Krav kvalitetsarbete B entr 2003 - Akademiska Hus

Akademiska Hus
KRAV
på leverantörernas
KVALITETSARBETE
Del B, Byggproduktion
För projektet nr:
PROJEKTNAMN
Fastighetsbeteckning
Ort
Upprättad 200x-xx-xx.............................................(Projektledaren)
Kompletterande dokument 200x-xx-xx...................(Projektledaren)

Senast utskrivet 2012-05-16 11:03:00
2 Generella krav på entreprenörers kvalitetsarbete
2.1 Allmänt
Akademiska Hus kräver inte av sina leverantörer att de skall vara
certifierade enligt ISO 9000 även om detta självklart är fördelaktigt. Vi
kräver däremot att våra leverantörer har systematiserat sitt kvalitetsarbete
genom att arbeta med kvalitetssystem och kvalitetsplaner. Akademiska
Hus kommer genom uppföljningsarbete respektive kvalitetsrevisioner att
förvissa sig om att byggproduktionsarbetet sker på ett kvalitetssäkrat sätt.
I dokumentet angivna krav ansluter till ISO 9000. Om så önskas kan detta
dokument erhållas med i högerspalt angivna koder enligt ISO 9000.
Koderna anger var motsvarande kravelement kan förväntas finnas i
leverantörens kvalitetssystem.(Under utarbetande)
En entreprenör, som upprättat sitt kvalitetssystem enligt ISO 9000,
kommer att finna att många av de krav, som finns preciserade i detta
dokument, redan innehålls i deras kvalitetssystem. Krav, som inte ingår i
upprättat kvalitetssystemet, måste inlemmas i den projektspecifika
kvalitetsplanen.
En väsentlig del i dessa krav är hur kvalitetstänkandet skall föras vidare
och påverka varje enskild medarbetare, såväl anställda hos
generalentreprenör (GE) som underentreprenör (UE). Som framgår har GE
ansvaret att kräva och följa upp att de krav som ställs på GE också uppfylls
av UE.
Att projektledaren godkänt GE:s kvalitetsplan innebär inte att Akademiska
Hus avstår från att i senare skede utföra kvalitetsrevisioner eller att
Akademiska Hus övertar något ansvar för densamma.
2.2
A
……
Produktionstidplan.
Snarast efter upphandling skall generalentreprenören upprätta
produktionstidplan. Denna skall utgå ifrån de restriktioner och villkor
som finns i huvudtidplanen.
Projektledaren ansvarar för att huvudtidplanen är justerad m.a.p. sådana
förändringar som övernskommits vid upphandlingen.
Utöver plan för hur egna arbeten skall utföras skall tidplanen omfatta även
samtliga underentreprenörers och eventuella sidoentreprenörers arbeten.
Underentreprenörerna skall till generalentreprenören överlämna egna
tidplaner som i erforderlig omfattning redovisas på produktionstidplanen
för hela projektet.
Tidplanen skall vara så detaljerad att start- och sluttidpunkt för väsentliga
byggskeden samt montage- och arbetsmoment framgår. Dessutom skall
viktiga moments beroende av varandra framgå, framför allt sådana som
ligger på den s.k. kritiska linjen. Av produktionstidplanen för hela
projektet skall framgå var det finns kopplade mer detaljerade tidplaner.
4.9
AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB Kravkval_B_entr_2003.doc Sidan 2 av 8

Senast utskrivet 2012-05-16 11:03:00
Tider för behov av underlag från beställaren och myndigheter t.ex. i form
av ritningar och andra beslut skall tydligt framgå.
Tidplanen skall ange tydliga etappmål, s.k. milstolpar. Dessa kan vara av
typen grundläggning klar, stommen klar, tätt hus, anläggningen
spänningssatt.
Entreprenören skall i sin tidplan ange, när ljudmätningar kan utföras.
Observera att under denna tid är möjligheter till byggverksamhet
begränsad på grund av mätningarna måste genomföras utan
ovidkommande ljudstörningar.
Slutskedet skall redan från början vara väl genomtänkt och planerat.
B
C
D
……
……
……
Tiden för funktionsprovningarna och den samordnade
funktionsprovningen skall vara inlagda. Även om särskild
besiktningstidplan upprättas skall de olika besiktningstillfällena framgå av
produktionstidplanen.
Rutiner skapas (normalt stående punkt på dagordningen) för att stämma av
produktionstidplanen vid byggmöten med Akademiska Hus. Det är varje
mötesdeltagares skyldighet att vid dessa möten anmäla om man ej ligger i
fas med tidplanen samt rapportera åtgärder för att ligga i fas.
Rutiner skapas för att dokumentera de avstämda tidplanerna.
Produktionstidplanen får inte revideras utan projektledarens godkännande.
Syftet med produktionstidplanen är att den skall vara ett sådant styr- och
hjälpmedel att beställaren på slutbesiktningsdagen kan övertaga en
anläggning med noll fel. GE skall klargöra detta mål för alla UE och
medverka aktivt till att det kan nås.
4.5.1-3
4.9
4.5.1-3
4.1.1
2.3
A
B
C
……
........
……
Allmänna krav
Arbetet med att upprätta kvalitetsplan måste påbörjas omedelbart
efterupphandling.
Oavsett om GE utför ett arbete med egen personal eller anlitar UE
skall arbetet kvalitetssäkras med kvalitetsplan, som uppfyller Akademiska
Hus krav. GE måste ha en rutin som säkerställer detta. GE har självklart
även ansvar för det kvalitetsarbete, som skall utföras av sådan UE, som
Akademiska Hus har upphandlat men som GE övertagit
samordningsansvaret för.
Samtliga entreprenörers kvalitetsplaner måste minst omfatta
beskrivning av eller rutin för:
1. Organisation med ansvarsförhållanden och befattningsbeskrivningar
2. Projektgenomgång med betoning på kvalitetskritiska moment
3. Beskrivning av hur eventuellt projekteringsarbete skall genomföras
4. Inköp och materialhantering med mottagningskontroll.
5. Produktionsstyrning, arbetsberedning
6. Egenkontroll och provning
AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB Kravkval_B_entr_2003.doc Sidan 3 av 8
4.2.3
4.2.3
4.1.2-4.1.2-
3
4.3-4.3.4
4.4-4.4.6
4.4.9
4.6-4.6.4.2

Senast utskrivet 2012-05-16 11:03:00
7. Dokumenthantering
8. Tidplan för arbetenas genomförande, påverkan av andra tidplaner
4.10
9. Erfarenhetsåterföring
4.0
D
E
F
G
……
.......
……
........
10. Beskrivning av instrumenthantering och mätmetoder
11 Avvikelsehantering
De kontrollmoment som identifierats under projekteringstiden och berör
byggproduktionen skall av entreprenören inarbetas i entreprenörens
kontrollplan.
Under punkt 4 ovan ingår även rutiner för leverantörsbedömning och
leverantörsutvärdering samt styrning av eventuell UE:s kvalitetsarbete.
Enligt punkt 4 ovan skall finnas tydliga instruktioner om hur man skall
säkerställa att det material, som levereras till byggplatsen, är enligt
avtalad kvalitet, utan transportskador, i rätt tid, med rätt märkning, i rätt
ordning, i rätt omfattning etc.
Entreprenörernas kvalitetsplaner skall innefatta de krav som framgår av
Akademiska Hus affärsplan beträffande miljöfrågor. Entreprenörens
avfallshantering skall avpassas efter kommunens möjligheter att taga emot
sorterat avfall.
4.2.3, 4.10-
4.
4.5-4.5.3
4.9
4.2.2, 4.6-
4.6.4
4.10-
4.10.2.3
4.2.3
4.9
H
I
J
……
……
……
Enligt punkt 5 ovan skall finnas tydliga rutiner för arbetsberedning.
I princip skall alla typer av arbeten beredas av arbetsledning och
hantverkare varvid även checklista för egenkontroll upprättas. Checklistan
baseras på krav enligt entreprenadhandlingarna, krav från
materialleverantörer, krav enligt kvalitetsplanen etc. När sådan checklista
upprättats skall Akademiska Hus ges möjligheter att komplettera
densamma.
Där sådana arbeten skall utföras, som är ofta återkommande, utformas det
förstaarbetet som referens. Kvaliteten på referensarbetet säkras genom
kontroll mot kvalitetsansvarig på Akademiska Hus. Efterföljande
egenkontroll anpassas efter vad som framkommer vid referensarbetet.
Under punkt 6 och 7 ovan skall finnas anvisningar som gör att representant
från Akademiska Hus vid varje tillfälle enkelt skall kunna finna om visst
arbete rörande egenkontroll är utfört eller ej. Utförd egenkontroll skall
vara införd i systemet efter viss överenskommen tidsrymd.
4.2.3
4.9
4.9
4.2.3
K
........
Kontrollera att entreprenören upprättar arbetsmiljöplan enligt AFS
1999:3 (senaste utgåvan) och att återkommande rutiner finns för att
säkerställa att planen följes. Resultat av sådana återkommande rutiner skall
dokumenteras. Arbetsmiljöplanen skall bland annat baseras på det
särskilda dokument om arbetsmiljöfrågor, som konsultgruppen har
upprättat.
4.4.8
4.2.3
4.2.3
L
........
Under punkt 9 ovan skall finnas anvisningar om hur erfarenheter återförs
till respektive kvalitetssystem och därmed också till den projektspecifika
kvalitetsplanen. Alla typer av uppföljningar och revisioner skall sålunda
värderas med avseende på upprepningseffekter. De brister och fel, som
skulle kunna undvikas genom en förändring av kvalitetsplanen, måste
4.2.3
AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB Kravkval_B_entr_2003.doc Sidan 4 av 8

Senast utskrivet 2012-05-16 11:03:00
……
M
identifieras och rutiner skapas för att säkerställa att dessa brister och fel
inte upprepas.
I samtliga kvalitetsplaner skall återfinnas de texter hämtade från
Akademiska Hus kvalitetsplan som behandlar ”Allmän orientering om
projektet”, ”Kortfattad målbeskrivning”, samt ”Tekniska förvaltarmål”.
3 Byggdelsanknutna krav på entreprenörers kvalitetsarbete
3.1
A
……
Skyddsrum
Vid utförande av skyddsrum skall ”Skyddsrumregler Checklistor ” utgiven
av Räddningsverket följas.
4.9
4.5-4.5.1
3.2
……
A
........
B
Brandskydd.
För projektet har särskild brandskyddshandling upprättats, som skall ligga
till grund för de kontrollmoment, som behöver definieras i entreprenörens
egenkontrollplanen.
Entreprenörens kvalitetsplan skall innehålla leverans av följande intyg:
Projektledaren måste välja ut de för projektet aktuella intygen!
Sprinklingsintyg av godkänd besiktningsman
Provningsintyg avseende rökdetektorer
Provningsintyg avseende magnetuppställda dörrar
Nödutgångsskyltning med intyg om brinntid
Provningsintyg avseende ljudnivå vid utrymningslarm
Sotningsintyg
Intyg om brandskyddsmålat stål
Entreprenören skall i sin kvalitetsplan ha med anvisningar om heta arbeten
och i övrigt ha planerat arbetsplatsens brandskydd.
4.2.3
.2.3
4.5.-4.5.2
4
4.2.3
4.5-4.5.2
4.2.3
3.3
A
……
Tryckkärl
Tryckkärl är omgärdade med ett stort regelverk. Värmeväxlare,
kylmaskiner, expansionskärl, pannor m.m. skall besiktigas av ett certifierat
företag. Observera att andra företag än Statens Anläggningsprovning kan
göra detta!
Enligt AF ansvarar GE för att ovanstående besiktningar blir utförda.
Besiktningarna skall utföras i Akademiska Hus namn, eftersom vi är
ansvariga.
4.2.3, 4.10
4.5-4.5.2
4.2.3
3.4 Fukt.
4.9
AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB Kravkval_B_entr_2003.doc Sidan 5 av 8

Senast utskrivet 2012-05-16 11:03:00
A
B
……
……
Entreprenörens kvalitetsplan skall innehålla anvisning om hur man ämnar
säkerställa att arbetena bedrivs så att byggfukt minimeras.
Entreprenören måste kunna påvisa, att valda arbetsmetoder och tider
säkerställer att de fuktkrav, som angivits i handlingarna, innehålls. (se
vidare under punkt ”träkonstruktioner” och punkt ”betongkonstruktioner”).
3.5
……
A
….
B
……
C
……
D
……
E
……
F
Grundläggning, mark
Entreprenören skall tillsammans med geoprojektören upprätta en
arbetsplan enligt BKR (senaste utgåvan).
Förutom grundkontroll enligt BKR (senaste utgåvan) skall programmet för
tilläggskontroll följas och dokumenteras på sådant sätt, som föreskrivits av
konstruktör.
Kontrollera att tillförda massor och dräneringsmaterial är säkra ur
radon- synpunkt. Om projekteringen innehåller moment för att säkerställa
låg radonhalt skall detta följas upp med särskilda kontrollåtgärder, vilka
skall dokumenteras.
Av entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering sker av att
de servispunkter, som finns angivna på ritningarna, stämmer överens med
verkligt läge.
Av entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering av
ledningsförläggning sker. Avvägningsprotokoll kombinerat med
fotografering kan vara lämpliga egenkontrollsdokument. Gäller ledningar i
mark, ingjutna och inbyggda ledningar och dräneringsledningar.
Av entreprenörens egenkontrollplan skall framgå hur verifiering av arbeten
meddränerande och kapillärbrytande material sker.
I de fall då sprängning ingår i entreprenaden skall entreprenören upprätta
borr- och laddningsplaner, vilka skall godkännas av projektledaren.
4.9
4.2.3
4.9
4.1.2-
4.1.2.1
4.2.3
4.9
4.2.3
4.10-4.10.5
4.2.3
4.9
4.2.3, 4.9
4.5-4.5.2
3.6
……
A
……
B
……
C
……
D
Träkonstruktioner.
Sådana produkter, som hos leverantören är underkastad
tillverkningskontroll, skall åtföljas av gällande godkännanderegler och
kontrollintyg.
Entreprenören skall utforma förslag till hur grundkontroll skall utföras och
dokumenteras. Projektledaren kontrollerar med konstruktören att kontrollinsatsen
är lämpligt utformad.
Om konstruktören upprättat särskilt program för tilläggskontroll skall detta
följas och dokumenteras.
Träkonstruktioner, som blivit utsatta för fukt under byggnadstiden, får ej
byggas in utan att kontroll av fuktinnehåll utförts och visat sig understiga
uppsatta krav.
4.16
4.2.3
4.9
4.5-4.5.2
4.10-4.10.5
4.11-4.11.2
AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB Kravkval_B_entr_2003.doc Sidan 6 av 8

Senast utskrivet 2012-05-16 11:03:00
3.7
……
A
……
B
……
C
……
D
Murverkskonstruktioner.
För murning i klass 1 skall entreprenören kunna visa, att denna utföres av
murare med dokumenterad erfarenhet. Arbetsledningen skall ha särskild
dokumenterad utbildning.
Entreprenören skall utforma förslag till egenkontrollprogram med BKR
(senaste utgåvan) som grund. Projektledaren kontrollerar med arkitekt och
konstruktör att kontrollinsatsen är lämpligt utformad.
Provmurning utföres och dokumenteras.
Om konstruktören upprättat särskilt program för tilläggskontroll skall detta
följas och dokumenteras.
4.1.2.1
4.18
4.2.3
4.4.8
4.5-4.5.2
3.8
……
A
……
B
Betongkonstruktioner
De kapitel i BBK (senaste utgåvan), som beskriver utförande och kontroll,
skall ligga till grund för entreprenörens förslag till grundkontroll.
Projektledaren kontrollerar tillsammans med konstruktören att
kontrollinsatsen är lämpligt utformad. Beträffande dokumentationen skall
denna utformas så att man på ett enkelt och entydigt sätt, gärna med hjälp
av ritningar, kontinuerligt kan koppla kontrollinsatser till
produktionsförloppet.
Det kontrolldokument, som konstruktören skapat för genomförande av
tilläggskontroll, skall följas och dokumenteras.
4.2.3
4.9
4.5-4.5.2
4.2.3, 4.9
4.5-4.5.2
3.9
……
A
……
B
Stålkonstruktioner
Boverkets handbok om stålkonstruktioner BSK (senaste utgåvan), som
beskriver utförande och kontroll, skall ligga till grund för entreprenörens
förslag till grundkontroll. Projektledaren kontrollerar tillsammans med
konstruktören att kontrollinsatsen är lämpligt utformad. Beträffande
dokumentationen skall denna utformas så att man på ett enkelt och
entydigt sätt, med ritningar och specifikationer som bas, kontinuerligt kan
koppla kontrollinsatser till omfattning av färdigt utförande.
Det kontrolldokument, som konstruktören har skapat för genomförande av
tilläggskontroll, skall följas och dokumenteras.
4.2.3
4.9
4.5-4.5.2
4.2.3, 4.9
4.5-4.5.2
4
A
……
Krav på entreprenörers kvalitetsarbete i samband med
samordnad provning.
För att möjliggöra noll fel vid slutbesiktningen och få en provning av hela
funktionssamband behövs en samordnad provning.
Generalentreprenören skall i sin tidplan detaljerat ange hur tid är avsatt
tillsamordnad provning. Projektet måste vara i sådant skick, att provningen
kan genomföras på avsett vis. Bland annat skall alla flöden vara
4.9
AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB Kravkval_B_entr_2003.doc Sidan 7 av 8

Senast utskrivet 2012-05-16 11:03:00
B
……
injusterade och anläggningen städad.
Generalentreprenören skall med hjälp av sina underentreprenörer prova
samtliga funktioner, som finns i projektet. Som underlag finns ett program,
upprättat av projektörsgruppen. Programmet skall vara så upplagt, att ett
överskådligt dokument från provningen fås som slutresultat.
4.10-4.10.5
4.11, 4.12
4.5-4.5.2
Se vidare Byggnadsstyrelsens skrift ”Samordnad provning” samt exempel
på ett färdigt program i referenssamlingen.
AKADEMISKA HUS I STOCKHOLM AB Kravkval_B_entr_2003.doc Sidan 8 av 8