Belysningsprogram för Campus Ultuna - Akademiska Hus

Belysningsprogram för Campus UltunaArbetskopia 2009-01-22

InledningInnehållBelysningsprogrammet tas fram under hösten 2008 i samarbete mellanA5 Arkitekter & ingenjörer AB (ljus), Bjerking AB (landskap) ochNyréns arkitektkontor (landskap) på uppdrag av Akademiska Hus ochSLU ledning. Programmet kan initialt användas som beslutsunderlagoch senare som en rekommendation och vägledning i den fortsattabelysningsprojekteringen för området. Till grund för belysningsprogrammetligger Vision Campus Ultuna, daterad juni 2008.Om belysningsgprogrammet sid 3Inventeringskarta med analys sid 4Riktlinjer för belysning sid 5Karta med belysningszoner sid 6Belysningsprinciper för- Ultunaallén,Veterinärvägen och portar sid 7- Ulls väg, busshållsplatsr och gång- och cykelvägar sid 8- Parker och torg sid 9- Corson sid 10- Bilparkeringar sid 11- Cykelparkeringar sid 12- Fasader och entrébelysning sid 13-16- Effektbelysning sid 17BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 2

Om belysningsprogrammetSyftet med att göra ett belysningsprogram för Campus Ultuna är att fåett beslutsunderlag att följa. Programmet innehåller riktlinjer för hurbelysning skall planeras i området. Detta för att garantera en helhetoch att få en enkelare att belysningsprojektering i framtiden, då manhar ett program att hålla sig till. I Visionen för Campus Ultuna harljusprinciper föreslagits för hantering av vissa funktioner. För att se tillhelheten behöver man studera mer i detalj och beskriva omfattning,belysningsprinciper, armaturtyper, ljuskällor, montagehöjder, platseroch fasader som ska belysas.Vår rapport tar upp en del frågor där ställningstagande eller godkännandeav föreslagna principlösningar krävs för den fortsatta projekteringenav belysning.En analys av nuläget är en viktig del av belysningsprogrammet ochligger till grund för de vägval man måste göra. I dessa vägval skallmiljö, ekonomi, trivsel, säkerhet och trygghet vägas in för att uppnå enhållbar anläggning. Detta kan innebära att ett ställningstagande måstegöras om huruvida armaturer bestyckade med tex. kvicksilver skallersättas.En ökad stadsmässighet och förtätning av Campus Ultuna innebärett område som står inför en framtida utveckling och viss förändringi karaktär. Att gå från jordbrukslandskap mot stad är en balansgångdär det krävs att man noga sätter ljusnivåer som håller för en framtidatillväxt och ökning av ljus, samt val av armaturer som är hållbara i sindesign och karaktär.Vi vill bidra till ett vackrare och tryggare Ultuna med en belysningsom ger en känsla av helhet och balans. En identitetsskapande belysningsom gör det lättare att orientera sig, ökar tryggheten och tillgänglighetenoch lyfter fram karaktären för Campusområdet är att eftersträva.Ju fler människor som är ute på kvällen, desto säkrare blir området.Upplevelsen av ljus inträffar då ljuset träffar en yta. Det är först dåvi ser ljuset. Man kan skapa rumslighet genom att medvetet placerabelysning så att ljuset träffar vertikala ytor. Det handlar om att tecknaytorna och att göra det möjligt att uppfatta och uppleva området. Dettakan man uppnå genom att belysa trädvolymer, fasader, häckar ochskulpturer. Genom att jobba med ljuset i mer än en dimension och iolika skikt, kan man skapa djup och rumslighet i Campus området.Det är viktigt att hitta prioriteringar i vad som ska belysas och varför.Kulturhistoriska byggnader är tacksamma att belysa. I vårt förslagöver byggnader som kan belysas har vi vägt in att befintlig belysningär undermålig. Genom att belysa fasaden tillförs platsen en rumslighet.Beslut krävs för vilka byggnader som ska belysas.Mötesplatser, poetiska platser, utblickar, siktlinjer och entreér( fylls på med text)Park framför MVM Sektion gång- och cykelväg och park BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 3

Inventeringskartor med analysInventeringskarta för befintlig StrukturKartan redovisar befintlig struktur och förutsättningar vad gäller belysningi området. Vi har gjort en grov inventering och visar de vanligastförekommande armaturtyperna i olika ljuszoner.Inventeringskarta för ny struktur med rekommendationKarta redovisar armaturer som inte påverkas i den nya strukturen.¨Ufo¨ ElektroskandiaEftersom stora delar av armatur ¨Ufo¨ utgår på grund av ny utbyggnationav Campus är rekommendationen att den armatur en utgår heltoch ersätts med en mer karaktärsskapande armatur, som passar bådetill den nya arkitekturen och den befintliga.Möjlighet finns att återanvända befintlig armatur, som tex.¨Ufo¨ tillprovisoriska parkeringar och vägar i området.¨Avenue F¨ ThornBelysningen på den nyanlagda parkytan vid Ekologihuset behöverman ta ställning till. Analysen vi gjort är att ljusnivån är hög och att omden bibehålles sätter den ljusnivån för andra park och torgytor i området.Armaturen är i sitt utförande luminant och något bländande.Luminans är en ytas ljusstyrka per ytenhet i en bestämd riktning. Enhög luminans uppfattas av ögat som bländande. Rekommendationenär att armaturen utgår och ersätts med den nya föreslagna armaturtypen,för att skapa en helhet i området.Gamla bruna armaturer samt fasadarmatur UndervisningshusetAtt ta ställning till är fasadmonterad belysning på Undervisningshusetoch närliggande hus samt gamla 70–talsarmaturer vid undervisningsplan.I analysen har vi funnit att de nyligen monterade väggarmaturernahar liten koppling till husets karaktär. En annan aspekt är att deär bländande och överdimensionerade till storlek. Rekommendationenär, att armaturen ersätts med en väl avbländad, fasadmonterad lysrörsarmatur.De gamla stolparmaturerna stärker husets karaktär och deär avbländade, vilket skulle möjliggöra platsen som en utblickspunkt,tack vare sin låga och lugna ljuskaraktär. Rekomendationen är att omde behålls bör de rustas. I annat fall ersättas med en armatur som stärkerhelheten med Ultuna torg och Corso och som är helt avbländad ochhar låg ljusnivå.¨Johanna¨ ThornAtt ta ställning till är befintlig armatur ¨Johanna¨ som förekommerpå stora delar av de östra delarna och runt Kårhuset och Syltan.I analysen har vi kommit fram till att armaturen har ett anonymtoch neutralt utseende och att den har en relativt låg ljusnivå. Dessaegenskaper fungerar bra tillsammans med fasadbelysning, varförvår rekommendation är att om ¨Johanna¨ armaturen behålls behöverman höja ljusnivån totalt i rummet genom att belysa byggnadersom Kårhuset och Syltan. Om ¨Johanna¨ armaturen skulle utgå,gäller belysningsprogrammets rekommendationer för olika platseri sin helhet. Ett argument för det senare är att ¨Johanna¨ armaturenär bestyckad med kvicksilver, vilket är ett sämre miljöval än metallhalogen(se ¨miljö¨ under ¨Riktlinjer för belysning¨)Gatubelysning ThornUppsala Kommun övergår mer och mer till att använda metallhalogenlamporistället för högtrycksnatriumlampor i gatumiljöerI området förekommer en variation av stolphöjder och armaturtyper.Rekommendationen är att då Ulls väg får ny belysning skulledet öka enhetligheten om Veterinärvägen och Ultunaallén byter tillen armatur som ingår i samma familj som armaturen på Ulls vägoch med samma typ av ljuskälla.UNDERVISN.-PARKGamla armaturer, brunaGamla armaturer, grönaThorn, nyarehöjd 4,7 mThorn, äldrehöjd 7-8 mJohanna (Thorn)grå stolpeJohanna (Thorn)svart stolpeEKOLOGIHUSETMVMVMFRISKISBIOCENTR.REKTORLåg delUNDERV.HUSETUfo(Elektroskandia)Avenue F(Thorn)StorcylinderPollareFasad.gatulampaFasadklotVHHög delSYLTANLåg delKÅRENInventeringskarta för befintlig strukturInventeringskarta för ny strukturBELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 4

Riktlinjer för belysningArmaturerUtvecklingen inom belysningsområdet går fort och nya och bättre armaturerkan ha kommit ut på marknaden då det är aktuellt att projekterabelysningen för Campus Ultuna. Därför vill vi inte låsa programmettill en specifik armatur eller fabrikat, då det ska gälla för en längretid. Armaturer föreslagna i belysningsprogrammmet är en rekommendationför en typ som ger en viss avsedd ljusbild. Typerna skall varavägledande för fortsatt projektering av belysning i Campusområdet.Förekomsten skall begränsas till en typ och användas genomgående iområdet. Avsedd ljusbild beskrivs vidare under ¨Belysningsprinciper¨för respektive område. Armaturtyperna i belysningsprogrammet samverkar,varför det är av största vikt att helheten i programmet efterföljs.För att ytterligare skapa en helhet skall en signumfärg tas fram förCampus Ultuna. Denna skall gälla genomgående vid lackering av armaturer,stolpar, papperskorgar, sittbänkar m.m. med undantag förfasadmonterad belysning, som bör anpassas till byggnadens färg.LjuskällorMetallhalogenlampan har betydligt bättre och stabilare färgåtergivningän kvicksilverlampan och högtrycksnatriumlampan. Dessutomhar den ett bättre ljusutbyte än kvicksilverlampan, vilket innbär attljuskällan är effektivare. Metallhalogenlampa med keramisk brännareoch färgtemperatur 3000 K (varmvitt) förordas därför för Campus Ultuna.Låga effekter som 20 W bör användas vid viss fasadbelysningför upplättningsljus samt effektbelysning, 35-70 W för trädbelysningsamt gång- och cykelväg och 70-150 W vid knutpunkter och viss fasadbelysningsamt trädbelysning. Kompaktlysrör kan även användas vidfasadbelysning samt i väggarmaturer.Eftersom utvecklingen av effektiva och mer miljövänliga ljuskällor gårsnabbt framåt, skall det beaktas att rekomenderade ljuskällor i programmet,kan komma att ersättas av andra ljuskällor vid tiden för projektering.Stolpar och stolphöjderVid infarterna Veterinärvägen och Allévägen rekommenderas lackeradestolpar höjd 6 m med en rak arm. Längs gång- och cykelvägarsom Ulls väg rekommenderas lackerade stolpar höjd 4 m med en rakarm. Vid park och torgytor rekommenderas lackerade stolpar höjd 4m.Pollare bör vara lägre än 0,9 m. Då bidrar de till upplevelsen av enmindre skala.MiljöEnergiförbrukningen står för mer är 90% av den totala miljöbelastningenoch utgör den största delen av belysningens totalkostnad. Därför är detviktigt att välja ljuskällor som har högt ljusutbyte, som tex. metallhalogen.Styrning spar också energi. En anpassning till respektive verksamhetoch individuell styrning skall göras där behov finns. Ljuskällor medlåg kvicksilverhalt och med lång livslängd förordas. LED kan användasi effektbelysning samt ledljus och utrymning. Högtrycksnatriumbör undvikas på grund av orangefärgat ljus och dålig färgåtergivning.InvesteringskostnaderEn livscykelkostnads analys för belysningen bör göras för att få framen ekonomisk utvärdering av belysningen. (fylls på med text)Undvik LjusinflationDet är viktigt att hitta en balans och en högsta tillåten ljusnivå för enplats, som andra i framtiden får underordna sig. Då Campus områdetskall byggas ut är det bra att inventera i området för att fastställabefintliga ljusnivåer. Beslut bör tas om befintliga förutsättningar skallbestämma högsta tillåten ljusnivå.AvbländningBländning uppstår när ögat utsättes för ett starkare ljus än det är adapteratför. Det finns två olika typer av bländning, synnedsättande bländningoch obehagsbländning. Därför är det viktigt att alla armaturer ärplacerade och riktade så att de ej bländar då man rör sig i rummet. Detfinns olika typer av mekaniska bländskydd, som tex. kepsar elller rastreratglas som kan användas för att minimera obehaglig bländning.LjusföroreningarLjusförorening sker då onödigt mycket överflödigt ljus används ellerdå ljuset är dåligt riktat och lyser upp mer än vad som är tänkt. Dettaonödiga användande av ljus är ett slöseri med energi och är kostsamt.Ljusförorening påverkar även djur, natur och människor på ett negativtsätt och medför att natthimlen blir diffus och att stjärnhimlen synssämre. Därför är det viktigt att armaturer riktas in så att man belyserdet som ska belysas och skärmar av överflödigt ljus.Trygghet och säkerhet(fylls på med text)VandalismEn plats som är fint upplyst och som sköts om, utsätts mer sällan förvandalisering. God belysning är ett led till att en plats befolkas och jufler människor som rör sig i ett område, destom mindre är chansen atten person osedd kan vandalisera.Vandalisering av armaturer förekommer mest i stadsmiljö och ett sättatt minska möjligheten till vandalism är att välja armaturer som integår att ha sönder så lätt. Man bör undvika glas i lyktan och istället användaglasliknande plast, UV- beständig polycarbonat. Man bör placeraarmaturer så att de är svåra att klättra på och är svåra att nå. Genomatt sanera från klotter direkt och byta ut trasiga armaturer, minskarrisken för att skadegörelsen fortsätter.Skötsel och underhållDet är viktigt att göra en genomtänkt och fungerande underhållsplanför området, annars kan en god ljusmiljö snabbt bli dålig. En underhållsplanbör innehålla en tidsplan för tillsyn, lampbyten och rengöringav armaturer. Kontroll av den totala belysningsfunktionen bör äveningå som ett regelbundet moment i underhållsplanen. Vi rekommenderargruppbyten, dvs.att man med fastställda intervaller byter utalla lampor på en plats samtidigt, vare sig lampan har slocknat ellerej. Däremellan gör man styckbyten av slocknade lampor. Ljuskällorförändras och försämras i slutet av sin livscykel och ljusegenskapernapåverkas. Fördelen med gruppbyte är att det ger lägre arbetskostnader,det ger optimal belysningsnivå, det ger jämn belysning och detger lägre underhållskostnader för belysning, eftersom underhållet kanbudgeteras och kontrolleras.Trafikbelysningsrekommendationer enligt VGU (Vägar och GatorsUtforming)(fylls på med text)ProvbelysningDå fasader ljusätts ska alltid ett fullskaleprov och provbelysning göras,för att avsedd ljusnivå och effekt skall kunna garanteras. Detta är särskiltviktigt då man inte kan förlita sig enbart på ljusberäkningar, dåde inte ger en bild av det upplevda ljuset. Faktorer som som behövervägas in är den totala ljusnivån på platsen, för att effekten på fasadljusetinte skall bli för stor eller för liten.BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 5

6NORRAPORTEN2 47aVETERINÄRVÄGEN7b19Park (natur)träd/gräs10ParkeringParkeringParkParkering9ULLS VÄG1CORSO CORSOSiktlinje12ParkeringParkeringPark20169Parkering1824TorgTorg1481115ParkeringFÖRKLARINGAR1. Ulls väg2. Veterinärvägen3. Allévägen4. Norra porten5. Södra porten6. Travvägen förlängning7a. Ny tvärväg A Travvägen-Ulls väg7b. Ny tvärväg B Travvägen-Ulls väg8. Gång- och cykelväg9. Corso10. Parkering ny NV-kvadranten11. Parkering bef vid Kunskapsparken12. Parkering ny norr C4:18613. Veterinärhögskolan14. Ultuna torg15. Kunskapsparken16. Förgårdspark MVM17. Allé vid amfiteater18. MVM19. Yta för masshantering/markmodellering20. Biocentrum21. Undervisningshuset22. Kåren och Syltan23. Dammen24. RektorsvillanFårhagarHundrastgårdarTorg21Hästar, lastning mm13Parkering11722ParkeringAlléDamm23ParkeringHäckKarta med belysningszoner och beskrivna belysningsprinciper.3ALLÉVÄGENSÖDRAPORTEN5 3BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 6

Ultunaallén, Veterinärvägen och portarBelysningsprinciperUlltunaallén och Veterinärvägen fungerar som dockning från DagHammarsköldsväg. Körbanan belyses med samma ljuskaraktär likaövriga gator i området. Angöringen bidrar till en helhet och inkluderingav landskapet mot Dag Hammarsköldsväg.Portar är genomsiktliga och förses med stolpar med dubbel arm. Enarmatur belyser körbanan (höjd 6 m) och en belyser gång- och cykelbanan(höjd 4 m).Porten fungerar som en tydlig entré till området och som enhastighetsdämpare med en mjuk övergång till den mänskliga skalan.Armaturtyper och ljuskällorArmatur typ ATP Evolucion eller Schreder Aramis rekommenderas.Den är väl avbländad, har ställbar optik, finns med genomsläppligtopp och och ett flertal olika bestyckningar och optik.Ljuskälla 70 W metallhalogen med keramisk brännare och färgtemperatur3000 K. Effekten beror på omgivning, belysningstekniska beräkningaroch VGU’s rekommendationer. Skyddsglas av opaliserat glas iarmaturen för gång- och cykelväg minskar bländrisken om man tittarupp i armaturen.Evolucion (tät topp)Veterinärvägen idag.Miljöbild stolparmatur AramisAramisPlan Norra porten- belyses med stolparmaturer lika Ultunaallén ochVeterinärvägen och dubbelarmad stolparmatur. Armaturen som belysergång- och cykelväg placeras på samma höjd, 4 m ,som på Ulls väg.Port idag.BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 7

Ulls väg, busshållsplatser, gång- och cykelvägarBelysningsprinciperVid gång- och cykelbanorna placeras stolparmatur med stolphöjd 4 mmellan trädraden närmast gång- och cykelbanan. Armaturen har ettassymetriskt nedåtriktat ljus på gång- och cykelbanan och en ljusgenomsläppligtopp. Toppen bidrar med ett upplättningsljus i trädkronornasom ökar rumsligheten och upplevelsen. Körbanan är ej belystdå bilen har ljuset med sig.med nedåtriktad armatur med tät topp med samma bestyckning, föratt säkerställa trafiksäkerheten. Fotgängare framträder tydligt för bilisternadå de passerar.Området runt besshållsplatser skall belysas för att öka trygghheten ochsäkerheten för den som väntar på bussen. Belysning i vindkydd kanvara en solcellsdriven anläggning.(fylls på med text)Armatur typ ATP Evolucion eller Schreder Aramis rekommenderas.Den är väl avbländad, har ställbar optik, finns med genomsläppligtopp och och ett flertal olika bestyckningar och optik.Ljuskälla 35-70 W metallhalogen med keramisk brännare ochVid gång- och cykelpassager tvärs Ulls väg belyses körbanan jämnt-Armaturtyper och ljuskällorExempel Evolucion med ljusgenomsläppligtoppKörbana belyst vid gång- ochcykelpassageSektion Ulls väg visar gång- och cykelväg belyst samt upplättningsljus i trädkronorKörbana belyst vid gång- ochcykelpassagePlan Ulls vägMiljöbild Ulls väg med upplättningsljus på fasadBELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 8

Parker och torg (entréplatser)BelysningsprinciperParker och torg skall vara överskådliga för fotgängare. För att rummetskall vara överblickbart får inte armaturerna vara bländande.Armaturerna är karaktärskapande stolparmaturer (gångstråk ipark) och pollare (innergårdar och entréplatser vid fasad) och påutvalda platser effektbelysning. Parkarmaturen har ett indirekt,reflekterat ljus, avbländad ljuskälla och låg luminans. Parkarmaturensljusbild påminner om gång- och cykelvägens ljusbild. Visuellttecknas den ljusgenomsläppliga toppen på samma höjd somparkarmaturens toppreflektor. Tillsammans läses de olika belysningsteknikernaihop som en helhet i området. En öppen parkarmatur äratt föredra, då den kräver mindre skötsel och rengöring. En armaturmed glas i kupan nedsmutsas av föroreningar och minskar armaturensljusutbyte.Närmast fasad och vid entréplatser placeras pollararmaturer med indirektavbländat ljus. Genom att hålla höjden på ljusgivaren lägre närmastfasad tecknas fasaden tydligare och upplysta entéer blir fokuspunkter.Där ljusnivåer är lägre kan man med små effekter belysa enstakaträd och utvalda skulpturer, med avbländad strålkastare monterad påstolpe eller i mark.Armaturtyper och ljuskällorParkarmatur typ Hess Agena rekommenderas. Armaturen är genomsiktligoch har ett indirekt reflekterat ljus. Ljuskälla 35-70W metallhalogenmed keramisk brännare och färgtemperatur 3000 K. Effektenberor på omgivning och belysningstekniska beräkningar. Pollararmaturtyp Erco Panorama eller Erco Midipoll.NYBROKAJENMiljöbild Agena på Nybrokajen i StockholmPanoramaMidipollAgenaMiljöbild park vid MVMBefintlig armatur ersätts med genomsiktlig armatur typAgena eller Avenue vid Ekologihuset.Miljöbild torg vid Biocentrum och RektorsvillanBELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 9

CorsoBelysningsprinciperCorson utformas med samma princip för gång- och cykelväg ochparkyta, som övriga delar i området. Ljusgestaltningen är viktig förvälbefinnandet hos människorna och påverkar hur människor rör sigi rummet. Här kan det finnas ljuseffeketer som gör att denna zon urskiljersig från de övriga. Utformningen av dessa effekter bör ingå i detparalella uppdraget för Corson.Vid knutpunkten Ulls väg och Corson krävs mer ljusintensitet för attöka säkerheten för korsande fotgängare och cyklister. Detta åstadkomsmed exempelvis avbländade strålkastare på mast.Armaturtyper och ljuskällorParkarmatur typ Hess Agena rekommenderas. Armaturen är genomsiktligoch har ett indirekt reflekterat ljus. Ljuskälla 35-70W metallhalogenmed keramisk brännare och färgtemperatur 3000 K. Effekten berorpå omgivning och belysningstekniska beräkningar. Pollararmatur typErco Panorama eller Erco Midipoll.Exempelbild strålkastare på mastMiljöbild Agena visar armaturensgenomsiktlighetVy befintlig väg mot undervisningshusetPanoramaMidipollAgenaMiljöbild CorsoPlan Corso alternativt sektion CorsoBELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 10

BilparkeringarBelysningsprinciperEftersom parkeringar delvis lokaliseras till ytterområden är det avstörsta vikt att man säkert kan ta sig till och från sin bil. Parkeringarbelyses med ett nedåtriktat, avbländat ljus med jämn fördelning överytan. Genom att utnyttja placeringar så att ljuset träffar vertikala ytorsom häckar, träd och fasader minskar risken för att någon skall kunnagömma sig i mörkret. Personer och föremål framträder istället somsiluetter mot en ljus bakgrund.Genom masshantering kan avskärmning mot Dag Hammarsköldsvägordnas för att dölja bilar och ljusreflektioner i bilar från solen.Armaturtyper och ljuskällorAramtur typ Thorn Victor på enkel samt dubbel rak arm bestyckadmed 70 W metallhalogen.VictorBefintlig parkering vid Ekologihuset med höga häckar som vertikalaytor.Miljöbild VictorParkeringsprincip med dungar av träd som vertikala ytor.Exempel Victor på parkering vid ambulansstationen i Uppsala.BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 11

CykelparkeringarBelysningsprinciperDå cykelparkeringar ofta är belägna i närhet av byggnader rekomenderarvi att dessa hanteras med samma princip som entréplatser tillbyggnader. Låg belysning i form av låga pollare, där ljuset reflekterasi marken. Med denna princip skuggar inte den som ska låsa upp sincykel låset och det är lättare att se.Armaturtyper och ljuskällorAramtur typ ... (fylls på med text)Exempel belysning cykelparkering Ekonomikum i Uppsala. Låga pollare belyser marken och skuggar inte den som ska låsa upp sin cykel.Parkeringsprincip cykelparkering (ersätts med aktuell plan)Cykelparkering vid Biocentrum och rektorsvillan i Uppsala.BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 12

Fasader och entrébelysningBelysningsprinciperFasader behöver upplättningsljus för att inte upplevas mörka och hotfulladå det är belyst inne i byggnaden. Vi föreslår att de nyabyggnaderna får upplättningsljus på fasadytor som vetter mot parkeller torgytor eller på huset karaktäristiska drag som tex. MVM´s växtvägg.Där vi har att göra med kulturhistoriska byggnader avgör det belysningstekniken.I vissa fall är det inte tillåtet att fästa armaturer på fasad,varför en markmonterad armatur eller stolpmonterad strålkastare ärett alternativ.Entréer markeras med ljus som är avbländat men med hög ljusintensitetför att tydligt markera en entré. Teknik, som nedåtriktade downlights,alternativt uppåtriktade spotlights, ger två helt olika ljuskaraktärer,men båda teknikerna kan förekomma inom området. Det är enmångfald av arkitektur i området och för att skapa en balans behövsbåda teknikerna. Det är viktigt att samtliga armaturer placeras och riktasså att man inte blir bländad utomhus eller inomhus.Då fasader ljusätts ska alltid ett fullskaleprov och provbelysning göras,för att avsedd ljusnivå och effekt skall kunna garanteras. Detta är sär-skilt viktigt då man inte kan förlita sig enbart på ljusberäkningar, dåde inte ger en bild av det upplevda ljuset. Faktorer som som behövervägas in är den totala ljusnivån på platsen, för att effekten på fasadljusetinte skall bli för stor eller för liten.RektorsvillanCampus torg vid Biocentrum och Rektorsvillan. Upplättningsljus på fasad och belysta entréer vidgar rummet och ökar trygghet och säkerhet.Exempel upplättningsljus på fasad växtvägg MVM Växtvägg på MVM utan belysning.BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 13

Fasader och entrébelysningForts. BelysningsprinciperUpplättningsljus kan åstadkommas genom olika belysningstekninker.och med mycket låga nivåer. För att markera en entré behöver ljusetvara starkare i kontrast till fasaden.Platsen och byggnadens karaktär får styra vald teknikExempel upplättningsljus på Linneanums fasad i Botaniska trädgårdeni Uppsala. Arkitekturen tecknas mjukt i mörkret med hjälp av lågaljusnivåer från strålkastare monterade på stolpar på långt håll.Exempel upplättningsljus på MIC i Uppsala. Byggnaderna är belystamed högtrycksnatrium som lyfter fram den varma röda färgen i fasaden.Tillsammans definierar byggnaderna rummets gränser.Exempel upplättningsljus på Ekonomikums entrér i Uppsala. Genombredstrålande strålkastare monterade på arm vid takfot framträderentrérena tydligt.Exempel Ångströmlaboratoriets fasad i Uppsala. Det invändiga ljusetär nödvändigt för att byggnaden skall framträda.BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 14

Fasader och entrébelysningArmaturtyper och ljuskällorVäggarmatur typ Atelje Lyktan Klippan för äldre byggnader medstallkaraktär. Fasadarmatur på arm typ Fergin Nightscape bestyckadmed kompaktlysrör för att ge ett mjukt jämnt ljus. LED lister kan ocksåmonteras under takfot för att ge upplättningsljus på fasad. StolpmonteradStrålkastare typ Bega 8xxx med skulpturlins 20- 35 W förupplättningsljus på fasad. Markmonterad strålkastare där det inte gåratt montera armatur på fasad typ WE-EF ESC 130 bestyckad med 20Wmetallhalogen, 3000 K och skulpturlins.Bega 8xxx strålkastaremed skulpturlinsFergin NightscapeAtelje Lyktan KlippanExempel fasad med upplättningsljus MVM ökar trygghetskänslan.Inget ljus på fasad MVM minskar känslan av rumslighet.WE-EF ES130 markstrålkastare medskulpturlinsErco markstrålkastaremed kupolglasExempel fasad med upplättningsljus VH.Inget ljus på fasad VH.BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 15

Fasader och entrébelysningKårhusetFasaden är vacker och tacksam att belysa(fylls på med text)SyltanFasaden är vacker och tacksam att belysa(fylls på med text)UndervisningshusetVi rekomenderar att undervisningshuset får ny belysning och att belysningav entréplatsen ingår i en helhet med Campus torget och entréplatsenframför Biocentrum. Väggmonterade armaturer är bländande ,iögonfallnde och överdimensionerade i sin skala.KårhusetPassage längs kårhuset är idag ett mörkt rum. Upplättningsljus på fasad tar fram vackra material samt reflekterar ljus på mark för de gående.Passage och uteplats längs Syltan är idag ett mörkt rum. upplättningsljuspå fasad reflekterar ljus på mark för de gående samt vidgarrummet.Befintliga väggarmaturer på Undervisningshuset ersätts med ny avbländadlysrörsarmaturBELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 16

EffektbelysningBelysningsprinciper(fylls på med text)(fylls på med text)Mötesplatser, poetiska platser, utblickar, siktlinjer och entreérTrädbelysning Allén och skulpturDet är viktigt att området inte belyses jämnt, utan att mörkare platser(fylls på med text)finns kvar. Dessa skapar möjligheter för kontemplation och upplevelse.DammenI ett mörkare rum ställer ögat in sig för att lättare kunna avläsa kon-Vi rekomenderar att utvalda träd belyses längs den ena sidan avtraster. Vi rekommenderar därför att torget utanför undervisningshu-dammen. Belysta träd ger ett djup med sina vackra speglingar i vattnetset lämnas mörkare för att upplevelsen av ljussatta träd och Syltan skaoch också ett rörligt ljus då lövverket rör sig.ge en känsla av ett djupare rum.Utvalda skulpturer i området.CorsonArmaturtyper och ljuskällor(fylls på med text)Erco markstrålkastaremed kupolglasBega 8xxx strålkastaremed avbländingsskyddExempel på skulptur av AllanRunefelt framför Herrgården somkan effektbelysas.Allé och skulptur, belysta trädBlickpunkt från torg utanför undervisningshuset. Om platsens ljusnivå hålls nere vidgas rummet då träd i fonden är belysta.DammenBelysta träd vidgar rummet och reflektioner i vattenytan bildar enmjuk länk till det nya Campus området.BELYSNINGSPROGRAM FÖR CAMPUS ULTUNA 17