15.09.2013 Views

Så hjälper du de vilda djuren i vinter Vargjakten fortsätter De vill ...

Så hjälper du de vilda djuren i vinter Vargjakten fortsätter De vill ...

Så hjälper du de vilda djuren i vinter Vargjakten fortsätter De vill ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

I KORTHET REDAKTÖR BIRGITTA WIBERG<br />

Foto: istockphoto<br />

Ny lag stoppar inte<br />

försöks<strong>djuren</strong>s lidan<strong>de</strong><br />

eu-parlameNtet har goDkäNt en ny lagstiftning om<br />

djurförsök. Syftet var att öka skyd<strong>de</strong>t för djur som används i<br />

vetenskapligt syfte.<br />

– <strong>De</strong>n nya lagen är inte tillräcklig för att skydda djur från<br />

onödigt lidan<strong>de</strong>, säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för<br />

Miljöpartiet och vice ordföran<strong>de</strong> i parlamentets miljöutskott.<br />

Han säger att lagen har förhandlats fram som en<br />

kompromiss mellan ministerrå<strong>de</strong>t och parlamentet. <strong>De</strong>n<br />

innehåller vissa förbättringar jämfört med <strong>de</strong>n gamla lagen<br />

från 1986, men också allvarliga försämringar.<br />

– <strong>De</strong>n försvagar principen att alternativ till djurförsök alltid<br />

ska användas när sådana finns. <strong>De</strong>n ursprungliga avsikten att<br />

minska antalet djurförsök kommer inte att uppnås.<br />

Även stiftelsen Forska utan djurförsök är kritisk:<br />

– I <strong>de</strong>n nya lagstiftningen har man urholkat förbu<strong>de</strong>t mot<br />

att använda djurförsök när <strong>de</strong>t finns fullgoda meto<strong>de</strong>r som<br />

skulle kunna ersätta djurförsöken. Endast max 13 procent av<br />

djurförsöken kommer att kunna förbjudas med <strong>de</strong>n nya lagen,<br />

säger Karin Gabrielson. l<br />

” <strong>De</strong>n nya lagen är inte tillräcklig för<br />

att skydda djur från onödigt lidan<strong>de</strong>.”<br />

CARL SCHLYTER<br />

Foto: elsa Frizell<br />

Inget åtal<br />

mot Lars Hultström<br />

föruN<strong>De</strong>rSökNiNgeN mot larS hultStröm,<br />

tidigare ordföran<strong>de</strong> för Swedish Meats, har lagts ned.<br />

Han var misstänkt för brott mot djurskyddslagen efter<br />

att Djurrättsalliansen filmat en av hans grisfarmar. På en<br />

av bil<strong>de</strong>rna från Hultströms gård Blacksta utanför Flen<br />

syntes bland annat en gris som tugga<strong>de</strong> på en död gris.<br />

Länsveterinären fann att sex av bildsekvenserna kun<strong>de</strong><br />

bedömas utgöra brott mot djurskyddslagen. Men efter att ha<br />

konsulterat två professorer vid SVA och SLU besluta<strong>de</strong> han<br />

att lägga ned förun<strong>de</strong>rsökningen. ”Sammantaget indikerar <strong>de</strong><br />

bedömda filmsekvenserna att brister i hanteringen av sjuka<br />

och skada<strong>de</strong> djur kan föreligga, men i <strong>de</strong> indivi<strong>du</strong>ella fallen går<br />

<strong>de</strong>t inte utifrån filmsekvenserna att till 100 procent intyga att<br />

inte rimliga åtgär<strong>de</strong>r vidtagits för att undvika lidan<strong>de</strong>”, skriver<br />

han i beslutet. Lars Hultström har polisanmält två personer<br />

från Djurrättsalliansen för olaga intrång.<br />

”Att åtalet läggs ned kan inte tolkas annorlunda än att<br />

veterinärer och rättssystemet godkänner att grisar kan<br />

behandlas i strid med lagen. Att allt <strong>de</strong>tta bildmaterial, film<br />

och vittnesmål inte räcker som un<strong>de</strong>rlag för ett åtal visar<br />

att djurskyddslagen inte är mer än ett försäljningsargument<br />

för svenska grispro<strong>du</strong>center”, säger Malin Gustafsson,<br />

talesperson för Djurrättsalliansen, till tidningen Land. l<br />

Scan riskerar höga viten<br />

aggreSSivt beteeN<strong>De</strong><br />

bland <strong>djuren</strong> och smutsiga<br />

och skada<strong>de</strong> grisar. Scans<br />

slakteri i Kristiansstad<br />

riskerar viten på upp till<br />

450 000 kronor om inte<br />

<strong>djuren</strong> får <strong>de</strong>t bättre, enligt<br />

tidningen ETC. Bristerna<br />

Foto: istockphoto<br />

bedöms av länsstyrelsens<br />

djurskyddsinspektion som allvarliga. <strong>De</strong> har varit kända i<br />

flera år, ändå har inte tillräckliga åtgär<strong>de</strong>r vidtagits för att<br />

<strong>de</strong>n miljon grisar som årligen slaktas där ska få en dräglig<br />

miljö. Kritiken handlar bland annat om att <strong>de</strong>t inte finns<br />

tillräckligt med strö i boxarna där grisar förvaras över<br />

natten och att grisar uppvisar sår och bitskador. <strong>De</strong>t har<br />

även förekommit att grisar förts vidare in i skållningen<br />

utan att ha varit tillräckligt avbloda<strong>de</strong>. <strong>De</strong>t finns då risk<br />

att grisen återfår medvetan<strong>de</strong>t un<strong>de</strong>r skållningen. Grisar<br />

som varit skada<strong>de</strong> efter transport har gått till slakt, trots<br />

att skada<strong>de</strong> grisar ska avlivas direkt för att inte lida. Scan<br />

överklagar länsstyrelsens beslut. l<br />

Allt fler bön<strong>de</strong>r<br />

håller korna inne<br />

var 14:e SveNSk mjölkgård uppfyller inte beteskravet,<br />

skriver Land Lantbruk.<br />

Länsstyrelserna i bland annat Västra Götaland och Halland<br />

har un<strong>de</strong>r sommaren kontrollerat om korna får komma ut. I<br />

Halland stod <strong>djuren</strong> inne på sju av tio besökta gårdar. I Västra<br />

Götaland var <strong>djuren</strong> inne på 15 av 140 gårdar. ”Man tycker<br />

<strong>de</strong>t är enklare att ha <strong>de</strong>m inne”, säger Ma<strong>de</strong>leine Beckman,<br />

biträdan<strong>de</strong> länsveterinär i Halland, om <strong>de</strong> bön<strong>de</strong>r som<br />

regelmässigt bryter mot beteskravet. Flera av gårdarna hotas<br />

av böter inför nästa säsong om <strong>de</strong> inte då släpper ut sina djur.<br />

Jordbruksverket har märkt att ansökningarna om dispens från<br />

beteskravet ökat un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> senaste åren. l<br />

Bön<strong>de</strong>r <strong>vill</strong> sänka<br />

djurskyddskraven<br />

larS verNerSSoN, lrf meDia, är missnöjd med att politiker från alla<br />

partier i valrörelsen sagt att <strong>de</strong> inte <strong>vill</strong> rucka på djurskyddslagen. I en ledare<br />

i ATL, Lantbrukets affärstidning, skriver han att politikerna ”tycks föredra<br />

att stillatigan<strong>de</strong> bevittna <strong>de</strong>t svenska jordbrukets nedgång”. Han tycker<br />

att en lösning vore att harmonisera djurskyddslagstiftningen i EU. Martin<br />

Moraeus, vice ordföran<strong>de</strong> för LRF i Dalarna, <strong>vill</strong> också anpassa <strong>de</strong> svenska<br />

djurskyddskraven till en europeisk nivå. ”<strong>De</strong> bön<strong>de</strong>r som sedan <strong>vill</strong> göra mer<br />

till exempel åt miljö eller djurskydd kan då också ta betalt för mervär<strong>de</strong>t.<br />

Resten av bön<strong>de</strong>rna för en rimlig chans att konkurrera på lika <strong>vill</strong>kor med<br />

övriga bön<strong>de</strong>r inom EU. Även konsumenterna får på <strong>de</strong>t sättet en möjlighet<br />

att köpa svenskt även om <strong>de</strong> inte <strong>vill</strong> eller kan betala för mervär<strong>de</strong>t för till<br />

exempel djuromsorg”, säger han till Dalarnas Tidningar. l<br />

6 7<br />

Foto: terese WestBerG<br />

sUNessoN<br />

Kattguld till<br />

Djurskyd<strong>de</strong>ts Kim<br />

kim liNDbom CarlSSoN på<br />

djurhemmet Djurskyd<strong>de</strong>t Hitta Katten<br />

i Enköping är en av vinnarna av årets<br />

Kattguld, en utmärkelse som <strong>de</strong>las ut av<br />

tidningen Kattliv i samarbete med Doggy<br />

och Folksam. Motiveringen är hennes djupa<br />

engagemang och mångåriga insats för att<br />

hjälpa hemlösa och övergivna katter. Hon<br />

sätter alltid kattens bästa före sitt eget<br />

och verkar för att <strong>de</strong>ssa katter ska få ett<br />

kärleksfullt och trivsamt hem. Prissumman<br />

på 25 000 kronor <strong>de</strong>las lika mellan två<br />

vinnare.<br />

– <strong>De</strong>t känns jätteroligt. Jag<br />

fun<strong>de</strong>rar på att köpa värmedynor till<br />

katterna och eventuellt gå en kurs i<br />

kattbeteen<strong>de</strong>vetenskap eller kattmassage,<br />

säger hon. l<br />

Unga värnar<br />

djurskydd<br />

<strong>De</strong>N i<strong>De</strong>ella djurskyddsföreningen<br />

Djur 2000 har blivit Djurskyd<strong>de</strong>t Sveriges<br />

ungdomsförbund. Djur 2000 starta<strong>de</strong>s år<br />

2000 av en högstadieskola i nordvästra<br />

Skåne på initiativ av en 14-årig elev som<br />

ha<strong>de</strong> sett hur jämnåriga kompisar stenat<br />

ihjäl en fågelunge.<br />

Ungdomsförbun<strong>de</strong>t ska bedriva<br />

och utveckla arbetet med att upplysa<br />

ungdomar från 7 till 21 år om djurskydd<br />

och hur <strong>de</strong> kan påverka och förändra<br />

i samhället. <strong>De</strong>t kan ske genom bland<br />

annat utställningar, mässor, seminarier och<br />

föreläsningar. För närvaran<strong>de</strong> arbetar Djur<br />

2000 med att presentera sin verksamhet<br />

för ledningen på högstadieskolor i Skåne.<br />

Målet är att un<strong>de</strong>r våren få framföra<br />

skolföreläsningen Medveten ungdom –<br />

århundra<strong>de</strong>ts viktigaste framställning.<br />

– Föreläsningen ha<strong>de</strong> premiär i början<br />

av 2010 i Helsingborg och blev mycket<br />

lyckad, berättar Joakim Malmberg,<br />

ansvarig för skolprojektet. l<br />

Läs mer på www.djur2000.se<br />

Foto: istockphoto<br />

Namnun<strong>de</strong>rskrifter för<br />

skärpt djurskyddslag<br />

DjurSkyD<strong>De</strong>t kriStiNehamN, Djurskyd<strong>de</strong>t Westra Wermland och<br />

Djurskyd<strong>de</strong>t Karlstad har samlat ihop 1 050 namnun<strong>de</strong>rskrifter med krav på<br />

skärpt djurskyddslagstiftning. <strong>De</strong>ssa har överlämnats till landshövding Eva<br />

Eriksson, utsedd av regeringen att se över djurskyddslagstiftningen. Kraven<br />

från un<strong>de</strong>rtecknarna är att Sverige ska få ha fortsatt strängare djurskyddsregler<br />

än EU, få mer resurser till djurskyddskontroller, införa obligatorisk märkning<br />

och registrering av katter samt ett förbud mot sexuellt utnyttjan<strong>de</strong> av djur. Eva<br />

Eriksson höll med på alla punkter även om hon såg en <strong>de</strong>l tekniska problem. l<br />

Björnen flyr från människan<br />

åtta av tio björNar flyr<br />

om <strong>de</strong> kommer i kontakt med<br />

människor. Resten gömmer sig<br />

för att inte bli upptäckta. <strong>De</strong>t<br />

visar resultat från försök utförda<br />

i Dalarna av Skandinaviska<br />

björnforskningsprojektet.<br />

Försöket gick till så att<br />

fältpersonalen gick mot<br />

björnarna när <strong>de</strong> befann sig<br />

på 500-1 000 meter ifrån <strong>de</strong>m.<br />

Om björnen låg stilla passera<strong>de</strong><br />

personalen på 50 meters<br />

avstånd. Vindriktningen var alltid<br />

från människa mot björn. Totalt<br />

utför<strong>de</strong>s 280 försök på 46 olika<br />

björnar. 38 av <strong>de</strong>m gjor<strong>de</strong>s på<br />

björnhona med ungar. Hittills har<br />

169 björnmöten analyserats. 80<br />

procent av björnarna stack från<br />

platsen när <strong>de</strong> kän<strong>de</strong> vittring<br />

av människa medan resteran<strong>de</strong><br />

20 procent göm<strong>de</strong> sig. Ingen<br />

björn uppträd<strong>de</strong> aggressivt. <strong>De</strong>t<br />

fanns ingen skillnad på beteen<strong>de</strong><br />

mellan hona med ungar och<br />

ensamma björnar. l

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!