Kollektivtrafik för bilistens behov - Alternativ Stad
Kollektivtrafik för bilistens behov - Alternativ Stad
Kollektivtrafik för bilistens behov - Alternativ Stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TILLÄMPNING I STOCKHOLM:<br />
Två helautomatiska stomnät<br />
<strong>Kollektivtrafik</strong>ens stomnät bör i princip<br />
täcka alla flerbostadshusområden och<br />
viktiga arbetsområden i Stockholm. Det<br />
ska inte vara centrerat mot City som<br />
dagens tunnelbana är. Alla tätbebyggda<br />
områden i Stockholm ska ha en jämlik<br />
och hög åtkomlighet, helst högre än<br />
City idag.<br />
Det är rimligt att utnyttja den tunnelbana<br />
vi har idag, fast automatiserad. Det<br />
är en stor investering som håller länge<br />
än. Det är också rimligt att systemen blir<br />
så få som möjligt <strong>för</strong> att samordningen<br />
ska bli lätt.<br />
Men de nya diagonala och tangentiella<br />
linjer som bör byggas <strong>för</strong> att hela<br />
staden ska få en bra kollektivtrafik<br />
behöver inte vara lika tung och kapitalintensiv.<br />
De nya linjerna bör byggas som<br />
små lätta konstruktioner och trafikeras<br />
av fordon i bilstorlek med möjlighet att<br />
också trafikera med lite större fordon.<br />
Automatisera tunnelbanan!<br />
I Stockholm har vi redan ett T-banenät<br />
som är 103 km med 100 stationer. Det är<br />
ett av de största i världen i <strong>för</strong>hållande i<br />
folkmängden (Madrids är större!). Fördelarna<br />
med automatisk drift gäller även<br />
där. Det bör där<strong>för</strong> automatiseras.<br />
På flera ställen i världen kör man<br />
redan T-bana automatiskt, men har ändå<br />
en person med av säkerhetsskäl. Men<br />
den nya tunga metrolinje D i Lyon har<br />
liksom Köpenhamns nya metro helt<br />
obemannade tåg.<br />
Automatiserad gammal tunnelbana i<br />
Berlin<br />
I rusningstid är turtätheten av kapacitetsskäl<br />
hög även i ett bemannat system.<br />
Det är i lågtrafik man göra de stora<br />
kvalitetsvinsterna med automatisering.<br />
Utan att sätta in fler vagnar kan man i<br />
stället <strong>för</strong> att köra 4-vagnarståg var 20e<br />
minut köra en vagn var 5e!<br />
I princip kan Stockholms T-bana<br />
redan idag köras automatiskt, eftersom<br />
banorna är helt avskilda och säkerhetssystemen<br />
är utbyggda så långt att <strong>för</strong>aren<br />
inte gör stort mer än öppnar dörrarna.<br />
Det är fullt tillräckligt <strong>för</strong> <strong>behov</strong>en.<br />
Det nya nät som behövs i Stockholm<br />
har nämligen mycket få sträckor<br />
gemensamt med T-banan. T-banan och<br />
pendeltågen är uppbyggt <strong>för</strong> att köra folk<br />
mot centrum. De nya banorna behövs <strong>för</strong><br />
resor vinkelrätt mot T-banesystemet.<br />
De nya linjerna är många och kräver<br />
många vagnar vilket ger tillräckliga<br />
skal<strong>för</strong>delar ändå, trots att vagnarna<br />
är små.<br />
Han kör visserligen tåget, men automatiken<br />
griper in om han gör ett allvarligt<br />
fel. Denna automatik har funnits med<br />
sen banorna byggdes.<br />
Under 60-talet provades faktiskt<br />
automatisk drift på ett experimenttåg.<br />
Man. satte. in. en. lös. s.k.. ”svart. låda”.<br />
med kontrollfunktioner. Men då man<br />
inte avsåg att ha obemannade tåg tyckte<br />
man att automatiken var onödig.<br />
För att T-banan ska kunna köras<br />
automatiskt kan den av säkerhetsskäl