Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Våtarv - Stellaria media<br />
Våtarv är allmän i hela Sverige. Den är vanlig på fuktig, kväverik mark<br />
så som trädgårdar, vägkanter och lövskogar. Våtarv är en ettårig växt<br />
som växer i glesa mattor. Bladen är äggrunda och blommorna är små,<br />
vita och stjärnformade. Våtarv<br />
FotoFlora<br />
blir 5-30 cm hög och blommar i mars<br />
till november.<br />
Våtarv tillhör familjen nejlikväxter. Våtarv kallas även nate.<br />
Maria Rehnberg<br />
Våtarv kan ätas och tillagas som spenat. Hela växten kan användas<br />
mot reumatism och ödem. Krossad våtarv läggs på svårläkta sår.<br />
1
Titel: Fotoflora<br />
© 2009 Maria Rehnberg<br />
Bilden på framsidan visar svalört<br />
Bilden på baksidan visar vitsippa<br />
Tryck: GST grafisk produktion 2009<br />
www.gst.se<br />
www.minbok.<strong>nu</strong><br />
3
Innehåll<br />
Förord 7<br />
Våtarv 9<br />
Brännässla 11<br />
Kärleksört 13<br />
Jordreva 15<br />
Svalört 17<br />
Linnea 19<br />
Smultron 21<br />
Vitsippa 23<br />
Blåsuga 25<br />
Groblad 27<br />
Gullviva 29<br />
Jungfru Marie nycklar 31<br />
Maskros 33<br />
Daggkåpa 35<br />
Hästhov 37<br />
Blåsippa 39<br />
Kabbleka 41<br />
Harsyra 43<br />
Ekorrbär 45<br />
Brunört 47<br />
Litteraturförteckning 49<br />
5
Förord<br />
Då jag för ungefär ett år sedan skulle besluta mig för vad mitt projektarbete<br />
skulle handla om anade jag inte att det skulle mynna ut i en egen<br />
fotoflora. Mitt intresse för fotografering, och då speciellt fotografering<br />
av växter, gick utmärkt att kombinera med inhämtande av information<br />
om växter. Vips, så var idén till mitt projektarbete född! En egen flora<br />
med få växter att tappa bort sig bland och information som intresserar<br />
mig.<br />
Under sista läsåret på gymnasiet genomförs projektarbetet som ska<br />
omfatta ett projekt om cirka hundra timmar med anknytning till studieinriktningen.<br />
Eftersom jag går naturvetenskapsprogrammet på Soltorgsgymnasiet<br />
kunde jag koppla skapandet av en fotoflora till flera<br />
ämnen, däribland biologi. Genom mitt projektarbete har jag lärt mig<br />
mer om många växter, inte bara de som slutligen kom med i denna<br />
flora. Tiden som projektarbetet skulle ta räckte inte till att ta med alla<br />
de över niohundra bilder som jag tog inom ramen för detta projekt. Jag<br />
lärde mig också mer om fotografering och ser <strong>nu</strong> ivrigt fram emot att<br />
ytterligare fördjupa mina kunskaper inom detta område.<br />
7
Våtarv - Stellaria media<br />
Våtarv är allmän i hela Sverige. Den är vanlig på fuktig, kväverik mark<br />
så som trädgårdar, vägkanter och lövskogar. Våtarv är en ettårig växt<br />
som växer i glesa mattor. Bladen är äggrunda och blommorna är små,<br />
vita och stjärnformade. Våtarv blir 5-30 cm hög och blommar i mars<br />
till november.<br />
Våtarv tillhör familjen nejlikväxter. Våtarv kallas även nate.<br />
Våtarv kan ätas och tillagas som spenat. Hela växten kan användas<br />
mot reumatism och ödem. Krossad våtarv läggs på svårläkta sår.<br />
9
Brännässla - Urtica dioica<br />
Brännässla är allmän i hela Sverige. Den är vanlig på kväverik mark så<br />
som vägkanter, odlingar och lundar. Bladen är mörkgröna, äggformade<br />
och grovsågade med brännhår på undersidan. Vätskan som brännhåren<br />
avger orsakar hudirritationer. Blommorna är grönaktiga och växer i<br />
långa ax. Brännässlan blir 30-100 cm hög och blommar i juli till augusti.<br />
Brännässla tillhör familjen nässelväxter. Dioica kommer från grekiskans<br />
di som betyder två och oikos som betyder hus och syftar på att<br />
hon- och hanblommor finns på olika plantor.<br />
Bladen används främst till nässelsoppa, helst unga blad. Torkade brännässlor<br />
kan användas i soppor, potatismos, te och bröd. Så kallat nässelvatten<br />
används som gödning och bekämpningsmedel. Brännässlornas<br />
fibrer kan används på samma sätt som lin till nättelduk.<br />
11
Kärleksört - Sedum telephium<br />
Kärleksört växer allmänt på klippor och berghällar upp till Norrbotten.<br />
Den blommar från juli till september. Blommorna är ljust gulgröna.<br />
Kärleksört tillhör familjen fetbladsväxter och har tjocka, saftiga och<br />
ovala blad. Rötterna är lökformade.<br />
Kärleksört hör till familjen fetbladsväxter.<br />
Bladen är rika på C-vitamin och kan ätas färska, kokade i soppa eller<br />
stekta. Rötterna kan kokas som rotfrukter eller torkas och malas till<br />
mjöl. Bladen har använts mot liktornar och brännsår.<br />
13
Jordreva - Glechoma hederacea<br />
Jordreva är allmän i hela Sverige. Den växer på frisk och mullrik mark<br />
så som trädgårdar och vägkanter. Jordreva blommar i maj till juni och<br />
blir 5-15 cm hög. Blommorna är blåvioletta. Bladen är njurformade<br />
och naggade. De krypande skotten har inga blommor.<br />
Jordreva tillhör familjen kransblommiga växter. Hederacea kommer<br />
av latinets namn för murgröna, hedera.<br />
Unga blad och skott kan användas till soppa. Jordreva kan även tillagas<br />
som spenat. Jordreva är bland annat inflammationshämmande och<br />
används mot hemorrojder, mag-tarmbesvär, mot halsinfektioner och<br />
vid rengöring av sår.<br />
15
Svalört - Ra<strong>nu</strong>nculus ficaria<br />
Svalört är allmän i Sverige upp till mellersta Norrland. Den växer på<br />
fuktig och näringsrik mulljord som lundar och dikeskanter. Svalört<br />
blommar i april till maj och blir 5-25 cm hög. Kronbladen är många<br />
och smala medan foderbladen vanligen är tre. Bladen är njur- till hjärtlika.<br />
Groddknoppar i bladvecken. Till rötterna hör klubblika knölar, så<br />
kallade birötter.<br />
Svalört tillhör släktet ra<strong>nu</strong>nkelväxter. Ra<strong>nu</strong>nculus kommer av latinets<br />
rana som betyder groda. Ficaria kommer av latinets ficus som betyder<br />
fikon och syftar på de klubbformade birötterna.<br />
Unga blad kan användas i sallad eller på en smörgås. Blad, stjälk och<br />
knoppar kan tillagas som spenat. Groddknopparna och rotknölarna<br />
passar till kött. Användes förr mot hemorrojder och skörbjugg.<br />
17
Linnea - Linnaea borealis<br />
Linnea är tämligen allmän i hela Sverige. Den växer på frisk och mossrik<br />
mark så som barrskog. Linnea blir 5-10 cm hög och blommar i<br />
juni till augusti. Linnea är en dvärgbuske med meterlånga krypande<br />
stjälkar. Blommorna är rosa och klockformade med fem foderflikar.<br />
Bladen är rundade. Linnea var Carl von Linnés favoritblomma och är<br />
Smålands landskapsblomma.<br />
Linnea tillhör familjen kaprifolväxter. Den holländske botanisten Gronovius<br />
gav släktet namnet Linnaea till Carl von Linnés ära. Borealis<br />
kommer från latinets boreus som betyder nordlig och syftar på artens<br />
utbredningsområde. Linnaea borealis är släktets enda art.<br />
Linnea beskrivs i Flora Svecica som ett utmärkt medel mot ischias och<br />
reumatiska smärtor.<br />
19
Smultron - Fragaria vesca<br />
Smultron är allmän i hela Sverige utom i norra Norrlands inland.<br />
Smultron växer på frisk mullrik mark så som betesmarker och skogsgläntor.<br />
Bladen är trefingrade med tänder. Blommorna är vita. Ett rött<br />
bär bildas då blomaxen sväller upp. Smultron blir 5-20 cm hög och<br />
blommar i maj till juni.<br />
Smultron tillhör familjen rosväxter. Vesca kommer från latinets vescus<br />
som betyder ätbar eller njutbar.<br />
Bären är mycket goda att äta, gärna uppträdda på ett grässtrå. Bladen<br />
kan användas som te och är bland annat verksamma mot magbesvär,<br />
leversjukdomar och ledgångsinflammation.<br />
21
Vitsippa - Anemone nemorosa<br />
Vitsippa är allmän i Sverige upp till södra Norrland. Den växer på frisk<br />
till fuktig mark så som skogsmark och lundar och blir 10-20 cm hög.<br />
Vitsippan blommar i april till juni. Blommorna är vita eller lätt rödrosa.<br />
Stjälken är kal med treskaftade och treflikiga blad.<br />
Vitsippa tillhör familjen ra<strong>nu</strong>nkelväxter. Nemorosa kommer av grekiskans<br />
nemos som betyder lund och syftar på artens växtplats.<br />
Vitsippa är giftig och man bör därför undvika att äta den.<br />
23
Blåsuga - Ajuga pyramidalis<br />
Blåsuga växer allmänt upp till Norrland. Den trivs i humusrik mark<br />
som hagar och vägrenar och blir 5-25 cm hög. Blåsugan blommar i maj<br />
till juni. Blommorna är små och blå. Stödbladen är ofta blåaktiga och<br />
minskar i omfång uppåt i växten men är alltid längre än blommorna.<br />
Blad och stjälk är lätt håriga.<br />
Blåsuga tillhör familjen kransblommiga växter. Pyramidalis betyder<br />
pyramidlik och syftar på artens utseende.<br />
25
Groblad - Plantago major<br />
Groblad finns över nästan hela världen och är en allmän växt i hela<br />
Sverige. Den är vanlig på mager, trampad mark som vägkanter, körbanor<br />
och gårdsplaner. Bladen sitter som en rosett och är mörkgröna,<br />
äggrunda, helbräddade och kala med 5-9 nerver. Kapseln innehåller<br />
6-10 frön. Groblad blir 10-30 cm höga och är fleråriga. De blommar i<br />
juni till september.<br />
Groblad tillhör familjen grobladsväxter. Major betyder stor.<br />
Fröna är rika på protein och går att använda till gröt. Bladen kan ätas<br />
kokta som kål. Grobladet är framför allt känt som medicinalväxt för<br />
bladens sårläkande egenskaper. Jordiga blad skall dock aldrig läggas<br />
direkt på sår på grund av risken för stelkramp. Linné skriver i Flora<br />
svecica att de friska bladen med framgång används av allmogen som<br />
sårläkningsmedel. Saften kan drickas mot hosta.<br />
27
Gullviva<br />
Gullviva är ganska allmän i Sverige upp till södra Norrland. Den växer<br />
på frisk och näringsrik mark som glesa skogar och lundar. Gullviva<br />
blir 10-30 cm och blommar i maj till juni. Bladen är skrynkliga, äggformade,<br />
lätt håriga och sitter i rosett. Foderbladen är gulgröna och<br />
något uppblåsta. Blomman är gul med fem rödgula fläckar.<br />
Gullviva tillhör familjen viveväxter. Artnamnet veris kommer från latinets<br />
ord för vår. Gullviva har förr bland annat kallats Jungfru Marie<br />
nycklar.<br />
Gullviva är Närkes landskapsblomma. Gullvivans blad kan användas<br />
till te, till exempel tillsammans med lika stor del blad från daggkåpa.<br />
Rötterna och blommorna används mot febersjukdomar så som hosta,<br />
förkylning och influensa. Gullviva har också använts till att färga<br />
brännvin.<br />
29
Jungfru Marie nycklar - Dactylorhiza maculata<br />
Jungfru Marie nycklar är ganska vanlig i hela Sverige. Jungfru Marie<br />
nycklar blir 20-40 cm hög och blommar i juni till juli. Jungfru Marie<br />
nycklar växer på frisk till fuktig mark så som skogar och hagar. Bladen<br />
har ofta mörka fläckar på ovansidan och är grågröna på undersidan.<br />
Blommorna är ofta blekvioletta.<br />
Jungfru Marie nycklar tillhör familjen orkidéer. Maculata kommer från<br />
latinets macula som betyder fläck och syftar på de fläckiga bladen.<br />
31
Maskros - Taraxacum vulgare<br />
Maskros är allmän i hela Sverige. Den växer på odlad mark och blommar<br />
i maj till juni. Maskrosor blir 5-50 cm höga. Stjälken är ihålig<br />
med en blomma. Bladen sitter i en rosett. Roten är en pålrot. Maskros<br />
förökar sig framför allt asexuellt vilket har gett upphov till över 2000<br />
så kallade apomiktiska småarter. Släktet delas in i sektioner där Ruderalia,<br />
ogräsmaskrosor, är vanligast.<br />
Maskrosor tillhör familjen korgblommiga växter.<br />
Allt på maskrosen kan ätas förutom stjälken. Bladen passar utmärkt i<br />
en sallad. Roten kan efter urlakning mot beskheten ätas i grytor, soppor<br />
eller i färs. Efter rostning kan man av rötterna göra kaffesurrogat.<br />
Av blommorna kan man göra maskrosvin. Maskros används mot matsmältningsproblem.<br />
33
Daggkåpa - Alchemilla vulgaris<br />
Daggkåpa är allmän i hela Sverige. Daggkåpan trivs på gräsmark. Den<br />
blir 10-50 cm hög och blommar i maj till september. Blommorna är<br />
små och gröngula och växer i knippen. Till daggkåpor hör runt 250<br />
apomiktiska småarter varav 24 i Sverige som skiljer sig åt genom olika<br />
grad av hårighet och form på bladen. Genom så kallad guttation trycks<br />
den karakteristiska daggdroppen i bladens mitt upp ur roten.<br />
Daggkåpa hör till familjen rosväxter. Alchemilla kommer av arabiskans<br />
alkemelyeh som betyder kemi. Alkemister försökte under medeltiden<br />
tillverka guld av daggdroppen.<br />
Unga blad kan användas i sallader eller som te. Torkade kan de användas<br />
i bröd. Daggkåpa har antiinflammatoriska egenskaper.<br />
35
Hästhov - Tussilago farfara<br />
Hästhov växer allmänt i hela Sverige. Den växer på frisk och gärna närings-<br />
och lerrik mark så som åkrar och dikesvallar. Hästhov blir 5-20<br />
cm hög och blommar i mars till maj, men kan blomma så tidigt som i<br />
februari. På den rödbruna fjälliga stjälken finns en ensam gul blomma.<br />
Bladen utvecklas efter blomningen och är 10-30 cm breda och njurformade.<br />
På undersidan är de vitludna.<br />
Hästhov tillhör familjen korgblommiga växter. Tussilago betyder ört<br />
som fördriver hosta. Farfara kommer från det toskanska namnet på<br />
växten. Tussilago farfara är släktets enda art.<br />
Unga blad och ej utslagna blommor kan ätas i sallader, soppor eller<br />
tillagas som spenat. Bladen användes förr mot hosta.<br />
37
Blåsippa - Hepatica nobilis<br />
Blåsippa växer allmänt i Sverige upp till södra Norrland. Växten blir<br />
5-15 cm hög och blommar i april till maj. Bladen är mörkgröna, läderartade<br />
och grunt treflikiga. Undersidan är ofta purpurfärgad. Blommorna<br />
har blå hylleblad. Röda, lila och vita blommor förekommer<br />
också. Efter blomningen böjs nötterna ner mot marken och sprids med<br />
myror.<br />
Blåsippa tillhör familjen ra<strong>nu</strong>nkelväxter. Hepatica kommer från latinets<br />
hepar som betyder lever och syftar på färgen på bladens undersida<br />
och formen på bladens lober vilka påminner om leverflikar. Nobilis<br />
betyder ädel eller förnäm.<br />
Bladen kan användas mot svårläkta sår, lever- och gallbesvär.<br />
39
Kabbleka - Caltha palustris<br />
Kabbleka är vanlig i hela Sverige. Den växer på våt och näringsrik<br />
mark så som diken och sumpskogar. Kabbleka blir 10-40 cm hög och<br />
blommar i april till juni. Blommorna är stora och skinande gula. Bladen<br />
är glänsande mörkgröna.<br />
Kabbleka tillhör familjen ra<strong>nu</strong>nkelväxer. Palustris kommer av latinets<br />
palus som betyder kärr. Palustris betyder växande i kärr.<br />
Kabbleka är giftig och man bör därför undvika att äta den.<br />
41
Harsyra - Oxalis acetosella<br />
Harsyra växer allmänt i hela Sverige utom i norra Norrland. Den växerpå<br />
frisk, skuggig och näringsrik mark så som granskogar och bryn.<br />
Harsyra har en krypande jordstam. Bladen är trefingrade, hjärtformade<br />
och har ofta rödaktig undersida. Blomman är vit med lila ådror.<br />
Harsyra tillhör familjen harsyreväxter. Oxalis kommer av grekiskans<br />
oxal som betyder sur. Acetosella kommer av latinets acetosus som betyder<br />
sur.<br />
Harsyra innehåller oxalsyra och man bör därför inte äta för mycket<br />
av den. Bladen och jordstammen kan ätas i sallader, soppor och såser.<br />
Harsyra är smärtstillande, febernedsättande och menstruationsbefrämjande.<br />
Infusion av harsyra används som laxermedel.<br />
43
Ekorrbär - Maianthemum bifolium<br />
Ekorrbär växer allmänt i hela Sverige på frisk och något skuggig mark<br />
så som skogar och lundar. Ekorrbär blir 5-20 cm hög och blommar i<br />
maj till juni. Ekorrbär har en krypande jordstam. De två bladen är skaftade<br />
och utdraget hjärtformade. Blommorna är vita och sitter i en 2-3<br />
cm lång blomklase. Bären är röda.<br />
Ekorrbär tillhör familjen liljeväxter. Bifolium kommer av latinets bi<br />
som betyder två och folium som betyder blad och syftar på att växten<br />
har två blad.<br />
Ekorrbär är giftig och man bör därför undvika att äta den.<br />
45
Brunört - Prunella vulgaris<br />
Brunört växer allmänt i hela Sverige på fuktig, frisk och humusrik<br />
mark så som gräsmattor och ängar. Örten blir 5-25 cm hög och blommar<br />
i juli till augusti. Bladen sitter motsatta och är avlånga och skaftade.<br />
Blommorna är blåvioletta, ibland även rosa eller vita. Stödbladen<br />
är korta, breda och ofta brunaktiga.<br />
Brunört tillhör familjen kransblommiga växter. Prunella kommer från<br />
tyskans braunelle som kommer från braun som betyder brun. Vulgaris<br />
betyder vanlig.<br />
Unga blad och skott från brunört kan ätas i sallader, soppor och stuvningar.<br />
Brunört används mot diarré, astma och svårläkta sår.<br />
47
Litteraturförteckning<br />
Anderberg, Arne. Den virtuella floran [www].<br />
Hämtat från 2009-02-27<br />
Källman, Stefan (1997). Vilda växter som mat och medicin, ICA Bokförlag<br />
Launert, Edmund (1983). Nyttiga växter, Bonnier Fakta Bokförlag<br />
Linné, Carl von (1986). Flora svecica, Bokförlaget Forum<br />
Nilsson, Anne (1975). Ätliga växter i skog och mark, ICA-förlaget<br />
Slipher, Beate (2007). Plocka vilda matväxter, Bokförlaget Forum<br />
Ursing, Björn (1991). Fältflora, 16 uppl, Norstedts förlag<br />
Walfridson, Marguerite (1983). Marguerites ”vilda” mat, LTs förlag<br />
49
Change language