Skötselplan beskrivande del - Ystads kommun
Skötselplan beskrivande del - Ystads kommun
Skötselplan beskrivande del - Ystads kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fältskikt<br />
Stora <strong>del</strong>ar av skogens fältskikt domineras av styva<br />
gräs, halvgräs och ris; kruståtel, sandstarr, kråkris,<br />
samt fl äckar med ljung, lingon och blåbär. Ormbunken<br />
träjon är också ett vanligt inslag i skogen. Ett<br />
antal olika örter, bl.a. vitsippa, svalört och liljekonvalj<br />
och även de mindre vanliga pyrolaarterna, förekommer<br />
dessutom i vissa <strong>del</strong>ar av skogen,<br />
De norra <strong>del</strong>arna av skogen, speciellt de <strong>del</strong>ar som<br />
är lite fuktigare, har ett fältskikt med högvuxen vegetation<br />
ofta med kvävegynnade arter som brännässla.<br />
Lite mera speciella arter som fi nns i skogen och som<br />
noterats i 2005 års inventering eller av Skånes Flora<br />
är bl.a. hässlebodd, sloklök, sydlundarv, tvåblad, jätterams,<br />
kransrams, getrams, ramslök, liljekonvalj,<br />
lundbräken och gullviva. I skogen fi nns också ett<br />
ganska stort antal trädgårdsrymlingar. Blommande<br />
snödroppar är t.ex. ett vanligt inslag i vissa <strong>del</strong>ar av<br />
skogen på våren.<br />
Ögonpyrola (Moneses unifl ora)<br />
skötselplan norra sandskogen<br />
Norr om skogen fi nns ängsmark, som domineras<br />
av öppna ängar med skiftande marktyper med<br />
torra, friska och fuktiga partier. Detta gör att fl oran<br />
är mycket varierad. Vissa <strong>del</strong>ar domineras av högvuxen<br />
vegetation, andra av en mera lågvuxen vegetation.<br />
Ängsmarkens utbredningen visas i fi guren på<br />
sidan 10.<br />
Vanliga arter i de olika <strong>del</strong>områdena fi nns med i<br />
områdesbeskrivningar i skötselplanen. De arter som<br />
noterats i 2005 års inventering samt uppgifter från<br />
Skånes Flora fi nns sammanställda i bilaga 3.<br />
Död ved till nytta för många<br />
En lång rad olika arter, inte minst rödlistade arter, är<br />
beroende av död ved som föda, växtmiljö, boplats<br />
eller tillfälligt tillhåll. Hela 39 % av landets rödlistade<br />
skogslevande växter, svampar och djur kräver<br />
någon form av död ved för sin överlevnad. Död ved<br />
kan fi nnas som döda torrträd, högstubbar och lågor,<br />
samt döda stubbar, grenar och kvistar. De olika formerna<br />
utnyttjas av olika arter. Mossor och svampar<br />
gynnas mest av liggande döda träd, medan det för<br />
lavar är ungefär lika viktigt med stående döda träd.<br />
Åldern har också bety<strong>del</strong>se. Ryggradslösa djur fi nns<br />
oftare på träd som nyligen dött, medan kryptogamer<br />
föredrar träd som hunnit bli murkna. En mängd<br />
smådjur, inte minst insekter, är också beroende av<br />
15
Change language