Nummer 3 2009 - GilleScouterna

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 59 • Nr 3 sept 2009 

Gert Körner firade 

70-årsjubileum som 

scout på intendenturen, 

se sid 11 

1949 

SGSSLX 

2009 

Läs vidare om T-forden i 

Mora (sid 17), midsommarstången 

på Åland (sid 

4–5), Landsgilleting (sid 3) 

& flickscouthistoria (sid 8)

2 

S:t Georgs 

Scoutgillen 

i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge 

tel och fax 08-17 84 32 

Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men 

telefonsvarare finns. 

gillekansli@telia.com 

www.gille.scout.se. 

PlusGiro 35 91 06-2 

Landgillerådet 

Gunilla Engvall Landsgillemästare 

Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 

021-35 16 51, 070-310 42 25 

g.engvall@telia.com 

Laila Boxström vice Landsgillemästare 

Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 

0935-206 11, 070-226 12 97 

laila@vannastv.net 

Gjermund Austvik Landsgilleskrivare 

Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 

0340-62 60 65, 070-875 95 80 

gjermund.austvik@gaengin.se 

Knut-Olov ”Ola” Axelsson Landsgilleskattmästare 

Kantvägen 1, 141 31 

Huddinge, 08-711 80 01, 070-397 73 83 

knut-olov.axelsson@telia.com 

Leif Granéli 

Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad, 

044-12 43 64, 070-306 09 79 

leif.graneli@telia.com 

Carl-Magnus Klärcke 

Internationell sekr. 

Kopparvägen 37, 791 42 Falun, 

070-624 32 45 

carl-magnus.klarcke@comhem.se 

Kristina Sundberg 

Prest Olles väg 6, 780 41 Gagnef,0241-520 

32, 070-262 14 66 

tina47@glocalnet.net 

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) 

Utkommer med fyra nummer per år 

Nr 4 21 nov 2009, manusstopp 15 okt 

Nr 1 25 febr 2010, manusstopp 15 jan 

Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: 

Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 

784 43 Borlänge, 0243-22 58 79, 

070-314 56 42, torsten.ha@telia.com 

Typsnitt: Optima och Times New Roman 

Papper: Galeri Art Silk 115 g – miljö - 

märkt med Svanen 

Tryck: Th Sahlanders Grafiska AB, Falun 

ISSN 1653-7033 

1949 

SGSSLX 


Landsgillemästaren har ordet 

I sommarens soliga dagar vi gå... 

Sommaren 2009 börjar gå mot 

höst. Den har varit omväxlande 

på många sätt, både vad gäller 

väder och upplevelser. Kanske började 

den redan i maj när vi sågs på Kolbodagården 

till Landsgilleting. Solen 

sken och våra värdar från Småland 

organiserade och förnöjde oss drygt 

60 deltagare och gäster från Danmark 

och Norge på allra bästa sätt. Bertil 

Tunje svingade ordförandeklubban och 

Olle Alsén informerade om kommande 

världsjamboree 2011. LGR fi ck två 

nya ledamöter, Kristina Sundberg från 

Gagnef och Leif Granéli från Kristianstad. 

Ett varmt tack till Torsten Hansson 

och Staffan Sjunnesson för fi na 

insatser och tack än en gång för ett fi nt 

arrangemang! Med oss hem fi ck vi en 

rad beslut, som vi nu ska arbeta vidare 

med, vi innebär förstås både vi i LGR 

och ni i alla gillen. När vi ses på regionala 

samlingar framöver ska vi friska 

upp minnet och ta tag i verksamhetsplanernas 

många punkter. Ett landsgilleting 

ger inspiration till nya tag och 

med Gnisten från våra norska vänner 

fi nns mycket att engagera sig i. 

Jag fi ck möjlighet att åka till Landsgilletinget 

i Norge i natursköna Molde 

i början av juni. Solen lyste där också! 

Deltagarantalet var nästan tre gånger så 

stort som i Kalmar, gemytet fanns där 

förstås och en hel del av frågorna på 

dagordningen kände jag igen. Det var 

intressant att höra om de avtal, som gillerörelsen 

gjort med scoutförbunden i 

Norge, kanske något för oss att ta upp 

med Svenska Scoutrådet. 

Bara två dagar senare startade den 

nordisk-baltiska gilleträffen på Åland 

med sammanträde med gillemästarna 

och internationella sekreterarna. Tråkigt 

nog saknade vi våra litauiska vänner. 

Dagen efter kom alla deltagarna, 

mötta vid färjan av värdar med fl aggor. 

Regnet kom också. Men de kommande 

dagarna bjöd på ett omväxlande program 

i både regn och sol och gav oss 

en god bild av Ålands traditioner och 

kultur. Vi fi ck också information från 

världskommittén av Rigmor Lauridsen. 

En lyckad träff med ca 120 deltagare! 

Många hade varit med fl era träffar och 

ser fram mot nästa. 

Under veckan 25/7 till 1/8 var det Piratläger 

på Kopparbo. Ett 20-tal gillescouter 

ställde upp som funktionärer 

och fl era kom på kortare eller längre 

besök. Stämningen var god, vädret 

kunde varit torrare. En inryckning med 

25 mm regn på en kvart är en utmaning, 

men det klarade scouterna med glans! 

Vad kommer att hända framöver? 

Flera gillen fi rar jämna år, det må vara 

25, 30 eller 60! Gör nu härliga fester av 

era jubiléer, bjud in och njut av en fi n 

gemenskap. Dokumentera gärna och 

tag kontakt med mig, Gillescoutens redaktion 

eller kansliet. I nästa nummer 

vill vi spegla de 60 åren med bilder 

och texter från gamla och nya gillen. 

Berätta när ni ses, så ska vi verkligen 

försöka rapportera från fi randet runt 

om i landet. 

Gunilla Engvall 

Gillearrangemang 

26 september 2009 

Regionträff i Bergslagen 

27 september 2009 

Regionträff Skåne 

24 oktober 2009 

Regionträff Stockholm 

25 oktober 2009 

Internationella gillescoutdagen 

7–8 november 2009 

Landsgilleråd 

6–7 februari 2010 


8–9 maj 2010 


3–11 november 2010 

Europakonferens på Cypern 

29 juli–9 augusti 2011 

Världsjamboree i Sverige 

18–25 september 2011 

Världskonferens i Italien 

Gillescouten 3–2009

Fonder 

Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten 

Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne 

och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på 

SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om 

medel riktas till SGSS, adress se spalt 

överst till vänster. 

Gillescouten 3–2009 

En tanke 

Tro dem som söker sanningen. 

Misstro dem som funnit den. 

André Gide 

Tiotusentals nya 

gillescouter? 

Ett av gillescoutrörelsens mål är 

att stödja scoutverksamheten. 

Ju fler medlemmar vi blir, desto 

större insatser kan göras. Därför ska vi 

se till att medlemsantalet stiger. 

I Borlänge, med cirka 47 000 invånare, 

har vi endast 82 medlemmar i scoutgillet. 

Vid den forskning, som resulterat 

i boken Scouter i Tunabygden – glimtar 

från tio decennier, framkom att närmare 

20 000 flickor och pojkar varit scouter i 

Borlänge och Stora Tuna genom åren. 

Många av dem lever och bor i Borlänge 

i dag, och åtskilliga med scoutbakgrund 

från annat håll har flyttat in. Dessutom 

är scoutgillet öppet för alla vuxna, som 

vill verka i scoutings anda, så gränsen 

för medlemstillväxt borde av den anledningen 

ligga långt borta. 

Men – 82 medlemmar – endast en gillescout 

på var 570:e invånare! 

Dock visar det sig, vid jämförelse, 

att det ändå inte är så illa. Med samma 

täckning som i Borlänge skulle vi i dag 

ha över 15000 gillescouter i Sverige. 

Tänka sig, att från dagens 1 044 medlemmar 

kunna öka med över 1 500 procent 

– bara i en första etapp! 

Sven Janson 

Tuna Scoutgille i Borlänge 

Landsgilletinget i Kolboda 

Scoutgillena Nyckeln och Kronoberg 

stod som värdar för landsgilletinget 

den 16–17 maj. Det 

arrangerades mycket förtjänstfullt under 

två fina försommardagar på den 

vackert belägna Kolbodagården söder 

om Kalmar, just vid stranden till Kalmarsund. 

Den helige S:t Sigfrid sägs ha 

landstigit här i Lovers hamn – en stor 

handelsplats under vikingatiden. 

En fin ceremoni med fanbärare i folkdräkter 

från Värend, Södra Möre och 

Öland och fanfar på valthorn inledde 

landsgilletinget, som lockat ett sextiotal 

medlemmar varav 26 med rösträtt. 

Niels Rosenbom från Sct. Georgs 

Gildene i Danmark och Rolf Schnackenburg 

från Svenska Scoutförbundet 

framförde hälsningar. Olle Alsén informerade 

om Jamboréen 2011 och Karin 

Thompson och Arve Urlin från St. Georgs 

Gildene i Norge presenterade sitt 

rekryteringsmaterial Gnistan. Det senare 

följdes av regionvisa diskussioner 

om rekrytering. 

Bertil Tunje ledde tingsförhandlingarna 

på ett som vanligt säkert och lyhört 

sätt. Osedvanligt många motioner 

behandlades och ur protokollet noteras 

att Gillet Tre Kronor upphör och en 

stadgeändring fastställdes med lydelsen: 

Enskild person kan bli direktansluten 

som fristående medlem till SGSS 

efter beslut av LGR; 

att LGR inte skall ha rösträtt vid LGT; 

att varje gille har vid LGT en röst för 

varje påbörjat 25-tal medlemmar och 

att fullmaktsröstning ej får ske; 

att medlemsavgiften ej höjdes; 

att reseutjämningsreglerna ej ändras; 

att stadgarnas nomenklatur (LGT, LGR, 

Lgm etc) ej ändras. 

Verksamhetsplan 2009–2012 och 

budget 2009–2010 fastställdes och 

LGR och funktionärer under de kommande 

två alternativt fyra åren valdes 

enligt nedan: 

Landsgillemästare Gunilla Engvall, 

Västerås, omval 2009–2011; 

Vice landsgillemästare Laila Boxström, 

Vännäsby, omval 2009–2011; 

Övriga ledamöter Leif Granéli, 

Kristian stad, nyval 2009–2013 och 

Kristina Sundberg, Gagnef , nyval 

2009-2013. 

Kvarstår, valda 2007–2011: Gjermund 

Austvik, Ås kloster, Knut-Olov 

Axelsson, Huddinge, och Carl-Magnus 

Klärcke, Falun. 

Revisorer: Lennart Lindholm, Osby, 

och Ingvar Paulsson, Södertälje, båda 

omval 2009–2011. 

Revisorssuppleanter: Lars Gauffin, 

Stockholm, omval 2009–2011, och 

Birgitta Maddisson, Umeå, nyval 

2009–2011. 

Valberedning LGT 2011: Arne Sandin, 

Stockholm, omval, Solveig Runespång, 

Umeå, omval, och Torsten Hansson, 

Borlänge, nyval, sammankallande. 

Nomineringskommitté LGT 2011: 

Yvonne Austvik plus vakant post som 

tillsätts av nomineringskommittén. 

På lördagskvällen bjöds på en trevlig 

middag med musikunderhållning och 

tal på en glasad veranda med utsikt mot 

havet. Nog tror jag att alla trivdes och 

mådde bra. 

Torsten Hansson 

Borlänge 

Landsgillerådet efter valet, fr v Knut-Olov Axelsson, Gunilla Engvall, Carl-Magnus 

Klärcke, Laila Boxström, Gjermund Austvik, Kristina Sundberg och Leif Granéli. Foto: 

Torsten Hansson. 

3

För fulla segel 

Det var temat för den nordiska 

gillescoutträffen i juni. 

165 gillescouter från hela 

Norden samlades i Mariehamn. En 

välkomstkommitté bestående av 

åländska gillescouter och den nordisk 

baltiska kommittén mötte alla 

deltagare med välkomstbanderoll 

och flaggor när Viking Lines färjor 

från Stockholm och Åbo anlöpte 

Mariehamn. 

Invigningen inleddes med flagghissning 

utanför Självstyrelsegården, 

därefter välkomnades vi in i 

sessionssalen där vi bjöds på havtornsjuice 

och landsrådet Viveka 

Eriksson hälsade alla gillescouter 

välkomna till Åland och berättade 

en del om Ålands självstyrelse och 

demilitariseringen. 

Vi fick även se en film som handlade 

om hur det är att leva och bo 

på Åland och om öarnas viktigaste 

näringsgren – sjöfarten. 

Den första dagen avslutades med 

stort come-together-party på den 

fyrmastade barken Pommern. Vi 

bjöds på ”buffelstek”, rotmos och 

svagdricka. Detta var typisk mat 

som serverades ombord under de årtionden 

som Pommern seglade över 

de stora haven. 

Kvällen avslutades av sjungande 

sjömän som sjöng sjömanssånger. 

4 

De följande dagarna ägnades bl a 

åt information från de nordiska gillemästarna, 

som berättade om vad 

som händer i respektive hemland. 

Tyvärr kunde man konstatera att 

alla länderna har samma problem 

– medlemsantalet sjunker. Rigmor 

Lauridsen från Danmark berättade 

om ISGF:s arbete. Hon är ledamot 

av ISGF:s styrelse. Det som för 

mej väckte nya idéer och tankar var 

Maya Breukers berättelse om hur 

man tog tag i scoutrörelsen i Holland 

under 1970-talet och bildade ett 

scoutförbund av fyra och efter några 

år även fick med gillescoutrörelsen. 

Idag har medlemsantalet ökat kraftigt 

och man kallar sej + scouter. 

Mycket spännande, detta ska vi 

jobba vidare med. 

Dagarna fortsatte med rundturer på 

Åland. Vid Bommarsunds fästning 

firades traditionell midsommar med 

midsommarstång, en vacker stång 

med många symboler och vackra 

dekorationer i form av kronor gjorda 

i papper. Midsommarfesten blev 

onödigt het, då sällskapet upptäckte 

att det brann i ett närliggande hus 

och brandkåren fick tillkallas. 

Givetvis tävlades det i skotthällekastning, 

tyvärr lyckades inte våra 

deltagare att försvara titeln från träffen 

i Bodö. Den här gången var det 

Värdlandet Finland vann skotthällekastningen. 

Här syns Helena Terho. Foto: 

Björnar Johnson. 

Längst ned en bild från sammankomsten 

på barken Pommern i Mariehamns hamn. 

Foto: Carl-Magnus Klärcke. 

värdlandet Finland som drog det 

längsta strået. 

Traditionellt lägerbål hölls i en del 

av Bommarsunds fästning, mycket 

uppskattat med trevliga inslag från 

alla deltagande länder. På lördagskvällen 

var det dags för sedvanlig 

avslutningsmiddag, den här gången 

på hotell Arkipelag. Mycket god 

mat och många trevliga tal, alla med 

innebörden att träffen varit mycket 

lyckad och att värdgillet och de finska 

vännerna hade gjort ett bra jobb 

och framför allt träffens egen general 

Lena Kainulainen. 

Innan det var dags för hemfärd 

hölls avslutning i S:t Görans kyrka 

på söndagsförmiddagen då alla skildes 

åt med maningen att vi ses om 

tre år i Litauen. Detta är dock inte 

helt klart ännu, det kan även bli 

Danmark, till detta får vi återkomma 

i ett senare nummer. 

Calle Klärcke 

Internationell sekreterare 


NBSR – vad betyder det? 

Nordisk-baltisk underregion blir 

förkortat NBSR på engelska! 

Men i dagsläget kan man faktiskt 

läsa ut det som Nästan Bara 

Skandinaviska Riken (och Island 

förstås)! Grundtanken är god, alla 

de nordiska länderna Danmark, 

Norge, Island, Finland och Sverige 

utbyter idéer och möts årligen 

för att dryfta gemensamma frågor 

tillsammans med de baltiska 

länderna Estland, Lettland och 

Litauen. Så har det nu inte blivit, 

Estland och Lettland har valt att 

tillhöra den centraleuropeiska 

regionen. Litauen känner större 

samhörighet med oss i Norden. 

Kommittémötet för två år sedan 

hölls i Vilnius. Förra året var vi 

i Sverige värdar och välkomnade 

alla till Västerås. I år passade vi 

alltså på att dryfta några frågor 

i samband med gilleträffen på 

Åland. 

Efter rapporter från de deltagande 

länderna fick vi en ingående 

redogörelse för hur gillescouting 

i Nederländerna utvecklats. 


Där talar man nu om Plus Scouts! 

Det innebär att gillescouterna är 

kvar i scoutförbundet som en 

egen grupp. Vi diskuterade också 

hur gillescouterna kan engagera 

sig i kommande världsjamboree. 

Kontakt ska tas med jamboreekommittén. 

2011 är det 

världskonferens i Italien. Då avgår 

den nordiska ledamoten Rigmor 

Lauridsen och önskvärt är 

att vi kan hitta en ny kandidat till 

världskommittén. Detta ska vi ta 

upp nästa möte i Danmark i början 

av 2010. 

Vart sjätte år byter NBSRkommittén 

ordförandeland. Efter 

Danmark var det nu Sveriges tur 

att ta vid och traditionen är att 

gillemästaren blir ordförande och 

internationella sekreteraren skrivare. 

Calle Klärcke och jag ska 

nu hålla ihop kommittén framöver. 

Vi hoppas kunna meddela 

plats och tid för nästa nordiska 

gilleträff före årets slut. 

Gunilla Engvall 

Landsgillemästare 

Några av deltagarna samlade framför 

Bommarsunds fästning på Åland fr v: 

Leni Doelman, Holland, Rigmor Lauridsen 

(delvis skymd), Världskommittén, Jane 

Wardropper, ordf Europakommittén, Calle 

Klärcke IS Sverige, Maya Breuker, Holland, 

Gunilla Engvall, Lgm Sverige, Hanne Borgström, 

Lgm Danmark, Elin Richards, Lgm 

Island, Niels Rosenbom, IS Danmark, Olav 

Balle, Lgm Norge. Foto: Björnar Johnsen 

(båda bilderna denna sida). 

Gillesymbolen med ljus från Molde. 

5

Tack vare Georg Sterzels 

unika kombination av 

kunskap, engagemang och 

noggrannhet kommer först nu 

2008 års skrift starkt försenad och 

2009 års årsskrift i mer normal tid 

samtidigt. 

2008 års skrift är ju del 2 av 

det arbete som Georg påbörjade 

till 2007. Den inleds med ett 

supplement som innehåller en 

del rättelser och tillägg. I övrigt 

Tack alla Scoutkamrater! Ni har varit 

jätteduktiga att samla frimärksklipp 

i år. Det blev hela 42 kg 

svenska frimärken och vykort. Dessutom 

blev det cirka fyra kg utländska frimärken. 

Jag deltog i Piratlägret på Kopparbo 

och sålde för 1.010 kr. Budgeten kommer 

att hålla. Jag återkommer i nästa nummer 

med summan. 

Stort tack för alla omtankar och stöd för 

mig, för vår Kalle och min familj. 

Gillehälsningar Viveca Mattsson 

6 

behandlar den främst tillkomsten 

och starten av flickscoutrörelsen i 

Sverige. Här finns även en analys 

av den tidiga scoutrörelsens mål 

och medel och kritiken mot dessa 

mm. Del 3 dvs 2009 års skrift 

är en krönika över de tidigaste 

scoutkårerna i landet. 

Samtliga delar är på över 200 

sidor. Del 1 som främst behandlar 

starten av pojkscouting i Sverige 

kostar 100 kr. Del 2 o 3 kostar 

Frimärksbanken på Piratlägret 

Nu 

kommer den 

spännande 

fortsätt- 

ningen 

150 kr vardera. Beställer du alla 

tre delarna betalar du 300 kr + 

porto 50 kr. 

Enklast beställer du dessa genom 

att betala till mitt plusgiro 

8 25 18-2, glöm inte att ange ditt 

namn o din adress, eller kontaktar 

mig via e-post erikssonlennart@ 

yahoo.se 

För Föreningen Scoutmuseets 

vänner 

Lennart Eriksson 

Intresserade scouter på Piratlägret i Kopparbo samlas hos Vivica Mattsson på 

Frimärksbanken. Foto: Gunnel Björklund. 


Piratläger med gillescouter 

Så har det återigen varit storläger 

på Kopparbo, som ligger 13 km 

från Söderbärke i Dalarna. Det är 

en permanent lägerplats och kursgård. 

Området är 49 hektar stort, vilket betyder 

att 96 fotbollsplaner skulle få plats. 

Dessutom finns nyttjanderättsavtal på 

91 hektar skog runt lägret. 

Lägret som i år hade pirater som tema 

arrangerades av Kopparbostiftelsen 

med stöd av Kopparbo Scoutkår. Ett tjugotal 

gillescouter fanns också på plats 

för att arbeta och hjälpa till med diverse 

göromål. 

I lägrets intendentur arbetade Gert 

Körner, gillescout från Skåne och Malmöhus 

gille. Han var flerfaldig lägerdeltagare 

på Kopparbo och passade även 

på att fira sitt 70-årsjubileum som scout! 

Han började som tolvåring och man kan 

ju tänka sig hur mycket han upplevt som 

scout under denna tid och vilka förändringar 

rörelsen genomgått. 

Eva Lotta Klärcke från Creutz lave 

med hjälp av ytterligare några gillescouter 

hade ordnat med ”Piratens relax” 

för ledare och funktionärer. Där 

kunde man duscha, basta, vila sig och få 

tillgång till inomhustoalett. Man bokade 

relaxtid och man fick då även njuta av 

kaffe, hembakta kakor, godis och frukt. 

Två ”gillescoutsystrar” tog hand om 

de som behövde sjukvård. På en lägerby 

fanns även tillgång till en läkare och två 

ambulanssjukvårdare. De sistnämnda 

fick under hajkerna plåstra om en hel 

del skavsår. 


Viveca Mattsson från Tuna scoutgille 

fanns också med under några dagar och 

hon sålde mycket frimärken. Dessutom 

ansvarade gillescouter för naturrummet, 

cafeet, repstationen och flera ingick 

även i lägerledningen. Jag arbetade i 

lägerboden där försäljningen var omfattande. 

Besöken där blev dagliga av både 

barn och vuxna från olika delar av landet. 

Även skotska scouter var med på 

lägret och de har nu ett samarbete med 

Malungs scoutkår. De ingår i ett europaprojekt 

som inleddes i år under namnet 

outdoor creativity. Syftet är att våra 

scouter skall komma från datorerna och 

i stället komma ut i naturen. 

Lägeraktiviteterna var många och av 

skiftande slag, pionjärspår, klättertorn, 

Gillescouter servar: Anna-Stina 

Andersson sköter ruljansen 

på populära marketenteriet, 

ovan t h, medan sjuksystern 

Anita Hellström och S:t Bernhardshunden 

rycker ut. Foto: 

Gunnel Björklund. 

På bilden längst upp syns 

Hässelby Villastads scouter. 

Foto: Torsten Hansson. 

kolmila, sjöaktiviteter, smide, tovning 

eller tröjtryck. Ett par hajker fanns även 

med på programmet. 

Kvällsaktiviteterna som genomfördes 

var förutom invignings- och avslutningslägerbålen 

onsdagskvällens 

Gycklarnas natt. I facklors sken pågick 

en omfattande handel på marknadsplatsen. 

Aktiviteterna och försäljningen 

var enorm bland de många pirater, som 

fanns bland oss cirka tusen lägerdeltagare. 

Kvällen avslutades nere vid sjön 

med ett stort fyrverkeri. 

Tre kvällar var vikta för oss ledare. 

Det var återträffar för Blå hajk, Treklöver-Gilwell 

samt återsamling för Gröna 

Spåret. 

Någon kanske undrar hur vädret var 

under lägret i denna regniga månad? I 

stort sett var det bra, någon regnskur 

fick vi ju vara med om, men har man 

bara ett gott humör och är positiv så står 

man ut med detta. 

Anna-Stina Andersson 

Tuna scoutgille i Borlänge 

7

Svårforskat om flickscouthistoria 

– fragmentariskt bevarat källmaterial 

Ett gigantiskt scoutforskningsarbete 

har slutförts. I våras 

utkom de sista två delarna av 

Georg Sterzels trilogi ”I begynnelsen 

var… En berättelse om när 

scoutrörelsen kom till Sverige”, som 

totalt med bilagor är på över 720 sidor. 

Den första delen recenserades i Gillescouten 

nr 4, 2007. De nya delarna omfattar 

bl a flickscouting, scoutideologin 

och en kårkrönika omfattande flick- och 

pojkscoutföreningar som bildats före 

1915. 

Fängslande flickscouthistoria 

Aldrig tidigare har någon tagit sig an 

uppgiften att så utförligt berätta om 

svensk flickscoutrörelses uppkomst. En 

stor svårighet har dock varit den bristfälliga 

dokumentationen från Sveriges 

Flickors Scoutförbund. Och att såväl 

förbundsledning som enskilda föreningar 

ofta tycks ha haft en ovilja eller 

oförmåga att skildra verksamheten i 

dagspressen eller tidskriften Scouten. 

”Den sammanlagda effekten har därigenom 

blivit, att det bevarade källmaterialet 

framstår som bitvis besvärande 

fragmentariskt”, skriver Sterzel. Trots 

det har han lyckats fånga en i många 

stycken mycket fascinerande historia på 

närmare 200 sidor. 

Emedan pojkscouting fick ett av sina 

första och starkaste fästen i Göteborg, 

så var det i Stockholm som flickscoutrörelsen 

tidigast utvecklades. Där kom 

flickscouting att bedrivas i direkt anknytning 

till olika flick- och samskolor. 

Flickscoutverksamhet fanns vid 

18 Stockholmsskolor, som kartlagts. I 

Göteborg däremot möttes flickscoutrörelsen 

av massiv kritik. Föreningen för 

föreståndarinnor för Göteborgs högre 

8 

Georg Sterzel: I begynnelsen 

var… En berättelse om när scoutrörelsen 

kom till Sverige, del 2 & 

3. Föreningen Scout museets Vänner, 

årsskrift nr 25 & 26. 

flick- och samskolor tog sålunda våren 

1913 fullständigt avstånd från allt vad 

flickscouting hette och slog fast, att det 

varken var ett behövligt eller lämpligt 

uppfostringsmedel. 

Sterzel ger en intressant och målande 

beskrivning över det motstånd (inte 

bara i Göteborg) som i början mötte 

flickscouting, som sågs som ”okvinnligt, 

utmanande, löjligt”. Han citerar 

Signe Hammarstens dotter Tove Jansson, 

som påpekar att det är ”ett ganska 

genant faktum” att det ”var kvinnor som 

motarbetade dem mest intensivt, männen 

bara skrattade…” 

Stockholms två första flickscouter var 

”parhästarna från Normalskolan” Jenny 

Rieck-Müller* och Edith Welander. De 

var 15 resp 13 år gamla när de hösten 

1910 startade varsin scoutpatrull i Normalskolan, 

utan stöd från någon vuxen 

ledare. Ungefär samtidigt fanns ”trion 

från Wallinska skolan”, Gerda Blomberg, 

Elin Fris och Signe Geijer, som 

började med att skaffa ledare och lyckades 

övertyga skolans ”mest avgudade 

lärarinnor”, Ester Laurell, Signe Hammarsten 

och Emmy Grén-Broberg, att 

ställa upp, vilkas insatser så småningom 

ledde fram till att Sveriges Flickors 

Scoutförbund bildades 1913. 

När förbundet skulle bildas den 26 

mars 1913 var intresset ”större än vi 

vågat hoppas även i våra djärvaste 

drömmar” har Grén-Broberg berättat. 

Men ”publicisterna eller pressen, som 

hade skött om att det hade blivit tillkännagjort 

över hela Sverige [och] gärna 

ville vara med” utestängdes, har Gerda 

Blomberg, Ludde, berättat och fortsatt: 

”Det var nog lite synd… för att de hade 

blivit hindrade, så tyckte de inte att det 

var så roligt att skriva om det där nya 

förbundet på samma vis, och det kan 

man inte förta dem, att de tyckte det var 

tråkigt.” 

Någon deltagarförteckning har inte 

påträffats, men Sterzel har kommit fram 

till att ett 40-tal personer från ett 10-tal 

föreningar deltog i det första mötet, som 

han konstaterar hölls ”i en tämligen fri 

och informell anda”. Av vad som framkommit 

antogs inga stadgar, inte ens ett 

formellt beslut om att bilda flickscoutförbundet 

togs. 

Totalt finns 60 flickscoutkårer, som 

bildats före 1915, redovisade i boken. 

Jag får ett intryck av att flickscouting 

på den tiden, åtminstone vad gällde 

Stockholm, var en fritidssysselsättning 

enbart för de välsituerades barn, de som 

fått möjlighet att studera. Scoutidén 

med patrullmedlemmar från olika samhällsskikt 

verkade inte ha fått fäste där? 

Kritik och fördomar 

Som framgick av den första delen i 

scouthistoriken, så hade pojkscoutrörelsen 

i stort sett fått ett positivt mottagande. 

Men kritik saknades ändå inte, och 

den framstår, åtminstone i vissa delar 

menar Sterzel, som både begriplig och 

beaktansvärd. 

Han belyser bl a ideologisk kritik 

mot enskildheter i scoutlagen, mot använd 

terminologi och formalism samt 

beskyllningar för klerikalism och militarism. 

En av de ledande kritikerna var 

Ellen Key (med en i grunden positiv inställning 

till scouting), som med misstro 

såg Svenska kyrkans försök till inblandning 

i scoutrörelsen. Scoutlagens punkt 

om ”Gud och fosterlandet” väckte motforts 

sid 10 


S:t Georgs Scoutgillen 

i Sverige 

Adresslista 2009-08-17 

Box 2034, 141 02 HUDDINGE 

gillekansli@telia.com 

Kansli: Stuvsta torg 4, Huddinge 

Telefon och fax 08-17 84 32 

Bankgiro 197-1266 

PlusGiro 35 91 06-2 

Hedersledamöter 

Kerstin Bené Svartviksslingan 65 

167 38 BROMMA 08/25 53 83 

Märta Norrman Bangårdsv 9 

231 78 SMYGEHAMN 0410/242 64 


Lgm Gunilla Engvall Kyrkbåtsg 7 

724 81 VÄSTERÅS 021/35 16 51 

vLgm Laila Boxström Solrosv 13 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/206 11 

Lgs Gjermund Austvik Brombärshult 1 

432 96 ÅSKLOSTER 0340/62 60 65 

Lgsk Knut-Olov Axelsson Kantv 1 

141 31 HUDDINGE 08/711 80 01 

Lgis Carl-Magnus Klärcke Kopparv 37 

791 42 FALUN 023/591 32 

Led Leif Granéli Timotejv 6 

291 62 KRISTIANSTAD 044/12 43 64 

Led Kristina Sundberg Prest Olles väg 6 

780 41 GAGNEF 0241/520 32 

Revisorer 

Lennart Lindholm Skansen 3382 

283 91 OSBY 0479/120 31 

Ingvar Paulsson Storg 7 

151 72 SÖDERTÄLJE 08/550 600 32 

Lokala scoutgillen regionvis 

Norrland 

S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå 

Bildades 2006. 15 medlemmar 

Gm Tommy Viklund Södra Hamng 20 B 

932 33 SKELLEFTEHAMN 0910/343 18 

Gs Margaretha Hedlund Berzeliusg 25 


vGm Monica Lindgren Bolideng 36 


S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län 


Pm Barbro Ryberg Litsv 4 B 

831 41 ÖSTERSUND 063/12 38 43 

Förkortningar 

GT Gilleting 

GR Gilleråd 

Gm Gillemästare 

Gs Gilleskrivare 


Gsk Gilleskattmästare 

Led Övrig ledamot LGR 

Lgis Internationell sekreterare 

SGSS S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

LGT Landsgilleting 

Gåvor till SGSS:s fonder: Bärarlaget, Sten Thiels fond, 

Fonden Dan Winthers minne, Jenny Rieck-Müllers fond, 

Lettlands fonden insätts på SGSS:s PlusGiro 35 91 06-2. 

Ansökan om medel riktas till SGSS. 

Gåvor till Scouthjälpen PlusGiro 90 00 52-2 och till 

Tibetansk flyktinghjälp PlusGiro 19 57 70-3. 

S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå 


Gm Åke Ohlsson Domarv 15 

954 32 GAMMELSTAD 0920/25 35 48 

Gs Carin Sjölin N. Sunderbyv 571 

961 95 BODEN 0920/26 57 02 

vGm Berit Kvarnlöf Lantmätarv 98 

954 41 S. SUNDERBYN 0920/26 62 38 

S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå 


Gm Anders Olsson Stationsv 5 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/201 48 

Gs Laila Boxström Solrosv 13 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/206 11 

vGm Solveig Runespång Inre Ringv 35 

915 31 ROBERTSFORS 0934/102 17 

Bergslagen 

S:t Georgs Scoutgille Creutz lave i Falun 


Gm Jan Tollsten Stångtjärnsv 105 

791 74 FALUN 023/131 66 

Gs Rolf Hellström Falhemsv 39 

791 45 FALUN 

vGm Margareta Falldén Peders Väg 45 

023/323 75 

791 52 FALUN 023/282 81 

S:t Georgs Scoutgille Folkare i Avesta 


Gm Agne Sjögren Banmästargränd 30 

775 51 KRYLBO 0226/128 88 

Gs Mary Ann Andersson Hästhovsgränd 7 

774 61 AVESTA 0226/568 46 

vGm Gösta Söderberg Folkareg 32 

775 70 KRYLBO 0226/130 21 

S:t Georgs Scoutgille Gustav Wasa i Mora 


Gm Dick Fors Brinkv 21 

792 37 MORA 0250/164 52 

Gs Kerstin Ejstes Valhallav 4 A 

792 30 MORA 0250/141 84 

vGm Berit Moraeus-Pettersson G:a Postv 20 

794 33 ORSA 0250/416 17 

S:t Georgs Scoutgille Tuna i Borlänge 


Gm Lars Bergsten Kappeg 19 

784 54 BORLÄNGE 0243/22 94 34 

Gs Pia Sellberg Paradg 3 

784 63 BORLÄNGE 0243/23 37 19 

vGm Laila Forslund Skutskärsg 5 

784 43 BORLÄNGE 00243/122 43 

LGR Landsgilleråd 

Lgm Landsgillemästare 

Lgs Landsgilleskrivare 

Lgsk Landsgilleskattmästare 

Pm Postmottagare 

forts nästa sida 

9

S:t Georgs Scoutgille i Västerås 


Gm Björnar Johnsen Tunbyv 36 A 

722 23 VÄSTERÅS 

Gs Anna-Brita Lundahl Foderg 5 

070/678 75 33 

724 66 VÄSTERÅS 021/41 11 69 

vGm Elisabeth Sjöborg Förstadsv 18 

724 65 VÄSTERÅS 021/41 61 97 

Östra Svealand 

S:t Georgs Scoutgille i Norrköping 


Gm Ingegerd Claar Bandygränd 9 

603 54 NORRKÖPING 011/16 62 48 

Gs Berith Nilsson von Leeseng 3 C 

603 55 NORRKÖPING 

vGm Ingemar Källströmr Krokv 18 

011/23 85 35 

602 10 NORRKÖPING 

S:t Georgs Scoutgille Västra Sörmland 


Gm Margareta Gustafsson Backav 4 

011/16 04 80 

641 37 KATRINEHOLM 0150/196 05 

Gs Elisabeth Kignell Grevg 18 

643 30 VINGÅKER 0151/121 12 

vGm Bo Dagberg Vedeby Kvarn 

640 20 BJÖRKVIK 0155/71653 

Stockholm 

S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm 


Gm Kerstin Svärling Forsav 48 

124 32 BANDHAGEN 08/86 76 78 

Gs Gunnel Tuvelid Kungssätrav 27 A 

127 36 SKÄRHOLMEN 

vGm Claes-Henrik Munck af Fulkila Harspåret 3 

08/97 37 70 

163 64 SPÅNGA 

S:t Georgs Scoutgille Bromma i Stockholm 


08/760 45 28 

Gm Britta Södervall Författarv 12 

167 71 BROMMA 08/25 36 22 

Gs Birgitta Eriksson Åkerbyv 364 

187 38 TÄBY 08/510 122 83 

vGm Birgitta Ölund Farstav 87, 4 tr 

123 34 FARSTA 08/25 93 21 

forts fr sid 8 

stridiga känslor även inom rörelsen när 

Sveriges Scoutförbund bildades, men 

punkten antogs och Kyrkan kom därefter 

att under lång tid ha ett stort inflytande 

över den svenska scoutrörelsen, skriver 

Sterzel. 

Motståndet mot militarismen var utbrett 

och ingen skillnad gjordes mellan 

anfall och försvar. Scoutchefen Ebbe 

Lieberaths uttalande om att allt scoutarbete 

var civilt lugnade inte, utan kritikerna 

gjorde sina egna tolkningar av vad 

de läst och sett. Och Sterzel menar att det 

förekom åtskilligt som kunde misstolkas, 

och att det bland de första ledarna fanns 

sådana som lät de militära formerna dominera, 

men att övningarna så småningom 

helt avmilitariserades. 

Etablissemanget, Tronen, altaret och 

svärdet, med den tidens nationalistiska 

strömningar, visade tidigt ett stort in- 

10 

tresse för svensk scoutrörelse. Hur inverkade 

det på utformningen av scout ing i 

Sverige? Frågan blir inte närmare belyst 

i Sterzels böcker, som sträcker sig fram 

till Första världskriget. Kanske en uppgift 

för en studie av tiden efter? 

De första scoutkårerna 

Över 270 flick- och pojkscoutkårer från 

tiden före 1915 finns omnämnda länsoch 

ortsvis med mer eller mindre utförliga 

historiska notiser. Kårerna var antingen 

anslutna till KFUM:s Scoutförbund, 

Sveriges Flickors Scoutförbund eller 

Sveriges Scoutförbund eller fristående. 

Tre kårer har inte kunnat lokaliseras: 

Skogstorps Boyscoutförening, Storbrons 

Scoutkår och Töva Scoutkår. Kanske någon 

av Gillescoutens läsare vet mera om 

dem? 

Något av svårigheten i detta detektivarbete 

framgår av att KFUM:s Scoutför- 

S:t Georgs Scoutgille Gåseborg i Stockholm 


Gm Elsie Odedal Mirabellbacken 11 

165 61 HÄSSELBY 08/89 50 11 

Gs Margareta Hedman Enspännarg 55 

165 57 HÄSSELBY 08/89 75 76 

vGm Hans Siegell Björnstigen 10 

165 71 HÄSSELBY 08/89 67 70 

vGm Dagmar Sandahl Lundagårdsv 58 

163 51 SPÅNGA 

S:t Georgs Scoutgille S:t Erik i Stockholm 


08/36 07 38 

GmPm Harriet Reivant Esplanaden 4 

136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 

Gs Birgitta Eckerstedt Fasanstigen 39 

144 44 RÖNNINGE 08/532 543 81 

vGm Arne Sandin Esplanaden 4 

136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 

Västra Svealand 

S:t Georgs Scoutgille Brofästet i Örebro 


Gm Åke Olsson Vasastrand 5 

703 54 ÖREBRO 019/13 55 47 

Gs Per-Olof Hellner Hovstav 13 

703 63 ÖREBRO 019/14 73 21 

S:t Georgs Scoutgille Duvkullan i Karlstad 


Gm Marianne Nilsson Tuggelitev 19 B 

653 50 KARLSTAD 054/53 11 73 

Gs Anita Kåwe Gurlittav 6 

653 46 KARLSTAD 054/56 20 27 

vGm Bengt Holmgren Galoppstigen 26 D 

653 48 KARLSTAD 054/19 09 70 

S:t Georgs Scoutgille Malmen i Nora 


Gm Kajsa Almer Herrgårdsg 10 E 

713 31 NORA 0587/139 96 

Gs Mary-Anne Eriksson Bergslagsg 34 

713 34 NORA 0587/31 10 72 

vGm Margareta Johanson Almv 2 

713 30 NORA 0587/126 82 

bunds kårer inte dokumenterats i något 

register före slutet av 1940-talet, att Sveriges 

Flickors Scoutförbund över huvud 

taget inte har något register bevarat och 

att Sveriges Scoutförbund visserligen 

upprättat en kårrulla, där kårerna från 

början införts löpande och numrerats, 

men att denna förkommit. 

Historieböckernas tre delar är ovärderliga 

för alla med intresse för scoutrörelsen. 

De ger inte bara intressant läsning 

för stunden, utan även underlag för fördjupade 

studier och utgör ett uppslagsverk 

för framtiden och det egna scoutbiblioteket. 

Sven Janson 

Tuna Scoutgille i Borlänge 

*) Jenny Rieck-Müller, SGSS:s legendariska 

landsgillesekreterare från starten 1949. I 

tidigare nummer av Gille scouten finns berättelser 

om hennes första år som flickscout. 


S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar i Karlskoga 


Gm Pelle Ryrfeldt Parkg 5 

680 71 BJÖRNEBORG 0550/277 52 

Gs Kerstin Ryrfeldt Parkg 5 

680 71 BJÖRNEBORG 0550/277 52 

vGm Lars Wahlmark Krontorp 3 

681 91 KRISTINEHAMN 0550/292 59 

Västra Götaland 

S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg 


Gm Elin Uddenberg Ankarg 8 

414 61 GÖTEBORG 031/24 63 21 

Gs Jan Brage Gråskärsg 7 

421 59 V FRÖLUNDA 031/49 49 11 

vGm Lena Claesson Ljungkullen 60l 

433 66 SÄVEDALEN 

S:t Georgs Scoutgille Fallfåran i Trollhättan 

Bildades 1988, 16 medlemmar 

031/26 29 45 

Gm Ruth Larsson Slåtterv 139 

461 61 TROLLHÄTTAN 0520/142 80 

Gs Eva Haagen Sand 139 

463 75 HJÄRTUM 0520/65 51 45 

vGm Rune Höög Härdareg 4 

461 54 TROLLHÄTTAN 

S:t Georgs Scoutgille i Jönköping 


0520/745 40 

Gm Rune Blixt Mästareg 15 

561 31 HUSKVARNA 036/14 59 40 

GsPm Björn Norman Norrahammarsv 74 

556 27 JÖNKÖPING 036/71 51 06 

vGm Ragnhild Brewitz Hägerv 16 

556 26 HUSKVARNA 

S:t Georgs Scoutgille Redväg i Ulricehamn 


036/702 84 

Gm Adolf Schmalt Fållornasv 6 G 

523 33 ULRICEHAMN 0321/124 05 

Gs Inger Samuelsson Box 2207 

523 02 TIMMELE 

Gm Lennart Johansson Nöre, Samsingsgården 

0321/304 88 

523 92 TIMMELE 

S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg 


0321/323 34 

Gm Sonja Magnusson Liljegårdsg 4 

521 45 FALKÖPING 0515/150 77 

Gs Eivor Kjellman Falkg 14 

531 34 LIDKÖPING 

Gm Agneta Kvarnemo Brinkag 9 

0510/662 32 

532 32 SKARA 

S:t Georgs Scoutgille i Tiveden 


Gm Annalisa Haggård Sänningsbotten 1625 

0511/105 24 

545 92 ÄLGARÅS 

S:t Georgs Scoutgille Vinga i Göteborg 


0506/420 30 

Gm Siv Bengtsson Ö. Olskroksg 16 

416 67 GÖTEBORG 031/84 98 97 

Gs Gjermund Austvik Brombärshult 1 

432 96 ÅSKLOSTER 0340/62 60 65 

vGm Bertil Jansson Gretas Gata 26 

424 55 ANGERED 031/330 70 53 

Östra Götaland 

S:t Georgs Scoutgille i Kronoberg 


Gm Gunvor Nilsson Box 33 

360 42 BRAÅS 0474/306 17 

Gs Stig Rendell Borggårdsv 55 

352 61 VÄXJÖ 0470/635 83 

vGm Torsten Varde Lidboholms Gård 

360 42 BRAÅS 0474/305 15 


S:t Georgs Scoutgille Nyckeln i Kalmar 


Gm Stig Jonsson Eklyckeg 6 

392 47 KALMAR 0480/285 36 

Gs Elisabeth Tunelid Eköv 61 

394 77 KALMAR 0480/47 06 17 

Gs Birgitta Sundström Tegnérg 11 

392 34 KALMAR 0480/877 70 

Gm Friedrich Jooss Norra Korpemåla 705 

384 92 ÅLEM 0499/242 24 

Skåne 

S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro 


Gm Ingrid Ramstig Pysslingav 6 

272 95 SIMRISHAMN 0414/246 69 

Gs Nils Svensson Södra Torgg 2 

274 34 SKURUP 0411/407 17 

vGm Inga Månsson Trädgårdsg 1 

271 34 YSTAD 

S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan 


0411/601 14 

Gm Ove Persson Västlyckeg 4 

260 35 ÖDÅKRA 042/20 45 80 

Gs Tore Nilsson Vinstorpsv 36 

234 41 LOMMA 

vGm Solveig Andreasson Nybrog 2 A 

040/41 48 46 

260 70 LJUNGBYHED 

S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad 


0435/44 05 42 

Gm Torsten Hansson Rödaledsv 6 

291 44 KRISTIANSTAD 044/21 30 62 

Gs Annalisa Granéli Timotejv 6 

291 62 KRISTIANSTAD 

vGm Karl Erik Karlsson Arons v 17, Balsby 

044/12 43 64 

291 94 KRISTIANSTAD 044/22 70 51 

vGm Karin Wulff Myrv 30 

291 43 KRISTIANSTAD 

S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg 


044/12 58 32 

Gm Berit Kjällkvist N Brunnsv 42 

256 55 HELSINGBORG 042/29 71 48 

Gs Marie-Louise Johansson Lunnag 10 

267 90 BJUV 042/702 60 

vGm Lena Sandgren Korianderg 6 

261 61 LANDSKRONA 0418/190 60 

vGm Ulf Björklund Murmästareg 4 

254 54 HELSINGBORG 042/18 19 04 

S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö 


Gm Ingalill Sjunnesson Markv 7 

238 35 OXIE 040/54 86 24 

Gs Gunnar Jönsson Elisetorpsv 15 D, 9 tr 

232 33 ARLÖV 040/43 55 18 

vGm Gert Körner Barsebäcksv 109 A 

246 32 LÖDDEKÖPINGE 046/71 22 60 

S:t Georgs Scoutgille S:t Botulf i Ängelholm 


Gm Leif Svensson Pomonav 8 

262 65 ÄNGELHOLM 0431/207 67 

Gs Sven Bexell Astrakanv 5 

262 65 ÄNGELHOLM 0431/210 55 

vGm Bo Larsson Bankv 29 

262 70 STRÖVELSTORP 

S:t Georgs Scoutgille Sjöhästen i Halmstad 


042/20 71 03 

Gm Inga Wiqvist Santagård 912 

313 94 SENNAN 035/680 00 

Gs Gudrun Andersson Syrénv 8 

313 32 OSKARSTRÖM 035/602 61 

vGm Harry Lindahl Stämmov 47 

312 34 LAHOLM 0430/124 34 

11

Varje år på Kristi Himmelsfärdsdagen, 

som jag berättat 

om tidigare, träffas S:t Botulf 

scoutgille i Ängelholm och våra vänskapsgillen 

i Frederiksvaerk i Danmark 

på en heldagstripp. I år var det S:t Botulfs 

Scoutgille i Ängelholm som stod 

för värdskapet. Vi passade på att fira 

att vi haft dessa träffar i precis 25 år. 

Våra danska vänner anlände klockan 

tio till Skäldervikens församlingshem 

där brunchen väntade. Därefter började 

aktiviteterna. Vi vill så gärna visa danskarna 

vad vi har för sevärdheter. Först 

besökte vi Heagården i Munka Ljungby. 

Det är numera museum och har tillhört 

12 

Gillena berättar 

Här kommer en bild från Vårruset i Stockholm, maj 2009, många flickor/kvinnor/damer sprang/gick/lunkade 

5 km en vacker vårkväll. Vi var några gillescouter från bl a S:t Eriks och Birger Jarls gillen som deltog 

under ledning av Harriet Reivant. Vi vann inte men genomförde med den äran och hade mycket trevligt. 

Vänliga hälsningar, Birgit Jönsson 

Danska vänskapsband 

Skillinge säteri. Gården friköptes 1829. 

Sedan dess har den haft många ägare. 

Den sista var Elisabeth Nilsson, som 

avled 1968 . Hon hade testamenterat all 

jord, byggnader och inventarier till en 

stiftelse. 

Nästa stopp var den mycket berömda 

tegelkyrkan i Klippan. Den har ritats av 

den kända arkitekten Sigurd Lewerentz, 

som med tiden blev världsberömd. 

Rundturen avslutades men en titt på 

monumentet i Kvidinge. På den forna 

exercisplatsen Kvidinge Hed står en 

minnesvård över kronprins Carl August. 

Han störtade av hästen som han 

red på och omkom just här 1810. Det 

var en stor händelse som resulterade i 

att ätten Bernadotte intog Sveriges tron. 

Efter utflykten var det många som passade 

på att gå ner till Skälderviken och 

se på havet eller bara koppla av före den 

gemensamma middagen. 

Den vackra och lyckade dagen avslutades 

med en scoutgudstjänst i Rebbelberga 

kyrka och avsked till alla med 

hopp om att vi skall ses om ett år igen, 

då i Danmark. 

Gunilla Greger 

S:t Botulfs Scoutgille Ängelholm 

den 12 juni 2009. 



Alla blev inte flickscoutchefer 

En dag i juni i år besökte jag 

mina två underbara kårledare 

från Jönköpings flickscoutkår I, 

Margit Lindell, Kiki, och Ingrid Bjelm, 

Knall, i Kikis sommarstuga utanför 

Jönköping. På 1950-talet höll vi till i 

skyddsrummen i flickskolans källare. 

Och jag minns fortfarande med glädje 

de många scoutmötena, där både lek 

och allvar blandades. Båda ledarna var 

mycket uppfinningsrika och patrullerna 

kämpade alltid till sista svettdroppen 

innan kvällen avslutades med sketcher 

och scoutsånger runt vårt ”lägerbål”. 

Ibland cyklade vi uppför de branta 

backarna till vår mycket enkla scoutstuga 

för uteaktiviteter och övernattningar. 

Om man varit på alla möten under terminen, 

fick man en liten handmålad 

scoutdocka på avslutningen i Bäckaby 

kyrka uppe i Stadsparken. Sådana handgjorda 

dockor liksom dockor i nationaldräkt 

försöjde Kiki och hennes man sig 

på genom att sälja dessa till Hemslöjden 

och NK. Själv är jag mycket stolt över 

min Toarpsljusstake med små scoutdockor! 

Från Växjö hade jag med mig min gillekamrat 

Gunnel Sjöfors, Traddlan. Hon 

började som scout i Stockholm och som 

scoutledare på Tomteboda blindinstitut. 

På Tromtölägret 1954 var hon ledare 


i handikappbyn, vilken väckte en del 

uppmärksamhet, då det inte var så vanligt 

med handikappade scouter. 1956-59 

var hon scoutkonsulent i Stockholm, 

och där träffade hon scoutkonsulenten i 

Sveriges Flickors Scoutförbund Barbro 

Carlsson, Nicke, som sedan länge är bosatt 

i Jönköping. Henne hämtade vi upp 

på vägen, och så blev vi alla fem samlade 

för att prata gamla minnen. 

Nicke började som blåvinge och 

scout i Norrahammar och var sedan 

med i Sofia scoutkår i Jönköping. Under 

sin konsulenttid var hon bl.a. ledare 

för Värmlandsspåret i Finnbygden och 

på Frykensjöarna. Hon deltog i de stora 

lägren Björkö utanför Sundsvall, Stråken 

och Tromtö. Både Traddlan och 

Nicke var ofta på Frustunaby. 

Själv minns jag Tromtölägret med 

glädje och halmmadrasserna, som vi låg 

på, med mindre glädje! Ett fantastiskt 

minne är också de två flickscoutcheferna 

Lady Baden-Powell och Estelle Bernadotte, 

som åkte runt lägret i en liten 

hästdragen vagn. På Västgötaresan ordnade 

vi en efterträff till det språkläger i 

England i flickscouternas regi, som ett 

tjugotal flickor tidigare samma sommar 

hade deltagit i. 

Alla dessa fyra fantastiska flickscoutledare 

är nu mellan 79 och 86 år, och 

Vi hade verkligen tur med vädret ... 

... på vår promenad utefter älven under ledning av Per Erik Pettersson. 

Vi beskådade en massa växter och djur som finns utefter Dalälven 

under fågelsång av olika fåglar. Tiden var den finaste med syrener 

som börjat blomma. Kvällen avslutades med medhavd fika på holmen 

vid Åsbobadet. 

Text & foto: Agne Sjögren 

Folkare Scoutgille i Avesta 

Folkaregillet på promenad 

utefter Dalälven, varvid 

fågelnästet fotograferades. 

Alla blev inte flickscoutchefer ... 

På bilden syns i övre raden fr v: Ingrid 

Bjelm (Knall), Margit Lindell (Kiki), 

Kerstin Paulsson & i undre 

raden fr v: Gunnel Sjöfors (Traddlan), 

Barbro Carlsson (Nicke). 

Fotot har lånats ut av Kerstin Paulsson. 

det var många minnen som berättades 

och glada skratt som hördes i försommargrönskan. 

Ingen av dessa fyra blev flickscoutchef, 

men deras arbete för många, 

många flickscouter har haft stor betydelse 

och påverkat många för resten av 

livet. Det är en stor förmån för mig att 

ha dessa som vänner och förebilder. 

Kerstin Paulsson 

Sankt Georgs Scoutgille Kronoberg 

13

14 

Unik scoutbok snart 

slutsåld 

Den 300-sidiga boken ”Scouter i Tunabygden – glimtar från tio 

decennier” med flick- & pojkscout historia från 50 kårer inom 

alla förbund har fått ett uppmärksammat mottagande. På två 

sommarmånader har större delen av upplagan redan sålts. Omdömena 

har varit genomgående goda. Här följer några utlåtanden. 

”En mycket välgjord bok, behaglig att läsa i och gott om unikt bildmaterial.” 

Per Eklund i recension i Dala-Demokraten 2009-06-26. 

”...omsluter hela scoutings tid i Sverige ...en spännande läsning och en 

fröjd för ögat ...ett scouthistoriskt minne av rang – utan tvekan det bästa 

jag sett om scouting.” Hans Karlsson, Örebro, arkivansvarig för Nykterhetsrörelsens 

Scoutförbund, i brev 2009-07-28. 

”Scoutrörelsen och folkrörelserna är att gratulera.” Sven Nilsson, Stockholm, 

tidigare ledare för Frälsningsarmén i Danmark och Sverige, i brev 

2009-07-13. 

”...den finaste sammanställning av lokalhistoria som jag träffat på! Elegant 

till utformningen, ett mycket fint bildmaterial ...och en i hög grad läsvärd 

och informativ text rörande de gångna 100 åren.” Georg Sterzel, Stockholm, 

huvudansvarig för Svenska Scoutförbundets arkiv, i brev 2009-07-14. 

”Har det någonsin tidigare i Sverige givits ut en så välskriven scoutskrift 

och med så många foton och bilder?” Kurt Wahlund, grundare av & hedersordförande 

i Scoutmuseet i Malmö, i brev 2009-06-26. 

”Boken är verkligen värd att spridas långt utanför Tunabygden.” Olle 

Wingborg, Hägersten, tidigare länsbibliotekarie i Dalarna, i brev 

2009-06-18. 

Boken finns att köpa hos Akademibokhandeln i Borlänge, så långt lagret 

räcker. Beställ per tel 0243-88050. Pris 350 kronor. 

Sven Janson presenterar 

scoutboken på piratlägret 

i Kopparbo. Foto: 

Gunnel Björklund. 

1949 

SGSSLX 


Två ljus 

”Vid öppnandet av det Nordiska gillemötet 

i Lillehammer stod det två ljus på 

bordet. Odd Hopp började med att tända 

det första och yttrade: – Vi åpner dette 

gildemøte i det vi tenner sannhetens lys 

til påminnelse for gildemedlemmerne 

og gildeånden. 

Så tände han det andra ljuset och 

sade: – Vi tenner rettferdighetens lys til 

påminnelse om gildeidealen i vårt arbeide 

i og utenfor gildet. Måtte lysene 

brinne i vårt inre.” 

Signaturen Kaja rapporterar att 

deltagarna från Danmark, Finland 

och Sverige enats om att föreslå denna 

norska ceremoni för gillearbetet 

hemmavid. Ur Gillescouten nr 3–1982. 

Råg i ryggen 

”Förresten – har någon av er försökt 

inspirera till en inventering av gamla 

scouter i kommunen? Eller till en SI- 

FO-undersökning om hur stor procent 

av befolkningen, som någon gång varit 

medlem i en scoutkår? Jag tror, att vi 

skulle bli överväldigade av siffrorna. Vi 

skulle få råg i ryggen och träda fram i 

samhället med vår scoutbakgrund, när 

vi vet att de flesta andra har en liten bit 

scoutbakgrund i sig också!” 

Ulla Bergelin på ledarplats i 

Gillescouten nr 1–1984. 

”Nu vet vi bättre... 

I Gillescouten 

förr 

...orsakerna till att vi inte lyckas rekrytera 

yngre f d scouter. 

1. Man är inte intresserad att gå med 

i ett gille med bara gamla medlemmar. 

Man vill träffa jämnåriga. 

2. Gillerörelsens organisationsformer 

anses gammalmodiga och ordensliknande, 

såsom ’Gilleråd’, ledamöternas 

benämningar ’Gillemästare, Skrivare, 

Skattmästare’ i stället för ’ordförande’ 

etc, som i andra föreningars styrelser 

idag. Vi är inte up to date i samhället.” 

Scoutgillet Skansen Kronan, 

Göteborg, önskar att nomenklaturen 

moderniseras och anpassas till dagens 

samhälle” i Gillescouten nr 2–1985. 


Boyscoutrörelsen i Falun 

I förra numret inleddes berättelsen om Falu Scoutkår, som är 

en av de första scoutkårerna i Dalarna, och här följer andra avsnittet. 

Onsdagen den 16 november 1910 skrev John Verkmäster 

(född 1885) i Tidningen för Falu län och stad följande artikel: 

Litet hvar har väl då och då någon 

vacker söndagsmorgon eller eftermiddag 

i stadens omgifningar 

varsnat större eller mindre skaror af hurtiga 

pojkar, hvilka dragit uppmärksamheten 

till sig genom sina långa stafvar, 

sina »boer-hattar» eller endast genom 

sitt käcka utseende och det målmedvetna 

uttryck, som präglat deras anleten, 

där de med en af de större gossarna som 

ledare raskt och spänstigt marscherat 

fram eller också smidigt smugit kring 

bland buskarna vid vägen. 

– Ah, det är boy-scouts, har man vid 

närmare eftersinnande tänkt. 

Ja, boy-scout- eller spejare-, spanar-, 

riddargosserörelsen, som man ibland 

försvenskar namnet till, har även fått 

fast fot i Falun till stort gagn för det 

uppväxande gossesläktet och till glädje 

för ungdomens vänner. 

Något mera tilltalande för en ung, 

frisk och dådlysten pojke än boy-scouternas 

förehafvande kan väl knappt 

tänkas och deras föräldrar ha nog heller 

ingen anledning klaga öfver en rörelse, 

hvarigenom gossarna inte endast 

bli fysiskt härdade och starka utan äfven 

fostrar dem till tjänstaktighet, hjälpsamhet 

m. m. och fordrar godt uppförande 

såsom villkor för medlemskap. 

Rörelsens utveckling i Falun 

Falu Idrottssällskap diskuterade vid sitt 

sammanträde i lördags boyscoutfrågan, 

såsom syntes i vårt måndagsnummer af 

referatet å idrottsafdelningen. Löjtnant 

Aminoff, som är »verkst. ledamot» i 

den boyscoutkomité, sällskapet i våras 

tillsatte, redogjorde därvid för arbetet 

här i Falun å detta område. 

Allra första början gjordes i maj i år 

af folkskoll. Lundmark och registrator 

Westerlund, som samlade några folkskolepojkar 

och begynte öfva dessa. 

I början av juni reste emellertid hrr L. 

och W. bort och då ingrep sedermera 

sällskapets komité och sammankallade 

alla intresserade pojkar en söndag efter 

midsommar. Löjtnant Aminoff tog ledningen 

om hand och biträddes av löjtnant 

Hårleman. Denna söndag närvoro 


18 pojkar och indelades dessa då i 2 

patruller, som fingo välja sina befälhafvare. 

Under hela sommaren fortgingo 

sedan öfningarna vissa tider på söndagarna 

och äfven någon eftermiddag 

midt i veckan och antalet deltagare ökades 

alltjämt, så att pojkarna i slutet af 

aug. utgjorde ett 50-tal. Efter skolornas 

början blef tillslutningen ännu större 

och nu räknar afdelningen 130 medlemmar, 

bestående af både folkskole- och 

läroverksgossar. Äfven en del pojkar, 

som slutat i folkskolan, äro med. 

Öfningarnas beskaffenhet 

Öfningarna äro anlagda på att göra 

pojkarna vakna, uppmärksamma samt 

uthålliga, skärpa deras iakttagelseförmåga, 

fostra dem till hjälpsamhet m. m. 

i enlighet med hvad boken »Scouting 

for boys» lär. Exempel på öfningar: 2 

patruller utskickas mot varandra från 

hvar sitt håll, och det gäller för den ena 

patrullen att ta reda på, hvar den andra 

finnes, utan att själf bli upptäckt. – Ledaren 

tillryggalägger en viss vägsträcka 

och sedan får gossarna tänka efter och 

redogöra för hur många personer, hus, 

bivägar o. s. v. passerats. Detta öfvar 

vaksamhet och iakttagelseförmåga. 

– Vidare tränas de i att hålla reda på 

väderstrecken och att efter karta taga 

sig fram. – Så praktiseras framförallt 

»spårning», hvarvid en pojke går en 

Del 2 

Berättelsen insänd av Bertil 

Lundh, Scoutgillet Creutz Lave i 

Falun, som studerat journalisten 

John Verkmästers klipparkiv. 

Löjtnant Ivar Aminoff ledde Faluscouterna bland tusen pojkar från hela Sverige som som 

hälsade Baden-Powell med parad och festligheter på Östermalms idrottsplats den 3 september 

1911. Bilden från Almanack för Ungdom 1912. 

stund före de andra och betecknar sin 

väg genom märken och tecken: ritar pilar, 

afbrutna kvistar etc., dem de andra 

vid sökandet ha att uppmärksamma och 

rätta sig efter. – Dessutom förekommer 

schnitzeljakt m. m. 

Gossarna öfvas därjämte i att ordna 

kokplatser, hastigt göra upp eld, tillaga 

enklare rätter o. s. v. samt få lära sig första 

hjälpen vid olycksfall såsom anläggande 

af förband och spjälande av ben 

vid benbrott, hvarjämte tillkommer undervisning 

i simning och lifräddning. – 

I semaforering med flaggor får de också 

göra sig hemmastadda. – Bedömning af 

tid läres genom att de skickas bort utan 

klocka med tillsägelse att återkomma 

om en kvart, 10 min. e. d. – Rishyddors 

byggande ingår äfven i programmet och 

i höstas bivackerade Faluscouterna ute 

under en half natt till stor fröjd för deltagarna. 

I vinter kommer naturligtvis skidåkning 

att praktiseras i sammanhang med 

de andra öfningarna. 

Löjtnant Aminoff intygade också, att 

det märks tydliga framsteg hos pojkarna, 

de uppmärksamma noga saker och 

ting och ha fått ökad förmåga reda sig 

på egen hand. Kamratskapet dem emellan 

är det bästa, hvilket ju så att säga 

ingår i programmet. 


15

”Min mamma var scout” 

”Min mamma Kerstin var scout när hon var 10 år och det var min italienska pappas 

syster också och de blev brevvänner. Min pappas familj var så fattiga efter kriget 

att det till och med var en uppoffring att köpa frimärken till Sverige, men eftersom 

min faster tyckte att det var så roligt att ha en brevkompis i Sverige kostade man på 

henne det. När mamma fyllt 20 år åkte hon till Perugia för att läsa italienska och då 

sökte hon upp sin gamla brevkompis och träffade min pappa Nino, blev kär, gifte sig 

och flyttade till Bergamo.” 

Erik Gandini berättar för Jeanette Gentele i Svenska Dagbladet 2009-08-16 m a a 

att Gandinis dokumentärfilm Videocracy visas på Venedigs filmfestival. 

forts fr föreg sida 

Stadgarna för scoutafdelningen i Falun 

äro upprättade i hufvudsaklig öfverenstämmelse 

med de i »Scouting for 

boys» befintliga med lämpliga förändringar. 

Strax gossarna inträda, tillhöra 

de »de opröfvades» grupp. Sedan kunna 

de bli först 2:dra klass scouter och 

slutligen 1:sta klass scouter. Valspråket 

är »Var redo». Dessutom få de aflägga 

scoutlöftet och förbinda sig lyda scoutlagen, 

hvari fordras, att bl. a. Vara hjälpsam, 

att utan ersättning göra någon en 

tillfällig tjänst, att undvika svordomar i 

sitt tal etc. etc. 

Boy-scouts i verksamhet 

Under söndagen, då det härligaste vinterväder 

var rådande, passade jag på att 

taga del af boy-scouternas öfningar vid 

Myckelmyran, där en obebodd stuga 

upplåtits åt pojkarna af regementschefen. 

Scouterna ha inne i stugan sjäfva 

snickrat ihop en primitiv inredning och 

få nu vistas där under rasterna för att 

hvila och värma sig. Redan då jag närmade 

mig skogsbrynet »stötte jag på patrull». 

Den längsta pojken, som tydligen 

var patrullens ledare, upplyste vid förfrågan 

mycket höfligt, hvar afdelningens 

ledare och de öfriga befunno sig. 

Kommen närmare stugan observerade 

jag grupper af gossar här och där. Några 

begåfvo sig ut för att spåra en kamrat, 

andra patruller startade för schnitzeljakt 

i »scouttakt», hvilken senare hålles sålunda, 

att man alternerande tager 100 m. 

i språngmarsch och 100 m. i gående. 

Det helas ledare, löjtnant Aminoff, 

hade redan skaffat allesammans sysselsättning 

så när som på ett par patruller, 

hvilka nu blefvo pröfvade i signalering. 

Pojkarna fingo bege sig ut på en äng 

och placerades i bredd två och två med 

vissa mellanrum och hade sedan växelvis 

nämna och anteckna de bokstäfver, 

ledaren med sina flaggor signalerade 

borta vid stugan. Efteråt pröfvades riktigheten 

af anteckningarna och »bästa 

16 

män» fingo profvet godkändt. Ett annat 

trefligt prof, som företogs, skedde 

sålunda, att ledaren ur en liten pappask 

hällde ut 29 olika föremål på ett papper 

och täckte öfver samlingen, som placerades 

på ett bord. Pojkarna fingo ställa 

sig rundt bordet, papperet togs bort 

och under en minut tillätos de taga de 

många olikartade sakerna i betraktande. 

Där funnos pännor, tändstickor, knappar, 

mynt, häftstift, nubbar, glaspärlor, 

hvisselpipor, snörstumpar o. s. v. En och 

en hade nu gossarna att för ledaren berätta, 

hvilka saker de iakttagit och han 

antecknade resultatet. Den bäste av 

gossarna kom ihåg 27 af de 29 föremålen 

och den, som nämnde lägsta antalet, 

uppräknade i alla fall 14 saker. Sedermera 

fingo gossarna var för sig anordna 

kokstäder ute i skogen och dessa blefvo 

efter färdigbyggandet föremål för ledarens 

bedömande. Då och då återkom en 

patrull, som varit ute på spaning, och 

aflade rapport genom sin hufvudman 

och allt fortgick med reda och precision 

och tycktes omfattas af gossarna med 

lifligaste intresse, men så förstod också 

löjtnant Aminoff »taga» sina pojkar på 

rätta sättet. Han föreföll som klippt och 

skuren till scouinstruktör och –ledare 

och syntes vara mycket populär bland 

ungdomarna. 

Betecknande episoder 

Af några smådrag, som han anförde ur 

Falu-scouternas lif, kan jag ej underlåta 

återgifva följande: I höstas var afdelningen 

ute på några kilometers marsch 

och kom till en landtgård i omnejden af 

Falun. Afdelningen skulle där »koka», 

som det heter, och behöfde potatis för 

sin måltid. Sådan erhölls af husets folk. 

I trädgården fanns godt om krusbär, 

mycket passande till efterrätt, och ledaren 

tillfrågade ägaren, huruvida icke 

pojkarna mot utförandet af något arbete 

kunde tillåtas äta lite krusbär samt få 

potatisen gratis. 

– Jo, menade ägaren, men det finns 

väl knappt nånting de kunna göra. 

Då befanns, att en hög med bräder 

och affallsvirke låg utanför vedboden 

och skulle antagligen staplas dit in förr 

eller senare. 

– Skulle inte pojkarna kunna få göra 

detta? 

– Jo, om dom inte ha för fina kläder 

och ifall dom vill så. 

Visst ville pojkarna och i ett huj var 

hela brädhögen inne i vedboden. Scouterna 

hade både gjort rätt för potatisen 

och förtjänat sig dessert och voro så innerligen 

belåtna med alltsammans. 

Själf vill jag nämna en liten episod, 

hvars rätta förklaring jag fick nu under 

söndagen, då jag iakttog scouterna i 

deras arbete. Den är obetydlig men betecknande. 

Det var just i Kristine kyrka Gustaf 

Adolfsdagen. Jag stod nere vid dörren 

och följde fästens gång så godt jag kunde 

genom att snegla öfver axeln i en 

grannes program, enär jag själf glömt 

skaffa mig något. Ett stycke ifrån stod 

en 12–13 års pojke, folkskolegosse efterhvad 

jag tyckte. Han observerade 

tydligen hvad jag åstundade och tog 

tveksamt ett steg framåt, då jag tillfälligtvis 

såg åt det håll, där han befann 

sig. Han hade ett program i handen och 

nu kom han och räckte mig det med en 

höflig bock. Jag tackade, full af förvåning. 

Hade gossen gissat mina tankar 

och i så fall, hvadan denna tjänstaktighet? 

Jag betraktade gossen men kunde 

ej erinra mig, att jag förr sett honom 

eller af honom på minsta vis var känd. 

Någon tanke på att han var boy-scout 

föll mig aldrig in. 

»Ovanligt hygglig och höflig pojke – 

mycket sällsynt fall» var min stilla reflexion. 

Jag kom att åter tänka på saken en 

dag i medlet af förra veckan, då samma 

pojke passerade förbi mig på gatan, 

forslande några saker på en dragkärra. 

Jag fan dock ej troligt, att han på något 

sätt kände mig. Men som sagdt, då jag 

i söndags iakttog scouternas öfningar 

och bland gossarna upptäckte den nyss 

omnämnde, hade jag lösningen genast 

klar. Det slog mig med ens, att det var 

just på riddaregossarnes iakttagelseförmåga 

och hjälpsamhet, jag under Gustaf 

Adolfsdagen mig ovetande erhöll ett 

visserligen obetydligt men fullt betecknande 

vittnesbörd. 

John. 



Saxat 

ur 

scoutpressen 

av Sven Saxaren 

FA-Scout blir ett distrikt i 

Svenska Scoutförbundet 

Frälsningsarméns Scoutförbund, FA- 

Scout, röstade på sitt årsmöte igenom 

beslutet att bli ett distrikt inom Svenska 

Scoutförbundet. Detta kommer att ge 

oss cirka 800 nya medlemmar i 25 kårer. 

Det nya distriktet blir inte geografiskt 

utan ideologiskt och under hösten 

kommer presidiet tillsammans med FA- 

Scouts ledning att diskutera förutsättningarna. 

SSF-posten maj 2009 

Scoutvolontär – nytt namn på 

vuxna scouter 

”Scoutvolontär är den nya benämningen 

på vuxna scouter som är äldre än 25 år 

och inte är scoutledare. När namnen på 

scouternas nya åldersindelningar presenterades 

i höstas fanns inget namn på 

den gruppen. Men nu har alltså Scoutrådets 

styrelse beslutat att Scoutvolontär 

blir namnet…” 

Scoutmagasinet nr 3, 2009 

Ny generalsekreterare utsedd 

”Scouternas nya generalsekreterare heter 

Maria Graner. Den 11 september tar 

hon över efter Johan Strid i arbetet att 

leda Svenska Scoutrådets arbete. Maria 

Graner har tidigare bland annat varit 

generalsekreterare för Röda Korsets 

Ungdomsförbund och kommer närmast 

från posten som förbundsrektor i Sensus 

Studieförbund. Hon har också en 

bakgrund som scout i Tallhagens scoutkår 

i Kalmar.” 


”En ambition 

är att utröna möjligheterna till samarbete 

med scoutmuseet. Vi skulle säkert 

ha mycket att ge: nuförtiden talar man 

om det så kallade tysta vetandet, om att 

överföra den åldrande generationens 

vetskap och erfarenhet till yngre. Vi har 

för avsikt att satsa på samarbetet med 

Finlands Scouter och planerar att delta 

i projekt inför scoutingens 100-års firande.” 

Pirjo Rintamäki, gillemästare i Pyhä 

Yrjänä – S:t Göran nr 2, 2009. 

Dick Fors & 

T-Fordliv 

T-Forden är en 100 år gammal 

bilmodell från USA. Livet med 

T-Ford innebar för mig att renovera 

en sådan till originalskick. 

Ni får väl ursäkta mig att det blir en 

hel del tekniska utsvävningar i det följande. 

Hur kom det sig då att jag över huvud 

taget antog denna utmaning? I grunden 

var det väl så att jag är tekniskt intresserad 

- utbildad maskiningenjör. Det var 

frestande, att när tillfället dök upp, köpa 

en hög T-forddelar. Inte helt medveten 

vad det innebar av jobb. Ett riktigt långtidsprojekt 

blev det. I livet ställs man 

ofta inför val av olika slag. Helst skall 

man ju göra bra val och slippa ångra 

sig. Det känns så här efter slutfört jobb, 

att det var ok trots många svårigheter. 

Omöjliga saker tar bara lite längre tid. 

Plockade isär hela bilen 

1971 blev jag alltså med en T-Ford av 

1925 års modell delvis hopmonterad 

delvis i lösa delar. Modellen heter Touring. 

Den är en ”cab” och har alltså taksufflett 

som kan fällas upp respektive 

ned med visst besvär. I övrigt är bilen 

helt öppen på sidorna. Det hände egentligen 

inte så mycket med renoveringen 

under de följande 20 år förrän 1991 då 

jag gick ned i arbetstid och fick mer tid 

för sådana här galenskaper. Jag plockade 

isär hela bilen ned till minsta skruv 

och mutter, gjorde rent allt från smuts, 

olja och rost med olika metoder. 

Jag började med att renovera chassit. 

Chassit på en T-Ford består av en 

massa delar. En nitad järnram, bak- och 

framaxel med bladfjädrar, diverse stag, 

motor med växellåda, kraftöverföring 

med kardan, hjul med fälgar, skärmar, 

styrning etc. Det som egentligen skiljde 

T-Fordmodellerna åt var karosserna. 

Chassit var till 95 % lika för alla modellerna 

utom lastbilen som var mera robust 

byggd och lägre växlad. På T-Ford- 

Gillescouters 

hobby 1 

fabriken monterades chassit ihop till en 

helt komplett enhet att köra. Alla bilar 

provkördes i en speciell provbänk innan 

den färdiga karossen lyftes på och sattes 

fast med fyra bultar. Bilen kördes upp 

med bakhjulen över två drivna valsar. 

En man tyngde ned bakändan, startade 

drivningen (självstarten) och motorn 

gick igång. 

Personliga mått dög inte 

Min renovering av chassit tog givetvis 

sin rundliga tid. Viktiga delar mättes 

upp och bedömdes om de gick att 

använda eller inte. Personliga mått 

dög inte alls, men ögonmått användes 

i bland. Rostskyddsmålning och färdigmålning 

gjordes efter hand. 

Järnramen var så skev och krokig att 

den måste riktas i både sid- och höjdled. 

Detta gjordes på garagegolvet med 

hjälp av spännband, skruvdomkraft och 

en grov planka som mothåll. 

I sidled riktades hela ramlängden 

från 4 mm avvikelse till 0 mm I höjdled 

från 9 mm till 0. 

Återfjädringen var stor under uppriktningen. 

Framaxeln var krokig i högra 

änden. Jag riktade den i en hydraulpress. 

Det behövdes en kraft på 20 ton 

att få den rak. 

Motorn är ju en viktig del på en bil. 

Den plockades isär, rengjordes och målades. 

Nya ställbara ventillyftare köptes från 

USA likaså några nya ventiler och nya 

kolvringar. 

Magnettändning 

Ventillyftarna och ventilerna slipades in 

med gott resultat. Det visade sig senare 

vid mätningen att kompressionen var 

bra på alla fyra cylindrarna. Alla viktiga 

mått mättes upp med mikrometrar och 

skjutmått och bokfördes. Svänghjuls- 


17

forts fr föreg sida 

magneterna var för svaga och måste 

magnetiseras om. Tändspolarna matas 

med ström från magnetsystemet och då 

måste magneterna vara fullgoda. Detta 

gjorde jag med egentillverkade spolar 

med hjälp av en batteriladdare och kompass 

för polbestämning. Resultatet blev 

bra. Bilen kan köras på magnettändning 

utan problem. 

En till synes liten detalj som fick 

oönskad konsekvens var inställningen 

av kamaxeldrevet mot vevaxeldrevet. 

Två märken (körnslag) ett på respektive 

drev skall stå mitt för varandra för att 

tändlägena skall stämma. På vevaxeldrevet 

fanns inget sådant märke så jag 

ställde mot Fordmärket. Det blev två 

kuggar fel med ojämn gång på motorn 

som följd. Som tur var kunde jag avhjälpa 

missen utan att lyfta ur hela motorn. 

Så småningom var det klart att provköra 

sittande på bensintanken. Det var verkligen 

spännande första gången. Jag hade 

aldrig tidigare kört en T-Ford med dess 

speciella växellåda och körteknik ganska 

olik dagens bilar. 

Kaross med träram 

Karossen var vid köpet delvis hopsatt. 

Den har en ram av trä med pålimmade 

sidoreglar. En tid var den upphängd i garagetaket 

för att jag skulle få plats med 

alla bilprylar och i sinom tid monteras 

på chassit. Under jobbet med karossen 

var det många, många monteringar och 

demonteringar. T-Forden har många trädetaljer 

i ask och lönn (hårda träslag). 

Alla avvikelser från original och årsmodellen 

har noga dokumenterats. Det 

skiljde något mellan årsmodellerna. Det 

gällde då som nu att visa att man hade 

en ny bil. Det var mycket jobb med 

18 

plåtdetaljerna. Blästra, svetslaga, rostskyddsmåla, 

spackla, slipa ett otal antal 

gånger, grundlackera, finslipa igen och 

slutlackera. Den som har sysslat med 

målning och lackering vet att underarbetet 

är mycket viktigt och detta tar 

längsta tiden. 

Det var en härlig känsla att börja 

montera färdiglackerade detaljer och få 

en uppfattning om slutresultatet. Efter 

slutlackeringen var det dags att montera 

klädseln. Den och suflettaket köptes 

från USA. Jag höll aldrig på att få det 

beställda och betalda levererat. Frakten 

skulle ske med båt (skrymmande paket) 

men sakerna låg kvar i USA på grund av 

någon miss. Efter ingripande från högste 

chefen på firman kom grejorna med 

flyg. Jag monterade själv all klädsel på 

sittdynor, ryggstöd och sufflettak. Man 

spikar fast den med kardnubb! Spikhuvudena 

döljs med en speciell list, som 

först viks isär spikas och viks tillbaka. 

Slutresultatet blev lyckat för att säga det 

själv. 

Lite T-Fordhistoria 

Bilmodellen tillverkades mellan 1909 

och 1927 i 15,5 miljoner exemplar ett 

på den tiden svindlande stort antal. År 

1916 -17 var årstakten 785.000 bilar. 

En produktion, som varje biltillverkare 

idag skulle vara lycklig över. T-Forden 

är intimt förknippad med Henry Ford. 

Han var den legendariske grundaren av 

Ford Motor Co i USA . Ett snille eller 

entreprenör som det heter idag. Han 

konstruerade och utvecklade T-Forden 

och produktionstekniken. Affärsidén 

var ”en bil för medelamerikanen i bra 

kvalitet att brukas till litet av varje”. 

En bil för gemene man var väl en viss 

överdrift. 1922 kostade den billigaste 

modellen 275 USD en årslön för en bil- 

arbetare i mitten av 1920-talet. Henry 

Ford var mycket intresserad av att tillverkningen 

skulle vara så rationell, effektiv 

och billig som möjligt. Han införde 

det löpande bandet där en arbetare 

utförde endast ett arbetsmoment. Detaljen 

gick vidare till näste man o.s.v. tills 

delen var färdig. Filmen Moderna Tider 

med Charlie Chaplin visar parodiskt hur 

det gick till. Uppläggningen av tillverkningen, 

som utvecklades av Henry Ford, 

tillämpas än idag av världens biltillverkare. 

Låt vara att man idag använder robotar 

mm. Henry Ford var också socialt 

intresserad. Arbetarna på Ford var bland 

de högst betalda i USA. 

Startprocedur 

Öppna bensinkran, ställ tändningsnyckeln, 

handgasen och tändningen i rätta 

lägen, tryck ned startpedalen, choka för 

hand. Ibland får man justera bränslenålen 

i förgasaren. 

Learning by doing 

När det gäller renovering av veteranbilar 

får man beväpna sig med stort tålamod, 

som faktiskt inte alls ligger för 

mig, vara påhittig och noggrann. Dessutom 

lär man sig mycket genom doing. 

Learning by doing är ju ett känt scoutbegrepp. 

En fråga jag ibland får är om det finns 

reservdelar att få tag i till gamla fordon. 

När det gäller T-Ford är det inga problem. 

Den var en mycket vanlig bil 

även i Sverige. 

Begagnade delar hittar man på veteranmarknader 

eller kan man köpa 

nya eller renoverade från USA. Det 

finns flera stora firmor i USA som säljer 

praktiskt taget allt till T-Ford. Delarna 

i USA är ganska billiga men i Sverige 

tillkommer frakt, tull och moms. 

Av ”skrothögen” har det efter många 

oräknade ofta roliga arbetstimmar och 

tunnare plånbok blivet en pärla, som jag 

känner mig stolt över. Det känns alltid 

bra när man har lyckats slutföra något 

framgångsrikt och är nöjd med resultatet. 

Kanske dags att sälja den och starta 

någon ny utmaning eller ta långsemester! 

Gillehälsningar från Dick Fors, 

Gillemästare i Scoutgillet Gustav Wasa 

Den som vill veta mer är välkommen att 

kontakta Dick Fors, Brinkvägen 21, 

792 37 Mora, 0250-16452, 

e-mail: dick.fors@broach.se 



Saxat 

ur scoutpressen 

av Sven Saxaren 

Motsatt rettede kurver 

Vil vi påtage os den udfordring at sikre 

gildebevægelsens fremtid ved at knække 

de to modsat rettede kurver; faldende 

medlemstal og stigende gennemsnitsalder? 

I så fald er det på høje tid, at vi tjekker, 

om gildebevægelsens tandhjul 

stadig passer ind i det omgivende samfunds. 

Når vi så opdager, at det gør de 

ikke, så er det på tide at justere vores 

egne hjul. 

Niels Rosenbom, Landsgildets 

Internationale Sekretær i Sct. Georg 

nr 2, 2009 

Ny scoutchef i WOSM 

”WOSM, det ena av två världsscoutförbund, 

har också utsett en ny generalsekreterare. 

Åtminstone en nygammal. 

Fransmannen Luc Panissod har sedan 

november 2007 varit tillförordnad generalsekreterare 

men har sedan 21 

mars en permanent tjänst som högste 

tjänsteman i WOSM. Han utsågs av 

världsscoutkommittén. Luc Panissod 

har sedan 1991 jobbat som biträdande 

generalsekreterare och fick hösten 2007 

ersätta generalsekreterare Eduardo 

Missoni efter att denne avsattes sedan 

han bland annat misskött ekonomin och 

kritiserats starkt av bland annat Sverige 

och USA.” 


Nya 

medlemmar 

S:t Georgs Scoutgille Redväg 

Anita Pettersson 

Harald Pettersson 

S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg 

Maren Johansson 

S:t Georgs Scoutgille Tre Renar 

Marianne Ginstrup 

Mats ”Yxan” Hagner 

Gunilla Säfsten 

Mirane Qiraxhin 

S:t Georgs Scoutgille i Västerås 

John Sternå 

Gillescouterna visar vägen 

En bild från Tunagillets Å-ledsvandring längs Tunaån den 14 maj 2009. ”En scout år 

djurvän” - sånt uppskattas! Fotograf: Lars Bergsten, Tuna Scoutgille i Borlänge. 


Sänd in bilder & berättelser från ditt scoutgille! 

Signe Henningson 

S:t Georgs Scoutgille Duvkullan 

Kerstin Lyderson 

S:t Georgs Scoutgille i Norrköping 

Kjell Ericsson 

S:t Georgs Scoutgille Kulla 

Gunnar Persson 

S:t Georgs Scoutgille Kulla 

Karl-Eric Mattsson 

S:t Georgs Scoutgille Tuna 

Siri Österberg 

S:t Georgs Scoutgille Vinga 

God jul & 

Gott nytt år 

kan scoutgillen & enskilda 

önska i Gille scoutens 

novembernummer. 50 

kronor för namn på en 

lista, mer enligt överenskommelse 

för större 

annons. 

PlusGiro 35 91 06-2. 

Senast 20 oktober. 

19

Posttidning 

B 

Returadress 

SGSS:s Kansli 

Box 2034 

141 02 HUDDINGE 

I detta nummer 

Omslag: Gert Körner på Kopparbo (foto: 

Gunnel Björklund) 

Landsgillemästaren har ordet 2 

Landsgilletinget i Kolboda 3 

En tanke 3 

Tiotusentals nya gillescouter? 3 

För fulla segel 4 

NBSR – vad betyder det? 5 

Den spännande fortsättningen 6 

Frimärksbanken 6 

Piratläger med gillescouter 7 

Adressetikett 

Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman 

Svårforskat om flickscouthistoria 8 

SGSS Adresslista 9–11 

Gillena berättar 12–13 

Unik bok snart slutsåld 14 

I Gillescouten förr 14 

Boyscoutrörelsen i Falun 15 

”Min mamma var scout” 16 

Dick Fors & T-Fordliv 17 

Saxat 17 & 19 

Nya medlemmar & Har gått hem 19 

Gröngölingen 20 

Beställ från Gillekansliet 20 

Beställ från 

Gillekansliet 

Gillemärke, knapphålsmärke 20:– 

Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke, 

dansk modell 50:– 

Tygmärke, fyrkantigt 10:– 

Tygmärke, runt 15:– 

Bilmärke 15:– 

Karta med små dekaler 10:– 

Karta med större dekaler 10:– 

10 cm dekaler per styck 10:– 

Diplom med kuvert 5:– 

Korrespondenskort, 10 st 20:– 

Affisch, A3 1:50 

Affisch, A4 1:– 

Gillemärke i metall, att limma 

på trä el annant underlag 15:– 

Slips, mörkblå 150:– 

Slips, ljusare, finare 185:– 

Halsduk, stor fykantig 240:– 

Halsduk, triangelformad 145:– 

Slipshänge 40:– 

Nytt! Pikétröja, klarblå. 160:– 

ISGF:s handbok 25:– 

Idéboken 20:– 

Gillerådspärm 30:– 

Etiketter, omgång 10:– 

D:o för mindre gillen (färre än 

20 medlemmar) 5:– 

Extra namnlista 5:– 

Kopiering, per kopia 1:– 

Tygkasse med gillemärke 20:– 

Lettiska frimärken, karta eller påse 10:– 

Skriften ”Vad är scouting?” 50:– 

Köp varor som nu reas ut! 

Se rutan till vänster. Velourtröjorna har 

gillemärket broderat på vänster sida, övriga 

är neutrala. 

Beställda varor skickas som B-post om 

beställaren inte särskilt sagt till om annat. 

Porto debiteras med aktuell kostnad. 

Jämför gärna räkning och frimärken – 

ibland kan postens våg skilja från vår. 

Telefon: 08-17 84 32. Kansliet har ej öppet 

på bestämda tider, men telefonsvarare finns. 

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, 

Box 2034, 141 02 HUDDINGE

Nummer 3 2009 - GilleScouterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?