Nationella Museum och Identitet - Elin Ivarsson
Nationella Museum och Identitet - Elin Ivarsson
Nationella Museum och Identitet - Elin Ivarsson
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Nationella</strong> <strong>Museum</strong> <strong>och</strong> <strong>Identitet</strong><br />
Armémuseer i Sverige <strong>och</strong> Turkiet<br />
<strong>Elin</strong> <strong>Ivarsson</strong><br />
UPPSALA UNIVERSITET<br />
Konstvetenskapliga Institutionen<br />
Istanbul - kulturmöten, monument <strong>och</strong> identitet mellan öst <strong>och</strong> väst
Innehållsförteckning<br />
Inledning .............................................................................................. 1!<br />
Teori <strong>och</strong> Metod ................................................................................... 2!<br />
<strong>Nationella</strong> Museer <strong>och</strong> <strong>Identitet</strong> ......................................................... 3!<br />
<strong>Nationella</strong> Museers uppkomst i Sverige .............................................................. 4!<br />
Nationalismens Era ...................................................................................................... 4!<br />
Industrialismens Uppgång ........................................................................................... 4!<br />
Mellankrigstiden .......................................................................................................... 5!<br />
Det Moderna Sverige ................................................................................................... 5!<br />
<strong>Nationella</strong> Museers uppkomst i Turkiet ............................................................... 5!<br />
Osmanska Perioden ...................................................................................................... 5!<br />
Den Tidiga Republiken ................................................................................................ 6!<br />
Den Senare Republiken ............................................................................................... 6!<br />
Det Moderna Turkiet ................................................................................................... 6!<br />
Typexempel Armémuseum ................................................................. 7!<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige ....................................................................... 7!<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet ........................................................................... 8!<br />
Problematik <strong>och</strong> Glorifiering ............................................................. 9!<br />
Förmedling <strong>och</strong> Problemhantering ..................................................................... 10!<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige ............................................................................ 10!<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet ................................................................................. 11!<br />
Internationellt Uppdrag – Nationell Glorifiering ............................................... 12!<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige ............................................................................ 12!<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet ................................................................................. 14!<br />
Analys ................................................................................................................ 15!<br />
Diskussion .......................................................................................... 18!<br />
Sammanfattning ................................................................................ 19!<br />
Käll- <strong>och</strong> litteraturförteckning ......................................................... 20!<br />
Tryckt material ................................................................................................... 20!<br />
Internet material ................................................................................................. 22!<br />
Bilagor ................................................................................................ 23
Bilageförteckning<br />
Bilaga 1. Bildmaterial ....................................................................... 23!<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige ..................................................................... 23!<br />
Bild 1: Början av utställningen .................................................................................. 23!<br />
Bild 2: Vapensamling ................................................................................................ 24!<br />
Bild 3: Fotoutställningen ”På farligt uppdrag” .......................................................... 24!<br />
Bild 4: FN-utställningen, Cypern sektionen. ............................................................. 25!<br />
Bild 5: Troféer ........................................................................................................... 25!<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet ......................................................................... 26!<br />
Bild 6: Början av utställningen .................................................................................. 26!<br />
Bild 7: Vapensamling ................................................................................................ 27!<br />
Bild 8: Cypernutställningen ....................................................................................... 27!<br />
Bild 9: Armenienrummet ........................................................................................... 28!<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter ................................... 29!<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige ..................................................................... 29!<br />
Text 1: ”Schimpanskrig” ........................................................................................... 29!<br />
Text 2: ”Tyska Trupptransporter” .............................................................................. 29!<br />
Text 3: ”En Miljardindustri” ...................................................................................... 30!<br />
Text 4: ”FN <strong>och</strong> fredsfrämjande operationer” ........................................................... 31!<br />
Text 5: ”Till vilken nytta?” ........................................................................................ 31!<br />
Text 6: ”Varför FN-soldat?” ...................................................................................... 32!<br />
Text 7: ”Bevara fred är inget soldatjobb, men bara soldater kan göra det”. .............. 33!<br />
Text 8: ”Cypern” ........................................................................................................ 33!<br />
Text 9: ”Troféer” ....................................................................................................... 34!<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet ......................................................................... 35!<br />
Text 10: ”Turk-Armenian Relations in History” ....................................................... 35!<br />
Text 11: “Document 1”, Armenienutställningen. ...................................................... 37!<br />
Text 12: Text till foto, Cypernutställningen. ............................................................. 38!<br />
Text 13: ”Flag”, Cypernutställningen. ....................................................................... 38!<br />
Text 14: “Rocket Launcher”, Cypernutställningen. ................................................... 38!
Inledning<br />
I detta PM har jag valt att titta närmare på nationella museer i Sverige <strong>och</strong> i Turkiet.<br />
Med min bakgrund inom Musei- <strong>och</strong> Kulturarvsvetenskap så faller det sig<br />
naturligt att arbeta med museer för detta PM. Eftersom detta PM är del av kursen<br />
”Istanbul - kulturmöten, monument <strong>och</strong> identitet mellan öst <strong>och</strong> väst” så ingår det<br />
att ämnen som kulturmöten <strong>och</strong> identitet behandlas, <strong>och</strong> ur ett öst – väst sammanhang.<br />
Då vi under kursens gång kommer att förhålla oss främst till två länder dvs.<br />
Sverige <strong>och</strong> Turkiet så har jag valt att utgå från dessa två länder i min studie. Ämnet<br />
passade ytterligare in inom kursmomentet då vi under kursens gång har haft<br />
gästföreläsningar med Peter Aronsson, professor i Historiebruk <strong>och</strong> Kulturarv vid<br />
Lidköpings Universitet <strong>och</strong> aktiv i så väl NaMu (Making National Musuems) som<br />
EuNaMu (European National Musuems) projekten.<br />
I min fallstudie valde jag att specifikt se närmare på armémuseum, delvis för<br />
att de känns som tydliga <strong>och</strong> jämförbara exempel med liknande samlingar, men<br />
även för att just det nationella historieberättandet brukar sättas på sin spets just<br />
inom militärhistoria. Personligen tycker jag även att så väl armémuseet i Istanbul<br />
som armémuseet i Sverige är intressanta exempel då jag finner att deras förhållande<br />
till nation, krig <strong>och</strong> militär i flera fall är varandras ytterligheter.<br />
Trots att det till synes kanske enbart verkar finnas olikheter museerna emellan<br />
hoppas jag ändå finna en del likheter, <strong>och</strong> även titta närmare på vad så väl olikheterna<br />
som likheterna i förmedlingen kan bero på.<br />
1
Teori <strong>och</strong> Metod<br />
Jag ämnar i detta PM först sammanställa information kring uppkomsten av nationella<br />
museer i så väl Sverige som Turkiet. Utöver det kommer jag att gå igenom<br />
armémuseernas historia i respektive länder, då det är just dessa jag har valt som<br />
typexempel i min studie. I min analys av armémuseet i Istanbul, Turkiet respektive<br />
armémuseet i Stockholm, Sverige kommer jag främst att använda mig av ett<br />
urval av transkriberade museitexter som finns tillgängliga i sin helhet i bilaga 2:<br />
transkriberade utställningstexter. Jag kommer i min analys även till viss mån använda<br />
mig av rummet <strong>och</strong> utställningsproduktionen i stort, för att visa en bild av<br />
kontexten som texterna i fråga befinner sig i. Bilder från utställningarna i fråga<br />
finner man i bilaga 1: bildmaterial. Fler bilder finns även tillgängliga i egen ägo.<br />
För att begränsa min studie av museerna har jag valt att fokusera på huvudområdet<br />
”Problematik <strong>och</strong> glorifiering”, detta område har jag sedan delat in i de tre<br />
underkategorierna: Förmedling <strong>och</strong> problemhantering samt Internationella uppdrag.<br />
I min analys kommer jag använda mig av olika teoretiska begrepp, som presenterats<br />
av Peter Aronsson m fl. <strong>och</strong> som är kopplade till studiet av så väl historiebruk<br />
som nationella museer.<br />
2
<strong>Nationella</strong> Museer <strong>och</strong> <strong>Identitet</strong><br />
Att samla ovanliga <strong>och</strong> värdefulla objekt i så kallade kabinettskåp fick genomslag<br />
hos de övre skikten av Europas befolkning från renässansen <strong>och</strong> framåt. Flera av<br />
dessa samlingar kom som sedan att bli grundsamlingar i större museiprojekt när<br />
dessa började grundas på 1700 <strong>och</strong> 1800-talen. 1 På 1870-talet uppkom det en global<br />
boom i museigrundande, <strong>och</strong> det var nu nationella <strong>och</strong> offentliga museer som<br />
byggdes. 2<br />
Generellt kan man tala om tre huvudsakliga bakgrunder till nationalmuseernas<br />
uppkomst. Det första var upplysningstidens ideal. Det andra var den nationalism<br />
som uppstod runt om i Europa efter Napoleonkrigen. En tredje bakgrund var även<br />
att man i <strong>och</strong> med nationalstatsskapandet förvandlade sina innevånare till nationella<br />
medborgare. 3 Grundandet av nationella museer brukar även kopplas till den<br />
komplexitet som flera av de olika nationalstaterna innebar, att det var en ny typ av<br />
styre, som skulle hävdas. 4<br />
De nationella museerna skulle behandla ämnen som vad nationen var, är <strong>och</strong><br />
bör formas till. 5 De skulle med andra ord musealisera de värderingar som nationalstaterna<br />
ville förmedla till sina medborgare. 6 Hur denna förmedling tog sin form<br />
skiljde sig dock olika nationalstater emellan <strong>och</strong> den kunde förhålla sig så väl patriotisk<br />
som nationalistisk. 7 Aronsson delar in länder <strong>och</strong> typer av förmedling i tre<br />
olika kategorier: Den första typen han talar om är imperier, stora länder eller unioner<br />
som ser nog med styrka i sig självt att de även kan förena sig med sin multikulturella<br />
<strong>och</strong> breda bakgrund. Exempel inom denna kategori är exempelvis Storbritannien.<br />
Den andra kategorin infinner mindre stater med en lång historia, exempelvis<br />
Sverige. Inom denna kategori finns det sällan behov att bygga upp någon<br />
typ av nationell berättelse då det sedan länge funnits en lång nationell kontinuitet.<br />
Den tredje kategorin behandlar istället mindre, nya stater, som har ett behov<br />
av att skapa en nationell berättelse <strong>och</strong> sammansvetsa nationen. 8 I dessa nya<br />
stater kan man även ofta skönja en mer centraliserat styrd organisation kring för-<br />
1 Aronsson, Peter, 2011, ”Explaining national <strong>Museum</strong>s”, s. 30<br />
2 Aronsson, Peter, 2011, ”Explaining national <strong>Museum</strong>s”, s. 31.<br />
3 Aronsson, Peter, 2011, ”Explaining national <strong>Museum</strong>s”, s. 29.<br />
4 Knell, Simon, 2011, ”National <strong>Museum</strong>s and the National Imagination”, s. 5.<br />
5 Aronsson, Peter, 2011, ”Explaining national <strong>Museum</strong>s”, s. 48.<br />
6 Mason, Rihannon, 2006, ”Cultural Theory and <strong>Museum</strong> Studies”, s.18.<br />
7 Kaplan, Flora Edouwaye S., 2006, ”Making and Remaking National Identities”, s. 152.<br />
8 Aronsson, Peter, 2008, ”Comparing National <strong>Museum</strong>s: Methodological Reflections”, s. 15.<br />
3
medlingen av den nationella berättelsen. 9 Man kan dock idag se att dessa gränser<br />
löses upp mer <strong>och</strong> mer. Exempelvis finns det idag länder inom den första kategorin<br />
som faller tillbaka till en ursprunglig nationell berättelse, samt nyare stater<br />
som öppnar upp för mer multikulturella infallsvinklar. 10<br />
<strong>Nationella</strong> Museers uppkomst i Sverige<br />
<strong>Nationella</strong> museer började komma upp relativt sent i Sverige i jämförelse med syd<br />
<strong>och</strong> Centraleuropa, men hade ändå en relativt jämn <strong>och</strong> stabil tillväxt. Sverige var<br />
<strong>och</strong> är ett land med en gammal historia <strong>och</strong> en historieskrivning som sträckte sig<br />
långt tillbaka i tiden. Det kan vara en av anledningarna till att det inte fanns<br />
samma behov av nationella museum som förmedlare av en nationell berättelse<br />
som det kanske fanns i övriga delar av Europa, som till stor del bestod av mindre,<br />
nyare <strong>och</strong> mer fragmenterade stater.<br />
Nationalismens Era<br />
Att Sverige förlorade Finland 1809 bidrog till ökade nationella tendenser inom<br />
landet, detta i sin tur bidrog till uppkomsten av nationella museer. 11 Precis som i<br />
stora delar av Europa så utgick de tidiga museisamlingarna från privata <strong>och</strong> kungliga<br />
samlingar. Det tidigare Kongl. <strong>Museum</strong> ombildas kring 1845 till Nationalmuseum,<br />
som till en början hade en mycket bredare samling som senare splittrades<br />
upp i förutom Nationalmuseum, även Historiska Museet <strong>och</strong> Rustkammaren. 12<br />
Industrialismens Uppgång<br />
Från mitten av 1800-talet till 1900-talets början fick nationalismen ett uppsving<br />
över hela Europa, <strong>och</strong> i Sverige likaså. Vad det gällde museerna så blev det ett<br />
större fokus på folket <strong>och</strong> vad som gjorde Sverige unikt. Materiellt hamnade därför<br />
fokus främst på kulturhistoria <strong>och</strong> etnografiskt material. Tidens man var Athur<br />
Hazelius som grundade så väl Nordiska Museet som Skansen. Han samlade själv<br />
in etnografiskt material <strong>och</strong> museerna var privata initiativ från hans sida. Hans<br />
fokus sträckte sig dock över hela Skandinavien, då Sverige <strong>och</strong> Norge fortfarande<br />
var i union. Den Skandinavistiska rörelsen växte sig stark från 1840-tal <strong>och</strong><br />
framåt, men fick dock ett abrupt slut i <strong>och</strong> med att Norge blev självständigt 1905. 13<br />
9<br />
Aronsson, Peter; Elgenius, Gabriella, 2011, ”Making National Musuems in Europé – A Comparative Approach”,<br />
s. 9.<br />
10<br />
Aronsson, Peter, 2011, ”Foreword: A European Project”, s. 1.<br />
11<br />
Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 884.<br />
12<br />
Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 892<br />
13<br />
Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 886.<br />
4
Mellankrigstiden<br />
Under mellankrigstiden uppstod det ytterst få nya museer i Sverige. 14 De museer<br />
som grundades var framförallt militärt <strong>och</strong> teknologiskt inriktade så som Armémuseet,<br />
Sjöhistoriska <strong>och</strong> Teknologiska Museet. Temat för tiden var funktion snarare<br />
än nation. 15 Det började även komma till mer moderna förmedlingssätt på<br />
museerna <strong>och</strong> pedagogiken fick ett större utrymme. 16<br />
Det Moderna Sverige<br />
Efter världskrigen stod Sverige sig starkt i världen <strong>och</strong> det investerades i nya museer<br />
för att påvisa det nya Sverige. Museer av ny, mer varierad art dök upp, exempelvis<br />
Världskulturmuseet i Göteborg <strong>och</strong> Moderna Museet i Stockholm. 17 Museer<br />
som tidigare funnits omorganiseras <strong>och</strong>/eller splittras upp <strong>och</strong> skapas om i nya<br />
konstellationer så som Statens Museer för Världskultur. Det skedde även en större<br />
spridning av nationella museer som dyker upp även utanför Stockholmsregionen.<br />
Demokratitänket genomsyrar utställningarna <strong>och</strong> nya metoder för pedagogik uppkommer<br />
– anpassade för så väl vuxna som barn. 18 Man använder sig även av ny<br />
teknik <strong>och</strong> minoriteter får en ny plats även i de nationella utställningarna. 19<br />
<strong>Nationella</strong> Museers uppkomst i Turkiet<br />
Man talar generellt om fyra olika skeenden vad det gäller nationalmuseernas uppkomst<br />
i dagens Turkiet. Den Osmanska perioden, den tidiga republiken, den sena<br />
republiken <strong>och</strong> det moderna Turkiet. Framförallt kan man se ett brott mellan den<br />
nationella rollen som nationalmuseum hade i det Osmanska riket jämfört med den<br />
roll de fick inom den Turkiska republiken. 20<br />
Osmanska Perioden<br />
De tidigaste nationella museerna i dagens Turkiet dök upp under den Osmanska<br />
perioden. Det handlade om stora inkluderande projekt som Imperial <strong>Museum</strong> som<br />
senare skulle splittras upp i mindre beståndsdelar. Till skillnad från Europa där de<br />
tidigaste nationella museerna generellt grundades utifrån privata samlingar av<br />
antikviteter, konst <strong>och</strong> ”curiosities”, så använde man sig i det Osmanska riket<br />
14 Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 886<br />
15 Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 887<br />
16 Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 897<br />
17 Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 887<br />
18 Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 900<br />
19 Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 899<br />
20 Gürol, Pelin, 2008, ”Conflicting visualities on display: National <strong>Museum</strong>s from the Ottoman Empire to the<br />
Turkish Republic”, s. 121.<br />
5
istället av arkeologiskt <strong>och</strong> militärhistoriskt material, man hade inget större intresse<br />
av att visa konst eller antikviteter som sköna objekt utan man använde istället<br />
artefakterna som verktyg i historieberättandet. 21<br />
Den Tidiga Republiken<br />
Under den tidiga republiken (1922-1960) skiftade man fokus från en grekisk/romersk<br />
kontext till en anatolisk. Man gick även ifrån utställningar med arkeologiskt<br />
<strong>och</strong> historiskt material <strong>och</strong> utökade istället sina etnografiska samlingar.<br />
De nya museer som uppkom under denna period placerades framförallt i Ankara.<br />
Museerna innehöll främst turkiskt material <strong>och</strong> byggdes i en mer traditionell turkisk<br />
arkitektur. 22 Nationalmuseerna blev en del av det nationella politiska programmet,<br />
vilket man kunde se det i de sekulärt genomsyrade utställningarna. 23<br />
Den Senare Republiken<br />
Under den senare delen av republiken (1961-1983) etablerades det ytterst lite nya<br />
museer. De museer som etablerades var framförallt regionala museer alternativt<br />
regionala filialer till de centrala museerna, <strong>och</strong> man kunde även skönja en mer<br />
påtaglig nationalism i utställningarna. 24<br />
Det Moderna Turkiet<br />
Museiutvecklingen i det moderna Turkiet har främst genomsyrats av privatisering.<br />
Privata intressenter <strong>och</strong> företag sponsrar utställningar <strong>och</strong> grundar museer<br />
<strong>och</strong> gallerier. Detta har även bidragit till att konstmuseerna har fått stort genomslag<br />
i senare tid. Förmedlingen av den nationella identiteten har skiftat från att<br />
utgå från etnografiskt material till att behandlas i konsten. 25 Dessa nya typer av<br />
museer som grundats har ofta en friare förmedling, vilket man anser vara kopplat<br />
till just att de är privata <strong>och</strong> styrs därför ej av stat <strong>och</strong> ett statligt narrativ. 26 En<br />
annan sak man kan se i moderna utställningar är att det åter igen blivit större fokus<br />
på den osmanska <strong>och</strong> muslimska historien <strong>och</strong> kulturarvet, men samtidigt har<br />
aktiva moskéer gjorts om till museer så som Hagia Sofia. 27<br />
21<br />
Shaw, Wendy M. K., 2011, ”National <strong>Museum</strong>s in the Republic of Turkey: Palimpsests within a<br />
Centralized State, s. 928-929.<br />
22<br />
Gürol, Pelin, 2008, ”Conflicting visualities on display: National <strong>Museum</strong>s from the Ottoman Empire to the<br />
Turkish Republic”, s. 125.<br />
23<br />
Shaw, Wendy M. K., 2011, ”National <strong>Museum</strong>s in the Republic of Turkey: Palimpsests within a<br />
Centralized State, s. 930.<br />
24<br />
Shaw, Wendy M. K., 2011, ”National <strong>Museum</strong>s in the Republic of Turkey: Palimpsests within a<br />
Centralized State, s. 934.<br />
25<br />
Shaw, Wendy M. K., 2011, ”National <strong>Museum</strong>s in the Republic of Turkey: Palimpsests within a<br />
Centralized State, s. 935.<br />
26<br />
Köksal, Ayşe H., 2011, ”National Art <strong>Museum</strong>s and ”modernization” of Turkey”, s. 174.<br />
27<br />
Shaw, Wendy M. K., 2011, ”National <strong>Museum</strong>s in the Republic of Turkey: Palimpsests within a<br />
Centralized State, s. 938<br />
6
Typexempel Armémuseum<br />
I nationella museiprojekt är armémuseer ofta en av de tidigaste typerna av nationella<br />
museer som bildas. Detta gäller även så väl Turkiet med Imperial <strong>Museum</strong><br />
<strong>och</strong> Sverige med bland annat Livrustkammaren som tidig del av Nationalmuseum.<br />
I Turkiet finns främst ett centraliserat armémuseum som även fungerar som kulturellt<br />
centrum. I Sverige däremot finns ett flertal militärinriktade museum, <strong>och</strong> de<br />
är inte enbart centraliserade till Stockholm.<br />
Turkiet har till skillnad från Sverige en mycket mer samtida militärhistoria<br />
<strong>och</strong> får därför en annan funktion än svenska armémuseum. Förmedlingen av så<br />
väl historia som samtid är tydlig <strong>och</strong> okritisk. Sverige har dock en mer komplicerad<br />
hållning till sin militära historia, <strong>och</strong> verkar finna en viss problematik i att<br />
förmedla den. Hur ska ett neutralt land förhålla sig till krig i en nationell representation?<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige<br />
Armémuseum i Stockholm etablerades 1877 under namnet Artillerimuseum, men<br />
öppnade sina dörrar för allmänheten först 1879. Museets uppgift var att "tillvarataga<br />
<strong>och</strong> vårda de i föregående krig erövrade troféerna samt att framställa en bild<br />
av såväl artilleriets som övriga vapens historiska utveckling från föregående århundraden<br />
till nuvarande tid". 28<br />
1932 byter Artillerimuseum namn till Armémuseum, för att understryka att<br />
man ställer ut föremål från de andra truppslagen, kavalleri, infanteri, träng mm.<br />
Kort därefter stängs dock museet på grund av ombyggnation, men öppnas igen<br />
under andra världskriget.<br />
Mellan 1992 <strong>och</strong> 2000 hölls museet stängt för ombyggnation, <strong>och</strong> har efter det<br />
haft dagens utformning. Museet skildrar Sveriges militära historia från Vikingatid<br />
till nutid kronologiskt i sin fasta utställning <strong>och</strong> har även tillfälliga utställningar av<br />
mer temainriktad art.<br />
28 http://www.sfhm.se/templates/pages/ArmeStandardPage____412.aspx?epslanguage=SV [2012-05-16]<br />
7
Museet har idag en samling om cirka 100 000 objekt varav bland annat 5000<br />
är troféer. Stora delar av samlingarna finns även tillgängliga på Internet via Digitalt<br />
<strong>Museum</strong>. 29<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet<br />
Armémuseet i Istanbul var del i det första nationella museiprojektet i det dåvarande<br />
Osmanska riket. Tillsammans med grekisk-romerska arkeologiska samlingar<br />
uppgjorde det vad som blev Imperial <strong>Museum</strong> 1846. 30 Samlingarna av militärhistoriskt<br />
material hade framförallt hämtats från den rustkammare den osmanska<br />
militären hade haft i Hagia Irene, <strong>och</strong> det var samlingar som sträckte sig tillbaka<br />
till 1400-talet. Grundsamlingen till den militärhistoriska delen av Imperial <strong>Museum</strong><br />
bestod främst av antika vapen men kompletterades även med mer samtida<br />
material. 31<br />
1913 formades de militärhistoriska samlingarna till ett fristående militärhistoriskt<br />
museum beläget i den tidigare rustkammaren Hagia Irene. Militärmuseet var<br />
verksamt där till 1940 då det stängdes. Anledningen till att museet stängdes lär ha<br />
varit att den nya rådande politiska makten ville visa sig västvänliga <strong>och</strong> ville därför<br />
inte visa upp ett kulturarv som påvisade kamp mot Europa <strong>och</strong> väst. 32<br />
Under 1900-talets senare hälft började dock nationella vindar att blåsa igen.<br />
Militären fick större inflytande under senare delen av republiken <strong>och</strong> 1967 sattes<br />
det igång planer på att återöppna militärmuseet. Återöppnandet av militärmuseet<br />
skedde dock först 1993 på sin nuvarande plats, <strong>och</strong> då med stora kompletterande,<br />
samtida material för att förankra den rådande turkiska republiken i utställningarna.<br />
Museet har idag 55 000 objekt i sina samlingar, varav ca 5000 visas i utställningar<br />
<strong>och</strong> samlingarna sträcker sig från medeltid till nutid. 33<br />
29<br />
http://www.sfhm.se/templates/pages/ArmeStandardPage____412.aspx?epslanguage=SV [2012-05-16]<br />
30<br />
Gürol, Pelin, 2008, ”Conflicting visualities on display: National <strong>Museum</strong>s from the Ottoman Empire to the<br />
Turkish Republic”, s. 123.<br />
31<br />
Aronsson, Peter, 2011, ”Explaining national <strong>Museum</strong>s”, s. 37.<br />
32<br />
Shaw, Wendy M. K., 2011, ”National <strong>Museum</strong>s in the Republic of Turkey: Palimpsests within a<br />
Centralized State, s. 930.<br />
33<br />
http://www.tsk.tr/ing/2_general_issues/2_1_military_museum/military_museum.htm<br />
8
Problematik <strong>och</strong> Glorifiering<br />
Sverige <strong>och</strong> Turkiet befinner sig idag i två väldigt olika kontexter, men det är inte<br />
bara samtiden som skiljer sig utan även den moderna historien, Sverige <strong>och</strong> Turkiet<br />
har under de senaste hundra åren befunnit sig i väldigt separata sammanhang.<br />
Sverige firar snart 200 år utan krig. Sverige har haft en stabil modern historia, så<br />
klart påverkad av de olika krigen som pågått framförallt i Europa men via neutralitetspolitiken<br />
lyckats hålla sig utanför en direkt konflikt. Turkiet <strong>och</strong> andra sidan<br />
har under de senaste hundra åren haft erfarenheter av så väl världskrig som revolution,<br />
folkmord, NATO-medlemskap, terrorism <strong>och</strong> konfliktproblematik. Vid<br />
skrivandets stund uppstår ständigt konflikter kring exempelvis situationen i <strong>och</strong><br />
med Syrien. Att armémuseerna i de olika länderna förhåller sig olika till krig vore<br />
väl i närmast en självklarhet. Detta betyder dock inte att Sverige står sig fri från<br />
problematik gällande militärhistoria, <strong>och</strong> detta speglar sig även i det svenska armémuseet.<br />
Den neutralitet Sverige <strong>och</strong> svenskarna generellt förespråkar leder<br />
även till en ambivalens till Sveriges verkliga handlande vad det gäller så väl problematiken<br />
kring andra världskriget som dagens vapenindustri.<br />
Trots Sveriges förespråkande av neutralitet, emot krig <strong>och</strong> för diplomati så betyder<br />
det inte att krig ändå inte kan glorifieras. Precis som i Turkiet hänger så väl<br />
glorifiering som problematiken samman med just den nationella berättelsen. Man<br />
behöver båda delarna för att berätta en nationell berättelse som stärker den nationella<br />
identitet man önskar stärka, <strong>och</strong> som leder till att medborgarna man förmedlar<br />
den nationella berättelsen för sedan gör de ansträngningar som krävs för att den<br />
nationella berättelsen ska reproduceras, som Ernest Renan menar i följande citat<br />
ur sin uppsats ”What is a nation? ”<br />
The nation, like the individual, is the culmination of a long past of endeavours, sacrifice and<br />
devotion. Of all cults, that of the ancestors is the most legitimate, for the ancestors have mad<br />
eus what we are. A heroic past, great men, glory (by which I understand geniune glory), this<br />
is the social capital upon which one bases a national idea. To have common glories in the past<br />
and to have a common will in the present; to have performed great deeds together, to wish to<br />
perform still more – these are the essential conditions for being a people […] Where national<br />
memories are concerned, griefs are of more value than triumphs, for they impose duties, and<br />
require common effort. 34<br />
34 Renan, Ernest, 1996 [1882], ”What is a Nation?”, s. 52-53<br />
9
Förmedling <strong>och</strong> Problemhantering<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige<br />
Som nämndes i introduktionen så kan man finna teman som behandlas under rubriken<br />
Problematik i så väl armémuseet i Istanbul som i Sverige. I Sverige får<br />
man gärna idén att det inte finns så mycket problematik kring Sveriges hållning<br />
till konflikter, som sagt så var det snart 200 år sedan Sverige var i en direkt konflikt.<br />
Sveriges ståndpunkt ska vara för demokrati, diplomati <strong>och</strong> neutralitet. Fokus<br />
i utställningen ligger på att förmedla krigets hemskheter <strong>och</strong> lidande, för så väl de<br />
militära som de civila. Huvudutställningen består av olika installationer <strong>och</strong> texter<br />
men med ytterst lite autentiskt militärt material. Vapensamlingen är placerad för<br />
sig, utplockad ur krigets kontext <strong>och</strong> istället presenterad i en objektorienterad kontext.<br />
35 Specialutställningar behandlar teman som Raoul Wallenberg <strong>och</strong> internationella<br />
fredsuppdrag, där personerna sätts i centrum. 36<br />
Som Per Widén tar upp i fallet svenska Armémuseum så behandlar museet<br />
militärens <strong>och</strong> krigets utveckling, dess mödor <strong>och</strong> hur de påverkar historia <strong>och</strong><br />
folk i stort, men museet tar desto mindre upp frågan varför krig <strong>och</strong> till vilken<br />
nytta? 37 Det konstateras istället helt enkelt att det är något naturligt, så pass naturligt<br />
att man öppnar utställningen med en installation föreställandes ett ”schimpanskrig”.<br />
38 Samt en tillhörande text som i detalj går igenom hur dessa ”schimpanskrig”<br />
går till för att sedan gå igenom hur ytterst lite som skiljer människan från<br />
schimpanserna, så väl genetisk som inom en konfliktskontext. 39<br />
Trots att museet generellt förespråkar dialog i sina texter i huvudutställningen,<br />
så tas de teman man anser vara problematiska upp relativt kort. I vapenutställningen<br />
som delvis delats upp i Utländska Vapen <strong>och</strong> Svenska Arméns Vapen finner<br />
man även en text som behandlar Sveriges vapenindustri. 40 I texten tar man upp<br />
omfattningen av den svenska vapenindustrin i ekonomiska termer; hur mycket<br />
export det handlar om samt att det skapar tusentals arbetstillfällen i Sverige. Man<br />
tar även upp att dessa vapen också används av svenska armén, <strong>och</strong> då i fredsbevarande<br />
syften. Vidare tar man upp de riktlinjer Sverige har satt upp för industrin<br />
<strong>och</strong> exporten så som att man inte ska exportera till länder i väpnad konflikt. Intressant<br />
nog tar man sedan upp USA <strong>och</strong> Pakistan som exempel på länder Sverige<br />
exporterat vapen till (det framgår dock inte när dessa exporter skulle skett). Frågan<br />
texten avslutas med är dock inte om Sverige ska ha en vapenindustri eller ej,<br />
utan ” Hur mycket ansvar ska Sverige ta för vad svenska vapen används till?”.<br />
35<br />
Bilaga 1. Bildmaterial, Bild 2: Vapensamling.<br />
36<br />
Bilaga 1. Bildmaterial, Bild 3: Fotoutställningen ”På farligt uppdrag”<br />
37<br />
Widén, Per, 2011, ”National Musuems in Sweden: A History of Denied Empire and a Neutral State, s. 888.<br />
38<br />
Bilaga 1. Bildmaterial, Bild 1: Början av utställningen.<br />
39<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 1: ”Schimpanskrig”<br />
40<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 3: ”En Miljardindustri”<br />
10
Den fasta utställningen som behandlar modern militärhistoria täcker de båda<br />
världskrigen, mellankrigstiden <strong>och</strong> kalla kriget. En skylt i utställningen behandlar<br />
den svenska neutraliteten, som sattes på prov under andra världskriget, texten<br />
”Tyska Trupptransporter”. 41 Texten tar upp hur det kom sig att tyska armén fick<br />
möjlighet att använda sig av svensk infrastruktur under kriget. Texten tar även<br />
upp omfattningen <strong>och</strong> att det gick från att i början handla om få <strong>och</strong> små transporter<br />
som man inte ansåg ha någon större påverkan till omfattande transporter, men<br />
då under vad man uppfattade som krigshot. Man sammanfattar texten med att över<br />
en miljon militär personal transporterats till Norge från Tyskland via Sverige <strong>och</strong><br />
nästan lika många i motsatt riktning, dessutom 100 000 vagnslaster med tyskt<br />
gods. Till skillnad från flera andra texter i utställningarna på museet avslutas inte<br />
denna text med någon fråga, ingen diskussion.<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet<br />
Armémuseet i Istanbul inhyses i en stor byggnad i de nyare delarna av Istanbul.<br />
Museet har ett relativt klassiskt upplägg där föremålen står i centrum. Dessa kompletteras<br />
med installationer, målningar, fotografier <strong>och</strong> till viss del även texter. 42<br />
Det är dock betydligt mindre texter än i armémuseum i Sverige. Mycket material<br />
är placerat i montrar <strong>och</strong> vapenutställningen är genomgående i hela museet. 43 Vapensamlingen<br />
kombineras ofta med målningar som visar vapnens funktion <strong>och</strong><br />
användning. Militärhistorien används, som i flera militärmuseer, för att glorifiera<br />
nationens styrka, så väl i dåtid som i nutid. Det ska för övrigt nämnas att flera<br />
delar av museet var avstängda vid det tillfälle då studien gjordes.<br />
Som tidigare nämnt har dock Turkiet en ganska brokig <strong>och</strong> händelserik militär<br />
historia i modern tid, 44 <strong>och</strong> den behandlas främst på museets andra våning. En<br />
problematik som de själva refererar till som problematik är Armeninen problematiken<br />
<strong>och</strong> syftar då till folkmordet på armenier av armén i det dåvarande Osmanska<br />
riket i början av 1900-talet. Denna behandlas i en egen liten utställning i<br />
delen för modern militärhistoria. Utställningen består av enstaka föremål, men<br />
främst av texter <strong>och</strong> fotografier. Texterna finns så väl på Turkiska som engelska<br />
<strong>och</strong> en huvudtext behandlar relationen mellan armenier <strong>och</strong> Turkar ända sedan<br />
1000-talet, texten ”Turk-Armenian Relations in History”. 45 Texten tar upp förhållandena<br />
grupperna emellan, hur de genom historien generellt varit goda, men hur<br />
de sedan under 1800-talet, när Osmanska riket befann sig i ett problematiskt läge,<br />
försämrades. Den turkiska versionen tar upp hur armeniska militära grupper (terrorist<br />
organisationer) förenade sig med fienden Ryssland mot det Osmanska riket.<br />
41 Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 2: ”Tyska Trupptransporter”<br />
42 Bilaga 1. Bildmaterial, Bild 6: Början av utställningen.<br />
43 Bilaga 1. Bildmaterial, Bild 7: Vapensamling.<br />
44 Köksal, Ayşe H., 2011, ”National Art <strong>Museum</strong>s and ”modernization” of Turkey”, s. 163.<br />
45 Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 10: ”Turk-Armenian Relations in History”<br />
11
Flera attentat mot det Osmanska riket följde, när det redan var i en försvagad position.<br />
Det Osmanska riket i sin tur handlade med att försöka begränsa de militära<br />
grupperna, bland annat genom arresteringar. Problematiken kom dock till sitt slut<br />
1923 <strong>och</strong> armenier i Anatolien erhöll officiell minoritetsstatus. Texten går vidare<br />
med att diskutera den Armeniska problematiken, en konstruktion av de tidigare<br />
händelserna som togs upp av armenier främst i diaspora <strong>och</strong> med uppbackning av<br />
Ryssland. Texten menar att denna berättelse är en efterhandskonstruktion producerad<br />
för att svartmåla Turkiet <strong>och</strong> att det aldrig har skett något folkmord, att armeniska<br />
militära grupper agerade som terroristorganisationer <strong>och</strong> att det dåvarande<br />
Osmanska riket var tvungna att agera, <strong>och</strong> gjorde detta genom olika arresteringar,<br />
vilket man som suverän stat hade rätt till. Ingenstans i texten nämns något<br />
om att armenier skadats eller dödats utan enbart arresterats. Däremot namnges<br />
flera personer inom den Osmanska militären <strong>och</strong> administrationen som dödats av<br />
de armeniska militära grupperna. Som komplement till huvudtexten finns även ett<br />
flertal dokument, framförallt samtida korrespondens mellan militär <strong>och</strong> inrikesministerium<br />
som tar upp problematiken med de armeniska militära grupperna <strong>och</strong><br />
hur man ska kunna lösa den. 46 Utställningen innehåller även ett flertal fotografier<br />
som framförallt föreställer turkar som skadats eller dödats av de armeniska militära<br />
grupperna. 47<br />
Internationellt Uppdrag – Nationell Glorifiering<br />
Få saker glorifieras så mycket som krig, speciellt i relation till vad det verkligen<br />
innebär. Traditionen att glorifiera krig är lång men har fått sig en törn i <strong>och</strong> med<br />
den moderna historiens smutsiga krig. Krig <strong>och</strong> nation/territorium hänger tätt<br />
samman. Att bygga upp en glorifierande berättelse om att offra sig själv för sin<br />
nation <strong>och</strong> i längden även sin familj <strong>och</strong> sitt hem kan te sig naturligt, men hur<br />
fungerar det när det inte handlar om ens egen mark <strong>och</strong> blod, utan om ett distant<br />
territorium, ett distant folk?<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige<br />
Trots att armémuseet i Stockholm förmedlar en berättelse centrerad kring krigets<br />
hemskheter så sker det även med en viss ambivalens. Detta kan man framförallt se<br />
i de mer samtida utställningarna. I museets grundutställningar sker ingen glorifiering<br />
av kriget, inte ens under stormaktstiden, men i de samtida utställningarna<br />
kring internationella uppdrag sker ett skifte. Det handlar fortfarande om krig, om<br />
militär, men nu i fredstjänst. Språket skiftar från kritiskt <strong>och</strong> ifrågasättande till<br />
46 Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 11: “Document 1”, Armenienutställningen.<br />
47 Bilaga 1. Bildmaterial, Bild 9: Armenienrummet<br />
12
glorifierande <strong>och</strong> mer okritiskt. Även om visst ifrågasättande sker är det dock inte<br />
på samma kritiska nivå, i utställningstexter om internationella operationer kan<br />
man läsa att förespråkarna för FN insatser menar att:<br />
Fredsfrämjande insatser är utmärkta att bekämpa konflikter med, säger anhängarna. Lagliga<br />
<strong>och</strong> opartiska, de leder till säkerhet <strong>och</strong> långsiktig fred, jämvikt <strong>och</strong> utveckling. De hindrar<br />
våldets upptrappning, banar väg för tillit, maktfördelning, laglydnad, allmänna val, samhällets<br />
<strong>och</strong> ekonomins utveckling. 48<br />
Detta samtidigt som man menar att kritikernas ståndpunkt är att: ” Fredsfrämjande<br />
insatser saknar pengar <strong>och</strong> mandat, når inte uppsatta mål.” samt att de inte alltid<br />
lyckats stävja konflikter. 49 Samtidigt påpekar man i en annan text i samma utställning<br />
att förbanden <strong>och</strong> soldaternas insatser ändå aldrig kan underskattas vad det<br />
gäller mod <strong>och</strong> självuppoffring. 50 I texten ”FN <strong>och</strong> fredsfrämjande operationer” 51<br />
tas flertalet FN operationer upp, så väl lyckade som misslyckade, men misslyckanden<br />
så som insatsen i Rwanda förklaras med att truppinsatserna var otillräckliga<br />
<strong>och</strong> att det var där problematiken låg.<br />
Det är dock inte bara FN <strong>och</strong> fredsbevarande operationer överlag som framställs<br />
i en mer okritisk förmedling än i övrigt på museet. Just de svenska soldaternas<br />
roll är viktig <strong>och</strong> understruken. I fotografiutställningen ”På farligt uppdrag”<br />
presenteras varje person i Plutonen Alpha Romeo med egen beskrivning <strong>och</strong> man<br />
följer sedan deras vardag på uppdrag i Afghanistan genom fotoutställningen. 52<br />
Trots att utställningen behandlar internationella operationer <strong>och</strong> då främst i<br />
FNs regi, runt om i världen så ligger ett stort fokus på just det nationella, på Sveriges<br />
roll. Sveriges roll handlar här inte om neutralitetspolitik eller vapenindustri<br />
utan svenska värderingar. I texten ”Varför FN-soldat?” behandlar man anledningarna<br />
bakom att man blir FN soldat, <strong>och</strong> hur de skiftat över tid. Men man fastställer<br />
även i samma text att just svenskar passar sig bra som FN soldater då: ”Det<br />
svenska samhällets värderingar <strong>och</strong> värnplikten dyker ofta upp som förklaringar<br />
till soldaternas goda rykte utomlands: smidighet, breda yrkeserfarenheter, samarbete<br />
<strong>och</strong> tolerans”. 53 Man uppmärksammar dock i texten ”Bevara fred är inget<br />
soldatjobb, men bara soldater kan göra det” att moralen <strong>och</strong> etiken bland FN soldater<br />
ibland inte varit helt på den nivå man kunnat önska sig. Våld mot civila,<br />
sexuellt våld mot kvinnor <strong>och</strong> korruption har förekommit i koppling till FNs<br />
48<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 5: ”Till vilken Nytta?”<br />
49<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 5: ”Till vilken Nytta?”<br />
50<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 7: ”Bevara fred är inget soldatjobb, men bara soldater kan<br />
göra det”<br />
51<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 4: ”FN <strong>och</strong> fredsfrämjande operationer”<br />
52<br />
Bilaga 1. Bildmaterial, Bild 3: Fotoutställningen ”På farligt uppdrag”<br />
53<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 6: ”Varför FN-soldat?”<br />
13
fredsbevarande styrkor. Denna brist i moral fastställer man dock inte beror så<br />
mycket på de svenska soldaterna utan:<br />
Där andra länder fått skicka hem sina soldater, för till exempel våld mot civila eller sexuellt<br />
utnyttjande, har nordiska <strong>och</strong> svenska fredssoldater skött sig bättre. Bortsett från vapensmugglingen<br />
på Cypern, prostitutionen i Kongo <strong>och</strong> möjligen Balkan, så står sig en svensk<br />
trupp gott vid en internationell jämförelse. 54<br />
Man lägger även i samma text till att ” Moraliskt har Sverige kunnat hävda internationella<br />
normer om icke-aggression <strong>och</strong> mänskliga rättigheter. Vi har gett röst åt<br />
världsomfattande liberala värderingar om fred <strong>och</strong> utveckling.”<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet<br />
Även på armémuseet i Turkiet finns en utställning som tar upp Turkiets roll i internationella<br />
fredsbevarande syften. Precis som museet i stort så är utställningen<br />
fokuserad på objekt samt en del fotografier. Mindre föremålstexter förekommer<br />
även <strong>och</strong> tidningsurklipp. Konflikter som tas upp är exempelvis Cypern, Korea<br />
<strong>och</strong> fd Jugoslavien. Utställningens upplägg skiljer sig ytterst lite från resten av<br />
museet. Föremålen som visas är fortfarande vapen, uniformer samt bilder på ansvariga<br />
inom det militära. En skillnad man dock kan se är att det är ett större fokus<br />
på exempelvis kartor <strong>och</strong> nationella symboler så som flaggor, men då relaterade<br />
till området i fråga där den internationella operationen skedde. 55<br />
Vad som kan te sig intressant är att Cypern behandlas under rubriken The<br />
Cyprus Peace Operation även om Turkiet självt var relativt involverade på den<br />
Turk-cypriotiska sidan när det begav sig. På armémuseets hemsida beskrivs utställningen<br />
på följande sätt ”Objects belonging to commanders taking part in the<br />
Cyprus Peace Operation and arms and uniforms acquired during the operation are<br />
exhibited in the Cyprus Section”. 56<br />
Föremål som kan kopplas till Grekland visas även upp mer som troféer än beskrivande<br />
föremål. Föremålstexterna till exempelvis vapen innehåller text som:<br />
”Rocket Launcher: Captured from the Greeks during the Cyprus Peace Operation”.<br />
57 Texten placerad vid ett fotografi lyder: “Colonel Mustafa KATIRCIOĞLU<br />
is signing the Greek flag which was presented to the journalist Ergin<br />
KONUKSEVER by the Turkish soldiers”. 58 Fokus, precis som på den svenska<br />
54<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 7: ”Bevara fred är inget soldatjobb, men bara soldater kan<br />
göra det”<br />
55<br />
Bilaga 1. Bildmaterial, Bild 8: Cypernutställningen.<br />
56<br />
http://www.tsk.tr/ing/2_general_issues/2_1_military_museum/military_museum_upstairs/korea_cyprus_hal<br />
l/korea_cyprus_hall.htm<br />
57<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 14: “Rocket Launcher”, Cypernutställningen.<br />
58<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 12: Text till foto, Cypernutställningen<br />
14
utställningen gällande internationella operationer ligger inte nödvändigtvis på det<br />
internationella utan snarare det nationella.<br />
Analys<br />
Hur museer förhåller sig till de delar av historien som är problematiska för den<br />
nationella berättelsen, är just problematiskt. Tar man upp dem eller gömmer man<br />
undan dem? Om man väljer att ta upp dem hur får man de då att passa in i den<br />
nationella berättelsen? Som nämnt tidigare så är varje nationell berättelse mer<br />
målad av sin samtid än sin dåtid, 59 <strong>och</strong> generellt ligger den problematik som behandlas<br />
på museum just i en dåtid, då det tar en viss tid innan en problematik<br />
musealiserats. Aronsson tar upp musealiseringsprocessen av ett kulturellt trauma.<br />
Han menar att den första generationen lever i traumat, nästa generation har ett<br />
intresse för traumat <strong>och</strong> i den tredje generationen avgörs det om det kan behandlas<br />
som kulturarv. 60 Problematik som sker i samtiden tas sällan upp i museer, det kan<br />
helt enkelt inte diskuteras inom en sådan plattform. Aronsson tar upp Grekland<br />
som exempel där alltför närstående politisk problematik istället behandlas i privata<br />
berättelser för att någon generation senare eventuellt kunna tas upp i en<br />
musealiseringsprocess. 61 Ett undantag är dock den svenska vapenindustrin som tas<br />
upp på armémuseum i Stockholm, den står för en såväl dåtida som samtida problematik.<br />
Men till skillnad från exempelvis armenienproblematiken i Turkiet så<br />
handlar det inte om ett direkt handlande (i alla fall inte enligt den nationella berättelsen).<br />
Boven i dramat är inte Sverige utan i så fall de nationer som väljer att använda<br />
vapnen i väpnade konflikter.<br />
Neutralitetspolitiken i Sverige är samtida men det är inte andra världskriget.<br />
Den text som tar upp neutralitetsproblematiken i utställningen förhåller sig just<br />
enbart till andra världskriget <strong>och</strong> där även enbart de transporter av tysk militär <strong>och</strong><br />
gods som skedde med hjälp av svensk infrastruktur. Texten är tydlig <strong>och</strong> hymlar<br />
inte med att det skedde en hel del transporter genom svenskt territorium, men diskussionen<br />
finns inte, enbart ett konstaterande att Sverige handlade under krigshot,<br />
<strong>och</strong> att något alternativ egentligen inte fanns. Sverige försätter sig i en offersituation<br />
<strong>och</strong> det gör likaså Turkiet i deras problematik kring armenienfrågan.<br />
Det framgår tydligt i armenienutställningen att det inte är ett ämne som är lätt<br />
att behandla i Turkiet, vare sig på museum eller i diskussion. Precis som huvudtexten<br />
menar så är utställningen ett försvarstal mot den smutskastning Turkiet<br />
ställs inför på en internationell arena gällande problematiken. Försvarstalet be-<br />
59 Beier de-Haan, Rosmarie, 2006, ”Re-staging Histories and Identities”, s. 186.<br />
60 Aronsson, Peter, 2004, Historiebruk – Att använda det förflutna, s. 73.<br />
61 Aronsson, Peter, 2011, ”Explaining national <strong>Museum</strong>s”, s. 33.<br />
15
handlas i text <strong>och</strong> bild. I princip ingen annan stans i Istanbuls armémuseum finns<br />
det så mycket texter som i den lilla armenienutställningen. Förutom huvudtexten<br />
finns dokument <strong>och</strong> foton för att påvisa den turkiska versionen av historien.<br />
Överlag finns inte speciellt mycket utställningstexter i armémuseet i Istanbul,<br />
förmedlingen sker istället precis som i Sverige via installationer, men även via<br />
konst <strong>och</strong> framförallt via föremål, dokument <strong>och</strong> fotografier. Då resten av armémuseet<br />
generellt visar avbildningar av slag <strong>och</strong> händelser i imponerande målningar<br />
så använder sig armenienutställningen av grova bilder, ofta föreställandes avrättade<br />
människor. Kevin Walsh menar att just fotografi i museum ofta fungerar<br />
som en verifiering av det som hänt – ett fotografi ljuger inte. 62 Det är just det som<br />
alla dessa dokument <strong>och</strong> bilder i armenienutställningen vill göra, de vill fungera<br />
som empiriskt material för att bevisa det vetenskapliga <strong>och</strong> sanna i den version av<br />
historien som presenteras. Aronsson menar just att ju mer en ideologi spelar in i<br />
ett förmedlingssätt, desto mer vetenskapligt <strong>och</strong> empiriskt material vill man använda<br />
sig av, vilket man tydligt kan se i armenienutställningen. 63<br />
Som nämnde tidigare så försätter sig så väl Turkiet som Sverige sig i en offer<br />
roll vad det gäller problematiska frågor. Susan Crane behandlar just denna offerposition<br />
i sin artikel. Hon tar upp ett exempel med Japan, där man i militärmuseum<br />
valt att inte behandla problematik kring händelser där den egna armén tagit<br />
del. Man menar att man väljer att ta fram andra sidor (mer positiva), men det i sin<br />
tur har gjort att medborgarna generellt är väldigt dåligt insatta i de problematiska<br />
delarna av militärhistorien <strong>och</strong> placerar sig därför i en offerposition. 64 Museerna i<br />
sin tur speglar sin samtid, <strong>och</strong> om diskussionen inte finns i samhället, kan den då<br />
finnas på museet?<br />
Från offer till hjältar. Trots att svenska armémuseets förmedling i huvudutställningen<br />
genomgående har krigets hemskheter <strong>och</strong> lidanden som fokus, så är<br />
det ett annat förhållningssätt man har i de utställningarna som behandlar Sveriges<br />
militärhistoria i samtiden. Sverige håller fortfarande starkt på neutralitet <strong>och</strong> diplomati,<br />
men i samtiden kan man finna den kombinationen då dessa går att förena<br />
med krig <strong>och</strong> militär dvs. genom fredsbevarande insatser. FN utställningen har ett<br />
annat tonläge. Individer förs fram, FN <strong>och</strong> diplomatin likaså. Att militära trupper<br />
skickas i fredens namn är ett nödvändigt ont, som Hammarskjöld själv säger i citat<br />
i utställningen: ”Bevara fred är inget soldatjobb, men bara soldater kan göra det”. 65<br />
Även om viss kritik tas upp gällande fredsfrämjande operationer så är tongångarna<br />
generellt positiva. I texten där man tar upp för <strong>och</strong> nackdelar med freds-<br />
62 Walsh, Kevin, 1992, The Representation of the Past, s. 72.<br />
63 Aronsson, Peter, 2008, ”Comparing National <strong>Museum</strong>s: Methodological Reflections”, s. 14.<br />
64 Crane, Susan A., 2006, ”The Conundrum of Ephemerality: Time, Memory and <strong>Museum</strong>s”, s. 106.<br />
65 Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 7: ”Bevara fred är inget soldatjobb, men bara soldater kan<br />
göra det”<br />
16
främjande operationer radar man upp 13 fördelar medan bara sex nackdelar, varav<br />
två är direkt kopplade till brist av resurser (<strong>och</strong> skulle där av kunna åtgärdas om<br />
det fanns mer resurser tillgängliga). 66 Man fastställer dessutom i utställningen att<br />
det under flera tillfällen skett grova brister gällande moral <strong>och</strong> etik bland FN styrkor<br />
<strong>och</strong> FN soldater i aktiv tjänst, men samtidigt påpekar man att en FN soldats<br />
insatser aldrig bör underskattas vad det gäller mod <strong>och</strong> självuppoffring. Aronsson<br />
<strong>och</strong> Elgenius tar i sin artikel upp olika typer av förmedling inom en museikontext,<br />
<strong>och</strong> då huvudutställningen generellt förhåller sig till en modell de kallar Stabilizing<br />
National Musuems, där olika sidor, värderingar <strong>och</strong> röster förs fram så<br />
håller sig snarare de samtida utställningarna sig inom modellen Reactive National<br />
<strong>Museum</strong>s där en specifik sida av en berättelse förmedlas, samma modell som man<br />
även kan placera Istanbuls armémuseum inom 67<br />
Gemensamt för så väl armémuseet i Sverige som i Turkiet är hur de i en kontext<br />
så som internationella fredsbevarande operationer blandar in den egna nationen,<br />
<strong>och</strong> gör delar av den internationella operationen till en nationell ensak. Texterna<br />
i utställningen på armémuseet i Sverige talar om svenska värderingar, de beskriver<br />
även svenska kvaliteter så som tolerans <strong>och</strong> jämställdhet. Även jämförelse<br />
med FN soldater från andra länder görs <strong>och</strong> jämfört med dem så har de svenska<br />
soldaterna ”skött sig bättre”. 68 I den turkiska utställningen som behandlar internationella<br />
operationer beskrivs inte egna kvaliteter eller värderingar direkt i text som<br />
i den svenska utställningen. Istället använder man sig till större utsträckning av<br />
objekt. Trots detta så talar de få texter man har högt, likaså urvalet av föremål. I<br />
Cypernsektionen som behandlar vad man kallar den fredsbevarande operationen<br />
på Cypern är urvalet av föremål främst vapen, men även ett flertal grekiska flaggor.<br />
Flaggorna så väl som vapnen får troféstatus i föremålstexterna. Förhållandet<br />
till de internationella insatserna tas upp i samma ordalag som en vanlig militär<br />
insats (av konfliktinriktad art).<br />
Mason tar i sin artikel upp hur språket inte enbart fungerar som ett objektivt<br />
sätt att beskriva ett ting eller en händelse, utan att det påvisar vår världsbild, våra<br />
värderingar <strong>och</strong> idéer. 69 Detta kan man koppla tydligt till så väl den svenska som<br />
den turkiska utställningen över internationella insatser. Språkets förmedling av<br />
världsbilden sätter den egna nationen i centrum även i internationella sammanhang<br />
där den specifika nationalstatens del i det stora hela kanske varit ganska begränsad.<br />
66<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 5: ”Till vilken nytta?”<br />
67<br />
Aronsson, Peter; Elgenius, Gabriella, 2011, ”Making National Musuems in Europé – A Comparative Approach”,<br />
s. 9.<br />
68<br />
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter, Text 7: ”Bevara fred är inget soldatjobb, men bara soldater kan<br />
göra det”<br />
69<br />
Mason, Rihannon, 2006, ”Cultural Theory and <strong>Museum</strong> Studies”, s.18.<br />
17
Diskussion<br />
När jag påbörjade projektet kring detta PM framstod de båda armémuseerna som<br />
varandras ytterligheter. Att museerna hade skilda sätt att förmedla sin berättelse<br />
kunde kopplas till hur nationella museum uppkommit på olika sätt i de båda länderna.<br />
Det kunde även kopplas till de väldigt olika relationerna Sverige <strong>och</strong> Turkiet<br />
hade <strong>och</strong> har till krig <strong>och</strong> militär. En annan infallsvinkel kunde även vara de<br />
väldigt olika historiska kontexterna militärhistorien i de båda länderna befunnit<br />
sig i de senaste hundra åren, samt den skilda samtid de båda länderna befinner sig<br />
i just nu.<br />
Även om museiupplägget generellt skiljer sig en hel del de båda museerna<br />
emellan så kan man dock skönja flera likheter <strong>och</strong> förhållningssätt bara i denna<br />
mindre studie. Det finns problematiska ämnen som i sin natur är problematiska att<br />
ta upp, detta görs ändå, med skiftande resultat. Problematiken i sig är kanske inte<br />
de frågor som museerna i fråga förhåller sig till som problematiska, utan bristen<br />
av diskussion kring dessa problematiska ämnen. Tristram Besterman menar att för<br />
att ett museum ska kunna utföra sitt uppdrag för medborgarna så krävs det att man<br />
ständigt ser över hur etiska dilemman hanteras i utställningar, vara öppna för diskussion<br />
<strong>och</strong> för hur olika personer upplever utställningarna. 70<br />
Aronsson tar även upp hur man i undersökningar fått fram att gemene man<br />
anser att den kunskap museer förmedlar till <strong>och</strong> med anses mer pålitlig en den<br />
kunskap skolor förmedlar. 71 Detta i kombination med att museibesökarna generellt<br />
förväntar sig en färdig historia de kan konsumera 72 är problematisk. Det besökarna<br />
kanske inte reflekterar över är att de objekt museerna visar i princip kan användas<br />
för att berätta vilken berättelse som helst 73 <strong>och</strong> att museerna liksom nationen i stort<br />
har en nationell berättelse de vill förmedla, målad av den samtida politiken <strong>och</strong><br />
värderingarna. Gordon Fyfe menar att museerna är lika mycket kopplade till den<br />
rådande kulturen som objekten man kan finna dess samlingar 74 <strong>och</strong> ur dessa samlingar<br />
har man valt ut just de objekt som tydligast kan främja <strong>och</strong> förstärka den<br />
nationella berättelsen.<br />
70<br />
Besterman, Tristram, 2006, ”<strong>Museum</strong> Ethics”, s. 432.<br />
71<br />
Aronsson, Peter, 2008, ”Comparing National <strong>Museum</strong>s: Methodological Reflections”, s. 14.<br />
72<br />
Dicks, Bella, 2004, Culture on Display: The Production of Contemporary Visitability, s. 149.<br />
73<br />
Preziosi, Donald, 2011, ”Myths of Nationality”, s. 55.<br />
74<br />
Fyfe, Gordon, 2006, ”Sociology and the Social Aspects of <strong>Museum</strong>s”, s. 33.<br />
18
Sammanfattning<br />
I detta PM studeras nationella museer i Sverige <strong>och</strong> Turkiet med typexempel på<br />
armémuseum. <strong>Nationella</strong> museer började dyka upp ungefär samtidigt, under 1800talets<br />
mitt i så väl Sverige som Turkiet. Båda länderna hämtade inspiration i sitt<br />
nationalmuseibygge från stormakterna i Europa. <strong>Nationella</strong> tendenser i slutet på<br />
1800-talet gjorde att en etnografisk förmedling av kulturarvet fick genomslag i<br />
båda länderna, men skilda historiska kontexter fick nationalmuseiprojekten i de<br />
båda länderna att framställas på olika vis.<br />
Armémuseerna i de båda länderna fungerar i denna studie som exempel på<br />
hur olika historiska <strong>och</strong> politiska kontexter formar skilda nationella berättelser,<br />
historiebruk <strong>och</strong> förmedlingar. Medan Sverige som hållit sig utanför krig i snart<br />
200 år förmedlar en syn som framhäver neutralitet <strong>och</strong> diplomati <strong>och</strong> där kriget i<br />
sig framställs som grymt. Turkiet som under de senaste hundra åren varit inblandade<br />
i så väl världskrig som folkmord <strong>och</strong> revolution, <strong>och</strong> som i vår samtid fortfarande<br />
brottas med konflikter framhåller kriget som glorifierande <strong>och</strong> nödvändigt.<br />
Så väl svenska som turkiska armémuseet brottas dock med olika typer av problematik,<br />
känsliga ämnen som är svåra att diskutera i så väl museet som i samhället<br />
i stort. Som exempel i svenska armémuseet tar jag i studiet upp svensk vapenexport<br />
<strong>och</strong> den ifrågasatta neutraliteten under andra världskriget, medan jag i<br />
Turkiets armémuseum behandlar Armenien problematiken.<br />
Något båda museerna har gemensamt är de mer moderna <strong>och</strong> samtida utställningarna,<br />
där man i båda fallen valt att fokusera på de internationella fredsfrämjande<br />
<strong>och</strong> fredsbevarande uppdrag man tagit del i. I dessa utställningar glorifieras<br />
den egna insatsen i så väl det turkiska som svenska armémuseet. Dessutom framhäver<br />
man starkt den egna nationen, fast det handlar om utställningar som behandlar<br />
internationella uppdrag.<br />
I den avslutande diskussionen diskuteras museernas framställningar <strong>och</strong> problematiken<br />
med att museer generellt förmedlar en fast historia, då historia inte är<br />
något fast koncept utan skiftar, speciellt på museer, beroende på nationens värderingar<br />
<strong>och</strong> rådande politik.<br />
19
Käll- <strong>och</strong> litteraturförteckning<br />
Tryckt material<br />
Abt, Jeffrey. ”The Origins of the Public <strong>Museum</strong>” A companion to <strong>Museum</strong> studies,<br />
ed. Sharon MacDonald (Malden, MA, 2006), pp 115-134.<br />
Aronsson, Peter “Comparing National <strong>Museum</strong>s: Methodological Reflections”<br />
Comparing: National <strong>Museum</strong>s, Territories, Nation-Building and Change.<br />
NaMu IV, Linköping University, Norrköping, Sweden 18–20 February 2008,<br />
eds. Peter Aronsson, Andreas Nyblom (Linköping, 2008), pp 5-20.<br />
Aronsson, Peter. “Explaining National <strong>Museum</strong>s: Explore Comparative Approaches<br />
to the Study of National <strong>Museum</strong>s” National <strong>Museum</strong>s – New Studies<br />
from Around the World, eds. Simon J. Knell, Peter Aronsson et al. (New<br />
York, 2011), pp 29-54.<br />
Aronsson, Peter “Foreword: A European Project” Building National <strong>Museum</strong>s in<br />
Europe 1750-2010 - Conference proceedings from EuNaMus, European National<br />
<strong>Museum</strong>s: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen,<br />
Bologna 28-30 April 2011, eds. Peter Aronsson, Gabriella Elgenius (Linköping,<br />
2011), pp 1-4.<br />
Aronsson, Peter. Historiebruk – Att Använda det Förflutna. Studentlitteratur.<br />
Lund. 2004.<br />
Aronsson, Peter; Elgenius, Gabriella (eds.). Building National <strong>Museum</strong>s in<br />
Europe 1750-2010 - Conference proceedings from EuNaMus, European National<br />
<strong>Museum</strong>s: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen,<br />
Bologna 28-30 April 2011. Linköping University Press. Linköping. 2011.<br />
Aronsson, Peter; Elgenius, Gabriella (eds.). “Making National <strong>Museum</strong>s in<br />
Europe – A Comparative Approach” Building National <strong>Museum</strong>s in Europe<br />
1750-2010 - Conference proceedings from EuNaMus, European National<br />
<strong>Museum</strong>s: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen,<br />
Bologna 28-30 April 2011, eds. Peter Aronsson, Gabriella Elgenius (Linköping,<br />
2011), pp 5-20.<br />
Aronsson, Peter; Nyblom, Andreas (eds.). Comparing: National <strong>Museum</strong>s, Territories,<br />
Nation-Building and Change. NaMu IV, Linköping University, Norrköping,<br />
Sweden 18–20 February 2008. Linköping University Electronic Press.<br />
Linköping. 2008.<br />
Besterman, Tristram. ”<strong>Museum</strong> Ethics” A companion to <strong>Museum</strong> studies, ed. Sharon<br />
MacDonald (Malden, MA, 2006), pp 431-441.<br />
20
Beier-de Haan, Rosmarie. ”Re-staging Histories and Identities” A companion to<br />
<strong>Museum</strong> studies, ed. Sharon MacDonald (Malden, MA, 2006), pp 186-197.<br />
Crane, Susan A.. ”The Conundrum of Ephemerality: Time, Memory and <strong>Museum</strong>s”<br />
A companion to <strong>Museum</strong> studies, ed. Sharon MacDonald (Malden,<br />
MA, 2006), pp 98-110.<br />
Crooke, Elizabeth. ”<strong>Museum</strong>s and Community” A companion to <strong>Museum</strong> studies,<br />
ed. Sharon MacDonald (Malden, MA, 2006), pp 170-185.<br />
Dicks, Bella. Culture on Display: The Production of Contemporary Visitability.<br />
Open University Press. Maidenhead. 2004.<br />
Fyfe, Gordon. ”Sociology and the Social Aspects of <strong>Museum</strong>s” A companion to<br />
<strong>Museum</strong> studies, ed. Sharon MacDonald (Malden, MA, 2006), pp 33-49.<br />
Gürol, Pelin “ Conflicting Visualities on Display: National <strong>Museum</strong>s from the<br />
Ottoman Empire to the Turkish Republic” Comparing: National <strong>Museum</strong>s,<br />
Territories, Nation-Building and Change. NaMu IV, Linköping University,<br />
Norrköping, Sweden 18–20 February 2008, eds. Peter Aronsson, Andreas<br />
Nyblom (Linköping, 2008), pp 121-128.<br />
Hoelscher, Steven. ”Heritage” A companion to <strong>Museum</strong> studies, ed. Sharon Mac-<br />
Donald (Malden, MA, 2006), pp 198-218.<br />
Kaplan, Flora Edouwaye S.. ”Making and Remaking National Identities” A companion<br />
to <strong>Museum</strong> studies, ed. Sharon MacDonald (Malden, MA, 2006), pp<br />
152-169.<br />
Knell, Simon J.. “National <strong>Museum</strong>s and the National Imagination” National <strong>Museum</strong>s<br />
– New Studies from Around the World, eds. Simon J. Knell, Peter<br />
Aronsson et al. (New York, 2011), pp 3-28.<br />
Knell, Simon J.; Aronsson, Peter; Bugge Amundsen, Arne; Barnes, Amy Jane;<br />
Burch, Stuart; Carter, Jennifer; Gosselin, Viviane; Hughes, Sarah A.; Kirwan,<br />
Alan (eds.). National <strong>Museum</strong>s – New Studies from Around the World. Routledge.<br />
New York. 2011.<br />
Köksal, Ayşe H.. “National art museums and the `modernization´ of Turkey” National<br />
<strong>Museum</strong>s – New Studies from Around the World, eds. Simon J. Knell,<br />
Peter Aronsson et al. (New York, 2011), pp 163-179.<br />
MacDonald, Sharon (ed). A companion to <strong>Museum</strong> studies. Blackwell publishing,<br />
Malden, MA. 2006.<br />
Mason, Rhiannon. ”Cultural Theory and <strong>Museum</strong> Studies” A companion to <strong>Museum</strong><br />
studies, ed. Sharon MacDonald (Malden, MA, 2006), pp 17-32.<br />
Preziosi, Donald. “Myths of Nationality” National <strong>Museum</strong>s – New Studies from<br />
Around the World, eds. Simon J. Knell, Peter Aronsson et al. (New York,<br />
2011), pp 55-66.<br />
Rectanus, Mark W.. ”Globalization: Incorporating the <strong>Museum</strong>” A companion to<br />
<strong>Museum</strong> studies, ed. Sharon MacDonald (Malden, MA, 2006), pp 381-397.<br />
Renan, Ernest. ”What is a Nation?” Becoming National: A Reader, eds. Geoff<br />
Eley, Ronald Grigor Suny (New York, 1996 [1882]), pp 42-56.<br />
21
Shaw, Wendy M. K. “National <strong>Museum</strong>s in the Republic of Turkey: Palimpsests<br />
Within a Cetralized State” Building National <strong>Museum</strong>s in Europe 1750-2010 -<br />
Conference proceedings from EuNaMus, European National <strong>Museum</strong>s: Identity<br />
Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, Bologna 28-30<br />
April 2011, eds. Peter Aronsson, Gabriella Elgenius (Linköping, 2011), pp<br />
925-952.<br />
Walsh, Kevin. The Representation of the Past: <strong>Museum</strong>s and Heritage in the<br />
Post-Modern World. Routledge. London. 1992.<br />
Widén, Per “National <strong>Museum</strong>s in Sweden. A History of Denied Empire and a<br />
Neutral State” Building National <strong>Museum</strong>s in Europe 1750-2010 - Conference<br />
proceedings from EuNaMus, European National <strong>Museum</strong>s: Identity Politics,<br />
the Uses of the Past and the European Citizen, Bologna 28-30 April 2011,<br />
eds. Peter Aronsson, Gabriella Elgenius (Linköping, 2011), pp 881-902.<br />
Internet material<br />
Armémuseum. URL: http://www.armemuseum.se/ [2012/05/16]<br />
Istanbul Military <strong>Museum</strong> and Cultural Center. URL:<br />
http://www.tsk.tr/ing/2_general_issues/2_1_military_museum/military_museu<br />
m.htm [2012/05/16]<br />
22
Bilaga 1. Bildmaterial<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige<br />
Bild 1: Början av utställningen<br />
Text till installationen ”Schimpanskrig” finns i Bilaga 2: Text 1.<br />
23
Bild 2: Vapensamling<br />
Bild 3: Fotoutställningen ”På farligt uppdrag”<br />
24
Bild 4: FN-utställningen, Cypern sektionen.<br />
Bild 5: Troféer<br />
25
Armémuseet i Istanbul, Turkiet<br />
Bild 6: Början av utställningen<br />
26
Bild 7: Vapensamling<br />
Bild 8: Cypernutställningen<br />
27
Bild 9: Armenienrummet<br />
Bildtexten till båda fotografierna läser ”Turks who were murdered by Armenians in the<br />
Eastern Anatolian Region”.<br />
28
Bilaga 2. Transkriberade Utställningstexter<br />
Armémuseet i Stockholm, Sverige<br />
Text 1: ”Schimpanskrig”<br />
Mord <strong>och</strong> krig har länge uppfattats som något karaktäristiskt för människan. Först<br />
på 1970-talet upptäckte forskare att vår närmaste släkting bland primaterna –<br />
schimpansen – också ägnar sig åt dråp <strong>och</strong> kollektivt våld.<br />
Schimpanssamhället domineras av en grupp rangordnade, vuxna hannar. De<br />
bevakar flockreviret mot främmande schimpanser. Om de märker att en grannflock<br />
är mindre kan de under tystnad invadera det fientliga territoriet. Attackerna<br />
påminner om naturfolkens raider. Under gälla skrin kastar sig 3-6 rasande hannar<br />
över en överraskad främling som de biter, river, slår <strong>och</strong> hoppar på. Man har påträffat<br />
offer med avbrutna ben <strong>och</strong> bortslitna fingrar <strong>och</strong> testiklar. Efter 20 minuters<br />
misshandel följer vanligen en utdragen dödskamp. I schimpansernas beteenderepertoar<br />
ingår även infanticidium*, våldtäkt <strong>och</strong> kannibalism.<br />
Genetiskt är skillnaden mellan människa <strong>och</strong> schimpans mindre än 2%. Vår<br />
muskelstyrka är bara en fjärdedel av den ludne kusinens <strong>och</strong> vi saknar huggtänder.<br />
Denna naturgivna harmlöshet kompenserar vi genom flitigt användande av tillhyggen<br />
<strong>och</strong> mer eller mindre sofistikerade vapen. På några miljoner år har vår<br />
arsenal utvecklats från stenkastning till smarta missiler.<br />
*) infanticidium = dödande av ungar.<br />
Text 2: ”Tyska Trupptransporter”<br />
Efter anfallet mot Norge den 9:e april 1940 krävde Tyskland att få använda<br />
svensk järnvägar för militära transporter. Medan strider ännu pågick i Nordnorge<br />
tillät Sverige humanitär hjälp till tyskarna. Ett trettiotal tyska, rödakorsmärkta<br />
järnvägsvagnar med 40 tyska sjukvårdare släpptes via Kiruna in till Narviksområdet.<br />
Däremot avvisades andra tyska krav på att Sverige skulle tillåta transport av<br />
förstärkningar till Narvik.<br />
Efter Frankrikes kapitulation återkom tyskarna med krav på trafik med tyska<br />
permittenter från <strong>och</strong> till Norge. Det meddelades hotfullt att ett svenskt avslag<br />
skulle betraktas som ”fientlig handling”. Då transporterna inte ansågs ha någon<br />
avgörande betydelse gick regeringen med på kraven. Överenskommelsen innebar<br />
29
att 500 man per dag fick transporteras i huvudsak mellan Trelleborg <strong>och</strong> Kornsjö.<br />
Trafiken inleddes 8 juli 1940.<br />
I oktober 1940 tilläts fartygstransport av en bataljon ur ”SS-Totenkopfstandarte<br />
Kirkenäs” längs svenska kusten. Det var ett komplett förband på över<br />
1000 man, med vapen <strong>och</strong> fordon, som sedan transporterades vidare till Norge<br />
med tåg via Boden. Mellan den 25 juni – 12 juli 1941 transporterades också 163.<br />
tyska infanteridivisionen (ofta kallad Division Engelbrecht efter sin chef) från<br />
Norge till Finland via Charlottenberg – Torneå, för insats i kriget mor Sovjet.<br />
Sammanlagt transporterades 14 712 man i 105 tågsätt. Transiteringen tilläts efter<br />
starka tyska påtryckningar, som kunde tolkas som krigshot. Avgörande var att<br />
divisionen skulle sättas in för att hjälpa Finland <strong>och</strong> man meddelade att transiteringen<br />
var en engångsföreteelse.<br />
Sommaren 1943 hade tyskarnas krigslycka börjat vända <strong>och</strong> den svenska<br />
krigsmakten hade hunnit förstärkas. Regeringen beslutade att permittenttrafiken<br />
skulle avbrytas <strong>och</strong> tyskarna protesterade inte. Den 20 augusti upphörde trafiken<br />
<strong>och</strong> då hade 1 037 158 militär personal transporterats från Norge till Tyskland <strong>och</strong><br />
1 004 158 motsatta vägen. Många av dessa hade transporterats flera gånger. De<br />
flesta var säkert permittenter men tyskarna bytte också ut delar av förband på<br />
detta sätt. Dessutom transporterades cirka 100 000 vagnslaster tyskt gods.<br />
Enstaka transiteringar av små enheter förekom dessutom vid fyra andra tillfällen<br />
mellan 1940-42. Fartygstransporter genom svenskt territorialvatten tilläts<br />
också vid flera andra tillfällen.<br />
Text 3: ”En Miljardindustri”<br />
Trots att Sverige har haft fred i cirka 200 år så läggs stora resurser på forskning<br />
<strong>och</strong> utveckling av vapen. Tusentals personer i Sverige arbetar med att utveckla<br />
<strong>och</strong> producera vapen, som bland annat används av svenska soldater som medverkar<br />
i fredsbevarande insatser runt om i världen.<br />
2010 exporterade Sverige försvarsmateriel för 13,7 miljarder kronor. Av världens<br />
totala vapenhandel står Sverige för två procent <strong>och</strong> finns med på 10 i topp<br />
listan över de största exportörerna. De svenska riktlinjerna säger att vi inte ska<br />
exportera försvarsmateriel till stater där grova kränkningar av mänskliga rättigheter<br />
förekommer. Vi ska heller inte exportera till stater som är i väpnad konflikt<br />
eller som riskerar att hamna i väpnad konflikt med andra stater. Bland de länder<br />
som Sverige exporterat försvarsmateriel till under perioden 2001-2010 finns USA,<br />
Indien, Sydafrika <strong>och</strong> Pakistan. Hur mycket ansvar ska Sverige ta för vad svenska<br />
vapen används till?<br />
30
Text 4: ”FN <strong>och</strong> fredsfrämjande operationer”<br />
När konflikter urartar med stort antal döda <strong>och</strong> flyktingar som följd – då<br />
kräver den internationella opinionen att världen måste ingripa. Vanligtvis<br />
sker då en fredsfrämjande militär insats i Förenta Nationernas regi.<br />
Redan 1815, efter Napoleonkrigen, bildade de segrande en allians som skulle<br />
se till att nya gränser respekterades. 1919 skapades Nationernas Förbund för att<br />
förhindra att världskrig skulle bryta ut igen. 1945 samlades femtio stater i San<br />
Francisco <strong>och</strong> bildade Förenta Nationerna. Deras stadga börjar med: ”Vi, de förenade<br />
nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel”.<br />
1948 skickade FN sina första fredsbevarare. Uppgiften var att övervaka<br />
eldupphörsavtalet mellan de nya staterna Israel <strong>och</strong> de arabiska grannländerna. De<br />
skulle rapportera om någon sida bröt mot avtalet. Fredsbevarande trupp ställdes<br />
upp för första gången 1956 på Sinaihalvön under Suezkrisen. Soldaterna hade<br />
mandat att besvara eld.<br />
Fredsbevarande truppinsatser har vid flera tillfällen varit otillräckliga. Folkmordet<br />
i Rwanda på 1990-talet är exempel på ett stort bakslag. FN-styrkorna<br />
lyckades inte hindra våldets spridning vilket fick massmord som följd.<br />
Principen att bara ingripa med samtycke från alla berörda parter har fått kritik.<br />
Likaså att vara neutral mellan de stridande. Större <strong>och</strong> kraftigare åtgärder har<br />
krävts för att stoppa krigsutbrott <strong>och</strong> hejda flyktingkatastrofer. Den tuffare trenden<br />
verkar hålla i sig. FN:s medlemsländer har haft svårt att enas. Ibland har andra fått<br />
rycka in med FN:s mandat: NATO i Bosnien, Kosovo <strong>och</strong> Afghanistan, <strong>och</strong> EU i<br />
Bosnien <strong>och</strong> Tchad.<br />
Äventyras Sveriges alliansfrihet när Sverige deltar i operationer som genomförs<br />
av andra än FN?<br />
Kommer NATO <strong>och</strong> EU bara göra insatser där det gynnar västvärldens intressen?<br />
Hur drabbas civilbefolkningen om fredsframtvingande operationer leder till<br />
omfattande strider?<br />
Hur förändras hemmaopinionen när det egna landets soldater hamnar i krig<br />
<strong>och</strong> stupar?<br />
Text 5: ”Till vilken nytta?”<br />
Vi kan fråga oss hur effektiva fredsfrämjande insatser är <strong>och</strong> vem som blir<br />
hjälpt. Det handlar om enskilda människor, nationer <strong>och</strong> den globala maktbalansen.<br />
Världsfred konkurrerar med internationell politik <strong>och</strong> jämlik eko-<br />
31
nomisk välfärd. Men förutom FN:s fredsfrämjande insatser – vad har vi att<br />
sätta istället?<br />
Fredsfrämjande insatser är utmärkta att bekämpa konflikter med, säger anhängarna.<br />
Lagliga <strong>och</strong> opartiska, de leder till säkerhet <strong>och</strong> långsiktig fred, jämvikt<br />
<strong>och</strong> utveckling. De hindrar våldets upptrappning, banar väg för tillit, maktfördelning,<br />
laglydnad, allmänna val, samhällets <strong>och</strong> ekonomins utveckling. Se bara på<br />
FN i Moçambique, Östtimor <strong>och</strong> Kambodja! Inte alls, menar kritikerna. Fredsfrämjande<br />
insatser saknar pengar <strong>och</strong> mandat, når inte uppsatta mål. Ansvaret <strong>och</strong><br />
neutraliteten är det si <strong>och</strong> så med. En del konflikter konserveras av att FN kommer<br />
dit. Och inte stoppade väl fredssoldaterna folkmorden i Somalia, Bosnien <strong>och</strong><br />
Rwanda!<br />
För människan med fötterna i Kosovos lera eller Afghanistans sand kommer<br />
fredssoldaterna i bästa fall <strong>och</strong> gör slut på våldet. De ger sjukvård, delar ut mat<br />
<strong>och</strong> bygger skolor. Fria val hålls, industri <strong>och</strong> jordbruk börjar fungera. Men det<br />
händer att ekonomin förvrängs <strong>och</strong> inflationen stegras. På sina håll har sexuella<br />
övergrepp, ökad prostitution, brott mot mänskliga rättigheter <strong>och</strong> aids epidemier<br />
varit en baksida.<br />
Det är inte alltid som insatserna bara handlar om humanism <strong>och</strong> solidaritet.<br />
Ibland väger politik <strong>och</strong> olika länders intressen <strong>och</strong> ställning internationellt<br />
tyngre. Var hjälpen hamnar kan då bero på var den gör mest nytta för insatsländerna.<br />
FN byggdes av andra världskrigets segrarmakter. Fredsbevarande insatser har<br />
en tendens att bevara de starkares fördelar i internationell säkerhetspolitik. Konstlade<br />
gränser i tredje världen leder till ofärdiga stater eller sammanbrott. Insatserna<br />
har ofta gynnat internationell handel <strong>och</strong> västerländsk säkerhet.<br />
Text 6: ”Varför FN-soldat?”<br />
Äventyr, spänning, att komma ut i världen. Göra en frivillig insats för freden<br />
<strong>och</strong> tjäna pengar. Nyfikenhet <strong>och</strong> kanske arbetslöshet. Bli en bra soldat, lära<br />
känna kriget. Någon kanske drömmer om ”en svensk främlingslegion”?<br />
Pojkarna som togs ut till FN-tjänst i Mellanöstern <strong>och</strong> Centralafrika på 50-<br />
<strong>och</strong> 60-talen kom oftast från landsbygd eller småstäder. De hade bra betyg från<br />
värnplikten <strong>och</strong> några års erfarenhet av civilt arbete men många hade aldrig varit<br />
utomlands. Utbildningen varade bara en dryg vecka. Överflyttningen av Gazabataljonen<br />
till Kongo i juli 1960 gick på fem dygn!<br />
Skälen att söka FN-tjänst kan vara samma nu som då. Fast världen ser annorlunda<br />
ut. Sverige har också förändrats men i grunden är det värnpliktiga som<br />
åker, både män <strong>och</strong> kvinnor. Det svenska samhällets värderingar <strong>och</strong> värnplikten<br />
dyker ofta upp som förklaringar till soldaternas goda rykte utomlands: smidighet,<br />
32
eda yrkeserfarenheter, samarbete <strong>och</strong> tolerans. Utbildningen har blivit åtta<br />
gånger längre <strong>och</strong> säkerheten skärpts. Att få fyra stridsfordon 90 på plats i Afghanistan<br />
tog ungefär ett halvår.<br />
Text 7: ”Bevara fred är inget soldatjobb, men bara soldater kan göra<br />
det”.<br />
Tillskrivet Dag Hammarskjöld<br />
Soldater i alla världens arméer tränas att med vapenmakt genomdriva<br />
ett politiskt uppdrag. Det kan innebära att vara beredd på att döda. En<br />
fredssoldat däremot förväntas hindra andra soldater att göra just det. Fredsfrämjande<br />
styrkor har speglat villkoren i medlemsstaternas egna arméer. Det<br />
betyder att FN-styrkorna inte alltid levt upp till kraven på moral <strong>och</strong> etik.<br />
Där andra länder fått skicka hem sina soldater, för till exempel våld mot civila<br />
eller sexuellt utnyttjande, har nordiska <strong>och</strong> svenska fredssoldater skött sig bättre.<br />
Bortsett från vapensmugglingen på Cypern, prostitutionen i Kongo <strong>och</strong> möjligen<br />
Balkan, så står sig en svensk trupp gott vid en internationell jämförelse. Kunniga<br />
<strong>och</strong> disciplinerade soldater som dessutom är äldre, mognare <strong>och</strong> har civila yrken i<br />
ryggen. Beskrivs ofta som nyfikna, medkännande <strong>och</strong> kulturellt toleranta. Som<br />
även lyckas imponera militärt, trots 200 år av fred för det alliansfria Sverige.<br />
Brist på utrustning, materiel <strong>och</strong> kunskap har begränsat insatsernas effekt.<br />
Men det är inte säkert att just pengar <strong>och</strong> social ingenjörskonst är det som behövs<br />
mest när fred ska byggas.<br />
Sveriges <strong>och</strong> Dag Hammarskjölds envisa FN-stöd <strong>och</strong> välutbildade trupper<br />
har stärkt världssamfundets fredssträvan. Landets strategiska läge, neutralitetspolitik<br />
<strong>och</strong> engagemang har skapat en starkare ställning än väntat för ett litet land i<br />
Norden. Moraliskt har Sverige kunnat hävda internationella normer om ickeaggression<br />
<strong>och</strong> mänskliga rättigheter. Vi har gett röst åt världsomfattande liberala<br />
värderingar om fred <strong>och</strong> utveckling. Riktlinjer som drogs upp efter andra världskrigets<br />
slut.<br />
Ansträngningarna av enskilda förband <strong>och</strong> soldater kan aldrig underskattas<br />
när det gäller mod, självuppoffring, att rädda människoliv. Det kan knappast lastas<br />
om operationer ändå misslyckas.<br />
Text 8: ”Cypern”<br />
I nästan 30 år fanns svenska FN-soldater på Cypern för att hindra krig mellan<br />
grekcyprioter <strong>och</strong> turkcyprioter. Det är Sveriges största insats. Bevakningen<br />
av de båda sidornas handlingar var en viktig uppgift.<br />
33
1960 gjorde sig Cypern fritt från det brittiska styret. Ön blev republik men en<br />
inre maktkamp tog vid. Grekcyprioterna ville främst ena hela ön under Grekland.<br />
Turkcyprioterna önskade en delning där området i norr skulle tillhöra Turkiet.<br />
Hundratals personer dödades när strider bröt ut 1963. FN var tidigt på plats<br />
<strong>och</strong> en svensk bataljon anlände 1964. Spänningen mellan de 105 000 turkcyprioterna<br />
<strong>och</strong> 440 000 grekcyprioterna ökade <strong>och</strong> efter en militärkupp 1974 gick Turkiet<br />
in med trupper. Ön klövs med en turkcypriotisk del i norr <strong>och</strong> en grekcypriotisk<br />
del i söder. Över 200 000 människor fördrevs från norra Cypern som nu ockuperades<br />
av Turkiet.<br />
Svenskar i FN-tjänst sökte ofta till Cypern <strong>och</strong> särskilt under 1980-talet var<br />
antalet stort. Drygt 28 000 svenska FN-befattningar var tillsatta på den lilla Medelhavsön<br />
mellan åren 1964 till 1993, däribland 1 450 civilpoliser.<br />
Två löjtnanter vid den svenska FN-bataljonen vållade stor uppståndelse 1964<br />
då de ertappades med vapensmuggling. Förutom stora mängder ammunition fanns<br />
bland annat 10 kulsprutor <strong>och</strong> 75 automatgevär gömda i FN:s fordon. Vapnen<br />
skulle överlämnas till den turkcypriotiska sidan. Officerarna dömdes till fängelse i<br />
Sverige. Trots att FN tillfälligt tvingades löpa gatlopp i medierna blev de långsiktiga<br />
följderna av skandalen små.<br />
Uppståndelse av annat slag blev det 1978 när den svenska FN-styrkan för<br />
första gången tog in kvinnor till annan utlandstjänst än sjukvård. Det var till en<br />
början på stabs-befattningar som signalister <strong>och</strong> postiljoner.<br />
FN har fortfarande trupper på ön trots att striderna upphörde 1974. Målet är<br />
att demilitarisera Cypern <strong>och</strong> att det politiska beslutsfattandet ska lämnas över till<br />
en central regering för båda folkgrupperna, indelade i två zoner.<br />
Text 9: ”Troféer”<br />
Fanbärarna skulle skydda regementets fanor med sitt liv. Släppte man dem ifrån<br />
sig till fienden eller lämnade dem på fältet för att fly väntade dödsstraff. Samma<br />
hårda villkor gällde trumslagare <strong>och</strong> pipare. Fälttecknen <strong>och</strong> musikinstrumenten<br />
var under en period helt avgörande för kommunikation i en stor här. Under lång<br />
tid fick soldaterna svära sin trohetsed till fanan <strong>och</strong> den hade därför stor symbolisk<br />
betydelse för regementena.<br />
Av denna anledning blev just fanor, standar <strong>och</strong> musikinstrument, tillsammans<br />
med kanoner, de mest prestigefyllda troféer som en armé försökte vinna vid<br />
en sammandrabbning. Noggranna förteckningar gjordes över vunna troféer. Listorna<br />
lästes upp i landets kyrkor <strong>och</strong> själva fanorna visades upp i triumftåg vid<br />
hemvändandet.<br />
I Armémuseums samling finns närmare 4000 fanor, standar <strong>och</strong> vimplar som<br />
vunnits i krig med bland andra Danmark, Polen, Ryssland, Ukraina <strong>och</strong> olika<br />
34
tyska stater. Här finns också pukor, trummor <strong>och</strong> blåsinstrument samt nycklar till<br />
intagna fästningar.<br />
Armémuseet i Istanbul, Turkiet<br />
Text 10: ”Turk-Armenian Relations in History”<br />
Armenians lived as kingdoms dependent to Macedonians, Selevkis, Romans,<br />
Parts, Persians, Sassanids and Arabs in history.<br />
Armenians exposed to preassure, violence and bad applications under the supremacy<br />
of Byzantine Empire were forced to be Greek and Orthodox.<br />
As a result of this, from the year 1045 the last Armenian princedoms in the<br />
east Anatolia were completely vanished by the Byzantine and Armenians were<br />
made to migrate to ÇUKUROVA region.<br />
Under these circumstances, TURK-ARMENIAN relations started with Seljukid<br />
Sultan Alparslan’s conquest of Kars-Ani region in 1064. As a result of the<br />
victory in MALAZGİRT PITCHED BATTLE against the Byzantine in 1071.<br />
Anatolia became ”TURKISH LAND” and two societies started to live together.<br />
Armenians, like the other nations, utilized from ”Tolerance”, ”Affection” and<br />
”Justice” principles which are the basics of traditional Turkish way of ruling and<br />
they reached a good point in wefare with social, cultural and commercial facilities<br />
provided.<br />
In 1461, Sultan Mehmet the conqueror gave ”Armenian Patriarch” degree<br />
to Hovakim, the spiritual leader of Armenians brought from Bursa to Istanbul and<br />
accepted Hovakim’s religious and community administration right.<br />
Under these comfortable and peaceful circumstances, there was no problem<br />
between Turks and Armenians until the early 19 th century and as a result of this,<br />
Armenians were called ”MİLLET-İ SADIKA”. So, many Armenians took critical<br />
duties and positions such as minister, deputy, ambassador and translator in the<br />
international negotiations until the decline of Ottoman Empire, in addition, many<br />
Armenian officers worked at different positions in the Ottoman army.<br />
After the French revolution, the industrialized countries, Russia, French and<br />
England who want to capture Ottoman land under the name of ”EASTERN<br />
QUESTION” by applying imperialistic policies, encouraged the Ottoman minority<br />
citizens in Balkans, Caucasia and Middle East to the independence struggle by<br />
provoking.<br />
“Armenian Issue” gained an international dimension for the first time with<br />
the attachment of the subject of making reforms with the Armenians in inhabited<br />
35
areas approved by Russians and Western States and demanded by Armenian patriarch,<br />
Nerses Varjabedyan to the 61 st article of “BERLIN AGREEMENT”<br />
signed at the end of the Ottoman-Russian war in 1877-1878.<br />
So, firstly, “Turk Hostility” was injected in schools and churches with every<br />
kind of support of the ones who want to separate the Ottoman state, then Armenian<br />
terrorist organizations called “Taşnak” and “Hınçak” were found in 1890 and<br />
1897 and they started terrorist activities against Muslim Turks, rebellions occurred<br />
especially in Istanbul and in all of the cities of Anatolia, thousands of innocent<br />
Turks were murdered by Armenian terrorist organizations.<br />
These hostile activities of Armenians who made cooperation with the enemy,<br />
assaulted to Turkish Army, relentlessly killed the innocent people and<br />
“BETRAYED THEIR STATE” were hindered with the “TEHCİR KANUNU”<br />
(COMPULSORY IMMIGRATION LAW) taken on May 27, 1915.<br />
This law was applied to the Armenians living in the war region, making espionage<br />
and armed activities, rebelling against the state. Depending on the circumstances<br />
and opportunities of the state, every kind of needs were provided by the<br />
state to the ones applied to the “TEHCİR KANUNU” (COMPULSORY<br />
IMMIGRATION LAW). Every kind of aid and facilities were given to the Armenians<br />
who want to turn back after the war.<br />
Armenians who came to Anatolia again after the war continued massacre in<br />
the east, south and southeast of Anatolia and fought against the Turkish Army.<br />
During the national struggle, while fighting against the occupation forces, Turkish<br />
Army also had to struggle with the Armenians.<br />
Finally, Armenians who were in cooperation with Russians in east of Anatolia<br />
accepted the certain defeat with the “GÜMRÜ AGREEMENT” signed on December<br />
3 1920 and the “MOSKOV AGREEMENT” signed on March 16 1921,<br />
Armenian hostility in the south of Anatolia was brought to an end with the<br />
“ANKARA AGREEMENT” signed on October 20 1921 with France. And with<br />
the “LOZAN AGREEMENT” signed on July 24 1923, the minority status of<br />
Armenians was accepted.<br />
“ARMENIAN ISSUE” started to appear again during “the cold war period”<br />
occurred after the World War II. Armenians supported by the Russians started to<br />
refresh the Armenian issue with the idea of “Great Armenia” in order to demolish<br />
the stability of REPUBLIC OF TÜRKİYE, MEMBER OF NATO.<br />
In 1965, the announcement of 24 April as “SO-CALLED GENOCIDE<br />
DAY” is the day on which the OTTOMAN STATE sent notice to the provinces<br />
on April 24, 1915 with the aim of stopping the activities of the Armenian gangs<br />
who killed innocent people, rebelled against the state and made cooperation with<br />
the enemy and in the notice, the OTTOMAN STATE wanted “Armenian<br />
36
Committee Centers” to be closed, the documents to be seized and the leaders of<br />
the committees to be arrested” and as a result, 2345 people making activities<br />
against the state were arrested.<br />
Our 42 diplomats were relentlessly murdered by ASALA (Armenian secret<br />
army for the liberation of Armenia) ARMENIAN TERRORIST<br />
ORGANIZATION between the years 1973-1993, as it was the same in the assassinations<br />
of TALAT PASHA, CEMAL PASHA, SAİT PASHA, BAHAEDDİN<br />
BEY ŞAKİR BEY and CEMAL ASMİ BEY made by “TAŞNAK” and<br />
“HINÇAK” terrorist organizations between the years 1921-1923.<br />
ASALA ARMENIAN TERRORIST ORGANIZATION continued its hostile<br />
activities by the help of the Armenian terrorists working for SEPARATIST<br />
TERRORIST ORGANIZATION, making hostile activities against THE<br />
TURKISH ARMED FORCES and gave limitless logistic support to<br />
SEPARATIST TERRORIST ORGANIZATION which commonly started to<br />
make hostile activities in 1993.<br />
By the way, from 1994, by changing tactics, Armenian terrorist organizations<br />
left the bloody-assault method and by the help of “the Armenian Diaspora”<br />
making activities in USA and EUROPEAN UNION COUNTRIES, Armenians<br />
started to apply pressure policies by using SO-CALLED GENOCIDE CLAIMS<br />
against THE REPUBLIC OF TÜRKİYE and THE TURKS.<br />
The aim of these “UNFOUNDED GENOCIDE CLAIMS” is to decrease the<br />
power of TÜRKİYE in the region by leaving TÜRKİYE alone in the international<br />
arena, to separate the country by taking some part of the east and southeast<br />
of Anatolia, to establish “SO-CALLED GREAT ARMENİA” and to sentence<br />
TÜRKİYE to pay indemnity.<br />
Text 11: “Document 1”, Armenienutställningen.<br />
Ministry of Interior General Directorate of National Police Orgamization<br />
3052 Private Secretary To the Ottoman Army Commander-in-Chief<br />
Following is the copy of the note from the Office of the Prime Minister to<br />
the office of the Commander-in-Chief (Summary)<br />
Armenian committees with their political revolutionary organizations on the<br />
Ottoman lands have long been pursuing to gain an administrative autonomy and<br />
this desire is displayed once more, in no uncertain terms, with the inclusion of the<br />
Russian Armenians who have assumed a position against us together with the<br />
Daschnak Committee in no time in the regions of Zeytûn, Bitlis, Sivas and Van in<br />
accordance with the decisions they have previously taken – to hinder the welfare<br />
and future of the country – when the Ottoman Army was already engaged in war.<br />
37
Consequently, the immediate closing down of the branches of the Nubar’s<br />
Hinjack and Tashnak Committees, arresting of the leaders and the members of the<br />
committees have been found appropriate by the government. The measures taken<br />
shall be realized justly: and should there be any arrests after the thorough investigations<br />
of the documents the criminals shall be sent to military courts immediately.<br />
Should you approve, I hereby kindly request the issuing of the necessary orders.<br />
April 24, 1915<br />
Minister of Internal Affairs Talât<br />
Text 12: Text till foto, Cypernutställningen.<br />
Colonel Mustafa KATIRCIOĞLU is signing the Greek flag which was presented<br />
to the journalist Ergin KONUKSEVER by the Turkish soldiers.<br />
Text 13: ”Flag”, Cypernutställningen.<br />
Presented by Ergin KONUKSEVER who participated in the Cyprus Peace Operation<br />
as a Journalist.<br />
Greek, late 20 th century.<br />
Text 14: “Rocket Launcher”, Cypernutställningen.<br />
Captured from the Greeks during the Cyprus Peace Operation.<br />
Russian, 20 th century.<br />
38
Change language