Balansering av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige med ...

undersökas vilka alternativ är mest fördelaktiga. Exempelvis kan kondenskraftverk köras på sparlåga,
fler gasturbiner byggas, nya pumpkraft eller smarta elnät introduceras. En ökad andel vindkraft i
elsystemet kommer leda till mer volatila elpriser på nordpool. Regeringen föreslår att det ska vara
möjligt för slutkunder att får timätt elförbrukning. (Karlsson, 2012) Vilken påverkan timpriselmätning
kommer att få på lastens variabilitet bör studeras, slutkonsumenter kan bidra till reglering genom att
fördela sin last beroende på elpriset. Lösningar som ofta förknippas med begreppet ”smarta elnät”
underlättar för privatpersoner som vill utnyttja efterfrågestyrt elpris till exempel köra tvättmaskinen
och ladda elbilen när elpriset är som lägst. Finns det ekonomiska incitament att bygga
pumpkraftverk. Hur stora prisskillnader behövs för att det ska vara lönsamt att bygga pumpkraftverk
i Sverige bör också studeras.
Elhandel
Med större sammankopplade elnät blir det enklare att integrera intermittenta energikällor som
vindkraft. En utbyggnad av vindkraften kommer att öka Sveriges export av elenergi. I norden planerar
Norge att bygga ut sin vindkraft och Finland sin kärnkraft. Produktionskapaciteten ökar i snabbare
takt än förstärkningar av elnätet. Hur mycket elenergi som Sverige kan exportera i framtiden bör
studeras mer i detalj, bör överföringskapaciteten till kontinenten utökas även om det finns interna
begränsningar på kontinenten är en relevant frågeställning. Både de tyska och polska elnäten är
relativt svaga och kan inte ta emot en stor ökning av elenergi från Sverige. (Danell, 2011)
Översyn av vattenkraften i Sverige
En översyn av rådande vattendomar i Sveriges älvar bör utföras av regeringen. Rådande vattendomar
är mycket gamla och fastställdes när det fanns betydligt mindre bebyggelse längs många älvar. Hur
skulle åtstramningar av rådande vattendomar påverka den svenska vattenkraftens reglerkapacitet.
Endast ett fåtal vattenkraftverk råder under miljöbalken nio av tio vattenkraftverk har tillstånd enligt
1918 års vattenlag som var fokuserad på exploatering av vattenkraften utifrån samhällets behov med
lite miljöhänsyn. (Alskog, 2012)De svenska länsstyrelserna har ej tillräckliga resurser och saknar i
vissa fall kompletta listor på alla aktiva vattenkraftverk. Den svenska vattenkraften har ett eftersatt
underhåll och i kombination med ökade elpriser så har länsstyrelserna och miljödomstolarna fått in
många förfrågningar om rådande vattendomar och ombyggnation av existerande vattenkraftverk.
Enligt Svensk Vattenkraftförening finns det dessutom fler än 2000 småskaliga kraftverk (mindre än 10
MW) som kan tas i drift de flesta av dem strömkraftverk. (Svensk Vattenkraftförening, 2009) Givet att
intresse organisationens Svensk Vattenkraftförening uppgifter stämmer finns det en stor outnyttjad
potential av vattenkraft. I Sverige ägs vattenkraftverken i flera älvar av olika ägare och ett
vattenregleringsföretag sköter regleringen. Detta möjliggör att ägarna av vattenkraftsföretagen får
viss kännedom om andra vattenkraftsägare produktionsstrategier vilket är negativt ur
konkurrenssynvinkel. Hur stor denna negativa effekt är bör studeras ytterligare, eventuellt bör
endast ett företag tillåtas äga kraftverk i en älv.
Vindkraftsprognoser
En utbyggnad av vindkraft är i första hand en mycket politisk fråga. Givet att en större utbyggnad av
vindkraft sker bör bättre prognoser av vindkraftsproduktion eftersträvas. En förbättrad
prognostisering med högre tillförlitlighet underlättar integreringen av stora mängder vindkraft i
52