommy Pettersson 

tar med kreativa rum på ett 

krocktest och avslöjar att 

det trots hemlighetsmakeri 

påminner mer om mythbusters 

än om naSa. 

12 

utviket 


➔ 

teXt olle råde 

FOtO AlexAnder von sydow

vinjett 


❋ 

hemlighetsmakeri 

hos vti i linköping 

på statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i Linköping 

råder strikta säkerhetsåtgärder. Fotografering är i vanliga 

fall förbjuden och verksamheten så hemlig att bara personal från 

krockbanan får vara med. När testerna utförs får bara de absolut 

nödvändigaste personerna vara på plats. 

– Vi är 150 som jobbar i huset, men bara sju arbetar med krocktester. 

När kunderna är på plats och vi testar deras hemliga prototyper 

kan inte folk vara här och springa, säger Tommy Pettersson, 

laboratoriechef för krocksäkerhetsgruppen på VTI. 

Hemliga är också institutets kunder och Tommy Pettersson är 

förtegen om vilka hans uppdragsgivare är. Trots att institutet är 

statligt har man kunder över hela världen; från Brasilien och USA 

till Europa. I sina krocktester använder VTI personbilar, lastbilar 

och bussar, men största delen av verksamheten är att krocktesta 

bilbarnstolar och vägräcken. I princip vartenda vägräcke som är 

uppsatt i Sverige har testats hos VTI. 

Huset byggdes 1975 och krockbanan är skräddarsydd för VTI:s 

verksamhet. 2001-2002 moderniserades lokalerna med kontor 

och konferensrum, men i övrigt är innehållet som när huset 

byggdes. Förutom krocktestbanan ryms vägmaterialslaboratorium, 

simulatorer och en mekanisk verkstad där man tillverkar 

allt från krockslädar till analysutrustning. 

– Det är lite som i tv-serien Mythbusters. Vi är ett gäng tekniknördar 

som tillverkar allting själva och kan krocktesta vad 

som helst. Vi har tillverkat en simulerad älg i gummi som väger 

357 kg och krocktestat strutsägg, julgranar och en fäbod för en 

konstnär i Stockholm. 

Dagens krocktest, en bilbarnstol med P-10 docka, föreställer 

ett barn i 10-årsåldern och är institutets 3 410:e i ordningen (var 

tusende firas med jordgubbar och Pommac). Allt måste stämma 

in i minsta detalj, och såväl dockan som hela testriggen har standardiserade 

mått. Ett krocktest i Italien eller Tyskland måste vara 

jämförbart med ett i Linköping. 

– Hela verksamheten är såväl ISO 9000-certifierad som 

SWEDAC-ackrediterad, och vi kan dessutom stolt säga att vi är 

ensamma i Europa om att ha ackreditering för amerikansk provning, 

säger Tommy Pettersson och vrider om startnyckeln. 

14 

UTVIKET 

hUs- 

Fakta 

Akademiska Hus äger och förvaltar Hus Terra som 

ligger på Campus Valla i Linköping och rymmer både 

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och 

nätstation 

Statens geotekniska institut (SGI). Totalt jobbar 220 personer i 

huset, varav 150 på VTI och sju på krocktestbanan. Huset 

byggdes 1975. Det är ett av områdets äldsta och ritat av 

AI-gruppen AB. En ombyggnad har skett sedan dess, när huset 

moderniserades med kontors- och konferenslokaler 2001–2002. 

KrEATIVA rUm Nr 4 2008 

specialmålade bilar 

Bilarna är målade i en matt färg för att göra 

krockskador tydligare. Alla krocktestbanor målar 

sina bilar i en viss färg och personalen på VTI kan 

med lätthet säga var i världen ett krocktest är utfört 

genom att titta på vilken färg bilen är målad i. 

60 meter startsträcka 

Totalt mäter krocktestbanan 60 meter, och krocksläden 

dras av en vajer fäst i en vinsch med en motor 

på 3 000 hk. Sträckan används för att komma upp i 

rätt hastighet och innan släden slår i väggen släpper 

vajern för att den ska slå emot på egen hand. 

skyddsgaller 

Garanterar tillsammans med ett vägräcke som är ingjutet 

i golvet säkerheten för åskådare och personal 

om en bil skulle spåra ur. 

säte och instrumentbräda 

Både sätet och instrumentbrädan är standardiserade 

och följer samma specifikationer som krocktestbanor 

världen över. riggen är utformad för att simulera 

värsta tänkbara scenario. metallstången som agerar 

instrumentpanel är hårdare än de flesta, och sätet är 

så mjukt som möjligt. 

trafikskyltar 

Används vid tester för att visa kunderna vilka provmetoder 

testet körs i och sätts oftast ut i bakgrunden 

för att visa vilken hastighet som körs. Eftersom 

även internationella kunder anlitar VTI finns även mer 

udda farter som 49 och 55 km/h. 

krockdocka 

Finns i alla modeller från nyfödda till fullvuxna. Från 

3,5 till 78 kilo. repareras och analyseras efter varje 

test i ett analyslaboratorium. 

Forcerad ventilation 

Av arbetsmiljöskäl finns en extra ventilation vid själva 

krockplatsen för att suga upp damm som uppstår i 

krockögonblicket. När man krocktestar med airbags 

blir det till exempel alltid en viss rök. 

höghastighetskamera 

När testsläden kör in i väggen i 120 km/h gäller det 

att fotografera fort för att hinna med. VTI:s höghastighetskamera 

tar 1 000 bilder i sekunden för att dokumentera 

krocken så detaljerat som möjligt. Kamerans 

maxhastighet är hela 10 000 bilder per sekund. 

Bromsjärn 

För att simulera olika nivåer av belastning utan att 

behöva krocka en bil varje gång man krocktestar 

en bilbarnstol låter man släden slå i ett långt järn. 

Järnen finns i flera olika dimensioner. 

Betongbarriär 

En 275 ton tung betongbarriär förankrad i urberget 

rör sig inte en millimeter oavsett hur stor bil eller 

lastbil som kör in i den. De gulsvarta tecknen är så 

kallade Patrickmärken som används som avståndsreferenser 

i filmanalyser.

❋ 

18 

tema trappor 

Vägvisaren som 

leder till nya möten 

För många fungerar trappan som en transportsträcka 

från den ena våningen till den andra. men trappan är så 

mycket mer än bara transport. Den kan vara vägvisaren 

som leder dig rätt i ett hus eller platsen där du möter 

nya människor. kreativa rum har besökt tre trappor 

som framgångsrikt kombinerar känsla och funktion. 

text anna hansson illustration susanne engman/woo agentur 

Den utvänDiga trappan har i alla tider använts 

som en symbol för makt. Tempel och 

slott har ofta placerats på trapphöjder för att 

visa på deras överlägsenhet. Innertrappor däremot 

började främst byggas av praktiska skäl. 

Redan under romartiden kom behovet av flervåningshus 

då det var brist på utrymme i städerna. 

Trappans mest uppenbara funktion är 

fortfarande att människor ska kunna röra sig 

uppåt och nedåt i en byggnad. Men den har 

även blivit viktig på andra sätt för huset och för 

människorna som vistas där. 

Ulf Janson är arkitekt och professor i form 

och teknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. 

Han anser att trappan är en central punkt 

som knyter ihop husets rum och våningar. 

– En trappa ska vara så inbjudande att man 

väljer att ta den i stället för hissen, säger han. 

Framför allt är det viktigt att en trappa i offentlig 

miljö är väl genomtänkt, eftersom så 

många människor berörs av dem. 

En bra trappa syns tydligt redan inne i entrén. 

Den är vägledande och visar besökare hur 

de tar sig vidare in i och upp i ett hus. 


– Med en väl synlig trappa i entrén behöver 

man inte leta efter skyltar för att veta hur man 

ska gå, säger Ulf Janson. 

på offentlig plats föredrar Ulf Janson raka 

och breda trappor för att många människor ska 

kunna passera varandra samtidigt. Förutom att 

vara säker att förflytta sig i ska trappan förmedla 

en känsla i huset. Trappan kan ge huset identitet 

genom en vacker form eller ett speciellt 

uttryck. Det gäller att välja material och design 

efter husets stil. 

Trappan är sist men inte minst en naturlig 

mötesplats i en byggnad. 

– Det är lätt att etablera kontakt i en trappa. 

Det är bra om det finns ytor i anslutning 

till trapporna så att man lätt kan gå undan och 

fortsätta ett samtal som påbörjades i trappan, 

säger Ulf Janson. 

Funktionen som mötesplats är den gemensamma 

nämnaren för de tre trapporna som 

Kreativa Rum har besökt. Vi har träffat arkitekterna 

bakom dem och diskuterat hur stor roll 

en trappa kan spela för ett hus.

Foto: Jais ole 

Trapporna som leder ner mot torget på Språk- och litteraturcentrum i Lund är väl synliga och exponerade. 

I trapporna är det lätt för studenterna att få en överblick över omgivningen och personerna som vistas där. 

Arkitekt Jakob Peetre 

Det inbyggDa torget på språk- och litteraturcentrum 

vid lunds universitet är navet som 

knyter ihop tre hus och dess institutioner. men 

det hade inte blivit ett nav utan trapporna 

som fungerar som vägledare mellan de olika 

huskropparna. 

– trapporna är exponerade och väl synliga. 

De vänder sig in mot torget och blir en fortsättning 

på vägen från institutionerna, säger Jakob 

peetre, arkitekt på Jais-nielsen & White arkitekter 

som har ritat språk- och litteraturcentrum. 

Lund 

goDa utsikter från 

trappor och balkonger 

trapporna med sina tillhörande balkonger på språk- och litteraturcentrum 

i lund skapar möjlighet för möten och samtal. en förhoppning 

från arkitekternas sida är att mötena till och med kan hjälpa 

studenter att hitta kärleken. 

i anslutning till trapporna finns balkonger där 

studenter kan sitta och prata och läsa en stund. 

– Balkonger är utkiksplatser för att studenterna 

samtidigt ska kunna ta del av det som 

händer i hela rummet, säger han. 

miljön inbjuDer till möten och samtal. 

en medveten tanke från arkitekterna var just 

att skapa utrymme för nya möten mellan människor 

som aldrig tidigare träffats. 

– studenter är i den fas i livet då man söker en 

partner. Det ska därför vara enkelt att spana litet 

på omgivningen, säger Jakob peetre. 

trapporna har ytterligare en funktion. på 

torget anordnas ibland konserter och då 

förvandlas trapporna till sittplatser. men trots 

alla genomtänka funktioner vill arkitekterna i 

slutändan att besökaren skapar sig en egen 

uppfattning. 

– vi vill egentligen inte peka ut användningsområden 

utan låta folk ta till sig rummet på det 

sätt de själva finner bäst, säger Jakob peetre. 


❋ 

20 

tema trappor 

Målet för arkitekterna, Karin 

Ahlzén och Christer Uppfeldt, var 

att genom trappan skapa en intim 

känsla i Karin Boye biblioteket på 

Humanistiskt Centrum i Uppsala. 

kreativa rum nr 3 2008

Foto: alex&martin 

Uppsala 

intim mittpunkt 

i biblioteket 

två vackra spiraltrappor ringlar sig 

genom våningsplanen i karin 

Boyebiblioteket på engelska parken – 

Humanistiskt Centrum i uppsala. 

trapporna står i centrum i det avskalade 

huset från 1960-talet. 

tanken är att trapporna ska fungera som en egen möbel i biblioteket. 

Christer uppfeldt och karin ahlzén från White arkitekter har ritat 

hela biblioteket, som tidigare var ett kemilaboratorium. 

– Det gällde att binda samman våningarna funktionellt, visuellt och känslomässigt. 

Den runda formen är självklar som mittpunkt i biblioteket, säger 

Christer uppfeldt. 

trappornas grundstomme är gjord av betong och klädd med askträ. 

på varje våningsplan löper räcken i massivt askträ runt själva spiraltrappan. 

Bokhyllor är inbyggda i räckena och ovanpå dem finns det gott 

om plats för att lägga böcker och stå och anteckna. Det märks tydligt 

att området runt trappavsatserna på varje våning har blivit bibliotekets 

spontana mötesplats. 

– Det kändes naturligt att välja trä som material för att skapa en 

intim känsla. trappan är en vacker möbel, men den ska också kännas 

bekväm att gå i, säger karin ahlzén. 

arkitekterna har därför lagt ner mycket tanke på detaljerna i och runt 

trapporna. De rostfria handtagen är inlindade i läder och allt trä är oljat. 

vidare finns en rytmisk punktbelysning vid trappstegen för att de som 

går upp och ner omedvetet ska få vägledning och inte snubbla. 

Det tog tre månader att bygga de geometriskt komplicerade trapporna. 

arkitekterna berömmer de skickliga hantverkarna som lyckades 

få allt på plats. och resultatet? 

– Ja, det blev precis som vi hade tänkt oss, säger båda två stolt. 


❋ 

22 

vinJett tema trappor 

På Borås högskola behövs nästan inga skyltar eftersom logiska trappsystem leder besökaren rätt, både uppåt och inåt i de olika byggnaderna. 

Arkitekt Magnus Månsson 

trapporna är tyDligt placerade i den 

inglasade entrén som är sammanlänkad 

med fyra andra byggnader. när studenterna 

förflyttar sig i trapporna ser de direkt genom 

glasväggarna hur de kan ta sig vidare in i de 

övriga byggnaderna. logiken talar för sig själv. 

Det behövs nästan inga skyltar för att hitta i 

Borås högskola. 

– trapporna har en vägledande uppgift 

och ingår i ett större kommunikationssystem, 

säger magnus månsson. 

kreativa rum nr 3 4 2008 

Borås 

tyDlighet och logik 

leDer besökaren rätt 

trapporna syns tydligt i entrén på Borås högskola. tanken är 

att besökare snabbt ska förstå hur de via trapporna kan röra 

sig in i och upp i byggnaderna. samtidigt vill arkitekten, magnus 

månsson, vd för semrén och månsson, att de ska få en känslomässig 

upplevelse på vägen. 

Det finns flera vägar att gå mellan byggnaderna. 

på så sätt delas flödet upp och 

det blir inte trångt i trapporna i entrén under 

rusningstid mellan föreläsningarna. Det tydliga 

systemet hänger ihop med ett säkerhetstänkande. 

om högskolan behöver utrymmas ska 

det vara lätt att orientera sig till en utgång. 

– Det gäller att Dela upp stora strukturer 

i mindre strukturer och på så sätt få ett fungerande 

system, säger han. 

Foto: semrÉn & mÅnsson 

system och logik i all ära, men trapporna 

är inte bara till för att hitta rätt snabbt och 

lätt. när personer kommer in i entrén ser de 

intuitivt nerifrån att det går att ta sig uppåt. väl 

uppe på tredje våningen får de en ny bild av 

rummet när de står i trappan och blickar ut 

över omgivningen. 

– Det är inte bara en förflyttning från punkt a 

till B. Besökare ska få en känslomässig upplevelse 

och med sina sinnen få en förståelse av 

rummet, säger magnus månsson. 

Foto: lanDskapslaget

fOTO: JANe HAley 

fOTO: dAN AddISON 

ARkITekTeN vÄlJeR 

INSPIRATION ❋ 

thorbjörn andersson: university of virginia, charlottesville, usa 

»Ingen enskild byggnad är viktigare än helheten« 

– den främsta uppgiften för en akademisk 

miljö är att vara en plats som främjar kreativa 

möten. Arkitekten i sin tur ser till att mötesplatserna 

har förutsättningar att bli inbjudande 

och befolkade, menar landskapsarkitekt 

Thorbjörn Andersson, som också verkar som 

professor på avdelningen för landskapsarkitektur 

på SLU i Ultuna. 

en akademisk byggnad som inspirerar 

honom? svaret kommer snabbt: 

– Det existerar ingen sådan byggnad för mig, 

däremot vill jag framhålla campusmiljön i sin 

helhet. Första gången jag besökte University of 

Virginia i Charlottesville 2003 föll jag pladask för 

den klassiska, amerikanska campusmodellen. 

vad är speciellt med den? 

– Campusbegreppet används i Sverige ofta lite 

slarvigt om allt som är mer än en byggnad. Men 

SIgNeRAT TORbJöRN 

ANdeRSSON I uRvAl: 

kulturpark vinterviken, Stockholm (2000) 

Hamnparken, Jönköping (2002) 

Södertull, malmö (2004) 

Storgatan, Simrishamn (2006) 

Sandgrundsparken, karlstad (2008) 

ett campus måste i själva verket innefatta en tanke 

om helheten och hur de offentliga rummen ska 

användas. Centralbyggnaden i Virginia har en 

tydlig scenografi med det runda biblioteket som 

en självklar kunskapsborg. Studenternas bostäder 

och lärarnas kontor vetter mot det gemensamma 

rummet som är en naturlig mötesplats. 

Men den arkitektoniska regin får inte vara för 

stark, eftersom det skulle kväva kreativiteten, 

poängterar Thorbjörn Andersson. 

– Därför måste lärosäten ge utrymme för 

spontanitet och slumpmässiga möten, och där 

har Virginia hittat en perfekt balansgång. Jag är 

övertygad om att många intressanta idéer föds 

när man kastar frisbee och ”hänger” i parken. Eller 

småpratar under en planlös promenad. 

University of Virginia i Charlottesville ritades 

av USA:s tredje president, Thomas Jefferson, 

(1743–1826), och ses av många som en slags 

ikon och mall. 

– Virginia är lite av ett campusens campus. 

Jag hämtade mycket inspiration därifrån när 

jag ritade de offentliga rummen för Campus 

Norrköping. 

vad är viktigt med akademiska miljöer? 

– Många arkitekter vill först och främst 

göra snygga hus, men om något är snyggt 

eller fult bör inte vara det primära. Hus är 

hus. Om man är ute efter samtalsutbyte på en 

akademisk nivå så sker det inte vid korvstoppningen 

från katedern utan i ett offentligt 

rum med dess mycket friare förutsättningar. 

Det kan vara till synes anspråkslösa 

platser; en solvänd vägg att luta sig mot, en 

gräsplätt under ett vackert gammalt träd eller 

möjligheten att promenera runt en sjö. 

Jag är övertygad om att det är där, och inte 

i föreläsningssalen, som de verkligt berikande 

mötena sker. SARA guSTAvSSON 

fOTO: uNIveRSITy Of vIRgINIA PublIc AffAIRS/JANe HAley 

kReATIvA Rum NR 4 2008 23

FOTO: AKADEMISKA HUS 

24 

AKTUELLT FRÅN AKADEMISKA HUS 

Linköpings största konstverk invigt 

270 meter i regnbågens 

alla färger – numera är 

det väldigt svårt att missa 

Hus Terra i Linköping. 

Den 15 oktober oktober invigdes Linköpings största konstverk, en 270 meter meter 

lång och 12 meter hög fasadmålning av av konstnären Jacob Dahlgren. 

Konstverket består av lameller som har målats i regn- regnbågens alla färbågensger 

och alla som färger bildar och ränder som och bildar rutor ränder över och hela rutor fasaden. 

över hela fasaden. 

IDÉN VÄCKTES när Hus Terra, ett av de 

äldsta på Campus Valla i Linköping, behövde 

moderniseras. 

– Jacob Dahlgren gillar ränder och rutor 

FOAJÉ I LUND NOMINERAD 

TILL HELGOPRISET 

FOAJÉBYGGNADEN till Språk- och litteraturcentrum 

vid Lunds universitet har 

nominerats till Helgopriset 2008. Priset 

delas ut av Statens Fastighetsverk för 

bästa restaurering eller komplettering av 

äldre byggnadsverk. Foajén förenar tre 

institutionsbyggnader från olika tidsepoker 

och nomineras ”...för en tillbyggnad 

placerad så att den berikar de befintliga 

byggnadernas relation och aktivt bidrar 

till ett universitetsliv med utökad social 

dynamik”. Arkitekter är White Arkitekter. 

Akademiska Hus är byggherre. 

KREATIVA RUM NR 4 2008 

och det passade perfekt här, säger Bengt 

Erlandsson, regiondirektör på Akademiska 

Hus Öst och initiativtagare till projektet. 

Ommålningen är en del i den konstsats- 

Lundström tillträdande 

vd för Akademiska Hus 

MIKAEL LUNDSTRÖM tillträder som vd och 

koncernchef för Akademiska Hus den 1 

januari 2009. Han efterträder Thomas Norell 

som går i pension. 

Mikael arbetar sedan 2005 som 

regiondirektör för Akademiska Hus Syd 

och har tidigare bland annat varit vice vd 

på Jones Lang LaSalle AB. Hans placeringsort 

blir Akademiska Hus koncernkontor 

i Göteborg. 

En längre intervju med Lundström kan 

du läsa i nästa nummer av Kreativa Rum. 

ning som Akademiska Hus har gjort på 

Campus Valla, bland annat i den angränsande 

Universitetsparken. 

– Vartannat år bjuder vi in elever från 

någon konsthögskola att arrangera en tillfällig 

utställning i området. Däremellan tittar 

vi hela tiden på nya, intressanta konstverk 

som kan passa in i miljön. Ambitionen är att 

skapa ett trivsamt campus med plats för 

kreativitet, upplevelser och visioner, säger 

Bengt Erlandsson. 

Fasadmålningen i Linköping är Jacob Dahlgrens 

största verk hittills. När han komponerade 

det skalade han ner fasadens plåtsektioner 

till A4-storlek och pusslade sedan fram 

färgsättningen med pappersark i ateljén. 

– Idén var att tona en färg till en annan 

genom hela fasaden, vrida på det och skapa 

förskjutningar. När man går utefter huset 

upplever man bara vissa färgfält i taget. 

Efter hand byter fasaden sakta men säkert 

färg. Nya kombinationer uppstår, både i det 

stora och i det lilla, säger han. 

Hus Terra är byggt 1975. De största 

hyresgästerna är VTI (Statens väg- och 

transportforskningsinstitut) och SGI (Statens 

geotekniska institut). I utviket i detta nummer 

kan du läsa mer om VTI:s fartfyllda 

verksamhet i huset.

FOTO: JOHAN EKLUND 


Karlstads universitet bjöd 

på tårtkalas och tårtorna 

var förstås en avbild av ägget 

de serverades under. 

»Ägget« invigt i Karlstad 

”Det är en dröm som slagit in och en vision som 

blivit verklighet.” Så sammanfattade Birgitta Holfeldt, 

regiondirektör på Akademiska Hus, invigningen 

av hus Vänern på Karlstad Campus. 

– DET ÄR EN glädjens dag. Vi 

inviger ett flexibelt, nydanande, 

modernt och pedagogiskt hus, 

på ett universitetsområde som 

tillhör de allra främsta, både 

nationellt och internationellt. Det 

finns all anledning för alla inblandade 

att vara stolta, sa Birgitta 

Hohlfält, regiondirektör på Akademiska 

Hus Väst, när Karlstads 

nya hus Vänern högtidligt 

invigdes den 29 september. 

Över 300 personer hade 

samlats i det nybyggda huset 

för teknikvetenskaper, som 

med sin svävande, äggformade 

multimediastudio och flera 

pedagogiska verkstäder är 

något helt unikt i den svenska 

universitetsvärlden. Huset är 

ett resultat av flera års planering, 

visioner och drömmar. 

Teamet bakom projektet gjorde 

bland annat en omfattande 

studieresa till några av de mest 

framstående universiteten i 

USA. 

– Det som påverkade det 

här huset allra mest var MIT, 

Massachusetts Institute of 

Technology i Boston, ett universitet 

som drar till sig de 

bästa studenterna i världen. Där 

handlar det mycket om ”hands 

Kerstin Norén, rektor, Birgitta 

Hohlfält, regiondirektör Akademiska 

Hus Väst och Christian 

Frisenstam, arkitekt, framför 

multimediastudion ”Ägget”. 

Den välbesökta invigningen 

bjöd på trumpeter och pukor, 

högtidliga tal och ett ärevarv av 

Formula Student-bilen. 

on” och ”back to engineering”, 

att det teoretiska lärandet måste 

kompletteras med det praktiska. 

Därifrån kommer tanken med 

de pedagogiska verkstäderna, 

projektrummen och multifunktionella 

lektionssalar som lätt 

kan ändras efter behov, säger 

Birgitta Hohlfält. 

Universitetets rektor Kerstin 

Norén har höga förväntningar på 

hus Vänern och den kommande 

gymnastikhallen som ska byggas 

intill. 

– Jag hoppas att det här ska 

bli en mötesplats, så som det 

var tänkt. På många sätt har det 

redan blivit så, många studenter 

från olika program träffas här. 

Men jag hoppas också att folk 

förstår att alla är välkomna hit på 

en kopp kaffe, säger hon. 

ENKÄTEN 

Vad tycker du om 

nya hus Vänern? Ronak 

Bozorgi, 

vice ordförande 

i 

Karlstads 

studentkår 

– Det här 

huset är 

väldigt 

välkommet! Det är väldigt luftigt, 

fräscht och fint. Förhoppningsvis 

blir det en stimulerande miljö 

att vistas i för både studenter 

och personal. 

Vad tror du att det nya 

huset kommer att 

betyda för campus? 

Ingalill 

Guma- 

elius, 

lärare i 

kemi och 

biomedicinsk 

vetenskap 

– Det 

här är en 

väldigt tillåtande 

miljö. För studenterna 

blir det nog en frihetskänsla. 

Huset ger möjlighet till ett 

kreativt tänkande, det öppnar 

tanken. Jag har själv ansökt 

om att få hålla undervisning i 

de här fina lokalerna. 

Varför är du här i dag? 

Lennart 

Andersson, 

Rektor 

Emeritus. 

Rektor 

1977–1994 

– Jag är här 

för att se de 

fina husen 

de har 

byggt på universitetsområdet 

sedan jag slutade. Jag var med 

och byggde de första delarna 

av högskolan. Nu har det blivit 

ett otroligt fint campus och ett 

stort, riktigt universitet. 

KREATIVA RUM NR 4 2008 25

26 


Matti Kallionen står bakom Campus Ultunas nya konstverk som pryder muren 

runt aulan i Undervisningshuset. 

Färgsprakande konstverk ska 

sätta igång fantasin i uppsala 

den 18 november invigdes 

matti kallionens färgsprakande 

konstverk på Campus 

ultuna i uppsala. konstverket, 

som är döpt till ”Det 

saftiga och fruktiga i näringslandet”, 

består av platta, 

kulissliknande moduler i flera 

skikt och pryder muren runt 

aulan i undervisningshuset. 

– Jag ville ge platsen en 

räTTelSe 


atmosfär som sätter igång 

fantasin. verksamheten på 

SLu satte genast igång associationerna, 

ett lantbruks- 

universitet känns som ett 

spännande möte mellan uråldriga 

traditioner och nutida 

teknik och vetenskap. Jag 

ville skapa en stämning som 

är öppen för associationer till 

gamla paganistiska riter och 

I förra numreT av kreativa rum 

kom det tyvärr in ett fel i reportaget 

om naprapathögskolan. arkitekt 

för uppdraget har varit ahlsénarkitekterna 

aB i Stockholm, med 

ansvarig arkitekt mats Hallén och handläggande arkitekt Björn 

Jogefalk. ahlsénarkitekterna har projekterat både ombyggnad 

samt inredning till hyresgästen. White arkitekter som nämndes 

i reportaget bidrog i ett tidigt skede med inplaceringsritningar 

som låg till grund för hyreskontrakt. 

naturdyrkan, men med en 

modern, artificiell känsla som 

känns aktuell, säger matti 

kallionen om sitt verk. 

undervisningshuset 

byggdes på 1970-talet och 

totalrenoverades under 2007. 

aulan är placerad fristående 

mitt i byggnaden, som även 

rymmer flera lärosalar, administrationslokaler 

med mera. 

iLLuStration: matti kaLLionen 

hallå där … 

...tomas Hallén, 

teknisk direktör på 

akademiska Hus 

och invald i styrgruppen 

för vägval 

energi. 

Vad är Vägval Energi? 

– Projektet är initierat av 

kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, 

iva, för att förbereda 

Sverige när det gäller att välja rätt 

energi för framtiden. 

– vi behöver reda ut vilka 

konsekvenserna blir av olika 

vägval, vad som behöver göras, 

och av vem, för att en förändring 

ska komma till stånd. Projektet är 

indelat i ett antal olika områden 

inom energi, där vi tar fram 

kunskapsskrifter som bakgrundsmaterial. 

– tanken är att ta fram strategier 

för Sveriges energisystem i 

en ny klimatsituation. Strategierna 

ska presenteras hösten 2009, inför 

Sveriges ordförandeskap i eu. 

Vilka är med i projektet? 

– en stor grupp forskare, 

politiker och representanter från 

näringslivet deltar. i styrgruppen 

sitter 11 personer. vårt arbete är 

att dra slutsatser av projektets 

samlade kunskap. 

Hur kan Akademiska Hus dra 

nytta av projektet? 

– vi får en väldigt bra överblick 

och insikt i vad det är som är på 

gång i energifrågan och hur vi bör 

agera framåt. vi kan få en bättre 

syn på hur försörjningsfrågan 

kring energi kommer att utvecklas, 

och därmed stå väl rustade och 

förberedda för framtiden. 

kreaTIvT på kunSkapenS daG 

den 6 november bjöd akademiska Hus för femte året i rad in 

kunder och samarbetspartners till en dag fylld av föredrag, möten 

och upplevelser. en arkitekt, en trendspanare, en lärare i samhällsbyggnad 

och en skådespelerska reflekterade och delade med sig 

av sin kunskap om kreativitet och framtidens kreativa miljöer. 

Studenter från Danshögskolan och operahögskolan stod för 

underhållningen i ett unikt samarbete. 

Skådespelerskan marika Lagercrantz avslutade dagen med 

att ta med publiken på en fängslande resa genom den kreativa 

processen och lusten till arbetet och livet.

»Jag klarar inte av 

när det är för stökigt« 

Hon står bakom en hyllad tv-serie, humorprogram i 

radio och snart också en efterlängtad bok. men finns 

det någonstans där mångfacetterade klara Zimmergren, 

ena halvan av duon mia & klara, inte är kreativ? 

text sara gustavsson fOtO Jörgen Hinder 

– rent fysiskt klarar Jag inte av när det är för 

stökigt. Jag skulle heller aldrig kunna ha kontor i en 

källare till exempel, jag behöver fönster och ljus. men 

mer än en plats är okreativitet för mig snarare ett 

tillstånd eller en tidpunkt. fredag eftermiddag efter 

klockan ett funkar inte alls. Det är som att någon 

står och ringer i en stor klocka, och om jag inte själv 

hamnar i en stressande nu-tar-vi-helg-känsla så är 

det alltid någon annan runt omkring mig som gör det. 

Likaså om jag är för mätt eller för hungrig, eller om 

jag är rädd för något, då blir jag totalt låst. 

vad gör du då? 

– Jag övar mig ständigt i att ta ett djupt andetag 

och sätta saker och ting i ett perspektiv. Det finns 

situationer där man faktiskt måste kamma till sig 

och inte vara så självupptagen. Du kan bli sågad 

i en krönika eller vad som helst, men du kommer 

ändå inte att hängas. man får leva i det här landet. 

Det är ändå ganska bra premisser. 

när är du som mest kreativ? 

– vid tipsextratiden: lördag eftermiddag runt tre 

eller fyra, helst höst- eller vintertid. alla har sovit ut 

och vet att de ska göra något trevligt de närmaste 

timmarna, liksom att detta lugn följs av en 

underbar dag som heter söndag. i denna nationellt 

utbredda rofylldhet brukar jag tända ett ljus och 

sitta inne och skriva. 

vad inspireras du av? 

– Just nu av musik, gärna singer-songwritern 

tomas andersson Wij. musik är späckad med 

information och känslor och referenser: man halkar 

bakåt i tiden, eller framåt, eller kanske iväg på en 

naturupplevelse. Jag kan verkligen gå igång på 

en låt så mycket att jag känner att det här skulle 

kunna bli en långfilm. 

id: klara ziMMergren 

Ålder: 41 år. Bor: i Göteborg. yrke: Skådespelare, 

komiker och författare. familj: Sambo och hund. 

aktuell: med nya avsnitt av mia & klara i Svt och ett 

humorprogram i P3. i januari en bok tillsammans med 

mia Skäringer. Mest kreativa karaktären: roll-Onmannen 

– han får mycket gjort inom sina otroligt smala 

(om än lite nördiga) områden. 

Okreativt ❋ 

kreativa rum nr x 4 2006 2008 27

Forskning möter samhälle. 

En värld av kreativa möten. 

Utbildning och forskning handlar till stor del om kreativa möten. Att skapa de bästa 

förutsättningarna för sådana möten är vad vi på Akademiska Hus är specialiserade 

på. Vi är ett av Sveriges största fastighetsbolag och skapar campusmiljöer åt universitet, 

högskolor samt forskningsintensiva institutioner och företag. 

Möt oss på www.akademiskahus.se 

B SVERIGE PORTO BETALT 

KREATIVA RUM 

AKADEMISKA HUS AB 

BOX 483 

401 27 GÖTEBORG

kreativa - Akademiska Hus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?