Så hjälper du de vilda djuren i vinter Vargjakten fortsätter De vill ...
Så hjälper du de vilda djuren i vinter Vargjakten fortsätter De vill ...
Så hjälper du de vilda djuren i vinter Vargjakten fortsätter De vill ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I KORTHET REDAKTÖR BIRGITTA WIBERG<br />
Foto: istockphoto<br />
Ny lag stoppar inte<br />
försöks<strong>djuren</strong>s lidan<strong>de</strong><br />
eu-parlameNtet har goDkäNt en ny lagstiftning om<br />
djurförsök. Syftet var att öka skyd<strong>de</strong>t för djur som används i<br />
vetenskapligt syfte.<br />
– <strong>De</strong>n nya lagen är inte tillräcklig för att skydda djur från<br />
onödigt lidan<strong>de</strong>, säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för<br />
Miljöpartiet och vice ordföran<strong>de</strong> i parlamentets miljöutskott.<br />
Han säger att lagen har förhandlats fram som en<br />
kompromiss mellan ministerrå<strong>de</strong>t och parlamentet. <strong>De</strong>n<br />
innehåller vissa förbättringar jämfört med <strong>de</strong>n gamla lagen<br />
från 1986, men också allvarliga försämringar.<br />
– <strong>De</strong>n försvagar principen att alternativ till djurförsök alltid<br />
ska användas när sådana finns. <strong>De</strong>n ursprungliga avsikten att<br />
minska antalet djurförsök kommer inte att uppnås.<br />
Även stiftelsen Forska utan djurförsök är kritisk:<br />
– I <strong>de</strong>n nya lagstiftningen har man urholkat förbu<strong>de</strong>t mot<br />
att använda djurförsök när <strong>de</strong>t finns fullgoda meto<strong>de</strong>r som<br />
skulle kunna ersätta djurförsöken. Endast max 13 procent av<br />
djurförsöken kommer att kunna förbjudas med <strong>de</strong>n nya lagen,<br />
säger Karin Gabrielson. l<br />
” <strong>De</strong>n nya lagen är inte tillräcklig för<br />
att skydda djur från onödigt lidan<strong>de</strong>.”<br />
CARL SCHLYTER<br />
Foto: elsa Frizell<br />
Inget åtal<br />
mot Lars Hultström<br />
föruN<strong>De</strong>rSökNiNgeN mot larS hultStröm,<br />
tidigare ordföran<strong>de</strong> för Swedish Meats, har lagts ned.<br />
Han var misstänkt för brott mot djurskyddslagen efter<br />
att Djurrättsalliansen filmat en av hans grisfarmar. På en<br />
av bil<strong>de</strong>rna från Hultströms gård Blacksta utanför Flen<br />
syntes bland annat en gris som tugga<strong>de</strong> på en död gris.<br />
Länsveterinären fann att sex av bildsekvenserna kun<strong>de</strong><br />
bedömas utgöra brott mot djurskyddslagen. Men efter att ha<br />
konsulterat två professorer vid SVA och SLU besluta<strong>de</strong> han<br />
att lägga ned förun<strong>de</strong>rsökningen. ”Sammantaget indikerar <strong>de</strong><br />
bedömda filmsekvenserna att brister i hanteringen av sjuka<br />
och skada<strong>de</strong> djur kan föreligga, men i <strong>de</strong> indivi<strong>du</strong>ella fallen går<br />
<strong>de</strong>t inte utifrån filmsekvenserna att till 100 procent intyga att<br />
inte rimliga åtgär<strong>de</strong>r vidtagits för att undvika lidan<strong>de</strong>”, skriver<br />
han i beslutet. Lars Hultström har polisanmält två personer<br />
från Djurrättsalliansen för olaga intrång.<br />
”Att åtalet läggs ned kan inte tolkas annorlunda än att<br />
veterinärer och rättssystemet godkänner att grisar kan<br />
behandlas i strid med lagen. Att allt <strong>de</strong>tta bildmaterial, film<br />
och vittnesmål inte räcker som un<strong>de</strong>rlag för ett åtal visar<br />
att djurskyddslagen inte är mer än ett försäljningsargument<br />
för svenska grispro<strong>du</strong>center”, säger Malin Gustafsson,<br />
talesperson för Djurrättsalliansen, till tidningen Land. l<br />
Scan riskerar höga viten<br />
aggreSSivt beteeN<strong>De</strong><br />
bland <strong>djuren</strong> och smutsiga<br />
och skada<strong>de</strong> grisar. Scans<br />
slakteri i Kristiansstad<br />
riskerar viten på upp till<br />
450 000 kronor om inte<br />
<strong>djuren</strong> får <strong>de</strong>t bättre, enligt<br />
tidningen ETC. Bristerna<br />
Foto: istockphoto<br />
bedöms av länsstyrelsens<br />
djurskyddsinspektion som allvarliga. <strong>De</strong> har varit kända i<br />
flera år, ändå har inte tillräckliga åtgär<strong>de</strong>r vidtagits för att<br />
<strong>de</strong>n miljon grisar som årligen slaktas där ska få en dräglig<br />
miljö. Kritiken handlar bland annat om att <strong>de</strong>t inte finns<br />
tillräckligt med strö i boxarna där grisar förvaras över<br />
natten och att grisar uppvisar sår och bitskador. <strong>De</strong>t har<br />
även förekommit att grisar förts vidare in i skållningen<br />
utan att ha varit tillräckligt avbloda<strong>de</strong>. <strong>De</strong>t finns då risk<br />
att grisen återfår medvetan<strong>de</strong>t un<strong>de</strong>r skållningen. Grisar<br />
som varit skada<strong>de</strong> efter transport har gått till slakt, trots<br />
att skada<strong>de</strong> grisar ska avlivas direkt för att inte lida. Scan<br />
överklagar länsstyrelsens beslut. l<br />
Allt fler bön<strong>de</strong>r<br />
håller korna inne<br />
var 14:e SveNSk mjölkgård uppfyller inte beteskravet,<br />
skriver Land Lantbruk.<br />
Länsstyrelserna i bland annat Västra Götaland och Halland<br />
har un<strong>de</strong>r sommaren kontrollerat om korna får komma ut. I<br />
Halland stod <strong>djuren</strong> inne på sju av tio besökta gårdar. I Västra<br />
Götaland var <strong>djuren</strong> inne på 15 av 140 gårdar. ”Man tycker<br />
<strong>de</strong>t är enklare att ha <strong>de</strong>m inne”, säger Ma<strong>de</strong>leine Beckman,<br />
biträdan<strong>de</strong> länsveterinär i Halland, om <strong>de</strong> bön<strong>de</strong>r som<br />
regelmässigt bryter mot beteskravet. Flera av gårdarna hotas<br />
av böter inför nästa säsong om <strong>de</strong> inte då släpper ut sina djur.<br />
Jordbruksverket har märkt att ansökningarna om dispens från<br />
beteskravet ökat un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> senaste åren. l<br />
Bön<strong>de</strong>r <strong>vill</strong> sänka<br />
djurskyddskraven<br />
larS verNerSSoN, lrf meDia, är missnöjd med att politiker från alla<br />
partier i valrörelsen sagt att <strong>de</strong> inte <strong>vill</strong> rucka på djurskyddslagen. I en ledare<br />
i ATL, Lantbrukets affärstidning, skriver han att politikerna ”tycks föredra<br />
att stillatigan<strong>de</strong> bevittna <strong>de</strong>t svenska jordbrukets nedgång”. Han tycker<br />
att en lösning vore att harmonisera djurskyddslagstiftningen i EU. Martin<br />
Moraeus, vice ordföran<strong>de</strong> för LRF i Dalarna, <strong>vill</strong> också anpassa <strong>de</strong> svenska<br />
djurskyddskraven till en europeisk nivå. ”<strong>De</strong> bön<strong>de</strong>r som sedan <strong>vill</strong> göra mer<br />
till exempel åt miljö eller djurskydd kan då också ta betalt för mervär<strong>de</strong>t.<br />
Resten av bön<strong>de</strong>rna för en rimlig chans att konkurrera på lika <strong>vill</strong>kor med<br />
övriga bön<strong>de</strong>r inom EU. Även konsumenterna får på <strong>de</strong>t sättet en möjlighet<br />
att köpa svenskt även om <strong>de</strong> inte <strong>vill</strong> eller kan betala för mervär<strong>de</strong>t för till<br />
exempel djuromsorg”, säger han till Dalarnas Tidningar. l<br />
6 7<br />
Foto: terese WestBerG<br />
sUNessoN<br />
Kattguld till<br />
Djurskyd<strong>de</strong>ts Kim<br />
kim liNDbom CarlSSoN på<br />
djurhemmet Djurskyd<strong>de</strong>t Hitta Katten<br />
i Enköping är en av vinnarna av årets<br />
Kattguld, en utmärkelse som <strong>de</strong>las ut av<br />
tidningen Kattliv i samarbete med Doggy<br />
och Folksam. Motiveringen är hennes djupa<br />
engagemang och mångåriga insats för att<br />
hjälpa hemlösa och övergivna katter. Hon<br />
sätter alltid kattens bästa före sitt eget<br />
och verkar för att <strong>de</strong>ssa katter ska få ett<br />
kärleksfullt och trivsamt hem. Prissumman<br />
på 25 000 kronor <strong>de</strong>las lika mellan två<br />
vinnare.<br />
– <strong>De</strong>t känns jätteroligt. Jag<br />
fun<strong>de</strong>rar på att köpa värmedynor till<br />
katterna och eventuellt gå en kurs i<br />
kattbeteen<strong>de</strong>vetenskap eller kattmassage,<br />
säger hon. l<br />
Unga värnar<br />
djurskydd<br />
<strong>De</strong>N i<strong>De</strong>ella djurskyddsföreningen<br />
Djur 2000 har blivit Djurskyd<strong>de</strong>t Sveriges<br />
ungdomsförbund. Djur 2000 starta<strong>de</strong>s år<br />
2000 av en högstadieskola i nordvästra<br />
Skåne på initiativ av en 14-årig elev som<br />
ha<strong>de</strong> sett hur jämnåriga kompisar stenat<br />
ihjäl en fågelunge.<br />
Ungdomsförbun<strong>de</strong>t ska bedriva<br />
och utveckla arbetet med att upplysa<br />
ungdomar från 7 till 21 år om djurskydd<br />
och hur <strong>de</strong> kan påverka och förändra<br />
i samhället. <strong>De</strong>t kan ske genom bland<br />
annat utställningar, mässor, seminarier och<br />
föreläsningar. För närvaran<strong>de</strong> arbetar Djur<br />
2000 med att presentera sin verksamhet<br />
för ledningen på högstadieskolor i Skåne.<br />
Målet är att un<strong>de</strong>r våren få framföra<br />
skolföreläsningen Medveten ungdom –<br />
århundra<strong>de</strong>ts viktigaste framställning.<br />
– Föreläsningen ha<strong>de</strong> premiär i början<br />
av 2010 i Helsingborg och blev mycket<br />
lyckad, berättar Joakim Malmberg,<br />
ansvarig för skolprojektet. l<br />
Läs mer på www.djur2000.se<br />
Foto: istockphoto<br />
Namnun<strong>de</strong>rskrifter för<br />
skärpt djurskyddslag<br />
DjurSkyD<strong>De</strong>t kriStiNehamN, Djurskyd<strong>de</strong>t Westra Wermland och<br />
Djurskyd<strong>de</strong>t Karlstad har samlat ihop 1 050 namnun<strong>de</strong>rskrifter med krav på<br />
skärpt djurskyddslagstiftning. <strong>De</strong>ssa har överlämnats till landshövding Eva<br />
Eriksson, utsedd av regeringen att se över djurskyddslagstiftningen. Kraven<br />
från un<strong>de</strong>rtecknarna är att Sverige ska få ha fortsatt strängare djurskyddsregler<br />
än EU, få mer resurser till djurskyddskontroller, införa obligatorisk märkning<br />
och registrering av katter samt ett förbud mot sexuellt utnyttjan<strong>de</strong> av djur. Eva<br />
Eriksson höll med på alla punkter även om hon såg en <strong>de</strong>l tekniska problem. l<br />
Björnen flyr från människan<br />
åtta av tio björNar flyr<br />
om <strong>de</strong> kommer i kontakt med<br />
människor. Resten gömmer sig<br />
för att inte bli upptäckta. <strong>De</strong>t<br />
visar resultat från försök utförda<br />
i Dalarna av Skandinaviska<br />
björnforskningsprojektet.<br />
Försöket gick till så att<br />
fältpersonalen gick mot<br />
björnarna när <strong>de</strong> befann sig<br />
på 500-1 000 meter ifrån <strong>de</strong>m.<br />
Om björnen låg stilla passera<strong>de</strong><br />
personalen på 50 meters<br />
avstånd. Vindriktningen var alltid<br />
från människa mot björn. Totalt<br />
utför<strong>de</strong>s 280 försök på 46 olika<br />
björnar. 38 av <strong>de</strong>m gjor<strong>de</strong>s på<br />
björnhona med ungar. Hittills har<br />
169 björnmöten analyserats. 80<br />
procent av björnarna stack från<br />
platsen när <strong>de</strong> kän<strong>de</strong> vittring<br />
av människa medan resteran<strong>de</strong><br />
20 procent göm<strong>de</strong> sig. Ingen<br />
björn uppträd<strong>de</strong> aggressivt. <strong>De</strong>t<br />
fanns ingen skillnad på beteen<strong>de</strong><br />
mellan hona med ungar och<br />
ensamma björnar. l