Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med ...

vilket innebar att konsumenter fick betalt för att konsumera el. (Hållen, 2010)
Vindkraftproducenterna fick betala för att mata ut sin el på elnätet. Om vindkraftutbyggnaden
fortsätter att öka i Sverige och Europa är en kraftig variation av elpriset något som kommer att bli
vanligare. Konsumenter av el är generellt sett prisokänsliga, endast större energiintensiva industrier
drar ner sin konsumtion när priset stiger. I avreglerade elmarknader innebär ett överskott på el låga
elpriser och motsatsen när efterfrågan är hög. Ett pumpkraftverk utnyttjar dessa prisvariationer. Om
de blir tillräckligt stora kan det vara möjligt att fler pumpkraftverk byggs i Sverige.
Mariestads Energi AB har en vision som går ut på att bygga ett stort pumpkraftverk antingen mellan
Vänern och Vättern eller vid Suorvadammen i Lappland. Projekten är i sin begynnelsefas och det
krävs mycket för att något av dessa ska realiseras i verkligheten. Storleken på pumpkraftverket skulle
vara mycket stort 50 000 MW detta ska jämföras med den totalt installerade effekten vattenkraft i
Sverige på ca 16 200 MW. (Energinyheter, 2010) Det som talar emot en byggnation av ett så pass
stort pumpkraftverk är de enorma investeringskostnaderna. Det är ett betrakta som ett
högriskprojekt som enligt Mariestads Energi har en mycket stor potential. Exempel på några av de
många problem som uppkommer, förstärkning av elnätet för att möjligöra reglering av
effektvariationer av elproduktion i Europa. Den praktiska användningen av pumpkraftverket skulle
påverka de Svenska elpriserna i båda riktningarna i och med att pumpkraftverket blir den såväl
största konsumenten som producenten av el i Sverige. I praktiken kan hela idéen betraktas som
mycket osannolik då det skulle krävas en mycket stor förstärkning av det svenska elnätet och ökning
av exportkapaciteten. Detsamma gäller i länderna på kontinenten exempelvis har både Tyskland och
Polen svaga nät som behöver förstärkas.
Enligt Svensk Energi skulle ett tiondels så stort pumpkraftverk på 5000MW vara mer realistiskt och
reglera svenska och nordiska produktionsvariationer i första hand. (Sjöbohm, 2011) Det troligaste är
att projektet inte kommer att bli av, det är dock möjligt att mindre pumpkraftverk byggs i framtiden
på grund av högre priser på reglerkraft vilket skulle öka lönsamheten. Sammanfattningsvis är
pumpsystem ett intressant alternativ för att lagra energi som bör studeras närmare i framtiden. Det
som framför allt talar emot pumpkraft är bristande ekonomiska incitament, det krävs stora
prisvariationer. Det kan även vara svårt att få tillstånd från miljödomstolen.
5.2.2 Elpatroner
Ett annat alternativ som kan användas för reglering vid mycket vindkraft och hög elförbrukning är
elpatroner i värmeverk. Elpatronerna värmer upp värmeverket istället för det ordinarie
eldningsbränslet. Detta är att betrakta som ett sista alternativ vid stora överskott av elenergi och
låga elpriser. Elenergi är en högvärdig energiform med många användningsområden jämfört med
värmeenergi. Elpatroner har en mycket hög verkningsgrad närmare 100 % för omvandling från
elenergi till värmeenergi men el är i grunden mycket mer värdefullt än värmeenergi och att omvandla
elenergi till värmeenergi är en form av slöseri. Ändå står elvärme för en icke obetydlig del av den
svenska elkonsumtionen. En annan nackdel är att reglering med elpatroner inte är gångbart under
sommarhalvåret då behovet av värme för uppvärmningsändamål är mycket lågt. Användningen av
elpatroner är i princip helt beroende av elpriset som måste vara lägre än det ordinarie
eldningsbränslet. En stor vindkraftutbyggnad kan leda till kraftiga prisvariationer som leder till att en
del elenergi används till uppvärmning med hjälp av elpatroner.
49