och kompetensutvecklingsprojekt på Uppsala kommuns fritidsgårdar

En liknande utsaga ger en fritidsledare på en annan fritidsgård. Så här svarar
hon på frågan om de har diskuterat hur de kan använda AIM i vardagspraktiken,
och om de över huvud taget vill göra det:
40
Jo, det har vi pratat om. Sen har vi redan använt oss av liknande metoder innan
AIM, så att ta hand om det precis… att ta det och applicera det på fritidsgården,
det har vi än så länge inte… vi har använt många liknande metoder
som AIM, genom att våra ungdomar jobbar för poäng för att åka iväg på en
resa. Poäng får man när man har hjälpt till på nåt sätt och det är väl lite lika
som teckenekonomi till exempel (fritidsledare).
Citaten visar att för vissa personer har AIM fungerat som en bekräftelse på
en redan existerande arbetsmetod. För andra har det även fått konkreta positiva
effekter i den vardagliga praktiken. En fritidsledare beskriver att han
kanske var lite sträng före utbildningen, men att han ändrade sig efter AIM
och intog ett mer lyssnande förhållningssätt, att han i en högre grad försöker
prata med barnen eller ungdomarna och berätta om konsekvenser med mera.
Det är lättare för honom att hantera konflikter på ett bättre sätt, och han förstår
barnens situation bättre efter utbildningen, exempelvis hur ungdomar
påverkas av puberteten och hormoner. Utöver detta så måste man: ”landa på
deras nivå när man ska prata med dem. Det är oerhört viktigt, tycker jag”
(fritidsledare).
Efter den här intervjun med fritidsledaren så ställdes liknande frågor till
barnen på samma fritidsklubb. 16 Diskussionen visade att barnen har upplevt
positiva skillnader i personalens agerande:
Tycker ni att det har blivit någon skillnad i hur de som jobbar här… till exempel
om det händer nånting, att det blir ett bråk, vad de säger och vad de
gör och så (Anette)?
Ja. Till exempel förut, då var det bara ”ni kan reda upp det själva” och sen efter
några månader, då var det ”vänta lite, jag kommer om en kvart” och sen
blev det bara bättre och bättre och bättre tills det blev så här (pojke).
Vad var det som blev bättre och bättre och hur är det nu (Anette)?
Till exempel hur de hanterade vad som hade hänt. Förut var det typ bara,
”jamen ni kan det där, ni kan hantera det där bråket själva. Jag kommer om
det inte funkar”, och det funkar ju aldrig (pojke).
Men vad händer nu då? Hur gör de nu (Anette)?
Nu, bara man säger till så säger de ”vart är det”. Det är där, så går de dit, fast
ibland är de lite för stränga för ibland är det bara missförstånd i bråket, och
ibland är det saker som de inte ens förstår vad som har hänt och som ibland
de bara drar egna slutsatser, okej du får gå hem (pojke).
Samtalet med barnen och med den tidigare citerade fritidsledaren visar att
AIM har haft en konkret och positiv effekt på verksamheten. Den vuxne
beskriver att han har förändrat sin metod till ett lugnare och mer lyssnande
förhållningssätt, samtidigt som barnen beskriver att de upplever ett större
engagemang från de vuxna. Även på en annan fritidsgård lyfter en intervjuperson
(chef) fram att AIM har resulterat i ett mer flexibelt bemötande av
16 Vid den här typen av spörsmål kan det vara problematiskt att undvika ledande frågeställningar.
Därför fördes samtalsämnet in smygande, från om något alls har förändrats på fritidsgården
sedan barnen började där till om det har blivit någon skillnad i det barnen gör på fritidsklubben
nu och när de började. Efter detta ställdes frågan om det har blivit någon skillnad
i vad de som jobbar på fritidsklubben säger eller gör.