Kommunal Ekonomi nr 1 2012 - Kef

More documents

Recommendations

Info

DEBAtt DEBAttÖR Uppdatera styrningen i kommunerna Låt politikerna styra på områden som är genuint politiska, men släpp tjänsteproduktionen i övrigt. Skapa en stark och tydlig chefsroll, gärna inspirerad av aktiebolagslagens regler för vd. Det är några ingredienser i Leif Anjous recept för en uppdaterad och effektiv styrning av våra kommuner. LEIF ANJOU n Ekonomie doktor 22 Kommunal Ekonomi #1 2012 Som jag konstaterat i förra numret av Kommunal Ekonomi överensstämmer kommunallagens regler inte med hur det politiska systemet fungerar i verkligheten. Men enligt min me-ning bör den politiska styrningen inte heller fungera som den bör utan som den gör. Former och innehåll för det politiska inflytandet bör ändras och anpassas till dagens stora kommuner och deras omfattande verksamhet. Mina förslag är följande: tILL Att BÖRJA med bör kommunal- lagen och kommunpolitikerna själva bejaka att politiker är intresserade av politiken, men inte av att ansvara för och utöva ledning av tjänsteproduktionen. Utvecklingsfrågor, den kommunala ekonomin med resursfördelning, finansiering och kostnadskontroll samt frågor om övergripande struktur är genuint politiska frågor och styrs i de flesta fall starkt och med betydande genomslag av politiken. Det politiska systemets ledning i övrigt av tjänsteproduktionen är däremot oftast svag och har begränsad genom slags kraft. Ledningen överlåts i praktiken till tjänstemännen och målstyrning fungerar endast i undantagsfall. Låt alltså det politiska systemet koncentrera sig på politik medan man för ledningen bör, som man de facto redan gör, förlita sig på dugliga chefer och på de starka professionella förhållningssätt som i realiteten styr hur verksamheten bedrivs. Skapa, gärna med inspiration från aktiebolagslagens regler för vd, en stark och självständig chefsroll (både kommunalrättsligt och organisatoriskt) med ansvar enligt uppdrag och budget inför en styrelse som är professionell i den meningen att den inte sysslar med politik utan inriktar sig på att fullfölja det av fullmäktige definierade uppdraget. Ansvaret knuten till Institutet för kommunal eko nomi (IKE). med tillhörande applåder och burop faller då på den som kan och bör ta det. Det blir därmed naturligt att styrelsen direkt svarar för övergripande direktiv och uppföljning av tjänsteproduktionen medan ledningen av tjänsteproduktionen hålls på armlängds avstånd från den politiska ledningen. Detta innebär att nämnder med ansvar för verksamhet i egen regi kan avvecklas 1 . Från styrnings synpunkt förloras därigenom ingenting, eftersom nämnderna i de allra flesta fall ändå inte utövar styrning. Snarare vinner man genom att ansvarsfördelningen blir klarare. Vill det politiska systemet säkerställa en djupare insyn kan detta arrangeras med enklare medel. SAmtIDIGt KAN och bör den övergripande politiska styrningen av verksamheten stärkas. En ändamålsenlig styrning förutsätter flera styrstrategier samtidigt och i samverkan, ett styrpaket 2 . Detta paket består i första hand av tydliga(re) och (bättre) definierade uppdrag med precisa, systematiserade och ovillkorliga krav på kvalitetsstandards samt av rekrytering och utveckling av goda chefer. Vidare krävs en stark, oberoende och professionellt kvalificerad inspekterande uppföljning samt noggrant övervägda och definierade mål som kompletterande underlag för uppföljningen. Men när det gäller målstyrningen måste man vara pragmatisk och inse att ”det som räknas inte kan räknas 3 ”. Det innebär att man oftast måste avstå från att mäta effekter och i stället begränsa sig till att målsätta och följa väl valda indikatorer på att verksamheten i vissa fall når, i andra fall åtminstone har förutsättningar att nå, de egentliga målen. 1 Så har redan skett i flera landsting och ett femtiotal primärkommuner. 2 Begreppet baseras på Malmi and Brown (2008). Det har uppmärksammats och använts av Sven Siverbo, se bl. a. Mikael Cäker och Sven Siverbo, Management control in public sector Joint Ventures i Management Accounting Research december 2010. 3 Formuleringen, som jag finner både slagfärdig och adekvat, har jag lånat från en rubrik på artikel av Joakim Molander i Sv D 2009-03-17 (med vidare referens till Michael Patton). ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND
Kompetensutveckling är inte bara momsdagar och budgetkonferenser. Den nya ekonomrollens krav slår igenom i KEF:s kursutbud, både centralt och i kretsarna. TEXT: THOMAS PETTERSSON Det blåser nya vindar när det gäller kompetensutveckling för ekonomer. Vid sidan av traditionella kompetensområden etablerar sig nu ämnen som coachning, analys, förbättringsarbete och kreativitet som nya kompetensfält. Att KEF tagit över kursadministrationen av kompetensutvecklingsprojektet Ny ekonomroll har säkrat positionen för de kompetensområdena. I kretsarna händer också en hel del på området. Främsta företrädarna är krets sju där ordförande Jörg Bassek i Borlänge med kollegor satsat på konferenser om kreativitet och förbättringsarbete. – Idag måste en ekonom kunna se helheten. Man måste förstå personalekonomi, verksamhetsfrågor och hur cheferna tänker ekonomi, säger han. Kunskap om verksamheten är central. Då kan ekonomen ta plats som central mittfältare i ett lagspel där ekonomen slår rätt passningar för att ge någon person möjligheten att göra ett riktigt bra jobb – Det är egentligen en självklarhet att vi måste gå utanför boxen, om vi ska kunna ta tillvara ekonomens hela kompetens. Sedan finns det förstås rena ekonomispecialister, det är ingen motsättning i det, säger han. ÄVEN FÖRRE ORDFÖRANDEN i krets åtta, Göran Andersson i Härnösand, ser nödvändigheten av att bredda kompetensen. Kretsen har av tradition haft en bred syn kompetensutveckling, här har även ekonomiassistenterna getts goda möjligheter. – Det ställs mer och mer krav på ekonomerna. Vi går allt mer mot en controllerroll, att lära oss att se helheter. Förvaltningskamreren är död – på gott och ont. Förvaltningarna har kommit olika långt KOmPEtENSUtVECKLING Ny roll kräver nya grepp ”Det är egentligen en självklarhet att vi måste gå utanför boxen, om vi ska kunna ta tillvara ekonomens hela kompetens.” KREAtIV. Theo Härén kickade loss på Gävle- Dalakretsen kreativitetskonferens förra året. när det gäller att skapa utrymme för ekonomerna. Ökat ekonomiskt tryck driver på utvecklingen, men även förvaltningscheferna och nämndordföranden spelar stor roll för att öppna upp fältet för ekonomerna. – Jag ser en nytta med att satsa på mer omfattande utbildningsprogram, även i kretsarna. En annan viktig sak är att lära av varandra, att aktivt skapa nätverk. JUSt NÄtVERKSSKAPANDEt var en viktig anledning till att krets två genomförde sina första inspirationsdagar förra året. Det handlade om intern kontroll och resursfördelning, men med ett nytt anslag: – Vi satsade på korta och inspirerande föreläsare. Vi fick väldigt fina utvärderingar och deltagarna ville se årliga konferenser, säger kretsordförande marie Hillman i Vadstena. Kompetensen är viktig, men minst lika viktigt är möjligheten att bygga upp nätverk. – Vi tror det är en poäng med att bygga nätverk med kollegor som geografiskt nära. Och det verkar ha fungerat bra, säger hon. ta gärna en titt på föreningens och kretsarnas kursutbud på www. kef.se BILD: STEFAN ESTASSY Kommunal Ekonomi #1 2012 23
Page 1: kommunal onom ÄNNu mera god logiSt
Page 4 and 5: ledare rekordår för föreningen
Page 6 and 7: AKtUELLt Kommuner drabbas av bolags
Page 8 and 9: AKtUELLt LSS fortsatt het potatis D
Page 10 and 11: LOGIStIK Logisk vårdlogistik Förr
Page 12 and 13: LOGIStIK I Södertälje regerar Lea
Page 14 and 15: LOGIStIK ”Det är jämnare flöde
Page 16 and 17: 16 Kommunal Ekonomi #1 2012 På JAK
Page 18 and 19: - Jag har haft väldigt duktiga och
Page 20 and 21: EKONOmICHEFSDAGARNA 2012 Sociala me
Page 24 and 25: FORSKARHÖRNAN tillväxtens (o)riml
Page 26 and 27: gaste drivkraften för tillväxt. K
Page 28 and 29: FORSKARE SKRIVER och således inte
Page 30 and 31: KRÖNIKAN om kvartalstänk och kroc
Page 32: Posttidning B Kommunal Ekonomi Box

Kommunal Ekonomi nr 1 2012 - Kef

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?