Bilaga 2 - Ekonomihögskolan - Mälardalens högskola
Bilaga 2 - Ekonomihögskolan - Mälardalens högskola
Bilaga 2 - Ekonomihögskolan - Mälardalens högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Datum 2005-06-09<br />
Sammanfattning<br />
Nivå C-uppsats i företagsekonomi<br />
Författare Anna Bjärengren Anna Koskiniemi<br />
Regeringsvägen 23 Bellmansplan 3<br />
611 56 Nyköping 632 37 Eskilstuna<br />
Handledare Roland Almqvist, Matti Skoog<br />
Titel Styrelsen – mer än bara ett arvode?<br />
Problem Vår uppfattning är att det är lätt att få åsikten att arvodet till<br />
ledamöterna är alldeles för högt genom att titta på tv eller läsa<br />
tidningar. Oftast visas den totala mängd ersättning som en<br />
ledamot får, vilket inkluderar grundarvodet, bonus samt ersättning<br />
för olika kommittéarbeten. Samtidigt ges ingen bakgrund till vad<br />
styrelsen egentligen gör, deras ansvar och så vidare. Vi vill skapa<br />
en förståelse för varför arvodet och valet av styrelsen ser ut som<br />
det gör.<br />
Syfte Uppsatsen syftar till att kartlägga hur styrelseledamöternas<br />
arvoden har förändrats i ett antal företag under en treårsperiod. Vi<br />
ska även skapa en insikt i vad som ligger till grund vid val av<br />
ledamöter och arvodets storlek.<br />
Metod En blandning av kvantitativ och kvalitativ metod har använts i<br />
denna uppsats. Den kvantitativa metoden har använts vid<br />
granskningen av 24 börsnoterade företags årsredovisningar för<br />
åren 2002 till 2004. Medan den kvalitativa metoden används i<br />
form av semistrukturerade intervjuer, som genomförts med<br />
personer som sitter i nomineringskommittéer.<br />
Resultat Förändringen av styrelsearvodet under treårsperioden har skiljt sig<br />
mellan de granskade företagen. Det viktigaste vid valet av<br />
styrelseledamöter är inte de enskilda ledamöternas kompetens<br />
utan det är att få rätt sammansättning i styrelsen. Det får inte<br />
finnas några luckor av kompetens i styrelsen. Eftersom alla<br />
företag är unika är det en omöjlighet att använda ett gemensamt,<br />
identiskt sätt att arvodera ledamöterna på. Sverige har bland de<br />
lägsta arvodena i Europa. Empirin vittnar om svårigheter med att<br />
höja arvodena, samt att för stora höjningar kan vara anstötligt för<br />
aktieägarna. Därför borde de informeras om vad de får för sitt<br />
satsade kapital. Med aktieägare som förstår betydelsen av<br />
styrelsens arvode, skulle det underlätta att få fram fler kompetenta<br />
ledamöter både från Sverige och utlandet.