Hela nummer 2007/3 (PDF, 2429 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift

st073.book Page 13 Sunday, April 22, 2007 5:04 PM
Figur 2 Enhällighet och beslutsmässighet.
samt. Forskare som tillhör den s.k. public choice skolan har i Knut Wicksells efterföljd
framhävt de positiva egenskaperna hos enhällighet, såsom effektivitet och rättvisa:
en medlemsstat accepterar att genomföra alla unionsbeslut därför att den har
samtyckt till dessa. Ekonomer har argumenterat för att enhällighet är detsamma som
s.k. Pareto-optimalitet inom politikens värld eller den offentliga sektorn.
Emellertid finns det klara nackdelar med enhällighet, vilket Tabell 5 indikerar.
Unionens beslutsmässighet blir helt enkelt för liten, om EU skulle hålla fast vid
Luxemburgprincipen. Statsvetare har poängterat gruppens förmåga att agera –
beslutsmässigheten d – såsom ett värde vilket måste beaktas vid sidan om kapaciteten
att blockera ej önskvärda beslut. Man har angett olika skäl för att en grupp
måste ha ett minimum av beslutsmässighet:
transaktionskostnader;
strategiskt beteende eller opportunism;
balans mellan förmågan att ändra och att blockera;
neutralitet mellan ändra SQ och att bevara SQ;
risken för en s.k. polsk riksdag, dvs. komplett inaktivitet.
Knut Wicksell var inte främmande för dessa argument mot hans s.k. ”nya regel för
rättvisa skattebeslut”, lanserad redan 1897. Men han hävdade att gruppens medlemmar
snabbt skulle inse risken med långdragna förhandlingar i relation till en medlem
som kanske av strategiska skäl motsätter sig ett nästan samstämmigt beslut. När EU
beslutade om Konstitutionen spelade faktiskt en allmän oro över en alltför låg
beslutskapacitet en stor roll, speciellt som Niceregimen faktiskt minskade unionens
beslutsmässighet.
Enligt Dublinregimen skulle rådet få en betydligt högre beslutskapacitet än rådet
enligt Niceregimen, enligt följande regler:
13
■ J AN-ERIK LANE – REINERT MÆLAND:MOT EN MINIKONSTITUTION FÖR EU