Datoriserade installationer avseende styr och ... - Akademiska Hus

LOKALA REKOMMENDATIONER 

FÖR 

Datoriserade installationer 

avseende 

styr och övervakning 

Dokumentnamn: 

Lokala rekommendationer för Datoriserade 

Installationer avseende styr och övervakning 

Dokumentägare: 

Roland Larsson 

Författare: 

Erland Nilsson 

Dokumentidentifikation 

Process Dok.typ Bolag 

F RS 1 

Fastställd av: 

Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 1/44 

Revidering: Datum Rev.

AKADEMISKA HUS i Lund AB 

Ole Römers väg 2 

223 63 LUND 

Tel: 046/31 13 00 

Fax: 046/31 13 01 

Lokala rekommendationer för datoriserade installationer avseende styr och övervakning 

Får ej kopieras el. användas utan tillstånd. 

Distribution: AKADEMISKA HUS i Lund AB 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 2/44 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER ................................................................................................ 6 

1.1 INLEDNING............................................................................................................................................ 6 

1.2 SYFTE - MÅL ......................................................................................................................................... 6 

1.3 BEGREPP OCH DEFINITIONER................................................................................................................. 6 

1.4 OMFATTNING........................................................................................................................................ 7 

1.5 DEFINITIONER FÖR ANLÄGGNINGAR ..................................................................................................... 7 

2 KOMMUNIKATION.................................................................................................................................. 8 

2.1 NÄTVERK.............................................................................................................................................. 8 

2.2 SKYDD.................................................................................................................................................. 8 

3 DATORHUVUDCENTRAL ...................................................................................................................... 8 

3.1 HÅRDVARA........................................................................................................................................... 8 

3.2 MJUKVARA ........................................................................................................................................... 8 

3.3 BETJÄNING ........................................................................................................................................... 9 

3.4 FUNKTION............................................................................................................................................. 9 

3.5 UTBYGGNAD......................................................................................................................................... 9 

4 DATORUNDERCENTRAL....................................................................................................................... 9 

4.1 BETJÄNING ........................................................................................................................................... 9 

4.2 FUNKTION........................................................................................................................................... 10 

4.3 UTBYGGNAD....................................................................................................................................... 10 

5 LARMHANTERING ................................................................................................................................ 11 

5.1 PRIORITERING..................................................................................................................................... 11 

5.2 MOTTAGARE....................................................................................................................................... 11 

5.3 INNEHÅLL ........................................................................................................................................... 11 

5.4 UTSKRIFT............................................................................................................................................ 12 

5.5 KLARTEXTER...................................................................................................................................... 12 

5.6 KVITTERING........................................................................................................................................ 12 

5.7 HISTORIK............................................................................................................................................ 12 

6 MÄTVÄRDESBEHANDLING................................................................................................................ 13 

6.1 MOMENTANA VÄRDEN & SIGNALER ................................................................................................... 13 

6.2 HISTORISKA VÄRDEN & SIGNALER...................................................................................................... 13 

6.3 FÖRBRUKNINGAR................................................................................................................................13 

7 DYNAMISKA BILDER HUVUDCENTRAL......................................................................................... 13 

7.1 VISNING.............................................................................................................................................. 13 

7.1.1 Mätvärden ..................................................................................................................................... 13 

7.1.2 Börvärden...................................................................................................................................... 14 

7.1.3 Gränsvärden.................................................................................................................................. 14 

7.1.4 Styrsignaler ................................................................................................................................... 14 

7.1.5 Indikering...................................................................................................................................... 15 

7.1.6 Manöver ........................................................................................................................................ 15 

7.1.7 Larm.............................................................................................................................................. 15 

7.1.8 Tid & datum .................................................................................................................................. 16 

7.1.9 Tidkanal ........................................................................................................................................ 16 

7.1.10 Övertidstimer............................................................................................................................ 16 

7.1.11 Betjäningsområde..................................................................................................................... 16 

7.1.12 Betjänande undercentral (DUC) .............................................................................................. 16 

7.1.13 Funktionsbeskrivning ............................................................................................................... 16 

7.2 STYRNING/PÅVERKAN......................................................................................................................... 17 

7.2.1 Börvärde........................................................................................................................................ 17 

7.2.2 Gränsvärde.................................................................................................................................... 18 

7.2.3 Styrsignal ...................................................................................................................................... 18 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Sune Walter 

Datum 

05.04.07 

Sida 

3/44 


7.2.4 Manöver ........................................................................................................................................ 19 

7.2.5 Larm.............................................................................................................................................. 19 

7.2.6 Tidstyrning .................................................................................................................................... 20 

7.2.7 Övertidstimer ................................................................................................................................ 23 

7.2.8 Bildväxling .................................................................................................................................... 23 

7.2.9 Regulatorer ................................................................................................................................... 23 

7.3 BILDRITNING ...................................................................................................................................... 24 

7.3.1 Symboler........................................................................................................................................ 24 

7.3.2 Färger ........................................................................................................................................... 25 

7.3.3 Texter ............................................................................................................................................ 25 

7.3.4 Disposition .................................................................................................................................... 25 

7.3.5 Övrig bildinformation ................................................................................................................... 26 

7.3.6 Översiktsbilder .............................................................................................................................. 26 

8 MÄRKNING OCH BETECKNINGAR .................................................................................................. 26 

8.1 BENÄMNING OCH BETECKNING FÖR VVS- OCH STYRANLÄGGNING .................................................... 26 

8.2 MÄRKNING AV OCH BETECKNINGAR FÖR ELEKTROTEKNISKA ANLÄGGNING....................................... 27 

9 FUNKTIONER PÅ ANLÄGGNINGSNIVÅ .......................................................................................... 27 

9.1 STYRNING........................................................................................................................................... 27 

9.1.1 Fläktar........................................................................................................................................... 27 

9.1.2 Cirk.pump luftvärmare.................................................................................................................. 27 

9.1.3 Cirk.pump luftkylare ..................................................................................................................... 28 

9.1.4 Primär värmegrupp (dubbelpumpar)............................................................................................ 28 

9.1.5 Sekundär värmegrupp................................................................................................................... 28 

9.2 REGLERING......................................................................................................................................... 28 

9.2.1 Tilluftreglering .............................................................................................................................. 28 

9.2.2 Frånluft- eller rumreglering ......................................................................................................... 29 

9.2.3 Värme primär................................................................................................................................ 29 

9.2.4 Värme sekundär ............................................................................................................................ 29 

9.2.5 Varmvatten.................................................................................................................................... 29 

9.2.6 Kyla ............................................................................................................................................... 29 

9.3 LARM.................................................................................................................................................. 30 

9.3.1 Driftövervakning ........................................................................................................................... 30 

9.3.2 Mätvärdesövervakning.................................................................................................................. 30 

9.4 ÖVRIGA FUNKTIONER ......................................................................................................................... 31 

9.4.1 Frysvakt......................................................................................................................................... 31 

9.4.2 Nattkyla ......................................................................................................................................... 32 

9.4.3 Nattvärmning/intermittent............................................................................................................. 32 

9.4.4 Filtrering av mätvärden ................................................................................................................ 33 

9.4.5 Styrning av uteluftspjäll ................................................................................................................ 33 

9.4.6 Övertidsdrift .................................................................................................................................. 33 

9.4.7 Brand och rök................................................................................................................................ 33 

9.4.8 Verkningsgrad............................................................................................................................... 33 

9.4.9 Vindkompensering......................................................................................................................... 34 

10 REGLERMATERIEL .............................................................................................................................. 35 

10.1 MÄTOMVANDLARE ............................................................................................................................. 35 

10.1.1 Lufttemperatur (inomhus)......................................................................................................... 35 

10.1.2 Lufttemperatur (utomhus)......................................................................................................... 36 

10.1.3 Lufttryck ................................................................................................................................... 36 

10.1.4 Luftfuktighet ............................................................................................................................. 37 

10.1.5 Vätsketemperatur...................................................................................................................... 38 

10.1.6 Vätsketryck ............................................................................................................................... 38 

10.2 VAKTER.............................................................................................................................................. 39 

10.2.1 U-rör ........................................................................................................................................ 39 

10.2.2 Filtervakt .................................................................................................................................. 40 

10.2.3 Fläktvakt................................................................................................................................... 41 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 4/44 


10.2.4 Rökdetektor............................................................................................................................... 41 

10.3 STÄLLDON .......................................................................................................................................... 42 

10.3.1 Spjällställdon............................................................................................................................ 42 

10.3.2 Ventiler och ventilställdon........................................................................................................ 43 

11 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER............................................................................... 43 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 5/44 


1 ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER 

1.1 Inledning 

Akademiska Hus i Lund AB bygger och förvaltar lokaler för forskning och utbildning. 

Bolaget deltar med egen eller inhyrd personal i hela byggprocessen från formulering av 

hyresgästens krav till förvaltning. Genom att betrakta hela byggprocessen som en 

sammanhållen informationsprocess fås en effektivare produktion, drift och förvaltning med 

lägre kostnader och högre kvalitet. 

Rekommendationerna har framtagits av Akademiska Hus i Lund AB och gäller endast för 

detta bolag. Dessa rekommendationer får ej distribueras vidare till tredje part utan skall alltid 

rekvireras direkt från utgivaren, så att rätt versionshantering uppnås. 

1.2 Syfte - mål 

Dessa lokala rekommendationer syftar till att säkra informationshanteringen avseende utrustning 

för styr, regler och övervakning från projekterings- och entreprenadstadiet till 

förvaltningsskedet. Målgruppen utgörs av entreprenörer och konsulter som har till uppgift att 

hantera information kring utrustning för styr och övervakning. 

1.3 Begrepp och definitioner 

Vid Akademiska Hus i Lund AB tillämpas en gruppering av förvaltningsdokumentationen 

enligt följande: 

• Relationshandlingar 

• Driftinstruktioner 

• Underhållsinstruktioner 

• Fabrikantbroschyrer 

• Informationshandlingar 

• Teknisk dossié 

Med relationshandlingar avses ritningar eller andra upprättade handlingar och dokument, 

avsedda att visa byggnaders och anläggningars aktuella status. Relationshandlingarna skall 

fortlöpande hållas aktuella under förvaltningsskedet. De skall utgöra underlag för och 

revideras i samband med ändringsåtgärder. 

Relationshandlingarna framställs oftast av projektör med utgångspunkt från underlag för 

relationshandling som tillhandahålls av entreprenör eller från konsultens egen uppmätning. 

Med driftinstruktioner avses instruktioner för driften av byggnader och anläggningar. Med 

drift avses aktivitet som syftar till att åstadkomma avsedd prestation hos ett objekt utan att 

ändra dess funktionsförmåga [CEN, 1998]. Till drift kan räknas t.ex. att starta, stoppa, 

övervaka och kontrollera funktion och driftsförhållande hos ett objekt. En driftinstruktion beskriver 

komponenters (t.ex. fläktar, pumpar) funktion och placering. Driftinstruktionerna skall 

fortlöpande hållas aktuella under förvaltningsskedet. De skall utgöra underlag för och 

revideras i samband med ändringsåtgärder. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Sune Walter 

Datum 

05.04.07 

Sida 

6/44 


Driftinstruktionerna framställs oftast av projektör med utgångspunkt från underlag för driftinstruktioner 

som tillhandahålls av entreprenör samt från relationshandlingar. 

Med underhållsinstruktioner avses instruktioner för att sköta underhållet av byggnader och 

anläggningar. Med underhåll avses aktivitet som syftar till att vidmakthålla eller återställa 

tillståndet hos ett objekt så att det kan prestera avsedd funktionen [CEN, 1998]. 

Underhållsbegreppet vidgas till att även omfatta t.ex. skötsel, städning, renhållning, byte av 

förbrukningsmaterial. 

En underhållsinstruktion beskriver vilka komponenter som skall underhållas och när detta 

skall göras. Underhållsinstruktionerna framställs oftast av entreprenör. 

Med fabrikantbroschyrer avses dokumentation avseende objekt/komponenter som ingår i 

förvaltningsobjektet. Dokumentationen framställs oftast av tillverkare, generalagent, 

återförsäljare eller leverantör och levereras oftast i form av tryckta broschyrer. 

Med informationshandlingar avses ritningar eller andra handlingar avsedda att användas i den 

löpande förvaltningen. Informationshandlingarna skall fortlöpande hållas aktuella under 

förvaltningsskedet. De skall revideras i samband med ändring av byggnad och 

förbättringsåtgärder. Handlingarna framställs oftast med underlag från relationshandlingar 

och driftinstruktioner. I informationshandlingarna ingår bl.a. områdesplaner, funktionskartor 

för yttre media samt husguider. 

Med teknisk dossié avses ritningar eller andra handlingar och dokument avsedda att visa hur 

byggnaden eller anläggningen har konstruerats och producerats. Handlingarna skall under en 

tid av 10 år utgöra underlag för det juridiska säkerställandet av olika ansvarsåtagande från 

projektörer och entreprenörer. Därefter skall den tekniska dossién fungera som en informationsresurs 

under aktuell byggnads eller anläggnings livslängd. Den tekniska dossién 

består av utredningsskisser, programbeskrivning, systemhandlingar, förfrågningsunderlag, 

PM under anbuds- och byggtid, RFP, kvalitetsplaner, miljöplaner, bygghandlingar samt 

protokoll. 

1.4 Omfattning 

Dessa rekommendationer omfattar märkning och beteckning av anläggningar inom områdena 

bygg, VVS och styr. För märkning och beteckning av elektrotekniska anläggningar hänvisas 

till ”Lokala rekommendationer för märkning av och beteckningar för elektrotekniska anläggningar”. 

1.5 Definitioner för anläggningar 

I dessa rekommendationer har nedanstående ord och uttryck betydelse enligt följande: 

Process 

Ett antal logiskt relaterade händelser, vilka definieras av en följd av åtgärder; se SS4010601. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 7/44 


Reglering 

Sluten styrning där man på grundval av mätning av en utstorhet, den reglerande storheten, och 

jämförelse av denna med en instorhet, referensstorheten, strävar att bringa den reglerade 

storheten att anta ett mot referensstorheten nära svarande värde, oberoende av störstorheter 

som påverkar objektet; se SS4010601. 

Styrning 

Avsiktlig påverkan; se SS4010601. 

System 

Funktioner sammansatta för att uppnå ett givet mål; se SS4010601. 

2 KOMMUNIKATION 

2.1 Nätverk 

För datorkommunikation skall det administrativa datornätverket vid Akademiska Hus i Lund 

användas. De krav som gäller för det administrativa nätet skall även gälla för styr- och 

övervakningsområdet. Kraven finns beskrivna i dokumentet ”Lokala rekommendationer för 

anslutning av utrustning för styr och övervakning i administrativt datornätverk”. 

2.2 Skydd 

Datorenheter i apparatskåp skall skyddas mot de transienter som kan förekomma, i fasta 

potentiellt förbundna nätverk, vid exempelvis åska med s.k. ventilavledare. Dessa kan 

placeras på jordskena i apparatskåp. 

3 DATORHUVUDCENTRAL 

3.1 Hårdvara 

Hårdvaran skall baseras på PC-teknik och uppfylla de krav som ställs i ”Lokala rekommendationer 

för anslutning av utrustning för styr och övervakning i administrativt datornätverk”. 

3.2 Mjukvara 

Operativsystem och applikationsprogram för huvudcentral skall uppfylla de krav som ställs i 

”Lokala rekommendationer för anslutning av utrustning för styr och övervakning i 

administrativt datornätverk”. Funktioner beskrivs utförligt i kap 5, 6 och 7. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 8/44 


3.3 Betjäning 

Central betjäning utförs mot bildskärm med hjälp av mus och tangentbord. 

Hanteringen är grafisk fönsterteknik. Inga tekniska adresser eller icke självförklarande 

variabelnamn får förekomma däri. 

Hanteringen förs efter inloggning i minst fyra nivåer: 

• Nivå 1 läsning av data. 

• Nivå 2 läsning och skrivning av data med driftkaraktär. 

• Nivå 3 läsning och skrivning av data med drift och underhållskaraktär. 

• Nivå 4 läsning och skrivning av all data. 

3.4 Funktion 

DatorHuvudCentralens (DHC) primära uppgift är att, från central plats, betjäna och förenkla 

användarens uppgift att övervaka och påverka sin anläggning. 

Anläggning och huvudcentral skall vara fast uppkopplade mot varandra. 

DHC skall dessutom kunna samla in mätvärden och förbrukningar från DUC och spara dessa i 

ett datalager för vidare behandling; se ”Lokala rekommendationer för anslutning av utrustning 

för styr och övervakning i administrativt datornätverk”. 

3.5 Utbyggnad 

Den centrala övervakningen skall vara utbyggbar med ytterligare huvudcentraler (PC). Dessa 

stationer skall anslutas till det administrativa datornätverket vid Akademiska Hus i Lund; se 

”Lokala rekommendationer för anslutning av utrustning för styr och övervakning i 

administrativt datornätverk”. Antal anslutningsbara huvudcentraler skall i princip vara 

obegränsat. 

4 DATORUNDERCENTRAL 

4.1 Betjäning 

TCP/IP skall installeras i låsbart skåp placerat i driftutrymme. 

Lokal betjäning utförs mot i apparatskåp fast monterad display med tastatur. 

Mot display förs dialog i klartext. Inga tekniska adresser eller icke självförklarande 

variabelnamn får förekomma däri. 

Dialog förs efter inloggning på två nivåer: 

• Nivå 1 läsning av data. 

• Nivå 2 läsning och skrivning av data. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 9/44 


I display visas alltid: 

• systemtid och datum. 

• summalarm. 

I display visas på begäran: 

• mätvärden, signaler och status på anslutna in- och utgångar. 

• börvärden. 

• gränsvärden. 

• status på använda tidkanaler. 

• aktuella larm. 

Från display ändras/utförs på begäran: 

• inloggning. 

• börvärden i fast och kompenserad form. 

• gränsvärden för larm. 

• gränsvärden för start/stopp. 

• tider för start och stopp. 

• kvittering av larm. 

• återställning av larm. 

4.2 Funktion 

Systemet utformas decentraliserat. 

DatorUnderCentralen (DUC) skall självständigt, utan närvaro av fungerande DHC, utföra: 

• tidstyrning. 

• styrning. 

• reglering. 

• övervakning med rapportering mot display. 

• summalarmsignalering mot display. 

• dialog i klartext med användare via display. 

• sekvenserad mjuk uppstart efter spänningsbortfall. 

4.3 Utbyggnad 

För framtida utbyggnad i undercentral skall 10% reservplats lämnas: 

• i apparatskåp m.a.p kraft, datorenheter och manöverfunktioner. 

• i apparatskåpsfront m.a.p manöverfunktioner, drift- och larmindikeringar. 

• i apparatskåp för ytterligare hårvarubestyckning av duc. 

• i undercentral för ytterligare mjukvarubestyckning av duc. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Sune Walter 

Datum 

05.04.07 

Sida 

10/44 


5 LARMHANTERING 

5.1 Prioritering 

Larmen skall principiellt prioriteras enligt följande. 

Kategori A: Larm som kräver omedelbar åtgärd. Exempelvis: 

Brand 

Frysfara 

Nivå 

Kategori B: Larm som normalt åtgärdas på ordinarie arbetstid. Exempelvis: 

Fläktfel 

Pumpfel 

Filter 

5.2 Mottagare 

Larmutskriften skall m.a.p larmets prioritet och typ vara riktbar till förutbestämd skrivare, 

DHC och SMS. 

5.3 Innehåll 

Vid utskrift mot skrivare eller pc: 

• anläggningens namn 

• veckodag, datum och tid för utskriften 

• aktuella larm samt till dessa hörande placeringstext 

• eventuella till larmen hörande klartexter. 

Vid utskrift mot SMS: 

• anläggningens namn 

• veckodag datum och tid för utskriften 

• aktuella larm. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 11/44 


5.4 Utskrift 

Vid utskrift mot skrivare eller pc kan larmutskriften ha följande utseende: 

============================================================== 

Aktiverat B 2004-12-06 06.19 Namn:NO8001/AL01111 

DESIGNCENT/M18:161/DUC 80.1 

M18:161-TA7-GP10 Designcentrum 

FLÄKTVAKT/TRYCKAVV. TILLUFT TF1 

Duc 80.1 placerad i källare hus 3, fläktrum 114 

============================================================== 

5.5 Klartexter 

Varje larm skall för utskrift mot skrivare och DHC vara kompletteringsbart med en unik 

medföljande klartext/åtgärdstext om 80 tecken. Denna text inmatas av användaren vid arbete 

mot DHC. 

Då användaren kompletterat larmet med klartext bifogas detta automatiskt vid nästa utskrift 

enligt nedan: 

============================================================== 

Åtgärdat B 2004-12-04 20.03 Namn:NO1600/AL002 

WALLENBERG/M17:817/DUC 16.0 

Wallenberg Labb. HUS A AS4 Fläktrum Vind 

5505-KM1 KYLMASKIN /SUMMALARM 

DRIFTFEL = Omkopplare i fel läge / Utl. motorskydd 

Duc 16.0 placerad vind fläktrum 301 

Aktiverat 2004-12-04 18.12 

============================================================== 

5.6 Kvittering 

Larm får ej återgå innan det kvitterats av behörig användare. 

5.7 Historik 

Larmhändelserna: 

• normal => larm, 

• okvitterat => kvitterat samt 

• larm => normal 

skall med tid och datum sparas i en logg som är så dimensionerad att anläggningens larm 

under normala förhållande kan bearbetas tre månader tillbaka. 

Vid kvittering skall även aktuell användares namn/initialer bifogas loggningen. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 12/44 


6 MÄTVÄRDESBEHANDLING 

6.1 Momentana värden & signaler 

Mätvärden, börvärden och styrsignaler kan från lista eller bild väljas att ingå, fritt 

kombinerbara, i ett rullande diagram. Diagrammets y-axel , värdeaxeln, skall vara justerbara. 

Diagrammets x-axel, tidsaxeln, är rullande. Minst 4 kanaler skall samtidigt få plats i 

diagrammet. 

6.2 Historiska värden & signaler 

Mätvärden, börvärden och styrsignaler kan från lista eller bild väljas/markeras för loggning 

och senare historisk bearbetning. De härigenom utpekade värden/kanaler loggas/sparas i resp. 

undercentral med ett i förväg bestämt intervall. 

Insamlad data skall kunna lagras i ett datalager för vidare behandling; se ”Lokala rekommendationer 

för anslutning av utrustning för styr och övervakning i administrativt datornätverk”. 

6.3 Förbrukningar 

Energi- och vattenmätare ansluts till MCom3 system för mätvärdesinsamling. 

7 DYNAMISKA BILDER HUVUDCENTRAL 

7.1 Visning 

7.1.1 Mätvärden 

Mätvärden placeras intill tillhörande givarsymbol. Samtliga enheter, förutom grad C, skall 

skrivas ut efter mätvärdet. 

Mätvärden visas med x antal decimaler. 

Enhet: x: exempel: 

Grad.C 1 21.2 

Pa 0 220 Pa 

Bar 1 1.9 Bar 

%RF 0 48 %RF 

G/kg 1 4.2 g/kg 

T_verk-grad 0 72 % 

A 1 4.2A 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 13/44 


Mätvärde visas i svart. 

Utetemperatur, då sådan är ansluten i systemet, visas i samtliga bilder. 

MT10 19.8 

MM10 

48 % 

7.1.2 Börvärden 

Börvärden placeras ovan tillhörande ärvärden. Börvärden och mätvärden skiljs åt med färg. 

Antal decimaler är det samma som för mätvärdet. Börvärde med enhet visas i gult. 

20.0 

GT10 19.8 

7.1.3 Gränsvärden 

Gränsvärden, i förekommande fall, visas normalt ej i bild. Gränsvärden skall dock vara 

åtkomliga, för visning och påverkan, under symbol liknande den nedan. 

20.0 

GT10 19.8 

7.1.4 Styrsignaler 

Styrsignaler placeras intill symbolen för ställdonet. Värdet visas grafiskt som en stapel vars 

fyllnad motsvarar ställdonets värde. Värdet anges även i procent. 

55% 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 14/44 


7.1.5 Indikering 

Objektets driftstatus visas med färg. Under drift är objektets symbol grön vid stillestånd i röd. 

För objekt där drift kan innebära mer än ett tillstånd skall dessa tillstånd förtydligas enligt 

nedan. 

1/2 

1/1 

1/2 

1/1 

7.1.6 Manöver 

Manöverstatus visas generellt inte. Då manöver handstyrs/forceras till eller från visas detta 

däremot med ett rött F placerat i eller strax intill objektets symbol. 

F 

7.1.7 Larm 

Larmstatus skall visas ovan objektssymbolen. 

Normalstatus visas generellt inte. Aktiva kvitterade larm visas i röd/fast text. Aktiva/inaktiva 

okvitterade larm visas i röd/blinkande text. 

LARM 

LARM 

20.0 

GT10 27.2 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 15/44 


7.1.8 Tid & datum 

Systemtid och -datum visas i bild. 

7.1.9 Tidkanal 

Eventuell tidkanals status visas i bild. Tidkanal till visas i grönt medan tidkanal från visas i 

blått. Då dubbla tidkanaler används i det enskilda systemet kompletteras dessa med text 

beskrivande deras respektive funktion. 

7.1.10 Övertidstimer 

Eventuell timers status visas i bild. Den yttre tryckknappen symboliserar aktuell status på den 

i datorundercentralen konfigurerade timern. Denna visas i grönt medan nedräkning pågår 

samt i rött vid inaktivt läge. 

7.1.11 Betjäningsområde 

Information om betjänat utrymme, område eller betjänade system skall finnas i bild. 

7.1.12 Betjänande undercentral (DUC) 

Information om betjänande undercentral (DUC-nummer) skall finnas i bild. 

7.1.13 Funktionsbeskrivning 

F 

Vid "musklick" mot denna symbol öppnas ett fönster/dokument innehållande funktionstexten 

för endast det aktuella systemet. Denna text/fil är densamma som den överlämnad 

tillsammans med drift och skötselpärmen. Filformat skall vara för Windows/Word. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 16/44 


System 5701: 

Placering: 

Betjäningsområde: 

Styrning från apparatskåp: 

7.2 Styrning/påverkan 

7.2.1 Börvärde 

Ändring av börvärdet skall ske med "musklick" mot det i bild visade fasta eller beräknade 

börvärdet. 

20.0 

GT10 19.8 

Vid ändring av fasta icke kompenserade börvärden, visas först det aktuella värdet som 

därefter kan överskrivas. 

Vid ändring av flytande kompenserade börvärden, visas den aktuella kurvan grafiskt med sina 

punkter i ett diagram. I detta diagram ändras kurvans utformning med "musklick" mot 

koordinat, min- eller maxgräns som därefter kan ändras. Efter ändring ritas kurvan med sin 

nya utformning. 

Kurvans X-koordinater (ledstorheten) placeras strategiskt vid leverans och behöver därför ej 

vara ändringsbara från diagram. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 17/44 


Exempel: 

7.2.2 Gränsvärde 

Ändring av gränsvärden skall ske med "musklick" mot den i bild visade symbol för 

gränsvärde uppåt respektive nedåt. 

Vid ändring visas först det aktuella värdet som därefter kan överskrivas. 

20.0 

GT10 19.8 

7.2.3 Styrsignal 

Manuell påverkan av styrsignaler skall ske med "musklick" mot den i bild visade symbolen 

för pådrag. 

Vid påverkan växlas först från automatisk till manuellt forcerad drift. Den aktuella 

styrsignalen kan sedan överskrivas. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 18/44 


Det handstyrda objektet markeras med ett rött M invid eller i symbolen. 

M 

7.2.4 Manöver 

Manuell påverkan av manöver skall ske med "musklick" mot den i bild visade symbolen för 

indikering. 

Möjlighet skall därefter ges till manuell påverkan av det utvalda objektet. 

TILL FRÅN AUT 


M 

7.2.5 Larm 

Då larm visas blinkande ovan objektssymbolen. Kan detta kvitteras med "musklick" mot 

larmtexten. 

Efter kvittering: 

• visas det aktiva kvitterade larmet i fast röd text. 

• försvinner det inaktiva larmet från bilden. 

Larm, "mjuka" i dator anordnade, som av säkerhetsskäl skall återställas manuellt skall ha en 

"Resetknapp" i bild för detta. (Observera skillnaden mellan kvittering och återställning!) 

LARM 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 19/44 


R 

LARM 

GT10 6.2 

7.2.6 Tidstyrning 

Påverkan av tidkanal skall ske med "musklick" mot den i bild visade tidstyrsymbolen. 

Påverkan av tidkanal kan därefter ske på två olika sätt: 

Den utvalda tidkanalen kan, oavsett aktuell tid och lagd tidplan, forceras till eller från. 

TILL FRÅN AUT PLAN 


M 

Förändringar av den lagda tidplanen skall, stora olikheter förekommer beroende på 

tillverkare, ske i grafiskt arbetsläge med mus eller mus och numeriska tangenter. 

Möjlighet skall finnas att förbereda specialplaner utan att påverka den ordinarie driften. 

Vid förutbestämd datum avaktiveras den ordinarie driften samtidigt som den tidigare 

förberedda specialplanen aktiveras. 

Struktur och hanteringen kan exempelvis se ut som följer: 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 20/44 


Dygnsplaner: 

I tidstyrningens understa skikt arbetar dygnsplanerna. Förutom mån - sön skall ett par eller 

några specialdagar finnas. 

En av dagarnas tidplan hämtas från den aktuella undercentralen och presenteras på skärmen. 

Tidigare inmatade tider markeras och justeras enligt ovan. Möjlighet skall även finnas att ta 

bort gamla och infoga nya kanaler i den utvalda listan. 

Veckoplaner: 

I tidstyrningens mellanskikt arbetar veckoplanerna. De i veckoplanen inmatade 

dygnsplanerna aktiveras/avaktiveras vid midnatt. 

Förutom normalvecka skall ett par eller några specialveckor finnas. 

NORMAL VECKA_1 

VECKA_2 

En av veckoplanerna hämtas från den aktuella undercentralen och presenteras på skärmen. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 21/44 


Tidigare inmatade dygnsplaner markeras och justeras enligt ovan. 

Årsplan: 

I tidstyrningens översta skikt arbetar årsplanen. De i årsplanen inmatade dygns- eller 

veckoplanerna aktiveras vid angiven datum. Möjlighet till automatisk radering efter utförande 

skall finnas. 

ÅRSPLAN 

Årsplanen hämtas från den aktuella undercentralen och presenteras på skärmen. 

Tidigare inmatade veckoplaner markeras och justeras enligt ovan. Möjlighet skall även finnas 

att ta bort gamla och infoga nya planer i den utvalda listan. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 22/44 


7.2.7 Övertidstimer 

Ändring av driftstid för övertidstimer skall ske med "musklick" mot den i bild visade symbol 

för yttre tryckknapp. 

Vid ändring visas först det aktuella värdet som därefter kan överskrivas. 

7.2.8 Bildväxling 

Bildväxling skall ske med "musklick" mot: 

• knapp i bild till föregående bild. 

• knapp i bild till ovanliggande översiktsbild. 

• knapp i bild till översta översiktsbild. 

• yta vid anslutning till betjänade eller betjänat system. 

7.2.9 Regulatorer 

Justering av regulatorinställningar skall vara möjlig mot ett dynamisk diagram. 

I detta diagram visas kontinuerligt regulatorns momentana in och utgångsvärden. 

Öppning av detta fönster skall ske med "musklick" mot den i bild visade givarsymbolen. 

20.0 

GT10 19.8 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 23/44 


Exempel: 

Är/börv. 

Utsignal. 

22 

21 

20 

19 

18 

17 

16 

15 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Ärvärde 

Börvärde 

Utsignal 

0 10 20 30 40 50 60 

tid. 

P-faktor 3.0 

I-faktor 1.0 

D-faktor 0.0 

U-max 100.0 

U-min 0.0 

Börvärde 20.0 

Dödband 0.1 

Periodtid 10.0 

Med "musklick" mot valfri parameter kan denna justeras. 

7.3 Bildritning 

7.3.1 Symboler 

Vid ritning av flödesbilder skall symboler enligt ovan användas. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 24/44 


7.3.2 Färger 

Färger skall väljas enligt följande: 

Luftkanaler 

Uteluft 

Tilluft 

Frånluft 

Avluft 

Färg 

blå 

röd 

gul 

brun 

Rörledningar värmesystem 

Framledning röd 

Returledning blå 

Rörledningar kylsystem 

Framledning blå 

Returledning röd 

Symboler 

Statiska symboler enligt symbolbibliotek ritas i svart. 

Texter 

Statiska texter ritas i svart. Dynamiska texter ritas enligt anvisning under rubrik VISNING. 

Bakgrund: 

Bakgrundsfärgen skall vara grå. 

7.3.3 Texter 

De statiska texternas (beteckningar m.m.) storlek anpassas till den använd i de dynamiska. 

7.3.4 Disposition 

Anläggningens informationstyngdpunkt skall ligga mitt i bildskärmen. 

Bilden utformas så att systemets funktion framgår med största tydlighet. 

Då så krävs, för tydlighetens skull, inritas pilar på linjer i flödesriktningen. 

Symboler skall, då de ritats utefter en linje, vara väl centrerade på densamma. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 25/44 


Texter och dynamik skall, då de placerats sida vid sida eller ovan/under, utgöra en rät linje i 

våg eller lod. 

Då anläggningen inte får plats, utan att tydlighet går förlorad, skall bilden delas i två eller 

flera delar. Delning utförs så att för systemet viktiga samband ej går förlorade. Detta kan 

innebära att vissa anläggningselement måste förekomma på båda eller alla bilderna. 

7.3.5 Övrig bildinformation 

Samtliga bilder skall innehålla information om: 

• aktuell tid och datum. 

• aktuell utetemperatur. 

• betjänande apparatskåp. 

• betjänat område eller system. 

• hela anläggningens larmstatus i summalarmform. 

7.3.6 Översiktsbilder 

Översiktsbilder skall ritas i den omfattning som krävs för erhållandet av total grafisk sökväg. 

Dessa bilder visar: 

• byggnadens ytterväggar. 

• anslutna systems principiella placering. 

• utegivares placering med aktuellt värde. 

• norrpil. 

Översiktsbilden skall automatiskt visas vid start av bildvisning. 

Från översiktsbilden växlas till systembild genom "musklick" mot systemsymbol / namn. 

Flera bilder ritas vid hög installationstäthet så att tydlighet ej förloras. Vid flera översiktsbilder 

sker växling mellan dessa med "musklick" vid bildskarv. 

8 MÄRKNING OCH BETECKNINGAR 

8.1 Benämning och beteckning för VVS- och styranläggning 

Benämningar och beteckningar för VVS- och styranläggningar utföres enligt separat, av 

Akademiska Hus upprättad rekommendation, "Lokala rekommendationer för märkning och 

beteckning av anläggningar (Bygg, VVS och Styr)". 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 26/44 


8.2 Märkning av och beteckningar för elektrotekniska anläggning 

Märkning av och beteckningar för elektrotekniska anläggningar utföres enligt separata, av 

Akademiska Hus upprättade rekommendationer, "Lokala rekommendationer för märkning av 

och beteckningar för elektrotekniska anläggningar", Starkströmsföreskrifterna, el-leverantör 

installationsbestämmelser samt svensk standard. 

9 FUNKTIONER PÅ ANLÄGGNINGSNIVÅ 

9.1 Styrning 

9.1.1 Fläktar 

Tilluftfläkt startas fördröjt 60 s (justerbart) i förhållande till tillhörande frånluftfläkt. 

Frånluftfläkten startas först eftersom en uppvärmning av återvinningssystemet med frånluft 

underlättar tilluftens uppstart vintertid. 

Även då återvinning saknas skall denna separation i tid användas då den minska belastning på 

nät och huvudsäkringar vid uppstart. 

Då flera luftbehandlingssystem förkommer i anläggningen skall efter spänningsbortfall 

starterna förskjutas av samma anledning. 

Vid elvärme skall en efterkylningsperiod om 300 s (justerbart) efter "stopp" utföras. Under 

denna period är till- och frånluftfläkten i drift medan elvärmaren är urkopplad. Elvärmaren 

förreglas av tilluftsfläkten. 

Frånluftfläkt förreglar normalt tilluftfläkt. 

Vid tvåhastighetsfläktar skall all uppstart ske via det lägre varvtalet. Vid reducering av 

hastighet skall ett spänningslöst tillstånd på ett par sekunder (justerbart) erhållas innan det 

lägre varvtalet kopplas in. 

9.1.2 Cirk.pump luftvärmare 

Pumpen skall behovsstyras. Vid öppning av värmeventilen startas pumpen omedelbart. 

Pumpens frånslag fördröjs 300 s (justerbart) efter att ventilen intagit stängt läge. 

Vid utetemperaturer under 8 grad C (justerbart) är pumpen oavsett ventilläge i kontinuerlig 

drift. 

Vid driftfel i pumpen skall tillhörande aggregat förreglas. 

Pumpen motioneras dagligen (ca 30 s) vid längre stillestånd. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 27/44 


9.1.3 Cirk.pump luftkylare 

Pumpen skall behovsstyras. Vid öppning av kylventilen startas pumpen omedelbart. Pumpens 

frånslag fördröjs 300 s (justerbart) efter att ventilen intagit stängt läge. 

Pumpen motioneras dagligen (ca 30 s) vid längre stillestånd. 

9.1.4 Primär värmegrupp (dubbelpumpar) 

Gruppen skall behovsstyras (under förutsättning att värmekällan så tillåter). Detta kan, 

beroende på styrsystemets täckning, utföras på olika sätt. Vid total täckning läses driftstatus i 

samtliga sekundärgrupper. Då någon sekundär-grupp är i drift skall även primärpumparna 

vara i drift. Då denna information ej finns styrs primärpumparnas drift via justerbara gränsvärden 

på utetemperaturen. 

Dubbelpumpar arbetar en åt gången med ersättningsfunktion. 

Växling av förstapump sker dagligen. 

Då gruppen stoppats skall även tillhörande reglerkrets och styrventil stängas. 

Förstapump motioneras dagligen (ca 30 s) vid längre stillestånd. 

9.1.5 Sekundär värmegrupp 

Gruppen skall behovsstyras. Driften styrs via justerbara gränsvärden på utetemperaturen. Då 

värmegränsen varierar över året skall minst två uppsättningar gränsvärden programmeras. 

Månaderna Maj-Aug nyttjar en uppsättning medan Sep-Apr nyttjar den andra. 

Då gruppen stoppats skall även tillhörande reglerkrets och styrventil stängas. 

Pump motioneras dagligen (ca 30 s) vid längre stillestånd. 

9.2 Reglering 

9.2.1 Tilluftreglering 

Reglering av tillufttemperatur utförs, då aktuell utetemperatur finns tillgänglig, som 

utekompenserad. Förekommande pådragsdon styrs i ekonomisk sekvens. 

Kurvans grundinställning är dock, om inget annat anges, helt plan. 

Regulatortyp: PI-regulator. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 28/44 


9.2.2 Frånluft- eller rumreglering 

Rumstemperaturreglering utförs som s.k. kaskadreglering. Rumsregulatorn beräknar utifrån 

rådande belastning ett börvärde för tilluftregulatorn. Tilluftregulatorn styr efter det aktuella 

börvärdet förekommande pådragsdon i ekonomisk sekvens. 

Utsignalens lägsta resp. högsta tillåtna värde i rumsregulatorn bestämmer den lägsta resp. 

högsta tillåtna tillufttemperatur. 

Rumsregulatorn utförs med dubbla börvärden, alternativt med dödzon, ett lågt för värmedrift 

samt ett högre för kyldrift. 

Regulatortyp tilluft: 

Regulatortyp rum: 

PI eller PID 

PI 

9.2.3 Värme primär 

Reglering av framledningstemperatur utförs som utekompenserad. 

Kurvans grundinställning hämtas från rörprojektören. 

Regulatortyp: PI eller PID 

9.2.4 Värme sekundär 


Vid vindkänslig fastighet anordnas vindkompensering enligt 9.4.9. 

Nattsänkning förbereds. 



9.2.5 Varmvatten 

Reglering av varmvattentemperatur utförs med fast börvärde. 

Regulatorns börvärde är 55 grad C. 


9.2.6 Kyla 


Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 29/44 


Natthöjning förbereds. 


Vid betjäning av utrustning som saknar droppskålar och avlopp för kondensvatten skall 

framledningstemperaturen min-begränsas över lokalens rumsfuktighet. 


Beräkning av lägsta kylvattentempererartur: 

*) Beakta att denna formel vid låga värden på temp. och/eller fuktighet ger en negativt 

resultat. Roten ur ett negativt resultat är ej möjlig! Skydda mjukvaran från programkörningsfel 

genom att min-begränsa resultatet! 

9.3 Larm 

9.3.1 Driftövervakning 

Samtliga styrda motorgrupper övervakas med driftåterföring. Vid avvikelse mellan styrd och 

avläst status ges larm. 

Driftåterföring från fläktar ges, vid remdrift, av tryckvakt ansluten över fläkt. Vid direktdrift 

ges återföring via kontaktor. 

Icke styrda motorgrupper övervakas via larmkontakt i motorskydd. 

Återvinningssystem övervakas via verkningsgradsberäkning. 

Roterande växlare övervakas dessutom via rotationsvakt/summalarmkontakt. 

Filter övarvakas via tryckvakt ansluten över filtermodul. 

Rökdetektorer övervakas via larmkontakt-/hjälprelä. 

Brandtermostat övervakas via larmkontakt-/hjälprelä. 

9.3.2 Mätvärdesövervakning 

Reglerande givare övervakas generellt. Larmgränsvärden vid fasta börvärden justeras i 

absoluta värden. Vid kompenserade flytande börvärden sätts larmgränsvärdena i maximal 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Sune Walter 

Datum 

05.04.07 

Sida 

30/44 


tillåten regleravvikelse. Hänsyn skall tagas till system som saknar möjlighet att uppnå inställt 

börvärde under alla förhållanden. (Ex: Ett luftbehandlingssystem som saknar kyla kan inte 

alltid leverera rätt tillufttemperatur sommartid.) 

Då reglerkretsar blockeras under avställning skall larm undertryckas. 

9.4 Övriga funktioner 

9.4.1 Frysvakt 

Frysvakt skall användas till vattenluftvärmare arbetande med uteluft. 

Frysvaktens primära uppgift är att förhindra luftvärmarens sönderfrysning p g a dålig 

värmetillförsel. 

Detta skall ske i två steg: 

i steg ett öppnas värmeventilen successivt med prioritet över den ordinarie regleringen för att 

motverka onödig larmutlösning. 

i steg två då värmeventilen uppnått fullt öppet läge och temperaturen fortfarande faller 

blockeras aggregatet varvid larm avges. Detta blockerade läge får ej vara förbikopplingsbart 

av något handmanöverdon. 

Vid stillastående aggregat varmhålls luftvärmaren vid en något högre nivå. 

Parameter: Grundinst. Avser: 

Larmgränsvärde 7 grader 

Larm och 

utlösningsgränsvärde 

Stödvärmning 12 grader Startgräns 

värde för 

stödvärmning. 

Varmhållning 20 grader Vattentemperatur 

vid 

stillestånd. 

Då frysvakten stoppat aggregatet p g a frysfara får inga möjligheter till handkörning finnas. 

Förekomst av brandventilation skall dock prioriteras högre än frysrisk i luftvärmare! 

Frysvakten skall "informeras" om aggregatets driftstatus via återföring från kontaktor eller 

tryckvakt över tilluftfläkt. 

Mätgivaren skall övervakas så att orimligt höga mätvärden även de utlöser larm och 

blockeringsfunktion. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 31/44 


9.4.2 Nattkyla 

Nattkyla kan utföras för luftbehandlingssystem vilka utrustats med lämpligt placerad 

rumsgivare. 

Nattkyla påkallas då följande kriterier uppfyllts: 

• utetemperaturen har under dagen överstigit 20 grader C (justerbart). 

• utetemperaturen är fortfarande över 10 grader C (justerbart). 

• rumstemperaturen har under dagen överstigit 22 grader C (justerbart). 

• rumstemperaturen är fortfarande över 20 grader C (justerbart). 

• differens mellan rums- och utetemperatur på med än 3 grader 

C (justerbart). 

• anläggningen har lämnat normal dagdrift. 

Under nattkylningsdrift är värme och kyla med tillhörande pumpar frånslagna. Eventuell 

blandningsdel uteluft/återluft i läge full uteluft. Tvåhastighetsfläktar i helfartsdrift. 

Då något av ovanstående villkor ej längre uppfylls eller anläggningen övergår till normal 

dagdrift avbryts nattkylan. I samband med övergång till normal dagdrift återställs 

minnesfunktionerna för hög rums- resp. utetemperatur. 

9.4.3 Nattvärmning/intermittent 

Nattvärmning kan utföras för luftbehandlingssystem vilka utrustats med lämpligt placerad 

rumsgivare samt möjlighet till återluftkörning. 

Nattvärmning påkallas då följande kriterier uppfyllts: 

• rumstemperaturen understiger inställt lägsta gränsvärde. 

• anläggningen har lämnat normal dagdrift. 

Under nattvärmningsdrift är värme inkopplad med full effekt, uteluft- återluftspjäll är i läge 

återluft, frånluftfläkt (beroende på systemets uppbyggnad ) är frånslagen samt 

tvåhastighetsfläkt(ar) i helfartsdrift. 

Då rumstemperaturen överstiger lägsta nattemperaturen med 0.5 grader C (justerbart) eller 

anläggningen övergår till normal dagdrift avbryts nattvärmningen. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 32/44 


9.4.4 Filtrering av mätvärden 

Filtrering av mätvärden utförs för att erhålla stabila ledstorheter samt för att förhindra tvära 

kast mellan olika driftförhållande. 

Följande storheter skall filtreras 

• utetemperatur, 

• vindhastighet, 

• solstyrka, 

• ljusnivå. 

Filtret skall vara av första ordningen. 

Filterkonstanten skall vara justerbar. 

9.4.5 Styrning av uteluftspjäll 

Uteluftspjäll öppnas/stängs normalt då tilluftfläkt startas/stoppas. Under speciella, separat 

specificerade, omständigheter skall uteluftspjället öppnas innan tilluftfläkten får startas. Då 

dessa krav ställs skall funktionen utföras med ett separat gränsläge, utanför spjällmotor 

monterad, indikerande öppna spjällblad. 

9.4.6 Övertidsdrift 

Övertidsdrift, övergång till i normal dagdrift, initieras med tryckknapp. Eventuell nattdrift 

avbryts temporärt under övertids-drift. Övertidsdriftens varaktighet visas och justeras från 

bild i DHC. 

Dagdrift indikeras med lysdiod i tryckknapp. 

9.4.7 Brand och rök 

Funktioner för brand och rök utförs i erforderlig omfattning för varje enskild anläggning. 

9.4.8 Verkningsgrad 

Beräkning av temperaturverkningsgrad skall utföras över återvinningssystem i luftbehandlingsanläggningar. 

Mätning utförs med temperaturgivare placerade i kanal för uteluft, 

tilluft eller avluft samt frånluft. 

I första hand, då placering av temperaturgivare mellan återvinning och luftvärmare är möjlig, 

skall mätning ske på återvinningens tilluftssida. Givaren placeras så att en för återvinningen 

representativ tillufttemperatur erhålles. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 33/44 


I andra hand, då placering av temperaturgivare enligt ovan ej är möjlig, skall mätning ske på 

återvinningens avluftsida efter frånluftfläkt. (Då försvinner problemet med skiktning, dock 

skall ca 1 grad C dragas från mätvärdet för fläktförluster.) 

Då lufttemperaturen, trots eventuell solstrålning, i uteluftintag är densamma som den vid, på 

norrfasad monterade, utegivaren uppmätta behöver inte en extra givare i uteluftskanalen 

monteras. 

Mätning av verkningsgraden kan med fördel ske kontinuerligt. Larm får emellertid endast 

utgå då återvinning utnyttjas fullt om utetemperaturen understiger inställt blockeringsvärde. 

Parameter: Grundinst. Avser: 

Larmgräns 

värde 

40 % Larmgräns- 

Värde. 

Korrigerings 

faktor 

1.0 Balansfaktor 

till- från 

luftflöde. 

Blockering 8 grader Blockering 

av larm vid 

hög utetemp. 

9.4.9 Vindkompensering 

Vindkompensering bör nyttjas till av vind utsatta byggnader/byggnadsdelar. 

Den ordinarie utetemparturberoende fram-ledningstemperaturen kan därigenom hållas på 

lägsta möjliga nivå. 

Mätvärden för utetemperatur och vind filtreras genom filter av första graden enl. 9.4.4. 

Vindgivare monteras för bästa mätresultat på mast 1.5 - 2.5 m över tak. 

Då vindens kyleffekt varierar med utetemperaturen används även denna vid beräkningen. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 34/44 


Den framräknade kompenseringen läggs ovanpå det ordinarie utetemperaturkompenserade 

börvärdet. 

10 REGLERMATERIEL 

Vid val av reglermateriel skall enhetlighet i fabrikat eftersträvas. Denna strävan får dock icke 

prioriteras högre än att nedan angivna minkrav kan uppnås. Krav avseende fabrikat för 

utrustning och mjukvara för kommunikation anges i ”Lokala rekommendationer för 

anslutning av utrustning för styr och övervakning i administrativt datornätverk”. 

10.1 Mätomvandlare 

10.1.1 Lufttemperatur (inomhus) 

Specifikation: 

Givarens snabb- och noggrannhet anpassas så att en för systemet total reglernoggrannhet av + 

0.5 grader eller bättre vid tilluft-, frånluft- eller rumsreglering erhålls. 

Placering: 

Givaren placeras: 

• så att den enligt ovan angivna reglernoggrannheten kan innehållas. 

• så att service, inspektion och utbyte är möjlig. 

• ca 1.6 - 1.7 meter över golv vid rumsmontage. 

• ej i diffusor vid montage i tilluftkanal. 

Den enligt flödesschema utvisade principiella placeringen skall dock, så långt som möjligt, 

innehållas. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 35/44 


Montage: 

Givare som monteras på utvändigt isolerad kanal monteras på konsol så att givarens huvud 

kommer utanför isoleringens beklädnad. 

Kabelgenomföring till rumsgivare som mynnar bakom eller i givarens närhet skall tätas så att 

mätningen ej påverkas från luftläckage inifrån vägg. 

10.1.2 Lufttemperatur (utomhus) 


Givarens mätnoggrannhet skall vara + 0.5 grader eller bättre. Den skall vara så utformad att 

överledning av värme från underlaget minimeras. 

Placering: 

Givaren placeras så: 

• att den ej påverkas av direkt soljus. 

• att service, inspektion och utbyte är möjlig. 

• att åverkan på kabel och givare, p.g.a. ungdomligt oförstånd, endast med stor svårighet är 

möjlig. 

Montage: 

Kabelgenomföring till givare som mynnar bakom eller i givarens närhet skall tätas så att 

mätningen ej påverkas från luftläckage inifrån byggnad. 

10.1.3 Lufttryck 


Tryckgivarens noggrannhet anpassas så att en för systemet total reglernoggrannhet av + 5.0 

Pa eller bättre vid reglering av lufttryck med ledskena eller frekvensomformare erhålls. 

Tryckgivarens mätområde skall anpassas till det aktuella mätobjektet så att det absoluta 

mätfelet minimeras. 

Placering: 

Mätpunkt(er) monteras: 

• på plats där luft fördelas/samlas. 

• i rät vinkel mot luftströmmen m.a.p. kapning och genomföring. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 36/44 



innehållas. 

Montage: 

Givaren monteras: 

• på icke vibrerande underlag. 

• vertikalt med kabelgenomföringen nedåt. 

• så att service, inspektion och utbyte är möjlig. 

Mätpunkt(er) utgörs av nippel skruvad till kanal med styv genomföring till aggregatets insida. 

Mätpunkt(er) och vakt förbinds med mjuk transparent plastslang som helt påförts nipplar resp. 

mätuttag. 

Plastslang förläggs och uppfästs så att den ej kan klämmas eller skavas av rörliga delar. 

10.1.4 Luftfuktighet 


Givarens snabb- och noggrannhet anpassas så att en för systemet total reglernoggrannhet av: 

• + 3.0 %RF eller bättre erhålls vid reglering av frånluft- eller rumsfuktighet. 

• + 5.0 %RF eller bättre erhålls vid reglering/maxbegränsning av tilluftfuktighet. 

Placering: 


• att den enligt ovan angivna reglernoggrannheten kan innehållas. 



innehållas. 

Montage: 

Givare som monteras på utvändigt isolerad kanal monteras på konsol så att givarens huvud 


Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 37/44 


10.1.5 Vätsketemperatur 


Temperaturgivarens snabb- och noggrannhet anpassas så att en för systemet total 

reglernoggrannhet av: 

• + 0.5 grader eller bättre erhålls vid reglering av framledningstemperatur i kyl- eller 

värmesystem 

• + 3.0 grader eller bättre erhålls vid reglering av tappvarmvatten 

Dykgivare skall användas om inget annat anges. 

Dykrör skall vara tillverkade i erforderlig tryckklass av koppar eller rostfritt stål. 

I de fall frysvaktgivaren ej, via instick, kan monteras i luftvärmaren skall därför anpassad 

anliggningsgivare användas. Denna skall fästas med band eller klämma av metall. 

Placering: 



• att service, inspektion och utbyte är möjlig. Beakta givarens placering i förhållande till 

avstängningsmöjligheter. 


innehållas. 

Montage: 

Dykrörets längd avpassas så att givarens huvud kommer utanför isoleringens beklädnad. 

10.1.6 Vätsketryck 


Tryckgivarens noggrannhet anpassas så att en för systemet total reglernoggrannhet av + 0.5 

kPa eller bättre vid reglering med strypventil eller frekvensomformare erhålls. 

Tryckgivaren skall vara tillverkade i erforderlig tryckklass av mässing eller rostfritt stål. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 38/44 


Placering: 


• att den ej tar skada av de snabba tryckvariationer som uppstår i och strax efter en pump. 


• att service, inspektion och utbyte är möjlig. Beakta givarens placering i förhållande till 

avstängningsmöjligheter. 


innehållas. 

Montage: 

Givaren monteras så att kondens- eller läckagevatten ej kan rinna över givarkroppen och 

skada dess elektronik. 

10.2 Vakter 

10.2.1 U-rör 


Mätröret skall vara försett med graderad skala i pascal. 

Placering: 

Fabriksmonterade mätpunkter skall i första hand användas. 

Mätpunkter monteras på plats: 

• väl före resp. efter filtermodul. 

• ej mellan filterpåsar i filtermodul. 


Montage: 

Mätröret monteras: 


• i lod. 

• avläsbart från aggregatets framsida i brösthöjd. 

Mätpunkter utgörs av nippel skruvad till kanal med styv genomföring till aggregatets insida. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 39/44 


Mätpunkter och vakt förbinds med mjuk transparent plastslang som helt påförts nipplar resp. 

mätuttag. 


10.2.2 Filtervakt 


Vakten skall vara försedd med: 

• växlande potentialfri kontakt. 

• graderad skala i pascal. 

• transparant kåpa för avläsning av inställt värde vid monterad kåpa. 

Placering: 

Fabriksmonterade mätpunkter skall i första hand användas. 

Mätpunkter monteras på plats: 

• väl före resp. efter filtermodul. 

• ej inne bland filterpåsar i filtermodul. 


• ej i filtermodulens dörr. 

Montage: 

Vakten monteras: 



• avläsbart från aggregatets framsida. 



mätuttag. 


Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 40/44 


10.2.3 Fläktvakt 


Vakten skall vara försedd med: 

• växlande potentialfri kontakt. 

• graderad skala i pascal. 

• transparant kåpa för avläsning av inställt värde vid monterad kåpa. 

Placering: 

Mätpunkt(er) monteras: 

• på fläktens sugsida samt vid behov även på dess trycksida. 

• ej i fläktmodulens dörr. 

Montage: 

Vakten monteras: 



• avläsbart från aggregatets framsida. 



mätuttag. 


10.2.4 Rökdetektor 


Vakten är försedd med kompensering mot försmutsning samt servicelarm då nedsmutsningen 

blivit för stor och rengöring är nödvändig. Då vakten placerats utvändigt kanal i kapsling 

skall denna vara försedd med någon form av flödesindikering. 

Signalering av utlöst detektor samt service / rengöringsbehov överförs via potentialfria 

kontakter i rökdetektorernas gemensamma centralenhet. 

Förregling av fläkt(ar) skall ske "hårt" utan hantering i styrdator. 

Återställning av utlöst rökdetektor sker mot tryckknapp på centralenhet. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 41/44 


Placering: 

Vakten placeras så: 

• att den detekterar rök från samtliga kanalsystem den avses bevaka. 



innehållas. 

Centralenhet placeras i apparatskåp. 

Montage: 

Vakt som monteras på utvändigt isolerad kanal monteras på konsol så att vaktens kapsling 


Vakt som monteras på rund kanal monteras på konsol så att ett plant underlag och stabilt 

montage erhålls. 

10.3 Ställdon 

10.3.1 Spjällställdon 


Spjällmotor dimensioneras så att absolut täthet erhålls vid stängt spjäll. 

Spjällmotorer för uteluft, brand- och rökgasspjäll förses med fjäder för återgång vid 

spänningsbortfall. 

Spjällmotor förses med lägesindikering 0 - 100%, S - Ö eller 0 - 1 där 100%, Ö resp. 1 anger 

öppet spjäll. 

Montage: 

Vid montage med s.k. ankarskena skall denna tillbockas, monteras och fästas så motorn får en 

fast förankring under hela vridningsvinkeln. Ankarskenan skall fästas i båda ändarna. 

Vid avsaknad av lämpliga fästytor skall extra plåt monteras/användas som underlag till 

ankarskenan. 

Motorn och spjällaxeln skall monteras i rät vinkel med varandra. 

Anslutningskabel skall, vid behov, avkortas och uppfästas så att densamma ej kläms i dörr 

eller skavas av skarpa plåtkanter. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 42/44 


10.3.2 Ventiler och ventilställdon 


I stängt läge får motorventilens maximala läckage vara 0.05% av kvs. 

Ventil och motor skall tillsammans ha en upplösning (kvs/kvr) på 50 eller bättre. 

Ventil och motor med dimension resp. prestanda uttages så att stabil drift med en total 

reglernoggrannheten enligt 10.1... kan innehållas. 

Ventilmotorer för fjärrvärmeventiler förses med fjäder för stängning vid spänningsbortfall. 

Ventilmotor förses med lägesindikering 0 - 100%, S - Ö eller 0 - 1 där 100%, Ö resp. 1 anger 

öppen ventil i objektsvägen. Skalan skall vara anpassad till den aktuella slaglängden. 

Ventilställdon skall vara försett med handmanöverdon. 

Material i ventilhus, kägla och tätningar anpassas till aktuellt media. 

Ventil skall vara tillverkade i erforderlig tryckklass. 

11 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER 

De för Akademiska Hus separat framtagna riktlinjerna, "Lokala riktlinjer för driftinstruktioner" 

och "Lokala riktlinjer för underhållsinstruktioner" skall användas vid upprättande 

av driftinstruktioner respektive underhållsinstruktioner. 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 43/44 


OLE RÖMERS VÄG 2, 223 63 LUND 

TELEFON: 046-31 13 00, TELEFAX: 046-31 13 01 

Dokumentnamn: 





Författare: 




F RS 1 


Datum Sida 

Sune Walter 

05.04.07 44/44

Datoriserade installationer avseende styr och ... - Akademiska Hus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?