Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med ...

6. Slutsats
Den övergripande slutsatsen är att vattenkraften i Sverige kan reglera en stor mängd installerad
vindkraft givet att tillgängliga exportförbindelser kan nyttjas. Spillet i vattenkraften ökar i första hand
med bristande avsättning av elenergi och inte med ökad installerad effekt vindkraft. Spill som
uppkommer på grund av bristande avsättning kan undvikas med säsongsplanering. Ökat spill uppstår
dessutom endast i simuleringar med 10‐årsvind. Dessutom antas kondenskraften i modellen inte
bidra till regleringen, i verkligheten skulle vindkraften tränga undan dyr kondenskraft vilket skulle öka
avsättningen för vindkraft. I de simuleringar som gjorts antas att vattenkraften kan regleras utifrån
vad som är tillgängligt i vattendomarna. I verkligheten är det troligt att regleringen är mer sparsam
då flera vattendomar erbjuder generösa tappningsregler. Vattenkraftsföretagen har självpåtagna
begränsningar i en del fall för att undvika striktare domar. En ökad reglering av vattenkraft kan skada
älvar, även fiskar och växter påverkas generellt negativt av onaturliga flöden. Vattendomarna för de
svenska vattenkraftverken är mycket gamla, i många fall har bebyggelsen längs älvarna ökat. Om
domarna utnyttjades till max riskerar hus och bryggor att översvämmas. Även om det är möjligt att
använda vattenkraften för reglering i större utsträckning bör andra alternativ undersökas.
En ökad mängd vindkraft kan leda till problem med att hitta avsättning för all elenergi. Kontinenten
är den plats där det finns störst efterfrågan på elenergi då priserna där är generellt sett högre än i
Norden. Både Tyskland och Polen har svaga elnät vilket sätter begränsningar för hur mycket elenergi
som kan överföras söderut. Även om fler kablar läggs från Sverige till Polen och Tyskland krävs det att
de tyska och polska elnäten förstärks då de är flaskhalsar. Om inte Tyskland och Polen kan ta emot
elen minskar systemoperatörerna den tillgängliga exportkapaciteten på kablarna. I norra Tyskland
finns det mycket vindkraft som är en bidragande faktor, vid hög inhemsk vindkraftsproduktion kan
Tyskland ta emot mindre elenergi från Sverige. Även inom Sverige finns flera flaskhalsar vilket
synliggörs av de högre elpriserna i elområde 4 i södra Sverige. Nedstängningen av Barsebäck förde
med sig ett kraftigt produktionsunderskott i södra Sverige. Svenska kraftnät förstärker det svenska
elnätet kontinuerligt men fördröjs av att alla bygglov överklagas till Högsta förvaltningsrätten av
markägarna. Detta leder till att förstärkningar av elnätet tar mycket lång tid att genomföra. En ökad
mängd vindkraft i elsystemet kommer att leda till mer volatila elpriser, I Danmark har det uppstått
negativa elpriser då det inte funnits tillräckligt med avsättning för all vindkraft. Värdet av reglerbara
kraftkällor kommer att öka, det är möjligt att det kan uppstå incitament att bygga pumpkraftverk
men då krävs det stora prisskillnader.
Inte bara Sverige har planer på att bygga ut sin produktionskapacitet av elenergi även Norge planerar
att bygga ut sin vindkraft och i Finland byggs kärnkraften ut. Ett överskott av elenergi kan i framtiden
användas till laddning av elbilar eller uppvärmning med elpatroner. En storskalig introduktion av
elbilar skulle öka Sveriges elkonsumtion med ca 9 TWh. Elbilar ligger dock ett antal år fram i tiden då
dagens batterier inte ger tillräckligt bra räckvidd. Uppvärmning med direktverkande el finns i stor
uträckning i Norge som har en stor inhemsk kraftproduktion men en högvärdig energiform som
elenergi bör i första hand inte omvandlas till värmeenergi.
54