Implementering av IKEA: s organisationskultur över gränserna.
Implementering av IKEA: s organisationskultur över gränserna.
Implementering av IKEA: s organisationskultur över gränserna.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MÄLARDALENS HÖGSKOLA VÄSTERÅS 2005-06-01<br />
EKONOMIHÖGSKOLAN<br />
KANDIDAT UPPSATS<br />
<strong>Implementering</strong> <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong><br />
<strong>över</strong> <strong>gränserna</strong>.<br />
“Culture is more often a source of conflict than of synergy. Cultural differences are a<br />
nuisance at best and often a disaster." Prof. Geert Hofstede
FÖRORD<br />
Det här examensarbetet har utförts vid Ekonomihögskolan på Mälardalens Högskola.<br />
Examensarbetet har utförts i samarbete med <strong>IKEA</strong> Barkarby i Stockholm.<br />
Vi skulle vilja börja rikta ett stort tack till Martin Liabäck som har möjliggjort denna<br />
uppsats, ”utan dig skulle vi inte kunna genomföra denna uppsats”. Martin har genom hans<br />
entusiasm och engagemang givit oss stöd och lyssnat när vi behövde råd. Vidare vill vi rikta<br />
ett stort tack till Kjell Rostner, Lena Melander och Eva Lorge som ställde upp på<br />
intervjuer. Ett speciellt tack riktar vi till Jan-Heim Morels i Kina och Cenneth Bäckman i<br />
Helsingborg som ställde upp på intervju på deras lediga tid.<br />
Sist men inte minst vill vi också tacka vår handledare Claes Jonsson som har varit ett stöd<br />
genom hela uppsatsens gång.<br />
Västerås<br />
2005-06-01<br />
Nina Keyassa & Lena Truong
Datum: 2005-06-01<br />
Nivå: Kandidat uppsats<br />
SAMMANFATTNING<br />
Författare: Nina Keyassa Lena Truong<br />
Engelbrektsgatan 8 A Smedjegatan 5<br />
722 16 Västerås 722 13 Västerås<br />
0707 578383 0736 272910<br />
Handledare: Claes Jonsson<br />
nka01001@student.mdh.se ltg01002@student.mdh.se<br />
Titel: <strong>IKEA</strong> etableringar - <strong>Implementering</strong> <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> <strong>över</strong><br />
<strong>gränserna</strong><br />
Problem: ”KEA-sättet” att göra saker och ting ses mycket som ett ”svenskt sätt” För<br />
svenskar känns det naturligt att anamma företagets värderingar som<br />
enkelhet, ansvarstagande, kostnadsmedvetenhet, entusiasm, ödmjukhet,<br />
förmåga att tänka annorlunda, alla värderingar som betytt mycket för<br />
<strong>IKEA</strong>: s framgång, eftersom det är en del <strong>av</strong> hur svenskar är. Utanför<br />
Skandin<strong>av</strong>ien däremot är inte lika naturligt att ta till sig värderingarna<br />
(Salzer- Mörling, 1994).<br />
Att ha förankrat <strong>IKEA</strong> kulturen till 84 000 medarbetare i 44 olika länder<br />
(www.ikea.se) som har en annat etnisk bakgrund, som lever i en annan<br />
kultur, talar ett annat språk, har en annan religion har varit en och är<br />
fortfarande en utmaning.<br />
Syfte: Syfte med uppsatsen är att beskriva och dokumentera hur <strong>IKEA</strong> har<br />
tidigare implementerat sin <strong>organisationskultur</strong> i andra länder. Tanken är att<br />
<strong>IKEA</strong> ska använda sig <strong>av</strong> uppsatsen när de ska etablera sig i Tokyo år<br />
2006.<br />
Metod: I denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att beskriva hur <strong>IKEA</strong><br />
har implementerat sin <strong>organisationskultur</strong> i andra länder. Intervjuer med<br />
personer som har varit involverade i tidigare etableringar har genomförts.<br />
Det för att det bedömdes vara ett lämpligt tillvägagångssätt eftersom syftet<br />
kräver tidigare expertis och erfarenhet.<br />
Slutsatser I andra länder där andra kulturer råder är det viktigt att <strong>IKEA</strong> lär sig och<br />
förstår den lokala kulturen för att känna till vilka förutsättningar som gäller<br />
i landet i fråga. Ledarskap, <strong>organisationskultur</strong>, kulturella skillnader och<br />
Human Resource Management är viktiga delar som måste uppmärksammas<br />
särskilt mycket vid implementering <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i andra<br />
länder. Kulturbärare som känner till <strong>IKEA</strong> kulturen samt den andra<br />
kulturen är viktiga i arbetet att föra ut <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i andra<br />
länder. Att föregå med ett gott exempel och leva som man lär, skapar ett<br />
förtroende hos de utländska medarbetarna och underlättar anamningen <strong>av</strong><br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>
Date: 2005-06-01<br />
ABSTRACT<br />
Level: Bacholor Thesis in Business Administration<br />
Authors: Nina Keyassa Lena Truong<br />
Engelbrektsgatan 8 A Smedjegatan 5<br />
722 16 Västerås 722 13 Västerås<br />
0707 578383 0736 272910<br />
nka01001@student.mdh.se ltg01002@student.mdh.se<br />
Tutor: Claes Jonsson<br />
Title: How does <strong>IKEA</strong> implement its organization culture in foreign countries?<br />
Problem: “The <strong>IKEA</strong>- way” of doing things is seen as the “Swedish way” to do<br />
things. For Swedes it feels natural to accept the company’s values of<br />
simplicity, responsibility, cost awareness, enthusiasm, humility, and the<br />
ability to think differently; values which h<strong>av</strong>e meant a lot for <strong>IKEA</strong>;<br />
success, because that is a part of how Swedes are.<br />
However, outside Scandin<strong>av</strong>ia it is not as natural to take on such values.<br />
Getting 84000 co-workers in forty-four countries (www.ikea.se) to<br />
embrace the organizational culture of <strong>IKEA</strong> has been, and still is, a<br />
challenge.<br />
Purpose: The purpose of this thesis is to describe and document how <strong>IKEA</strong> has<br />
implemented its organizational culture in foreign countries so far. The aim<br />
is for <strong>IKEA</strong> in Japan to use this essay when entering Tokyo year 2006<br />
Method: A qualitative method has been used in this thesis to describe how <strong>IKEA</strong><br />
has earlier implemented its organizational culture in foreign countries.<br />
Interviews with people who h<strong>av</strong>e been involved in previous establishments<br />
h<strong>av</strong>e been carried out. It was seen as a suitable method since the purpose<br />
demands previous expertise and experience<br />
Conclusions: In foreign countries where other cultures exist, it is important that <strong>IKEA</strong><br />
learn and understand the local culture. Leadership, organizational culture,<br />
culture differences and Human Resource Management must h<strong>av</strong>e special<br />
attention when implementing <strong>IKEA</strong>’s organizational culture in foreign<br />
countries. “Culture carriers”, who know the <strong>IKEA</strong> organizational culture<br />
and also the other culture, are important in the work of carrying out<br />
<strong>IKEA</strong>’s organizational culture in foreign countries. To proceed as a good<br />
example and to live like you learn creates faith and trust among the co<br />
workers and makes it easier for them to accept the <strong>IKEA</strong> organizational<br />
culture.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
1 INLEDNING.......................................................................................................................... 1<br />
1.1 INTRODUKTION.................................................................................................................. 1<br />
1.2 PROBLEMBAKGRUND......................................................................................................... 1<br />
1.3 PROBLEMPRECISERING ...................................................................................................... 2<br />
1.4 SYFTE................................................................................................................................ 2<br />
1.5 MÅLGRUPP ........................................................................................................................ 2<br />
1.6 DEFINITIONER ................................................................................................................... 2<br />
2 FÖRETAGSPRESENTATION ........................................................................................... 4<br />
2.1 INGVAR KAMPRAD ELMTARYD AGUNNARYD.................................................................... 4<br />
2.2 ORGANISATIONSKULTURENS FRAMVÄXT .......................................................................... 4<br />
2.2.1 En möbelhandlares testamente.................................................................................. 5<br />
3. METOD................................................................................................................................. 8<br />
3.1 TILLVÄGAGÅNGSÄTT......................................................................................................... 8<br />
3.1.1 Förstudie ................................................................................................................... 9<br />
3.1.2 Litteraturinsamling.................................................................................................... 9<br />
3.2 VAL AV METOD................................................................................................................ 10<br />
3.2.1 Intervjuer................................................................................................................. 10<br />
3.3 ANALYS AV DATA............................................................................................................ 11<br />
3.4 METODDISKUSSION ......................................................................................................... 12<br />
3.4.1 Källgransking.......................................................................................................... 12<br />
4 MODELL ............................................................................................................................. 14<br />
4.1EGEN BEARBETAD MODELL .............................................................................................. 14<br />
5 TEORETISK REFERENSRAM ....................................................................................... 16<br />
5.1 LEDARSKAP..................................................................................................................... 16<br />
5.1.2 Chefens uppgifter .................................................................................................... 16<br />
5.2 VAD ÄR ORGANISATIONSKULTUR? .................................................................................. 17<br />
5.2.1 Kulturinnehåll och kulturuttryck i en organisation................................................. 17<br />
5.3 KULTURELLA SKILLNADER.............................................................................................. 19<br />
5.3.1 Maktdistans ............................................................................................................. 19<br />
5.3.2 Kollektivism och Individualism ............................................................................... 20<br />
Kollektivism kontra Individualsim ................................................................................... 20<br />
5.3.3 Könsroller................................................................................................................ 21<br />
5.3.4 Osäkerhetsundvikande ............................................................................................ 21<br />
5.4 HUMAN RESOURCE MANAGEMENT ................................................................................. 22<br />
5.4.1 Human Resource Managements ansvarsområde ................................................... 22<br />
6 EMPIRI ................................................................................................................................ 25<br />
6.1 LEDARSKAP PÅ <strong>IKEA</strong> ÖVER GRÄNSERNA ........................................................................ 25<br />
6.2 <strong>IKEA</strong>: S ORGANISATIONSKULTUR OCH DESS BETYDELSE OCH IMPLEMENTERING I ANDRA<br />
LÄNDER ................................................................................................................................. 28<br />
6.3 KULTURELLA SKILLNADER.............................................................................................. 30<br />
6.3.1 Hofstedes dimensioner ............................................................................................ 33<br />
6.4 HUMAN RECOURS MANAGEMENT.................................................................................... 34<br />
7 ANALYS .............................................................................................................................. 38<br />
7.1 LEDARSKAP..................................................................................................................... 38
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
7.2 ORGANISATIONSKULTUR................................................................................................. 39<br />
7.3 KULTURELLA SKILLNADER ( HOFSTEDES KULTURDIMENSIONER).................................... 40<br />
7.4 HUMAN RESOURCE MANAGEMENT: REKRYTERING OCH UTBILDNING ............................. 42<br />
8 SLUTSATSER..................................................................................................................... 44<br />
8.1 FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER ......................................................................................... 45<br />
Figur förteckning<br />
Figur 1 Egen Bearbetad Modell<br />
Figur 2 Maktdistans<br />
Figur 3 Kollektivism kontra Individualsim<br />
Figur 4 Könsroller<br />
Figur 5 Osäkerhetsundvikande<br />
Bilaga Förteckning<br />
Bilaga 1 Intervjumanual till Eva Lorge<br />
Bilaga 2 En sammanställning <strong>av</strong> intervjun med Eva Lorge<br />
Bilaga 3 Intervjumanual till Martin Liabäck<br />
Bilaga 4 Intervjumanual till övriga respondenterna<br />
Bilaga 5 Kort presentation <strong>av</strong> våra respondenter<br />
Bilaga 6 Intressant fakta vi vill dela med oss!
KAPITEL 1 INLEDNING<br />
1 INLEDNING<br />
I det här <strong>av</strong>snittet ges en introduktion till ämnesområdet samt problembakgrunden,<br />
problemprecisering och syftet med uppsatsen.<br />
1.1 Introduktion<br />
Ökad internationalisering och globala marknader har drivit företag att utforska skillnader och<br />
likheter i sättet hur människor styrs och hanteras mer noggrant. Alltfler internationella företag<br />
betonar vikten <strong>av</strong> kunskap om kulturens inverkan på affärer. (Nikandou, Apospori,<br />
Papalexandris, 2003). I det internationella företaget är aktiviteter och människor spridda <strong>över</strong><br />
geografiska gränser. För företag innebär det då att skapa och upprätthålla en känsla <strong>av</strong> en<br />
organisation <strong>över</strong> <strong>av</strong>stånd och rum (Salzer- Mörling, 1998). Behovet <strong>av</strong> förståelse för kultur<br />
och kulturskillnader har blivit ett centralt ämne inom internationellt företagande. När ett<br />
företag etablerar sig på utländska marknader måste det beaktas att det råder en annan kultur i<br />
det nya landet. För att reducera osäkerhet, risker och problem som uppstår på grund <strong>av</strong> den<br />
psykiska distansen som Johanson och Vahlne definierar som språk, affärskultur,<br />
utbildningsnivå, affärslagstiftning och politiska system är det <strong>av</strong> stor vikt att företaget<br />
angriper dessa skillnader på rätt sätt. För att kunna göra det krävs kunskap och förståelse för<br />
landet och dess kultur. Lärdomar <strong>av</strong> tidigare erfarenheter <strong>av</strong> utlandsaktiviteter minskar<br />
osäkerheten för företag när de ska etablera sig i ett nytt land (Johansson & Vahlne 1977). Av<br />
de problem som uppkommer i samband med internationella skillnader är framförallt de<br />
kulturella skillnader som framstår som störst (Lagrosen, 2004). Enligt Hofstede måste<br />
multinationella företag <strong>över</strong>brygga både skillnader mellan nationalkulturer och skillnader<br />
mellan olika företagskulturer. Kulturella värderingar påverkar företagets och organisationers<br />
praxis och teorier. Arbetsplatsen är därmed ett mycket passande laboratorium för<br />
interkulturellt samarbete. (Hofstede, 1991)<br />
1.2 Problembakgrund<br />
Att förankra <strong>IKEA</strong> kulturen till 84 000 medarbetare i 44 olika länder som har en annat etnisk<br />
bakgrund, som lever i en annan kultur, talar ett annat språk, har en annan religion har varit en<br />
utmaning och är fortfarande en utmaning (www.ikea.se).<br />
År 2006 är det dags för den Japanska befolkningen att inreda sina hem med trendiga <strong>IKEA</strong><br />
möbler. Då är det planerat att <strong>IKEA</strong> ska öppna två nya varuhus utanför Tokyo. Möbeljätten<br />
kommer att ställas inför många utmaningar som måste hanteras varsamt och diplomatiskt för<br />
att kunna göra fortsatt succé även i detta land. Etableringen är möbelföretagets största<br />
enskilda satsning hittills och förväntningarna är stora. (www.dn.se)<br />
”<strong>IKEA</strong>-sättet” att göra saker och ting ses mycket som ett ”svenskt sätt”. För svenskar känns<br />
det naturligt att anamma företagets värderingar som enkelhet, ansvarstagande,<br />
kostnadsmedvetenhet, entusiasm, ödmjukhet, förmåga att tänka annorlunda, alla värderingar<br />
som betytt mycket för <strong>IKEA</strong>: s framgång, eftersom det är en del <strong>av</strong> hur svenskar är. Utanför<br />
Skandin<strong>av</strong>ien däremot är det inte lika naturligt att ta till sig värderingarna (Salzer- Mörling,<br />
1994).<br />
1(45)
KAPITEL 1 INLEDNING<br />
<strong>IKEA</strong> ledningen poängterar att <strong>IKEA</strong> vilar på två ben, affärsidén och företagskulturen. Det är<br />
få svenska företag som betonar kulturens betydelse så mycket som <strong>IKEA</strong> och få företag<br />
använder den så medvetet som ett managementverktyg för att styra och hålla samman<br />
företaget (Björk, 1998). Därmed är det <strong>av</strong> intresse för författarna att genom denna<br />
undersökning se hur företaget har förankrat och förankrar sin <strong>organisationskultur</strong> i andra<br />
länder.<br />
1.3 Problemprecisering<br />
Undersökningen kommer att handla om den interna implementeringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s<br />
<strong>organisationskultur</strong> till chefer i andra länder som skall föra <strong>över</strong> den till övriga medarbetare.<br />
Vi ställer oss därmed frågan:<br />
Hur har <strong>IKEA</strong> implementerat sin <strong>organisationskultur</strong> i andra länder och hur ställer man sig<br />
inför etableringen i Japan? Vilka faktorer är det som är centrala när företaget implementerar<br />
sin <strong>organisationskultur</strong>.<br />
1.4 Syfte<br />
Syfte med uppsatsen är att beskriva och dokumentera hur <strong>IKEA</strong> tidigare har implementerat<br />
sin <strong>organisationskultur</strong> i andra länder och hur företaget förbereder sig inför etableringen i<br />
Japan 2006.<br />
1.5 Målgrupp<br />
Uppdragsgivaren för den här uppsatsen är <strong>IKEA</strong>. Tanken är att företaget ska kunna använda<br />
sig <strong>av</strong> denna dokumentering inför nya etableringar för att få en ide om vilka faktorer som är<br />
<strong>av</strong> betydelse när <strong>IKEA</strong> vill implementera sin <strong>organisationskultur</strong>. Det är dock viktigt att<br />
påpeka att uppdragsgivaren redan besitter nödvändig kunskap men inom <strong>IKEA</strong> betraktar man<br />
”det mesta som ogjort”. Företaget tar inte saker och ting för givet.<br />
1.6 Definitioner<br />
Här definieras de ord som används i uppsatsen och vad författarna <strong>av</strong>ser med dem.<br />
• Ledare: En person som andra människor vill följa. Det kan, men beh<strong>över</strong> inte vara en<br />
chef. Ledare definierar själva förutsättningarna och ramarna, de personliga<br />
egenskaperna är viktigare än rollen.(Sveiby, 1992)<br />
• Chef: En person som <strong>av</strong> en <strong>över</strong>ordnad har fått uppgiften att leda en organisation mot<br />
ett bestämt mål inom givna ramar och givna resurser. Det är alltså en roll där<br />
förutsättningarna för den är givna <strong>av</strong> någon annan <strong>av</strong> högre maktställning. (Sveiby,<br />
1992)<br />
• Medarbetare: Med medarbetare <strong>av</strong>ser vi anställd som inte har någon ledarroll<br />
2(45)
KAPITEL 1 INLEDNING<br />
• En Ikean: En person som arbetar inom <strong>IKEA</strong>-världen och delar företagets värderingar.<br />
• Kulturbärare: Ikean som har uppgiften att förankra <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i<br />
andra länder. Det finns kulturbärare till olika <strong>av</strong>delningar inom företaget.<br />
• Human Recourse management: Personer/<strong>av</strong>delning som ansvarar för personalfrågor i<br />
ett företag. Förkortas med HRM.<br />
• Koncept: Definieras som en bärande idé, en grundläggande föreställning om hur olika<br />
delar <strong>av</strong> en verksamhet skall kombineras eller samordnas. Avser även en kombination<br />
<strong>av</strong> faktorer som kan ge ett företag konkurrensfördelar samt anger riktlinjer för ett<br />
företags information till omvärld och anställda. (www.ne.se)<br />
• <strong>Implementering</strong>: Förverkliga, fullborda, genomföra (www.ne.se)<br />
3(45)
KAPITEL 2 FÖRETAGSPRESENTATION<br />
2 FÖRETAGSPRESENTATION<br />
Tanken med det här <strong>av</strong>snittet är att få läsaren att bekanta sig med <strong>IKEA</strong>: s själ, som består <strong>av</strong><br />
<strong>organisationskultur</strong>en och affärsidén. Vidare får läsaren en <strong>över</strong>blick <strong>över</strong> vad<br />
<strong>organisationskultur</strong>en står för och hur den har skapats och bibehållits genom tiderna.<br />
2.1 Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd<br />
<strong>IKEA</strong> grundades <strong>av</strong> sjuttonårige Ingvar Kamprad år 1943. På den tiden sålde han pennor,<br />
plånböcker, t<strong>av</strong>elramar, klockor, smycken, nylonstrumpor. Den unge mannen hade som mål<br />
att fylla alla behov som gick att fylla med en produkt till lågt pris. (www.ikea.se)<br />
Namnet <strong>IKEA</strong> kommer från hans initialer och den första bokst<strong>av</strong>en i Elmtaryd respektive<br />
Agunnaryd, bondgården och byn där han växte upp. Sagan om <strong>IKEA</strong> börjar redan när Ingvar<br />
var en liten pojke på sex år. Ingvar hade redan då sinne för affärer och började sälja<br />
tändstickor. Från tändstickor till fisk, juldekorationer, frön, kulspetspennor och blyertspennor<br />
utvecklade Ingvar sina idéer och drömmar som resulterat i världens största möbelsäljare.<br />
Berättelsen kan hela tiden kopplas till rötterna i Småland och den knappa tillvaron som<br />
präglade Ingvars uppväxt. Än idag präglar rötterna i Småland <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong><br />
och affärsidé (Björk, 1998).<br />
Affärsidén är att erbjuda ett brett sortiment, form och funktionsriktiga heminredningsartiklar<br />
till så låga priser att så många som möjligt får råd att köpa dem. ”Människor med olika behov,<br />
smaker, drömmar, mål och plånböcker. Människor som vill förbättra sina hem och skapa en<br />
bättre vardag”. (www.ikea.se)<br />
2.2 Organisationskulturens framväxt<br />
”En stor del <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s grundidéer och företagskultur växte fram under 1950-talet” säger<br />
Ingvar Kamprad i boken <strong>IKEA</strong> (Björk, 1998). Hans sätt att betrakta problem har lett till<br />
<strong>IKEA</strong>: s framgångar. Ingvar Kamprad menar att problem är källan till möjligheter. Han löste<br />
problem vartefter de dök upp och successivt utvecklades det koncept som skulle göra <strong>IKEA</strong><br />
till ett världsomfattande företag. Ingvar Kamprad försökte tidigt att hitta ihågkomliga<br />
symboler för att tydliggöra <strong>organisationskultur</strong>en och värderingarna som ligger bakom. Redan<br />
på 1950-talet genomfördes du-reformen på <strong>IKEA</strong>, tio år innan samhället i övrigt som innebar<br />
jämlikhet mellan alla parter. . En symbol som kom att representera enkelhet och gemenskap.<br />
En annan symbol var den lediga klädseln. Meningen med samma kläder åt alla är att illustrera<br />
frånvaro <strong>av</strong> barriärer mellan olika grupper i företaget, mellan chefer och medarbetare etc.<br />
(Björk, 1998).<br />
Under 1980- talet började en kulturrevolution inom <strong>IKEA</strong>. Den snabba expansionen under<br />
1970- talet bidrog till att företagsledningen började oroa sig <strong>över</strong> att företaget skulle förlora<br />
sin ”själ”. Tre <strong>av</strong>görande faktorer bidrog till denna oro. Den första var att kostnader sköt i<br />
höjden, den andra orsaken var kvalitetsproblem och den tredje som orsakade tendenser till<br />
byråkrati. Resultatet blev att företagsledningen beslutade 1979 att dra igång ”Kraft 80”. Ett<br />
heltäckande program för inre rannsakan, självkritik och kraftsamling för att företaget skulle<br />
hitta tillbaka till sina rötter, för att få en bättre styrning och komma till rätta med brister och<br />
problem. Förbättringsförslag strömmade in från de tolv projektgrupperna som hade satts in.<br />
4(45)
KAPITEL 2 FÖRETAGSPRESENTATION<br />
Det var på 1980- talet som <strong>IKEA</strong> blev medveten om värdet <strong>av</strong> sin <strong>organisationskultur</strong> och<br />
betydelsen <strong>av</strong> att vårda den. Organisationskulturen utvecklades till ett managementverktyg för<br />
att motivera och hålla samman den stora organisationen (Björk, 1998).<br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> bygger på starka värderingar, med rötter i det småländska<br />
bondesamhället. Den kan beskrivas med småländskt sunt förnuft, enkelhet, sparsamhet,<br />
entusiasm, gemenskap och ödmjukhet som är de viktigaste begreppen i arbetsvardagen<br />
(Björk, 1998). Deras kultur är en enorm styrkefaktor och ett viktigt konkurrensmedel. Det är<br />
mycket som kan kopieras från <strong>IKEA</strong> men inte <strong>organisationskultur</strong>en. (Björk, 1998)<br />
2.2.1 En möbelhandlares testamente<br />
År 1976 skapade Ingvar Kamprad dokumentet ”En möbelhandlares testamente”, där hans<br />
tankar om företagsandan, affärsidén och ledarskap behandlas. Det här dokumentet är en<br />
kombination <strong>av</strong> vision för företaget, sortimentpolitik, strategiförklaring och ledarskapsfilosofi<br />
och det sammanfattas i nio teser (Björk, 1998). Teserna ligger till grund för <strong>IKEA</strong>: s<br />
<strong>organisationskultur</strong> och värderingar som skall genomsyra företaget.<br />
Inledningsvis skriver Ingvar Kamprad om visionen, ”Att skapa en bättre vardag åt de många<br />
människorna” <strong>IKEA</strong> har beslutat att en gång för alla stå på de många människornas sida. Det<br />
som är bra för kunderna är på sikt också bra för företaget, den här är målsättningen är<br />
visionen (Ingvar Kamprad, 1976). Teserna presenteras här nedan, rubrikerna är i<br />
originalversion.<br />
1. Sortimentet - vår identitet<br />
”Vi skall erbjuda ett brett sortiment, form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så<br />
låga priser att så många människor som möjligt får råd att köpa dem”<br />
Det här citatet beskriver organisationens huvudsakliga affärsidé, (Björk, 1998) Tyngdpunkten<br />
i sortiment ligger alltid på bassortimentet. Bassortimentet skall ha en egen profil. Det speglar<br />
tankar om att vara enkel och rättfram. Bassortimentet skall i Skandin<strong>av</strong>ien uppfattas som<br />
typiskt <strong>IKEA</strong> och utanför Skandin<strong>av</strong>ien som typiskt svenskt.<br />
2. <strong>IKEA</strong>- andan. En stark och levande verklighet<br />
” Den sanna <strong>IKEA</strong>- andan bygger fortfarande på vår entusiasm, på vår ständiga vilja till<br />
förnyelse, på vår kostnadsmedvetenhet, på vår vilja att ta ansvar och hjälpa till, på vår<br />
ödmjukhet inför uppgiften och på enkelheten i vårt sätt att vara. Vi måste ta hand om<br />
varandra, inspirera varandra”.<br />
För den som har någon form <strong>av</strong> ledaransvar är det viktigt att han eller hon motiverar och<br />
utvecklar sina medarbetare och förgår med ett gott exempel. Lagandan är viktig för att alla<br />
ska känna ansvarskänslan och entusiasmen inför sina arbetsuppgifter.<br />
5(45)
3. Vinst ger oss resurser<br />
KAPITEL 2 FÖRETAGSPRESENTATION<br />
”För att nå vår målsättning måste vi ha resurser. Inte minst på det ekonomiska området. Vi<br />
tror inte på några stekta sparvar som flyger i munnen på oss. Vi tror på hårt och idogt arbete<br />
som ger resultat.”<br />
Målsättningen för företagets ekonomiska resursskapande är att på lång sikt nå ett gott resultat.<br />
Tar <strong>IKEA</strong> för mycket betalt håller de inte den lägsta prisbilden, tar de för lite betalt får de inga<br />
resurser. Detta tvingar <strong>IKEA</strong> till att produktutveckla mer ekonomiskt och envetet spara på alla<br />
kostnader. Detta är grunden till möbeljättens framgång. Det vill säga genom att ha den lägsta<br />
prisbilden och förena den med god kvalitet.<br />
4. Att med små medel nå goda resultat<br />
”Slöseri med resurser är dödsynd hos <strong>IKEA</strong>”<br />
Slöseri med resurser är en <strong>av</strong> mänsklighetens största sjukdomar skriver Ingvar Kamprad. Små<br />
kostnader som ackumulerar till stora kostnader är vardagsnära frågor. Att sortera in papper<br />
som man ändå aldrig mera kommer att behöva. Att ringa när man lika gärna kan skriva en<br />
lapp. Listan kan göras oändlig. Genom att utnyttja resurserna på <strong>IKEA</strong>- vis, så kan alla nå ett<br />
gott resultat med små medel.<br />
5. Enkelheten är en dygd<br />
”Hos oss är förenklandet en fin tradition. Enkla rutiner betyder större slagkraft. Enkelheten i<br />
vårt uppträdande ger oss styrka. Enkelhet och ödmjukhet präglar oss när vi umgås med<br />
varandra, med våra leverantörer och med våra kunder.”<br />
Historisk belastning, rädsla och bristande vilja att ta ansvar är byråkratins grogrund.<br />
Komplicerade regler förlamar, skriver Ingvar Kamprad. Enkelheten i <strong>IKEA</strong>: s sätt att uppträda<br />
ger dem styrka. Enkelhet och ödmjukhet präglar <strong>IKEA</strong> när de umgås med varandra, med<br />
leverantörerna och med kunderna. Det är inte bara <strong>av</strong> kostnadsskäl som <strong>IKEA</strong> undviker<br />
lyxhotellen och andra statusattribut. <strong>IKEA</strong> beh<strong>över</strong> inga skrytbilar, fina titlar, skräddarsydda<br />
uniformer eller andra statusattribut. Företaget litar på sin egen kraft och egna viljan.<br />
6. Linje annorlunda<br />
”Genom att alltid fråga varför man gör si eller så finner vi nya vägar.”<br />
Det handlar inte bara om att arbeta efter etablerade mönster, utan en målmedvetenhet att<br />
ständigt vilja ständigt utveckla och förbättra. Dynamiken och experimentlusten skall hela<br />
tiden leda <strong>IKEA</strong> framåt.<br />
6(45)
KAPITEL 2 FÖRETAGSPRESENTATION<br />
7. Kraftsamling – viktig för vår framgång<br />
”Kraftsamla, redan själva ordet betyder styrka. Utnyttja det i ditt dagliga arbete. Det ger dig<br />
resultat”<br />
Ingvar Kamprad menar att man inte kan göra allt, <strong>över</strong>allt, samtidigt. Det handlar om att<br />
kraftsamla, att strategiskt välja och välja bort. Man måste kraftsamla för att nå maximal<br />
effekt med många gånger knappa resurser. Medan man kraftsamlar på viktiga områden måste<br />
man ”lista” sig på andra. ”Lista” betyder på småländska att klara sig med ytterst små medel.<br />
8. Att ta ansvar – en förmån<br />
” Inget beslut får göra anspråk på att vara det enda rätta. Det är handlingskraften bakom<br />
beslutet som <strong>av</strong>gör dess riktighet.”<br />
”Endast den som sover gör inga fel. Att göra fel är den handlingskraftiges privilegium – den<br />
som förmår att göra om och rätta till.”<br />
Ingvar Kamprad hyllar ansvarstagande och driftighet. Rädslan att göra fel är byråkratins<br />
vagga och hämmar utvecklingen. Ansvarsfulla människor behövs <strong>över</strong>allt i alla led inom<br />
organisationen och utan dem får man ingen framgång. Det är viktigt att kräva rättighet, men<br />
man måste tänka på att man har en skyldighet också. Det är då det uppstår balans.<br />
9. Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid!<br />
”Det vi vill, det kan vi och det skall vi göra tillsammans, underbara framtid.”<br />
Ingvar Kamprad skriver att känslan <strong>av</strong> att vara färdig är ett effektivt sömnmedel. Ett företag<br />
som tycker sig vara framme vid målet stelnar snabbt och förlorar sin livskraft. Lyckan är inte<br />
att nå målet, lyckan är att vara på väg. Expansionslusten tar aldrig slut. Utvecklingen <strong>av</strong><br />
människor och medarbetare måste fortgå. Ordet omöjligt är och förblir borta från <strong>IKEA</strong>:s<br />
ordbok. Ödmjukhet, vilja och styrka är de hemliga vapnen för utvecklingen för en människa.<br />
7(45)
KAPITEL 3 METOD<br />
3. METOD<br />
I det här kapitlet redovisas undersökningsprocessen för uppsatsen. Genom att beskriva det<br />
praktiska tillvägagångssättet är det tänkt att ge läsare en orientering <strong>av</strong> hur arbetsgången<br />
har gått till.<br />
3.1 Tillvägagångsätt<br />
Första kontakten med <strong>IKEA</strong> upptogs <strong>av</strong> Nina Keyassa som arbetar på <strong>av</strong>delningen Byten och<br />
Återköp på <strong>IKEA</strong> Barkarby. Författarna hade intresse <strong>av</strong> att skriva en C-uppsats för <strong>IKEA</strong><br />
och därmed kontaktades Martin Liabäck på <strong>IKEA</strong> Barkarby. Martin är anställd <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong><br />
Japan och arbetar just nu på <strong>IKEA</strong> Barkarby för att lära sig hela <strong>IKEA</strong> konceptet med fokus<br />
på kundservice. Hans huvudsakliga arbetsuppgift kommer senare att ligga i att förankra<br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i varuhusen i Japan. Efter omfattande diskussioner med Martin<br />
kring internationaliseringar och etableringar visade Martin intresse <strong>av</strong> ett samarbete med<br />
författarna. Från början var författarna angelägna att skriva om vilka strategier som <strong>IKEA</strong><br />
använder sig <strong>av</strong> när de etablerar sig i andra länder, men eftersom sådan information är<br />
hemligstämplad skulle uppsatsen bli baserad på en rad teorier som inte skulle bli praktiskt<br />
användbart. Efter vidare åsiktsutbyten med Martin önskade han att ta reda på hur man kan på<br />
bästa sätt utforma lämpliga utbildningspaket för de anställda i Japan. Eftersom detta skulle<br />
kräva en djup förståelse <strong>av</strong> den japanska kulturen blev det uteslutet att uppfylla Martins<br />
önskan. Det beslöts att uppsatsen skulle skrivas för Japan. Efter många om och men framkom<br />
det att uppsatsen inte kan vara aktuell för bara Japan, det <strong>av</strong> den anledningen att även här<br />
erfordras en djup studie eller kunskap om den japanska företagskulturen vilket inte är<br />
vetenskapligt möjligt då tanken inte var att använda teorier. Författarna menar på att om<br />
denna undersökning skulle riktas till Japan krävs en fältstudie om hur Japaner fungerar på<br />
arbetet för att sedan hjälpa <strong>IKEA</strong> med implementering <strong>av</strong> sin <strong>organisationskultur</strong>.<br />
Eftersom Martin skall vara med och implementera <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i Japan så var<br />
det <strong>av</strong> intresse för honom att få reda på hur <strong>IKEA</strong> har gjort tidigare när de implementerat sin<br />
<strong>organisationskultur</strong> i andra länder. Samtalet med Martin g<strong>av</strong> en indikation på betydelsen <strong>av</strong> att<br />
förstå kulturella skillnader som uppstår när <strong>IKEA</strong> etablerar sig i andra länder. I detta skede<br />
kom författarna och uppdragsgivaren <strong>över</strong>ens om att göra en allmänstudie om tidigare<br />
etableringar och den kommande i Japan.<br />
Intresset för att skriva för <strong>IKEA</strong> har många skäl, det är tre som är <strong>av</strong> värde att nämna. För det<br />
första är <strong>IKEA</strong> ett världsledande företag som har lyckats att sälja sitt koncept i många länder<br />
med <strong>av</strong>vikande kulturer jämfört med den skandin<strong>av</strong>iska kulturen. Den andra orsaken är<br />
företaget är idag en viktig plattform för akademiker att göra karriär inom vilket är intressant<br />
för författarna då <strong>IKEA</strong> ses som en potentiell arbetsgivare. Det tredje skälet var att då en <strong>av</strong><br />
författarna arbetar på <strong>IKEA</strong> fanns det möjlighet att komma i kontakt med betydelsefulla<br />
personer som annars skulle vara svårt att intervjua.<br />
8(45)
3.1.1 Förstudie<br />
KAPITEL 3 METOD<br />
För att ta reda på hur <strong>IKEA</strong> implementerar sin <strong>organisationskultur</strong> i andra länder, var det<br />
viktigt att först ta reda på hur implementeringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> går till i<br />
Sverige. Det var för att få en anvisning om vad som är viktigt att tänka på när <strong>IKEA</strong><br />
implementerar sin <strong>organisationskultur</strong> i varuhusen i Sverige.<br />
Den första intervjun (se bilaga 2) med Eva Lorge 1 blev <strong>av</strong>görande inför valet <strong>av</strong> variabler och<br />
teorier. Eva berättade om <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> och dess betydelse. Vidare beskrev hon<br />
om hur de implementerade den i varuhusen i Sverige. Under intervjun framkom det att<br />
rekryteringsprocessen utgör en stor del <strong>av</strong> implementeringen <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en samt<br />
Human Resource Managements betydelse i implementeringsprocessen. Slutligen betonande<br />
Eva betydelsen <strong>av</strong> ledarnas roll för företagets framgång.<br />
Intervjun med Eva Lorge, g<strong>av</strong> undersökningen värdefull information som sedan användes vid<br />
utformandet <strong>av</strong> modellen (se <strong>av</strong>snitt fyra). Efter Evas intervju bestämdes det att få tag i<br />
personer som har varit involverade i tidigare <strong>IKEA</strong> etableringar i andra länder för att få reda<br />
på hur de förhöll sig till ledarskap, <strong>organisationskultur</strong>, kulturella skillnader och Human<br />
Resource management aktiviteter när de har implementerat <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i<br />
andra länder<br />
3.1.2 Litteraturinsamling<br />
För att få en orientering inom problemområdet började författarna att göra en litteratursökning<br />
på Mälardalens högskolebibliotek. Databaser som användes för att hitta vetenskapliga artiklar<br />
inom det valda ämnesområdet var bland annat AB/Inform, Elin@mälardalen och Emerald.<br />
Sökord som användes var bland annat: Kultur, kulturskillnader, företagskultur,<br />
internationalisering, implementering, ledarskap, Human Resource Management,<br />
personalfrågor, rekrytering och <strong>IKEA</strong>. Begreppen skrevs både på svenska och på engelska för<br />
att öka våra chanser till relevanta källor. Sökorden kombinerades på flera olika sätt för att<br />
begränsa antalet träffar inom ämnesområdet. Samma sökord användes för att söka efter<br />
böcker på högskolebibliotekets BOOK IT. Sökorden användes även på Internet där användes<br />
sökmotorn Google för att hitta information kring problemområdet. Även Nyhetsportalen<br />
utnyttjades för att få tillgång till olika svenska tidningar och tidskrifter, där <strong>av</strong>gränsades det<br />
till artiklar som var högst fem år gamla för aktualitetens skull.<br />
Genom att samla in, analysera och tolka den information som hittades g<strong>av</strong> det författarna en<br />
<strong>över</strong>blick <strong>över</strong> hur olika frågor har behandlats i problemområdet, samt vilka angreppssätt<br />
andra forskare och utredare har haft för att besvara frågorna. Det har bidragit till att<br />
författarna har lättare kunnat <strong>av</strong>göra vilken metod som var bäst lämplig för den här<br />
undersökningen vilket kom att bli en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.<br />
Tillgång till intern information kring <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> och personalpolitiken har<br />
även funnits till hands för undersökningen.<br />
9<br />
1 Eva Lorge, Personalansvarig på <strong>IKEA</strong> Barkarby, 2005-04-27<br />
9(45)
3.2 Val <strong>av</strong> metod<br />
KAPITEL 3 METOD<br />
Valet <strong>av</strong> metod med en kvalitativ karaktär har varit lämplig för den här undersökningen. Det<br />
g<strong>av</strong> en bättre förståelse inom problemområdet än vad en kvantitativ metod skulle ha gett. En<br />
kvantitativ metod skulle ge undersökningen svar utan förklaringar till varför respondenten<br />
svarade som de svarade. Med en kvalitativ metod har författarna haft möjligheten att förstå<br />
bakgrunden till de svar som lämnades. Möjligheten att ställa följdfrågor på de svar som var<br />
otydliga, där respondenten fick förklara, förtydliga och utveckla sina svar var en fördel för att<br />
få en förståelse för tanken bakom svaren.<br />
3.2.1 Intervjuer<br />
I de fall där utredaren bedömer vilka personer i målpopulationen som ska ingå i urvalet,<br />
genomförs ett så kallad strategiskt urval. Den här typen <strong>av</strong> urval är vanligt vid kvalitativa<br />
undersökningar (L. Christensen mfl, 2001). Ett strategiskt urval har gjorts <strong>av</strong> uppdragsgivaren<br />
som rekommenderade personer han ansåg kunde bidra till den här undersökningen. De <strong>IKEA</strong><br />
ledare som har intervjuats har alla varit involverade i tidigare <strong>IKEA</strong> etableringar och förankrat<br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i Sverige och i andra länder. Respondenterna som har varit<br />
involverade i tidigare etableringar <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong> varuhus i andra länder representerar Dubai, Kina,<br />
Italien och USA. Intervju med kulturbärare som är involverad i etableringen i Japan har också<br />
ägt rum. Motivet till att samla in data från tidigare etableringar och den kommande är att få<br />
kunskap för vad som är viktigt vid implementering <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i andra<br />
länder. De variabler som använts är ledarskap, <strong>organisationskultur</strong>, kulturella skillnader samt<br />
Human Resource Management.<br />
Samtliga respondenter har kontaktats via telefon för en eventuell intervju. Respondenterna har<br />
innan intervjuerna blivit informerade om problem och syfte via e-post. Inga specifika frågor<br />
skickades till respondenterna på grund <strong>av</strong> att författarna ville att respondenterna skulle skapa<br />
sin egen uppfattning inom det valda ämnesområdet.<br />
Semistrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor, det vill säga frågor där<br />
respondenten fick svara fritt med egna ord och det de fann vara intressant eller <strong>av</strong> betydelse<br />
inom ämnesområdet. Det var viktigt att styra intervjuerna så att den fokuserandes inom ramen<br />
<strong>av</strong> undersökningens syfte och problem. Intervjumanualen bestod <strong>av</strong> teman och frågor som<br />
skulle behandlas, det ställdes följdfrågor när det ansågs vara nödvändigt att få reda på<br />
bakomliggande orsaker till ett svar som respondenten lämnat.<br />
Med hänsyn till <strong>av</strong>stånd, tid och pengar har datainsamlingen varierat mellan personliga<br />
intervjuer och telefonintervjuer. Personliga intervjuer har ägt rum med:<br />
• Eva Lorge, Personalansvarig på <strong>IKEA</strong> Barkarby, 2005-04-27 (nio års erfarenhet inom<br />
<strong>IKEA</strong>).<br />
• Martin Liabäck, Kulturförankrare och kundservice ansvarig, 2005-04-29 (ett års<br />
erfarenhet inom <strong>IKEA</strong>).<br />
• Kjell Rostner, Kundservice ansvarig på <strong>IKEA</strong> Barkarby, 2005-05-03 (tjugo års<br />
erfarenhet inom <strong>IKEA</strong>).<br />
10(45)
KAPITEL 3 METOD<br />
• Lena Melander, Kommunikations och inredningschef, <strong>IKEA</strong> Barkarby, 2005-05-13<br />
(arton års erfarenhet inom <strong>IKEA</strong>).<br />
De personliga intervjuerna har ägt rum i <strong>IKEA</strong>- Barkarbys kontors<strong>av</strong>delning och varade<br />
mellan en och en halv timme till två timmar. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp <strong>av</strong> en<br />
diktafon. Genom att ha en diktafon g<strong>av</strong>s det möjligheten att koncentrera sig på respondentens<br />
svar och ställa följdfrågor utan att behöva anteckna alla svar. Detta möjliggjorde att<br />
utvecklande och långa konversationer kunde föras.<br />
Telefonintervjuer har ägt rum med:<br />
• Jan Heim, Administrationschef, <strong>IKEA</strong>- Kina, 2005-05-17 (nitton års erfarenhet)<br />
• Cenneth Bäckman, Etableringsansvarig, <strong>IKEA</strong> Inter Systems Helsingborg<br />
2005-05-22 (trettiosju års erfarenhet)<br />
Telefonintervjuerna genomfördes hemma hos en <strong>av</strong> författarna via en högtalartelefon.<br />
Telefonintervjuerna varade mellan fyrtiofem minuter till en timme och tio minuter och även<br />
här spelades intervjuerna in med hjälp <strong>av</strong> en diktafon.<br />
3.3 Analys <strong>av</strong> data<br />
Analys <strong>av</strong> data började direkt efter varje intervju då författarna började tänka <strong>över</strong><br />
respondenternas svar och försökte hitta samband mellan de teorier och forskningar som<br />
samlats in till den teoretiska referensramen. Samtliga intervjuer dokumenterades på papper.<br />
Författarna omorganiserade, strukturerade och bearbetade det som ansågs vara relevant för<br />
problem och syfte. Varje intervju lästes igenom i sin helhet, sedan delades och<br />
kategoriserades de olika svaren till de berörda områdena. Sedan genomfördes en analys för att<br />
se i vilken utsträckning teori och empiri stämde <strong>över</strong>ens. Slutligen bearbetades den valda<br />
empirin återigen för att granska om syftet var åstadkommen eller inte. Denna analysprocess<br />
resulterade i modellen under <strong>av</strong>snitt fyra. Modellen bearbetades fram för att läsaren lätt ska ta<br />
del <strong>av</strong> intervjuernas innehåll och dess mening för undersökningen. Den är även en guide för<br />
att läsaren ska lättare <strong>av</strong>göra om syftet är uppfyllt eller inte samt att teorin är rubricerad efter<br />
modellen. Teori<strong>av</strong>snittet har funktionen att beskriva lite kort vad olika fenomen betyder och<br />
hur de bör tillämpas i verklighet.<br />
Tre saker är viktiga att beröra här med <strong>av</strong>seende på modellen och analysen, det första är att<br />
frågorna som ställs under modell <strong>av</strong>snittet har inte direkt ställts till respondenterna. Dessa<br />
frågor har framkommit under det att analysprocessen har fortgått, med andra ord har<br />
författarna funnit svar på dessa frågor under intervjuerna eller i vissa fall utformat frågor för<br />
att kunna redovisa empiri och analys på ett <strong>över</strong>skådligt sätt. Eftersom det har varit<br />
semistrukturerade intervjuer med öppna frågor har inte exakta frågor ställts men däremot har<br />
det funnits klara områden som författarna ville fråga om. Den andra företeelsen som är <strong>av</strong> vikt<br />
att nämna är Martin Liabäcks intervju, eftersom det från början var tänkt att göra den här<br />
underökningen för Martin skiljer hans frågor jämfört med övriga respondenterna. Men när<br />
analysen påbörjades upptäcktes snabbt att hans svar platsade under empirin och analysen som<br />
övriga respondenternas svar trots att frågorna till honom hade en annan utgångspunkt, det <strong>av</strong><br />
den anledningen att syftet var annat, undersökningen var inte för Japan längre. Den tredje och<br />
sista saken som är <strong>av</strong> betydelse för bearbetningen <strong>av</strong> data är återigen kopplat till det<br />
11(45)
KAPITEL 3 METOD<br />
ursprungliga syftet med den här undersökningen. Respondenterna fick göra en analys <strong>av</strong><br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> utifrån Hofsted`s dimensioner, analysen gjordes genom att<br />
författarna kort berättade vad dimensionerna handlade om. Denna analys skulle komma att<br />
ligga till grund för en jämförelse mellan den japanska företagskulturen och ”ikeakulturen” och<br />
när den andra intervjun ägde rum undrade författarna hur analysen skulle användas när syftet<br />
var ett annat. Det valdes att redovisa respondenternas analys kort för att svaren var fortfarande<br />
relevanta för syftet. Tanken bakom detta val är att läsaren skall ta del <strong>av</strong> det som har kommit<br />
fram under undersökningens färd samt få en bättre förståelse för vilken betydelse<br />
självkännedom om den egna företagskulturen har när <strong>IKEA</strong> etablerar sig i andra länder.<br />
3.4 Metoddiskussion<br />
Vid en personlig intervju kan intervjuareffekten uppstå, det vill säga att respondenten kan<br />
påverkas <strong>av</strong> intervjuaren. Intervjuarens ålder, kön, bakgrund, beteende, klädsel och<br />
uppträdande kan påverka respondentens motivation till att svara utförligt på frågorna.<br />
(Christensen, Andersson, mfl…,s 174, 2001).<br />
Några <strong>av</strong> ovannämnda incidenter har självfallet haft sin påverkan på intervjuerna. Vad som<br />
kan nämnas här är flera saker, för det första har intervjuarnas beteenden har haft en stor<br />
betydelse, genom att visa respekt och engagemang för det egna arbetet motiverade detta<br />
respondenterna att ta intervjuerna på allvar samt att de involverade sig i utredning på ett<br />
utomordentligt sätt vilket uppskattades och önskades <strong>av</strong> intervjuarna. För det andra eftersom<br />
en <strong>av</strong> författarna arbetar på <strong>IKEA</strong> Barkarby ökade det respondenternas engagemang i positiv<br />
bemärkning då respondenterna kände samhörighet och verkligen tog sig tid för att svara på<br />
frågorna. Men det kan även ha inneburit en nackdel för utredningen på det sättet att<br />
objektivitet från Nina Keyassa varit mindre, detta har reducerats till den mån det har varit<br />
möjligt genom att den andra författaren ifrågasatt alla respondenternas svar ännu mer vid<br />
diskussion med Nina vid skrivandet <strong>av</strong> analysen. Vidare har författarna även tänkt på att klä<br />
sig passande inför intervjuerna. Under intervjuerna har författarna låtit respondenterna svara<br />
på frågorna som de önskade och intervjuarna har inte <strong>av</strong>brutit de och på det sättet fått många<br />
oväntade användbara svar.<br />
Under intervjuerna användes en diktafon för att spela in intervjuerna, vilket kunde påverka<br />
respondenten negativt. Avbrott vid bandbyte kunde påverka respondenten att tappa bort sig<br />
mitt under ett svar. Vid telefonintervjuer kan respondenten inte se intervjuaren vilket minskar<br />
på intervjuareffekten, men däremot missas ansiktsuttryck och gestikulationen som kan vara <strong>av</strong><br />
betydelse. (Christensen, Andersson, mfl…,s 182, 2001)<br />
3.4.1 Källgranskning<br />
Vid insamlingen <strong>av</strong> sekundärdata har författarna granskat det material som har samlats in.<br />
Alltför gamla böcker och artiklar har sållats bort då de ej ansågs giltiga idag. Artiklar som har<br />
valts ut var några ”peer rewied”. ”Peer rewied” betyder att artikeln har blivit granskad <strong>av</strong><br />
andra forskare inom samma ämnesområde, vilket ökar trovärdigheten på artikeln.<br />
Webbplatser som har använts under arbetets gång har varit:<br />
www.ikea.se, <strong>IKEA</strong>: s hemsida är positivt vinklad till företagets fördel, men författarna anser<br />
att det är en mycket bra informationskälla om företaget<br />
12(45)
KAPITEL 3 METOD<br />
www.geert-hofstede.com, Hofstedes hemsida besöktes för att få en uppdaterad information<br />
om hans kulturdimensioner samt för att läsa om hur de olika länderna (Sverige, Italien, Japan,<br />
Kina, USA, Spanien etc.) placeras utifrån hans kulturdimensioner. Hofstede utförde sin<br />
undersökning under åren 1967-1973 på IBM-anställda i <strong>över</strong> sjuttio olika länder. Författarna<br />
är medvetna om att hans undersökning var riktad mot ett amerikanskt företag samt att<br />
undersökningen börjar bli gammal. Dock är det den mest omfattande undersökningen <strong>av</strong><br />
nationella kulturskillnader som genomförts genom tiderna. Därför har författarna valt att<br />
använda hans teorier eftersom de fortfarande anses som gångbara och används än idag <strong>av</strong><br />
olika forskare.<br />
www.ne.se, Nationalencyklopedin på nätet har varit ett smidigt sätt att få information<br />
angående definitionerna på <strong>organisationskultur</strong>, koncept och implementering. NE är Sveriges<br />
största kunskapsdatabas och innehåller Nationalencyklopedins tjugo band och ordböcker. NE<br />
har många ämnesexperter och håller kunskapsdatabasen uppdaterad. Författarna anser därmed<br />
att det är en trovärdig källa.<br />
www.nyhetsportalen.se, nyhetsportalen användes för att hitta information som skrivits om<br />
<strong>IKEA</strong> i media. Nyhetsportalen innehåller både morgon och kvällstidningar samlad på en plats.<br />
Dagens Nyheter valdes ut som författarna anser vara en seriös och väl uppdaterad tidning.<br />
13(45)
KAPITEL 4 MODELL<br />
4 MODELL<br />
I det här <strong>av</strong>snittet presenteras modellen som är tänkt att guida läsaren genom teori och<br />
empiri samt analys.<br />
4.1 Egen bearbetad modell<br />
Alla variabler i modellen är starkt sammanlänkade och har en viktig del i implementeringen<br />
<strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>. Det är viktigt att poängtera några saker innan närmare<br />
förklara modellens innehåll. Den schematiska illustrationen <strong>av</strong> modellen är tänkt att ses som<br />
en kedja där alla delar går i varandra och om en länk inte står rätt till blir det problem inom<br />
organisationen. Kommunikationen har en enorm betydelse för den här kedjan och den blir<br />
ännu viktigare när det kommer till en ny kultur därför att det är ett annat språk och andra sätt<br />
att utrycka sig kort sagt är det andra förutsättningar som gäller. Att <strong>IKEA</strong> står i centrum <strong>av</strong><br />
modellen beror på att det är variablerna som påverkar organisationen och är beroende <strong>av</strong> att<br />
allt ska gå i ”rätt riktning”.<br />
Modellen sätter ledaren i fokus och beskriver vilken betydelse han/hon har beträffande<br />
företagets framtid inom alla områden. Vidare berättar modellen att ledarskap formar<br />
<strong>organisationskultur</strong>en och att den i sin tur visar vad företagets mål och vision är och på det<br />
sättet ger en anvisning på hur alla bör agera i samma riktning därmed är ledarskap och<br />
<strong>organisationskultur</strong> sammanlänkade. Eftersom uppsatsen undersöker implementering <strong>av</strong><br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i andra länder är det <strong>av</strong> vikt att utreda hur kulturen påverkar<br />
denna process och varför den är viktig därmed är det givet att kulturella skillnader påverkar<br />
<strong>organisationskultur</strong>en och ledarskapet. HRM aktiviteter är en annan del som står för<br />
rekrytering och utbildning <strong>av</strong> personal. HRM: s aktiviteter påverkas starkt <strong>av</strong> de<br />
förutsättningar och kulturella skillnader som finns, dessutom är det så att rekryteras det<br />
olämpliga ledare och chefer förstörs det önskade ledarskapet och tolkning <strong>av</strong><br />
<strong>organisationskultur</strong>en blir en annan än den det var tänkt från början.<br />
Ledarskap:<br />
Vad som kommer att utredas här är hur <strong>IKEA</strong> använder sig <strong>av</strong> ledarskap och vilken betydelse<br />
det har inför implementeringen <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en i andra länder.<br />
Organisationskultur:<br />
Används <strong>organisationskultur</strong>en som ett sofistikerat tänkande eller praktiskt nytta i företaget?<br />
Blir det någon anpassning <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en i andra länder?<br />
Kulturella skillnader:<br />
Hur viktigt är det att förstå de kulturella skillnader när <strong>IKEA</strong> implementerar sin<br />
<strong>organisationskultur</strong> i andra länder, exempel på problem som man har stött på utifrån tidigare<br />
etableringar? Alla respondenter har fått göra en analys <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> utifrån<br />
Hofstedes dimensioner.<br />
HR aktiviteter:<br />
Hur gör <strong>IKEA</strong> när de ska utbilda sina ledare och chefer i andra länder? Vilka kr<strong>av</strong> ställer man<br />
vid rekryteringen i andra länder?<br />
14(45)
KAPITEL 4 MODELL<br />
Ledarskap<br />
Kommunikation Kommunikation<br />
Organisationskultur<br />
<strong>IKEA</strong><br />
Kulturella<br />
skillnader<br />
(Hofstedes<br />
dimensioner)<br />
Kommunikation kommunikation<br />
HR- aktiviteter<br />
Figur 1 Egen bearbetad modell<br />
15(45)
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
I det här <strong>av</strong>snittet presenteras den teoretiska referensramen för uppsatsen. Modellen står till<br />
grund för detta <strong>av</strong>snitt för att läsaren skall lättare kunna orientera sig och följa tankegången.<br />
5.1 Ledarskap<br />
Det finns ett stort urval <strong>av</strong> definitioner <strong>av</strong> ledarskap. Yukl definierar ledarskap på följande<br />
sätt: ”Ledarskap inkluderar att utöva inflytande <strong>över</strong> viktiga mål och strategier <strong>över</strong> de<br />
anställdas hängivenhet och efterlevnad <strong>av</strong> de påbud som skall uppnå målen, inflytande <strong>över</strong><br />
gruppens sammanhållning och identifikation med och inflytande <strong>över</strong> <strong>organisationskultur</strong>en.”<br />
(Alvesson, 2001) Denna definition på ledarskap skulle även kunna definiera kultur om man<br />
bytte ut ordet ledarskap mot kultur. Man skulle även kunna ersätta ledarskap med strategi<br />
eller organisationsstruktur. Det här greppet visar på att kultur och strategi är i stort sett<br />
densamma (Alvesson, 2001)<br />
Ledarskap består <strong>av</strong> två huvuduppgifter nämligen att veta vart man är på väg samt inspirera<br />
andra att vilja dit. Den första uppgiften erfordrar analys och förmåga att skapa en konkret bild<br />
<strong>av</strong> målet, enkelt kallat vision. Den andra uppgiften kräver kommunikationsförmåga,<br />
känsloengagemang och viljekraft. Idealiskt ledarskap ligger också i att vara osjälvisk, vara<br />
ödmjuk samt ledning <strong>av</strong> äkta intresse för att förbättra villkoren för medarbetarna. Ledarskap<br />
förutsätter också rörelse att en grupp människor beh<strong>över</strong> röra sig i någon riktning, det vill<br />
säga samma som förändring. Ledare förändrar, chefer förvaltar. (Johansson & Gyllenhammar,<br />
1997)<br />
Att vara chef innebär att ha en viss position i en organisation. Denna position tilldelas <strong>av</strong> en<br />
<strong>över</strong>ordnad inom organisationen. Med position följer definierade ansvarsområden och<br />
befogenheter samt mål att uppfylla. Dessa måluppfyllelser kontrolleras och följs upp <strong>av</strong> de<br />
<strong>över</strong>ordnande cheferna. I chefens arbete ligger också att se till att uppfylla mål och att<br />
tillhandahålla resultat inom ansvarsområden. Dock kan inte endast en person utföra detta<br />
ensam, för att nå målen krävs det medarbetare. Chefens ledaruppgift är att se till att<br />
medarbetarna arbetar i enlighet med och i riktning mot de mål som man kommit <strong>över</strong>ens om.<br />
För att göra detta måste chefen även utöva ett ledarskap.(Ahltorp, 2003)<br />
Genom att ledaren/chefen möjliggör förutsättningar för medarbetaren att utvecklas i företaget<br />
bidrar det till en ökning <strong>av</strong> de anställdas delaktighet, produktivitet, tillfredställelse och<br />
engagemang (Conger & Kanungo, 1988, Malone, 1997, se Lok & Crawford, 2003 s 324).<br />
Denna typ <strong>av</strong> ledarstil associeras oftast med en platt organisationsstruktur och låg maktdistans<br />
(se 5.3.1) (Chen, 2001, Whitley, 1997 se Lok & Crawford, 2003 s 324).<br />
5.1.2 Chefens uppgifter<br />
Enligt Birgitta Ahltorp finns det tre huvuduppgifter för chefer. Det första är att sätta mål, det<br />
innebär att driva förändring, vara förmedlare <strong>av</strong> idéer, staka ut färdriktningen och förklara<br />
varför förändringar som genomförs idag är viktiga. Det är också uppgiften att kommunicera<br />
denna färdriktning till medarbetarna (Ahltorp, 2003).<br />
Andra uppgiften innebär att samla inåt, det vill säga chefens roll som lagspelare.<br />
Arbetsuppgiften innebär att ha sinne för vad olika medarbetare kan och inte kan och vad de<br />
16(45)
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
beh<strong>över</strong> för stöd för att motiveras och utvecklas i sina angivna arbetsuppgifter. Att vara<br />
kompetensutvecklare och coach är ytterligare en uppgift för chefer i ledande positioner. De<br />
önskvärda framtida egenskaperna hos en chef är att han/hon ska kunna kommunicera mera<br />
inåt och utåt samt skapa mera delaktighet. Andra kunskaper som kommer att vara <strong>av</strong><br />
betydelse för morgondagens chefer är att utveckla en människosyn som bygger på delaktighet<br />
(Ahltorp, 2003).<br />
Tredje uppgiften är att företräda utåt. Det innebär att chefen tar sig an rollen som representant<br />
för gruppen, <strong>av</strong>delningen eller divisionen. Representanten är verksam dels internt i<br />
organisationen men också externt. Chefen syns utåt och är den samlande symbolen och som<br />
genom handling visar vägen.<br />
5.2 Vad är <strong>organisationskultur</strong>?<br />
”Organisationskultur är den uppsättning idéer, värderingar och normer som kännetecknar en<br />
organisation, eller med andra ord den informella, föreställningsmässiga sidan <strong>av</strong> företaget och<br />
den anda eller det klimat som utmärker detta. Företagskulturen anger ideal och riktlinjer för<br />
förståelse och handlande i företaget och påverkar bl.a. beslutsfattande, kommunikation och<br />
sammanhållning.” ( www.ne.se)<br />
”Genom att se organisationer som kulturer kan vi få en ‘bättre’ eller åtminstone bredare<br />
uppfattning <strong>av</strong> den vad som försiggår i organisationerna, <strong>av</strong> människors tankar, känslor<br />
värderingar och handlingar i organisationernas vardagsliv och i beslutfattande situationer”<br />
(Alvesson s 30). En viktig roll för dagens ledare är att försöka styra medarbetarnas idéer och<br />
förställningar till den eftersträvande värda <strong>organisationskultur</strong>en. Denna roll är central,<br />
speciellt, när man arbetar med kunder och marknader. Det är viktigt att de anställda har<br />
samma föreställningar för att det ska fungera internt och externt. Eftersom vi idag lever i ett<br />
mångkulturellt samhälle där kulturella skillnader bidrar till både konsekvenser och fördelar<br />
uppmärksammas de kulturella frågorna extra mycket (Alvesson, 2001).<br />
5.2.1 Kulturinnehåll och kulturuttryck i en organisation<br />
När man studerar vad kultur egentligen innehåller kommer man fram till en uppdelning i två<br />
huvuddelar: kulturinnehåll och kulturuttryck. (Danielsson, 2002, Bang 1999) Kulturinnehållet<br />
är det nätverk <strong>av</strong> betydelser, meningar och handlingsmodeller som finns i kulturen och som<br />
kan sägas befinna sig i medarbetarnas huvuden. Kulturuttrycken är manifestationer <strong>av</strong><br />
kulturinnehållet och blir därmed de handlingar, objekt och praxis som kulturen använder för<br />
att bekräfta och uttrycka sig inför medlemmarna. Nedan förklaras närmare vad de två<br />
beståndsdelarna innehåller.<br />
5.2.1.1 Kulturinnehåll<br />
För att förstå kulturuttryck är det viktigt att först förstå kulturens innehåll som består <strong>av</strong><br />
värderingar, normer, grundläggande antaganden och verklighetsuppfattningar (Danielsson<br />
2002) Kulturens innehåll förklarar även hur begreppet kultur definieras (Bang, 1999). Nedan<br />
finns en kortare beskrivning för varje beståndsdel <strong>av</strong> kulturens innehåll.<br />
17(45)
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
Värderingar: Värderingar är de mest grundläggande <strong>över</strong>tygelser som människor har om vad<br />
som är rätt eller fel, gott eller ont och vad som är viktigt eller oviktigt. Värderingar är något<br />
man lär sig redan i barndomen. Eftersom värderingar uppstår tidigt i livet, stannar de även<br />
kvar omedvetet (Hofstede, 1991). Värderingar används för att bevara och öka vår självaktning<br />
(Bang, 1999).Eftersom individer tar med sig sina personliga värderingar och attityder och tron<br />
till arbetsplatsen varierar deras engagemang eller lojalitet. Värderingar och attityder<br />
reflekteras i olika kulturer (Wallach, 1983 se Lok & Crawford, 2004)<br />
Normer: Normer kan vara dels uttalade och outtalade normer. Bådadera påverkar de<br />
anställdas handlande. Det är föreskrifter eller regler som visar rätt handling inom ett <strong>av</strong>gränsat<br />
område för att värna om värderingarna. Det är <strong>av</strong> betydelse att påpeka att man inte bör blanda<br />
ihop normer och beteenden. Normer tilltar genom den pågående aktiviteten i gruppen och blir<br />
i efterhand regler för beteendet i gruppen (Bang, 1999)<br />
Grundläggande antaganden: I varje idé finns det en mängd grundläggande antaganden som<br />
styr våra tankar mer än vi kanske anar. En del är uppenbara, andra är långt ifrån uppenbara.<br />
Bion, 1961 använder begreppet grundläggande antaganden för att beskriva och förklara varför<br />
smågrupper emellanåt uppför sig som de gör (Bang, 1999).<br />
Verklighetsuppfattningar: Med verklighetsuppfattningar menas uppfattningar som<br />
medlemmar i en kultur utvecklar och använder för att skapa mening i det som upplevs. De<br />
kollektiva verklighetsuppfattningarna utvecklas genom samarbete mellan gruppens<br />
medlemmar. Allteftersom medlemmarna själva handlar, ser hur andra uppför sig och vilka<br />
konsekvenser vissa handlingar och händelser får, utvecklas uppfattningar om verkligheten i<br />
gruppen (Danielsson, 2002, Bang 1999).<br />
5.2.1.2 Kulturuttryck<br />
Organisationens kulturuttryck är synliga, konkreta produkten <strong>av</strong> kulturen och kan tolkas som<br />
kulturbärare. De kan inte direkt kopplas som ”<strong>organisationskultur</strong>” utan måste först tolkas för<br />
att man kan se vilken betydelse de har i organisationen. Kulturuttrycken håller<br />
<strong>organisationskultur</strong>en levande genom, historierna, språket, ritualerna, den fysiska strukturen<br />
osv. Man kan påverka kulturuttrycken för att förändra eller förstärka en kultur (Danielsson,<br />
2002). Nedan finns de kulturuttryck som kan vara bärare <strong>av</strong> kultur (Bang, 1999).<br />
Beteendeuttryck: Det här kan vara till exempel verkställande direktörens sätt att vara inför<br />
sina medarbetare, de anställdas sätt att tilltala varandra eller det sätt som man uppför sig på i<br />
olika situationer, som under sammanträden, i fikarummet, utanför jobbet och så vidare..<br />
Verbala uttryck: Viktiga värderingar och normer förmedlas genom berättelser, myter och<br />
legender som berättas i organisationen. Hur sann en historia kan vara varierar utan att påverka<br />
dess funktion som kulturbärare, tanken är vilket budskap eller vilken moral historien bidrar<br />
med.<br />
Materiella uttryck: Fysiska objekt, kläder och ting som är kända för<br />
organisationsmedlemmarna fungerar som kulturuttryck genom att de förmedlar ett budskap<br />
eller en standard för omgivningen. Företagets klädkoder brukar vara väl synliga och därmed<br />
ett bra exempel på företagskultur.<br />
18(45)
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
Strukturella uttryck: Ritualer, procedurer och ceremonier upprätthåller kulturen genom att de<br />
upprepas på samma sätt år efter år och förmedlar samma budskap hela tiden. Organisationer<br />
har en benägenhet att rekrytera personer som passar in i den befintliga <strong>organisationskultur</strong>en<br />
och bidrar därmed till att upprätthålla den.<br />
5.3 Kulturella skillnader<br />
Kulturella skillnader kan leda till kulturella misstag och de kan ge ett gott skratt. Dock kan<br />
små genuina kulturella misstag och missförstånd få enorma konsekvenser. I praktiken kan<br />
kulturell inkompetens i affärssammanhang med lätthet äventyra miljontals kronor i ödelagda<br />
förhandlingar, förlorade försäljningar och kontrakt samt dåliga kundrelationer (Gannon, M,<br />
1994). Dessutom kan den interna effektiviteten i ett multinationellt företag försämras om<br />
chefer och övriga anställda inte är på samma ”våglängd” (Bjerke, 1998). Därmed är kulturell<br />
kartläggning och förståelse <strong>av</strong> landet <strong>av</strong> stor betydelse när man vill göra affärer med andra<br />
länder.<br />
Professorn Geert Hofstede har mellan 1967-1973 genomfört en undersökning på IBM som<br />
involverade både chefer och medarbetare i <strong>över</strong> sjuttio länder. Hofstede utvecklade en modell<br />
som definierar fyra dimensioner vilka är: maktdistans, individualism kontra kollektivism,<br />
maskulinitet kontra femininet och osäkerhetsundvikande. Kulturdimensionerna hjälper till att<br />
förklara varför folk från olika länder beter sig som de gör (Hofstede 1991). Dessa<br />
dimensioner är tänkta att visa kulturella skillnader och dess betydelse för relationer i<br />
affärssammanhang.<br />
5.3.1 Maktdistans<br />
Maktdistans <strong>av</strong>speglar de olika länders svar på grundfrågan hur man ska hantera det faktum<br />
att människor är ojämlika. Vi kan säga att denna dimension ger oss beroendeförhållandena i<br />
ett land. Maktdistans definierar i hur hög grad de mindre kraftfulla medlemmarna <strong>av</strong><br />
institutioner och företag inom ett land förväntar sig eller accepterar att makt fördelas ojämlikt.<br />
Med institutioner menas sådana grundbeståndsdelar i samhället som familjen, skolan,<br />
lokalsamhället och organisationer (Hofstede, 1998).<br />
I länder där medarbetare inte är särskild rädda för sina chefer där chefer inte är diktatoriska<br />
föredras en konsulterande ledningsstil, det vill säga chefer som rådgör med sina underställda<br />
före beslut. Det är exempel på ett land med en låg maktdistans. I länder på den motsatta sidan<br />
<strong>av</strong> maktdistansskalan, där medarbetare oftast är rädda för och oeniga med sina chefer där<br />
cheferna är dominanta och ej lyhörda är sannolikheten mindre att ha önskemål om<br />
konsulterande chefer. I länder med stor maktdistans uppfattar <strong>över</strong>ordnade och underställda<br />
varandra som existentiellt ojämlika. Det hierarkiska systemet anses vara baserad på denna<br />
existentiella ojämlikhet. Företag centraliserar makten så mycket det går till ett fåtal<br />
människor. Underordnade förväntas bli beordrade. Det finns många chefer och de är<br />
strukturerade i en hierarki. Det råder stora löneskillnader i lönesystemet mellan toppen och<br />
botten i företaget. Chefer har rätt till privilegier (interna lagar) och all kommunikation mellan<br />
anställda och chefer påbörjas <strong>av</strong> cheferna. Den föredömliga chefen i det här fallet är, enligt<br />
medarbetarna, välvillig diktator eller en ”god fader”. Relationen mellan medarbetare och<br />
ledare i ett företag med hög maktdistans är ofta känsloladdade. Vidare är det äldre chefer som<br />
uppskattas och synliga statussymboler bidrar till chefens makt (Hofstede, 1998).<br />
19(45)
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
Länder med liten maktdistans, är ovannämnda situationer det motsatta. Löneskillnaden mellan<br />
chef och underordnade är små. Arbetare är högt kvalificerade, manuellt sysselsättning har<br />
högre status än enkelt kontorsarbete. Vidare ska ”medarbetare på golv” kunna nå sina högre<br />
chefer utan problem. Privilegier för de högt uppsatta anses olämplig. Yngre chefer värdesättes<br />
i större utsträckning och egenskaper som lyhördhet och ödmjukhet uppskattas och önskas.<br />
Att vara en demokrat är det optimala (Hofstede, 1998).<br />
5.3.2 Kollektivism och Individualism<br />
Maktdistans<br />
Hög maktdistans Låg maktdistans<br />
”Beroendeförhållanden mellan makth<strong>av</strong>are<br />
och underordnade inom organisationen”<br />
Figur 2. Griffin & Pustay, International business (2004)<br />
Större delen <strong>av</strong> jordens befolkning lever i samhällen där gruppers intressen har <strong>över</strong>handen i<br />
förhållande till individens intressen. Dessa samhällen kallar Hofstede för kollektivistiska.<br />
Hofstede menar att den första grupp vi kommer i kontakt med är familjen och det är då man<br />
förstår beroendeförhållandet i en grupp, redan vid barndomstid. En minoritet <strong>av</strong> befolkningen<br />
på vår jord lever i samhällen där individens framgångar har större betydelse än gruppens,<br />
dessa kallar Hofstedes för individualistiska (Hofstede, 1998)<br />
Denna dimension kan definieras som följande, individualism gäller i samhällen i vilka banden<br />
mellan individerna är lösa. Var och en förväntas sköta sig själv och sina närmaste i familjen.<br />
Kollektivism, kännetecknar samhällen i vilka människor från födelsen och framåt integreras i<br />
starka, väl sammanhållna grupper, som under personens hela livstid fortsätter att skydda<br />
honom eller henne i gengäld för ovillkorlig lojalitet (Hofstede, 1998)<br />
Kollektivism kontra Individualsim<br />
Individualism Kollektivism<br />
”Intresse för den enskilda individen kontra intresset för gruppen”<br />
Figur 3. Griffin & Pustay, International business (2004)<br />
20(45)
5.3.3 Könsroller<br />
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
Förutom den självklara biologiska skillnaden mellan män och kvinnor finns det en rad andra<br />
skillnader som framhävs olika beroende på vilken kultur det handlar om.<br />
Maskulinitet präglar samhällen i vilka de sociala könsrollerna är tydligt separerade. Män<br />
förutsätts vilja hävda sig, vara tuffa och inriktade mot materiell framgång. Kvinnor däremot<br />
förutsätts vara med anspråkslösa, mjuka och engagerade <strong>av</strong> livets kvalitéer.<br />
Femininet präglar samhällen i vilka de sociala könsrollerna <strong>över</strong>lappar varandra. Både män<br />
och kvinnor förutsetts vara anspråkslösa, ömma eller mjuka och inriktade på livets kvalitet.<br />
(Hofstede, 1998)<br />
Denna dimension har en enorm påverkan på arbetsplatsen. Speciellt påverkas<br />
problemlösningar. I länder med maskulina drag som USA eller Storbritannien vill man att<br />
konflikter ska lösas med strid. Medan feminina länder som Holland och Sverige vill lösa<br />
problem genom att kompromissa och förhandla (Hofstede, 1998)<br />
Den maskulina chefen är beslutsam, självhävdande och aggressiv. Han är ensam<br />
beslutsfattare. Den feminina chefen är å andra sidan är inte lika synlig, han eller hon är<br />
instinktiv snarare än beslutsam samt söker sammanstämmighet (Hofstede, 1998)<br />
Könsroller<br />
Maskulinitet Femininet<br />
”Graden <strong>av</strong> hur mycket ett samhälle framhåller den traditionella maskulina rollen kontra den<br />
feminina rollen”<br />
5.3.4 Osäkerhetsundvikande<br />
Figur 4. Griffin & Pustay, International business (2004)<br />
Osäkerhet är inte alltid det lättaste här i livet och speciellt inte när det gäller affärer. Extrem<br />
osäkerhet skapar outhärdlig ångest. Varje samhälle har på sitt sätt utvecklat olika lösningar på<br />
att hantera denna ångest. Lösningar kan variera allt från teknologi, lagstiftning och religion.<br />
All teknologi <strong>av</strong>ser att hjälpa till att undvika osäkerheter som orsakas <strong>av</strong> naturen. Lagar och<br />
regler <strong>av</strong>ser att hejda osäkerhet när det gäller andra människors handlingssätt, detta är<br />
speciellt märkbart på arbetsplatserna. Religionen kan hjälpa till att acceptera de osäkerheter<br />
som man inte kan försvars sig mot.<br />
Definitionen kan sägas vara i hur hög grad medlemmarna i en kultur känner sig hotade <strong>av</strong><br />
osäkra eller okända situationer. Denna känsla uttrycks bland annat genom ett behov <strong>av</strong><br />
förutsägbarhet, ett behov <strong>av</strong> skrivna och oskrivna regler.<br />
Osäkerhetens dilemma är en subjektiv upplevelse, en känsla. Men dessa känslor är inte bara<br />
personliga utan kan även till en del delas <strong>av</strong> andra människor i omgivningen. Precis som<br />
21(45)
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
värderingar är osäkerhetskänslor anskaffade och inlärda. Osäkerhetsundvikande är från stark<br />
till svag.<br />
I starkt osäkerhetsundvikande länder finns det många formella och informella och/eller<br />
oskrivna lagar och regler som styr en organisations aktörers (arbetsgivare och anställda)<br />
rättigheter och plikter. I länder med en stark maktdistans tar chefens enorma makt plats för de<br />
interna reglerna. Behovet <strong>av</strong> reglar baseras på psykologi framför förnuft. Behövligheten <strong>av</strong><br />
lagar och regler i ett land med starkt osäkerhetsundvikande är känslogrundat. Det<br />
känslomässiga behovet <strong>av</strong> lagar och regler bidrar i ett samhälle med ett starkt<br />
osäkerhetsundvikande till att regleringar i samhället är oförnuftiga och ej praktiska i<br />
vardagen. I länder med en låg eller ingen osäkerhetsundvikande är det motsatta förhållanden<br />
som gäller.<br />
Osäkerhetsundvikande<br />
Låg osäkerhetsundvikande Hög osäkerhetsundvikande<br />
5.4 Human Resource Management<br />
”En emotionell respons till osäkerhet och förändringar”<br />
Figur 5. Griffin & Pustay, International business (2004)<br />
Organisationer finns för att människor skapar det och blir företagets byggstenar. Mänskliga<br />
resurser är en betydelsefull faktor för ett företags framgång och undergång (B. Parker, 1998).<br />
Sammansättningen <strong>av</strong> medarbetare, ledning, kulturinnehåll och kulturuttryck utgör hela<br />
<strong>organisationskultur</strong>en. Därför är det <strong>av</strong> vikt att veta vem man ska rekrytera. För HR ansvariga<br />
handlar det om hur de ska selektera, utveckla, skola och kompensera de mänskliga resurserna<br />
i företaget. Dessa beståndsdelar indikerar vikten att HRM- ansvarigas roll i arbetet att<br />
rekrytera rätt från början (B. Parker, 1998). Ett osynligt ansvarsområde som är väldigt<br />
komplext för HR ansvariga är egenskaper som intellekt, färdigheter, förmågor och attityder<br />
från medarbetarnas sida gentemot arbetet som (Mcdonald & Jeffrey, 1991).<br />
5.4.1 Human Resource Managements ansvarsområde<br />
Att hantera människor från andra kulturer skapar många utmaningar för ledare och chefer,<br />
ofta på grund <strong>av</strong> människor själva skapar dessa utmaningar. Internationella HR ansvarigas<br />
huvuduppgift ligger i att hitta en balans som kan bidra till att strukturera organisationen så att<br />
den kan vara handlingskraftig. Det måste frågas vilken slags medarbetare företaget beh<strong>över</strong><br />
och vart han/hon ska lokaliseras för att få en optimal verkan.<br />
Rekryterar: Rekryteringsprocesser möjliggör att plocka ut samt attrahera lämpliga kandidater<br />
till olika poster inom företaget. HRM ansvarigas föreställning <strong>av</strong> en lämplig kandidat är en<br />
jämkning mellan kandidatens färdighet och företagets kr<strong>av</strong> (Schwind, Das & Wagar 2005).<br />
Sedan åttiotalet har gemensamma värderingar mellan företag och kandidater fått en betydande<br />
del i rekryteringsprocessen och det läggs en stor vikt på att hitta personer som delar företagets<br />
värderingar. (Postner et al, 1985 se McDonald & Jefferey).<br />
22(45)
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
Utbildning: Att utbildning är viktig är en självklarhet och det är HR ansvariga som står för<br />
vilka utbildningspaket som ska formas för ett optimalt resultat. Utbildningspakten består <strong>av</strong><br />
allt från de dagliga rutinerna till när och varför företaget grundades. Som sagts tidigare har<br />
värderingar mellan företag och medarbetare blivit allt viktigare när ett företag rekryterar. För<br />
att kunna använda gemensamma värderingar som hjälpmedel för framgång och effektivitet<br />
inom organisationen krävs omfattande utbildning om företagets <strong>organisationskultur</strong> särskilt<br />
viktigt är det när man har sin verksamhet i ett annat land<br />
Utvärdera resultat: Med hänvisning till de två ovanstående punkterna krävs en omfattande<br />
utvärdering <strong>av</strong> rekryteringsprocessen för att kunna <strong>av</strong>göra om resultatet har varit det företaget<br />
eftersträvade att åstadkomma om inte krävs undersökningar och bearbetning för att ta reda på<br />
bristerna (Schwind, Das & Wagar 2005).<br />
Kommunicerar: Företag kommunicerar med sina anställa genom en rad olika<br />
kommunikationsverktyg. Det kan vara via intranät, anslagst<strong>av</strong>lor, möten, öppna samtal med<br />
medarbetare och kulturella uttryck. Kommunikationsverktygen kan användas dels för att<br />
sända budskap och dels för att få feedback från medarbetarna. Det är särskilt viktigt att beakta<br />
vilka förutsättningar den tänkta målgruppen har när man kommunicera, råder det kulturella<br />
skillnader kan kommunikationen misstolkas och man får oönskade resultat (Schwind, Das &<br />
Wagar 2005).<br />
Ovannämnda faktorer är mer komplexa i globala sammanhang på grund <strong>av</strong> kulturella<br />
skillnader som finns. Det blir betydligt svårare att föra samman alla individer i ett företag på<br />
samma spår för att arbeta mot företagets mål. Avvikelser i hur människor tänker, deras<br />
lojalitet gentemot sitt arbete, förmågor, färdigheter och kompensationer varierar då i stor<br />
omfattning (B. Parker, 1998).<br />
5.4.2 Vikten <strong>av</strong> delade värderingar<br />
HRM ansvariga måste vara väl medvetna om att delade värderingar är en förutsättning för en<br />
lyckad rekrytering. Under det senaste decenniet har begreppet värderingar blivit allt mer<br />
uppmärksammat både på en akademisk nivå och i affärstidningar (McDonald & Jeffrey).<br />
Enligt Schein och McCoy sägs det att enastående resultat får företag med medarbetare som<br />
delar företagets värderingar. Enligt en litteraturstudie (McDonald & Jeffrey, 1991) har<br />
gemensamma värderingar en stor inverkan på en organisations effektivitet.<br />
Ett antal undersökningar har visat att en stark värdering och en förening <strong>av</strong> värderingar inom<br />
företaget är en bidragande faktor för att alla ska arbeta hårt och effektivt mot företagets<br />
målsättning (Tagiuri & Guth, et al, se McDonald & Jeffrey). Nedan redovisas några exempel<br />
på detta ur forskningen:<br />
• Företagets värderingar i förening med medarbetarnas värderingar vägleder<br />
medarbetarna genom alla de dagliga beslut som skall fattas. (Deal & Kennedy, 1982<br />
se McDonald & Jeffrey).<br />
• Tydliga värderingar i ett företag bidrar med att det blir lättare att beslut på alla nivåer<br />
inom företaget (Schmidt & Postner, 1982, se Ibid).<br />
23(45)
KAPITEL 5 TEORETISK REFERENSRAM<br />
• Gemensamma värderingar anses som nyckeln till motivation och engagemang hos<br />
medarbetare Individers olika värderingar är en källa och förklaring till varför<br />
konflikter uppstår mellan företag och individen. Företag som arbetar med långsiktiga<br />
mål och som vill bibehålla en stark <strong>organisationskultur</strong> måste låta HRM ansvariga<br />
komma in i ledningsrummet och ta del <strong>av</strong> vardagen där. Resultatet <strong>av</strong> HRM aktiviteter<br />
är något som berör alla i företaget (Chatman 1988, Postner et al, 1985, Rhodes, 1987<br />
se Ibid).<br />
24(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
6 EMPIRI<br />
I följande <strong>av</strong>snitt presenteras en sammanställning <strong>av</strong> den empiri som har insamlats och<br />
struktureras upp enligt modellen i <strong>av</strong>snitt fyra. Samtliga respondenters svar kommer att<br />
återges enskilt under varje variabel.<br />
6.1 Ledarskap på <strong>IKEA</strong> <strong>över</strong> <strong>gränserna</strong><br />
Hur använder <strong>IKEA</strong> sig <strong>av</strong> ledarskap och vilken betydelse har det inför implementeringen <strong>av</strong><br />
<strong>organisationskultur</strong>en i andra länder?<br />
Martin Liabäck (Kulturbärare, <strong>IKEA</strong> Tokyo)<br />
Martin Liabäck menar att inom <strong>IKEA</strong> är chefskap mer en arbetsfördelning än struktur och<br />
titel. En chef är inte mer värd än en medarbetare. Om en chefs lön är högre än en<br />
medarbetares beror det på arbetsbelastningen och att ansvaret är olika fördelade. Han menar<br />
att någon måste sköta bemanningen, planeringen, strategi och någon måste stå i kassan. Alla<br />
saker är lika viktiga. <strong>IKEA</strong> säljer möbler och det gör företaget o<strong>av</strong>sett var i organisationen<br />
man befinner sig.<br />
Det pratas mycket om att <strong>IKEA</strong> har en platt organisation i Sverige men faktum är att det ändå<br />
finns en struktur men som inte är uttalad. Det ställer höga kr<strong>av</strong> på medarbetarna att förstå de<br />
outtalade reglerna. Medarbetare har friheten att komma med feedback men man måste få en<br />
känsla eller förståelse för när det är lämpligt att kritisera chefen. Det är en utmaning som<br />
<strong>IKEA</strong> står inför etableringen i Japan. Det är viktigt att få den främmande kulturen att öppna<br />
sig och våga säga vad de tycker och tänker, precis som <strong>IKEA</strong> medarbetare gör här hemma i<br />
Sverige men samtidigt få dem att förstå de icke outtalade regler som finns i företaget. Den<br />
mixen kommer att vara väldig svår i Japan, berättar Martin.<br />
Svar på frågan: <strong>IKEA</strong> använder sig <strong>av</strong> ledarskapet som vägvisning och för att uppnå balans<br />
på arbetsfördelningen men också för att hålla ihop företagets dagliga arbete<br />
Kjell Rostner (kundservice ansvarig, <strong>IKEA</strong> Barkarby- Italien)<br />
Kjell Rostner berättar att det inte finns någon hierarki på <strong>IKEA</strong> utan att företaget är en platt<br />
organisation. Det som skiljer ledarskap på <strong>IKEA</strong> mot andra företag är att chef och ledare inte<br />
anses vara samma sak som det kan göra på andra företag. Man är mera ledare i dag än chef,<br />
chefskapet är något man får på papper, ledarskap är något som man får underifrån från sina<br />
medarbetare. Chef är därmed bara en position. De nio teserna har satt sina spår i<br />
organisationen vid det här laget menar Kjell och det har sin påverkan på hur ledare på <strong>IKEA</strong><br />
ska agera och tydliggöra målen och visionen.<br />
Vidare säger Kjell att utifrån den kultur som finns, blir man väldigt styrd och det gör det<br />
väldigt svårt att göra någon form <strong>av</strong> karriär om man inte lever som man lär på <strong>IKEA</strong>.<br />
I andra kulturer där man har andra uppfattningar om chefsrollen, är det viktigt att berätta att<br />
en chef på <strong>IKEA</strong> inte beh<strong>över</strong> kunna och veta allt, utan tanken är att han/hon ska agera som<br />
coach och ge utrymme för medarbetare att tänka själva och komma fram till lösningar. Det<br />
25(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
finns medarbetare som kan mer än chefen och det är inget fel med det. De ses som goda<br />
medarbetare i de mål och syften man har i arbetet. Det finns någonting bra i alla människor,<br />
det gäller bara att ”trycka på de rätta knapparna som chef”. När man kommer till ett<br />
främmande land med en ny kultur, skickar företaget ikeaner som kan <strong>IKEA</strong>: s ledarskap till<br />
andra länder. De här personerna föregår med ett gott exempel och lever som de lär, det vill<br />
säga att man är ett med ”teamet” och spelar.<br />
<strong>IKEA</strong> måste skapa förtroende för sina medarbetare, genom att leva som man lär, Kjell är helt<br />
<strong>över</strong>tygad om att det ä <strong>IKEA</strong>: s ledarstil som har gjort företaget framgångsrikt. Det handlar<br />
inte om titlar utan hur man är som människa, som coach när man jobbar i egenskap som chef.<br />
Det är även viktigt att man som chef även kan vara chef, för att någon form <strong>av</strong> styrning måste<br />
det finnas. Det är att skapa balans mellan dessa två egenskaper och det är kanske det som<br />
kännetecknar <strong>IKEA</strong> menar Kjell.<br />
Svar på frågan: <strong>IKEA</strong> använder ledarskapet för att kommunicera det finns ingen hierarki men<br />
det finns någon form <strong>av</strong> styrning som är nödvändig. Ledarskapets betydelse är stor för <strong>IKEA</strong><br />
speciellt när man etablerar sig i andra länder då det är <strong>av</strong> vikt att tala om hur <strong>IKEA</strong><br />
använder sig <strong>av</strong> ledarskap för det är det somt har gjort <strong>IKEA</strong> framgångsrikt.<br />
Lena Melander (Kommunikations och Inredningschef, <strong>IKEA</strong> Barkarby- Usa, Dubai)<br />
Lena berättar att <strong>IKEA</strong> använder sig <strong>av</strong> situationsanpassat ledarskap vilket innebär att som<br />
chef måste man kunna vara flexibel och delegera, instruera, stödja och coacha när det behövs.<br />
Man är olika som chefer och det är ”bara jag som vet vad jag är bra på ”och den<br />
självkännedomen måste man ta vara på. Det finns en strävan efter att ha olika chefer som är<br />
olika duktiga på att delegera, coacha, stödja eller instruera. Den vanligaste typen på <strong>IKEA</strong> är<br />
dock att man är coachar än någonting annat. Medarbetarna känner till det här och man träffas<br />
för att göra en uppföljning för att se om det görs på rätt sätt. Men det kan även bli konflikter<br />
ibland, då man som ledare har svårt att vara chef som man också beh<strong>över</strong> vara när man skall<br />
leda.<br />
Att integrera <strong>IKEA</strong>: s ledarstil i vardagen i andra länder menar Lena inte kan göras från<br />
skrivbordet, utan det måste göras genom handling. Det håller inte att enbart prata om hur<br />
saker och ting skall göras utan det är viktigt som chef på <strong>IKEA</strong> att själv gå ut och göra saker<br />
och föregå med ett gott exempel, både i andra länder och i Sverige. Chefer plockar upp skräp<br />
och drar kundvagnar när det behövs och förväntar sig också att medarbetarna skall göra det.<br />
På det här sättet kommunicerar en chef och ledare hur de vill ha det i företaget. När Lena<br />
medverkade i etableringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong> i USA och Dubai upptäckte hon ganska snabbt att fanns<br />
en tydlig hierarki. I Dubai var det svårt att ha en dialog med medarbetarna på grund <strong>av</strong> att de<br />
såg Lena som en chef. Det var svårt för dem att vara öppna och berätta om saker och ting. Det<br />
var inte den mest lyckade etableringen på grund <strong>av</strong> att kommunikationen inte fungerade bra<br />
på grund att inställningen var helt annorlunda i Dubai.<br />
Svar på frågan: <strong>IKEA</strong> använder sig <strong>av</strong> ett situationsanpassat ledarskap och det har en stor<br />
betydelse för företaget, varför det görs uppföljning är för att kontrollera att chefen är på rätt<br />
väg. Olika chefsegenskaper är önskat <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>. <strong>IKEA</strong> ledare och chefer skall främst fungera<br />
som coach och visa hur de vill ha istället för att säga eller kräva något. Betydelsen <strong>av</strong><br />
26(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
ledarskap är stor inför implementering <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en och på grund <strong>av</strong> kulturella<br />
skillnader måste visa ännu tydligare hur <strong>IKEA</strong> gör.<br />
Jan -Heim Morels (Assistant varuhuschef/Varuhuschef i <strong>IKEA</strong> Kina)<br />
Jan-Heim menar att för att <strong>IKEA</strong> ska kunna ha en platt organisation krävs öppenhet. Att vara<br />
chef på <strong>IKEA</strong> innebär att vara ett föredömligt gott exempel det vill säga leva som man lär.<br />
Självmedvetenhet är en central del i utbildningen. Känner man sig själv och är medveten om<br />
sina egenskaper, kan man leda andra människor.<br />
Jan-Heim ger ett bra exempel på ledarskapets betydelse, ”Vi säger såhär om man har en<br />
fabrik, då har man maskiner och man måste vårda sina marskiner för att kunna vara lönsam,<br />
annars går det åt pipan”. Vi har inga maskiner utan våra resurser är människor och vi måste ta<br />
hand om dem. Ju fler människor är motiverade i företaget, desto bättre resultat. Man måste<br />
vårda sina resurser för annars så fungerar det inte”. Det här är en indikation på hur viktig<br />
ledarskapet är och speciellt när <strong>IKEA</strong> etablerar sig i andra länder, det krävs att förstå hur den<br />
andra kulturen fungerar för att kunna leda som man gör i Sverige.<br />
Man måste som chef förstå förutsättningarna i den nya kulturen och vara mycket mer<br />
uppmärksam och mer lyhörd än vad man brukar vara. Jan- Heim berättar att när han – 98<br />
började jobba i Kina fanns det medarbetare som var ”kineser” som idag är ikeaner tack vare<br />
<strong>IKEA</strong>: s ledarskap att möjliggöra förutsättningar för medarbetare som vill utvecklas.<br />
Svar på frågan: <strong>IKEA</strong> har en liberal ledning och för att den ska ha betydelse i vardagen<br />
måste chefer och ledare vara ett fördömligt gott exempel genom handling. Ledarskap på<br />
<strong>IKEA</strong> är att ”vårda” sin personal. Ledarskapet inför implementeringen <strong>av</strong><br />
<strong>organisationskultur</strong>en kräver mer lyhördhet.<br />
Cenneth Bäckman (InterIkeaSystem, <strong>IKEA</strong> Helsingborg)<br />
Enligt Cenneth handlar <strong>IKEA</strong>: s ledarskap mer om att coacha än att vara chef. Genom<br />
ledarskap vill man utveckla andra för att nya personer ska kliva fram. <strong>IKEA</strong> är en platt<br />
organisation, där man inte vill att det ska vara långt mellan beslut och handling. Cenneth<br />
menar att idag finns det <strong>över</strong> 80 000 <strong>IKEA</strong> medarbetare runt om i världen och naturligtvis när<br />
man pratar om olika kulturer så finns det olika managementstilar. Sverige är van vid en annan<br />
hållning till chefen och organisationen än vad man i andra länder. I andra länder finns det en<br />
helt annan syn på respekt och hierarki som inte existerar i Sverige.<br />
Svar på frågan: <strong>IKEA</strong> använder ledarskap för att coacha sina medarbetare till att utvecklas.<br />
Ledarskap på <strong>IKEA</strong> skall inte vara komplicerad, det ska inte vara lång väg mellan handling<br />
och beslut.<br />
27(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
6.2 <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> och dess betydelse och implementering i andra länder<br />
Används <strong>organisationskultur</strong>en som ett sofistikerat tänkande eller praktiskt nytta i företaget?<br />
Blir det någon anpassning <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en i andra länder?<br />
Martin Liabäck (Kulturbärare, <strong>IKEA</strong> Tokyo)<br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> är densamma <strong>över</strong> hela världen. Martin berättar att han har<br />
arbetat på många andra företag innan <strong>IKEA</strong> där man har en hel del policys och regler. <strong>IKEA</strong><br />
är ett <strong>av</strong> de få företagen vilket Martin känner till som har väldigt få regler, utan man har ett<br />
koncept och man har nio teser som berättar om vad som är vikigt, hur man ska tänka eller vad<br />
tanken med konceptet är. Förstår man konceptet och de nio teserna kan man egentligen göra<br />
precis vad som helst utan regler. Martin menar, håller ikeaner sig till själva grundidén vet de<br />
därmed riktningen, om alla strävar efter samma riktning behövs det inte regler. Då förstår alla<br />
vad som fungerar och vad inte fungerar. Organisationskulturen är som en ledstjärna för <strong>IKEA</strong>,<br />
du har en vision eller ett mål och ser ganska snabbt om du är på fel väg, du vet att du måste<br />
rakt upp och är man för mycket till vänster eller till höger förstår man att något är fel.<br />
Vid implementeringen <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en i andra länder berättar Martin om hans roll i<br />
Japan. Den består <strong>av</strong> att han agerar som kulturbärare. Tanken är att han och hans andra trettio<br />
kolleger ska fungera som kulturförstärkare och se till att det dagliga <strong>IKEA</strong> ska bli verklig<br />
även i Japan. <strong>IKEA</strong> ledare skall genom att handling lära andra medarbetare hur man arbetar<br />
inom <strong>IKEA</strong> och på det sättet förverkliga de nio teserna till en praktiskt nytta i vardagen.<br />
Någon anpassning blir det inte <strong>av</strong> kulturen.<br />
Svar på frågan: <strong>IKEA</strong> använder <strong>organisationskultur</strong>en som praktiskt nytta i vardagen och de<br />
nio teserna är centrala i företaget, <strong>organisationskultur</strong>en är som en ledstjärna. Någon<br />
anpassning <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en blir det inte. <strong>IKEA</strong> behåller samma <strong>organisationskultur</strong><br />
vilket håller samman företaget ute i världen. Istället skickas det iväg personer med kompetens<br />
för att förankra <strong>organisationskultur</strong>en i det nya landet.<br />
Kjell Rostner (kundservice ansvarig, <strong>IKEA</strong> Barkarby- Italien)<br />
Kjell börjar med att berätta om <strong>IKEA</strong>-andan och att det finns olika bilder <strong>av</strong> den. Vad är<br />
<strong>IKEA</strong>-andan för mig, vad är den för dig, vad är den för dem som är utanför företaget? Det är<br />
viktigt att man håller sig ”inom ramarna” när man etablerar <strong>IKEA</strong>-kulturen och <strong>IKEA</strong>-andan.<br />
Det är det en sak vad man har på pappret och en annan sak när att tillämpar den i vardagen.<br />
Vidare berättar Kjell att man inte ändrar på <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> utan man får<br />
medarbetarna att förstå den och naturligtvis tar det olika lång tid att lära sig den. Det är<br />
väldigt viktigt att ha öppna dörrar och säga vad <strong>IKEA</strong> som företag står för, så att det inte blir<br />
fel bild <strong>av</strong> företaget.<br />
Svar på frågan: Organisationskulturen är mycket stark och betyder mycket för <strong>IKEA</strong> och den<br />
används i vardagen och hjälper till att ta de rätta besluten.<br />
28(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
Lena Melander (Kommunikations och Inredningschef, <strong>IKEA</strong> Barkarby- Usa, Dubai)<br />
Lena hänvisar till Ingvar Kamprads nio teser. De finns ganska inrotat i <strong>IKEA</strong>, fastän de inte<br />
reflekteras varje dag. De bara finns där och det är väldigt starkt. I Dubai när man skulle<br />
implementera <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> tog man in ett antal skandin<strong>av</strong>er som kulturbärare<br />
som skulle vara med och agera och förankra <strong>IKEA</strong>: s organisations kultur. Något som tillhör<br />
och är central i <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> och ledarskapet är omtänksamheten för<br />
medarbetare. Som till exempel berättar Lena att i lagerutbyggnaden på <strong>IKEA</strong> Barkarby skall<br />
det alltid finnas dusch och kaffe för de medarbetare som kör långtradare. De skall kunna<br />
använda sig <strong>av</strong> det om det skulle behövas. Men det är inte alltid så självklart utomlands att det<br />
skall finnas sådana tillgängligheter för medarbetare.<br />
Vad beträffar kulturuttrycken menar Lena liksom de andra respondenterna att de är viktiga för<br />
implementeringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> eftersom de är mer konkreta att se och<br />
känna och kan lättare kommuniceras till medarbetarna i andra kulturer. Genom sitt<br />
uppförande visar ledarna på <strong>IKEA</strong> vad som förväntas <strong>av</strong> övriga medarbetare, ”lev som du<br />
lär”. Vidare duar man varandra inom företaget för att radera bort barriären som finns mellan<br />
chefer och medarbetare. Likaså äter chefer och medarbetare i samma matsal, har samma<br />
parkeringsplats med mera. Chefer och medarbetare har samma arbetskläder med namnbricka<br />
med bara förnamnet på för att visa att alla är lika.<br />
För kunder visar <strong>IKEA</strong> sin omtänksamhet genom att erbjuda gratis barnpassning och det finns<br />
i alla länder. Sådana symboler skapar medarbetarnas och kundernas uppfattning om företaget.<br />
Det är mycket symboler som talar om hur <strong>organisationskultur</strong>en är och hur den påverkar<br />
vardagen.<br />
Lena berättar också att när <strong>IKEA</strong> etablerar sig i andra länder genom ett franchise<strong>av</strong>tal, blir det<br />
tyvärr lite annorlunda. Eftersom <strong>IKEA</strong> inte har lika mycket rätt att yttra sig men självklart<br />
finns det hårda och tydliga riktlinjer som landet i fråga måste följa annars tar <strong>IKEA</strong> tillbaka<br />
<strong>av</strong>talet. <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> blir inte lika <strong>av</strong>görande i länder med franchise<strong>av</strong>tal.<br />
Svar på frågan: Organisationskulturen fungerar som något symboliskt för företagets vardag.<br />
De nio teserna har satt sina spår och påverkar alla djupt. Symbolerna har stor betydelse för<br />
<strong>IKEA</strong> när man implementerar <strong>organisationskultur</strong>en för de är konkreta och kan<br />
kommuniceras lättare. Men tyvärr tappar den sin mening i länder med franchise<strong>av</strong>tal.<br />
Jan -Heim Morels (Assistant varuhuschef/Varuhuschef i <strong>IKEA</strong> Kina)<br />
Jan- Heim liksom alla andra respondenter berättar att <strong>IKEA</strong> har en väldigt stark<br />
<strong>organisationskultur</strong> och att så fort <strong>IKEA</strong> går utanför Sveriges gränser är det viktigt att bevara<br />
den som den är. <strong>IKEA</strong> kan inte ha olika kulturer i olika länder utan man behåller den som den<br />
är. Däremot finns det saker man tar hänsyn till, framför allt i Kina, där det är ett annorlunda<br />
tänkande. Deras värderingar har ibland andra innebörder jämfört med <strong>IKEA</strong>: s värderingar.<br />
Man måste komma <strong>över</strong>ens om vad de olika värderingar står för, för en kines och en ikean<br />
eller vilket land som helst företaget kliver in i. Ledare och chefer beh<strong>över</strong> inte längre<br />
reflektera så mycket <strong>över</strong> de nio teserna utan det finns i ryggmärgen.<br />
29(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
Svar på frågan: Organisationskulturen betyder mycket för <strong>IKEA</strong> och det dagliga arbetet och<br />
den blir ännu viktigare i andra länder då det är en annan kultur och allt som är självklart för<br />
ikeaner är inte självklart för andra kulturer.<br />
Cenneth Bäckman (InterIkeaSystem, <strong>IKEA</strong> Helsingborg)<br />
Cenneth berättar att en del <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s ledarskap förespråkar att föregå med ett gott exempel<br />
genom att leva upp till Ingvar Kamprads nio teser. Kulturbärare är de som får ta de första<br />
stegen och föregå med ett gott exempel och förankra kulturen vidare till chefer och<br />
medarbetare i andra länder. Det är viktigt att från början anställa personer som passar <strong>IKEA</strong>: s<br />
<strong>organisationskultur</strong> och har tillräckligt med kunskap om den lokala kulturen. Till exempel är<br />
Japanchefen, svensk men som har jobbat, levt i Japan i sjutton år och kan den lokala kulturen.<br />
Cenneth menar, har man arbetat på <strong>IKEA</strong> ett tag sitter Ingvar Kamprads nio teser i<br />
ryggmärgen. Snarare är det så att man anpassar det man gör till <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong><br />
på olika sätt.<br />
Svar på frågan: Organisationskulturen betyder mycket för <strong>IKEA</strong>, den formar ledarskapet.<br />
Någon anpassning <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en blir det inte utan det är sysslor som anpassas<br />
efter <strong>organisationskultur</strong>en.<br />
6.3 Kulturella skillnader<br />
Hur viktigt är det att förstå de kulturella skillnader när <strong>IKEA</strong> implementerar sin<br />
<strong>organisationskultur</strong> i andra länder, exempel på problem som man har stött på utifrån tidigare<br />
etableringar? Alla respondenter har fått göra en analys <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> utifrån<br />
Hofstedes dimensioner.<br />
Martin Liabäck (Kulturbärare, <strong>IKEA</strong> Tokyo)<br />
Martin berättar att det är väldigt viktigt att förstå kulturen i det nya landet. På grund <strong>av</strong> att han<br />
behärskar det japanska språket och förstår den japanska kulturen har han blivit anställd <strong>av</strong><br />
<strong>IKEA</strong> Tokyo. Hans uppgift är att agera som kulturbärare i Japan vilket är en viktig del <strong>av</strong><br />
implementeringsprocessen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>. Att ha kunskap och förstå landets<br />
kultur kan hjälpa en ledare hindra misskommunikation eller missförstånd som uppstår på<br />
arbetsplatsen. Martin menar att de kulturella skillnaderna som uppstår är ofta källan till att<br />
integration <strong>av</strong> företagets mål blir fel uppfattade.<br />
Martins oro inför etableringen i Japan är bland annat att få medarbetarna att förstå <strong>IKEA</strong>: s<br />
normer. Det består <strong>av</strong> de outtalade reglerna (t ex att veta när man skall kritisera chefen) i<br />
företaget och de uttalade (att man kan ge kritik till chefen). Den mixen kommer att vara svår<br />
att uppnå speciellt eftersom det finns många oskrivna regler i vardagen. En annan central oro<br />
är att japaner är vana vid klara besked och tydliga riktlinjer från sina chefer och ledare. En<br />
japansk medarbetare väntar nämligen på order. Det är något som är omöjligt inom <strong>IKEA</strong><br />
världen, menar Martin. Det är för företaget viktigt att behärska och förstå den nya kulturen för<br />
att kunna inom företaget skapa gemensamma verklighetsuppfattningar och grundläggande<br />
antaganden. Martin berättar också att det kommer att vara svårt att få japaner att titulera<br />
30(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
varandra bara genom förnamn. Eftersom i Japan titulerar man varandra med ”herr<br />
Gust<strong>av</strong>sson” eller ”herr <strong>av</strong>delningschef”.<br />
Det berättas också under samma intervju att det finns bilder på det svenska landskapet på<br />
kontoren i andra länder för att personalen ska bekantas sig med <strong>IKEA</strong> och Sverige<br />
Svar på frågan: Det är viktigt att förstå den nya kulturen för att kunna kommunicera med de<br />
nya personalerna. All kommunikation påverkas <strong>av</strong> den kunskap som <strong>IKEA</strong> har om den nya<br />
kulturen och för att kunna ge rätt utbildning måste man förstå den lokala kulturen.<br />
Kjell Rostner (kundservice ansvarig, <strong>IKEA</strong> Barkarby- Italien)<br />
En händelse som Kjell vill minnas, är när han var i Italien och skulle anställa<br />
<strong>av</strong>delningschefer till varuhuset. Det var många som hade hört <strong>av</strong> sig och vid intervjuträffarna<br />
kom ”chefsattributen” fram hos italienarna. De kom i fina kostymer, slips, klockor. Det kunde<br />
man förstå för sådan är kulturen i Italien och det var <strong>IKEA</strong> medveten om. Det var dock lika<br />
bra att slå hål på den bubblan från början och berättade att så fungerade det inte på <strong>IKEA</strong>. När<br />
<strong>IKEA</strong> hade valt ut ett antal personer som fick chefspositionerna, kom de följande dag till<br />
arbetet iklädda i kostymer. Under dagen pågick utbildning och man började med att berätta<br />
för de italienska cheferna vart de skulle sitta samt att de skulle hämta och montera ihop sina<br />
egna skrivbord. Det var ett sätt att visa hur det skulle fungera på <strong>IKEA</strong>. Det här resulterade i<br />
att dag nummer tre var det inte alla som kom tillbaka till arbetet på <strong>IKEA</strong>. Det var tydligen<br />
inte vad italienarna hade förväntat sig att göra på arbetet som chef. Det vill säga att börja med<br />
att montera ihop sina egna skrivbord, det hörde inte hemma i deras värderingar. Det här var<br />
ett sätt att testa italienarna och man blev inte heller förvånad <strong>över</strong> att några inte dök upp alls<br />
till arbetet. De som valde att stanna kvar blev lite omvända, ja, nästan religiösa, det var en<br />
sådan grej för dem. Det är många gånger som så att antingen så gillar man <strong>IKEA</strong>: s<br />
<strong>organisationskultur</strong> eller så kan man inte förlika sig med det.<br />
En annan kulturell skillnad var <strong>IKEA</strong>:s duande i Italien. Det var inte så enkelt för de<br />
italienska medarbetare att ”dua” till chefer. Trots det så slutade det dock med att alla fick<br />
”dua” varandra. I <strong>IKEA</strong> kulturen är alla människor lika och det visar man bland annat genom<br />
att dua varandra.<br />
Svar på frågan: När <strong>IKEA</strong> etablerar sig i andra länder är det <strong>organisationskultur</strong>en som<br />
hjälper till att <strong>av</strong>göra om företaget har anställt rätt eller inte. På grund <strong>av</strong> dess betydelse blir<br />
det ingen anpassning utan den är lika o<strong>av</strong>sett i vilket land man etablerar sig. Men det gäller<br />
att förstå kulturen och utifrån den kommunicera till chefer och medarbetare<br />
Lena Melander (Kommunikations och Inredningschef, <strong>IKEA</strong> Barkarby- Usa, Dubai)<br />
Den största kulturella skillnaden som Lena upplevde, var när hon hjälpte till att etablera <strong>IKEA</strong><br />
i Dubai. I Dubai behandlade olika folkgrupper inom landet på olika sätt. Dessutom var det<br />
endast män på arbetsplatsen, med det är dock viktigt att på peka att året var 1988. Hierarkin<br />
som existerade där var mycket stark. Lokala chefer och medarbetare drog sina gränser för<br />
vart linjen gick. Utan att utelämna något från <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> fick man anpassa<br />
sig till den kultur som rådde i Dubai. Anpassningen var att försöka förstå motparten och<br />
dennes förutsättningar för att kunna kommunicera på samma nivå.<br />
31(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
Språk är mycket viktigt vid kommunikation, Lena delar med sig sina erfarenheter i Teneriffa,<br />
där kommunikationen var svår eftersom personalen inte kunde tala engelska. Det är viktigt att<br />
kunna kulturen och behärska språket för att reducera missförstånd med mera. Kulturen har en<br />
stor betydelse för att allt ska fungera, det krävs <strong>av</strong> ikeaner att förstå den nya kulturen som de<br />
arbetar med. Lena berättade också om hennes triangel drama som hon upplevde i USA. Där<br />
de amerikanska cheferna förväntade sig att Lena skulle hålla med dem i diskussioner för att<br />
påpeka den makt som de förfogade <strong>över</strong>.<br />
Svar på frågan: Kulturen har en stor betydelse för att allt ska fungera, det krävs <strong>av</strong> ikeaner<br />
att även kunna den nya kulturen som de arbetar med.<br />
Jan -Heim Morels (Assistant varuhuschef/Varuhuschef i <strong>IKEA</strong> Kina)<br />
Jan Heim berättar att kinesiska chefer och medarbetare har svårt att dela med sig sina<br />
erfarenheter om hur de löser de olika problemen. För kineser innebär det att blotta sig medan i<br />
<strong>IKEA</strong> kulturen är öppenhet och dela med sig kunskap en <strong>av</strong> normerna. Det här fick Jan- Heim<br />
ändra på genom att tala om och visa att det är öppenhet som håller ihop organisationen.<br />
Verklighetsuppfattningar och grundläggande antaganden har en stor påverkan på <strong>IKEA</strong> och<br />
de här två faktorerna är olika beroende på den kulturella bakgrunden. Därför är det viktigt att<br />
lära sig och förstå hur olika kulturer tänker för att kunna möjliggöra förutsättningar för<br />
kommunikation, så att medarbetare kan dela <strong>IKEA</strong>: s grundläggande värderingar.<br />
Det är oerhört viktigt att <strong>IKEA</strong> inte släpper den kultur företaget har utan den måste bibehållas.<br />
Kina är ett land med en oerhört stark hierarki. Medarbetare är vana att få order samt att de är<br />
väldigt rädda för att göra fel, att göra fel är att tappa ansiktet. <strong>IKEA</strong> måste lära dem att det är<br />
ok att göra fel, att det är så man lär och utvecklar sig. Det är en lång inlärningsprocess för<br />
kineserna att anamma <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>. De personer som Jan- Heim har arbetat<br />
sedan 1998 har verkligen förändrats och anammat <strong>organisationskultur</strong>en och blivit riktigt bra<br />
<strong>IKEA</strong> ambassadörer. Att förstå hur andra människor från olika kulturer fungerar underlättar<br />
implementeringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>.<br />
Under intervjun pratas det också om hans involvering i etableringen <strong>av</strong> varuhus i Israel och<br />
hur svårt det var där att arbeta med israeler som är väldigt stolta och vill utföra saker och ting<br />
på deras sätt. Jan- Heim menar att etableringar genom franchise <strong>av</strong>tal blir svårare att förankra<br />
kulturen. Det är deras pengar och inte <strong>IKEA</strong>: s, men trots allt så har man ett fungerande <strong>IKEA</strong><br />
varuhus i Israel också.<br />
Svar på frågan: Att förstå hur andra människor från olika kulturer fungerar underlättar<br />
implementeringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>. Det krävs att se de olika förutsättningarna<br />
och gör det bästa <strong>av</strong> det.<br />
32(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
Cenneth Bäckman (InterIkeaSystem, <strong>IKEA</strong> Helsingborg)<br />
Cenneth talar om att nätverk och kontakter är väldigt viktiga när man etablerar sig i andra<br />
länder. Det är en oerhörd nytta att ha en landschef som känner till landet. Det har funnits tider<br />
då man anställde landschefer som var svenskar eller skandin<strong>av</strong>er till ett land där de inte visste<br />
någonting om landet i fråga. Det är en del <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s strategi, att ha någon som redan känner<br />
till landet i fråga för att hjälpa <strong>IKEA</strong> till rätta från början.<br />
Svar på frågan: ”kunskap är makt”, Cenneth menar utifrån tidigare erfarenhet är det<br />
nödvändigt att vara medveten om kulturen som ikean när man ska arbetar i ett nytt land.<br />
6.3.1 Hofstedes dimensioner<br />
Samtliga respondenter blev tillfrågade om hur de ansåg <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> kunde<br />
beskrivas utifrån Hofstedes kulturdimensioner. Nedan redovisas en sammanställning <strong>över</strong><br />
samtliga respondenternas svar. Alla respondenter svarade på liknande sätt och därmed har<br />
deras svar sammanställts gemensamt.<br />
Maktdistans<br />
Alla respondenter var <strong>över</strong>ens om att det är låg maktdistans inom <strong>IKEA</strong>. Det beror på att<br />
<strong>organisationskultur</strong>en strävar efter en öppenhet och feedback från alla håll i företaget samt att<br />
det ska vara en kort väg mellan handling och beslut. Den platta organisationen gör det möjligt<br />
för medarbetarna att utvecklas och ökar medarbetarnas produktivitet och engagemang. Chefer<br />
på <strong>IKEA</strong> agerar som coach, däremot måste cheferna ha lite makt för att någon styrning måste<br />
det finnas. Denna dimension är en <strong>av</strong> de vanligaste kulturskillnader som <strong>IKEA</strong> träffar på inför<br />
etableringar i andra länder och som måste hanteras med omsorg och en djup kunskap om den<br />
stående kulturen.<br />
Individualistisk kontra kollektivism<br />
Här menade respondenterna att företaget handlade kollektivistiskt. Gruppen betyder mycket<br />
för <strong>IKEA</strong>. Man ska kunna känna gemenskap menade samtliga respondenter. En respondent<br />
tyckte att det kunde bli för mycket <strong>av</strong> det kollektivistiska tänkandet med tanke på att alla<br />
skulle vara <strong>över</strong>ens vid ett beslut att det gick för långsamt fram. Men samtidigt som <strong>IKEA</strong> har<br />
gruppen i fokus i <strong>organisationskultur</strong>en är det individuella arbetet viktigt också. Exempel på<br />
det är att kunna ta eget ansvar och lösa problem på egen hand utan att behöva springa till<br />
chefen allt för ofta.<br />
Könsroller<br />
Enligt våra respondenter beskriver de <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> som feminint. Ingvar<br />
Kamprads tes nummer två: att vilja hjälpa till, vara ödmjuk, enkel i sättet att vara, ta hand om<br />
varandra och inspirera varandra är <strong>IKEA</strong>: s sätt att vara är enligt mångas uppfattning feminint<br />
tänkande.<br />
33(45)
Osäkerhetsundvikande<br />
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> ser styrkorna i svagheterna. Företaget undviker inte osäkerhet<br />
menar respondenterna. Man ger människor ansvar, alla människor gör sitt bästa utifrån sina<br />
egna förutsättningar. Man skall kunna hantera sina styrkor och svagheter. Problem skapar<br />
möjligheter. Det är vardagen på <strong>IKEA</strong>. Den här styrkan används som verktyg under<br />
implementeringen <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en i andra länder<br />
6.4 Human Recours management<br />
Hur gör <strong>IKEA</strong> när de ska utbilda sina ledare och chefer i andra länder? Vilka kr<strong>av</strong> ställer man<br />
vid rekryteringen i andra länder?<br />
Martin Liabäck (Kulturbärare, <strong>IKEA</strong> Tokyo)<br />
Martin berättar att det är viktigt att få japanerna att förstå <strong>IKEA</strong>: <strong>organisationskultur</strong> och få en<br />
känsla <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong> gemenskapen. Han menar när du inte känner ansvar eller tillhörighet<br />
gentemot nya förhållanden så tar du inte ditt ansvar utan tänker att det inte är ”hemma”. Det<br />
blir då lätt att du känner <strong>av</strong> att det finns gränser och du kan gå till <strong>över</strong>drift. Ett typiskt<br />
exempel är när människor turistar i andra länder och beter sig hämningslösa för att dem inte<br />
känner ansvar eller tillhörighet gentemot landet i fråga.<br />
<strong>IKEA</strong> har olika utbildningssteg, men det är ingenting som är bestämt centralt utan varje land<br />
och varje varuhus har väldigt mycket frihet att följa konceptet på sitt sätt. <strong>IKEA</strong> har i andra<br />
länder utbildningspaket som heter Sweden Day. Tanken bakom de här paketen är att <strong>IKEA</strong><br />
chefer träffas vid olika tillfällen och bekantar sig med <strong>IKEA</strong> kulturen. Chefer och<br />
medarbetare har en chans att få känsla för vad <strong>IKEA</strong> säljer, vilka skälen är, vad grunden är,<br />
helt enkelt var <strong>IKEA</strong> kommer ifrån.<br />
När <strong>IKEA</strong> skall rekrytera i andra länder väljs det ut personer med bakgrund och rötter i landet<br />
ifråga. De lär sig <strong>IKEA</strong> konceptet och i vissa fall har de varit i kontakt med företaget tidigare.<br />
Vid rekrytering <strong>av</strong> personal i Japan kommer det att finnas en ikean med längre erfarenhet<br />
inom <strong>IKEA</strong> som närvarar. Det är en stor press på HR <strong>av</strong>delningen att sätta in tillräckligt med<br />
resurser för att intervjua och hitta de rätta kandidaterna till <strong>IKEA</strong>. Det som prioriteras högst<br />
<strong>av</strong> allt inför rekryteringar är värdet <strong>av</strong> gemensamma värderingar.<br />
I Japan finns det cirka sjuttio personer på projektkontoret och cirka femtio <strong>av</strong> dem är japaner.<br />
Det finns inte en logik i att låta <strong>IKEA</strong> skicka iväg ikeaner från Sverige för att rekrytera i<br />
Japan. <strong>IKEA</strong> väljer att istället att lära japaner om <strong>IKEA</strong> konceptet på tre månader för att de i<br />
sin tur skall sköta rekryteringen till varuhusen i Japan. En del <strong>av</strong> utbildningen består <strong>av</strong> att åka<br />
till andra <strong>IKEA</strong> varuhus i andra länder.<br />
Det är viktigt att vara ärliga från början vid rekryteringen. <strong>IKEA</strong> målar inte upp alla förmåner<br />
och fördelar som man brukar göra i andra företag. Det berättas från början att medarbetarna<br />
förväntas arbeta mycket och det är inga fantasilöner som de ska förvänta sig. Däremot<br />
kommer de som anställd på <strong>IKEA</strong> arbeta på ett ”häftigt” företag och ha många möjligheter till<br />
utveckling.<br />
34(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
Svar på frågan: När <strong>IKEA</strong> rekryterar ställs kr<strong>av</strong> på grundvärderingar för att det ska fungera i<br />
det långa loppet. När man anställer HR ansvariga för respektive land krävs det att han eller<br />
hon kan den lokala kulturen och kan språket, helst någon från landet i fråga. Utbildningen <strong>av</strong><br />
dessa personer sker genom omfattande utbildningspaket <strong>av</strong> olika slag.<br />
Kjell Rostner (Kundservice ansvarig, <strong>IKEA</strong> Barkarby- Italien)<br />
Vad som prioriteras från <strong>IKEA</strong>: s sida när företaget rekryterar är att förstå värderingarna och<br />
till viss mån dela dem. När en anställd delar <strong>IKEA</strong>: s värderingar får företaget bättre<br />
produktivitet samt lojalitet från personal. Det ger ett ökat tillfredställe bland personalen på<br />
arbetsplatsen.<br />
Det var de högre cheferna i Italien som fick gå en utbildning som hette <strong>IKEA</strong> WAY den var<br />
lokaliserad i Sverige och varade i cirka tre till fyra veckor. Där fick de lära sig alltifrån<br />
testamentet, <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> och alltihop vad <strong>IKEA</strong> innebar. Sedan var det deras<br />
uppgift att komma tillbaka till Italien och förankra den vidare till övriga medarbetare. Det<br />
sattes väldigt mycket tid på att utbilda alla medarbetare kring dessa ämnen. Det togs även in<br />
ett antal kulturarbetare, som Kjell. Han hade mycket ansvar nämligen att utbilda folk i <strong>IKEA</strong>:<br />
s <strong>organisationskultur</strong> samt gå igenom hela konceptet och berätta varför allt görs på <strong>IKEA</strong> vis.<br />
Fastän man berättade om <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> kunde det ändå bli problem i och med<br />
att Italienarna kom från en annan kultur och hade annat beteende. Det tryggade man genom<br />
att inte åka hem efter den första dagen efter öppning utan man var med under ett antal<br />
månader.<br />
Kjell berättar kort att <strong>IKEA</strong> i Italien hade fått lite påpekningar om att de har unga<br />
medarbetare. Där var det inte många som var <strong>över</strong> trettio. Det var inte dock inget som var<br />
uttalad under rekryteringsprocessen i Italien d.v.s. att man skulle rekrytera yngre framför<br />
äldre.<br />
Svar på frågan: Nyblivna <strong>IKEA</strong> chefer i Italien fick lära sig <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong><br />
genom att delta i olika utbildningspaket. <strong>IKEA</strong> kräver att anställda ska förstå företagets<br />
värderingar och till viss mån förestå dem.<br />
Lena Melander (Kommunikations och Inredningschef, <strong>IKEA</strong> Barkarby- USA, Dubai)<br />
Utbildning sker kontinuerligt hos <strong>IKEA</strong>, genom att vara en chef har man ständiga dialoger<br />
med sina medarbetare. För att få en bättre förståelse för den svenska kulturen och veta vart<br />
<strong>IKEA</strong> kulturen har sitt ursprung finns det en utbildning för de utländska Kommunikation och<br />
Inrednings chefer som heter Swedishness. Där finns allt om hur man ska göra och tänka på<br />
<strong>IKEA</strong> vis. Där berättas det om den svenska kulturen, <strong>IKEA</strong>: s organisations kultur samt får<br />
deltagarna vara med och fira svenska traditioner som till exempel Lucia och midsommar.<br />
Med hänvisning till kulturella skillnader som till exempel synen på ledarskap och hierarkin är<br />
det viktigt att rekrytera in rätt folk från början, för att kunna komma <strong>över</strong> den här kulturella<br />
klyftan lättare. Rekryteringen är mycket viktig för <strong>IKEA</strong> och att hitta de personer som delar<br />
<strong>IKEA</strong>:s värderingar som kan passa in i organisationen är prioritering nummer ett . Det måste<br />
finnas en klar bild på vilka värderingar som man vill finna hos de sökande.<br />
35(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
Svar på frågan: Som nämnt tidigare är <strong>IKEA</strong>: s värderingar väldigt viktiga när <strong>IKEA</strong><br />
rekryterar. Utbildning är en pågående process men det finns speciella utbildningspaket som<br />
är till för kommande ikeaner från andra länder.<br />
Jan -Heim Morels (Assistant varuhuschef/Varuhuschef i <strong>IKEA</strong> Kina)<br />
Utbildning tar tid och är en pågående process och den bästa utbildningen är att visa genom<br />
handling. Det finns olika utbildningar inom <strong>IKEA</strong> för olika <strong>av</strong>delningar. Jan menar att den<br />
tekniska biten inte är någon större svårighet att ta till sig däremot den mjuka delen som består<br />
<strong>av</strong> de nio teserna som är en stor del <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en.<br />
I Kina har det inte blivit någon anpassning <strong>av</strong> utbildningen men däremot har man har tagit<br />
hänsyn till de förutsättningar som Kineser hade. En viktig del <strong>av</strong> utbildningen <strong>av</strong> den mjuka<br />
delen är att medarbetare får ta del <strong>av</strong> den svenska kulturen och fira lucia, midsommar och så<br />
vidare.<br />
Jan- Heim berättar att <strong>IKEA</strong> har en fördel i Kina. Kineser är nämligen medvetna att de<br />
västerländska företagen är demokratiska i sitt sätt att arbeta. Det är en oerhörd fördel för<br />
kineserna att arbeta på västerländska företag med en management som skiljer sig rätt mycket<br />
från kinesiska bolag. Sedan är <strong>IKEA</strong> väldigt känt i kinesiska storstäder och det gör att<br />
kommande rekryteringar blir mycket lättare att finna människor med de önskade<br />
värderingarna. Dock måste <strong>IKEA</strong> hitta grundvärderingarna och de rätta attityderna hos<br />
kandidaterna som söker sig till <strong>IKEA</strong>. Det är viktigt för företaget att personen skall passa in i<br />
kulturen än att han/hon har kvalifikationer på papper. Det är bra med båda delarna men om<br />
man skulle finna någon från detaljhandeln men utan de ”rätta” värderingarna och attityder,<br />
anställer man hellre en person utan erfarenhet <strong>av</strong> branschen men med de ”rätta”<br />
värderingarna.<br />
Svar på frågan: Utbildning sker genom att handling, men också genom formella<br />
utbildningspaket. Även här sätts värderingarna i fokus.<br />
Cenneth Bäckman (InterIkeaSystem, <strong>IKEA</strong> Helsingborg)<br />
Utbildningsprogrammen är internationella, så anpassningarna är relativt små. Utbildningarna<br />
ska fungera internationellt precis som <strong>IKEA</strong> varuhusen ska fungera i vilket land som helst. Ett<br />
exempel är att <strong>IKEA</strong> inte skall bli världens bästa tyska varuhus utan ska bli världens bästa<br />
<strong>IKEA</strong> varuhus i Tyskland.<br />
Enda vägen till framgång är att lära det lokala varuhuset hur saker och ting skall genomföras<br />
på <strong>IKEA</strong> vis så att de själva kan göra jobbet efter etableringen. Man måste lämna något<br />
bestånd efter sig.<br />
Det är viktigt att tidigt anställa personer som förstår <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> med den<br />
lokala kulturen. Samtliga respondenter menar slutligen att <strong>organisationskultur</strong>en inte enbart<br />
består <strong>av</strong> Ingvar Kamprads nio teser, utan främst de mänskliga resursernas insats. Det är trots<br />
allt människorna i företaget som tolkar och tillämpar teserna.<br />
36(45)
KAPITEL 6 EMPIRI<br />
Svar på frågan: Utbildning är viktig, men för att få en effekt <strong>av</strong> utbildningen krävs det att<br />
rekrytera personer som delar <strong>IKEA</strong>: s värderingar.<br />
37(45)
KAPITEL 7 ANALYS<br />
7 ANALYS<br />
I det här <strong>av</strong>snittet kommer den redovisade empirin att analyseras med hjälp <strong>av</strong> den teoretiska<br />
referensramen. Tanken är att se i vilken utsträckning <strong>IKEA</strong> förhåller sig till teorin. Analysen<br />
kommer att struktureras upp enligt modellen i <strong>av</strong>snitt fyra.<br />
7.1 Ledarskap<br />
Johanson och Gyllhammar menar att ledarskap har två huvuduppgifter. Den första uppgiften<br />
erfordrar analys och förmåga att skapa en konkret bild <strong>av</strong> målet, enkelt kallat vision. Den<br />
andra uppgiften kräver kommunikationsförmåga, känsloengagemang och viljekraft. Idealiskt<br />
ledarskap ligger också i att vara osjälvisk, vara ödmjuk samt leda <strong>av</strong> ett äkta intresse för att<br />
förbättra villkoren för medarbetarna.<br />
Enligt våra respondenter har <strong>IKEA</strong> en klar vision som refereras till Ingvar Kamprads nio<br />
teser. De här teserna ligger även till grund för ledarnas sätt att arbeta och kommunicera med<br />
medarbetarna i företaget. Chefer plockar upp skräp och drar kundvagnar när det behövs och<br />
förväntar också att medarbetarna skall göra det och på det sättet kommunicera chefer och<br />
ledare hur man vill ha det i företaget. En del <strong>av</strong> ledarskapet på <strong>IKEA</strong> är att vara ödmjuk,<br />
stöttande och visa genuint intresse för sina medarbetare.<br />
Genom att ledaren/chefen möjliggör förutsättningar för medarbetaren att utvecklas i<br />
företaget bidrar det till en ökning <strong>av</strong> de anställdas delaktighet, produktivitet, tillfredställelse<br />
och engagemang (Conger & Kanungo, 1988, Malone, 1997, se Lok & Crawford, 2003 s 324).<br />
Denna typ <strong>av</strong> ledarstil associeras oftast med en platt organisationsstruktur och låg<br />
maktdistans (Chen, 2001, Whitley, 1997 se Lok & Crawford, 2003 s 324).<br />
Enligt våra respondenter förstår <strong>IKEA</strong> betydelsen <strong>av</strong> mänskliga resurserna och att de är<br />
kärnan i företaget. Det är viktigt är att kunna se vilka förutsättningar varje medarbetare har för<br />
att kunna öka deras delaktighet och engagemang på arbetet. Kjell Rostner berättade: ”vi<br />
tänker alltid att det finns någonting bra i alla människor, det gäller bara att ’trycka på de rätta<br />
knapparna som chef”. Det här visar att <strong>IKEA</strong> är en platt organisation, det vill säga att man<br />
inte låter hierarki hämma framgångar för företaget, utan att man tar vara på de mänskliga<br />
resurserna inom företaget. Jan- Heim berättar att när han – 98 började jobba i Kina fanns det<br />
medarbetare som var ”kineser” som idag är ikeaner tack vare <strong>IKEA</strong>: s ledarskap att<br />
möjliggöra förutsättningar för medarbetare som vill utvecklas.<br />
Sammankoppling: <strong>IKEA</strong> ledare kan ta hand om sina mänskliga resurser och möjliggöra<br />
förutsättningar för att uppnå produktivitet, tillfredställelse, delaktighet och engagemang som<br />
det pratas om i teorin. Därmed stämmer det att företaget är en platt organisation med låg<br />
maktdistans.<br />
Chefens uppgifter enligt Alhtorp är att sätta mål, samla inåt och företräda utåt. Det första är<br />
att sätta mål, det innebär att driva förändring, vara förmedlare <strong>av</strong> idéer, staka ut<br />
färdriktningen och förklara varför förändringar som genomförs idag är viktiga.<br />
Andra uppgiften innebär att samla inåt, det vill säga chefens roll som lagspelare.<br />
Arbetsuppgiften innebär att ha sinne för vad olika medarbetare kan och inte kan och vad de<br />
beh<strong>över</strong> för stöd för att motiveras och utvecklas i sina angivna arbetsuppgifter. Tredje<br />
uppgiften är att företräda utåt. Det innebär att chefen tar sig an rollen som representant för<br />
gruppen, <strong>av</strong>delningen eller divisionen. Representanten är verksam dels internt i<br />
38(45)
KAPITEL 7 ANALYS<br />
organisationen men också externt. Chefen syns utåt och är den samlande symbolen och som<br />
genom handling visar vägen. Det föredöme som chefen är, i sin ledande roll, blir allt<br />
viktigare i en tid då image och media hantering blir <strong>av</strong>görande för hur en hel verksamhets<br />
<strong>organisationskultur</strong> och anda <strong>av</strong>speglas i omvärlden. Och det är i omvärlden, marknaden<br />
kunder, konsumenter och framtida medarbetare befinner sig i. Det är dessa som <strong>av</strong>gör om<br />
företaget har en positiv eller negativ bild (Ahltorp, 2003).<br />
Kjell Rostner menar att ha med sig de nio teserna i vardagen och tillämpa dem som chef är att<br />
tydliggöra målen. Det är chefens ansvar att kommunicera till medarbetarna genom att berätta<br />
och visa hur arbetet ska gå till för att arbetet skall ske effektivt. Kjell menar att samla inåt är<br />
särskilt viktig för implementeringen <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en i andra länder. Det är viktigt när<br />
man ska implementera <strong>organisationskultur</strong>en i andra länder att ta hänsyn till att i andra<br />
kulturer finns det andra uppfattningar om chefens uppgift. Som chef på <strong>IKEA</strong> beh<strong>över</strong> man<br />
inte kunna och veta allt, utan att man är duktig som coach och att man ger utrymme för<br />
medarbetarna. Det gäller att ”trycka på de rätta knapparna som chef”, det vill säga att kunna<br />
se vad olika medarbetare kan och inte kan. Det här blir en utmaning när man kommer till ett<br />
främmande land med en ny kultur, därför skickar företaget ”ikeaner” som kan <strong>IKEA</strong>: s<br />
ledarskap till andra länder. Lena berättar att det är viktigt som chef på <strong>IKEA</strong> att själv kunna<br />
gå ut och göra saker och föregå med ett gott exempel. På det sättet kommunicerar chefer och<br />
ledare hur de vill ha det i företaget. Jan- Heim berättar att kineser ser <strong>IKEA</strong>: s organisations<br />
som annorlunda jämfört med kinesiska företag som är starkt hierarkiska. Sedan varuhuset -98<br />
öppnades har alltfler kineser sökt sig till <strong>IKEA</strong> på grund <strong>av</strong> att det ses som ett attraktivt<br />
företag.<br />
Sammankoppling: <strong>IKEA</strong> chefen har alla de ovannämnda uppgifterna. Det vill säga sätta mål,<br />
samla inåt och företräda utåt. Chefen på <strong>IKEA</strong> tydliggör målen genom att tillämpa de nio<br />
teserna, det vill säga ”sätta mål”. Chefen föregår som ett gott exempel och lever som de lär,<br />
det vill säga att de är ett med ”teamet” och spelar. Det visar att de både samlar inåt och<br />
företräder utåt. I Kina har det gett positiva effekter eftersom <strong>IKEA</strong> där anses vara attraktiva<br />
arbetsgivare.<br />
7.2 Organisationskultur<br />
Man kan dela upp kultur i två huvuddelar vilka är kulturinnehåll och kulturuttryck.<br />
(Danielsson, 2002, Bang 1999) Kulturinnehållet är det nätverk <strong>av</strong> betydelser, meningar och<br />
handlingsmodeller som finns i kulturen och som kan sägas befinna sig i medarbetarnas<br />
huvuden genom olika värderingar, normer, grundläggande antaganden och<br />
verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycken är manifestationer <strong>av</strong> kulturinnehållet och blir<br />
därmed de handlingar, objekt och praxis som kulturen använder för att bekräfta och uttrycka<br />
sig inför medlemmarna. Det sker via beteenden uttryck, verbala uttryck, materiella uttryck<br />
och strukturella uttryck.<br />
Enligt respondenterna så ändrar man inte på <strong>organisationskultur</strong>en utan att man får<br />
medarbetarna att förstå den istället.<br />
Att <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> är stark är samtliga respondenter eniga om. De nio teserna<br />
står för kulturinnehållet och det faktum att de tillämpas är kulturuttrycken.<br />
Jan Heim berättar att i Kina har man andra värderingar och ett annorlunda tänkande än den<br />
som förekommer inom <strong>IKEA</strong>: s organisation. Därför är det viktigt att lära sig och förstå hur<br />
39(45)
KAPITEL 7 ANALYS<br />
olika kulturer tänker för att kunna möjliggöra förutsättningar för kommunikation, så att<br />
medarbetare kan dela <strong>IKEA</strong>: s grundläggande värderingar.<br />
Martin Liabäcks oro inför etableringen i Japan är bland annat att få medarbetarna att förstå<br />
<strong>IKEA</strong>: s normer. Det består <strong>av</strong> de outtalade reglerna (t ex att veta när man skall kritisera<br />
chefen) i företaget och de uttalade (att man kan ge kritik till chefen). Den mixen kommer att<br />
vara svår att uppnå. Verklighetsuppfattningar och grundläggande antaganden har en stor<br />
påverkan på <strong>IKEA</strong> och de här två faktorerna är olika beroende på den kulturella bakgrunden.<br />
Det är för företaget viktigt att behärska och förstå den nya kulturen för att kunna inom<br />
företaget skapa gemensamma verklighetsuppfattningar och grundläggande antaganden.<br />
Jan Heim menar att kinesiska chefer och medarbetare har svårt att dela med sig sina<br />
erfarenheter och hur de löser de olika problemen. För kineser innebär det att blotta sig medan<br />
inom <strong>IKEA</strong> kulturen är öppenhet och dela med sig kunskap två <strong>av</strong> de flera normer. Det här<br />
fick Jan- Heim ändra på genom att tala och visa att det är öppenhet som håller ihop<br />
organisationen.<br />
Vad beträffar kulturuttrycken menade respondenterna att de är särskilt viktiga för<br />
implementeringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> eftersom de är mer konkreta att se och<br />
känna och kan lättare kommuniceras till medarbetarna i andra kulturer. Med hjälp <strong>av</strong><br />
beteendeuttryck visar ledarna på <strong>IKEA</strong> genom sitt uppförande vad som förväntas <strong>av</strong> övriga<br />
medarbetare, ”lev som du lär” enligt våra respondenter. Vidare duar man varandra inom<br />
företaget för att radera bort barriären som finns mellan chefer och medarbetare. Likaså äter<br />
chefer och medarbetare i gemensamma matsalar, har gemensamma parkeringsplatser och bär<br />
likadana arbetskläder. Verbala uttryck tar sin form i Ingvar Kamprads nio teser och som<br />
<strong>över</strong>sätts på alla språk. Materiella uttryck kommuniceras genom att chefer och medarbetare<br />
har samma arbetskläder med namnbricka med bara förnamnet på. Martin berättar att det<br />
kommer att vara svårt för de japanska chefer och medarbetarna att anamma det här eftersom<br />
man i Japan titulerar varandra med ”herr Gust<strong>av</strong>sson” eller ”herr <strong>av</strong>delningschef”. Bilder på<br />
det svenska landskapet är ett annat sätt att kommunicera och implementera <strong>IKEA</strong>: s<br />
<strong>organisationskultur</strong>. Det strukturella uttrycket kommuniceras genom att ikeaner i andra länder<br />
firar midsommar, lucia, äter sill med medarbetarna och cheferna för att skapa en känsla för<br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>.<br />
Sammankoppling: Teorin förespråkar vikten <strong>av</strong> kulturinnehåll och kulturuttryck. <strong>IKEA</strong><br />
tillämpar det på ett antal olika sätt som gör <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> unik.<br />
7.3 Kulturella skillnader ( Hofstedes kulturdimensioner)<br />
Maktdistans <strong>av</strong>speglar de olika ländernas svar på grundfrågan hur man ska hantera det<br />
faktum att människor är ojämlika. I länder där medarbetare inte är särskild rädda för sina<br />
chefer där chefer inte är diktatoriska föredras en konsulterande ledningsstil, det vill säga<br />
chefer som rådgör med sina underställda före beslut. Det är exempel på ett land med en låg<br />
maktdistans. I länder på den motsatta sidan <strong>av</strong> maktdistansskalan, där medarbetare oftast är<br />
rädda för och oeniga med sina chefer där cheferna är dominanta och ej lyhörda är<br />
sannolikheten mindre att ha önskemål om konsulterande chefer.<br />
En kulturell skillnad var <strong>IKEA</strong>: s duande i Italien. Det var inte så enkelt för de italienska<br />
medarbetare att ”dua” cheferna. Trots det slutade det dock med att alla fick ”dua” varandra. I<br />
40(45)
KAPITEL 7 ANALYS<br />
<strong>IKEA</strong> kulturen är alla människor lika och det visar man bland annat genom att dua varandra.<br />
En annan kulturell skillnad som Kjell Rostner berättade om under <strong>av</strong>snittet kulturella<br />
skillnader, var händelsen med italienska chefers uppfattning om vad som förväntades <strong>av</strong> dem<br />
som chef på <strong>IKEA</strong>.<br />
Lena berättade också om hennes triangeldrama som hon upplevde i USA. När amerikanska<br />
chefer förväntade sig att Lena skulle hålla med de diskussioner bara för att påpeka den makt<br />
som en chef fogar <strong>över</strong>.<br />
Kina är ett land med en oerhört stark hierarki. Medarbetare är vana att få order samt att de är<br />
väldigt rädda för att göra fel, att göra fel är att tappa ansiktet. <strong>IKEA</strong> måste lära dem att det är<br />
ok att göra fel, att det är så man lär och utvecklar sig. Det är en lång inlärningsprocess för<br />
kineserna att anamma <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>. De personer som Jan- Heim har arbetat<br />
sedan 1998 har verkligen förändrats och anammat <strong>organisationskultur</strong>en och blivit riktigt bra<br />
<strong>IKEA</strong> ambassadörer.<br />
Sammankoppling: När <strong>IKEA</strong> etablerar sig i andra länder träffar man på problem <strong>av</strong> detta<br />
slag som är kopplat till maktdistans. Eftersom <strong>IKEA</strong> har en låg maktdistans enligt samtliga<br />
respondenter, menar de att det är extra viktigt att ta denna dimension till beaktande inför<br />
etableringar i andra länder.<br />
Osäkerhet är inte alltid det lättaste här i livet och speciellt inte när det gäller affärer. Extrem<br />
osäkerhet skapar outhärdlig ångest. Definitionen kan sägas vara i hur hög grad<br />
medlemmarna i en kultur känner sig hotade <strong>av</strong> osäkra eller okända situationer. Denna känsla<br />
uttrycks bland annat genom ett behov <strong>av</strong> förutsägbarhet, ett behov <strong>av</strong> skrivna och oskrivna<br />
regler.<br />
En annan betydande oro inför etableringen i Japan är att japaner är vana att få klara besked<br />
och tydliga linjer <strong>av</strong> sina chefer och ledare. En japansk medarbetare väntar på order. Det är<br />
något som är omöjligt inom <strong>IKEA</strong> världen, han menar att företaget är i ständig förändring<br />
vilket kräver nära samarbete med alla parter.<br />
Faktum att Kina är ett hierarkiskt land och medarbetare är vana att få order istället för att<br />
motiveras att ta ansvar för att lösa problem bidrar till att medarbetare själva inte kan tänka och<br />
komma på lösningar i främmande situationer. Det sagda gäller för alla länder med ett starkt<br />
hierarkiskt system<br />
Sammankoppling: Osäkerhet är inte alltid det lättaste att hantera när man gör affärer. Men<br />
det måste hanteras. <strong>IKEA</strong> har ingen osäkerhetsundvikande vilket ger företaget ett försprång<br />
när de etablerar sig i andra länder. Företaget ser inte problem utan de ser utmaningar och<br />
möjligheter.<br />
41(45)
KAPITEL 7 ANALYS<br />
7.4 Human Resource Management: rekrytering och utbildning<br />
Organisationer finns för att människor skapar det och blir företagets byggstenar. Mänskliga<br />
resurser är en betydelsefull faktor för ett företags framgång och undergång (B. Parker, 1998).<br />
Sammansättningen <strong>av</strong> medarbetare, ledning, kulturinnehåll och kulturuttryck utgör hela<br />
<strong>organisationskultur</strong>en. Därför är det <strong>av</strong> vikt att veta vem man ska rekrytera. För HR<br />
ansvariga handlar det om hur man ska selektera, utveckla, skola och kompensera de<br />
mänskliga resurserna i företaget. Dessa beståndsdelar indikerar vikten att HR- ansvarigas<br />
roll i arbetet att rekrytera rätt från början behandlar bland annat: Rekrytering <strong>av</strong> personal,<br />
utveckling <strong>av</strong> personal och kommunikation (B. Parker, 1998). Att hantera människor från<br />
andra kulturer skapar många utmaningar för ledare och chefer, ofta på grund <strong>av</strong> att<br />
människor själva skapar dessa utmaningar. Internationella HR ansvarigas huvuduppgift<br />
ligger i att hitta en balans som kan bidra till att strukturera organisationen så att den kan<br />
vara handlingskraftig. Det måste frågas vilken slags medarbetare företaget beh<strong>över</strong> och vart<br />
han/hon ska lokaliseras för att få en optimal verkan.<br />
Enligt våra respondenter består <strong>organisationskultur</strong>en inte enbart <strong>av</strong> Ingvar Kapmrads nio<br />
teser, utan främst de mänskliga resursernas insats. Det är människorna i företaget som tolkar<br />
och tillämpar teserna. För att <strong>IKEA</strong> ska kunna använda sig <strong>av</strong> nio teserna som Ingvar<br />
Kamprad har tänkt sig krävs det att anställa de ”rätta” personerna. Att förstå <strong>IKEA</strong>: s<br />
värderingar och dela dem är en viktig förutsättning för att kunna leda och arbeta på <strong>IKEA</strong>.<br />
Inför varje etablering lägger företaget ner mycket tid på att hitta kompetenta personer som kan<br />
ansvara för rekryteringen, för att de i sin tur kan hitta de rätta medarbetarna till <strong>IKEA</strong>. Martin<br />
Liabäck berättar att i Japan finns det ca sjuttio personer på projektkontoret och ca femtio <strong>av</strong><br />
dem är japaner. Martin menar att det inte finns en logik i att låta <strong>IKEA</strong> skicka iväg ikeaner<br />
från Sverige för att rekrytera i Japan. <strong>IKEA</strong> väljer att istället lära upp japaner om <strong>IKEA</strong><br />
konceptet på tre månader för att de i sin tur skall sköta rekryteringen till varuhusen i Japan.<br />
Vid rekryteringen i andra länder menar samtliga respondenter att <strong>IKEA</strong>: s värderingar är<br />
centrala och att det är viktigt att hitta de rätta kandidater som har delade värderingar med<br />
<strong>IKEA</strong>. På grund <strong>av</strong> kulturella skillnader som till exempel synen på ledarskap och<br />
organisationen är det vikigt att rekrytera in rätt folk från början för att lättare komma <strong>över</strong> den<br />
kulturella klyftan. Jan- Heim menar att det för <strong>IKEA</strong> är viktigt att hitta de personerna som<br />
passar in i <strong>organisationskultur</strong>en än att han/hon besitter i erfarenhet inom detaljbranschen utan<br />
att dela företagets värderingar. Passar inte individen in i <strong>IKEA</strong>: s organisation är det inte<br />
<strong>IKEA</strong> som väljer att <strong>av</strong>skeda dem utan oftast blir det så att de som väljer att lämna företaget.<br />
Samtliga respondenter menade <strong>IKEA</strong> tenderar att anställa yngre personer, om det är strategi<br />
eller slumpen som har <strong>av</strong>gjort är inget som är uttalat inom <strong>IKEA</strong>.<br />
Kjell Rostner berättar att de högre cheferna i Italien fick gå en utbildning som hette <strong>IKEA</strong><br />
Way som varade i tre till fyra veckor. Där fick de lära sig alltifrån testamentet, <strong>IKEA</strong>: s<br />
<strong>organisationskultur</strong> och allt vad <strong>IKEA</strong> innebär. Sedan var det deras uppgift att komma tillbaka<br />
till Italien och förankra den vidare till övriga medarbetare. Samt tog man in kulturbärare som<br />
skulle på plats utbilda medarbetarna och föregå som ett gott exempel. En annan viktig del <strong>av</strong><br />
utbildningen var att få delta i svenska traditioner som till exempel lucia, midsommar och så<br />
vidare.<br />
Samtliga respondenter menade att utbildningen <strong>av</strong> chefer och medarbetare är en pågående<br />
process. Den tekniska biten är inte någon större svårighet att förmedla däremot den mjuka<br />
delen som består <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en var svårare att implementera.<br />
42(45)
KAPITEL 7 ANALYS<br />
Sammankoppling: Här är teori och empiri väl <strong>över</strong>ens om vilka punkter man tänker på vid<br />
utbildning och rekrytering <strong>av</strong> personal. De mänskliga resurserna är det viktigaste i ett företag<br />
och det är de som får ett företag att växa eller gå under.<br />
43(45)
8 SLUTSATSER<br />
SLUTSATSER<br />
Syfte med uppsatsen har varit att beskriva och dokumentera hur <strong>IKEA</strong> implementerar sin<br />
<strong>organisationskultur</strong> i andra länder. Litteraturstudier inom problemområdet samt intervjuer<br />
med personer som har varit med vid olika <strong>IKEA</strong> etableringar, har utmynnat i intressanta<br />
faktorer kring implementeringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i andra länder. Nedan följer<br />
våra tankar.<br />
Internationaliseringen <strong>av</strong> företag har skapat en efterfråga på sofistikerade ledare som kan<br />
jobba med andra människor från andra kulturer. Multikulturell styrning strävar efter att<br />
hantera det organisatoriska beteendet i olika kulturer. Den strävar efter att förstå och förbättra<br />
interaktionen mellan medarbetare, ledare, klienter och leverantörer. Ledarskapets betydelse är<br />
en bidragande faktor till företagets framgång och undergång. Det är ledarens/chefens uppgift<br />
att kommunicera med medarbetarna i ett företag. Denna uppgift blir ännu viktigare och<br />
känsligare i det internationella företaget på grund <strong>av</strong> att ledaren/chefen har en ny kultur och<br />
andra förutsättningar att hantera. När medarbetare pratar ett annat språk och har en annan<br />
kulturell bakgrund, blir det märkbart svårare att kommunicera effektivt. Därför är det viktigt<br />
att beakta perception som uppstår vid alla slags kommunikationsprocesser.<br />
Det som har framkommit <strong>av</strong> den här undersökningen är att vid implementering <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s<br />
<strong>organisationskultur</strong> i andra länder är det mycket som skall hanteras och förberedas.<br />
Ledarskap, <strong>organisationskultur</strong>, kulturella skillnader och HR aktiviteter är alla viktiga<br />
beståndsdelar under implementeringen <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> både i Sverige och<br />
utomlands.<br />
<strong>IKEA</strong> går genom en lång process för att implementera sin <strong>organisationskultur</strong> i andra länder.<br />
Det som <strong>IKEA</strong> sätter stort värde på är sin <strong>organisationskultur</strong> och därför skickar möbeljätten<br />
iväg duktig personal till landet i fråga för att fungera som kulturbärare. De här kulturbärarna<br />
har någon form egenskap som är <strong>av</strong> vikt för att kunna utföra sin arbetsuppgift. Det kan röra<br />
sig om erfarenhet inom <strong>IKEA</strong>, kunskap om den kultur som företaget kommer att arbeta med<br />
samt att personen i fråga kan tala språket. Martin Liabäck, Kjell Rostner, Lena Melander, Jan-<br />
Heim Morels och Cenneth Bäcekman har varit kulturbärare som förankrat <strong>IKEA</strong>:s<br />
<strong>organisationskultur</strong> i andra länder. De här kulturbärarna stannar allt från tre månader till ett<br />
antal år för att <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> skall vara inrotad så att varuhusen kan klara sig<br />
utan kulturbärarna. Tanken är att de här personerna ska lämna något efter sig och låta det nya<br />
varuhuset göra jobbet. Anledningen till att <strong>IKEA</strong> sätter stort värde på att utbilda i sin<br />
<strong>organisationskultur</strong> är att företaget inte vill anpassa kulturen från land till land, utan kulturen<br />
skall vara densamma o<strong>av</strong>sett vilket land man etablerar sig i.<br />
Det är viktigt för den som får ansvaret som kulturbärare skall förstå och till viss mån dela<br />
<strong>IKEA</strong>: s värderingarna. <strong>IKEA</strong>: s grundvärderingar är gemenskap, ansvar, enkelhet, entusiasm,<br />
engagemang, ödmjukhet.<br />
Nästa steg är att anställa HRM ansvariga i det land man har <strong>av</strong>sikt att etablera sig i. Vad som<br />
eftersträvas <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong> är att HRM ansvariga ska dela <strong>IKEA</strong>: s värderingar. Denna process är<br />
<strong>av</strong> stor betydelse, för att de HR personer som anställs kommer vara <strong>av</strong>görande för kommande<br />
rekryteringarna. <strong>IKEA</strong> strävar ofta efter att finna HRM ansvariga som har någon form <strong>av</strong><br />
<strong>IKEA</strong> erfarenhet med djupa kunskaper om det land företaget tänker öppna varuhus i. Dessa<br />
HRM ansvariga kommer i sin tur att stå för rekryteringen <strong>av</strong> personal för resten <strong>av</strong> varuhuset.<br />
Har <strong>IKEA</strong> anställt fel HR ansvarig blir det illa för företaget. Utbildning är nyckelordet i detta<br />
44(45)
SLUTSATSER<br />
sammanhang både för dem HR ansvariga som anställs <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong> men också utbildning för<br />
<strong>IKEA</strong> om den lokala kulturen. Utbildningarna hålls internationellt och en del <strong>av</strong> den bedrivs i<br />
Älmhult för att de utländska cheferna skall få en känsla <strong>av</strong> den svenska kulturen men främst<br />
den småländska kulturen som starkt präglar <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong><br />
En <strong>av</strong> de viktigaste förutsättningarna som <strong>IKEA</strong> har för att lyckas när företaget skall<br />
implementera sin <strong>organisationskultur</strong> är enligt vår mening att företaget skall ha kunskap om<br />
den lokala kulturen i landet i fråga. Samt veta hur dessa skillnader skall hanteras. Ledarskap<br />
blir därmed en betydelsefull variabel här, det är upp till ledare och chefer att förmedla det här<br />
till alla som är engagerade i etableringen. Vi menar att det är de mänskliga resurserna som<br />
formar <strong>organisationskultur</strong>en och tar man inte hänsyn till alla förutsättningar som de olika<br />
människorna har kan man gå miste om saker som är <strong>av</strong> betydelse för organisationens framtid.<br />
<strong>IKEA</strong> är duktig på att göra det sagda och det är vad som har hållit ihop företaget i så många<br />
länder.<br />
Företaget präglas <strong>av</strong> låg maktdistans, det har en stor betydelse för att man inte låter status och<br />
självhävdelse komma ivägen för stora framgångar. Eftersom det är en låg maktdistans<br />
påverkas också kommunikationen i företaget. Det blir lättare att höra vad som sägs i alla led<br />
och ledningen får reda på bristerna lättare, vilket är en styrka som företaget använder sig <strong>av</strong><br />
när man implementerar <strong>organisationskultur</strong>en i andra länder.<br />
Konkreta ting som kulturuttrycken är en annan del som hjälper <strong>IKEA</strong> att implementera sin<br />
<strong>organisationskultur</strong>. Dessa består <strong>av</strong> att bära samma kläder, bära namnbricka med bara<br />
förnamnet på, att man duar varandra, samtliga personal äter i samma matsal listan kan göras<br />
lång.<br />
8.1 Förslag på vidare studier<br />
Vi skulle slutligen ta upp något som inte tillhörde uppsatsens problemområde nämligen hur<br />
<strong>IKEA</strong> etablerar sig i andra länder om det är genom landsetablering eller ett franchise<strong>av</strong>tal?<br />
Det som framkom ur denna undersökning var att de länder med franchise<strong>av</strong>tal hade mer frihet<br />
att styra och leda företaget som de ville och då kan man fråga sig hur <strong>organisationskultur</strong>en<br />
påverkas. Blir det någon <strong>IKEA</strong> anda? Vad händer med Ingvar Kamprads nio teser och hela<br />
<strong>IKEA</strong> konceptet? Kan det vara så att <strong>IKEA</strong>: s snabba expansion kan leda till dess nedgång?<br />
<strong>IKEA</strong> skall etablera sig i Japan år 2006 och det skulle vara intressant att sedan undersöka hur<br />
väl implementeringen <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong>en har gjorts. Vidare är det intressant att<br />
undersöka chefernas och medarbetarnas uppfattningar om <strong>organisationskultur</strong>en. Dess<br />
betydelse och påverkan på det dagliga arbetet.<br />
45(45)
KÄLLFÖRTECKNING<br />
Adler, Nancy (2002) International Dimensions of Organizational Beh<strong>av</strong>ior. South Western.<br />
ISBN 0-324-05786-5<br />
Ahltorp, Birgitta (2003) Ledarskap ut ett ledningsperspektiv. Wallin & Dalholm, Lund, ISBN<br />
91-628-5763-0<br />
Alvesson, Mats (2001) Organisationskultur och ledning. Liber AB, ISBN 91-47-06278-9<br />
Ashkanasy, Wilderom (2000) Peterson Handbook of Organizational Culture & Climate. Sage<br />
publications Inc. ISBN 0-767619-1602-4<br />
Backman Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur Lund. ISBN 91-44-00417-6<br />
Bjerke, Björn (1998). Affärsledarskap I fem olika kulturer. Lund: Studentlitteratur<br />
Björk, Stellan (1998). <strong>IKEA</strong> entrepenören, affärsidén, kulturen. Svenska förlaget liv &<br />
ledarskap AB. ISBN 91-7738-478-4<br />
Bang, Henning (1999) Organisationskultur. Studentlitteratur ISBN 91-44-01226-8<br />
Cristensen, L.,Andersson, N., Carlsson, C., Haglund.(2001) Marknadsundersökning- en<br />
handbok, Studentlitteratur, Lund<br />
Danielsson, Cathrin (2002) Kulturkraft. Konsultförlaget, Uppsala Publishing House<br />
Gannon, Martin J. (1994) Understanding Global Cultures<br />
Griffin, Ricky W., and Pustay, Michael W (2004), International Business, Fourth Edition<br />
Hofstede, Geert, 1991, Organisationer och kulturer- om interkulturell förståelse.<br />
Studentlitteratur ISBN 91-44-31691-7<br />
Holme, Idar. Solvang, Bernt (1997) Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa<br />
metoder. Studentlitteratur, Lund<br />
Jensen Morgens (1995) Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare.<br />
Studentlitteratur, Lund<br />
Palviainen, Annika & Wedberg Fredrik (Vt 2004) <strong>Implementering</strong> <strong>av</strong> <strong>organisationskultur</strong> i<br />
Ryssland. Mälardalens Högskola<br />
Parker, Barbara (1998). Globalisation and Business Practice. Sage Publication<br />
Rugman, Alan & Hodgetts, Richard (2000) International Business. Pearson Education Ltd.<br />
ISBN 0-273-63897-1<br />
Salzer- Mörling, Miriam (1998). Företag som kulturella uttryck. Academia Adacta AB,<br />
ISBN 91-973200-2-1<br />
Spencer- Oatly, Helen (2002). Culturally Speaking. ISBN 0-304-70436-9
KÄLLFÖRTECKNING<br />
Sveiby, Karl- Erik (1992). Chef I kreativ miljö. Svenska Dagbladets Förlags AB<br />
Eriksson, Lars Torsten, Wiederheim-Paul Finn( 1999) Att utreda, forska och rapportera. Liber<br />
AB.ISBN 91-47-04395-4<br />
Wolvén Lars-Erik (2000) Att utveckla mänskliga resurser i organisationer. Studentlitteratur.<br />
ISBN 91-44-01228-4<br />
Artiklar<br />
Crawford, John & Lok, Peter (2003) The effect of organisational culture and leadership style<br />
on job satisfaction and organisational commitment, The Journal of Management<br />
Development, 2004;23,3/4, s 321<br />
Lagrosen, Stefan (2004) Quality management in global firms. The TQM Magazin, vol 16<br />
Johanson, Jan & Vahlne, Jan Erik (1997) The Internationalization Process of the Firm- a<br />
Model of Knowledge Development and Increasing Foreign Market Commitments. Journal of<br />
International Business Studies, Vol 8, No 1, pp.23-32<br />
Mcdonald, Paul, Gandz, Jeffrey (1991) Identification of Values Relevant to Business<br />
Research. Human Resource Management, 1991, vol 30, no 2 p 217-236<br />
Morosini, Piero, Shane, Scott, & Sing, Harbir (1998). National Culture Distance and Crossborder<br />
Acquisition Performance. Journal of International Business Studies, Spring 1998. v29,<br />
pp. 137-158.<br />
Schwind, Das, Wager (2005) Canadian Human Resource Management. 7 th ed. McGraw-Hill<br />
Ryerson<br />
Nikandou, Irene, Apospori Eleni, Papalexandris Nancy (2003) Cultural and Leadership<br />
Similarities and Variations in the Southern Part of the European Union. Journal of Leadership<br />
and Organizational Studies, Vol 9, No 3<br />
Intern material från <strong>IKEA</strong><br />
En möbelhandlares testamente, Ingvar Kamprad, (1976)<br />
<strong>IKEA</strong>: s Personalidé<br />
Internetadresser<br />
http://www.ikea.com<br />
http://www.geert-hofstede.com<br />
http://www.nyhetsportalen.se sökord: <strong>IKEA</strong>, se www.dn.se<br />
http://www.ne.se sökord: implementering, koncept och <strong>organisationskultur</strong>
KÄLLFÖRTECKNING<br />
http://www.eki.mdh.se/kurshemsidor/foretagsekonomi/robhan/index.htm (Robhan,<br />
handledare på nätet)
BILAGA 1.<br />
Intervjumanual till Eva Lorge<br />
- Vilken befattning har du?<br />
- Vilka är dina arbetes uppgifter?<br />
<strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>:<br />
Berätta för oss om kulturen?<br />
Vilka värderingar är viktiga?<br />
Ledarskap<br />
Vad har ledaren för roll?<br />
Hur använder man den i vardagen?<br />
Vad har den för funktioner?<br />
BILAGOR<br />
<strong>Implementering</strong> <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong><br />
Hu lär man ut <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>?<br />
Finns det någon särskild utbildning?<br />
Finns det några svårigheter med att förankra kulturen?<br />
Hur tillämpas Ingvars nio teser i vardagen?
BILAGA 2<br />
BILAGOR<br />
En sammanställning <strong>av</strong> intervjun med Eva Lorge 2005-04-27<br />
Ingvars 9 teser hur tillämpas den i vardagen i varuhusen?<br />
Jag tycker att de börjar redan vid rekryteringen eller rättare sagt vid annonseringen. Vi ger en<br />
tydlig bild på vad vi förväntar oss och vad man kan förvänta sig som medarbetare på <strong>IKEA</strong>.<br />
Det är viktigt att redan i början vara tydliga med vad vi har för kr<strong>av</strong> och hur vi vill ha det. För<br />
många har ju redan en föreställning <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong> eller en bild, men är det en rättvisbild? Och vad<br />
är det vi vill att man ska förvänta sig <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong> när man kommer hit?<br />
Vi hade en rekryteringskväll nyligen där bland annat en kort presentation <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>, berättade<br />
lite historik, lite om Ingvar såklart och lite snabbt årtal genom <strong>IKEA</strong> historien. Men det jag<br />
trycker på framförallt det är våra värderingar, vad kan du förvänta dig <strong>av</strong> oss här på <strong>IKEA</strong>.<br />
Våra kläder till exempel, alla går i <strong>IKEA</strong> kläder, det är en symbol, en väldigt stark symbol på<br />
vår kultur, så att vi inte gör någon skillnad på någon. Björn vår praktikant, han är så förundrad<br />
att vi involverar så många i rekryteringsprocessen, för mig är det så självklart så det är nyttigt<br />
också att se hans vinkling, för jag är ju ändå färgad <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>. Och som han sa det, vi<br />
involverar <strong>av</strong>delningscheferna, de är med på rekryteringskvällen istället för att vi gör jobbet<br />
ensamma. Vi gör det tillsammans, vi ska vara ett engagemang, folk är med fast man kanske<br />
inte beh<strong>över</strong> rekrytera till sin egen <strong>av</strong>delning men att vi skall rekrytera till hela varuhuset! Ja<br />
att man känner att det här är vårt hus.<br />
Vilka värderingar tycker ni är viktiga?<br />
De värderingarna som jag tar upp på rekryteringskvällarna är det här med gemenskapen, att vi<br />
är ett <strong>IKEA</strong>. Hej! Det ordet är det man använder mest här. För man säger hej till alla, man<br />
kanske säger hej flera gånger varje dag till samma person, men att vi säger HEJ.<br />
Det förväntas att vi kommer vilja att du tar ansvar, ansvar är en förmån, lite det här: lös<br />
problemet här och nu. Det är ett stort varuhus, du kommer att få mycket ansvar på en gång, så<br />
fort du kommer ut i arbetet. Det förväntas att du fattar beslut, därför chefen kanske inte står<br />
precis bredvid dig, när beslutet måste fattas. Och det är ok att fatta ett beslut, och det är ok att<br />
det blir fel, bara du lär dig någonting <strong>av</strong> det. Så det ska inte finnas någon felrädsla, att man<br />
ska vara rädd för att fatta ett beslut, utan att det är ok att fatta ett beslut. Och det här att alla<br />
jobbar mot samma mål, att vi har en vision och visionen är att skapa en bättre vardag för de<br />
många människorna och det är dit vi strävar, vart vi än är så är det att nå de många<br />
människorna. Och att alla bidrar på sitt sätt, man är en länk i kedjan och utan dig så går det<br />
inte, för då blir det ett <strong>av</strong>brott, få fram det att man är en del <strong>av</strong> verksamheten.<br />
Vilka är grundvärderingarna?<br />
Jag tycker då 9 teserna. Ex. Sortimentet till exempel, att vi ska vara ett lågprisföretag, att vi<br />
ska vara billigast, och då kommer det här med sparsamhet in som är en värdering, för att<br />
börjar vi att ränna iväg med kostnader då kan vi inte ha ett lågt pris och då når vi inte de<br />
många människorna. Det hör ihop, en kostnad medvetenhet. <strong>IKEA</strong> andan också, det finns en<br />
speciell gemenskap, det finns en speciell <strong>IKEA</strong> anda, det är ett gäng entusiastiska som vill<br />
mot samma mål och mot vår vision. Sen hur man tar sig dit beror på, det kan vara på olika sätt<br />
beroende på vilken funktion man är, vi på personal tänker ju på det här men de många
BILAGOR<br />
människorna att attrahera de många människorna, sen vill vi få in de många människorna, att<br />
jobba hos oss. Medan en administrativ chef kanske tänker mera i pengar, hur ska man öka<br />
omsättningen för att nå de många människorna och så vidare, men jag tror att målet är<br />
detsamma.<br />
Vad har ledaren för roll?<br />
Jag tror att nyckeln till det mesta är ledarskapet, att, som jag presenterade igår också, vi ställer<br />
höga kr<strong>av</strong> på våra kunder för det gör vi och vi ställer höga kvar på våra anställda och vi ställer<br />
väldigt höga kr<strong>av</strong> på våra chefer. Att vara chef på Ikea är att vara väldigt mycket i vardagen,<br />
du är schemalagd ute i <strong>av</strong>delningen var tredje helg, någon kväll i veckan, du är väldigt mycket<br />
i verksamheten och du förväntas att leda genom att vara det goda föredömet. Precis som jag<br />
som sitter på nyckel position ska vara ett föredöme i allting jag gör, att man har det med sig<br />
lite, precis som med barn, de gör inte det du säger de gör det du gör. Att på något sätt att leda<br />
genom att vara det goda föredömet. Och då tror jag, framförallt om man blir chef på Ikea,<br />
men även som medarbetare sen beror det lite grann på hur mycket man jobbar och så vidare,<br />
jag tror på något sätt, man beh<strong>över</strong> inte köpa alla våra värderingar men att de flesta eller några<br />
grundvärderingar beh<strong>över</strong> man dela och resten kan man leva med. Jag tror att det skulle vara<br />
jättesvårt att jobba och leda andra på Ikea om man inte tycker att våra värderingar är bra. Så<br />
jag tror att ledarskapet är väldigt stor det och nyckel till det mesta för har du ett bra ledarskap<br />
så på nåt sätt så är allt det du gör, i utvecklingssamtal, i vardagen.<br />
Hur gör ni när ni rekryterar? Det är ju inte alla som talar utmärk svenska? Tycker du<br />
att de utländska medarbetarna har tagit till sig Ikea kulturen på samma sätt som en<br />
annan svensk?<br />
Det är svårt att förvänta sig att folk ska veta vad Ikea kulturen är, där får jag komma in o<br />
berätta det här med gemenskap, kläder, att alla går i Ikea kläder, att vi äter i samma matsal.<br />
Om vi tittar utomlands, nu är inte jag så insatt på etableringar utomlands men där har sådana<br />
saker varit lite problematiska, att alla chefer ska gå runt i Ikea kläder, förnamn på brickorna,<br />
att vi sitter i samma matsal, det är inte finns en speciell matsal för chefer. Men det är klart när<br />
jag träffar en person som inte är uppvuxen med Ikea kulturen så sen barnsben utan är nyfiken<br />
på Ikea som företag eller som jobb. Då jag letar lite grann är grundvärderingar, vad är viktigt<br />
för dig för att du ska trivas på ett jobb, säger du då att för mig är det jätteviktigt att jag får<br />
göra mitt, jag har kontroll, inte ha nya händelser varje dag, då tänker jag, jättebra person men<br />
de kanske inte skulle trivas här hos oss. Så vi utgår mer ifrån dig, vad är viktigt för dig, hur<br />
ser du på ledarskap, vad är en bra chef för dig. Och sen på det sättet koppla ihop det med vad<br />
vi ser, man kan också prata om vår personal ide att man som medarbetare på Ikea vad man<br />
kan förvänta sig här att utveckla sina sidor, prova på nya utmaningar ex. Man får ju även ha<br />
lite fingertopps känsla, mag känsla, tidigare referenser och erfarenheter sen tidigare. Men att<br />
mer leta efter grundvärderingar hos människan och tänka skulle den här människan trivas hos<br />
oss.<br />
När man har anställt, hur går den processen till sen? Hur lång är utbildningen?
BILAGOR<br />
Först när man nyanställer så har vi en introutbildning. Först har man en introdag med sin<br />
<strong>av</strong>delning, den <strong>av</strong>delning man kommer till, man får kläder och hälsar samt får information om<br />
säkerhet. Sedan har vi en introdag där chefen bokar in medarbetare och det är vi bland annat i<br />
personal som håller den. Det är en hel dag som är uppdelade i olika block. Där vi först går in<br />
mer på kulturen och historiken, värderingar, lite mer på djupet. Man går igenom teserna,<br />
pratar kring dem vad det betyder, hur märker man det i vardagen. Sedan är det ju mer fokus<br />
på <strong>av</strong>delningarna att komma in på <strong>av</strong>delningarna, de rutiner och den utbildning som man<br />
beh<strong>över</strong> på Ikea och den är på tre dagar. Sedan har vi en utbildning när man har jobbat i<br />
ungefär ett år då går vi ännu djupare in på kulturen och berättar hur organisationen ser, det<br />
nämner vi också på introdagarna men vi går inte så djupt in på det, vi berättar lite grann hur<br />
organisationen är uppbyggd på bland annat. Och sen finns det lite modeller som vi pratar om<br />
på Ikea, feedback på till exempel hur man ger feedback i vardagen, lite o tänka på hur man<br />
ska ge feedback o sådär … öppenheten som man ska tänka på. Sen är det <strong>av</strong>delningsmöten<br />
som ser olika ut beroende på vilken <strong>av</strong>delning man är, där är det ju mycket informations som<br />
kommer.<br />
Hur funkar kommunikationen på varuhusen?<br />
Vi har ju väldigt mycket information. Väldigt mycket information, vi har ju en tidning som<br />
kommer ut varje fredag som heter vingen där varje <strong>av</strong>delning skriver eller kan skriva, vi<br />
annonserar om tjänster. Varuhuschefen skriver alltid en ledare, vi berättar om olika<br />
satsningar, nu är det här på gång osv. Och sen har vi <strong>av</strong>delningsmöten. Sen vet jag att det<br />
finns <strong>av</strong>delningar där man har samlat information till exempel i en pärm, men där är det ju<br />
mycket upp till chefen hur sprider vi information på våran <strong>av</strong>delning. Men <strong>av</strong>delningsmöten<br />
har de flesta en gång i veckan och då informeras allt ifrån försäljning till olika saker till<br />
nyheter, produkter eller vad det nu kan vara. Sen har vi ju hus möten som jag tror vi har<br />
ungefär en gång var tredje månad, när vi samlar hela varuhuset på morgonen. Där berättar vi<br />
om någonting exempelvis om olika kampajer eller om vi ska få en ny varuhuschef etcetera.<br />
Sen har vi ju lite trevligare former när man träffas, jul samlingar, sommarfest, men då är det<br />
inte så mycket information. Sen har vi ju vårt intranät som uppdateras hela tiden där finns det<br />
hur mycket information som helst, både på svenska och framförallt på engelska. Det svåra är<br />
inte att få information utan det är mera vilka information som man ska ta till sig. Så det är ju<br />
det som är det svåra. Sen har vi olika informationst<strong>av</strong>lor, om det händer någonting helt<br />
plötsligt så kommer det upp en lapp eller att det här beh<strong>över</strong> alla veta innan man går ut o<br />
säljer idag. Och det sätts upp på t<strong>av</strong>lor.<br />
Uppmuntrar ni era medarbetare att ge feedback?<br />
Det här med hur ger man feedback? Hur ska man våga, många kan tycka att det är svårt eller<br />
att det är läskigt att ge. Vi har haft olika former <strong>av</strong> tyck till, man får komma med förslag på<br />
saker som kan förbättras, vi har haft olika tävlingar. Och vi har börjat nu med ps kort, det är<br />
ett litet kort, alla har fått sådana kort, där man kan ge till en medarbetare som man tycker har<br />
gjort något ut<strong>över</strong> det vanliga. Sedan så ska våra kundservice chef ta emot dem alla korten<br />
och så skriver hon lite orsaker varför en medarbetare har fått dom. Och sen så kommer det att<br />
redovisar och förhoppningsvis lär vi oss något <strong>av</strong> det.
BILAGA 3<br />
BILAGOR<br />
Intervjumanual till Martin Liabäck 2005-04-29<br />
Vilken befattning har du?<br />
Vilka är dina arbetsuppgifter?<br />
Vad kommer din roll att vara i Japan?<br />
Hur länge ska du vara i Japan?<br />
Utbildning<br />
Hur ser utbildningspaketen ut just nu för Japan?<br />
Kommer man att anpassa utbildningspaketen till de japanska medarbetarna?<br />
Har man valt ut vilka som ska sitta i ledningen i japan? Svenskar el Japaner?<br />
Hur många svenskar är involverade i etableringen?<br />
Hur många Japaner är involverade i etableringen idag?<br />
Rekrytering<br />
Hur kommer rekryteringen att gå till?<br />
Kultur<br />
Berätta lite kortfattat om japansk kultur och vad svenskar kan göra fel, utifrån Hofstedes<br />
kulturdimensioner.<br />
Berätta likheter och skillnader mellan Sverige och Japan<br />
Hur ska man hantera den hierarkiska vanan i Japan?<br />
Kommunikation<br />
Hur kommunicerar chef och medarbetare i Japan?<br />
Kan man få uppriktig feedback i Japan?<br />
Hur tänker man hantera detta?<br />
Problem<br />
Vilka problem tror kommer Ikea att stöta på i den Japanska marknaden?<br />
Vad är största farhågan inför etableringen i Japan?
BILAGA 4<br />
Intervju Manual till :<br />
• Kjell Rostner 2005-05-03<br />
• Lena Melander 2005-05-13<br />
• Jan- Heim Morels 2005-05-11<br />
• Cenneth Bäckman 2005-05-22<br />
– Vilken befattning har du?<br />
– Vilka är dina arbetsuppgifter?<br />
Berätta om din involvering i X landet.<br />
Hur många varuhus finns det i X landet.<br />
BILAGOR<br />
<strong>Implementering</strong> <strong>av</strong> <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong><br />
Hur förde man ut Ikea kulturen till X landet?<br />
Vilka svårigheter fanns det i X med att implementera <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>?<br />
Hur fick man de X medarbetarna att förstå <strong>IKEA</strong>: s värderingarna?<br />
Uppmuntrar ni medarbetarna att tala svenska, delta i svenska traditioner etc. ?<br />
Fick man anpassa <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong> i X landet?<br />
Hur mycket anpassade man <strong>IKEA</strong>:s <strong>organisationskultur</strong> i X landet?<br />
Hur har X tolkat <strong>IKEA</strong>: s <strong>organisationskultur</strong>? Ingvar Kamprads nio teser?<br />
Hur hanterade cheferna till sin ledarroll på <strong>IKEA</strong>?<br />
Kunde medarbetarna ta ansvar?<br />
Utbildning<br />
Hur såg utbildningspaketen ut?<br />
Hur anpassades utbildningspaketen?<br />
Hur utbildande man medarbetarna i X landet?<br />
Hur skiljer det sig om man jämför med Sverige?<br />
Hur skedde rekryteringen i landet X landet?<br />
Kommunikation<br />
Hur skedde kommunikationen mellan chef och medarbetare i landet X?<br />
Kunde man ge uppriktig feedback?<br />
Ledare/organisation<br />
Berätta om <strong>IKEA</strong>: s ledarstil<br />
Ledarfilosofi?<br />
Hur integrerar man ledarens budskap i vardagen i landet X?<br />
Vilka kulturella skillnader var påtagliga som man inte räknat med i landet X?
BILAGA 5<br />
Kort presentation <strong>av</strong> våra respondenter<br />
Eva Lorge<br />
BILAGOR<br />
”Jag jobbar som personal man sen tre år tillbaka. Har varit på Ikea barkaby i 9 år. Började<br />
som många andra i kassan, kände ganska snabbt, det här gillar jag, Ikea gillar jag. Det var<br />
nytt, det här med kunder men inte med människor, men att tänka på människor och<br />
försäljning. Men ändå inte att jag inte riktigt kom till min rätt i kassan. Jag ville ha längre<br />
kundkontakt och ställa o styra o sådär. Jag började prata om aspiranten då med min chef och<br />
aspirant är en intern utbildning på varuhusen, det finns liknade på andra bolag men vid ett<br />
annat namn. Det är när man vill gå mot chef, ledare inom Ikea. Samtidigt insåg då det här<br />
med, då hade jag redan börjat jobba nere på köp ska jag säga som arbetsledare. Och upptäckte<br />
det här med personalfrågor och personal är jätteviktigt. Och då blev det en tjänst ledig på<br />
personalledningen och så sökte jag den! Så nu är jag ett stöd jämte mot varuhuset och<br />
framförallt <strong>av</strong>delningschefer.”<br />
Martin Liabäck<br />
”Jag åkte till Japan när jag var 17 år och bodde där i ett år som utbyte student och bodde i<br />
med en bas familj på japansk skolan, tränade i en japansk klubb efter det kom jag tillbaka till<br />
Sverige gjorde färdigt gymnasiet och gjorde lumpen. Började sen på Lundauniversitet, läste<br />
en fil kand. i japanska, språket. Pluggade även på Gifo universitet i japan. Efter det så har jag<br />
haft jobb både i Tokyo, strö jobb mest. Man kan säga att alla mitt jobb efter universitet<br />
studierna har på ett eller annat sätt berört Japan, har antingen jobbat med japanska företag<br />
eller haft japanska kunder osv. Jag har civilekonom examen med markandsföring och<br />
organisation som huvudriktning. Jag har alltid varit fascinerad <strong>över</strong> japansk historia och<br />
filosofi”.<br />
Kjell Rostner<br />
”Min karriär började 1984 här på Ikea, innan jag började jobba på Ikea hade jag ett eget<br />
företag. Jag läste en annans i Dagens Nyheter att de sökte en <strong>över</strong>chef till kungens kurva, så<br />
jag var på anställningsintervju där, och då berättade man i samband med intervjun att de<br />
skulle etablera sig i Västerås, och jag bor i dag i Enköping tyckte att det rent geografiskt<br />
mycket enklare, och då sökte de en kundservice chef där, och det har alltid legat mig varmt<br />
om hjärtat att jobba med kundvård skulle jag vilja säga, och jag sökte det jobbet och fick den.<br />
Har varit med i många projekt, egna varuhus etableringar, Uppsala, framförallt i Italien, i<br />
första huset i Milano och så har jag jobbat med miljöprojekt, men jag har hela tiden haft ena<br />
benet i kundservice. Har varit med och etablerat Barkarby också. Det visar litegrann att Ikea<br />
är ett företag som jag känner väldigt mycket för.”
Lena Melander<br />
BILAGOR<br />
”Jag är chef för kommunikation och inredning och det är en <strong>av</strong>delning som består <strong>av</strong> 15<br />
personer idag och det inredare som kan både göra rum och butiker.<br />
Jag har jobbat på <strong>IKEA</strong> sedan 1987. Började som inredare. Jag har varit chef här sen 1,5 år<br />
tillbaka. Jag har varit med och byggt upp följande hus mellan1988-1993, Dubai, Island ,USA,<br />
Kanri – Öarna, Australien, England och Tyskland, tre månader för varje uppdrag”.<br />
Jan-Heim Morels<br />
”Ja det var längesen, jag började på Ikea. Det var 1984 i Västerås. Sen var jag med och<br />
byggde upp <strong>IKEA</strong> Barkarby 1993, jobbade på den icke säljande sidan, allt som ses som<br />
support i <strong>IKEA</strong>. Den icke kommersiella delen den står jag för. Jag var kvar till 1998 och sen<br />
ville jag utomlands. Då fick jag chansen att åka till Kina och bygga upp första varuhuset i maj<br />
1998. När jag kom hem efter åtta månader ville jag ut igen. Jag fick chansen att bygga upp ett<br />
nytt varuhus hus i Israel Netanya från september 2000- juli 2001. September 2001 flyttade jag<br />
tillbaka till Kina. Byggde upp varuhus i Shanghai och nästa år är det dags för <strong>IKEA</strong>S näst<br />
största varuhus i världen i Beijing och efter det ska jag tillbaka till Sverige och pensionera<br />
mig”<br />
”Jag kallas för Assistant varuhuschef här i Kina men vi har ingen varuhuschef så det blir att<br />
jag är varuhuschef. Jag gör det samma som jag gjorde när jag byggde upp Barkarby 1993. Jag<br />
tar hand om allt som har med finans och budget att göra kostnader som är utanför projektet.<br />
Administrationschef alltså, det ligger under Controller, safety & security osv., allt som har<br />
med den säljande sidan helt enkelt.”<br />
Cenneth Bäckman<br />
”Jag kommer att förstöra statistiken för er nu, för jag tillhör åldermännen i bolaget, ja jag<br />
kommer att vara ett undantag så er data kommer att rusa i höjden eller doppa det kanske heter<br />
Jag har faktiskt jobbat på Ikea sedan ryssarna gick in i Tjeckoslovakien, jag har vart på Ikea<br />
sedan 1968. Min roll är då i det här företaget då som heter Inter Ikea Systems Service AB, är<br />
att vara ansvarig för en <strong>av</strong>delning som heter Store Design och det är en <strong>av</strong>delning på drygt 50<br />
personer”.
BILAGA 6<br />
Intressant fakta vi vill dela med oss!<br />
BILAGOR<br />
Det här är våra respondenters berättelser som inte har varit nödvändiga att använda i<br />
uppsatsens undersökning med som vi författarna tyckte skulle vara kul för läsaren att läsa.<br />
• Japaner är så vana med service med kombination <strong>av</strong> en väldigt hög kvalité, <strong>IKEA</strong> har<br />
trots gammalt rykte en väldigt hög kvalité om man tittar på procentuella <strong>av</strong>viskelser,<br />
men det säljes ju sådana enorma kvantiteter så att om det blir ett litet fel blir det<br />
många så många saker, produkter som blir fel. Det räcker med att det är 0, 1 % som<br />
skadade i kanten. Därför kommer detta att vara en <strong>av</strong> de största utmaningarna i Japan.<br />
• I Japan vill alla bli befordrade det är <strong>av</strong>ancemanget och erkännandet och pengarna<br />
som väldigt viktiga som motiverar hårt arbete.<br />
• När mannen har fått sin lön Japan är det kvinnan som får disponera den och mannen<br />
får en veckopeng istället. Det är hennes ansvar att betala hyra, räkningar, spara, hur<br />
och vad de ska äta, barnens utbildning och allt du kan tänka dig!<br />
• I Förenade arabemiraten är de som har rätten till <strong>IKEA</strong>: s varumärke, <strong>IKEA</strong>: s<br />
sortiment, också general agenter för Volvo, Toyota, Jeep. Dom som har rätter till<br />
<strong>IKEA</strong> i Hongkong är en <strong>av</strong> Asiens största fastighetsägare.<br />
• Japaner är vana att lyda order utan att ifrågasätta något, du beh<strong>över</strong> inte förstå tanken,<br />
du gör bara det du blir tillsagd.<br />
• I Italien så stannade chefer bara några veckor på <strong>IKEA</strong> bara för att de inte fick de rätta<br />
parkeringsrutorna.<br />
• Anders Moberg började med att dra kundvagnar och idag är han koncernchef, så man<br />
vet aldrig var man kan hitta resurser, i sommarjobbare, extrapersonal och medarbetare<br />
• Att <strong>IKEA</strong> ska etablera sig i norra Sverige! Närmare bestämt Haparanda! Det är Ingvar<br />
Kamprads löfte till dem.