Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
AKTUELLT OM TEKNIK OCH REGELVERK FÖR BYGGSVERIGE<br />
Två forskningsprojekt pågår:<br />
Solelen blir<br />
ännu miljövänligare<br />
NUMMER 3<br />
JULI–SEPTEMBER 2012<br />
ÅRGÅNG 36
Viktigt om Bygginfo!<br />
Vår nya affärsmodell ger dig ökad valfrihet.<br />
Nu vässar vi bevakningen och höjer tempot på<br />
redaktionen! Från och med nu kommer våra konsulter<br />
att ha med sig ett ännu mer aktuellt material. Vi<br />
kommer att fokusera mer på teman, fördjupningar<br />
och konsekvensanalyser av lagar, regler, standarder<br />
och ny teknik.<br />
I vår nya affärsmodell ökar vi nu även fl exibiliteten<br />
för dig som kund. Du plockar helt enkelt ihop våra<br />
Beställa eller frågor? Ring 08-457 10 00 så hjälper vi dig tillrätta.<br />
produkter och tjänster precis som det passar just dig<br />
och ditt företag.<br />
Du som idag har Bygginfo Besök kan välja att från<br />
och med nu enbart betala för träffen med <strong>Byggtjänst</strong>konsulten.<br />
Vill du även ha vår utvecklade Bygginfo webbtjänst<br />
som till hösten kommer med ett utökat multimedialt<br />
innehåll, med fl er fördjupningar och större satsning<br />
på temasidor, betalar du som besökskund endast<br />
495 kr/kvartal (ordinarie pris 920 kr/kvartal).
Nya affärsmodellen ökar valfriheten!<br />
Nu höjer Bygginforedaktionen tempot, från fyrtakt till tolvtakt! Redaktionen kommer att leverera<br />
informationsmaterial månadsvis i stället för som nu kvartalsvis. Och i höst dansar ett nytt Bygginfo<br />
in, i takt med tiden. Redaktionen kommer dessutom att fokusera mer på teman och konsekvensanalyser<br />
av lagar, regler, standarder och ny teknik.<br />
Precis som tidigare bevakar våra 16 specialiserade tekniker och redaktörer 400 informationskällor,<br />
analyserar fakta och presenterar resultatet på webben, i Bygginfo PM och i vårt utbildningsmaterial.<br />
Under hösten ges det möjlighet att enbart betala för Bygginfo Besök det vill säga träffen med<br />
<strong>Byggtjänst</strong>konsulten. Vill man komplettera besöket går det att beställa årsprenumeration på tidningen<br />
Bygginfo PM eller beställa licens på Bygginfo webbtjänst till rejält rabatterade priser.<br />
BYGGINFO PM<br />
Detta Bygginfo PM är det sista som följer<br />
med som dokumentation över den<br />
informationen som ges vid Bygginfo<br />
Besök. Bygginfo PM erbjuds nu som en<br />
egen fristående produkt. Det går att<br />
prenumerera på tidningen även för de<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
» Vi bevakar 400 informationskällor,<br />
analyserar fakta och presenterar<br />
resultaten.«<br />
som inte har tjänsten Bygginfo Besök. Som prenumerant av Bygginfo PM får man en aktuellare<br />
tidning med leverans direkt från tryck och man behöver alltså inte invänta kommande Bygginfoträff.<br />
Precis som tidigare kommer tidningen ut fyra gånger per år. Som trogen läsare hoppas<br />
vi att ni hänger med oss som prenumeranter.<br />
DOKUMENTATION AV INFORMATIONEN<br />
En bra utbildning ska givetvis kompletteras med ett bra stöd för minnet och kunskapsbyggandet.<br />
Därför kompletteras Bygginfo Besök med en anpassad dokumentation som<br />
innehåller korta sammanfattningar, faktarutor, länkar, kringmaterial med mera. Allt<br />
för att ge er ett bra stöd att gå tillbaka till efter Bygginfoträffen.<br />
Med åtgärderna hoppas vi att Bygginfo ska bli tydligare, aktuellare och stå för<br />
kunskap. Dessutom kommer Bygginfo att hitta ut till fler aktörer i byggbranschen!<br />
Nils Ver<strong>ner</strong>sson<br />
Affärsområdeschef Bygginfo<br />
AB SVENSK BYGGTJÄNST<br />
nils.ver<strong>ner</strong>sson@byggtjanst.se<br />
»Välkommen<br />
3
AKTUELLT OM TEKNIK OCH REGELVERK FÖR BYGGSVERIGE<br />
29<br />
Så ska antalet bostäder bli fler<br />
03 Ledaren: Viktigt om Bygginfo!<br />
08 Nyheter<br />
08 Remiss om KAs självständiga<br />
ställning<br />
Få snabba svar om radon<br />
09 Boverket överklagar dom om<br />
kompaktbostäder<br />
Åtgärder i efterhand inte<br />
förmildrande<br />
Nylansering av gammal<br />
kylskåpsteknik<br />
10 Ändringar i Säker Vatten från<br />
1 juli 2012<br />
Geopark Öland för nyfikna<br />
resenärer<br />
Billigare och enklare<br />
golvvärme<br />
12 Beräkna växthusgaser vid<br />
markarbeten<br />
Slitlager av cementbetong<br />
22 För alla<br />
14 Ett år med nya PBL<br />
16 Dyrt att inte följa PBL<br />
18 Häftigt betala skatt hos<br />
Luleås byggföretag<br />
19 Färre fuskbyggare i Göteborg<br />
22 Så får du föra dialog och<br />
förhandla med leverantören<br />
25 Upphandlingsstödet vill nå<br />
fler leverantörer<br />
INNEHÅLL<br />
NUMMER 3 | JULI–SEPTEMBER 2012 | ÅRGÅNG 36<br />
39<br />
Vi kan bygga mycket effektivare<br />
26 Vad har olika myndigheters<br />
författningar och råd för status<br />
27 Nytt mål ska minska<br />
byggavfall<br />
28 Uppdaterade miljökriterier<br />
för byggande<br />
29 Så ska antalet bostäder bli fler<br />
HUSBYGGNAD<br />
32 Nya beskrivningstexter till<br />
AMA Hus<br />
33 Nya bruksklasser för<br />
brandskyddat trä<br />
34 Fysisk pla<strong>ner</strong>ing behövs även<br />
för landsbygd<br />
35 Förebygg byggavfall<br />
36 Enkel mikrovågstorkning<br />
kräver säker metod<br />
37 Lättare att låna till hus på landet<br />
38 Väggelement av glas och trä i<br />
passivhus<br />
39 Vi kan bygga mycket effektivare<br />
40 Utökad tillämpning av<br />
eurokoder<br />
ENERGI<br />
42 NNE-byggnader i Sverige<br />
44 Hur e<strong>ner</strong>gieffektivt är dagens<br />
byggande?<br />
46 EU-direktiv i samband<br />
46<br />
EU-direktiv<br />
i samband<br />
VVS<br />
52 En sista uppdatering inför<br />
AMA VVS & Kyl 12<br />
55 Arbetsmiljökrav i<br />
installationsutrymmen<br />
57 Enklare att projektera enligt<br />
Säker Vatten<br />
58 Rätt krav – rätt luftflöde<br />
EL & TELE<br />
62 Enklare att ladda bilen<br />
64 Järnvägs-AMA anpassas till<br />
AMA EL 12<br />
65 Skärpta krav på elberedskap<br />
66 Elområdena kommer att bestå<br />
67 Riktlinjer för installationsarbete<br />
68 Solelen blir ännu miljövänligare<br />
69 Mätarskåp i flera utföranden<br />
70 <strong>Svensk</strong> solel behöver mer stöd<br />
71 Trygghetslarm ska bli tryggare<br />
72 Allt mer el har förnybart<br />
ursprung<br />
FÖRVALTNING<br />
74 Långsiktig pla<strong>ner</strong>ing gör<br />
förstäder attraktiva<br />
76 Lyft bostadsområden med nytt<br />
synsätt<br />
79 Extern kontroll av<br />
reliningbolag<br />
4 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
52<br />
En sista uppdatering inför AMA VVS & Kyl 12<br />
80 Ekonomi vid ombyggnad med<br />
e<strong>ner</strong>gisatsning<br />
83 Mall för hyrestillägg i<br />
köpcentrum<br />
84 Tre saker som gör hyresgästen<br />
nöjd<br />
85 Inte för dyrt med dörröppnare<br />
86 Tvistlösning och miljö i nya<br />
ABFF<br />
Dålig koll på radon i bostadshus<br />
87 Anställda missnöjda med<br />
arbetsmiljön<br />
88 Drift i egen regi eller<br />
entreprenad<br />
89 Hyresgäst stäms på<br />
miljonbelopp<br />
ANLÄGGNING<br />
90 Avlövade träd drar <strong>ner</strong><br />
temperaturen<br />
91 Trädinventering får standard<br />
Nyheter om bekämpningsmedel<br />
92 Bullerdämpande asfalt provas<br />
i kallt klimat<br />
93 Ny kurs ska minska grävolyckor<br />
94 Betongväg kontra<br />
asfaltbeläggning<br />
95 Markbaserat avlopp skitar <strong>ner</strong><br />
96 Grunda reningsanläggningar<br />
vin<strong>ner</strong> mark<br />
97 Det här ska en kommunal<br />
VA-plan innehålla<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
87<br />
Anställda missnöjda med arbetsmiljön<br />
98 Reningseffekt i dagvattendam-<br />
mar – stort uppföljningsarbete<br />
100 Hjälp för att undvika<br />
vattenburna utbrott<br />
101 Så säkrar du sekretessen kring<br />
dricksvattenförsörjningen<br />
102 Fastighetsägare medvållande<br />
anser VA-nämnden<br />
104 Produktnytt<br />
108 Juridik<br />
112 Bokaktuellt<br />
116 Fråga & Svar<br />
Enklare att ladda bilen<br />
62<br />
CHEFREDAKTÖR<br />
Thord Sköldekrans<br />
thord.skoldekrans@byggtjanst.se<br />
GRAFISK FORM<br />
Beate Pytz, Anki Björklund,<br />
Mikael Sjöberg<br />
TEKNISK BILDREDAKTÖR / REPRO<br />
Harald Holm<br />
REDAKTION<br />
Veronica Eade, Hans Hellberg,<br />
Marika Håkansson, Cecilia Jondell,<br />
Malin Juell-Skielse, Manfred Otterheim,<br />
Ulf Söderlund<br />
SPECIALISTER<br />
Per Andersson, Yvonne Brinck,<br />
Martin Brunnkvist, Eva Eneström Schmied,<br />
Jozef Hornak, Thomas Lindqvist,<br />
Thomas Lundgren, Bo Samuelsson,<br />
Martin Steno, Anders Wester<br />
BYGGTJÄNSTKONSULTER<br />
Anna Björs, Göran Carlsson, Veronica Eade,<br />
Lars Elofson, Stig Emilsson, Weine Ericsson,<br />
Mikael Forsberg, Robert Höök, Rudi Jelinek,<br />
Per Löfström, Harry Karlsson,<br />
Sven Karlsson, Annika Lundqvist,<br />
Anne-Marie Melander, Magnus Norén,<br />
Stig Norlander, Hans-Olov Näslund,<br />
Gun Pettersson, Lena Rask,<br />
Dan Öhman, Mats Östlund<br />
VD<br />
Erik Hellqvist<br />
erik.hellqvist@byggtjanst.se<br />
CHEF, BYGGINFO<br />
Nils Ver<strong>ner</strong>sson<br />
nils.ver<strong>ner</strong>sson@byggtjanst.se<br />
PRODUKTANSVARIG BYGGINFO<br />
Andreas Nyström<br />
andreas.nystrom@byggtjanst.se<br />
MEDIECHEF, ANSVARIG UTGIVARE<br />
Thord Sköldekrans<br />
thord.skoldekrans@byggtjanst.se<br />
ANNONSBOKNING<br />
Mediarum Sverige AB, 08-644 79 60<br />
AB SVENSK BYGGTJÄNST<br />
St. Eriksgatan 117, 113 87 Stockholm,<br />
tfn: 08- 457 10 00, www.byggtjanst.se<br />
TRYCKERI<br />
Ineko AB, Årsta, Stockholm<br />
Omslaget visar en solcellsanläggning.<br />
Sol cellernas verkningsgrad kan optimeras<br />
genom att placera dem på tak, helst vinkelrätt<br />
mot solen.<br />
Foto:<br />
Anders Wester<br />
5
6<br />
INNEHÅLL<br />
AKTUELLT OM TEKNIK OCH REGELVERK FÖR BYGGSVERIGE WEBB<br />
Webben<br />
– så hittar du rätt på sajten<br />
BygginfoPM och Bygginfo webbtjänst går hand i hand och stöttar dig med både nyheter och fördjupning.<br />
Missa inte något viktigt i Byggsverige, besök oss dagligen på www.byggtjanst.se/bygginfo.<br />
AV MATS HULTGREN<br />
1. 1 Nyheter varje dag<br />
Varje dag ger vi dig de viktigaste<br />
händelserna i Byggsverige med vår<br />
kontinuerliga bevakning av sex cent<br />
rala fackområden. Individanpassa<br />
nyheterna och var alltid uppdaterad<br />
om lagar, regler, teknik och lösningarna<br />
inom dina intresseområden.<br />
Bidra själv med din syn på saken –<br />
kommentera våra publicerade nyheter<br />
och artiklar! Exempel på nyheter i<br />
Bygginfos webbtjänst just nu:<br />
p Statligt verk krävs på miljonböter<br />
Migrationsverket riskerar att betala<br />
5,5 miljo<strong>ner</strong> kronor i böter eftersom<br />
ett förvar i Åstorp byggdes<br />
utan att byggarbetet konkurrensutsattes<br />
genom annonsering.<br />
Konkurrensverket har dragit verket<br />
inför förvaltningsrätten.<br />
p Identifiera översvämningsrisken<br />
Med en analysmodell får du en<br />
plan B som hjälper dig att identifiera<br />
tätortens översvämningsområden<br />
– innan extremregnet faller.<br />
<strong>Svensk</strong>t Vatten ger dig också<br />
praktiska exempel på problem<br />
och lösningar från fyra stora simuleringar.<br />
2. 2 Teman<br />
Bygginfos bevakning är kontinuerlig<br />
och omfattande. I vår temasektion<br />
har vi samlat artiklar, länkar och extern<br />
läsning inom flera centrala områden.<br />
Här får du exempelvis en<br />
överblick över nya plan- och bygg-<br />
lagen, eurokodernas betydelse och<br />
vattenskadesäkert byggande. För<br />
att nämna några ur den växande<br />
skaran teman.<br />
3. 3 Frågor & Svar<br />
Som betalande Bygginfo-kund har<br />
du möjlighet att ställa frågor till våra<br />
specialister. Du har dessutom full tillgång<br />
till tidigare ställda frågor och<br />
svaren på dem.<br />
4. 4 Kalendern<br />
I Bygginfos kalender får du full koll<br />
på det som händer runt om i<br />
Byggsverige, från fackmässor och<br />
branschseminarier till när nya lagar<br />
träder i kraft och standarder börjar<br />
gälla. Lägg in påminnelser och du<br />
kommer aldrig att missa något viktigt<br />
i Byggsverige igen!<br />
5. 5 Bygginfo Forum<br />
I Bygginfo Forum hittar du våra specialister<br />
och dina kolleger i branschen.<br />
Här kan du diskutera, tipsa,<br />
och ställa frågor. Eller varför inte<br />
rycka in och svara på ett konkret<br />
problem och bidra till att Byggsverige<br />
blir ännu lite bättre.<br />
6. 6 Kvartalet<br />
Speciellt för dig som har Bygginfo<br />
personlig info. Här hittar du kvartalets<br />
aktuella ämnen och kan bläddra<br />
i den digitala utgåvan av Bygginfo<br />
PM. Eller varför inte hämta någon av<br />
våra tidigare presentatio<strong>ner</strong>.<br />
7. 7 Litteraturen<br />
Du kan alltid beställa den rekommenderade<br />
och aktuella litteraturen<br />
via Bygginfo webbtjänst. Det går<br />
snabbt och är enkelt att handla i<br />
den integrerade webbutiken.<br />
8. 8 Mitt Bygginfo<br />
Ditt eget ställe på Bygginfos webbtjänst.<br />
Här ändrar du lösenord och<br />
skapar en personlig profil, komplett<br />
med foto till när du ska delta i vårt<br />
diskussionsforum. Dessutom hanterar<br />
du dina notifieringar här.<br />
8. 9<br />
Sök<br />
En bra webbtjänst behöver en bra<br />
sökfunktion. Och det har vår, om vi<br />
får säga det själva. Ange ett eller flera<br />
ord i sökrutan i sidhuvudet och<br />
klicka på Sök, svårare är det inte.<br />
Du kan också ”förlänga” din sökning<br />
så att den omfattar alla våra webbtjänster.<br />
Kom igång<br />
Använd Bygginfos<br />
webbtjänst varje dag för<br />
att hålla dig uppdaterad.<br />
Fördjupa kunnandet i din<br />
organisation med våra<br />
teman och få svar på aktuella frågor<br />
från våra specialister. Logga in i dag<br />
och få en flygande start med vår startguide.<br />
Du hittar den gröna startknappen<br />
på webbtjänstens förstasida.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Start – Bygginfos Teman<br />
Start – Frågor & Svar<br />
1<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
2<br />
3<br />
Tjänster & Verktyg – Kalender<br />
Tjänster & Verktyg – Bygginfo Forum<br />
4<br />
5<br />
Tjänster & Verktyg – Kvartalet<br />
Tjänster & Verktyg – Kvartalet – Litteratur<br />
Mitt Bygginfo<br />
Sök<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
7
8<br />
FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />
Nyheter<br />
Kontrollansvarig ska inte vara släkting till den som utför byggnadsåtgärderna.<br />
Remiss om KAs<br />
självständiga ställning<br />
I den nya plan- och bygglagen,<br />
som trädde i kraft den 2 maj i<br />
fjol, angavs att den kontrollansvarige<br />
skulle ha en självständig<br />
ställning. Nu har Boverket<br />
tagit fram ett förslag som ska<br />
klarlägga vad det innebär.<br />
Den kontrollansvarige (KA)<br />
ska ha en självständig ställning<br />
i förhållande till den som utför<br />
den åtgärd som ska kontrolleras.<br />
Det är ett av kraven på<br />
kontrollansvariga i plan- och<br />
Få snabba<br />
svar om radon<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten har<br />
lanserat en Facebook-sida om<br />
radon.<br />
Där kan frågor ställas till experter<br />
om till exempel hälsoriskerna<br />
med radon och hur<br />
man mäter radon.<br />
I ett nationellt tillsynsprojekt<br />
från Socialstyrelsen 2010<br />
och 2011 granskades ägare till<br />
flerbostadshus i 154 av landets<br />
bygglagens tionde kapitel, nionde<br />
paragraf. Det råder viss<br />
osäkerhet i branschen om vad<br />
som avses med självständig<br />
ställning och förarbetena till<br />
plan- och bygglagen, PBL, ger<br />
inte någon tydlig vägledning.<br />
Boverket har nu tagit fram ett<br />
förslag till allmänna råd som<br />
ska klarlägga vad det innebär.<br />
FÖRSLAG<br />
I förslaget till allmänt råd skri-<br />
kommu<strong>ner</strong>. Den visade att<br />
fastighetsägare slarvar med att<br />
radonkontrollera sina flerbostadshus.<br />
Bara något fler än<br />
hälften har fungerande ruti<strong>ner</strong><br />
för radonkonkontroll trots att<br />
miljöbalken kräver att radonhalt<br />
ska mätas och dokumenteras.<br />
MALIN JUELL-SKIELSE<br />
ver Boverket att den kontrollansvarige<br />
inte bör vara nära<br />
släkt med de perso<strong>ner</strong> som utför<br />
de åtgärder som ska kontrolleras.<br />
Med nära släkt avses:<br />
p make<br />
p sambo<br />
p förälder<br />
p barn<br />
p syskon.<br />
Den kontrollansvarige och de<br />
perso<strong>ner</strong> som utför de åtgärder<br />
som ska kontrolleras kan inte<br />
heller arbeta inom samma företag.<br />
Den kontrollansvarige<br />
kan däremot vara byggherre,<br />
förutsatt att denne inte själv<br />
utför de åtgärder som ska kontrolleras.<br />
källa:<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
Projektören kan vara kontrollansvarig.<br />
Boverket skriver i<br />
konsekvensutredningen att det<br />
till och med kan vara en fördel<br />
om projektören är KA, eftersom<br />
denne är insatt i projektet<br />
och vet vilka punkter som behöver<br />
kontrolleras.<br />
KONSEKVENSER<br />
Det kan bli svårare för mindre<br />
byggherrar i glesbygd att hitta<br />
en KA med självständig ställning<br />
gentemot entreprenören.<br />
Byggföretag med anställda certifierade<br />
KA kan inte nyttja<br />
dem i företagens egna uppdrag.<br />
KA och utföraren kan<br />
dock arbeta på olika företag<br />
inom samma koncern.<br />
REMISS<br />
Förslaget till »Boverkets allmänna<br />
råd om den kontrollansvariges<br />
självständiga ställning«<br />
är nu ute på remiss.<br />
Boverket önskar synpunkter<br />
på förslagen och på konsekvensutredningen<br />
senast den<br />
21 maj 2012.<br />
källa:<br />
Boverket 2012-05-03<br />
ULF SÖDERLUND<br />
läs mer på:<br />
www.facebook.com/StralsakerhetsmyndighetenRadon<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
FOTO: ANTON THORSTENSSON,<br />
FÖRSVARSMAKTEN<br />
Boverket överklagar<br />
dom om kompaktbostäder<br />
Boverket vill ha prövning i högre<br />
domstolsinstans.<br />
Boverket överklagar mark- och<br />
miljödomstolens dom där Stif-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
telsen AF Bostäder i Lund fick<br />
dispens för byggandet av 22<br />
små studentbostäder.<br />
Mark- och miljödomstolen i<br />
Växjö gav i april Stiftelsen AF<br />
Bostäder dispens från kraven<br />
på bostadsutformning och tillgänglighet<br />
för 22 studentbostäder.<br />
Boverket har nu beslutat att<br />
Åtgärder i efterhand<br />
inte förmildrande<br />
Att försvaret sett över sina ruti<strong>ner</strong><br />
för upphandling påverkar<br />
inte böterna för de fel som tidigare<br />
gjorts konstaterar Kammarrätten.<br />
Kammarrätten i Stockholm<br />
slår fast att Försvarsmakten ska<br />
betala en upphandlingsskadeavgift<br />
på 270 000 kronor för<br />
en otillåten direktupphandling.<br />
Avgörandet är det första<br />
från en kammarrätt i denna<br />
typ av mål.<br />
Försvarsmakten dömdes tidigare<br />
i förvaltningsrätten i<br />
Stockholm för att otillåtet och<br />
i strid med LOU ha handlat<br />
upp reklambyråtjänster.<br />
Försvarsmakten överklagade<br />
beslutet och ville bland annat<br />
ha böterna nedsatta med hänvisning<br />
till att man gjort åtgärder<br />
som ska undvika att felen<br />
upprepas.<br />
STÄLLNINGSTAGANDE<br />
Kammarrätten har i sitt avgö-<br />
rande gjort ett principiellt<br />
ställningstagande:<br />
»Åtgärder som en upphandlande<br />
myndighet vidtar i efterhand<br />
för att komma till rätta<br />
med felaktig tillämpning av<br />
upphandlingsbestämmelserna<br />
ska inte räknas som förmildrande<br />
omständigheter som<br />
kan påverka sanktionsvärdet i<br />
sänkande riktning.«<br />
KONKURRENSVERKET NÖJT<br />
– Det är tillfredsställande att<br />
Konkurrensverket har fått gehör<br />
av både förvaltningsrätten<br />
och kammarrätten i denna<br />
fråga och att de har gett fullt<br />
bifall till det bötesbelopp som<br />
vi yrkade, säger Konkurrensverkets<br />
chefsjurist Per<br />
Karlsson.<br />
HANS HELLBERG<br />
källa:<br />
Förvaltningsrätten i Stockholm<br />
FOTO: EWA LEVAU, GIV AKT/BIOGASSYS<br />
överklaga denna dom för att få<br />
vägledning inför framtida dispensärenden.<br />
BILLIGARE INGET SKÄL<br />
Boverket framför bland annat i<br />
sin överklagan att enbart den<br />
omständigheten att det blir<br />
billigare om man inte följer<br />
reglerna inte kan vara ett sär-<br />
skilt skäl av den digniteten att<br />
dispens bör medges.<br />
källa:<br />
Boverket, Överklagande<br />
2012-04-25<br />
ULF SÖDERLUND<br />
Nylansering av<br />
gammal kylskåpsteknik<br />
Gasvärmepumpen drivs driftsäkert<br />
med en gasbrännare, två<br />
värmeväxlare och en cirkulationspump.<br />
Verkningsgraden<br />
ligger runt 140–150 procent.<br />
Fysiken bakom tekniken är<br />
enkel absorptionsteknik. En<br />
gasbrännare värmer upp ammoniak<br />
i en sluten krets. Vätskan<br />
övergår sedan till gas och<br />
får temperaturen att sjunka.<br />
När gasen kondenserar och<br />
blir till vätska igen får man tillbaka<br />
den insatta e<strong>ner</strong>gin plus<br />
den e<strong>ner</strong>gi som finns i luften.<br />
I den moderna lösningen är<br />
kompressorn som den konventionella<br />
värmepumpen har<br />
bortagen. I drift kan man spara<br />
40 MWh genom att byta ut<br />
en gammal gaspanna mot en<br />
ny modell.<br />
TEORETISKT NÅ 170 PROCENT<br />
En halvering av e<strong>ner</strong>gibehovet<br />
ger en besparing på 90 MWh<br />
med den nya tekniken med<br />
gasvärmepump. Det är Malmö<br />
Stad, E.ON Gas och <strong>Svensk</strong>t<br />
Gastekniskt Centrum SGCG<br />
som har testat den nya tekniken<br />
där man går från gaspannor<br />
med en verkningsgrad på<br />
100 procent till en ny som teoretiskt<br />
kan nå upp till 170 procent.<br />
källa:<br />
<strong>Svensk</strong> E<strong>ner</strong>gi<br />
Anläggningen klarar att jobba <strong>ner</strong> till 20 minusgrader utomhus.<br />
CECILIA JONDELL<br />
9
LEKLINTA<br />
oordinater: X 6316350, Y 1558720<br />
»Nyheter<br />
Ändringar i Säker Vatten från 1 juli 2012<br />
Den 1 juli 2012 ändras<br />
branschreglerna Säker Vatten<br />
när det gäller presskopplingar<br />
och tryck-/täthetskontroll.<br />
Det blir en komplettering till<br />
branschregler version 2011:1,<br />
som revideras år 2015.<br />
Från 1 juli 2012 ställer<br />
branschreglerna Säker Vatteninstallation<br />
krav på att presskopplingar<br />
ska ha läckageindikering.<br />
En opressad koppling<br />
ska läcka vid en täthetskontroll.<br />
Sveriges första geopark bjuder<br />
på en mängd tittgluggar in i en<br />
spännande geologisk historia.<br />
Hela Ölands spännande<br />
geologiska historia ingår i geoparken<br />
som är utspridd över<br />
hela ön.<br />
Säker Vatten AB uppmanar alla<br />
montörer att börja använda presskopplingar<br />
med läckageindikering<br />
redan idag.<br />
Geopark Öland<br />
för nyfikna resenärer<br />
d Albökes västra kust ligger Äleklinta, precis i den södra delen av den öländska stenkusten.<br />
et Äleklinta antas komma från den brytning av slipstenar som skett på platsen.<br />
r man spår av stenbrytningen längs hela kusten i form av gamla stenbrott vid landborgskanten<br />
ängder med reststen som blivit över vid hanteringen.<br />
om Äleklinta bygata <strong>ner</strong> mot Kalmarsund finns en sänka i landborgen där man tydligt ser både<br />
svallen och Litorinavallen som skapats genom att havet svallat mot kusten.<br />
anden finns en nyrenoverad stenlada som tidigare använts för att förvara kalkstensbruk från de<br />
nar som finns 300 m norrut.<br />
ns också en gammal smedja och en bod där man tidigare hade ett motordrivet skurverk för slipning<br />
sten.<br />
norrut stupar landborgen rakt <strong>ner</strong> mot havet, där man från strandremsan kan se stora delar av Ölands<br />
ljd.<br />
OUTNYTTJAD RESURS<br />
id strandkanten under Kalmarsunds vattenyta finns sandstenen. Ovan sandstenen kommer diverse<br />
ed lerskiffer, en del hårdare och Du en del mjukare kan vilket ta tyder del på av att havsbotten den då helt skiffern på bildats<br />
t i miljö.<br />
erskiffern återfinns Alunskiffern som sticker ut ur klinten som svarta tunna boksidor. Den bildades<br />
egen hand, med hjälp av den<br />
sbottnen var syrefattig under äldre delen av ordovicium.<br />
iffer har en hög andel organiskt material och har en svag doft av petroleum. Förr använde man den<br />
änsle när man brände kalk i kalkugnar. geologiska guiden som finns<br />
skiffern har det också bildats runda stenar, orstenar.<br />
på landborgsklinten fin<strong>ner</strong> vi ett upptryckt metertjockt lager kalksten. eller genom Ölands<br />
å landborgen finns ett hundratal gravar från järnålder och vikingatid, de mindre märks mest som<br />
llar i landskapet. De större ser man tydligt som rösen.<br />
dra kanten av Äleklinta där landborgen geoguider återkommer finns som en skeppsättning. kan berätta<br />
I den södra delen av den öländska<br />
stenkusten vid Albökes västra kust<br />
ligger Äleklinta.<br />
FOTO: ÖLANDS NÄRINGSLIVSKONTOR<br />
25<br />
mer om de unika besöksplatserna.<br />
Geoturism, där geologin är<br />
ett viktigt element för att locka<br />
besökare, är en outnyttjad resurs<br />
i Sverige. På senare år har<br />
intresset vuxit och SGU får ofta<br />
frågor från aktörer som vill<br />
dra nytta av geologin i olika<br />
turistsatsningar.<br />
ÖKAR BESÖKSVÄRDET<br />
Projekt för att attrahera nya<br />
besöksströmmar genom geoturism<br />
pågår på många håll i<br />
landet. På andra ställen vill<br />
man öka besöksvärdet hos befintliga<br />
turistmål.<br />
Förutom att öka antalet besökare<br />
handlar geoturism också<br />
om att sprida och öka kunskapen<br />
om geologi i samhället.<br />
Geologen Jan Mikaelsson,<br />
projektledarna Lars Lundberg<br />
och Anna Erici har förberett<br />
Ölands geopark i tio år.<br />
källa:<br />
SGU<br />
MALIN JUELL-SKIELSE<br />
GODKÄNDA PRODUKTER<br />
På Säker Vattens webbplats<br />
finns en förteckning över de<br />
leverantörer som har presskopplingar<br />
med läckageindikering<br />
som uppfyller kraven i<br />
branschreglerna.<br />
TRYCK- OCH<br />
TÄTHETSKONTROLL<br />
Även tryck- och täthetskontrollen<br />
i branschreglerna ändras.<br />
Anledningen till förändringen<br />
kommer från arbetet<br />
med krav på läckageindikering.<br />
Det behövs en samsyn<br />
för kontrollförfarandet.<br />
Förändringen i branschreglerna<br />
ska förtydliga hur rörsystem<br />
ska kontrolleras.<br />
källa:<br />
Säker Vatten AB<br />
VERONICA EADE<br />
Billigare<br />
och enklare golvvärme<br />
Det går att göra vattenburna<br />
golvvärmesystem enklare med<br />
lägre investeringskostnad än i<br />
dag. Det har Carl-Eric Hagentoft,<br />
professor i byggnadsfysik<br />
vid Chalmers visat.<br />
Nu har han belönats med<br />
utmärkelsen »Årets innovation«<br />
för sitt projekt Byggnadsintegrerad<br />
uppvärmning.<br />
Resultatet från forskningsprojektet<br />
visar att rumstermostaterna<br />
oftast blir överflödiga<br />
när vattenburen golvvärme<br />
används i välisolerade bostäder.<br />
MÅNGA<br />
KOMPONENTER TAS BORT<br />
I projektet har rumsregleringen,<br />
alltså temperaturgivaren,<br />
signalsystem, ställdon och<br />
ventiler som styr av- och påslag<br />
av vattenflödet i de ingjutna<br />
slingorna, rationaliserats<br />
bort.<br />
Rumskontrollen säkerställs i<br />
stället i systemets inneboende<br />
självreglerande förmåga. Ett<br />
system med färre komponen-<br />
Nu kan investeringskostnaderna bli<br />
lägre för vattenburen golvvärme.<br />
ter får därmed en lägre investeringskostnad.<br />
ÅRETS INNOVATION<br />
Projektet har drivits av Carl-<br />
Eric Hagentoft, och priset<br />
Årets innovation delades ut<br />
vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien<br />
(IVA).<br />
Årets Innovation är ett årligt<br />
pris som SBUF, <strong>Svensk</strong>a Byggbranschens<br />
Utvecklingsfond<br />
har instiftat. Priset delas ut till<br />
bästa utvecklingsprojekt inom<br />
bygg, installation eller anläggning.<br />
Priset består av ett stipendium<br />
på 50 000 kronor<br />
samt diplom.<br />
CECILIA JONDELL<br />
källa:<br />
Chalmers Bygg och Miljöteknik<br />
10 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
FOTO: ANDERS WESTER
NYHET!<br />
Bevara betongen<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 795 kr + moms.<br />
Bevara betongen är den första boken av sitt slag i Sverige. Den behandlar betongen<br />
ur ett bevarandeperspektiv och med ett tvärvetenskapligt angreppssätt.<br />
Författaren Sven Olof Ahlberg sammanfattar här sina erfarenheter kring materialet<br />
och redogör för betongens historia, vilka vanliga skademekanismer som bryter<br />
ned materialet, vilka reparationsmetoder som kan vara aktuella samt hur olika typer<br />
av ingrepp påverkar de teknik- och kulturhistoriska värdena.<br />
Boken ska ses som en introduktion och ett komplement till den mer djuplodande<br />
tekniska litteratur som finns i olika specialområden inom betongforskningen.<br />
Publikationen vänder sig såväl till den yrkesverksamme antikvarien och restaureringsarkitekten<br />
som till entreprenörer och tekniker. Texterna kompletteras av ett<br />
rikt bildmaterial.<br />
Beställ dina böcker på www.byggtjanst.se<br />
eller skicka e-post till kundservice@byggtjanst.se<br />
per telefon 08-457 10 00 eller fax 08-457 11 99<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
11
»Nyheter<br />
Beräkna växthusgaser vid markarbeten<br />
Beräkningsverktyget från SGF<br />
gör det lättare att kvantifiera<br />
utsläppet av växthusgaser från<br />
efterbehandling av områden<br />
med förorenad jord och andra<br />
markarbeten.<br />
När du projekterar och genomför<br />
efterbehandling av<br />
områden med förorenad jord<br />
eller andra markarbeten kan<br />
du beräkna utsläppen av växthusgaser<br />
som arbetet ge<strong>ner</strong>erar.<br />
Verktyget från SGF är avsett<br />
för hela eller delar av projekt<br />
som handlar om att efterbehandla<br />
förorenad mark eller<br />
andra mark- och grundläggningsarbeten.<br />
Du matar in transportmängd,<br />
e<strong>ner</strong>giförbrukning,<br />
area på området och volym<br />
jord som ska schaktas. Växthusgasutsläpp<br />
i kilogram koldioxidekvivalenter<br />
redovisas<br />
för olika projektsteg.<br />
Slitlager<br />
av cementbetong<br />
Nu finns det koder för att beskriva<br />
slitlager av cementbetong<br />
uppdelade på vägar och<br />
pla<strong>ner</strong>. Texterna i AMA och<br />
RA Anläggning 10 under<br />
DCE.12 är anpassade för vägar<br />
så de flyttas till egen kod och<br />
rubrik.<br />
NYA TEXTER FÖR PLANER<br />
Sten Pettersson, som var en av<br />
sektorutredarna för AMA Anläggning<br />
10, har arbetat med<br />
att ta fram de nya texterna för<br />
pla<strong>ner</strong>.<br />
– Beställare och projektörer<br />
har efterfrågat AMA-texter för<br />
pla<strong>ner</strong>, berättar Sten Pettersson.<br />
Det avsnitt som fanns i<br />
Respektive steg är uppdelat i<br />
bland annat kontorsarbete,<br />
schakt, transporter och e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />
FÖR JÄMFÖRANDE ANALYSER<br />
Det digitala beräkningsverktyget<br />
är främst avsett för en jämförande<br />
analys. Principer för<br />
systemgränserna ges i manualen.<br />
1 Verktyget är indelat i fem<br />
processteg, och du kan läsa<br />
mer om dem i manualen<br />
till verktyget. Där beskrivs<br />
varje processteg på en egen<br />
sida. Beräkningarna bygger<br />
på två typer av indata:<br />
2 Fallspecifika som användaren<br />
matar in i de fem processtegen.<br />
EMISSIONSFAKTORER SOM<br />
REDOVISAS I FAKTORLISTAN<br />
De olika emissionsfaktorerna<br />
har klassats utifrån bedömd<br />
AMA gällde för betongvägar<br />
och var endast delvis tillämpligt<br />
för pla<strong>ner</strong>.<br />
VIKTIGA SKILLNADER<br />
Sten pekar på flera skillnader<br />
mellan vägar och pla<strong>ner</strong> som<br />
motiverat införandet av olika<br />
koder.<br />
p På vägar ställs det alltid krav<br />
på bra motstånd mot dubbdäcksnötning.<br />
p Expo<strong>ner</strong>ingsklassen behöver<br />
vara hög för väg med avseende<br />
på tösaltning.<br />
p Enklare läggningsmetoder<br />
kan användas för pla<strong>ner</strong>.<br />
p Enklare kontrollmetoder<br />
kan användas för pla<strong>ner</strong>.<br />
Verktyget är avsett för jämförande analyser. Arbetet är indelat i fem processteg<br />
och varje steg innehåller bland annat kontorsarbete, schakt, transporter<br />
och e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />
kvalitet och osäkerhet i tre<br />
klasser. Det finns även möjlighet<br />
till fallspecifika justeringar<br />
av vissa emissionsfaktorer. Resultatet<br />
av beräkningarna sammanfattas<br />
på en egen sida.<br />
MALIN JUELL-SKIELSE<br />
källa:<br />
SGF<br />
En mängd olika metoder kan användas för att ge betongens yta en spännande<br />
struktur.<br />
TIPS OCH RÅD I HANDBOK<br />
– Dessutom kan en mängd<br />
olika metoder för strukturbehandling<br />
användas på pla<strong>ner</strong> –<br />
på vägar är det nästan uteslutande<br />
frilagd ballast som är aktuellt.<br />
Tips, idéer, råd om val<br />
av betongkvalitet, utläggning<br />
med mera finns i handboken<br />
Betong på mark, Platsgjutna<br />
lösningar.<br />
YVONNE BRINCK<br />
12 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />
FOTO: BETONG PÅ MARK
Med oss slipper du fruktan att missa nåt avgörande.<br />
Tänk så många läskigheter som lurar där ute. Missade myndighetsregler,<br />
nya lagar och byggtrender som stjälper hela företag,<br />
är bara några blodisande fasor.<br />
Vi ser till att du får veta precis det du behöver – långt innan du<br />
behöver det. Varje dag analyserar vi fakta från runt 400 olika<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
källor; från forskningsinstitut, branschorganisatio<strong>ner</strong> till regering<br />
och EU-myndigheter. Och levererar sen slutsatserna – det som<br />
berör dina affärer – snabbare än du hin<strong>ner</strong> säga ”Ghostbusters”.<br />
Hur du sen vill få informationen väljer du själv.<br />
Gå in på byggtjanst.se så berättar vi mer.<br />
13
För alla<br />
För få certifierade kontrollansvariga kan orsaka problem för byggandet nästa år.<br />
Ett år med nya PBL<br />
Det kommer att behövas många fler kontrollansvariga och kommu<strong>ner</strong>na behöver anställa fler handläggare.<br />
Det konstaterar Boverket när de på regeringens uppdrag följt upp arbetet med den nya<br />
plan- och bygglagen.<br />
TEXT OCH FOTO: ULF SÖDERLUND<br />
Det har snart gått ett år sedan den<br />
nya plan- och bygglagen trädde i<br />
kraft. Den skulle upplevas som en<br />
»enklare plan- och bygglag« med kort<br />
handläggningstid för bygglov samtidigt<br />
som kontrollen av byggandet skulle skärpas.<br />
Boverket har följt upp hur lagen fungerat<br />
hittills och redovisar resultatet i rapporten<br />
»Plan- och bygglagen i praktiken<br />
2011 – spaningar visar på utmaningar och<br />
möjligheter«.<br />
Boverket har framförallt fokuserat på<br />
fem frågor, vilka redovisas i rapporten:<br />
p En enklare plan- och bygglag?<br />
p Kommu<strong>ner</strong>na vill och behöver anställa fler<br />
p Fler kontrollansvariga behövs<br />
p Detaljpla<strong>ner</strong>ing med skiftande kvalitet<br />
p Översiktspla<strong>ner</strong>ingen spelar olika roll.<br />
Förutom att i rapporten beskriva hur la-<br />
gen har fungerat lämnar Boverket även<br />
förslag på åtgärder till förbättring.<br />
EN ENKLARE PLAN- OCH BYGGLAG<br />
En av de förenklingar i nya plan- och<br />
bygglagen som Boverket tittat speciellt på<br />
är handläggningstiden för lov och förhandsbesked.<br />
Handläggningstiden skulle<br />
bli maximalt 10 veckor, något som många<br />
kommu<strong>ner</strong> har svårt att klara av. Av de<br />
14 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
kommu<strong>ner</strong> som har lämnat uppgift till<br />
Boverket är det 40 procent som klarar av<br />
högst tio veckors handläggningstid. Mindre<br />
än sju procent av kommu<strong>ner</strong>na klarar<br />
inte att hålla lagkravet i mer än hälften av<br />
sina ärenden.<br />
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER<br />
För att minska problemen föreslår Boverket<br />
att reglerna om administrativa ruti<strong>ner</strong><br />
för bland annat expediering och kungörelse<br />
ses över och förenklas.<br />
BEHOV AV MER RESURSER<br />
Både länsstyrelser och kommu<strong>ner</strong> uppger<br />
att de har behov av mer resurser. Ökad arbetsbelastning<br />
i och med nya PBL i kombination<br />
med tidigare nedskärningar och<br />
pågående ge<strong>ner</strong>ationsväxling gör att det<br />
råder stor brist på kompetens inom plan-<br />
och byggområdet.<br />
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER<br />
Boverket har redan ett uppdrag av regeringen<br />
att analysera kommu<strong>ner</strong>nas kompetensbehov<br />
inom plan- och byggområdet.<br />
Det ska redovisas den 31 oktober<br />
2012.<br />
FLER KONTROLLANSVARIGA BEHÖVS<br />
Den 1 januari 2013 upphör övergångsbestämmelsen<br />
som i vissa fall gör det möjligt<br />
att utse en icke certifierad kontrollansvarig.<br />
I dag finns 1 100 certifierade kontrollansvariga<br />
registrerade i Boverkets databas.<br />
Boverket bedömer att det behövs cirka<br />
8 000 kontrollansvariga för att täcka behovet.<br />
Redan i ansökan om lov ska förslag på<br />
kontrollansvariga lämnas. I bygglovsbeslutet<br />
ska det dessutom anges vem som ska<br />
vara kontrollansvarig. Om det inte finns<br />
någon certifierad kontrollansvarig att tillgå<br />
kan landets byggnadsnämnder inte fatta<br />
beslut om bygglov. Det skulle innebära<br />
stora problem för branschen.<br />
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER<br />
För att minska problemen håller Boverket<br />
på att ta fram förslag till allmänna råd om<br />
vad självständig ställning för kontrollansvarig<br />
kan innebära.<br />
DETALJPLANERING<br />
MED SKIFTANDE KVALITET<br />
Enligt flera länsstyrelser tycks kommu<strong>ner</strong>nas<br />
kunskap om detaljpla<strong>ner</strong>ing minska.<br />
Det visar sig bland annat i att<br />
det blir allt vanligare med:<br />
p planbestämmelser utan<br />
stöd i plan- och bygglagen<br />
p otydliga planbestämmelser<br />
p detaljpla<strong>ner</strong> som inte går<br />
att genomföra.<br />
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER<br />
Boverket föreslår att länsstyrelsens<br />
ansvar utvidgas<br />
till att också omfatta en<br />
kontroll av om de beslutade<br />
planbestämmelserna<br />
har stöd i plan- och bygglagen.<br />
ÖVERSIKTSPLANERINGEN<br />
SPELAR OLIKA ROLL<br />
Den nya plan- och bygglagen<br />
skulle förtydliga<br />
kommu<strong>ner</strong>nas skyldighet<br />
att hålla sin översiktsplan<br />
aktuell. Det är dock<br />
endast en tiondel av<br />
kommu<strong>ner</strong>na som följer<br />
PBL-kravet om att översiktsplanens aktualitet<br />
ska prövas minst en gång varje mandatperiod.<br />
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER<br />
Boverket anser att det behövs vägledning<br />
om hur aktualitetsprövningen bör hanteras.<br />
ÖVRIGA FRÅGOR<br />
Bland övriga frågor är det definitio<strong>ner</strong>na<br />
för byggnadshöjd och våning som ställer<br />
till huvudbry. Begreppen upplevs otydliga<br />
och är svårtolkade.<br />
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER<br />
Boverket tycker att regeringen bör ge verket<br />
ett uppdrag att se över och vid behov<br />
föreslå nya och förändrade definitio<strong>ner</strong> av<br />
begreppen byggnadshöjd, våning och källare.<br />
FRÅGOR SOM INTE BELYSES<br />
Det som saknas i denna utvärdering och<br />
där nya PBL har inneburit stora förändringar<br />
är hur det går med<br />
p de nya startbeskeden<br />
p de utökade tekniska samråden<br />
p preciseringen av kontrollpla<strong>ner</strong>na<br />
p arbetsplatsbesöken som kommu<strong>ner</strong>na<br />
ska göra<br />
p de nya slutsamråden och slutbeskeden<br />
p resursbehovet för den tekniska handläggningen<br />
p konsekvenserna av de nya sanktionsreglerna.<br />
UNDERLAG<br />
Boverket har bland annat hämtat underlag<br />
till sin rapport från länsstyrelsernas svar på<br />
Boverkets årliga plan- och byggenkät samt<br />
länsstyrelsernas återrapporteringskrav inom<br />
PBL-området till regeringen. Rapporten<br />
bygger även på erfarenhetsutbyten och<br />
uppföljning från Boverkets övriga verksamhet<br />
inom plan- och byggområdet.<br />
BESTÄLL ELLER LADDA NER RAPPORTEN<br />
Rapporten kan beställas för 100 kronor +<br />
moms från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>s webbokhandel.<br />
Den kan även laddas <strong>ner</strong> i pdf-format.<br />
■<br />
källa:<br />
Boverkets rapport 2012:6<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123020<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012 15
16<br />
»För alla<br />
Många belopp anges per kvadratmeter bruttoarea eller sanktionsarea.<br />
Dyrt att inte följa PBL<br />
Det kan kosta 11 000 kronor att installera en braskamin utan att ha gjort bygganmälan och över<br />
300 000 kronor att inreda ett stort garage till gym utan bygglov. I dag är det många som på ett smärtsamt<br />
sätt har fått insikt i hur PBLs byggsanktionsavgift slår.<br />
TEXT OCH FOTO/MONTAGE: ULF SÖDERLUND<br />
Från den 2 maj 2011 gäller en ny planoch<br />
bygglag. En av nyheterna är att de<br />
tre tidigare sanktionsmöjligheterna, byggnadsavgift,<br />
särskild avgift och tilläggsavgift<br />
ersattes med en byggsanktionsavgift. Den<br />
nya sanktionsavgiften är hög och kan bli<br />
upp till 2,2 miljo<strong>ner</strong> kronor vid en överträdelse.<br />
Byggnadsnämnden måste dessutom<br />
ta ut avgiften, även om överträdelse<br />
inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.<br />
Vissa möjligheter till undantag finns<br />
dock.<br />
Storleken på sanktionsavgiften regleras i<br />
nionde kapitlet i plan- och byggförordningen<br />
(SFS 2011:338). Där anges avgiftens storlek<br />
i prisbasbelopp, som räknas om varje år.<br />
STARTBESKED OCH SLUTBESKED<br />
Att man kan få betala en avgift om man<br />
bygger utan bygglov kän<strong>ner</strong> de flesta till.<br />
Något som många missar är de nya reglerna<br />
i PBL som innebär att en åtgärd inte får på-<br />
Sanktionsarea<br />
Med sanktionsarea avses i plan- och<br />
byggförordningen den area som i fråga<br />
om:<br />
1. en bygg- eller rivningsåtgärd motsvarar<br />
bruttoarean minskad med 15 kvadratmeter<br />
2. en markåtgärd motsvarar den area<br />
som åtgärden avser.<br />
börjas före startbesked och att ett byggnadsverk<br />
inte får tas i bruk innan byggnadsnämnden<br />
gett ett slutbesked. Byggsanktionsavgiften<br />
är lika stor för bägge överträdelserna<br />
och beroende av byggnadens<br />
storlek. Omräknat till årets basbelopp på<br />
44 000 kronor är byggsanktionsavgiften:<br />
p 22 000 kronor upp till 150 kvadratmeters<br />
bruttoarea<br />
p 44 000 kronor mellan 150 och 300 kvadratmeter<br />
bruttoarea<br />
p 44 000 kronor plus 1 100 kronor per kvadratmeter<br />
sanktionsarea för byggnad<br />
över 300 kvadratmeters bruttoarea. (För<br />
en byggnad på 301 kvadratmeter innebär<br />
det 358 600 kronor.)<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
ANMÄLAN<br />
Något som många missar är att anmäla åtgärder som inte kräver<br />
lov, till exempel installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad,<br />
rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader eller<br />
vatten och avlopp i en byggnad eller inom en tomt. Görs inte anmälan<br />
i dessa fall är byggsanktionsavgiften cirka 11 000 kronor.<br />
INGET BYGGLOV<br />
Att bygga nytt, bygga till eller göra en bygglovpliktig ändring utan<br />
bygglov leder till byggsanktionsavgift, som är olika stor beroende<br />
på åtgärd och krav i planbestämmelser. Ge<strong>ner</strong>ellt gäller när<br />
man bygger nytt utan bygglov:<br />
p ett en- eller tvåbostadshus – 44 000 kronor med ett tillägg av<br />
1 100 kronor per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea<br />
p en komplementbyggnad som är större än 15 kvadratmeter –<br />
15 400 kronor med ett tillägg av 1 100 kronor per kvadratmeter<br />
av byggnadens sanktionsarea<br />
p en byggnad som är högst 15 kvadratmeter – 11 000 kronor<br />
p en annan byggnad än en- och tvåbostadshus och komplementbyggnad<br />
– 154 000 kronor med ett tillägg av 1 100 kronor per<br />
kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea.<br />
ÖVRIGA ÅTGÄRDER<br />
Övriga åtgärder som kan ge byggsanktionsavgift är:<br />
p otillåten användning av motordrivna anordningar i byggnadsverk<br />
(88 000 kronor)<br />
p sätta upp skyltar och ljusanordningar utan lov (5 400–33 000<br />
kronor)<br />
p riva utan lov (beroende på vad man river och storleken på det<br />
som rivs)<br />
p utföra lovpliktig markåtgärd utan lov (22 000–55 000 kronor)<br />
DUBBLERAD AVGIFT<br />
Om inte orsaken till överträdelsen åtgärdas kan en ny avgift tas ut<br />
med det dubbla beloppet. Detsamma gäller om den avgiftsskyldige<br />
ännu en gång gör sig skyldig till en motsvarande överträdelse<br />
inom två år från det tidigare beslutet om byggsanktionsavgift.<br />
Fortfarande gäller taket på 50 prisbasbelopp.<br />
ÖVERSYN<br />
Enligt Patrik Lidin, jurist på Socialdepartementet, pågår det en<br />
översyn av just sanktionsreglerna. Han kan inte ge något datum<br />
för förändring men jobbar efter att ändrade regler ska komma »så<br />
snart som möjligt«. Det är regeringen som kan bestämma om beloppen<br />
eftersom de regleras i förordningen, men det är möjligt att<br />
regeringen vill skicka ett kommande förslag på remiss. ■<br />
källa:<br />
PBL och PBF<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123057<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Utbildningar över<br />
KIRUNA<br />
hela landet<br />
• AMA *<br />
• KA, BAS och Miljö<br />
• Entreprenadjuridik<br />
• Väg och Mark<br />
• Projekt och Organisation<br />
• Bygg och Installation<br />
Se hela vårt kursutbud på<br />
www.ega.se<br />
Vill du ha en kurs på din<br />
hemmaplan? Ring oss på<br />
0270–105 10.<br />
KARLSTAD<br />
FALKENBERG<br />
HALMSTAD<br />
ÖSTERSUND<br />
FALUN<br />
BORLÄNGE GÄVLE<br />
SANDVIKEN<br />
LUDVIKA<br />
SMEDJEBACKEN<br />
LUND<br />
SUNDSVALL<br />
TRANSTRAND BOLLNÄS<br />
SVEG<br />
RÄTTVIK<br />
VÄSTERÅS<br />
ÖREBRO<br />
VÄRNAMO<br />
YSTAD<br />
ÖRNSKÖLDSVIK<br />
HUDIKSVALL<br />
SÖDERHAMN<br />
UPPSALA<br />
STOCKHOLM<br />
LINKÖPING<br />
LULEÅ<br />
SÖDERTÄLJE<br />
MOTALANORRKÖPING<br />
LIDKÖPING<br />
UDDEVALLA SOLLEBRUNN<br />
SKÖVDE<br />
TROLLHÄTTAN<br />
ALINGSÅS<br />
JÖNKÖPING<br />
HÖNÖ BORÅS<br />
NÄSSJÖ<br />
MÅLILLA<br />
GÖTEBORG<br />
*Vi samarbetar<br />
med svensk<br />
<strong>Byggtjänst</strong><br />
HELSINGBORG<br />
MALMÖ<br />
VÄXJÖ<br />
KALMAR<br />
KARLSKRONA<br />
KALIX<br />
SKELLEFTEÅ<br />
UMEÅ<br />
E G Andersson Konsult AB<br />
Tel: 0270-105 10<br />
mer.info@ega.se<br />
www.ega.se<br />
17
»För alla<br />
Häftigt betala skatt<br />
hos Luleås byggföretag<br />
Inga svartjobb, säkerhet på bygget och försäkringar för medarbetarna när Luleå upphandlar<br />
efter modellen för Rena byggen. Beställare och byggföretag städar tillsammans upp i<br />
branschen.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: LULEÅ KOMMUN<br />
Den stora sportarenan Pontushallen i<br />
Luleå ska byggas om för cirka 180<br />
miljo<strong>ner</strong> kronor och byta namn till Pontus<br />
Arena. Den ekonomiska storsatsningen<br />
går hand i hand med kampen för<br />
byggarbetarnas säkerhet och mot svart arbetskraft.<br />
Luleå har utvecklat Nackamodellen<br />
Rena byggen. Utöver att försvåra<br />
anställning av svart arbetskraft ställs krav<br />
på försäkringar och kompetens inom<br />
arbetsmiljö samt miljöfrågor.<br />
– Det är ju människor vi har att göra med<br />
och som beställare ska vi dra vårt strå till<br />
stacken och kräva kunskap, säger Thomas<br />
Pontushallen i Luleå renoveras enligt konceptet Rena byggen.<br />
Åberg på Luleå kommuns tekniska kontor.<br />
För arbetsmiljön kräver kommunen att<br />
alla på bygget har genomgått en interaktiv<br />
utbildning från Arbetsmiljöverket. Genomgången<br />
utbildning blir ett kvitto på<br />
kunskap. På samma sätt arbetar många<br />
väghållare med kompetenskrav för perso<strong>ner</strong><br />
som vistas inom vägarbeten.<br />
Hos Nåiden Bygg som är entreprenör<br />
var man först lite fundersam kring vad<br />
kraven skulle innebära, men menar nu att<br />
de inte verkar vara så betungande. Det blir<br />
lite mer administration samtidigt som det<br />
finns flera fördelar med att få kontroll över<br />
vilka som vistas inom byggområdet.<br />
– Säkerheten för vår egen personal och<br />
kring material blir bättre. Det blir också<br />
enkelt att veta när till exempel alla<br />
ställningsbyggare gått för dagen, det är ju<br />
snabbt gjort att titta i loggen, säger Peo<br />
Patomella på Nåiden Bygg.<br />
Efter Pontus Arena vill kommunen genomföra<br />
en pilot till innan resultaten<br />
från Rena byggen i sin nya tappning blir<br />
regler och krav. Men vilket projekt det<br />
blir är inte klart.<br />
– Det ska både komplettera och dra<br />
lärdom av Pontus Arena. Vi väntar och<br />
ser om det passar bäst med ett litet bygge,<br />
eller kanske ett anläggningsprojekt. ■<br />
18 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Rivab vill motverka fusket inom rivningsbranschen.<br />
Färre fuskbyggare i Göteborg<br />
För Rivab i Göteborg är uppdraget med Munkebäcksgymnasiet ett sätt att vara med från<br />
starten när Göteborgs Stad sjösätter upphandlingsmodellen Rena byggen. Det är också ett<br />
tydligt ställningstagande mot att största delen av skattefusket beräknas finnas inom rivning,<br />
ställningsbyggande och byggstäd.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: JENNY LÖÖF<br />
mars 2012 startade rivnings- och sane-<br />
I ringsarbetet som väntas pågå till hösten.<br />
Innan det egentliga rivningsarbetet ska lokalerna<br />
sa<strong>ner</strong>as från asbets och pcb. Det<br />
innebär att Rivab ansvarar för att underentreprenörer<br />
som sa<strong>ner</strong>ar följer kraven i<br />
Rena byggen.<br />
– Det funkar jättebra och är inga kon-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
stigheter. För kontoret är det en lärprocess<br />
och sedan blir det lite mer administration,<br />
men inget som tar lång tid.<br />
Under rivningstiden är området inhägnat.<br />
Endast perso<strong>ner</strong> som är föranmälda<br />
och kan visa så kallad ID06-legitimation<br />
har rätt att vistas där. För varje anställd<br />
måste Rivab och underentreprenörerna<br />
skicka in löne- och skatteuppgifter till<br />
Skatteverket varje månad.<br />
– Stora beställare måste ta sitt ansvar<br />
och inte köpa så billigt att det blir svart.<br />
Rena byggen-konceptet innebär att både<br />
beställare och hela byggsektorn måste<br />
skärpa sig, säger Bosse Hörnqvist som är<br />
vd på Rivab.<br />
<br />
19
»För alla<br />
Göteborgs Stad lägger inte in några specifika<br />
krav kring arbetsmiljö eller miljö i Rena<br />
byggen på det sätt som Luleå Kommun<br />
gör. Men Bosse Hörnqvist ser att kraven<br />
på inpasseringskontroll och skattkontrollen<br />
ger bättre säkerhet.<br />
– Det blir ordning och reda på bygget.<br />
Vi slipper objudna gäster och de nattliga<br />
stölderna minskar.<br />
SKATTEFUSK STOPPAS PÅ<br />
BYGGEN I LULEÅ OCH GÖTEBORG<br />
Personalens närvaro kollas mot inbetalda<br />
arbetsgivareavgifter. Stämmer inte uppgifterna<br />
får entreprenören böta. Upphandlaren<br />
godkän<strong>ner</strong> alla underentreprenörer på<br />
förhand.<br />
Sedan drygt ett år kan företag som lämnar<br />
anbud på stora upphandlingar enkelt<br />
förse upphandlaren med info om sin skattestatus.<br />
Det görs genom Skatteverket och<br />
de flesta stora upphandlare medverkar i<br />
Att arbeta enligt konceptet Rena byggen ställer krav på dialog.<br />
systemet sedan drygt ett år tillbaka.<br />
I Göteborgs stad och Luleå<br />
kommun har förvaltningarna<br />
och byggföretagen kommit ett<br />
steg till på vägen mot Rena byggen.<br />
SKAPAR NYA REGLER<br />
Pilotprojekten sjösattes under<br />
våren 2012 och lägger grunden<br />
för nya regelstandarder där<br />
mindre svart arbetskraft, konkurrens<br />
på lika villkor, ökad<br />
säkerhet på arbetsplatserna<br />
och större fokus på miljöfrågor<br />
är målbilder. Arbetet mot<br />
Rena byggen säkrar också<br />
upp att skattebetalarnas<br />
pengar används som kommunen<br />
bestämt.<br />
20 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
SKATTEVERKET SPINDELN I KONTROLLEN<br />
Praktiskt kontrolleras närvaron genom<br />
speciell legitimation, så kallade ID06brickor,<br />
som samtliga perso<strong>ner</strong> som vistas<br />
på bygget bär. Arbetstimmarna registreras<br />
i en elektronisk närvaroliggare som skickas<br />
till Skatteverket varje månad. Varken<br />
kommunen eller entreprenören kan gå in<br />
och kontrollera uppgifterna i närvaroredovisningen.<br />
Samtidigt skickar arbetsgivaren varje<br />
månad specifikation av skattedeklarationen<br />
för varje person till Skatteverket . Här<br />
redovisar företaget namn, personnummer,<br />
lön, skatt och arbetsgivareavgifter för varje<br />
medarbetare som har arbetat i projektet.<br />
Skatteverket stämmer sedan av deklaratio<strong>ner</strong>na<br />
mot närvaroredovisningen enligt<br />
ID06.<br />
MINDRE FÖRVALTNINGSFUSK<br />
I Göteborgs Stad ser man också de gemensamma<br />
upphandlingsruti<strong>ner</strong>na inom Rena<br />
byggen som ett sätt att öka öppenhet<br />
inom förvaltningarna. Samverkansprocessen<br />
är ett sätt att förhindra oegentligheterna<br />
i förvaltningar och bolag. Så småningom<br />
kommer det arbetet också att bli tillgängligt<br />
för utomstående aktörer.<br />
VILLKOR FÖR ENTREPRENÖRER<br />
Sveriges Byggindustrier är drivande i det<br />
övergripande arbetet kring konceptet.<br />
– Vi startade Nackaprojektet för att leda<br />
de yrkanden på lagändringar vi som<br />
bransch har i bevis. Med en gyllene triangel<br />
bestående av en lag om närvaroliggare<br />
och en lag om individuell skattelägg (månadsinbetalning<br />
av arbetsgivareavgifter<br />
kopplat till personens personnummer<br />
(Reds. Anm.), samt ID06 som redskap<br />
skulle vi få stopp på svartarbetet inom<br />
branschen, säger Peter Löfgren på Sveriges<br />
Byggindustrier.<br />
Så trots avståndet mellan Göteborg och<br />
Luleå är villkoren för entreprenörerna och<br />
underentreprenörerna i mycket desamma.<br />
Luleå har tilläggskrav kring arbetsmiljö,<br />
försäkringar för personalen och miljöfrågor<br />
som kommunen vill lyfta fram. Göteborg<br />
Stad räknar med att de frågorna ändå<br />
ligger högt på dagordningen hos ärliga företag.<br />
■<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123052<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Fem villkor för dig som är entreprenör<br />
1. Uppfylla krav enligt ID06 allmänna bestämmelser:<br />
p se till att alla som arbetar på bygget har giltigt ID06-kort<br />
p se till att alla som arbetar på bygget kan registrera in- och utgång i elektronisk<br />
kortavläsare<br />
p ta emot föranmälan av leverantörer, konsulter och övriga som tillfälligt är på bygg-<br />
arbetsplatsen, samt ge ID06-besökskort till perso<strong>ner</strong> som besöker arbetsplatsen<br />
utan att utföra arbete.<br />
2. Senast den 20:e i månaden efter den månad som arbetet blivit utfört ska du skicka en<br />
ID06-närvaroredovisning som en datafil till Skatteverket.<br />
3. Senast den 20:e i månaden efter den månad ett arbete blivit utfört, ska du redovisa<br />
arbetsgivareavgifter på individnivå för varje person som är anställd i din egen verksamhet<br />
och som jobbat på bygget den redovisade månaden.<br />
4. Informera din byggherre/beställare om följande:<br />
p organisationsnummer för alla underentreprenörer som anlitas (de måste vara godkända<br />
innan de får utföra arbete)<br />
p vilka perioder som underentreprenörer arbetar på byggarbetsplatsen<br />
p uppskattad omfattning av arbetstid för bygget.<br />
5. Informera alla underentreprenörer som du anlitar om gällande villkor för Rena byggen.<br />
Upprätta avtal mellan ditt företag och dina underleverantörer som förbinder dem att följa<br />
kraven för Rena byggen.<br />
Tre villkor för dig som är underentreprenör<br />
1. Uppfylla krav enligt ID06 allmänna bestämmelser:<br />
p se till att alla perso<strong>ner</strong> som arbetar på bygget har giltig ID06-kort<br />
2. Senast den 20:e i månaden efter den månad ett arbete blivit utfört, ska du redovisa arbetsgivareavgifter<br />
på individnivå för varje person som är anställd i din egen verksamhet<br />
och som jobbat på bygget den redovisade månaden.<br />
3. Informera alla underentreprenörer som du anlitar om gällande villkor för Rena byggen.<br />
Upprätta avtal mellan ditt företag och dina underleverantörer som förbinder dem att följa<br />
kraven för Rena byggen.<br />
Treårsprojektet Rena byggen 2010–2013<br />
p Sveriges Byggindustrier<br />
p Sveriges Byggmästarförening<br />
p Göteborgs Stad<br />
p Centrum för Management i Byggsektorn<br />
p Luleå kommun<br />
p Polisen i Norrbotten<br />
p Byggnads i Norrbotten<br />
21
»För alla<br />
Så får du föra dialog<br />
och förhandla med leverantören<br />
De flesta är överens om att en bra dialog mellan upphandlande myndigheter och potentiella<br />
leverantörer leder till bättre affärer för båda parter. Samtidigt är osäkerheten stor om vad man får<br />
prata om och när. Upphandlingsstödet hos Kammarkollegiet reder ut frågan i en ny vägledning.<br />
TEXT: HANS HELLBERG<br />
22 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
vägledningen »Dialog och förhandling<br />
I – inom Lou och Luf« beskrivs när det är<br />
tillåtet för en upphandlande myndighet<br />
att ha en dialog med leverantörer och när<br />
det är tillåtet att föra förhandlingar. Dessutom<br />
ges tips på hur dessa kontakter bör<br />
genomföras.<br />
Med förhandling menas i vägledningen<br />
när en upphandlande myndighet, efter annonsering<br />
men före tilldelningsbeslut,<br />
bjuder in leverantörer till förhandling för<br />
att få fram det bästa anbudet. Med dialog<br />
avses alla andra kontakter mellan en upphandlande<br />
myndighet och potentiella eller<br />
befintliga leverantörer.<br />
FÖRE, UNDER OCH EFTER UPPHANDLING<br />
Vägledningen är uppdelad i vad som gäller<br />
före, under och efter en upphandling:<br />
p Före annonsering: stor möjlighet till<br />
dialog<br />
p Efter annonsering men före tilldelningsbeslut:<br />
begränsad möjlighet till dialog, i<br />
vissa fall möjlighet att förhandla<br />
p Efter tilldelningsbeslut men innan kontrakt<br />
tecknas: möjlighet till dialog<br />
p När kontrakt är tecknat: stor möjlighet<br />
till dialog.<br />
TEKNISK DIALOG<br />
Före en upphandling finns det ofta ett<br />
stort behov att föra dialog med presumtiva<br />
leverantörer och utrymmet för dialog är<br />
också stort. Det är ofta avgörande för en<br />
lyckad upphandling att den upphandlande<br />
myndigheten har en god marknadskännedom<br />
och bra dialog med leverantörerna.<br />
Att föra en så kallad teknisk dialog med<br />
potentiella leverantörer är tillåtet, och till<br />
och med påbjudet, enligt EU-direktiven.<br />
Teknisk dialog innebär att den upphandlande<br />
myndigheten diskuterar tänkbara<br />
lösningar med potentiella leverantörer.<br />
Resultatet av dialogen kan sedan användas<br />
vid utformningen av<br />
förfrågningsunderlaget i den kommande<br />
upphandlingen. Framförallt när det handlar<br />
om mer kvalificerade beställningar är<br />
det viktigt att prata med flera leverantörer<br />
INGEN OTILLBÖRLIG KONKURRENS<br />
Det är dock viktigt att dialogen inte leder<br />
till att någon leverantör får en otillbörlig<br />
konkurrensfördel i upphandlingen.<br />
Därför är det också viktigt att dialogen<br />
dokumenteras.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Myndigheten kan också skicka ut en så<br />
kallad Request for Information, RFI, där<br />
leverantörer får lämna skriftliga synpunkter<br />
och förslag på möjliga lösningar.<br />
SYNPUNKTER PÅ<br />
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG<br />
För att undvika att ställa olämpliga eller<br />
onödiga krav kan myndigheten även låta<br />
potentiella leverantörer få lämna synpunkter<br />
på ett preliminärt förfrågningsunderlag.<br />
Möjligheten att tycka till bör då annonseras<br />
både i en databas och på myndighetens<br />
hemsida.<br />
Det kan även hända att en myndighet<br />
behöver ta extern hjälp för att göra en förstudie<br />
eller för att ta fram den tekniska<br />
specifikationen till en upphandling. I<br />
dessa fall är det extra viktigt att dokumentera<br />
uppdraget så att det inte uppstår någon<br />
otillbörlig konkurrensfördel för den<br />
som utför uppdraget eller att denne blir<br />
diskvalificerad från att delta i själva upphandlingen.<br />
Ett bra sätt är att göra förstudien tillgänglig<br />
för alla som deltar i upphandlingen.<br />
Dessutom bör anbudstiden vara så<br />
lång att den leverantör som gjort förstudien<br />
inte får ett försprång gentemot andra<br />
leverantörer.<br />
KONTAKT MED<br />
BEFINTLIGA LEVERANTÖRER<br />
Inför en ny upphandling bör den upphandlande<br />
myndigheten också ha kontakt<br />
med de befintliga leverantörerna. Detta<br />
för att säkerställa att all information som<br />
har betydelse för anbudsgivningen blir tillgänglig<br />
för alla leverantörer.<br />
För att öka konkurrensen och få så<br />
många bra anbud som möjligt är det också<br />
viktigt att informera leverantörerna om<br />
kommande och pla<strong>ner</strong>ade upphandlingar.<br />
Det kan annonseras i en så kallad för-<br />
Grundläggande<br />
upphandlingsrättsliga principer<br />
handsannons i Tender Electronic Daily.<br />
Informationen bör också läggas ut på<br />
myndighetens hemsida och annonseras i<br />
fackpress.<br />
DIALOG UNDER EN UPPHANDLING<br />
När en upphandling har annonserats är<br />
utrymmet för dialog begränsat utöver att<br />
svara på frågor kring förfrågningsunderlaget.<br />
Både frågor och svar bör lämnas<br />
skriftligt och presenteras på myndighetens<br />
hemsida eller på den upphandlingsportal<br />
som myndigheten använder.<br />
Det finns dock inget som hindrar att<br />
den upphandlande myndigheten kontaktar<br />
några leverantörer direkt och informerar<br />
dem om att annonsen eller förfrågningsunderlaget<br />
finns tillgängligt.<br />
FÖRHANDLING UNDER EN UPPHANDLING<br />
Förhandling under en upphandling är bara<br />
tillåten i de fall lagen uttryckligen anger<br />
det. Det är bland annat tillåtet att förhandla<br />
vid förhandlat förfarande, förenklat förfarande,<br />
urvalsförfarande och direktupphandling.<br />
Det är aldrig tillåtet att förhandla<br />
vid öppet eller selektivt förfarande.<br />
Det är myndigheten som avgör om den<br />
vill förhandla eller inte och det behöver<br />
inte annonseras i förfrågningsunderlaget.<br />
Myndigheten bör dock alltid vara klar<br />
över syftet med förhandlingen och ha en<br />
tydlig strategi för den. Det handlar helt<br />
enkelt om att anpassa anbuden till kraven<br />
i förfrågningsunderlaget och få fram lägsta<br />
pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga<br />
anbudet.<br />
Lämpliga situatio<strong>ner</strong> att förhandla vid<br />
kan enligt Riksrevisionens allmänna råd<br />
vara:<br />
p När det är svårt att utforma ett fullständigt<br />
och tydligt förfrågningsunderlag,<br />
exempelvis vid upphandling av konsulttjänster.<br />
<br />
De grundläggande upphandlingsrättsliga principerna måste följas vid alla upphandlingar,<br />
det vill säga principerna om likabehandling, icke-diskrimi<strong>ner</strong>ing, öppenhet (förutsebarhet<br />
och transparens), ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Vid en dialog eller förhandling<br />
gäller det att vara extra uppmärksam på principerna om likabehandling och öppenhet.<br />
23
»För alla<br />
p När myndigheten bedömer att affärsmässigt<br />
godtagbara villkor inte kan<br />
uppnås därför att konkurrens saknas eller<br />
är otillräcklig.<br />
p När myndigheten bedömer att<br />
utvecklings- eller produktionsuppdrag<br />
måste läggas ut, trots att stor osäkerhet<br />
finns beträffande kostnaderna.<br />
p När upphandlingen är en tilläggsbeställning<br />
och villkoren inte reglerats i det ursprungliga<br />
kontraktet.<br />
p När upphandlingen avser en produkt<br />
eller ett system som ska anpassas till ett<br />
befintligt system eller en befintlig produkt,<br />
och det är viktigt att samordning<br />
sker.<br />
p I vägledningen ges också tips och råd<br />
om hur en förhandling bör gå till rent<br />
praktiskt. Det handlar bland annat om<br />
hur många man ska förhandla med, vilka<br />
som ska vara med vid förhandlingsbordet<br />
och hur man ska agera inför och<br />
under förhandlingen.<br />
EFTER TILLDELNINGSBESLUT<br />
MEN INNAN KONTRAKT TECKNAS<br />
När ett beslut har fattats om vem eller vilka<br />
som myndigheten vill skriva kontrakt<br />
med är det viktigt att ha tillgänglig för att<br />
svara på frågor från dem som blev utan<br />
kontrakt. Bristande dialog i det här skedet<br />
riskerar att leda till onödiga överprövningsprocesser.<br />
Leverantören kan förhoppningsvis få<br />
förståelse för myndighetens beslut och<br />
eventuella felaktigheter vid prövningar<br />
kan också upptäckas, som gör att tilldelningsbeslutet<br />
faktiskt kanske måste ändras.<br />
En dialog med den eller de vinnande leverantörerna<br />
är också möjlig i detta skede.<br />
DIALOG EFTER EN UPPHANDLING<br />
När kontraktet är tecknat är utrymmet för<br />
dialog stort igen. Utrymmet för att diskutera<br />
kontraktsvillkoren är dock mycket begränsat.<br />
Myndigheten kan om den vill bjuda in<br />
förlorande leverantörer att utvärdera själva<br />
upphandlingen. Det kan ge värdefull kunskap<br />
för båda parter till nästa upphandling.<br />
Myndigheten bör även bjuda in den eller<br />
de vinnande leverantörerna så att alla<br />
anställda i myndigheten vet vad den nya<br />
leverantören kan leverera.<br />
Det lönar sig både för upphandlare och leverantör att ha en tydlig dialog.<br />
Självklart är det också nödvändigt att ha<br />
en löpande tät kontakt med den nya leverantören<br />
och tidigt signalera om leveranser<br />
inte stämmer överens med kontraktet.<br />
Risken för att problem uppstår minimeras<br />
Praktiska råd vid<br />
en förhandling för myndigheter<br />
och chansen ökar för att uppdraget blir<br />
lyckat. ■<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst/bygginfo/123131<br />
p Förhandla gärna med alla<br />
p Kalla till förhandling i god tid<br />
p Var inte för många runt förhandlingsbordet<br />
p Ha en tydlig agenda och följ den (säkerställer principen om likabehandling)<br />
p Skicka gärna frågorna i förväg<br />
p Var påläst<br />
p Var försiktig med att pressa priset (ingen av parterna vin<strong>ner</strong> på ett alltför lågt pris).<br />
p Dokumentera!<br />
För leverantören<br />
p Avsätt tid för förhandling<br />
p Var påläst<br />
p Följ agendan<br />
p Låt dig inte bli pressad – överväg i lugn och ro om du vill erbjuda lägre pris eller bättre<br />
villkor.<br />
p Läs protokollet noga<br />
24 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Upphandlingsstödet<br />
vill nå fler leverantörer<br />
Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet vill få fler företag att delta i offentliga upphandlingar.<br />
En vägledning som steg för steg beskriver processen är ett sätt, informationspaket och frukostseminarier<br />
är andra. Dessutom uppmanas myndigheter att underlätta för småföretag att kunna<br />
delta i upphandlingar.<br />
TEXT: HANS HELLBERG<br />
Att fler företag deltar i offentliga upphandlingar<br />
leder till ökad konkurrens<br />
med fler anbud och i slutänden förhoppningsvis<br />
bättre affärer för myndigheterna<br />
och effektivare nyttjande av våra skattepengar,<br />
säger Agneeta Anderson, chef för<br />
Kammarkollegiets Upphandlingsstöd.<br />
Satsningen på att nå leverantörerna är<br />
extra viktig i dag när trenden tyder på att<br />
allt färre företag väljer att delta i upphandlingarna.<br />
FÖR KRÅNGLIGT<br />
– Vi vet inte säkert varför, men det kan bero<br />
på att företag som deltagit tidigare slutat<br />
för att de tycker att det varit för krångligt<br />
och inte gett önskat resultat. Eller så har<br />
man lyssnat på kolleger som beskriver hur<br />
krångligt det är och avstår av det skälet.<br />
Upphandlingsstödet har sedan tidigare<br />
tagit fram en vägledning för leverantörer<br />
som beskriver upphandlingsprocessen steg<br />
för steg. Den har nu uppdaterats. I vägledningen<br />
får leverantörerna tips om det mesta<br />
från hur man hittar affärsmöjligheterna<br />
och förbereder en upphandling till hur<br />
man följer upp en affär.<br />
INFORMATIONSTRÄFFAR I STOCKHOLM<br />
Under sommaren och hösten genomför<br />
myndigheten tillsammans med Företagarna<br />
tre informationsträffar i Stockholmsområdet<br />
för leverantörer som vill veta mer<br />
om offentlig upphandling. Om satsningen<br />
slår väl ut blir det informationsturné i övriga<br />
landet nästa år.<br />
Myndigheten har också tagit fram en<br />
vägledning för myndigheter som ska underlätta<br />
för småföretag att delta i offentlig<br />
upphandling. Småföretag med färre än 50<br />
anställda utgör 99 procent av landets alla<br />
företag.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Agneeta Anderson<br />
IRRELEVANTA KRAV<br />
Åtta av tio småföretag anser att det ofta<br />
ställs irrelevanta krav i offentliga upphandlingar<br />
och hälften av dessa företag avstår<br />
också från att lämna anbud av den orsaken.<br />
10 sätt för myndigheten<br />
att göra småföretag glada<br />
– Här har vi och de enskilda myndigheterna<br />
ett gemensamt ansvar att städa bort irrelevanta<br />
krav. Att inkludera småföretag<br />
handlar mycket om ett förhållningssätt.<br />
Genom att tänka småföretagarvänligt när<br />
förfrågningsunderlaget tas fram kan varje<br />
enskilt förslag leda till att fler företag väljer<br />
att delta i offentliga upphandlingar, säger<br />
Agneeta Anderson.<br />
Nyligen har Upphandlingsstödet även<br />
tagit fram ett informationspaket med filmer<br />
och presentationsmaterial som myndigheter<br />
kan använda för att ordna egna<br />
informationsträffar för presumtiva leverantörer.<br />
■<br />
läs mer:<br />
Vägledningar och andra informationssatsningar<br />
på www.upphandlingsstöd.se<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst/bygginfo/123029<br />
p Informera om aktuella och kommande upphandlingar<br />
p Informera om vad upphandling är<br />
p Informera om möjlighet för leverantör att samarbeta med andra leverantörer<br />
p Skapa dialog med leverantören<br />
p Renodla och anpassa krav i förfrågningsunderlag<br />
p Undvik onödigt stora upphandlingar<br />
p Handla upp på prestanda eller funktion<br />
p Utforma kontraktvillkor som passar småföretag<br />
p Ge god tid för att lämna anbud<br />
p Ge tydlig återkoppling om upphandlingens utfall.<br />
p Källa: Att underlätta för småföretag att delta i offentlig upphandling<br />
25
»För alla<br />
Vad har olika myndigheters<br />
författningar och råd för status<br />
En myndighet ger ut föreskrifter, allmänna råd och vägledningar till tolkning av regelverk.<br />
Formen kan till exempel vara en regelsamling, författningssamling, handbok eller ett allmänt råd.<br />
Beroende på vilken lagstiftning publikationen hänvisar till och vilken form publikationen har, har<br />
den olika status.<br />
TEXT: VERONICA EADE<br />
Ibland kan det vara svårt att skilja på om<br />
myndigheters publikatio<strong>ner</strong> är krav eller<br />
rekommendatio<strong>ner</strong>. När en beställare inte<br />
vill följa ett allmänt råd, riskerar man att<br />
bryta mot gällande lagstiftning eller finns<br />
det möjlighet att hitta andra lösningar?<br />
Myndigheterna ger ut författningssamlingar,<br />
föreskrifter, allmänna råd och<br />
handböcker. Vad är det för status på en<br />
författningssamling? Är det en rekommendation?<br />
Krav? Lag? Vad har en handbok<br />
för status?<br />
Ge<strong>ner</strong>ellt innehåller en författningssamling<br />
föreskrifter och allmänna råd som är<br />
tillämpningar till någon lag eller lag och<br />
förordning.<br />
FÖRESKRIFTER<br />
Föreskrifter innehåller krav, som i exempelvis<br />
Boverkets byggregler (BBR) är<br />
funktionskrav som ska uppfyllas och ibland<br />
miniminivåer som måste uppnås. Föreskrifter<br />
ska följas, då de är tillämpningar<br />
och förtydliganden av krav som ursprungligen<br />
formulerats i lag och förordning.<br />
ALLMÄNNA RÅD<br />
De allmänna råden är ge<strong>ner</strong>ellt myndigheternas<br />
råd om tillämpning av föreskrifterna,<br />
en vägledning till hur föreskrifterna<br />
kan uppfyllas. Följer man allmänna råd är<br />
man säker på att krav i föreskrift uppfylls.<br />
Väljer man att uppfylla på annat sätt än<br />
det står i ett allmänt råd, ligger bevisbördan<br />
hos byggherren (eller den som har<br />
uppdraget) om lösningen ifrågasätts av<br />
tillsynsmyndigheten.<br />
Allmänna råd kan ges ut som egna texter<br />
eller som komplement till en föreskrivande<br />
text.<br />
Socialstyrelsen ger ofta ut allmänna råd<br />
Myndigheternas allmänna råd är ofta tillämpning av föreskrifter. Följer man de allmänna råden, kan man<br />
vara säker på att samhällets minimikrav uppfylls.<br />
som helt egna skrifter, men det är de inte<br />
ensamma om. Boverket kom så sent som i<br />
februari 2012 ut med ett nytt allmänt råd<br />
till kapitel 5 i Plan- och byggförordningen<br />
(PBF) som egen skrift, allmänna råd till<br />
OVK.<br />
I BBR 19 avsnitt 5 Brand har de allmänna<br />
råden en lite annan status än vi är vana<br />
vid i BBR. Om funktionskraven i avsnitt 5<br />
inte uppfylls genom att följa de allmänna<br />
råden, ställs krav på analytisk dimensio<strong>ner</strong>ing<br />
enligt BFS 2011:27 BBRAD1. Om de<br />
allmänna råden inte följs, finns just för<br />
brandskyddet ingen valfrihet även om den<br />
analytiska dimensio<strong>ner</strong>ingen innebär möjligheter<br />
till alternativa lösningar.<br />
HANDBÖCKER<br />
Handböcker från myndigheter är tolkningshjälp<br />
och ofta hjälp för myndigheter<br />
i arbetet med handläggning av ärenden,<br />
men kan också innehålla exempelvis<br />
gränsvärden som är kopplade till någon<br />
form av lagstiftningen.<br />
En handbok kan till exempel innehålla<br />
lagtext, referat av författningar, motivuttalanden,<br />
rättsfallsreferat, beslut från JO,<br />
tolkningsexempel, kunskapsunderlag. Ett<br />
exempel är handboken med miljökvalitetsnormer<br />
för luft från Naturvårdsverket.<br />
Den innehåller lagtext, men handboken i<br />
sig är ett hjälpmedel.<br />
Handböcker har ge<strong>ner</strong>ellt ingen status<br />
alls, men är ofta en god tolkningshjälp.<br />
ARBETSMILJÖVERKET<br />
OCH SOCIALSTYRELSEN<br />
Allmänna råd och handböcker från instanser<br />
som Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen<br />
måste man särskilt se upp med,<br />
för deras råd KAN vara direkta tillämpningar<br />
av lagstiftning.<br />
Ett tydligt exempel är Socialstyrelsens<br />
skrifter »Ventilation«, »Radon« och »Ter-<br />
26 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Författningar styr i olika nivåer och till dessa publiceras<br />
allmänna råd och handböcker. Ett exempel<br />
är hur Plan- och bygglagen hänger ihop med<br />
förordning och byggregler.<br />
miskt inomhusklimat«. Dessa tre är allmänna<br />
råd med direkta tillämpningar som<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
är kopplade till Miljöbalken och de har<br />
fått mycket högre status än allmänna råd<br />
normalt har. Det finns domar som visar på<br />
detta.<br />
FÖRFATTNINGSSAMLING<br />
Så, en författningssamling innehåller både<br />
krav och råd. Ofta både lag, förordning,<br />
föreskrift och allmänna råd inom samma<br />
område.<br />
Föreskrift MÅSTE följas, men allmänna<br />
råd är ETT sätt att uppfylla krav i föreskrifter.<br />
Se upp med Socialstyrelsens allmänna<br />
råd dock, det kan vara bra att läsa<br />
inledningen och se vad den har för status.<br />
Står det att den är en tillämpning av Miljöbalken<br />
är det dags att se upp.<br />
GRUNDREGEL<br />
Grundregeln är denna:<br />
p Lag, Förordning och Föreskrift – »lagtext«,<br />
kravtext<br />
p Allmänt råd – myndighetens rekommendatio<strong>ner</strong><br />
för tillämpning av föreskrifter<br />
p Handbok – vägledning, tolkningar och<br />
hjälpmedel för handläggning/tolkning<br />
av krav<br />
Grundförutsättningarna är tydliga och<br />
undantagen är många. ■<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123088<br />
Nytt mål ska minska byggavfall<br />
Ökad resurshushållning i byggsektorn är ett av fyra prioriterade områden bland de 13 nya etappmål<br />
som regeringen har fattat beslut om. Luftföroreningar, farliga ämnen och biologisk mångfald är de<br />
tre andra områdena som prioriterats.<br />
TEXT: CECILIA JONDELL. FOTO: CLAES HAMMARLIN<br />
huvudsak följer målen de förslag som<br />
I Miljömålsberedningen lämnade förra<br />
våren.<br />
»Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall<br />
innebär att insatser ska vidtas<br />
senast 2020 så att förberedandet för återanvändning,<br />
materialåtervinning och annat<br />
materialutnyttjande av ickefarligt<br />
byggnads- och rivningsavfall är minst 70<br />
viktprocent«.<br />
Det ska gå att göra riskbedömningar utifrån informationen om avfallet.<br />
ÖVRIGT OM AVFALL<br />
Den andra punkten inom avfall rör ökad<br />
resurshushållning i livsmedelskedjan där<br />
insatser ska göras senast 2018 för att öka<br />
resurshushållningen genom att sortera ut<br />
och behandla biologiskt avfall och ta tillvara<br />
på e<strong>ner</strong>gin.<br />
FARLIGA ÄMNEN<br />
Beslut som fattas inom den Europeiska<br />
unionen, och i andra internationella organ,<br />
när det gäller kunskap om ämnens<br />
hälso- och miljöegenskaper ställer krav både<br />
på uppgifter och information.<br />
Informationen om de miljö- och hälsofarliga<br />
egenskaper hos kemiska ämnen ska<br />
vara tillgängliga och tillräckliga för att<br />
möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden.<br />
■<br />
27
»För alla<br />
Uppdaterade<br />
miljökriterier för byggande<br />
Miljöstyrningsrådets kriterier är ett bra stöd när miljökrav ska ställas vid upphandling. Kriterierna för<br />
miljöanpassad upphandling av byggentreprenader och byggkonsulter uppdaterades i mars 2012.<br />
TEXT:ULF SÖDERLUND<br />
Som upphandlare får du hjälp att se<br />
vilka typer av krav som är lämpliga att<br />
ställa vid upphandling av nybyggnad och<br />
ombyggnad av flerbostadshus, eller lokaler.<br />
Alla krav ska vara tekniskt och ekonomiskt<br />
möjliga att genomföra samt vara verifierbara/mätbara.<br />
PÅ BYGGOMRÅDET OMFATTAR KRITERIERNA BLAND ANNAT:<br />
p materialval och materialhantering<br />
p byggavfall<br />
p termiskt inneklimat och ventilation<br />
p fuktsäkerhet<br />
p magnetiska fält.<br />
YTTERLIGARE UPPDATERINGAR<br />
För att nå upp till de e<strong>ner</strong>gimål som är satta<br />
för år 2019 och 2050 måste dock kravnivån<br />
höjas ytterligare. Miljöstyrningsrådet<br />
räknar därför med att kriteriedokumenten<br />
kommer att revideras ytterligare under<br />
2012. ■<br />
FYRA NYA VERSIONER<br />
Aktuella versio<strong>ner</strong> av upphandlingskriterierna på byggområdet är:<br />
p nybyggnad av flerbostadshus, Version 1.2<br />
p nybyggnad av lokaler, Version 1.1<br />
p ombyggnad flerbostadshus, Version 1.1<br />
p ombyggnad av lokaler, Version 1.1.<br />
FÖRÄNDRINGAR<br />
Samtliga kriterier har uppdaterats beträffande:<br />
p justering och uppdateringar av hänvisningar och referenser<br />
p omklassning av de flesta obligatoriska krav till kontraktsvillkor<br />
p språkliga redigeringar för anpassning till upphandlingssituationen<br />
p mottagare av de ställda kontraktsvillkoren och kraven har lagts till eller preciserats där detta varit otydligt (vem riktar sig kraven/villkoren<br />
till?)<br />
p tillägg av att information avseende att datum för när villkor och krav skall vara uppfyllda av entreprenören/konsulten bör vara<br />
med i ett förfrågningsunderlag<br />
p preciseringar av vissa krav<br />
p tillägg av saknade förkortningar samt förtydliganden och ytterligare hänvisningar i bilaga 1<br />
p mer information i bilaga 2<br />
p förtydliganden av figur i bilaga 3<br />
p två nya bilagor<br />
p bilaga 6 Nivåer på e<strong>ner</strong>gikrav i miljöcertifieringar<br />
p bilaga 7 Verifiering av kemtekniska krav.<br />
I kriterierna för nybyggnad av lokaler och för ombyggnad av lokaler har en hänvisning till BELOK införts för e<strong>ner</strong>gikrav.<br />
28 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Så ska antalet bostäder bli fler<br />
Regeringen har presenterat ett antal åtgärder som ska förbättra den svenska bostadsmarknaden.<br />
Långsiktigt kommer de föreslagna åtgärderna att kosta drygt 1,7 miljarder kronor per år.<br />
TEXT:ULF SÖDERLUND. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />
Bristen på bostäder i de expansiva regio<strong>ner</strong>na<br />
har en dämpande effekt på<br />
både sysselsättning och tillväxt. För att<br />
öka tillgången på bostäder vill regeringen<br />
både stimulera uthyrning av befintliga bostäder<br />
och nybyggandet av bostäder.<br />
Förslaget som aviseras i den ekonomiska<br />
vårpropositionen består av tre huvuddelar:<br />
p Ökad tillgång på lägenheter genom<br />
ökad uthyrning av privatägda bostäder<br />
p Sänkt fastighetsavgift<br />
p Förlängd avgiftsfrihet vid nybyggnad.<br />
UTHYRNING AV PRIVATÄGDA BOSTÄDER<br />
För att underlätta uthyrning av privatägda<br />
bostäder tänker regeringen föreslå:<br />
p möjligt för ägaren att täcka kapital- och<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
räntekostnader för bostaden<br />
p rätt för bostadsrättsinnehavare att besluta<br />
om uthyrning (utom i fall då särskilda<br />
skäl föreligger)<br />
p enklare och tydligare regler kring tidsbegränsade<br />
kontrakt, besittningsskydd,<br />
uppsägningsvillkor mm.<br />
p möjlighet till retroaktiv hyresprövning<br />
tas bort (tillfällig uthyrning av privatägda<br />
bostäder)<br />
p en höjning av schablonavdraget för privatperso<strong>ner</strong>s<br />
uthyrning av den egna bostaden<br />
från 21 000 till 40 000 kronor.<br />
SÄNKT FASTIGHETSAVGIFT<br />
För att stimulera nybyggnation av bostäder<br />
föreslås en sänkning av fastighetsavgiftens<br />
Regeringen vill genomföra ett antal reformer för att möjliggöra ett ökat utbud av bostäder.<br />
procentsats för flerbostadshus (hyresrätter<br />
och bostadsrätter) från 0,4 till 0,3 procent.<br />
Fastighetsavgiftens takbelopp per lägenhet<br />
sänks samtidigt för flerbostadshusen, från<br />
cirka 1 400 kronor till cirka 1 200 kronor.<br />
FÖRLÄNGD<br />
AVGIFTSFRIHET VID NYBYGGNAD<br />
Regeringen vill även förlänga perioden för<br />
helt undantag från fastighetsavgift till 15<br />
år. Det ska gälla redan för byggnader som<br />
färdigställs 2012.<br />
Även tidsperioden för hyror som kan ge<br />
kostnadstäckning vid nyproduktion, så<br />
kallade presumtionshyror, vill regeringen<br />
förlänga från dagens 10 år till 15 år. ■<br />
29
»För alla<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> har påbörjat ett utvecklingsprojekt<br />
som ska minska informationsglappet<br />
inom Bim-området.<br />
Den tänkta lösningen är klassificeringssystemet<br />
BSAB.<br />
I utvecklingsprojektet ska testas hur<br />
man bäst använder och anpassar klassificeringssystemet<br />
BSAB för att göra det till<br />
den länk som håller ihop informationskedjan<br />
i BIM-processen.<br />
– De objekt som används i modeller i<br />
dag skulle med en bättre märkning kunna<br />
effektivisera byggprocessen, minska risken<br />
för feltolkningar och höja kvaliteten, säger<br />
Helena Dahlberg, produktchef AMA/<br />
BSAB på <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>.<br />
BRANSCHGEMENSAM NAMNGIVNING<br />
Projektgruppen siktar mot den framtid<br />
där den digitala informationen flödar utan<br />
manuell tolkning genom byggprocessens<br />
alla faser.<br />
En branschgemensam namngivning,<br />
egenskapsuppsättning och klassifikation<br />
(BSAB-kod) av Bim-objekt gör detta möjligt.<br />
– Arkitekten skapar något som övriga<br />
BSAB ska göra Bim bättre<br />
Visio<strong>ner</strong> för framtidens digitala byggprocess ska prövas i <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>s<br />
utvecklingsprojekt Fokus I. Clarion Hotel Arlanda används som pilot.<br />
TEXT: HANS HELLBERG OCH HELENA DAHLBERG<br />
projektörer direkt kan bygga vidare på och<br />
förfina, deras arbetsresultat används direkt<br />
av entreprenörerna för kalkyl och produktion,<br />
och förvaltning sker i en modell med<br />
korrekt och uppföljningsbar information.<br />
RECEPT BYGGSTEN I PROJEKTET<br />
Så kallade recept blir en central byggsten i<br />
projektet. Det är en metod för att beskriva<br />
vilka material en byggdel är sammansatt<br />
av – alltså ytterst centralt för att kunna<br />
kalkylera byggkostnader.<br />
Allt från produktionsresultat till utrymmen<br />
och byggnader får ett recept kopplat<br />
till sig.<br />
Det gör det möjligt att göra tidiga kalkyler<br />
som är till god hjälp för beställare.<br />
Vad händer till exempel med totalkostnaden<br />
när vi lägger på ytterligare utrymmen?<br />
Recepten i en modell kan dessutom automatiskt<br />
utgöra grunden för tekniska beskrivningar<br />
som skapas i AMA beskrivningsverktyg.<br />
FYRA REFERENSGRUPPER<br />
Projektet leds av <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> med<br />
förstärkning av Bim-experten Jan-Olof<br />
Edgar från Projektengagemang.<br />
Till projektet är knutet fyra referensgrupper:<br />
beställare/fastighetsägare, projektörer,<br />
entreprenörer och kalkylföretag som<br />
ska säkerställa att projektets slutresultat<br />
blir tungt förankrat i verkligheten och<br />
verkligen adderar värde i den svenska<br />
byggbranschen.<br />
Övriga part<strong>ner</strong>s i projektet är NCC,<br />
Technia och Bygganalys.<br />
ARLANDAHOTELL PILOTPROJEKT<br />
NCCs projekt Clarion Hotel Arlanda som<br />
är under uppförande, är det pilotprojekt<br />
där teorierna ska prövas.<br />
All information i pilotprojektet lagras i<br />
ett PLM-system (Product Lifecycle Management)<br />
som levereras av Technia. Informationen<br />
kommer att vara i form av<br />
BSAB-struktur med bland annat definitio<strong>ner</strong>,<br />
AMA-texter, och objektsbiblio-<br />
tek. ■<br />
mer information:<br />
AMA-nytt nr 1-2012<br />
30 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Tackolov<br />
EN MIGHTY MOULD PRODUKTION • Regi eg BOSSE BOS BO BOS BOSSE SE MILDEW MIL MILDEW DEW • Exekutiv Exeku kutiv tiv producent p pproduc<br />
rodu roduc roducent d ent HYFER HYF HYFER ER R HARRYSON HAR HARRYS RYS YS YSON ON O • Manus anus nus us TORSTEN TOR T STE TE T NT N TRICHODERMA<br />
T RIC RICHOD HO HOD HODERM ERM ERMA Musik AL TERNARIA TER T NAR NARIA IA • Producent Produ Producent cent H2O 2O<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
I rollerna: rol ro rol<br />
r lerna le lerna lerna: erna MARTIN MAR A TIN MYCEL MY M CEL EL • BIELLA BIE IIELLA<br />
LLA LLLA LAA<br />
MIKROB MI MIKRO KRO KR KROB R RRO<br />
• RAMONA RAM RA RAMONA AM ONA ON ONA ON ONA N RÖTSVAMP RÖ RÖTS TSV TSVAMP SV AMP AM AMP M • ASPER ASP AS ASP ASPER SP ER GILLUS GI GIL GI GIL GILLUS ILLUS<br />
LU LUS UUS<br />
U FUMIGATUS<br />
FU FUMIG MIG MI MIG MI MIG IG IGATU ATU AT ATU AT ATU ATUS<br />
31
HUSBYGGNAD<br />
Nya beskrivningstexter<br />
till AMA Hus<br />
I AMA-nytt Hus 1/2012 finns nya tabeller som innehåller krav och provningsmetoder för tätskikt i<br />
våtrum.<br />
TEXT: MARTIN STENO. FOTO: HARALD HOLM<br />
M<br />
ed AMA-nytt 1/2012 har det förts<br />
in nya krav och provningsmetoder<br />
för vätskebaserade tätskikt,<br />
tätskiktsduk och folie för beläggningar och<br />
beklädnader i våtrum. Det är krav som<br />
överensstämmer med Byggkeramikrådets<br />
Branschregler för våtrum, BBV. Branschreglerna<br />
finns i en ny version som gäller<br />
från 1 januari 2012. De är baserade på riktlinjer<br />
för Europeiskt Tekniskt Godkännande,<br />
Etag 022. I reglernas Bilaga B finns krav<br />
och provningsmetoder.<br />
UPPGRADERAD PROVNINGSMETOD<br />
De nya uppgraderade provningsmetoderna<br />
ställer helt andra krav än de tidigare<br />
gällande metoderna. Tätskiktets egenskaper<br />
ska verifieras genom provning av exempelvis<br />
frigörande av farliga substanser,<br />
vattenånggenomgångsmotstånd, vattentäthet,<br />
spricköverbryggande förmåga, vidhäftning,<br />
täthet efter rörelse i underlaget,<br />
täthet hos genomföringar, dimensionsstabilitet,<br />
åldring i värme, vidhäftning efter<br />
vattenlagring, alkalibeständighet, reparerbarhet,<br />
tjocklek och applicerbarhet.<br />
TÄTSKIKTSDUK PÅ GOLV<br />
Ett exempel på metoden är en provning av<br />
tätskiktsduk på golv med golvbrunnar och<br />
rörgenomföringar. Den utförs enligt Etag<br />
022 Annex A, som är en typ av funktionsprovning.<br />
Det vill säga att alla komponenter<br />
som ingår i våtrumskonstruktionen<br />
sätts samman.<br />
PROVAS I LÅDA<br />
Test som utförts av SP har gjorts med en<br />
provlåda av spånskivor som försetts med<br />
golvbrunnar och rörgenomföringar. I lådan<br />
appliceras sedan en tätskiktsduk. Därefter<br />
fylls utrymmet i provlådan med vatten<br />
till höjden 100 millimeter under ett<br />
I AMA-nytt Hus 1/2012 införs högre grad av funktionsprovning av tätskikt i våtrumskonstruktio<strong>ner</strong>.<br />
dygn. Sedan kontrolleras lådans undersida<br />
om vatten trängt <strong>ner</strong>.<br />
Provningen fortsätter med dynamisk<br />
belastning, som utförs med sandsäckar<br />
som släpps upprepade gånger på olika<br />
punkter i provlådan. Därefter upprepas<br />
det första testet med 100 millimeter vatten<br />
i lådan under ett dygn, med åtföljande<br />
kontroll av vattengenomträngning.<br />
VATTEN MED OLIKA TEMPERATUR<br />
Nästa steg är begjutning med vatten från<br />
tre rör som är riktade mot brunnarnas<br />
flänsar. Under minutlånga cykler sprutas<br />
vatten på med omväxlande 90 och 10 grader.<br />
Sedan utsätts provlådan för vattenbesprutning<br />
med hjälp av 9 dysor. Det görs<br />
med vatten som är omväxlade 60 och 10<br />
grader, i en minut vardera med mellanliggande<br />
viloperiod på en minut. Totalt 1 500<br />
cykler om fyra minuter vardera.<br />
Slutligen fylls provlådan med vatten till<br />
höjden 100 millimeter, som behålls i lådan<br />
Tätskikt i våtrum<br />
under 7 dygn. Under hela provningen görs<br />
kontinuerliga kontroller om vatten läckt<br />
fram.<br />
MER OMFATTANDE PROVNING<br />
Sammantaget är det en provning som är<br />
betydligt mer omfattande än tidigare<br />
provningsmetoder. Exempelvis har växlingen<br />
mellan olika vattentemperaturer<br />
tillkommit.<br />
Provningar av tätskikt på vägg utförs på<br />
liknande sätt med vattenbesprutning och<br />
belastning.<br />
UNDERLAG FÖR CE-MÄRKNING<br />
Genom att produkterna provas mot Etag<br />
022 kan leverantören sedan ansöka om ett<br />
Europeiskt Tekniskt Godkännande. Något<br />
som sedan krävs för en eventuell CEmärkning.<br />
■<br />
källa:<br />
AMA-nytt Hus 1/2012<br />
Tätskikt i våtrum i AMA Hus 11 behandlas under MB. I och med att Etag 022 införs som<br />
krav och provningsmetod ersätts fyra tabeller under koderna MBB.1212, MBB.222,<br />
MBE.1212 och MBE.222.<br />
Som en följd av ovanstående har även text om krav på undergolv i våtutrymmen utgått<br />
under kod 43.DC.<br />
32 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Nya bruksklasser<br />
för brandskyddat trä<br />
En ny europeisk specifikation med bruksklasser för brandskyddat trä kommer att ersätta de tidigare<br />
nordiska bruksklasserna. Den nya specifikationen bygger på de nordiska bruksklasserna men har<br />
utökats med ytterligare en klass för inomhusmiljön.<br />
TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: NBT<br />
En teknisk specifikation med bruksklasser<br />
för brandskyddat trä har publicerats,<br />
CEN/TS 15912.<br />
– Både den nya europiska och den tidigare<br />
nordiska specifikationen bygger på arbeten<br />
vid SP Trä, berättar Lazaros Tsantaridis<br />
vid SP Trä.<br />
– CEN/TS 15912 är ännu inte utgiven.<br />
Översättning till franska har dragit ut på<br />
tiden men CEN jobbar på det.<br />
KOMPLETTERAR BRANDKLASSNINGEN<br />
Impreg<strong>ner</strong>ing eller ytbehandling kan förbättra<br />
träprodukters brandegenskaper vilket<br />
medför att så kallat brandskyddat trä<br />
kan uppfylla högre brandkrav än vanligt<br />
trä. Egenskaperna hos de behandlade produkterna<br />
kan dock påverkas av det klimat<br />
där virket används. Sedan tidigare har vi<br />
haft en nordisk specifikation som definierar<br />
bruksklasser för brandskyddat trä som<br />
används in- och utvändigt i byggnader.<br />
Dessa bruksklasser kompletterar den vanliga<br />
brandklassningen. Den nya europeiska<br />
specifikationen för bruksklasser är ännu<br />
ingen full standard men kan användas<br />
som alternativ till de nordiska reglerna.<br />
Bruksklasserna används av tillverkare för<br />
att dokumentera brandskyddets beständighet<br />
och av användare för att kunna ställa<br />
relevanta krav.<br />
KRAV PÅ EGENSKAPER<br />
Kraven på de brandskyddade produkternas<br />
egenskaper är olika beroende på i vilken<br />
miljö de ska användas.<br />
För användning inomhus i byggnader<br />
ställs krav på att den brandskyddade träprodukten<br />
inte ska vara väsentligt mer fuktkänslig<br />
(hygroskopisk) än motsvarande<br />
obehandlad träprodukt. Vid provningen<br />
får inte heller saltutfällning uppträda på<br />
träytan eller vätska lakas ut från den <br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Expo<strong>ner</strong>ing i fält av brandskyddat trä.<br />
Den nya specifikationen för bruksklasser ersätter på sikt tidigare nordiska klasser med krav enligt NT Fire<br />
054.<br />
33
HUSBYGGNAD<br />
brandskyddade träprodukten.<br />
För kortvarig användning inomhus, till<br />
exempel vid utställningar eller teatrar ställs<br />
inga krav på brandskyddets beständighet.<br />
För användning utomhus, till exempel i<br />
höga träfasader, ställs förutom fuktkrav<br />
även krav på att brandskyddet inte ska försämras<br />
med tiden. För att behålla brandegenskaperna<br />
vid påverkan av väder och<br />
vind behöver i allmänhet den brandskyddande<br />
träpanelen vara ytbehandlad med<br />
både grund- och toppfärg.<br />
NY KLASS OCH ÄNDRAD BETECKNING<br />
Den nya tekniska specifikationen innehål-<br />
ler två bruksklasser för invändigt bruk,<br />
INT1 och INT2, och en för utvändigt<br />
bruk, EXT. Jämfört med den nuvarande<br />
Nordtestmetod (NT Fire 054) har en ny<br />
klass för invändigt bruk för mindre fuktiga<br />
miljöer, INT1, tillkommit. Den tidigare<br />
klassen »0«, för kortvarig användning inomhus,<br />
har fått ny beteckning, »ST«.<br />
WEBBPLATS FÖR BRANDSKYDDAT TRÄ<br />
Den ideella föreningen NBT – Nordiskt<br />
Brandskyddat Trä har en webbplats<br />
(www.brandskyddattra.info) med samlad<br />
information om brandskyddat trä. Här<br />
kan man läsa om vad brandskyddat trä är,<br />
Fysisk pla<strong>ner</strong>ing<br />
behövs även för landsbygd<br />
hur brandskyddet fungerar och var det är<br />
lämpligt att användas.<br />
På webbplatsen finns information om<br />
brandklasser, bruksklasser samt brandkrav<br />
i de nordiska länderna.<br />
Förteckningar över produkter som finns<br />
på marknaden och som har dokumenterade<br />
egenskaper är under uppbyggnad. ■<br />
källa:<br />
CEN/TS 15912, Nordiskt Brandskyddat Trä<br />
och Lazaros Tsantaridis vid SP Trä<br />
Nationella landsbygdnätverkets arbetsgrupp för pla<strong>ner</strong>ing har tagit fram vägledande material om<br />
varför fysisk pla<strong>ner</strong>ing behövs även för landsbygd och hur den kan genomföras.<br />
TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: ANDERS WESTER<br />
Trots att största delen av Sverige utgörs<br />
av landsbygd saknas det i många kommu<strong>ner</strong>s<br />
översiktspla<strong>ner</strong> framförhållning<br />
och rekommendatio<strong>ner</strong> om hur landsbygdens<br />
mark kan och bör användas.<br />
I budgetpropositionen för 2012 lyfter regeringen<br />
fram det ömsesidiga beroendet<br />
mellan landsbygder och städer och betonar<br />
den kommunala översiktsplanen som verktyg<br />
för att samordna tillväxtarbetet lokalt<br />
och regionalt.<br />
Även de nya strandskyddsreglerna med<br />
möjlighet att peka ut områden där lättnader<br />
i strandskyddet kan göras ökar behovet<br />
av att titta närmare på landsbygden vid<br />
översiktspla<strong>ner</strong>ing.<br />
VÄGLEDNING<br />
Vägledningen består av två delar:<br />
p varför<br />
p hur.<br />
»Varför« beskriver vikten av pla<strong>ner</strong>ing på<br />
landsbygden och består av en:<br />
p film<br />
p enkätundersökning<br />
p debattartikel.<br />
Efterfrågan på landsbygdens resurser ökar, vilket även ökar behovet av pla<strong>ner</strong>ing.<br />
»Hur« försöker besvara frågan om hur pla<strong>ner</strong>ing<br />
för landsbygden går till. Den delen<br />
består av:<br />
p en fiktiv artikel<br />
p fem lärande kommunexempel, från<br />
– Tjörn<br />
– Tranås<br />
– Olofström<br />
– Kramfors<br />
– Tranemo. ■<br />
34 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
I Sverige har vi varit bra på att sortera och återvinna, nu ska vi bli bra på att förebygga.<br />
Förebygg byggavfall<br />
I Sverige är vi duktiga på att återvinna byggavfall. Nu ska vi också<br />
bli duktiga på att förebygga att avfall uppkommer. Vägledning<br />
ges i en rapport från konsultföretaget Tyréns, Stockholms läns<br />
landsting och Skanska.<br />
TEXT OCH FOTO: ULF SÖDERLUND.<br />
Irapporten »Att minska byggavfallet«<br />
fastslås att den stora miljövinsten med<br />
att förebygga avfall är att man undviker att<br />
tillverka det som blir avfall. Det är även<br />
lönsamt att förebygga byggavfall.<br />
– Förebyggande är ett nytt område, säger<br />
Gunnar Fredriksson på Tyréns.<br />
– Vi befin<strong>ner</strong> oss där återvinning var för<br />
20 år sedan. Många frågor återstår att besvara<br />
men det är viktigt att inte fokusera på<br />
de svåraste frågorna utan att börja med det<br />
som är självklart och lönsamt.<br />
SAMHÄLLSMÅL<br />
I Sverige har vi ett miljömål som innebär<br />
att mängden avfall inte ska öka, vilket det<br />
ändå gör. EU har i ett direktiv, 2008/98/<br />
EG om avfall, förebyggande som högsta<br />
prioritet. EU ställer också krav på att alla<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
medlemsstater ska ta fram program för förebyggande<br />
av avfall, ett arbete som Naturvårdsverket<br />
har påbörjat Där är byggsektorns<br />
avfall utpekat som en av de prioriterade<br />
kategorierna av avfall.<br />
PENGAR ATT SPARA<br />
Att förebygga avfall innebär även en besparing,<br />
det visar erfarenheter från projekt<br />
i Storbritannien. Kostnaderna kan minskas<br />
med motsvarande 0,2 – 0,8 procent av<br />
produktionskostnaden.<br />
HINDRA ATT AVFALL UPPSTÅR<br />
Att förebygga avfall innebär båda att<br />
minska mängden avfall som uppstår och<br />
mängden farliga ämnen i avfallet. I rapporten<br />
ges ett antal exempel på vad det<br />
kan innebära:<br />
p Utformning av byggnaden<br />
– att utforma en byggnad så att mindre<br />
mängd avfall uppstår när den byggs,<br />
till exempel genom att anpassa till<br />
standardmått.<br />
p Materialval<br />
– att minska avfallets farlighet genom<br />
att välja byggprodukter som inte<br />
innehåller farliga ämnen.<br />
p Byggmetoder<br />
– till exempel genom att möjliggöra användning<br />
av prefabricerade delar.<br />
p Logistik och materialhantering<br />
– att arbeta med materialpla<strong>ner</strong>ing så<br />
att mängden skadat material och<br />
svinn minskar.<br />
p Åtgärder för att minska mängden byggfel<br />
och skador på färdigbyggda delar.<br />
CHECKLISTOR<br />
Rapporten vänder sig till alla aktörer, även<br />
om beställare och entreprenör fått egna avsnitt.<br />
I dessa avsnitt finns även checklistor<br />
med förslag till åtgärder i olika skeden<br />
samt vem som ska ansvara för uppgifterna.<br />
Projektören har i sitt arbete en stor del i<br />
möjligheten att reducera byggavfallet, något<br />
som betonas på flera ställen i rapporten.<br />
■<br />
källa:<br />
Rapporten »Att minska byggavfallet – En metod<br />
för att förebygga avfall vid byggande«.<br />
35
HUSBYGGNAD<br />
Enkel mikrovågstorkning<br />
kräver säker metod<br />
Idag finns tre registrerade företag med tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
att få utföra mikrovågstorkning. Det ger en<br />
garanti på att torkningsmetoden utförs på ett säkert och riktigt<br />
sätt. Trots att det är en enkel och snabb arbetsmetod så krävs<br />
kunskap och förutsättningar att arbeta med mikrovågor.<br />
TEXT: CECILIA JONDELL.<br />
Mikrovågorna är samma typ av elektromagnetiska<br />
vågor som förekommer<br />
i samband med mobiltelefoni. Snabba<br />
molekylsvängningar gör att en värmeutveckling<br />
uppstår av kraftig friktion inne i<br />
det fuktiga materialet och fukten som där<br />
av förångas, söker sig ut mot den kallare<br />
omgivningen.<br />
E<strong>ner</strong>gin kan helt koncentreras till det<br />
fuktskadade materialet och därför blir<br />
torkningen mycket snabb och effektiv.<br />
Mikrovågorna och den uppkomna vär-<br />
Råd till föreskrifterna från Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
meutvecklingen har inte visat på skador på<br />
behandlat material.<br />
ENKEL METOD ATT UTFÖRA<br />
Metoden är effektiv och på ett par dagar<br />
kan man torka upp fuktiga golv och väg-<br />
För att få utöva torkmetoden har Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram nya föreskrifter med stöd av 7 och 12 §§ strålskyddsförordningen<br />
(1988:293), som innebär tillstånd från myndigheten att få utföra torkningsmetoden.<br />
Särskild dispens kan ges ut om det finns särskilda skäl och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts.<br />
För att underlätta hur mikrovågstorkning ska utföras så att det blir på ett säkert sätt, har strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram allmänna råd<br />
för tillämpningen av föreskrifterna som hjälp på vägen.<br />
Utdrag ur de allmänna råden innehåller:<br />
p Till 3§: Att visa dokumentation om utbildningar om mikrovågstorkning samt ruti<strong>ner</strong> som gäller för arbetet.<br />
p Till 4§: Att lokaler är oåtkomliga genom att de övervakas eller har försetts med ett separat lås. Utrymmet för torkning kan byggas in och<br />
avskärmas likt ett låst utrymme eller oåtkomligt utrymme. Varningsskyltar och skriftlig information.<br />
p Till 5§: Att beakta om mikrovågornas ökade utbredning och där en planritning ska finnas att tillgå.<br />
p Till 6§: Mätningar ska göras med instrument som ger samma utslag oavsett hur det hålls i mikrovågsfältet och bör vara spårbart kalibrerat.<br />
Kontrollmätningar bör göras i samband med mikrotorkningsarbetet.<br />
p Till 7§: Ansökan och anmälan till Strålskyddsmyndigheten.<br />
p Till 8§: Varningssymbol och varningstext ska utformas i fastigheten där mikrovågstorkning utförs.<br />
Tillsyn och kontroll<br />
Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som är tillståndsgivare och utövar tillsyn som sker bland annat genom:<br />
p Inspektio<strong>ner</strong> vid torkning.<br />
p Kontroll av de mätningar som den som torkar utför.<br />
p Information och utbildning.<br />
Teknisk beskrivning av våglängden<br />
Våglängden är ungefär 12 centimeter och frekvensen 2,45 GHz. Det betyder att mikrovågorna pulserar 2,45 miljarder gånger per sekund.<br />
Varje ny puls tvingar vattenmolekylerna till ett polbyte, som innebär att den elektriska laddningen ändras 2,45 miljarder gånger per sekund<br />
och med mycket snabba molekylsvängningar som följd.<br />
36 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
gar i bland annat betong eller tegel. Ett<br />
flerbostadshus med vattenskador kan alltså<br />
få skadan reparerad på betydligt kortare<br />
tid än med en mer traditionell metod.<br />
En utrustning som med MicroZ-Metho,<br />
kan skötas av en person. Eftersom mikrovågsmaskinen<br />
förflyttar sig automatiskt på<br />
hjul till sina torkpositio<strong>ner</strong> längs en specialkonstruerad<br />
räls, sköter den sig till stor<br />
del själv.<br />
Förflyttningen styrs av en timer, och<br />
med hjälp av flera maski<strong>ner</strong> som körs samtidigt,<br />
kan även stora ytor torkas. Att maski<strong>ner</strong>na<br />
körs på automatik gör att torkningen<br />
kan bestämmas i tid och pågå dygnet<br />
runt.<br />
Mikrovågsmaskinen kan även arbeta<br />
vertikalt och därmed användas vid torkning<br />
av väggar. Maskinen kompletteras<br />
med en specialkonstruerad vagn som jobbar<br />
vertikalt och med bibehållen automatik.<br />
CHECKLISTA FÖR ATT PÅBÖRJA ARBETET<br />
Innan ett säkert arbete påbörjas med mikrovågstorkning<br />
kan några punkter vara ett<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
sätt att checka av hur arbetet ska läggas<br />
upp.<br />
Förberedelser och mätningar:<br />
p För varje torkuppdrag upprättas en<br />
driftjournal<br />
p Fukten indikeras och skadan lokaliseras<br />
p Räls och MicroZ-maski<strong>ner</strong> placeras ut<br />
p Skyddsfolie monteras upp och torkningen<br />
kan starta<br />
p Mikrovågskontroll av skyddsfoliens effektivitet<br />
p Nolltolerans av läckage eftersträvas<br />
p Efter avslutad torkning utförs fuktmätning<br />
p Överenskommet RF-värde skall uppfyllas<br />
p Ytan bör svalna innan golvläggning<br />
KRAV FÖR TILLSTÅND<br />
Krav på tillståndet finns sedan 1 mars 2012<br />
och är begränsat till max tre år. De Krav<br />
och förutsättningar som ställs för att få ett<br />
tillstånd är att du som använder mikrovågstorkning<br />
i din verksamhet ska:<br />
p ha tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten,<br />
från och med den 1 mars 2012,<br />
p ha god kännedom om hur utrustningen<br />
ska hanteras, hur man mäter mikrovågor<br />
och de olika risker som kan vara förenade<br />
med mikrovågstorkning,<br />
p se till att människor eller husdjur inte<br />
vistas i utrymmen där mikrovågor överstiger<br />
gränsvärdet,<br />
p se till att utrymmen där mikrovågor kan<br />
överstiga gränsvärdet är låsta eller på annat<br />
sätt oåtkomliga för obehöriga,<br />
p sätta upp skyltar med varningssymbol,<br />
varningstext och kontaktinformation<br />
utanför det utrymme som torkas,<br />
p regelbundet kontrollmäta i omgivande<br />
lokaler,<br />
p protokollföra mätresultaten i en driftsjournal.<br />
■<br />
källa:<br />
www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Ommyndigheten/Aktuellt/Nyheter/Tillstandkravs-for-mikrovagstorkning/<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123070<br />
Lättare att låna till hus på landet<br />
Det ska bli lättare att finansiera husdrömmen i glesbygd. Regeringen har nämligen beslutat att förbättra<br />
villkoren i den statliga kreditgarantin för att bygga bostäder.<br />
TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: ANDERS WESTER<br />
Problemet för de som vill bygga hus i<br />
glesbygd är att marknadsvärdet på<br />
många ställen är lägre än byggkostnaderna.<br />
Då är det svårt att få lån från banken<br />
utan statlig kreditgaranti.<br />
Det tidigare takbeloppet på 10 000 kronor<br />
per kvadratmeter uppvärmd boarea<br />
höjs nu till 16 000 kronor. Samtidigt tas<br />
den övre beloppsgränsen på två miljo<strong>ner</strong><br />
kronor per lägenhet bort.<br />
BKN<br />
Statliga kreditgarantier för lån till bostäder<br />
sköts av Statens bostadskreditnämnd,<br />
BKN. Det är en försäkring som långivare<br />
kan teckna för lån till nybyggnad av bostäder,<br />
men även till ombyggnad av bostäder<br />
och vid förvärv av fastighet som ombildas<br />
till kooperativ hyresrätt.<br />
Det ska bli lättare att finansiera husdrömmen på landsbygden.<br />
Garantin ger långivaren ett skydd mot<br />
kreditförluster och minskar behovet av<br />
topplån eller egen kapitalinsats för den<br />
som bygger.<br />
Garantin regleras genom förordning<br />
(2004:105) om statlig kreditgaranti för lån<br />
för bostadsbyggande med mera. ■<br />
37
HUSBYGGNAD<br />
Väggelement av<br />
glas och trä i passivhus<br />
I de första passivhusen användes små fönster. En frågeställning i Glafos projekt »Glas och trä i<br />
samverkan – innovativa byggprodukter med mervärde« var om man kunde ha projektets bärande<br />
glaskonstruktion i ett passivhus.<br />
TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: DICK GILLBERG<br />
Ivintras berättade BygginfoPM om projektet<br />
»Glas och trä i samverkan – innovativa<br />
byggprodukter med mervärde«.<br />
I projektet har tre olika prototyper för<br />
byggprodukter i glas och trä konstruerats<br />
och testats på olika sätt, främst ur hållfasthetssynpunkt.<br />
De tre prototyperna utgjordes<br />
av:<br />
p glas och träpelare<br />
p glas och träbalk<br />
p väggelement av glas och trä.<br />
Glafo har nu gett ut en rapport som<br />
fokuserar på det delprojekt som behandlar<br />
e<strong>ner</strong>gi- och miljöfrågor, med kortfattade<br />
referenser till delprojekten:<br />
p lim, stabilitet och bärförmåga<br />
p arkitektur och förvaltning.<br />
PASSIVHUS<br />
I delprojektet som behandlar e<strong>ner</strong>gi- och<br />
miljöfrågor har den väggprototyp som<br />
togs fram använts som underlag för e<strong>ner</strong>giberäkningar.<br />
Två varianter av väggelementet har jämförts<br />
med en bra treglas isolerruta. Beräk-<br />
Ett väggelement där glaset är den bärande komponenten och trädelen används för infästning.<br />
ningarna visar att det är fullt möjligt att använda<br />
ett väggelement av glas och trä i ett<br />
passivhus när det gäller e<strong>ner</strong>giförbrukning.<br />
En svårighet, som även gäller stora, vanliga<br />
fönster, är att det blir för varmt inne<br />
under sommarhalvåret. En solskyddsbe-<br />
Välkommen - 2012! Nu är det hög tid att pla<strong>ner</strong>a in höstens kurser.<br />
Kontrollansvarig Grundkurs N/K KA Uppdateringskurs N/K Nyheter i BBR för VVS OVK-utbildning<br />
Ystad 28-30 augusti Stockholm 21-22 augusti Malmö 18 september 21-22 november<br />
Stockholm 11-13 september Karlstad 4-5 september Stockholm 24 september<br />
Uddevalla 19-21 september Malmö 17-18 september Göteborg 10 oktober<br />
Helsingborg 16-18 oktober Helsingborg 27-28 september<br />
Göteborg 27-29 november Göteborg 1-2 oktober Entreprenadjuridik AB/ABT<br />
Stockholm 11-12 oktober Malmö 4 september Umeå 11 september<br />
Örebro 22-23 oktober Linköping 1 november Stockholm 7 november<br />
Skyddsrumsdagarna Göteborg 14 november<br />
Genomförs under november månad. Se hemsidan.<br />
Skyddsrumskurser genomförs i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.<br />
För frågor kontakta Håkan Jansson på hakan@byggutbildarna.eu eller mobil 070-229 18 05<br />
Information om övriga kurser finns på www.byggutbildarna.eu<br />
Byggutbildarna Gathes väg 80 439 36 Onsala 0300-60180<br />
läggning räcker inte utan det krävs ytterligare<br />
solskydd, som exempelvis en exteriör<br />
solskyddsväv eller ett elektrokromt belagt<br />
glas från Sage. ■<br />
Kurser 2012
Vi kan bygga mycket effektivare<br />
Sverige klarar att bygga upp till 75 000 bostäder per år om produktionsprocessen blir effektivare.<br />
Det framhöll NCC vid <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>s Trenddagen tidigare i år.<br />
TEXT: CECILIA JONDELL. FOTO: HARALD HOLM<br />
Flera talare höll med om att samhällsbyggandet<br />
måste bli mer effektivt och<br />
förslagen var många.<br />
I dag byggs omkring 20 000 lägenheter<br />
per år vilket är alldeles för lite med tanke<br />
på tillväxten i storstäderna. Snarare<br />
30 000–35 000 lägenheter behöver byggas<br />
varje år i Sverige.<br />
SLÖSERI ETT AV PROBLEMEN<br />
Närmare 35 procent av produktionskostnaderna<br />
i bygg- och anläggningsprojekten<br />
slösas bort av slarv, felaktigheter och dålig<br />
pla<strong>ner</strong>ing. Den siffran har Per-Erik Josephson<br />
från Chalmers redovisat.<br />
Han var en av de talare som hade exempel<br />
på hur man kan höja produktivitetsutvecklingen<br />
och några av de »nio nycklar« i<br />
hans lösning var att:<br />
p förkorta ledtider<br />
p förbättra upphandlingssystemet<br />
p standardisera mer för ökad upprepning<br />
och lärande<br />
p skapa ett gemensamt resurssnålt mätsystem.<br />
KOMMUNENS ROLL<br />
Gunilla Glasare, chef för tillväxt och samhällsbyggnad<br />
på Sveriges Kommu<strong>ner</strong> och<br />
Landsting, SKL, tog upp vad kommunen<br />
har för inflytande i byggandet.<br />
– Kommunen kan påskynda handläggningsprocessen<br />
med ett snabbare handläggande.<br />
Men det är det höga antalet överklagande<br />
som ofta gör processen trög, säger<br />
Gunilla Glasare.<br />
MÄNNISKOR ÄR DEN VIKTIGA LÄNKEN<br />
Erik Alteryd, vd för Veidekke Entreprenad,<br />
ansåg att det är sammansättningen av<br />
människor som avgör hur kostnadseffektivt<br />
ett bygge blir. Han talade om medarbetares<br />
involvering och arbetssätt, och tekniken.<br />
Slutsatsen var att systematisera för ett effektivare<br />
byggande och att ett gemensamt<br />
regelverk också gynnar effektiviteten.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Detaljpla<strong>ner</strong>na ligger på kommu<strong>ner</strong>na men det är marknaden som avgör om det blir byggt, säger Gunilla<br />
Glasare på SKL.<br />
STÖRRE SVÄNGNINGAR<br />
OCH DÄMPAD TILLVÄXT<br />
Om fem år är bostadsbristen ännu större<br />
än i dag, framför allt i storstadsregio<strong>ner</strong>na,<br />
säger Rolf Persson, analytiker på Industrifakta.<br />
Han gav några slutsatser för hur trenden<br />
inom samhällsbyggandet ser ut fram till år<br />
2015.<br />
– Investeringar i kommersiella lokaler,<br />
som stadigt har hållt sig uppe på marknaden,<br />
kommer att gå ned 15–20 procent.<br />
En helhetssyn för att tillgodose fler som<br />
behöver bo bör vara mer anpassat till olika<br />
gruppers behov.<br />
– Idag byggs det bostäder med en för<br />
hög standardnivå. Hyrorna i allmännyttan<br />
har en smärtgräns på maximalt 15 procents<br />
höjning.<br />
BYGG DEN KVALITET VI HAR RÅD MED<br />
Joakim Palme, instituet för framtidsstuder<br />
vid Uppsala universitet hade också synpunkter<br />
på ett allt för dyrt boende.<br />
– Investera brett, bygg i den kvalitet vi<br />
har råd med. Studentboende till exempel<br />
klarar en betydligt lägre standard, säger<br />
Joakim Palme vid Uppsala Universitet.<br />
Nya koncept behövs som sänker kostnaderna<br />
och får fart på nybyggnad och renovering.<br />
Rolf Persson gav några exempel<br />
som kan förbättra processen:<br />
p mer skräddarsydd byggmaterialdistribution<br />
p större användning av BIM som ökar<br />
och lyfter kvaliteten och ger ett mer effektivt<br />
byggande<br />
p elektronisk upphandling sänker kostnader.<br />
■<br />
39
HUSBYGGNAD<br />
Utökad tillämpning av eurokoder<br />
Boverket har gett ut en remiss med förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd<br />
om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.<br />
TEXT: ULF SÖDERLUND. FOTO: CONAIRGROUP<br />
Våra nationella konstruktionsregler, BKR, ersattes fullt ut av<br />
eurokoder den 1 januari 2011 (med viss övergångstid) genom<br />
en ny författning, EKS, Boverkets föreskrifter och allmänna råd<br />
om tillämpning av eurokoder.<br />
I dagsläget täcker EKS inte alla eurokoddelar, det finns fortfarande<br />
några kvar att införliva i systemet. Boverket har nu gett ut en<br />
remiss med förslag på kompletteringar.<br />
Tidigare har det inte funnits mycket skrivet om silon i våra svenska regler men<br />
nu kommer mer regler i en reviderad EKS.<br />
Samtidigt föreslås det förtydliganden och ändringar i några befintliga<br />
regler samt redaktionella ändringar i övriga texter.<br />
KOMPLETTERANDE EUROKOD<br />
I föreliggande förslag kompletteras EKS med nya eurokoddelar<br />
om laster och verifieringsmodeller för:<br />
p silos<br />
p behållare<br />
p cister<strong>ner</strong><br />
p kranbanor.<br />
ÖVRIGA REVIDERINGAR<br />
Boverket föreslår också att några befintliga regler ändras eller förtydligas,<br />
bland annat:<br />
p tillämpningsområde för EKS<br />
p reduktion av limträbalkars tvärsnitt till följd av sprickbildning<br />
p lastnedräkning och partialkoefficienter för murverk.<br />
IKRAFTTRÄDANDE<br />
De reviderade konstruktionsreglerna kommer att heta EKS 9.<br />
Tanken är att de ska träda i kraft 1 januari 2013, men att äldre bestämmelser<br />
ska få tillämpas vid bygglov, anmälan och byggstart<br />
fram till 1 juni 2013.<br />
REMISSVAR<br />
Boverket önskar synpunkter på remissen senast den 17 maj 2012.<br />
Verket vill helst ha in remissynpunkterna inskrivna i avsedd mall,<br />
med e-post till Stina Jonfjärd. ■<br />
BYGGTJÄNSTKONSULTER OCH SPECIALISTER<br />
ANNA BJÖRS<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
anna.bjors@byggtjanst.se<br />
LARS ELOFSON<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
lars.elofson@byggtjanst.se<br />
RUDI JELINEK<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
rudi.jelinek@byggtjanst.se<br />
GÖRAN CARLSSON<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
goran.carlsson@byggtjanst.se<br />
MIKAEL FORSBERG<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
mikael.forsberg@byggtjanst.se<br />
LENA RASK<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
lena.rask@byggtjanst.se<br />
40 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Feelgoodlitteratur<br />
för hus.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
HUSBYGGNAD<br />
Byggnadsfysik. Vårt lands klimat kräver att vi tillför värme under stora delar av året.<br />
Men också kyla under vissa perioder. Byggnadsfysik handlar om alla de aspekter<br />
som påverkar innemiljö, e<strong>ner</strong>gianvändning, beständighet och miljöpåverkan.<br />
Vandrande fukt Strålande värme.<br />
357 kr + moms.<br />
Denna populärvetenskapliga bok ger på ett<br />
lustfyllt sätt insikter i byggnadsfysik – läran<br />
om värme, luft och fukt i byggnadens klimatskal.<br />
Här förklaras hur och varför byggnader<br />
ska konstrueras på ett visst sätt och varför<br />
vissa byggnadskonstruktio<strong>ner</strong> lätt blir fuktskadade<br />
eller e<strong>ner</strong>gislösande och varför det<br />
nns sjuka hus.<br />
Praktisk byggnadsfysik<br />
413 kr + moms.<br />
Här beskrivs ett antal skadefall som har en<br />
byggnadsfysikalisk förklaring. Dessutom<br />
redovisas olika byggnadsdelar och anslutningar<br />
mellan dessa med tanke på byggnadsfysik,<br />
samt teorier för värme och fukt. Boken<br />
vänder sig främst till högskolestudenter på<br />
väg- och vattenbyggnad, arkitektur, lantmäteri<br />
samt brandingenjörslinjen.<br />
Fukthandbok.<br />
639 kr + moms.<br />
Fuktskador beror ofta på att be ntlig kunskap<br />
inte nått ut till praktisk användning. Fukthandbok<br />
ger en samlad information om fukt och<br />
fuktproblem, samt om hur olika konstruktio<strong>ner</strong><br />
kan lösas med hänsyn till fuktpåverkan.<br />
En stor del av boken ägnas åt fukttekniska<br />
bedömningar av byggnadsdelar.<br />
Tillämpad byggnadsfysik<br />
473 kr + moms.<br />
Boken behandlar tillämpningen av byggnadsfysiken,<br />
anpassad till nya svenska normer och<br />
EUs direktiv om hus-byggande och e<strong>ner</strong>gihushållning.<br />
Syftet är att skapa förståelse för<br />
den byggnadsfysikaliska funktionen, speciellt<br />
fuktsäkerhet och e<strong>ner</strong>gieffektivitet. Fjärde<br />
utgåvan är uppdaterad med Boverkets<br />
senaste revideringar i byggnormen.<br />
byggtjanst.se – bygg- och fastighetsproffsens egen bokhandel.<br />
E<strong>ner</strong>gihandboken.<br />
295 kr + moms.<br />
Ett verktyg för dig som vill ta kontroll över e<strong>ner</strong>gihanteringen.<br />
Boken går igenom tekniska<br />
installatio<strong>ner</strong> där en e<strong>ner</strong>gieffektivisering är lönsam<br />
att genomföra. Här hittar du fakta i form av<br />
tabeller och diagram och underlag för jämförelser<br />
mellan olika teknik-, miljö och e<strong>ner</strong>gival.<br />
Byggnaders klimatskärm.<br />
348 kr + moms.<br />
Byggnaders klimatskärm visar hur man utifrån<br />
de nierade funktionskrav för byggnadsdelar<br />
bygger upp en byggnads klimatskärm och<br />
samtidigt uppfyller föreskrivna mål om fuktsäkerhet,<br />
e<strong>ner</strong>gieffektivitet och beständighet.<br />
Lämpar sig som lärobok inom husbyggnadsteknik<br />
för arkitekter, ingenjörer med era.<br />
41
ENERGI<br />
Förnybara e<strong>ner</strong>gikällor spelar en stor roll i framtidens e<strong>ner</strong>gieffektiva byggnader.<br />
NNE-byggnader i Sverige<br />
I samband med revideringen av EU-direktivet om byggnaders e<strong>ner</strong>giprestanda, skärptes kravet på<br />
nya byggnader i EU:s medlemsstater. Begreppet nära noll-e<strong>ner</strong>gibyggnader infördes och skapade<br />
förväntningar i byggbranschen. Från och med 2021 ställs krav på att alla nya byggnader ska vara<br />
just nära-nolle<strong>ner</strong>gibyggnader. Hur kravet ska införas i svensk lagstiftning diskuteras nu.<br />
TEXT: VERONICA EADE. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS, ANDERS WESTER<br />
E<br />
uropaparlamentets och -rådets direktiv<br />
2002/91/EG om byggnaders<br />
e<strong>ner</strong>giprestanda, EPBD, kom redan<br />
2002. Direktivet omfattar bland annat<br />
krav på e<strong>ner</strong>gihushållningsregler i nationell<br />
byggnorm, krav vid ändring av byggnad,<br />
e<strong>ner</strong>gicertifiering av byggnader och<br />
funktionskontroll av ventilationssystem.<br />
2009 revideras direktivet om byggnaders<br />
e<strong>ner</strong>giprestanda och 2010 antogs de nya<br />
kraven, 2012/31/EG. Det krav som fått<br />
mest uppmärksamhet är direktivets artikel<br />
9, som säger att alla nya byggnader ska<br />
vara nära-nolle<strong>ner</strong>gibyggnader, NNEbyggnader,<br />
från och med 2021. För offentliga<br />
myndigheter gäller kravet från och<br />
med 2019.<br />
NNE-BYGGNADER<br />
En NNE-byggnad är en byggnad som<br />
p använder så lite e<strong>ner</strong>gi som möjligt<br />
p i huvudsak använder förnybara e<strong>ner</strong>gikällor<br />
p gärna försörjs med närproducerad e<strong>ner</strong>gi.<br />
Eftersom EPBD är ett ramdirektiv, är det<br />
upp till medlemsstaterna själva att bestäm-<br />
42<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
ma vad som är lite och hur mycket i huvudsak<br />
är. För att främja NNE-byggnader<br />
ska medlemsstaterna dessutom lägga upp<br />
strategier och handlingspla<strong>ner</strong> för genomförande.<br />
SVERIGES SVAR PÅ NNE-BYGGNADER<br />
Under hösten 2011 publicerade regeringen<br />
en promemoria, som föreslog hur Sveriges<br />
krav på NNE-byggnader skulle vara formulerade.<br />
Byggbranschen stod nästan enhälligt<br />
upp och kritiserade förslaget. Branschen<br />
tyckte att kravet var alldeles för lågt<br />
ställt. I princip var Boverket de enda som<br />
stödde förslaget i sin helhet.<br />
Grundinställningen i promemorian var<br />
att en byggnad uppfyllde kravet på att vara<br />
en NNE-byggnad om den klarade kravet<br />
som ställs på nya byggnader i Boverkets<br />
byggregler, BBR 19. E<strong>ner</strong>gikraven i BBR<br />
19 börjar gälla 2013 och innebär en skärpning<br />
med 20kWh/m 2 *år för både bostäder<br />
och lokaler. Det skulle alltså innebära att<br />
kravet på en NNE-byggnad från 2021 var<br />
på samma nivå som nybyggnadskravet<br />
2013.<br />
MASSIV KRITIK FRÅN BRANSCHEN<br />
Regeringens promemoria fick ett starkt<br />
gensvar från branschen och regeringen<br />
fick pla<strong>ner</strong>a om. I en skrivelse, som publicerades<br />
i mars 2012, gjorde regeringen en<br />
helomvändning och beskrev en ny strategi<br />
för införandet av NNE-byggnader. Man<br />
hade lyssnat på branschens kritik, men lovade<br />
inte för mycket.<br />
REGERINGENS FÖRSLAG<br />
TILL HANDLINGSPLAN<br />
Den handlingsplan som nu presenterades<br />
innehåller 4 hörnstenar:<br />
1 den svenska tillämpningen av begreppet<br />
nära-nolle<strong>ner</strong>gibyggnad<br />
2 åtgärder för att främja genomförandet<br />
3 etappmål och kontrollstatio<strong>ner</strong> till 2015<br />
4 förnybar e<strong>ner</strong>gi i nära-nolle<strong>ner</strong>gibyggnader<br />
I princip säger regeringen att e<strong>ner</strong>gihushållningskraven<br />
i den svenska byggnormen<br />
har skärpts successivt de senaste fem<br />
åren. Byggbranschen har följt med i utvecklingen<br />
och med de remissvar som<br />
branschen lämnade till promemorian,<br />
finns ingen anledning att tro att ytterligare<br />
förbättringar av nya byggnaders e<strong>ner</strong>giprestanda<br />
inte kan göras framöver.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Nära-nolle<strong>ner</strong>gibyggnader ska ha hög e<strong>ner</strong>giprestanda och i huvudsak försörjas med förnybara e<strong>ner</strong>gikällor.<br />
Närproducerat är ett plus.<br />
Direktivets definition<br />
av nära-nolle<strong>ner</strong>gibyggnad.<br />
nära-nolle<strong>ner</strong>gibyggnad: en byggnad som har mycket hög e<strong>ner</strong>giprestanda, som bestämts<br />
i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden e<strong>ner</strong>gi<br />
som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av e<strong>ner</strong>gi från förnybara e<strong>ner</strong>gikällor, inklusive<br />
e<strong>ner</strong>gi från förnybara e<strong>ner</strong>gikällor som produceras på plats, eller i närheten.<br />
Regeringen vill däremot inte sätta en kravnivå<br />
för NNE-byggnaderna i dagsläget. Istället<br />
vill man skapa utrymme för demonstrationsprojekt<br />
som ska visa vägen. Och<br />
visa hur e<strong>ner</strong>gisnålt det är möjligt att bygga<br />
och ändå behålla en god ekonomi i projektet.<br />
För att följa utvecklingen behövs etappmål<br />
och kontrollstatio<strong>ner</strong>, liksom för arbetet<br />
med miljömål ge<strong>ner</strong>ellt. Den första<br />
kontrollstationen ska, enligt förslaget vara<br />
år 2015. Då kan man göra en första utvärdering<br />
och bedöma om Sverige är på rätt<br />
väg.<br />
Försörjningen med förnybar e<strong>ner</strong>gi anser<br />
regeringen att Sverige redan uppfyller, då<br />
vi redan idag har en hög andel förnybara<br />
e<strong>ner</strong>gikällor i e<strong>ner</strong>gisystemet.<br />
VAD HÄNDER NU?<br />
Den 9 juli 2012 tog regeringen ett beslut<br />
om handlingsplanen för främjande av<br />
NNE-byggnader. Vid Bygginfo PMs<br />
tryckning hade ärendet ännu inte behandlats.<br />
I skrivelsen påpekar regeringen möjligheten<br />
att ta egna beslut om vilka byggnader<br />
som ska omfattas av krav på NNEbyggnad.<br />
I direktivet finns formuleringar<br />
som till och med låter medlemsstaterna<br />
slopa kravet i sin helhet om det inte tillför<br />
något till e<strong>ner</strong>gieffektiviteten i nationell<br />
byggnorm eller om det anses vara ekonomiskt<br />
orimligt.<br />
Vad Sverige egentligen väljer för väg, får<br />
vi snart veta. ■<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123030<br />
43
ENERGI<br />
Genom att ta med sig erfarenheter från tidigare byggprojekt, är det lättare att bygga e<strong>ner</strong>gieffektivt och med god kvalitet idag.<br />
Kretsloppsrådets översikt – E<strong>ner</strong>gieffektiva byggnader<br />
Hur e<strong>ner</strong>gieffektivt<br />
är dagens byggande?<br />
Samhället har formulerat mycket ambitiösa e<strong>ner</strong>gimål. Mellan 1995 och 2050 ska den genomsnittliga<br />
e<strong>ner</strong>gianvändningen (per kvadratmeter) i princip halveras. Det innebär höga krav på e<strong>ner</strong>gieffektivitet<br />
i ny- och ombyggda hus.<br />
TEXT: VERONICA EADE. FOTO: HARALD HOLM<br />
Hur e<strong>ner</strong>gieffektivt är då dagens byggande?<br />
För att svara på den frågan<br />
har Kretsloppsrådet publicerat 15 goda exempel<br />
på e<strong>ner</strong>gieffektiva ny- och ombyggnader.<br />
Projekten omfattar både bostäder<br />
och lokaler och tillhör de bästa som sektorn<br />
har levererat fram till 2010.<br />
HÖGA KRAV PRESTANDA OCH UTFÖRARE<br />
Projekten kännetecknas av<br />
p Höga ambitio<strong>ner</strong><br />
p Kompetenta beställare, konsulter och<br />
entreprenörer<br />
p Hög motivation och noggrannhet i alla<br />
led.<br />
Kravet på projekten har varit<br />
p Bra e<strong>ner</strong>giprestanda och lågt värmebehov,<br />
verifierad med statistik<br />
p De ska ha varit i drift i mer än två år<br />
p Repeterbara projekt – ej »experimentbyggande«<br />
p Robusta system och kända tekniker<br />
med låg risknivå<br />
SNABB UTVECKLING<br />
EFTER ENERGIKRISERNA<br />
Den e<strong>ner</strong>gieffektivisering som följde efter<br />
oljekriserna på 1970-talet gick framför allt<br />
ut på att minska oljeberoendet. Hårdare<br />
krav på byggnaders värmeisolering ställdes<br />
i byggnormen SBN 75, som trädde i kraft<br />
1978. Dessutom ställdes för första gången<br />
krav på byggnaders lufttäthet, vilket var<br />
unikt i världen. Tyvärr ställdes samtidigt<br />
inga tydliga krav på byggnaders ventilation,<br />
vilket kom ett par år senare i följande<br />
norm, SBN 80. Speciella, hårdare krav för<br />
direktelvärmda småhus kom 1984. Dessa<br />
kom att gälla för alla nya byggnader genom<br />
Nybyggnadsreglerna från 1991. I<br />
princip har denna kravnivå bibehållits<br />
fram till idag.<br />
VÄRMEÅTERVINNING PÅ 1970-TALET<br />
Under 1970-talet och början på 1980-talet<br />
44<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
utvecklades en rad produkter för att återvinna<br />
ventilationsvärmen, som ventilationsvärmeväxlare<br />
och olika typer av värmepumpar.<br />
Solfångare i form av svartmålade<br />
radiatorer presenterades i slutet på<br />
1970-talet och utvecklades sedan snabbt.<br />
DEMONSTRATIONSPROJEKT<br />
FÖR LÅNGSAMMA<br />
Ett stort antal experimentprojekt genomfördes<br />
under 1980-talet med mer eller<br />
mindre lyckat resultat. Områden kopplade<br />
till säsongslager för solvärme provades.<br />
Provhus med »dynamisk« värmeisolering<br />
uppfördes. Olika åtgärder för att minska<br />
eller flytta e<strong>ner</strong>gianvändningen provades,<br />
samt byte av e<strong>ner</strong>gislag för uppvärmning.<br />
En slående faktor är att under processen<br />
med demonstrations- och experimentbyggande,<br />
hin<strong>ner</strong> förutsättningarna ändras.<br />
Från att minska oljeberoendet, vilket oftast<br />
skedde på bekostnad av en högre elanvändning,<br />
till att spara på el.<br />
HUR SKA VI NÅ MILJÖMÅLEN?<br />
Enligt det nationella miljömålet »God bebyggd<br />
miljö« ska e<strong>ner</strong>gianvändningen i<br />
byggnadssektorn halveras fram till år 2050.<br />
När nu fasadrenoveringar i stor omfattning<br />
står för dörren i 1950–1970-tals-bebyggelsen<br />
kan vi troligen inte nå detta mål<br />
om vi inte tar vara på tillfället att tilläggsisolera<br />
samtidigt.<br />
Aktuella åtgärder är i stort desamma<br />
som förut, vilket tabell 1 nedan visar. Men<br />
belysning och apparater som vitvaror,<br />
fläktmotorer och pumpar har blivit eleffektivare.<br />
Nya skikt på fönster har utvecklats<br />
med bättre färgåtergivning och slitstyrka.<br />
Solfångare och solceller har kommit<br />
närmare lönsamhet vid tillämpning<br />
men sker fortfarande i liten skala.<br />
ERFARENHETER BÖR VISA VÄGEN<br />
Slutsatsen är att vi måste använda våra erfarenheter<br />
från tidigare för att nå e<strong>ner</strong>gimålet<br />
och åstadkomma varaktig låg e<strong>ner</strong>gianvändning<br />
i befintliga flerbostadshus,<br />
med bibehållet eller förbättrat inomhusklimat.<br />
E<strong>ner</strong>gieffektivisering måste dessutom<br />
ingå i ett vidare perspektiv där även förutsättningarna<br />
för effektiv e<strong>ner</strong>gitillförsel<br />
och -distribution och produktion för el<br />
och värme räknas in, så att resurseffektiviteten<br />
är hög och miljöpåverkan minimeras.<br />
Några av projekten som presenteras i<br />
rapporten är bostadsområdena Seglet och<br />
Orrholmen i Karlstad, Hamnhuset i Göteborg<br />
och Kommendörkaptenen i Malmö.<br />
DET GÅR ATT BYGGA MYCKET BÄTTRE<br />
De goda exemplen visar byggprojekt som<br />
har nått väsentligt bättre e<strong>ner</strong>giprestanda<br />
än normal-produktionen från början av<br />
2000-talet.<br />
Samtidigt konstaterar man att:<br />
p I flera fall har de haft svårt att uppnå de<br />
projekterade värdena.<br />
p I flera fall har byggnadernas installa-<br />
Tabell 1. Aktuella e<strong>ner</strong>gisparåtgärder i flerbostadshus byggda mellan 1950–1970-talen.<br />
tionssystem haft inkörningsproblem.<br />
Det gäller framförallt solfångare och<br />
FTX-aggregat.<br />
p I flera fall har delar av uppvärmningse<strong>ner</strong>gin<br />
ersatts med hushållsel vilket försvårar<br />
bedömningen av byggnadernas<br />
e<strong>ner</strong>giprestanda. Data blir svåra att jämföra.<br />
HÖGA AMBITIONER I PROJEKTEN<br />
Förklaringarna till projektens tydligt förbättrade<br />
e<strong>ner</strong>giprestanda är:<br />
p Höga ambitio<strong>ner</strong> i projekten<br />
p Nya krav i byggreglerna<br />
p Marknaden har utvecklats med nya tekniska<br />
koncept och målsättningar.<br />
RECEPT PÅ BRA ENERGIPRESTANDA<br />
En gemensam nämnare för de lyckade<br />
byggnadsprojekten verkar ha varit att säkerställa<br />
en bra klimatskärm och förväntade<br />
prestanda på installatio<strong>ner</strong> genom att:<br />
Vid pla<strong>ner</strong>ing och projektering<br />
p Ställa krav på uppföljning, verifieringspunkter<br />
och dokumentation<br />
p Tillvarata driftsynpunkter och erfarenhetsåterföring<br />
från tidigare projekt<br />
p Tillämpa helhetssyn vid systemdesign.<br />
Vid produktion<br />
p Fullfölja (de goda) tankegångarna från<br />
projekteringen<br />
p Ge information och utbildning till<br />
hantverkare till exempel genom att testa<br />
alla konstruktio<strong>ner</strong> i liten skala innan<br />
Åtgärd Då 1970–1980-talen Nu 2000–2010-talen<br />
Trimning av oljepannor ja sällan<br />
Konvertering av e<strong>ner</strong>gislag till fjärvärme eller elpanna från olja till fjärrvärme eller bergvärmepump<br />
Nedvarvning av fläktar ja normalt inte<br />
Byte av fläktar och pumpar nej ja<br />
Värmeåtervinning på ventilationsluften ja ja<br />
Tätningsåtgärder ja ja<br />
Tilläggsisolering av ytterväggar och vindsbjälklag ja ja<br />
Tilläggsruta ja ja, samt fönsterbyte<br />
Byte av belysning nej ja<br />
Injustering och inreglering ja ja<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012 45
ENERGI<br />
produktionsstart (»bygglabb«)<br />
p Utnyttja täthetsmätning och termografering<br />
som motivationshöjande kontroller<br />
Vid drift<br />
p Noggrann idrifttagning med uppföljning<br />
(funktionsansvar)<br />
p Utbildning av driftspersonal<br />
p Regelbunden kontroll – hitta felkällor<br />
(inte bara symptom).<br />
BEHOV AV RIKTLINJER,<br />
RUTINER OCH VERIFIERING<br />
För att uppnå de höga krav som kommer<br />
att ställas på kommande ny- och ombyggnader<br />
behöver vi systematisera byggprocessen.<br />
Inte minst för att skola in ny personal<br />
i alla led. Detta innebär att vi har<br />
stort behov av att utveckla:<br />
p Gemensamma riktlinjer för e<strong>ner</strong>gieffektivt<br />
byggande<br />
p Ruti<strong>ner</strong><br />
p Checklistor<br />
p Verifikationsprotokoll.<br />
PRODUKT OCH KONCEPTUTVECKLING<br />
Rapporten innehåller också flera kapitel<br />
där erfarenheterna från de olika e<strong>ner</strong>giprojekten<br />
diskuteras i förhållande till pågående<br />
produkt- och konceptutveckling. Viktiga<br />
delområden där en utvecklingspotential<br />
bedöms finnas är:<br />
p Klimatskärm<br />
p Värme och tappvarmvatten<br />
p Komfortkyla<br />
p Ventilation<br />
MINSKAD KONSUMTION<br />
ELLER ÖKAD FÖRSÖRJNING<br />
Rapporten avslutas med en diskussion om<br />
behovet av en avvägning mellan e<strong>ner</strong>gisnålare<br />
byggnader och försörjningsåtgärder<br />
till exempel i form av väl utbyggda<br />
EU-direktiv i samband<br />
fjärrvärmenät samt vilka systemavgränsningar<br />
som ska tillämpas när vi börjar bygga<br />
NNE-byggnader i stor skala. En fullständig<br />
balans mellan en hållbar e<strong>ner</strong>giproduktion<br />
och e<strong>ner</strong>gianvändning är kanske<br />
en utopi – men vi måste fortsätta att<br />
utveckla e<strong>ner</strong>gieffektivare byggnader. ■<br />
källa:<br />
E<strong>ner</strong>gieffektiva byggnader – en översikt från<br />
Kretsloppsrådet (2010)<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123031<br />
År 2007 fattade Europeiska rådet beslut om de så kallade 20-20-20-målen som ska vara uppfyllda<br />
senast år 2020. Målen anger att utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 procent och att<br />
den e<strong>ner</strong>gi som används inom EU till 20 procent ska komma från förnybara e<strong>ner</strong>gikällor samt att<br />
e<strong>ner</strong>gi effektiviseringen ska öka med 20 procent.<br />
TEXT: VERONICA EADE. FOTO: ANDERS WESTER, THORD SKÖLDEKRANS, ULF SÖDERLUND, EUROPAKOMMISSIONEN<br />
Europeiska rådet enades då också om<br />
att EUs insatser på e<strong>ner</strong>giområdet ska<br />
vila på tre pelare: miljömässig hållbarhet,<br />
inklusive bekämpande av klimatförändringar,<br />
konkurrenskraft och ökad försörjningstrygghet.<br />
KLIMAT- OCH ENERGIMÅL TILL ÅR 2020<br />
Regeringens mål för klimat- och e<strong>ner</strong>gipolitiken<br />
till år 2020 är:<br />
p 40 procent minskning av klimatutsläppen.<br />
p minst 50 procent förnybar e<strong>ner</strong>gi.<br />
p 20 procent effektivare e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />
p minst 10 procent förnybar e<strong>ner</strong>gi i<br />
transportsektorn.<br />
Det 40-procentiga klimatmålet gäller jämfört<br />
med 1990 och avser den icke-handlan-<br />
de sektorn, det vill säga de sektorer som<br />
inte ingår EUs utsläppshandelssystem. Utsläppsmålet<br />
gäller till exempel transporter,<br />
bostäder, avfallsanläggningar, jord- och<br />
skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin.<br />
BYGGSEKTORN<br />
För byggnader och anläggningar innebär<br />
klimat- och e<strong>ner</strong>gimålen att de måste utformas,<br />
byggas och förvaltas så att användningen<br />
av ändliga resurser och miljöbelastningen<br />
på grund av e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
minimeras.<br />
E<strong>ner</strong>gihushållning för byggnader och<br />
anläggningar har två utgångspunkter:<br />
a) att minska förbrukningen av ändliga resurser<br />
b) att minska miljöbelastningen t ex i<br />
form av CO 2 -utsläpp.<br />
I dagsläget är det svårt att på ett objektivt<br />
sätt beräkna miljöbelastningen av e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
i sektorn. Olika e<strong>ner</strong>gislag<br />
ger olika tillskott till CO 2 -utsläppen.<br />
KLIMATPÅVERKAN<br />
E<strong>ner</strong>gieffektivisering kan utgöra nästan<br />
hälften av de åtgärder som är nödvändiga<br />
för att uppfylla Sveriges klimatmål fram<br />
till 2020. Rapporter från FN:s klimatpanel<br />
IPCC visar att människan mycket sannolikt<br />
är ansvarig för klimatförändringarna<br />
som kan ge konsekvenser för framtida försörjningssystem<br />
och de naturliga ekosystemen.<br />
Genom att minska e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
och välja en mer hållbar e<strong>ner</strong>gikälla minskas<br />
samtidigt klimatpåverkan.<br />
46 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
EU-DIREKTIV<br />
För att stödja EUs klimat- och e<strong>ner</strong>gimål<br />
har en rad direktiv och förordningar infört.<br />
För e<strong>ner</strong>gi i byggnader och anläggningar<br />
har vi lyft fram några som har stor<br />
betydelse för sektorn:<br />
p Direktivet om byggnaders e<strong>ner</strong>giprestanda<br />
p Ekodesigndirektivet<br />
p E<strong>ner</strong>gimärkningsdirektivet<br />
p Direktivet om främjande av förnybara<br />
e<strong>ner</strong>gikällor<br />
p E<strong>ner</strong>gieffektiviseringsdirektivet<br />
p Kraftvärmedirektivet<br />
p E<strong>ner</strong>gitjänstedirektivet<br />
DIREKTIVET OM BYGGNADERS<br />
ENERGIPRESTANDA (2010/31/EG)<br />
Direktivet om byggnaders e<strong>ner</strong>giprestanda<br />
(EPBD) är ett så kallat ramdirektiv. Det<br />
innebär att medlemsstaterna i EU själva<br />
väljer metod och kravnivåer inom angivna<br />
ramar när direktivet ska föras in i respektive<br />
länders lagstiftning.<br />
I huvudsak innehåller direktivet fem<br />
krav som ska införas i medlemsstaterna:<br />
p En metodik för beräkning av byggnaders<br />
e<strong>ner</strong>giprestanda.<br />
p Minimikrav på e<strong>ner</strong>giprestanda för nya<br />
byggnader.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
p Minimikrav på e<strong>ner</strong>giprestanda för stora<br />
renoveringar/ändringar av byggnader.<br />
p E<strong>ner</strong>gicertifiering av byggnader.<br />
p Besiktning av värmesystem, med panna/brännare<br />
och luftkonditio<strong>ner</strong>ingssystem<br />
och en bedömning av värmesystem<br />
som är äldre än 15 år.<br />
E<strong>ner</strong>gideklaratio<strong>ner</strong><br />
och krav i byggnormen<br />
Direktivet trädde ikraft den 4 januari 2003<br />
och skulle vara infört i medlemsnatio<strong>ner</strong>nas<br />
lagstiftning den 1 januari 2006. Ett<br />
nytt direktiv antogs 2010 och 1 juli 2012<br />
träder en ny lag om e<strong>ner</strong>gideklaration av<br />
byggnader i kraft i Sverige. Den innebär<br />
att fastighetsägare enligt lag är skyldiga att<br />
upprätta en e<strong>ner</strong>gideklaration för byggnader.<br />
E<strong>ner</strong>gihushållningskraven i den svenska<br />
byggnormen, som från och med 2013 också<br />
omfattar ändring av byggnad, revideras<br />
regelbundet enligt krav i EPBD.<br />
EKODESIGNDIREKTIVET (2009/125/EG)<br />
ENERGIMÄRKNINGSDIREKTIVET<br />
(2010/30/EG)<br />
Ekodesigndirektivet och e<strong>ner</strong>gimärkningsdirektivet<br />
är viktiga verktyg i EUs arbete<br />
för att uppnå 20 procents minskad e<strong>ner</strong>gi-<br />
användning till år 2020. Arbetet med<br />
dessa direktiv är inte bara avgörande i e<strong>ner</strong>giarbetet<br />
utan även viktigt för EUs klimat-<br />
och miljöarbete.<br />
Krav på produktern som säljs i EU<br />
Ekodesignkrav innebär att produkten<br />
framöver måste ha viss e<strong>ner</strong>gieffektivitet<br />
och resurseffektivitet för att få användas<br />
inom EU. E<strong>ner</strong>gimärkningskrav däremot<br />
gör tydligt för konsumenten hur e<strong>ner</strong>gieffektiv<br />
produkten är och ger kunden möjlighet<br />
att göra aktiva val. Kraven är resultat<br />
av en demokratisk process som visar att<br />
EU arbetar för att nå klimatmålen.<br />
De sämsta produkterna försvin<strong>ner</strong><br />
Ekodesignkraven ger stora e<strong>ner</strong>gibesparingar<br />
eftersom de mest e<strong>ner</strong>gislösande<br />
produkterna förbjuds och samtidigt blir<br />
produkterna billigare i drift för konsumenten.<br />
E<strong>ner</strong>gimärkningskraven möjliggör<br />
ännu större besparing och produktutveckling<br />
eftersom aspekter som e<strong>ner</strong>gianvändning,<br />
buller, prestanda tydliggörs och<br />
konsumenterna kan efterfråga de bästa<br />
produkterna på marknaden.<br />
E<strong>ner</strong>gibesparing utan ansträngning<br />
EU-kommissionen räknar med att de hittills<br />
beslutade ekodesign- och e<strong>ner</strong>gimärkningskraven<br />
sparar 383 TWh per år inom<br />
EU år 2020. Förhoppningen är att fler<br />
krav ska beslutas och tillsammans spara<br />
1 116 TWh per år inom EU år 2020. Det är<br />
omkring fem procent av e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
och alltså en bra bit på väg för att<br />
nå EUs mål med 20 procent minskad e<strong>ner</strong>gianvändning.<br />
Enbart beslutet om effektivare<br />
belysning, som innebär utfasning av<br />
glödlampor, ger en minskad e<strong>ner</strong>gianvändning<br />
på 39 TWh per år inom EU år<br />
2020.<br />
Ekodesign ska spara tre Sverige om året<br />
Bara de 13 produktgrupper där EU redan<br />
har beslutat om krav på ekodesign och e<strong>ner</strong>gimärkning,<br />
gör att elanvändningen inom<br />
EU minskar med 383 kWh per år fram<br />
till 2020. Det är nästan lika mycket el som<br />
tre Sverige använder varje år. Sveriges elanvändning<br />
2010 var 132 TWh.<br />
Glödlampor var den första produktgruppen som ersattes av e<strong>ner</strong>gieffektivare varianter, som LED-lampor,<br />
enligt Ekodesigndirektivet.<br />
Förordningar börja gälla direkt<br />
Både ekodesignkraven och e<strong>ner</strong>gimärkningskraven<br />
tas fram i form av produkt- <br />
47
ENERGI<br />
<br />
specifika EU-förordningar som blir direkt<br />
gällande i alla EUs medlemsländer. I varje<br />
förordning anges från vilket datum kraven<br />
gäller.<br />
Offentlig upphandling<br />
Lagen beskriver att upphandlande myndigheter<br />
vid offentlig upphandling av e<strong>ner</strong>girelaterade<br />
produkter bör sträva efter<br />
att enbart upphandla produkter som uppfyller<br />
kriterierna för de högsta prestandanivåerna<br />
och som tillhör den högsta e<strong>ner</strong>gieffektivitetsklassen.<br />
Översyn av direktiven<br />
En översyn av ekodesigndirektivet görs<br />
2012 och av e<strong>ner</strong>gimärkningsdirektivet<br />
2014.<br />
DIREKTIV OM FRÄMJANDE AV<br />
FÖRNYBAR ENERGI (2009/28/EG)<br />
Direktivet om förnybar e<strong>ner</strong>gi (också kalllat<br />
RES-direktivet) antogs som en del i det<br />
så kallade klimat- och e<strong>ner</strong>gipaketet som<br />
Europeiska rådet träffade en överenskommelse<br />
med Europaparlamentet om i december<br />
2008 och som sedan antogs av rådet<br />
i april 2008. Direktivet främjar användningen<br />
av förnybar e<strong>ner</strong>gi.<br />
20 procent till 2020<br />
År 2020 ska 20 procent av den totala e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
komma från förnybar e<strong>ner</strong>gi.<br />
Målet har fördelats på alla medlemsstater<br />
och för svensk del innebär det ett<br />
mål på 49 procent. Direktivet innehåller<br />
också ett mål om 10 procent förnybar e<strong>ner</strong>gi<br />
i transportsektorn.<br />
Certifierade installatörer<br />
Därutöver föreslås en rad åtgärder för att<br />
minska barriärer och främja användningen<br />
av förnybar e<strong>ner</strong>gi i el, värme och transportsektorerna.<br />
Bland annat ställer RESdirektivet<br />
krav på kvalitetssäkring av installatio<strong>ner</strong><br />
för förnybar e<strong>ner</strong>gi. Ett system<br />
med certifiering av installatörer av exempelvis<br />
värmepumpar och solcellssystem utreds<br />
i Sverige, men kommer troligen att<br />
vara frivilligt att använda.<br />
NYTT ENERGIEFFEKTIVISERINGSDIREKTIV<br />
I juni 2012 beslutade EU-parlamentet om<br />
ett helt nytt e<strong>ner</strong>gieffektiviseringsdirektiv.<br />
Direktivet är en direkt följd av att man inom<br />
EU-kommissionen sett tecken på att<br />
Kraftvärme är en lösning för samtidig produktion av el och värme som EU-Kommissionen vill främja.<br />
EU och medlemsstaterna inte kommer att<br />
nå 20-procentsmålet till 2020.<br />
Kommissionens senaste uppskattningar,<br />
som tar hänsyn till de nationella e<strong>ner</strong>gieffektivitetsmål<br />
för 2020 som medlemsstaterna<br />
satt upp inom Europa 2020-strategin,<br />
tyder på att EU bara kommer att ha<br />
nått upp till hälften av målet på 20 procent<br />
till 2020. Det här var prognosen innan<br />
det nya direktivet förhandlats klart.<br />
E<strong>ner</strong>gistrategi Europa<br />
EU har satt upp som mål att år 2020 ha<br />
uppnått primäre<strong>ner</strong>gibesparingar på 20<br />
procent och har gjort detta mål till ett av<br />
fem övergripande mål i Europa 2020 – En<br />
strategi för smart och hållbar tillväxt för<br />
alla.<br />
E<strong>ner</strong>gieffektiviseringsdirektivet innehåller<br />
kompromisser och skärpningar av en<br />
del av de formuleringar som presenterades<br />
48 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Genom att visa byggnaders e<strong>ner</strong>giprestanda, ska ägare och köpare få hjälp att förstå hur ekonomi och<br />
miljö påverkas.<br />
Certifierade installatörer ska öka kvalitet och efterfrågan på förnybar e<strong>ner</strong>gi i byggnader.<br />
i EU-kommissionens förslag som publicerades<br />
i juni 2011. Åtgärderna i direktivet<br />
når fortfarande inte 20 procentmålet, men<br />
medlemsstaterna kunde inte komma överens<br />
om skarpare krav.<br />
Glapp på tre procent<br />
Om alla åtgärder utförs kommer e<strong>ner</strong>gieffektiviseringen<br />
att landa på minst 17 procent<br />
till 2020. Direktivet beskriver ju läg-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
stanivån på medlemsstaterna och EUkommissionens<br />
förhoppning är att det<br />
finns en vilja att göra bättre.<br />
För att täcka det 3-procentiga glappet,<br />
föreslår EU-Kommissionen införa lämpliga<br />
åtgärder inom transportsektorn, som<br />
nu också omfattas av direktivet.<br />
E<strong>ner</strong>gibolagens åtagande hos slutkund<br />
I förslaget till e<strong>ner</strong>gieffektiviseringsdirek-<br />
tiv fanns ett krav på att e<strong>ner</strong>gibolagen<br />
skulle effektivisera e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
hos slutkund med 1,5 procentenhet/år.<br />
Medlemsstaternas kompromiss medför att<br />
den siffran sänks till 1,1 procentenhet och<br />
att e<strong>ner</strong>gibolagen istället får tillgodoräkna<br />
sig de övriga 0,4 procenten genom följande<br />
åtgärder:<br />
p ETS – (European Trading System)<br />
medlemsstaten får räkna med 40 procent<br />
av det årliga åtagandet i det europeiska<br />
handelssystemet med utsläppsrätter.<br />
p Tidigt agerande – medlemsstaten får<br />
tillgodoräkna sig åtgärder som utförts<br />
innan EU-direktivet träder i kraft.<br />
p Framtida agerande – medlemsstaten får<br />
räkna in framtida, nationella åtgärder<br />
som förväntad e<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />
p Primäre<strong>ner</strong>gibesparingar – e<strong>ner</strong>gisektorn<br />
får räkna in besparingar innan omvandling<br />
och distribution.<br />
KRAV PÅ RENOVERINGSTAKT FINNS KVAR<br />
I förslaget till direktiv fanns även ett krav<br />
på e<strong>ner</strong>gieffektivisering i offentliga byggnader,<br />
där tre procent av den totala arean<br />
skulle renoveras och e<strong>ner</strong>gieffektiviseras<br />
varje år. Den frågan har varit hett debatterad<br />
i alla medlemsstater och resultatet blev<br />
en relativt uddlös kompromiss. I det beslutade<br />
direktivet kan man läsa att renoveringstakten<br />
är den samma, tre procent,<br />
men omfattar nu enbart byggnader som<br />
ägs och nyttjas av centrala myndigheter. I<br />
Tyskland innebär denna formulering exempelvis<br />
att endast 37 byggnader omfattas.<br />
Andra detaljerade krav, som lades till i<br />
förhandlingens slutskede, är krav på bindande<br />
finansiella instrument och bättre<br />
information till slutanvändaren.<br />
Ersätter två gamla direktiv<br />
Det nya e<strong>ner</strong>gieffektiviseringsdirektivet<br />
ska öka utvecklingstakten och ersätter två<br />
äldre direktiv, dels E<strong>ner</strong>gitjänstedirektivet<br />
från (2006/28/EG), dels Kraftvärmedirektivet<br />
(2004/8/EG).<br />
ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET (2006/32/EG)<br />
E<strong>ner</strong>gitjänstedirektivet är till för att effektivisera<br />
e<strong>ner</strong>gianvändningen och främja<br />
e<strong>ner</strong>gitjänster. Sverige ska i enlighet med<br />
direktivet sätta upp ett vägledande mål om<br />
minst 9 procent besparing till 2016. <br />
49
ENERGI<br />
Efter omfattande förhandlingar, kom medlemsstaterna slutligen fram till ett e<strong>ner</strong>gieffektiviseringsdirektiv<br />
som alla kunde godkänna. Ett resultat som kan anses vara något urvattnat sett till intentionen.<br />
Medlemsländerna<br />
har också krav på sig att<br />
följa upp effektiviseringsarbetet och föreslå<br />
insatser för att nå målen. Sverige lämnade<br />
ett förslag på en första handlingsplan,<br />
SOU 2008:25, den 8 mars 2008. Den<br />
slutgiltiga handlingsplanen motsvaras av<br />
kapitel 11 i regeringens proposition<br />
2008/09:163 En sammanhållen e<strong>ner</strong>gioch<br />
klimatpolitik: E<strong>ner</strong>gi, som lämnades<br />
till kommissionen i mars 2010.<br />
Medlemsländerna ska enligt direktivet en<br />
tredje handlingsplan senast 30 juni 2014.<br />
Handlingspla<strong>ner</strong><br />
Handlingspla<strong>ner</strong>na ska innehålla följande:<br />
p En grundlig analys och utvärdering av<br />
den tidigare planen.<br />
p Resultaten när det gäller uppfyllandet<br />
av e<strong>ner</strong>gibesparingsmålen.<br />
p Pla<strong>ner</strong> för och information om förväntade<br />
effekter av ytterligare insatser som<br />
bör vidtas om målen inte uppnås eller<br />
inte förväntas att uppnås.<br />
p Successivt ökad användning av harmo-<br />
niserade indikatorer och referensmått<br />
för effektivitet, för utvärdering av såväl<br />
tidiga insatser som förväntade effekter<br />
av pla<strong>ner</strong>ade insatser.<br />
p Beräkningar grundade på tillgängliga<br />
uppgifter som kompletteras med uppskattningar.<br />
Statliga myndigheter ska gå före<br />
Enligt e<strong>ner</strong>gitjänstedirektivets bilaga IV<br />
ska statliga myndigheter vara ett föredöme<br />
i arbetet med e<strong>ner</strong>gieffektivisering. Det<br />
pågår effektiviseringsarbete hos myndigheter<br />
och E<strong>ner</strong>gimyndigheten har fått i<br />
uppdrag att ge råd och följa upp effektiviseringsarbete.<br />
KRAFTVÄRMEDIREKTIVET 2004/8/EG<br />
I Europaparlamentets och rådets direktiv<br />
2003/54/EG fastställs gemensamma regler<br />
för produktion, överföring, distribution<br />
och leverans av el inom den inre marknaden<br />
för el. I detta sammanhang bidrar utvecklingen<br />
av kraftvärme till att öka kon-<br />
kurrensen, även med hänsyn till nya<br />
marknadsaktörer.<br />
El och värme produceras samtidigt<br />
Många elproduktionstekniker ge<strong>ner</strong>erar<br />
värme parallellt, värme som inte tas till vara<br />
och som ofta försvin<strong>ner</strong> i kyltorn och<br />
skadar miljön. Den nuvarande genomsnittliga<br />
verkningsgraden för elproduktion<br />
vid vanliga värmekraftverk är omkring 40<br />
procent i Europeiska unionen.<br />
Om den värme som ge<strong>ner</strong>eras parallellt<br />
skulle kunna användas skulle den genomsnittliga<br />
effektiviteten hos den kraftvärmeanläggningen<br />
nära fördubblas.<br />
Av EUs sammanlagda e<strong>ner</strong>gianvändning<br />
(FEC) år 2006 utgjorde kraftvärme 13,1<br />
procent, en nivå som inte har uppvisat någon<br />
betydande förbättring. Variationen<br />
mellan länderna är stor, från nära noll till<br />
mer än 40 procent i Danmark och Finland.<br />
Kraftvärme som<br />
ett verktyg i EUs e<strong>ner</strong>gipolitik<br />
EU har satt upp ambitiösa mål för e<strong>ner</strong>gi-<br />
och klimatpolitiken för att minska utsläppen<br />
av växthusgaser.<br />
Kraftvärmedirektivet framhåller fördelarna<br />
med tekniken och fastställer principer<br />
om hur medlemsstaterna kan stödja<br />
den. Stödpla<strong>ner</strong>na, till exempel finansiellt<br />
stöd, elnättillgång och tariffer, liksom administrativa<br />
procedurer för att underlätta<br />
kraftvärmes genomslag på marknaden är<br />
utan förbindelse till den nödvändiga hänsynen<br />
till reglerna om statligt stöd som<br />
täcks av detta direktiv.<br />
För att betona teknikens e<strong>ner</strong>gieffektiva<br />
egenskaper har direktivet definierat uttrycket<br />
»nyttiggjord värme«. I praktiken<br />
har denna definition fastställts för att försäkra<br />
e<strong>ner</strong>gibesparingen och inte för att<br />
främja en viss typ av teknik.<br />
Direktivet anger även rapportskyldigheter<br />
för EU-Kommissionen och medlemsstaterna.<br />
■<br />
källa:<br />
E<strong>ner</strong>gimyndigheten, Regeringen, EU-Kommissionen,<br />
Boverket<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123041<br />
50 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
52<br />
VVS<br />
En sista uppdatering<br />
inför AMA VVS & Kyl 12<br />
Ny uppdatering av AMA VVS & Kyl föreligger. Vattenfelsbrytare och avfallskvarnar rö<strong>ner</strong> en allt<br />
större uppmärksamhet och de utgör två nya »produktionsresultat« som kan beskrivas enligt<br />
AMA VVS.<br />
TEXT OCH FOTO: MATS ÖSTLUND<br />
I<br />
nnehållet i AMA-nytt 1-2012 är omfattande<br />
och tar upp bland annat, e<strong>ner</strong>gimärkning<br />
av olika typer av blandare,<br />
kravställning på imkanaler, avfallskvarnar<br />
och vattenfelsbrytare. Vi får även en utblick<br />
över presskopplingar och skyddsventilerad<br />
utrustning i förslaget till kommande<br />
AMA VVS & Kyl 12.<br />
ENERGIMÄRKNING AV BLANDARE<br />
Nu kan man välja e<strong>ner</strong>giklass på mekanis-<br />
ka tvättställs- och köksblandare samt termostatblandare<br />
med dusch. Ett flertal<br />
märken med den nya e<strong>ner</strong>gimärkningen<br />
finns på marknaden idag. Genom märkningen<br />
kan konsumenter, fastighetsägare,<br />
inköpare med flera enkelt avgöra hur e<strong>ner</strong>gieffektiv<br />
en blandare är. Märkningen kan<br />
även utgöra ett beställarkrav.<br />
För att test av e<strong>ner</strong>giklass ska kunna bli<br />
aktuellt ska blandarna vara godkända enligt<br />
de tidigare produktstandarderna SS-<br />
Ur definitionsförteckningen:<br />
Dragskåp. En av de vanligas-<br />
te typerna av personskydd.<br />
Dragskåpet är frånluftsventi-<br />
lerat och luften tas in genom<br />
en arbetsöppning i nederde-<br />
len på en av skåpets sidor.<br />
Luftflödet in i skåpet genom<br />
arbetsöppningen hindra far-<br />
liga ämnen att komma ut i lo-<br />
kalen.<br />
I normalfallet ska lufthastig-<br />
heten genom öppningen vara<br />
0,5 m/s.<br />
EN 817 eller SS-EN 1111 samt att tillverkaren<br />
ska ha ett kvalitetssäkringssystem enlig<br />
ISO 9001 eller motsvarande.<br />
För olika typer av blandare finns nu förslag<br />
till rådstexter i AMA-nytt.<br />
VATTENFELSBRYTARE<br />
SOM SKYDD MOT VATTENSKADOR<br />
En lösning för skydd mot vattenskada och<br />
som rö<strong>ner</strong> ett allt större intresse är vattenfelsbrytare<br />
som stänger av vattentillförseln<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
E<strong>ner</strong>gimärkning<br />
av blandare<br />
Möjlighet till märkningen sker genom<br />
de två nya standarderna:<br />
p SS 820000:2010 Sanitetsarmatur<br />
– Metod för att bestämma<br />
e<strong>ner</strong>gi – effektivitet<br />
hos mekaniska tvättställs-<br />
och köksblandare<br />
p SS 820001:2010 Sanitetsarmatur<br />
– Metod för att bestämma<br />
e<strong>ner</strong>gi –effektivitet<br />
hos termostatblandare med<br />
dusch.<br />
vid minsta indikation på läcka.<br />
Den primära funktionen med vattenfelsbrytare<br />
är att de kan styras till att automatiskt<br />
stänga av vattentillförseln när ingen<br />
är hemma eller inte på plats. Beroende<br />
på teknisk lösning kan den utrustas med<br />
tryckgivare och vattendetektorer så att ledningssystemen<br />
övervakas även när de är i<br />
drift. Vid minsta indikation på droppläckage<br />
eller fuktkänning erhålls då ett larm.<br />
Marknaden erbjuder idag ett flertal system<br />
av vattenfelsbrytare avsedda för småhus,<br />
bostadshus, skolor, kontor, mindre industrier<br />
och andra typer av lokaler.<br />
Systemen består i stora drag av en motordriven<br />
magnet- eller kulventil, olika typer<br />
av givare, centralenhet och en elektronisk<br />
manöverdisplay. Ventilen monteras<br />
Produktionsresultat Ny kod<br />
och rubrik<br />
Förslag till<br />
rådstexter<br />
AMA-nytt<br />
1-2012<br />
AMA VVS 2012<br />
& RA – Remiss<br />
E<strong>ner</strong>gimärkning blandare • •<br />
Vattenfelsbrytare • • •<br />
Avfallskvarnar • • •<br />
Imkanalsklassning • •<br />
Skyddsventilerad utrustning •<br />
Täthetskontroll av presskopplingar •<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
vanligen på ingående kallvattenledning,<br />
efter vattenmätaren.<br />
För vattenfelsbrytare finns nu en ny kod<br />
och rubrik samt förslag till rådstexter i<br />
AMA-nytt.<br />
MATRESTER SOM ENERGIKÄLLA –<br />
AVFALLSKVARNAR KAN VARA LÖSNINGEN<br />
Om förutsättningar finns i avloppsreningsverk<br />
och avloppssystem kan matavfallskvarnar<br />
ge ytterligare möjlighet till att<br />
tillvarata matavfall i ett hållbart samhälle.<br />
Matrester mals <strong>ner</strong> och spolas vidare till<br />
avloppsreningsverket via ledningsnätet.<br />
Reningsverk som är utrustade med rötkammare<br />
kan sedan producera biogas från<br />
matavfallet. Kvarnen kan också kopplas<br />
till en tank eller uppsamlingsbehållare i<br />
A<br />
B<br />
C<br />
D<br />
E<br />
F<br />
G<br />
3 bar<br />
A<br />
≤ 1,6<br />
> 1,6 ≤ 2,2<br />
4 L<br />
xy s<br />
ENERGI<br />
Klassning för<br />
tappva enarmatur enligt SS 820000<br />
> 2,2 ≤ 2,8<br />
> 2,8 ≤ 3,4<br />
> 3,4 ≤ 4,0<br />
> 4,0 ≤ 4,6<br />
> 4,6<br />
Köksblandare fabrikat/a kelnummer med<br />
strålsamlare fabrikat/a kelnummer<br />
Ce fi katnummer: xyzxyz<br />
XYZ<br />
kWh<br />
E<strong>ner</strong>gimärkningen är frivillig och är av samma typ<br />
som för märkning av e<strong>ner</strong>gianvändande produkter.<br />
C<br />
E<strong>ner</strong>giprestanda<br />
E<strong>ner</strong>gy Performance<br />
fastigheten. En slamsugningsbil tar matresterna<br />
vidare till en biogasanläggning eller<br />
rötkammare vid ett reningsverk.<br />
För avfallskvarnar finns nu en ny kod<br />
och rubrik samt förslag till rådstexter i<br />
AMA-nytt.<br />
BRANSCHREKOMMENDATIONEN<br />
IMKANAL.SE HAR UPPDATERATS<br />
Boverkets byggregler har uppdaterats<br />
med BBR19 där främst avsnitt 5 Brand är<br />
helt omarbetat. I och med detta har den<br />
tidigare Imkanal 2010 uppdaterats. Den<br />
nya versionen av branschrekommendationen<br />
heter Imkanal.se, utgåva 2012:1.<br />
Den mest påtagliga förändringen är att<br />
imkanalerna indelas i fem klasser, mot tidigare<br />
tre.<br />
I AMA finns ingen särskild kod för imkanaler.<br />
Dessa kan nu beskrivas under aktuell<br />
kod och rubrik under QL VENTILA-<br />
TIONSKANALER M M.<br />
AMA VVS & KYL 12<br />
AMA VVS & Kyl 09 ska ersättas av AMA<br />
VVS & Kyl 12. Just nu pågår revideringen<br />
och det finns en remissversion för branschen<br />
upplagd på <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>s<br />
webbplats. Det är fritt för vem som helst<br />
att kommentera innehållet och alla synpunkter<br />
som kommer in beaktas. Sista dag<br />
att lämna synpunkter på remissen är 10<br />
<br />
53
VVS<br />
Matavfallskvarnen kopplas in under diskhon och ansluts till avloppssystemet. Kvarnar finns i olika storlekar<br />
och de dimensio<strong>ner</strong>as efter bland annat avfallsmängd, motorstyrka och krav på ljudnivå.<br />
augusti 2012. Senast i början av 2013 ska<br />
nya AMA VVS & Kyl 12 kunna användas.<br />
Grundmaterialet till omarbetningen har<br />
varit de ändringar och kompletteringar<br />
som löpande presenteras i AMA-nytt. Förändrade<br />
standarder kan innebära betydande<br />
konsekvenser och är en av de viktigaste<br />
förändringarna i nya AMA. Två exempel<br />
på nyheter är:<br />
<br />
SKYDDSVENTILERAD UTRUSTNING I AMA<br />
I AMA finns det ett särskilt avsnitt, XN Ut-<br />
rustningar för skyddsventilation, avsedda för<br />
laboratorier och liknande. I kommande<br />
AMA VVS & Kyl 12 med tillhörande RA<br />
är detta avsnitt förändrat och utökat. I<br />
AMA-nytt 1-2012 finns en artikel om att<br />
projektera skyddsventilerad utrustning.<br />
Där finns också en bra definitionsförteckning<br />
över olika skyddsventilationsbegrepp.<br />
När det gäller kontroll av den här typen av<br />
utrustningar finns det i dagsläget ingen<br />
egen plats att beskriva det enligt AMA.<br />
Tips ges i artikeln om hur man kan skriva<br />
in egen text och då lämpligen under koderna:<br />
YTC.15 KONTROLL AV VVS-, KYL, OCH<br />
PROCESSMEDIESYSTEM, ELLER<br />
YTC.157 KONTROLL AV<br />
LUFTBEHANDLINGSSYTEM<br />
Ytterligare ett alternativ är att skapa en<br />
egen kod i beskrivningen med hjälp av<br />
siffran 9, till exempel YTC.19 Kontroll av utrustningar<br />
för skyddsventilation.<br />
TÄTHETSKONTROLL<br />
AV PRESSKOPPLINGAR<br />
Det blir allt vanligare att foga rörledningar<br />
med presskopplingar. En del fabrikat av<br />
presskopplingar har någon form av indi-<br />
kering som visar om kopplingen är pressad<br />
som den ska. Men om installatören<br />
ändå har missat att pressa en koppling eller<br />
gjort det felaktigt ska det upptäckas vid<br />
föreskriven täthetskontroll. Det är lätt att<br />
tro att en opressad koppling ska läcka vid<br />
tryckkontrollen, men riktigt så enkelt är<br />
det inte alltid. När en opressad koppling<br />
utsätts för högre tryck kan det hända att oringen<br />
flyttar på sig och tillfälligt tätar<br />
kopplingen. Därför är det viktigt att först<br />
göra en täthetskontroll med lågt tryck och<br />
först därefter göra en tryckkontroll.<br />
På Säker Vatten AB har man uppmärksammat<br />
problemet och arbetat fram en<br />
metod som kan bli standard i branschen.<br />
Från 1 juli 2012 kommer därför branschreglerna<br />
Säker vatten att justeras när det<br />
gäller tryck- och täthetskontroll av presskopplingar.<br />
Det blir en modell för rörledningssystem<br />
av metall och en modell för<br />
plaströrssystem och blandade plast- och<br />
metallrörsystem.<br />
I remissen till nya AMA VVS & Kyl 12<br />
finns ett förslag till ny text som behandlar<br />
just täthetskontroll av presskopplingar.<br />
ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR<br />
Övriga förändringar som kan nämnas är:<br />
p Kapitel R som handlar om teknisk isolering<br />
har fått en förenklad och tydligare<br />
kodstruktur. Det innebär att beskrivningsförfattaren<br />
behöver skriva mer i<br />
klartext men friheten blir desto större.<br />
p Kylapparater för kyl- och frysrum har<br />
fått egna koder och rubriker. Tidigare<br />
fanns de bara som okodade underrubriker.<br />
p Alla texter om kontroll finns nu samlade<br />
på ett tydligare sätt.<br />
p Uppgifter som entreprenören ska kunna<br />
redovisa på begäran har nu gått från att<br />
vara råd till krav. ■<br />
mer information:<br />
AMA-nytt 1-2012 VVS & Kyl<br />
AMA VVS & Kyl 09 med RA<br />
Remissutgåva AMA VVS & Kyl 12 med RA<br />
54 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
En fri höjd på minst 2,10 meter under rör, kanaler och belysningsarmaturer i vid passage eller arbetsställen<br />
och i kulvertar räknas som god arbetsmiljö.<br />
Arbetsmiljökrav i<br />
installationsutrymmen<br />
I denna artikel redovisar vi hur regelverken för byggande och<br />
arbetsmiljö förhåller sig till varandra och om kraven skiljer sig<br />
beroende på om det rör sig om nyproduktion eller ändringar av<br />
befintlig byggnad. Vi tipsar om en handbok som kan vara ett<br />
riktigt bra hjälpmedel för att pla<strong>ner</strong>a en bra arbetsmiljö i teknikutrymmen.<br />
TEXT OCH FOTO: DAN ÖHMAN<br />
Samhällets krav på god arbetsmiljö hittar<br />
vi två olika regelverk – i arbetsmiljöregler<br />
och i byggregler. Det kan vara bra<br />
att känna till grunderna i dessa två regelverk<br />
för att bättre förstå hur de samverkar.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
ARBETSMILJÖREGLER<br />
Arbetsmiljöreglerna gäller för alla arbetsplatser<br />
så snart de trätt i kraft. Det kan<br />
innebära att om reglerna medgav ett annat<br />
utförande när byggnaden uppfördes så<br />
kan man bli tvungen att ändra utformningen<br />
om reglerna förändras. Arbetsmiljöreglerna<br />
gäller retroaktivt.<br />
BYGGREGLER<br />
Byggreglerna däremot gäller under en viss<br />
tidsperiod. En byggnad ska uppfylla kraven<br />
i det regelverk som var gällande under<br />
den tidsperiod som byggnaden uppfördes.<br />
Kommer det nya byggregler så gäller de<br />
för de nya byggnader som uppförs. Man<br />
behöver inte ändra detaljer i en befintlig<br />
byggnad för att det kommer nya byggregler<br />
med förändrade krav. Byggreglerna är<br />
alltså inte retroaktiva på det sätt som arbetsmiljöreglerna<br />
är.<br />
VEM ANSVARAR<br />
Det är också skillnad i regelverken mellan<br />
vem som är ansvarig för att kraven i regelverket<br />
uppfylls. Arbetsmiljöreglerna vänder<br />
sig primärt till arbetsgivaren medan<br />
det är byggherrens ansvar att se till att<br />
byggreglerna efterlevs, och i ett senare skede<br />
fastighetsägaren som ansvarar för att<br />
egenskaperna vidmakthålls.<br />
ARBETSMILJÖREGLERNA REGERAR<br />
Den här uppbyggnaden av regelverket kan<br />
Minimimått på vad som kan betecknas som<br />
normalt arbetsutrymme. Illustration ur föregående<br />
utgåva av handboken om rätt arbetsmiljö.<br />
<br />
55
VVS<br />
i praktiken innebära att en befintlig byggnad<br />
trots allt måste byggas om på grund av<br />
ändrade arbetsmiljöregler, även om byggnaden<br />
formellt uppfyller kraven i det för<br />
tidsperioden aktuella byggregelverket.<br />
Arbetsmiljöreglerna pekar ut arbetsgivaren<br />
som bedriver verksamheten i lokalen<br />
eller byggnaden som ansvarig för att detta<br />
utförs. Arbetsgivaren är skyldig att följa regelverket<br />
från den dag det träder i kraft. Är<br />
arbetsgivaren för verksamheten och fastighetsägaren<br />
inte samma juridiska person<br />
kan det mycket väl uppstå diskussio<strong>ner</strong> om<br />
vem som ska betala för ändringen. Flertalet<br />
av de mer standardiserade lokalhyresavtal<br />
som finns på marknaden reglerar dock vem<br />
av parterna som ska ansvara för dessa kostnader<br />
i de fall som de uppstår under ett hyresförhållande.<br />
UPPDATERAD HANDBOK<br />
De bägge regelverken är rätt så allmänt<br />
hållna med i huvudsak funktionskrav. De<br />
lite mera konkreta tolkningarna av reglerna<br />
finns oftast i de allmänna råden till föreskrifterna,<br />
men man ska inte heller där<br />
ha allt för högt uppskruvade förväntningar<br />
på detaljeringsgraden. Rumshöjden i<br />
driftutrymmen ska vara lägst 2,10 meter<br />
och det avser den lägsta fria höjden i rummet<br />
för sådan del där arbete utförs och ståhöjd<br />
behövs. Arbetsutrymmet för en fastighetsskötare<br />
eller montör bör inte vara<br />
mindre än 0,6×0,9×2,1 meter för att arbetsmoment<br />
ska kunna utföras på ett någorlunda<br />
godtagbart sätt.<br />
UPPDATERAD HANDBOK<br />
Det har under många år funnits en handbok<br />
som heter »Rätt arbetsmiljö för montörer<br />
och driftspersonal« som är ett bra<br />
hjälpmedel för pla<strong>ner</strong>ing av drift- och installationsutrymmen<br />
i projekteringsskedet.<br />
Den har under våren kommit i en ny<br />
utgåva som inte innehåller några drama-<br />
tiska förändringar mot tidigare utgåva.<br />
Den är betydligt mera konkret än regelverket<br />
och innehåller förslag till tekniska<br />
lösningar för olika typer av drift- och installationsutrymmen.<br />
Exempel finns på<br />
fria utrymmen som behövs för att på ett<br />
arbetsmiljövänligt sätt kunna sköta den<br />
tekniska utrustningen i teknikutrymmen<br />
och vad som i övrigt behövs i form av vatten,<br />
avlopp, eluttag belysning med mera.<br />
DRIFTUTRYMMEN<br />
VID ÄNDRING AV BYGGNAD<br />
Den senaste utgåvan av Boverkets byggregler<br />
innehåller regler som ska följas även<br />
när en byggnad ändras. Det finns inga<br />
speciella texter i BBR för driftutrymmen i<br />
samband med ändring av byggnad, utan<br />
det är de allmänna förutsättningarna som<br />
gäller. Det innebär att byggherren ska eftersträva<br />
att uppnå de krav som finns när<br />
man bygger nytt. Om det föreligger krav<br />
som är orimliga att uppnå så finns en möjlighet<br />
att göra en anpassning av kravnivåerna<br />
för det aktuella fallet.<br />
ARBETE I KRYPUTRYMME<br />
En fråga som dyker upp med jämna intervall<br />
är vad som gäller för kryputrymmen i<br />
befintliga byggnader. Arbeten får utföras i<br />
den typen av utrymmen, annars skulle en<br />
stor del av vårt nuvarande fastighetsbestånd<br />
vara rivningshotade. Arbetet måste<br />
pla<strong>ner</strong>as så att arbetsskador och andra risker<br />
kan minkas så långt det är rimligt. I<br />
den här typen av utrymme där det inte är<br />
avsett att människor stadigvarande ska vistas,<br />
måste kompletteringar ske under reparationsarbetet<br />
så att arbetsmiljön förbättras.<br />
Belysning, ventilation, termiskt klimat<br />
måste anpassas för det arbete som ska utföras.<br />
Golvet i kryputrymmen kan vara<br />
olika beskaffade så att mattor eller andra<br />
skydd läggs in så att knästående arbete blir<br />
möjligt. Två utrymningsvägar behövs vil-<br />
Handboken »Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer<br />
och driftpersonal« är ett bra hjälpmedel för att pla<strong>ner</strong>a<br />
en god arbetsmiljö i teknikutrymmen. Den har<br />
precis kommit i en uppdaterad utgåva. Den gamla<br />
utgåvan skymtar underst.<br />
ket kan innebära att kompletterande hål<br />
måste tas upp i golvbjälklag eller i grundmur.<br />
Tiden som personal vistas i kryputrymmet<br />
bör begränsas till kortare arbetspass<br />
som varvas med annat arbete. Allt för<br />
att undvika belastningsskador på grund av<br />
obekväma eller monotona arbetsmoment.<br />
■<br />
källa:<br />
Rätt arbetsmiljö för VVS-montörer och driftpersonal,<br />
Arbetsplatsens utformning AFS<br />
2009:2 och Boverkets byggregler, BBR19.<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/1230879<br />
Fönster för ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong><br />
H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd<br />
rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!<br />
www.hfonstret.se H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74
Branschmallar i AMA beskrivningsverktyg ska göra det lättare för projektören att följa beställarens krav. Säker Vatten är först ut.<br />
Enklare att projektera<br />
enligt Säker Vatten<br />
Projektera anläggningen så att den går att utföra enligt kraven i Säker Vatten. Använd AMA beskrivningsverktyg<br />
där branschmallarna nu finns tillgängliga inom fackområdena VVS/Kyl och AMA AF.<br />
TEXT: MARTIN BRUNNKVIST<br />
Nu finns det ett en särskild mall i AMA<br />
beskrivningsverktyg för den som vill<br />
skapa beskrivningar som uppfyller kraven<br />
i branschreglerna Säker Vatteninstallation.<br />
Första branschmallen i beskrivningsverktyget,<br />
men fler är på gång. I beskrivningsverktyget<br />
finns en så kallad branschmall<br />
att ladda <strong>ner</strong> som är baserad på den projekteringsvägledning<br />
som Säker Vatten tidigare<br />
gett ut.<br />
KOMPLETTERING TILL AMA<br />
När man öppnar branschmallen i verktyget<br />
får man upp de koder och rubriker<br />
som har beröring till Säker Vatten. Till<br />
dessa koder och rubriker finns också förslag<br />
på beskrivningstexter som kompletterar<br />
texterna i AMA för att få projektering-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
en att uppfylla kraven i branschstandarden.<br />
För projektören är det bara att flytta<br />
in de texter som är relevanta för aktuellt<br />
projekt.<br />
VVS/KYL OCH AF<br />
Den nya branschmallen finns kopplad till<br />
fackområdet VVS/Kyl och AMA AF. För<br />
de som redan är abonnenter på webbtjänsterna<br />
för dessa fackområden finns mallen<br />
tillgänglig per automatik utan extra kostnad.<br />
ENKLARE PROJEKTERING<br />
– Säker vatten är väl etablerat bland entreprenörer<br />
men anläggningarna är inte alltid<br />
projekterade på ett sådant sätt att de går<br />
att utföra enligt kraven i Säker Vatten, sä-<br />
ger Fredrik Runius på Säker Vatten AB.<br />
Genom att finnas i <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>s beskrivningsverktyg<br />
hoppas vi kunna överbrygga<br />
denna klyfta.<br />
FLER MALLAR KOMMER<br />
– Det är jättespännande att vi kan lansera<br />
denna branschmall nu, säger Helena<br />
Dahlberg som är produktchef för AMA.<br />
Vi hoppas nu att vi kan få in fler branschmallar<br />
i beskrivningsverktyget, fortsätter<br />
hon. Näst på tur står en mall för måleriarbeten.<br />
■<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123066<br />
57
VVS<br />
Rätt krav – rätt luftflöde<br />
Vilka luftflöden kan användas för att projektera ventilation i byggnader och samtidigt uppfylla de<br />
krav som Boverket och andra myndigheter ställer upp?<br />
TEXT OCH FOTO: MATS ÖSTLUND<br />
Hur kan samhällskraven tolkas, vad<br />
finns det för verktyg och hjälpmedel<br />
att använda för branschen, det är några<br />
frågor som ämnet ska försöka besvara.<br />
Ämnet reflekterar, beaktar och återger<br />
också erfarenheter av projektering och di-<br />
mensio<strong>ner</strong>ing av ventilation i byggnader<br />
där fokus är byggnaders och verksamheters<br />
luftflöden.<br />
BOVERKETS BYGGREGLER, BBR19<br />
För att byggnader inte ska påverka vår häl-<br />
sa negativt när vi använder dem ställs krav<br />
på frisk luft och termisk komfort. Byggnadsmaterialen<br />
som används får inte heller<br />
påverka hälsan negativt. Skadlig fukt<br />
ska inte uppstå.<br />
Allmänna krav: Byggnader och dess in-<br />
Exempel på olika krav och råd för verksamheter, ur olika regelverk<br />
Utrymme / Regelverk: BBR-krav AFS 2009:2 SOSFS 1999:25Socialstyrelsens<br />
allmänna råd om tillsyn<br />
enligt miljöbalken – ventilation<br />
Bostad Min 0,35 l/s m 2 Inga krav Specifikt luftflöde ej under 0,5<br />
rumsvolymer per timme.<br />
Allmänna lokaler Min 0,35 l/s m 2<br />
Utsöndringsprodukter från människor.<br />
Hygienutrymme Lägre krav än 6:2<br />
(0,35 l/s m 2 )<br />
Forcering eller vädring.<br />
Kontor Min 0,35 l/s m 2<br />
Klassrum/Förskola Min 0,35 l/s m 2<br />
Utsöndringsprodukter från människor.<br />
Utsöndringsprodukter från människor.<br />
Beakta aktivitetsgrad.<br />
Processventilation Min 0,35 l/s m 2<br />
Arbetsmiljö:<br />
p Mer ansträngande arbete<br />
än stillasittande<br />
p Andra tillkommande<br />
föroreningskällor<br />
p Toalett<br />
p Städutrymme<br />
p Duschrum<br />
Hälsofarliga ämnen<br />
Uteluftsflöde ej under 0,35 l/s m 2<br />
eller 4 l/s per person.<br />
Skillnaden i absolut luftfuktighet<br />
ute/inne under vinterförhållanden<br />
bör regelmässigt inte överstiga 3<br />
g/m 3 .<br />
Se nedan Skillnaden i absolut luftfuktighet<br />
ute/inne under vinterförhållanden<br />
bör regelmässigt inte överstiga 3<br />
g/m 3 .<br />
Se nedan<br />
Luftkvalitetsindikator 1 000 ppm<br />
som eftersträvan.<br />
7 l/person<br />
Luftkvalitetsindikator 1 000 ppm<br />
som eftersträvan.<br />
Högre luftflöde vid mer ansträngande<br />
arbete.<br />
Beakta aktivitetsgrad.<br />
Rekommenderade värden:<br />
+ 7 l/s person<br />
tillägg 0,35 l/s m 2<br />
15 l/s toalett<br />
3 l/s m 2 , min 15 l/s<br />
15 l/s dusch<br />
Min 7 l/s person vid stillasittande<br />
sysselsättning.<br />
Tillägg på minst 0,35 l/s per m 2<br />
golvarea - föroreningar från andra<br />
källor än människor.<br />
Indikatorvärde 1 000 ppm.<br />
58 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
stallatio<strong>ner</strong> ska utformas så att luftkvalitet<br />
samt fukt-, temperatur- och hygienförhållanden<br />
blir tillfredsställande under byggnadens<br />
livslängd. Syftet är undvikande av<br />
olägenheter för människors hälsa. Material<br />
och byggprodukter som används i en<br />
byggnad ska inte i sig påverka inomhusmiljön<br />
negativt. Materialvalet är viktigt,<br />
man ska till exempel inte ventilera bort en<br />
emissionsavgivning från ett tveksamt<br />
byggmaterial.<br />
Luft: Avsnittet (6:2 Luft) ställer krav på<br />
luftkvalitet i byggnader med avseende på<br />
radon i inomhusluften, mikroorganismer<br />
och ventilation. Avsnittet är uppbyggt av<br />
systemkrav som ska säkerställa god luftkvalitet.<br />
Dessa systemkrav är neutrala och<br />
rekommenderar alltså inte någon speciell<br />
teknisk lösning. Byggnader och dess installatio<strong>ner</strong><br />
ska utformas så att de kan ge<br />
förutsättningar för en god luftkvalitet i<br />
rum där människor vistas mer än tillfälligt.<br />
Kraven på inneluftens kvalitet ska bestämmas<br />
utifrån rummets avsedda användning.<br />
Luften får inte innehålla föroreningar<br />
i en koncentration som medför negativa<br />
hälsoeffekter eller besvärande lukt.<br />
TILLÄMPNINGSOMRÅDE<br />
BBR anger att reglerna gäller för samtliga<br />
rum eller avskiljbara delar av rum där<br />
människor vistas mer än tillfälligt. Underförstått<br />
kan lindrigare krav ställas på rum<br />
där människor vistas tillfälligt. Hårddragen<br />
tolkning blir om BBR överhuvudtaget<br />
kan ställa krav på luft i den senare typen<br />
av utrymmen. Frågan är om det verkligen<br />
är det BBR menar? Skrivningen är olycklig<br />
och kommer troligen att revideras i kommande<br />
ändringar i BBR20 eller vad den<br />
kommer att heta. Se gärna avsnitt 1:6 i<br />
BBR där definitio<strong>ner</strong> av vissa utrymmen<br />
ges.<br />
VENTILATION<br />
Systemkraven gäller egenskaper för ventilationsflöden,<br />
luftdistribution, vädring<br />
och utformning av installatio<strong>ner</strong>. Vid projektering<br />
av ventilationssystem är det viktigt<br />
att fundera igenom byggnaden som<br />
ett system och inte i onödan se ventilationen<br />
som en lösning på andra problem. Exempelvis<br />
kan man välja lågemitterande<br />
material för att minska behovet av luftväxling.<br />
Ett annat exempel är att välja solav-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Exempel på ett urval av hjälpmedel<br />
Luftbehandling – Funktionskrav pa<br />
ventilations och Luftkonditio<strong>ner</strong>ingssystem<br />
SS-EN 13779:2007, utgåva 2<br />
Den europeiska ventilationsstandarden för<br />
byggnader, SS-EN 13779 definierar olika<br />
kvalitetskategorier för utomhusluft, önskvärd<br />
kvalitet på inomhusluft och rekommenderade<br />
filtreringssteg för att förbättra<br />
luften. Standarden som helhet utgör ett bra<br />
och praktiskt verktyg för projektering av<br />
ventilations- och luftkonditio<strong>ner</strong>ingssystem.<br />
Ventilation. Byggvägledning 7. En<br />
handbok i anslutning till Boverkets<br />
byggregler.<br />
Byggvägledning 7, Ventilation, behandlar<br />
krav och principer kring ventilation. Denna<br />
reviderade utgåva ansluter till ändringarna i<br />
avsnittet om luftkvalitet i BBR som tillämpas<br />
fullt ut från 1 juli 2007. Ventilationsreglerna i<br />
BBR innehåller idag mer ge<strong>ner</strong>ella krav som<br />
ska säkerställa god luftkvalitet. Fokus ligger<br />
idag på tilluftens egenskaper, minsta luftflödesdimensio<strong>ner</strong>ing<br />
och effektivaste sätt för<br />
flödena. Hela byggnaden ses som ett system.<br />
Författare: Ulla Orestål, Utgivare: <strong>Svensk</strong><br />
<strong>Byggtjänst</strong>.<br />
R1 Riktlinjer för specifikation av<br />
inneklimatkrav. 2006<br />
Dessa riktlinjer ska utgöra underlag för att<br />
specificera och värdera inneklimatets kvalitet,<br />
som referenshandling i samband med<br />
projektering och upphandling av inneklimatsystem.<br />
Riktlinjerna ska även vara ett<br />
hjälpmedel vid inneklimatets kvalitet i befintliga<br />
byggnader. R1:an ska helt enkelt<br />
fungera som en mall vad gäller krav på luftkvalitet,<br />
termiskt klimat, ljus och ljus. Utgivare:<br />
E<strong>ner</strong>gi och miljötekniska föreningen.<br />
Miljökvalitetsnormer: Följande föroreningar har gränsvärden<br />
Får inte överskridas Kvävedioxid, Kväveoxid,<br />
Svaveldioxid, Kolmondioxid,<br />
Bensen, Partiklar<br />
(PM10), Bly<br />
Bör inte överskridas,<br />
eller ska eftersträvas<br />
att inte överskridas:<br />
Ozon, Bens(a)pyren, Arsenik,<br />
Kadmium, Nickel<br />
Dimensio<strong>ner</strong>ande luftflöde. Metodik<br />
för bestämning av dimensio<strong>ner</strong>ande<br />
luftflöde vid projektering av<br />
anläggningar för luftbehandling<br />
I Dimensio<strong>ner</strong>ande luftflöde beskrivs hur<br />
man på ett analytiskt och systematiskt sätt<br />
kan bestämma de krav som ställs på behandlad<br />
luft i en lokal.<br />
Beräkningen utgår från verksamhetsstyrda<br />
och byggnadsrelaterade krav och leder<br />
fram till det dimensio<strong>ner</strong>ande luftflöde som<br />
krävs för att tillfredsställa kraven.<br />
Här visas också hur man med enkla modeller<br />
kan analysera t ex olika partiklar i luften<br />
m m. Förslag ges till redovisningsmall för<br />
underlag och beräkningsresultat.<br />
Författare: Mats Persson, Utgivare: <strong>Svensk</strong><br />
<strong>Byggtjänst</strong><br />
Minimikrav på luftväxling<br />
Utgåva 9 - 2012<br />
Detta är en tolkning av Boverkets Byggregler,<br />
Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Socialstyrelsens<br />
allmänna råd och andra dokument<br />
gällande minimikrav på luftväxling<br />
Författare: Håkan Enberg, Utgivare: H Enberg<br />
Ventilationskonsult AB<br />
Kommentar: Boken innehåller hundratals<br />
med luftflöden hämtade och tolkade till rätt<br />
tillämpning av författaren. Svårt att skilja på<br />
vad som är krav idag och gamla referensvärden.<br />
Källhänvisningen är felaktig på<br />
ett flertal ställen. Överanvänds tyvärr av<br />
branschen idag både som beställarkrav<br />
och projekteringsriktlinje.<br />
Partiklar (PM2,5)<br />
F o m 1 jan 2015<br />
Partiklar (PM2,5)<br />
T o m 31 dec 2014<br />
59
VVS<br />
skärmning och dylikt för att minska värmelaster,<br />
i stället för att föra bort övertempererad<br />
luft med hjälp av ventilationssystemet.<br />
Detta kan ge dubbla vinster genom<br />
att både kylbehovet och användningen av<br />
driftsel minskar.<br />
För att få en bättre inomhusmiljö och<br />
spara e<strong>ner</strong>gi på drift och uppvärmning av<br />
tilluft kan behovsstyrning av ventilationen<br />
vara ett alternativ. För detta ändamål finns<br />
ett lägsta värde för uteluftsflödet vid flödesreducering<br />
angivet för bostäder då ingen<br />
vistas där. En sådan reducering av luftflödet<br />
får endast ske om den kan göras se-<br />
parat för varje enskild bostad. För lokaler<br />
får reducering av luftflöden ske då människor<br />
inte vistas i lokalen.<br />
Krav:<br />
p Ventilationssystem ska utformas så att<br />
erforderligt uteluftsflöde kan tillföras<br />
byggnaden.<br />
p De ska också kunna föra bort hälsofarliga<br />
ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter<br />
från perso<strong>ner</strong> och<br />
byggmaterial samt föroreningar från<br />
verksamheter i byggnaden.<br />
p Vid projektering av byggnaders ventila-<br />
Bostäder:<br />
Grundkrav enligt BBR min 0,35 l/ m 2 .<br />
Nedanstående är råd som fanns i BBR till<br />
1 juli 2006.<br />
Frånluftsflöden:<br />
Kök 10 l/s, forcering med minst 75 %<br />
uppfångningsförmåga för luftföroreningar<br />
Pentry, kokvrå 15 l/s<br />
Bad- eller duschrum med öppningsbart<br />
tionsflöden bör hänsyn tas till påverkan<br />
av personbelastning, verksamhet, fukttillskott,<br />
materialemissio<strong>ner</strong> samt emissio<strong>ner</strong><br />
från mark och vatten.<br />
Krav:<br />
p Ventilationssystem ska utformas för ett<br />
lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s<br />
per m 2 golvarea.<br />
p Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling<br />
när de används.<br />
p Kraven avseende ventilationsflöde bör<br />
verifieras genom beräkning och mätning.<br />
Ändring/Ombyggnad/Tillbyggnad:<br />
Från 1 januari 2013 gäller BBR-krav i motsvarande omfattning som för nybyggnad.<br />
Observera att för tillbyggnadsprojekt med bygglov lagt före 2 maj 2011 gäller idag<br />
BBR:s nybyggnadskrav<br />
Skola:<br />
Vid luftförorening huvudsakligen uppkommen genom personbelastning – kan<br />
koldioxidhalt som en indikator på luftkvalitet.<br />
Värde under 1 000 ppm eftersträvas.<br />
Se AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning.<br />
Kontor:<br />
Grundkrav enligt BBR min 0,35 l/ m 2 .<br />
AFS 2009:2: råd om vid stillasittande arbete 7 l/ s person.<br />
fönster 10 l/s<br />
Bad- eller duschrum utan öppningsbart<br />
fönster 10 l/s med forcering till 30 l/s eller<br />
15 l/s<br />
Toalettrum, 10 l/s<br />
Tilluftflöden:<br />
Rum eller del av rum för sömn och vila,<br />
4 l/s per sovplats.<br />
60 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
p Vid projektering av uteluftsflöden bör<br />
hänsyn tas till att flödet kan komma att<br />
minska på grund av smuts i ventilationskanaler,<br />
ändring av tryckfall över<br />
filter med mera.<br />
HÄLSOFARLIGA ÄMNEN<br />
Beroende på verksamhet i byggnaden kan<br />
olika typer av föroreningar produceras.<br />
Många gånger måste här krav i Arbetsmiljöverkets<br />
föreskrifter uppfyllas. Detta gäller<br />
i syn<strong>ner</strong>het processventilation.<br />
LUFTKVALITET<br />
Den luftmängd som ska tillgodose ovan-<br />
Uteluftintag – avluft:<br />
Rekommendatio<strong>ner</strong> om placering och avstånd<br />
mellan avluftsöppning och uteluftsintag finns i E<strong>ner</strong>gi-<br />
och Miljötekniska Föreningens riktlinjer R1 –<br />
Riktlinjer för specifikationav inneklimatkrav.<br />
Affärslokaler:<br />
I boken Minimikrav på luftväxling. Utgåva 9 – 2012,<br />
finns referensvärden för olika typer av butiksverksamhet<br />
gällande luftflöden, person-belastningar<br />
och belysningsbelastning.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
stående krav ska tas in någonstans. BBR<br />
ställer krav på att byggnader och deras installatio<strong>ner</strong><br />
ska utformas och placeras så<br />
att halten av föroreningar i tilluften inte är<br />
högre än gällande gränsvärden för uteluft.<br />
Miljökvalitetsnormer för vissa föroreningar<br />
i utomhusluft finns i luftkvalitetsförordningen<br />
SFS 2010:477. Se tabell på<br />
sid 59.<br />
Kvaliteten på luften som tillförs byggnaden<br />
bör säkerställas genom lämplig placering<br />
och utformning av uteluftsintag, intagskammare,<br />
tilluftsrening eller dylikt.<br />
Uteluftsintagen bör placeras så att påverkan<br />
från avgaser och andra föroreningskäl-<br />
lor minimeras. Hänsyn tas till höjd över<br />
mark, väderstreck och avstånd från trafik,<br />
avluftsöppningar, spillvattenledningarnas<br />
luftningar, kyltorn och skorstenar. ■<br />
källa:<br />
Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123089<br />
BYGGTJÄNSTKONSULTER OCH SPECIALISTER<br />
VERONICA EADE<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
veronica.eade@byggtjanst.se<br />
MAGNUS NORÉN<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
magnus.noren@byggtjanst.se<br />
MATS ÖSTLUND<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
mats.ostlund@byggtjanst.se<br />
Bibliotek:<br />
Grundkrav enligt BBR och AFS<br />
2009:2.<br />
I boken Minimikrav på luftväxling,<br />
utgåva 9–2012, finns referensvärden<br />
för delar i biblioteksverksamhet<br />
såsom Vuxenavdelning, Läsrum,<br />
Barnavdelning , Hörsal,<br />
Utställning och Information.<br />
Laboratorielokaler:<br />
AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning,<br />
gällande dragbänkar,<br />
dragskåp, punktutsug.<br />
Se även AFS 2011:19 Kemiska<br />
arbetsmiljörisker.<br />
SVEN KARLSSON<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
sven.karlsson@byggtjanst.se<br />
DAN ÖHMAN<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
dan.ohman@byggtjanst.se<br />
61
EL & TELE<br />
Nu ska den som äger ett område för parkeringsplatser kunna bygga ett eget elnät för laddstolpar och hyra ut parkeringsplatserna till de som behöver ladda sina<br />
fordon.<br />
Enklare att ladda elbilen<br />
Det rullar cirka 300 rena elbilar på de svenska vägarna. Det skulle antagligen vara många fler om det<br />
fanns en väl utbyggd laddinfrastruktur och om kontaktdonen var enhetliga. Ett regeringsbeslut och<br />
en ny standard kan komma att bana vägen.<br />
TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: ANDERS WESTER, VOLKSWAGEN<br />
I<br />
Sverige går försäljningen av elbilar trögt.<br />
Ett hinder för att marknaden ska ta fart<br />
är det faktum att det krävs olika kontaktdon<br />
för olika laddningstyper. Av praktiska<br />
skäl måste det gå att ladda alla elbilar<br />
på gemensamma platser oavsett märke och<br />
standardisering. Ett annat problem är bristen<br />
på infrastruktur, det vill säga laddstolpar.<br />
Regelverket begränsar möjligheterna<br />
att bygga laddinfrastruktur för fordon och<br />
att sälja elektrisk e<strong>ner</strong>gi till elbilar. Nu verkar<br />
det dock hända saker som kan komma<br />
att bana väg för fler elbilar framöver.<br />
NY STANDARD FÖR LADDNING<br />
Åtta stora tyska och amerikanska biltillverkare<br />
har enats om en ny standard för laddning<br />
av elbilar som går under namnet<br />
»DC fast charging with a Combined<br />
Charging System«. De åtta biltillverkarna<br />
är:<br />
p Audi<br />
p BMW<br />
p Chrysler<br />
p Daimler<br />
p Ford<br />
p Ge<strong>ner</strong>al Motors<br />
p Porsche<br />
p Volkswagen.<br />
Den stora fördelen med den nya standarden<br />
är att den inkluderar ett avancerat uttag<br />
som stödjer flera olika laddtyper:<br />
p enfas växelströmsladdning<br />
p trefas växelströmsladdning<br />
p likströmsladdning<br />
p ultrasnabb likströmsladdning.<br />
CHADEMO ÖVERGES<br />
Både den amerikanska standardiseringsorganisationen<br />
SAE och den europiska<br />
62<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
ACEA har beslutat att gå på den här linjen i sina standardiseringsarbeten.<br />
SAE kommer med sin första standard för enfas växelströmsladdning<br />
redan till sommaren men det dröjer till nästa år<br />
innan någon bil har utrustats med den nya kombopluggen.<br />
ACEA har beslutat att den nya standarden kommer att användas i<br />
alla nya elbilar och laddhybrider i Europa från 2017. En snabbladdning<br />
kommer då bara att ta 15–20 minuter.<br />
Japanska Nissan, Mitsubishi och Toyota har tidigare tagit fram<br />
likströmsstandarden Chademo för ultrasnabb laddning. Överenskommelsen<br />
mellan Europa och USA innebär nu att gör man gör<br />
gemensam sak och lämnar Chademo åt sidan.<br />
UNDANTAG FRÅN KRAVET PÅ KONCESSION<br />
Att bedriva nätverksamhet är i grunden koncessionspliktigt. Inom<br />
ett område kan det bara finnas en nätkoncession vilket ställer<br />
till vissa problem när det gäller infrastrukturen för laddstoplar.<br />
Nu har emellertid regeringen meddelat ett undantag från kravet<br />
på koncession som träder i kraft 1 juni 2012. Syftet är att underlätta<br />
möjligheterna till byggnation av laddinfrastruktur, där den som<br />
äger anläggningen även får upplåta laddning för annan och därmed<br />
ta betalt för den överförda e<strong>ner</strong>gin.<br />
Detta innebär att om man äger ett område för parkeringsplatser<br />
ska man kunna bygga ett eget elnät för laddstolpar och hyra ut<br />
parkeringsplatserna till de som behöver ladda sina fordon. Har<br />
man redan ett abonnemang nära parkeringsplatserna kan man<br />
nyttja detta abonnemang eller så får man beställa ett särskilt<br />
abonnemang för laddningsanläggningen. Sannolikt kommer<br />
kostnaden för att ladda bilen att skilja sig åt beroende på vilket<br />
syfte ägaren har för att tillhandahålla laddningsplatsen. Ett varuhus<br />
kan exempelvis locka kunder med billiga laddningsplatser. En<br />
kommun kan se miljöaspekterna som en del i att rabattera parkering<br />
i samband med laddning.<br />
Den nya bestämmelsens utformning medför även möjlighet att<br />
i större utsträckning än i dag montera motorvärmaruttag.<br />
MÖJLIGT ATT HYRA ELBIL<br />
Även om försäljningen av elbilar går trögt så har möjligheten att<br />
hyra en elbil öppnats upp allt mer. I Helsingborg har exempelvis<br />
elbolaget Öresundskraft tillsammans med företaget Move About<br />
dragit igång en elbilspool med sex helelektriska Nissan Leaf-bilar.<br />
Man har även byggt en laddningsstation med plats för tre bilar<br />
som drivs med el från solceller på taket. Solcellstaket är på 40 kvadratmeter<br />
och kostar 300 000 kronor att bygga. Det beräknas<br />
Byggkalkylatorn.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Komboplugg för laddning av elbilar. En enda sladd och<br />
kontakt täcker allt från vanlig enfas hemmaladdning till<br />
supersnabb likströmsladdning.<br />
producera 5 000 kilowattimmar el per år, vilket är tillräckligt med<br />
e<strong>ner</strong>gi för att driva en Nissan Leaf i 3 125 mil, eller tre bilar med en<br />
årlig körsträcka på 1 000 mil. Anläggningen beräknas ha en teknisk<br />
livslängd på 40–50 år.<br />
ÖPPEN FÖR ALLA<br />
Elbilspoolen är öppen för både privatperso<strong>ner</strong> och företag. För att<br />
få boka en bil måste man vara medlem vilket kostar 124 kronor i<br />
månaden. Studenter betalar bara halv månadsavgift, liksom de av<br />
Öresundskrafts kunder som har avtal om miljömärkt el. På dagtid<br />
kostar det sedan 99 kronor i timmen för privatperso<strong>ner</strong> och 79<br />
kronor plus moms för företag att låna en bil. På kvällstid kostar<br />
det 59 kronor i timmen för privatperso<strong>ner</strong> och 47 kronor plus<br />
moms för företag.<br />
Move About har sedan tidigare liknande elbilspooler i Göteborg,<br />
Köpenhamn, Hamburg och Bremen. En elbilspool beräknas<br />
ersätta 7–8 privatbilar. ■<br />
källa:<br />
Riksdagen, Volkswagen, Öresundskraft<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123119<br />
För dig som inte omedelbart kan<br />
addera 2,5 ton våtrumsspackel<br />
med 347 plyfaskivor.<br />
Byggkalkylatorn ger snabbt och enkelt priset på material och arbete.<br />
Bra för att kalkylera hela projekt eller jämföra olika delar. Och minskar<br />
risken för fel och missar – och att ”räkna bort sig” i offertarbetet.<br />
Läs mer på byggtjanst.se/kalkyl
EL & TELE<br />
Järnvägs-AMA<br />
anpassas till AMA EL 12<br />
Till AMA 98 togs det fram komplement som kan användas vid upprättande av tekniska beskrivningar<br />
för järnvägsprojekt. Till utgivningen av nästa AMA EL-ge<strong>ner</strong>ation kommer motsvarande<br />
dokument att arbetas fram.<br />
TEXT: PER ANDERSSON. FOTO: ANDERS WESTER<br />
arallellt med framtagandet av AMA<br />
PEL 12 så pågår ett intressant projekt<br />
inom Trafikverket. De har beslutat att ta<br />
fram ett komplement till AMA EL som<br />
särskilt behandlar elinstallatio<strong>ner</strong> kring vägar<br />
och järnvägar som byggs i Trafikverkets<br />
regi.<br />
– Tanken är att vi ska samordna strukturen<br />
och koderna så att de stämmer överens<br />
med den senaste AMA-ge<strong>ner</strong>ationen,<br />
säger Trafikverkets projektledare Thomas<br />
Karlsson.<br />
NYA KODER OCH RUBRIKER I AMA EL<br />
Arbetet med komplementet genomförs<br />
av en projektgrupp som har ett nära samarbete<br />
med <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> när det<br />
gäller kodstruktur och anpassning till<br />
AMA EL.<br />
– Vår förhoppning är att vi i nästa AMA<br />
EL kommer ha ett antal nya BSAB-koder<br />
och rubriker som kan användas vid järnvägs-<br />
och vägprojekt, säger Anders Wester,<br />
en av huvudutredarna för AMA EL 12.<br />
– De nya koderna och rubrikerna i<br />
AMA och RA kommer att vara relativt<br />
högt upp i pyramidstrukturen. Sedan<br />
kommer det, som tidigare, att finnas ett<br />
antal företagsspecifika koder och rubriker<br />
i det nya komplementet från Trafikverket,<br />
fortsätter Anders.<br />
VÄG OCH JÄRNVÄG I SAMMA DOKUMENT<br />
Målsättningen med projektet är att skapa<br />
ett sammanhängande dokument som kan<br />
användas till olika typer av el-tekniska installatio<strong>ner</strong><br />
och system för både väg och<br />
järnväg. Detta är en skillnad mot järnvägs-<br />
AMA som var uppdelat i flera olika delar<br />
och enbart handlade om järnväg.<br />
Tidplanen för Trafikverkets komplement<br />
går hand i hand med tidplanen för<br />
Trafikverket arbetar med komplement till AMA för väg- och järnvägsprojekt.<br />
AMA EL 12. Det innebär att dokumentet<br />
ska finnas tillgängligt från årsskiftet<br />
2012/2013. Exakt hur tillgång och distribution<br />
kommer att ske är inte helt klart men<br />
förmodligen kommer det finnas tillgängligt<br />
för <strong>ner</strong>laddning på Trafikverkets<br />
Järnvägs-AMA<br />
Järnvägs-AMA är Banverkets (idag Trafikverket) komplement till AMA 98. Inom elområdet<br />
är komplementet uppdelat i fem olika dokument. Delarna är kopplade till olika teknikområden<br />
enligt följande:<br />
p El, kontaktledning<br />
p El, kraft växelvärme belysning<br />
p El, fjärrstyrning<br />
p Signal<br />
p Tele.<br />
webbplats samt implementerat i AMAwebbtjänster.<br />
■<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123144<br />
64 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Skärpta krav på elberedskap<br />
En ändring i elberedskapslagen medför att inriktningen av elberedskapsåtgärderna utvidgas och<br />
att aktörerna på elmarknaden åläggs ansvar för risk- och sårbarhetsanalyser i den egna verksamheten.<br />
TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: ANDERS WESTER<br />
iksdagen har beslutat om en ändring<br />
Ri elberedskapslagen. Syftet med förändringen<br />
är att utvidga ansvaret för att<br />
vidta beredskapsåtgärder inom elförsörjningen.<br />
HÖJD BEREDSKAP<br />
Idag gäller lagen endast åtgärder inriktade<br />
på den situation som råder vid höjd beredskap.<br />
Efter lagändringen kommer beredskapsåtgärderna<br />
utvidgas till att även gälla<br />
åtgärder som krävs för att förebygga och<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
hantera sådana störningar i elförsörjningen<br />
som kan medföra svåra påfrestningar<br />
på samhället.<br />
Det medför att de tre viktigaste aktörerna<br />
på elområdet; elproducenter, elhandelsföretag<br />
och nätföretag, dels ska upprätta<br />
en risk- och sårbarhetsanalys avseende säkerheten<br />
i den egna verksamheten och<br />
dels lämna de uppgifter som behövs för att<br />
elberedskapsmyndigheten ska kunna upprätta<br />
en nationell risk- och sårbarhetsanalys<br />
inom elsektorn.<br />
Kraven på elproducenter, elhandelsföretag och nätföretag för att vidta beredskapsåtgärder inom elförsörjningen skärps.<br />
KONSEKVENSER<br />
Riksdagen tror att ändringen endast kommer<br />
att innebära marginellt ökade krav på<br />
företagen och det inte kommer att påverka<br />
arbetsförmåga, konkurrenssituation eller<br />
villkor. Kommu<strong>ner</strong> och landsting kommer<br />
inte att påverkas av den ändrade lagen som<br />
träder i kraft den 1 juli 2012. ■<br />
källa:<br />
Riksdagen<br />
65
EL & TELE<br />
E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen har granskat de fem första månaderna med elområden i Sverige.<br />
Elområdena kommer att bestå<br />
Trots att indelningen av Sverige i fyra elområden inneburit att det uppstått prisskillnader mellan<br />
norra och södra Sverige kommer indelningen att bestå. De pla<strong>ner</strong>ade förstärkningarna av stamnätet<br />
kommer att minska prisskillnaderna. Det konstaterar E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen i en analys.<br />
TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: ANDERS WESTER<br />
edan den 1 november 2011 är Sverige<br />
Sindelat i fyra elområden från norr till<br />
söder. Syftet med reformen är att uppfylla<br />
EU:s regelverk samt att stimulera till investeringar<br />
i kraftproduktion och förstärkningar<br />
i elnätet där det idag finns begränsningar.<br />
E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen EI,<br />
har nu på uppdrag av regeringen analyserat<br />
den nya elområdesindelningen med<br />
avseende på prisutveckling, eventuella effekter<br />
för konkurrenssituationen och grossistmarknadens<br />
funktion. Det tidsspann<br />
som analyserats är 1 november 2011 till och<br />
med 31 mars 2012.<br />
PRISSKILLNADER<br />
MELLAN NORR OCH SÖDER<br />
Analysen visar att det under de första månaderna<br />
med elområden uppstått tydliga<br />
prisskillnader mellan norra och södra Sverige.<br />
Antalet timmar med olika priser har<br />
varit få, men prisskillnaderna under dessa<br />
timmar har varit relativt stora och kan<br />
därför ha fått stora konsekvenser för kun-<br />
derna i SE4, Malmö, som fått högre elpriser.<br />
Skillnaderna har främst inträffat under<br />
kalla perioder när driftkapaciteten i de<br />
svenska kärnkraftverken varit begränsad.<br />
FORTSATT GOD KONKURRENS<br />
För att analysera konkurrenssituationen<br />
på slutkundsmarknaden har antalet elhandlare<br />
som erbjuder avtal i olika kategorier,<br />
ett- och treåriga fastprisavtal respektive<br />
rörliga avtal, i de fyra elområdena kartlagts<br />
i december 2011 och mars 2012. EI<br />
66 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
edömer att antalet elhandlare i landet<br />
och i de fyra områdena är tillräckligt stort<br />
för att anta att en tillräckligt god konkurrens<br />
råder. Det är dock betydligt färre elhandlare<br />
som erbjuder fastprisavtal i område<br />
SE4. Det går i dagsläget inte att säga<br />
om det lägre antalet elhandlare i SE4 beror<br />
på att vissa elhandlare valt att stå utanför<br />
marknaden och efter en tid kommer att<br />
återvända till marknaden, eller om dessa<br />
avslutat sin verksamhet. Utvecklingen under<br />
den studerade perioden är dock att betrakta<br />
som oförändrad.<br />
Samtidigt har konkurrensen på grossistmarknaden<br />
förbättrats. Möjligheten till<br />
mer flexibla områdeskonstellatio<strong>ner</strong>, det<br />
vill säga då två eller flera nordiska elområden<br />
har samma spotpris, har bidragit till<br />
bättre konkurrensförutsättningar.<br />
ELOMRÅDENA KOMMER ATT BESTÅ<br />
EI gör bedömningen att elområdena kommer<br />
att bestå under överskådlig framtid.<br />
De pla<strong>ner</strong>ade förstärkningarna av stamnä-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Bakgrund<br />
Den första november 2011 delades Sverige in i fyra elområden:<br />
p SE1 Luleå<br />
p SE2 Sundsvall<br />
p SE3 Stockholm<br />
p SE4 Malmö.<br />
Bakgrunden är att Dansk E<strong>ner</strong>gi för fem år sedan anmälde <strong>Svensk</strong>a Kraftnät, som driver<br />
stamnätet, till EU-domstolen för att ha begränsat exporten och istället gynnat inhemska<br />
elkunder. <strong>Svensk</strong>a Kraftnät beslutade då om att införa elområden. Istället för att begränsa<br />
exporten ska marknadskrafterna styra vart elen hamnar. Följden har blivit att Sydsverige,<br />
SE4, har fått samma priser som i Själland. Gränserna mellan elområdena går i trånga sektorer<br />
där överföringsförmågan är begränsad, det vill säga där det finns flaskhalsar, eller<br />
snitt som det också kallas i branschen.<br />
tet kommer att få betydelse för hur stora<br />
prisskillnader som kommer att uppstå<br />
framöver. Närmast är det den så kallade<br />
Sydvästlänken som kommer att påverka<br />
kapaciteten i nätet. Med den kommer de<br />
negativa effekterna för kunderna i södra<br />
Sverige att lindras inom ett antal år. ■<br />
Riktlinjer för<br />
installationsarbete<br />
å många frågor kring vem som egentligen får utföra arbete<br />
Dmed elinstallatio<strong>ner</strong> är i omlopp har Elsäkerhetsverket tagit<br />
fram en promemoria med syftet att förtydliga 6 § i Elinstallatörsförordningen<br />
(1990:806). Detta är inte någon ny tolkning eller<br />
tillämpning av reglerna utan enbart ett förtydligande.<br />
Texten i 6 § lyder: ”Elinstallationsarbete får utföras endast av<br />
elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör<br />
hos vilken yrkesmannen är anställd eller som är anställd i samma<br />
företag som yrkesmannen”.<br />
I promemorian har Elsäkerhetsverket samlat ihop en allmän<br />
beskrivning, en historisk återblick och svar på sex frågor avseende<br />
6 §. I slutet finns och en kortfattad beskrivning av de väsentliga<br />
ändringar som genom åren införts i förordningen. ■<br />
källa:<br />
Elsäkerhetsverket<br />
källa:<br />
E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123035<br />
Elsäkerhetsverket har tagit fram ett kortfattat dokument som förtydligar gällande regler kring<br />
elinstallationsarbete. Syftet med promemorian är att ge en klarare bild utifrån verkets tolkning<br />
i frågan.<br />
TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: ANDERS WESTER<br />
Elsäkerhetsverket reder i en promemoria ut vem som får utföra arbete med<br />
elinstallatio<strong>ner</strong>.<br />
67
EL & TELE<br />
Forskning pågår för att göra e<strong>ner</strong>gikedjan kring solel än mer miljövänlig.<br />
Solelen blir ännu miljövänligare<br />
Intresset för sole<strong>ner</strong>gi och solceller ökar som ett led i strävan att bli kvitt beroendet av fossila bränslen.<br />
Den e<strong>ner</strong>gi och el som utvinns från solstrålarna räknas redan idag som grön. Två forskningsprojekt<br />
tittar dock på att göra den ännu mer miljövänlig.<br />
TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: ANDERS WESTER<br />
en solcell omvandlas e<strong>ner</strong>gin i solljus di-<br />
Irekt till elektrisk e<strong>ner</strong>gi. Den vanligaste<br />
typen av solceller är gjorda av kristallint<br />
kisel. En nackdel med dessa solceller är att<br />
det är dyrt att framställa utgångsmaterialet,<br />
det kristallina kislet. Därför blir också<br />
slutprodukten för dyr för att kunna konkurrera<br />
med andra befintliga tekniker för<br />
elproduktion. Ett sätt att minska tillverkningskostnaderna<br />
för solceller, och därigenom<br />
göra solel konkurrenskraftig med andra<br />
e<strong>ner</strong>gikällor, är att använda sig av tunna<br />
filmer. Dessa tunnfilmssolceller kan vara<br />
en hundradel så tjocka som vanliga<br />
solceller av kristallint kisel. Filmerna innehåller<br />
dock giftiga ämnen.<br />
TUNNFILMSSOLCELL UTAN KADMIUM<br />
I en avhandling från Uppsala universitet<br />
har Jonas Pettersson undersökt hur giftigt<br />
material som nu används i tunnfilmssolceller<br />
kan ersättas med ett zinkoxidbaserat<br />
alternativ. De tunnfilmssolceller som studerats<br />
är tillverkade av kopparindiumgalliumselenid,<br />
även kallat CIGS. Detta material<br />
ger solcellerna hög verkningsgrad. I<br />
vanliga fall innehåller CIGS-solceller ett<br />
tunt så kallat buffertlager av kadmiumsul-<br />
fid. Nackdelen med kadmium är att det är<br />
giftigt. Jonas Pettersson har därför studerat<br />
solceller med ersättningsmaterial som<br />
är zinkoxidbaserade. Studien har visat sig<br />
falla väl ut.<br />
– Mätningar på tunna filmer av zinkmagnesiumoxid<br />
visar att ledningsförmågan<br />
för dessa filmer uppvisar ett liknande<br />
beteende som de med kadmiumsulfid, säger<br />
Jonas Pettersson.<br />
Han kommer nu att arbeta vidare med<br />
att försöka förbättra baksideskontaktens<br />
elektriska egenskaper. Målet är att nå en<br />
verkningsgrad över 20,3 procent.<br />
68 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
SOLCELLER KRÄVER ENERGILAGER<br />
Solceller producerar inte el konstant utan i<br />
toppar och dalar vilket är dåligt för elnätet<br />
som kräver stabilitet. Det krävs ett e<strong>ner</strong>gilager<br />
för att hålla elnätet i gott skick. Bygginfo<br />
har tidigare skrivit om försök i Falköping<br />
där Falbygdens E<strong>ner</strong>gi tillsammans<br />
med ABB upprättat en provanläggning<br />
med ett e<strong>ner</strong>gilager bestående av litiumjonbatterier.<br />
Ett problem är dock att<br />
det i dagens batterier förekommer både<br />
sällsynta och dyra jordartsmetaller samt<br />
miljöskadliga ämnen. Om hela e<strong>ner</strong>gikedjan<br />
ska bli så miljövänlig som möjligt behövs<br />
det ett annat mer hållbart alternativ.<br />
INSPIRATION FRÅN NATUREN<br />
Olle Inganäs, professor i biomolekylär och<br />
organisk elektronik vid Linköpings Universitet,<br />
och hans polske kollega Grzegorz<br />
Milczarek har låtit sig inspireras av natu-<br />
Mätarskåp<br />
i flera utföranden<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
rens fotosyntes när man undersökt möjligheterna<br />
att lösa lagringsproblemet med<br />
förnyelsebara organiska material.<br />
I växternas fotosyntes är det så kallade<br />
kino<strong>ner</strong>, molekyler baserade på små kolringar<br />
med sex kolatomer, som flyttar<br />
elektro<strong>ner</strong> och proto<strong>ner</strong>. Det är den tekniken<br />
som forskarna imiterat. De har även<br />
hämtat själva råvaran från naturen, i form<br />
av lingin, ett ämne som har kemiska beståndsdelar<br />
som påmin<strong>ner</strong> mycket om<br />
dem som används i växternas fotosyntes.<br />
I stället för att utvinna ämnet direkt<br />
från trä, tog forskarna vara på det svartlut<br />
som bildas som en restprodukt vid papperstillverkning.<br />
Ur svartlutet förädlade de<br />
fram ett material som har förmågan att<br />
lagra laddade proto<strong>ner</strong> och elektro<strong>ner</strong>, och<br />
genom att kombi<strong>ner</strong>a det materialet med<br />
ett annat kolbaserat material som leder<br />
ström lyckades forskarna konstruera en<br />
Den nya utgåvan av standarden för mätarskåp presenterar några<br />
nyheter. Bland annat finns det nu skåputförande som möter den<br />
allt vanligare lokala elproduktionen.<br />
TEXT OCH FOTO: PER ANDERSSON<br />
u har SS 4300110 Mätarskåp kommit<br />
Ni en ny utgåva och det är den åttonde<br />
versionen av standarden. Standarden gäller<br />
för fabrikstillverkade mätarskåp för direktanslutna<br />
elmätare för trefas växelspänning,<br />
märkdriftspänning 230/400 volt<br />
samt en märkdriftström på 25 och 63 ampere.<br />
ANSLUTNING AV LOKAL<br />
PRODUKTION OCH RESERVKRAFT<br />
Vid en jämförelse gentemot sin föregångare<br />
så har det skett en del förändringar i<br />
standarden. Några av nyheterna är bland<br />
annat införande av<br />
p ny typstorlek, beroende på användningen<br />
p infällda mätarskåp i stormtätt utförande<br />
p krav på kapslingsklass IP24 samt mekaniska<br />
hållfasthetskrav på stolpmontera-<br />
Många nyheter i standard för mätarskåp.<br />
de mätarskåp<br />
p krav på gemensam servissäkring upp till<br />
63 A för skåp avsedda för två uttagsabonnemang.<br />
I standarden har det också införts fordringar<br />
på bestyckningsmöjligheter för lokal<br />
produktion, så kallad microproduk-<br />
katod, i ett organiskt batteri, alltså materialet<br />
som innehåller den elektriska laddningen.<br />
– Vanligt trä består till 20–30 procent av<br />
lingin, så det produceras ungefär 1011 ton<br />
lingin om året i världen. Det är med andra<br />
ord ett ämne som vi har nästan obegränsat<br />
av, säger Olle Inganäs.<br />
Det är dock en bit kvar innan tekniken<br />
går att kommersialiseras. En hel del behöver<br />
förfinas och framförallt behöver man<br />
ta fram en anod. ■<br />
källa:<br />
Uppsala universitet, Linköpings universitet<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123109<br />
SS 4300110<br />
SS 4300110, utgåva 8, fastställdes<br />
2012-03-14. Tidigare svensk standard<br />
SS 4300110, utgåva 7, gäller inte från<br />
och med 2012-12-01.<br />
tion. Ytterligare en nyhet är möjlighet till<br />
inkoppling av reservkraft i de utvändiga<br />
skåpen.<br />
Det finns några saker som utgått i denna<br />
standardutgåva. Det som i utgåva sju<br />
hette skåputförande 3 (1-fas mätarskåp, 10<br />
ampere) är borttaget. Även säkringen för<br />
elnätsföretagens tillsatsutrustning samt utrymme<br />
för eventuell tillsatsutrustning av<br />
starkströmstyp har tagits bort.<br />
FYRA OLIKA SKÅPUTFÖRANDEN<br />
I standarden finns det angivet elektriska<br />
och mekaniska fordringar på mätarskåp.<br />
Det finns också preciserat fyra olika skåputföranden<br />
och hur dessa ska bestyckas.<br />
Utöver det så finns det också krav på<br />
bland annat märkning, skydd samt provning<br />
och kontroll. ■<br />
källa:<br />
SS 4300110 Mätarskåp<br />
EL & TELE<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123116<br />
69
EL & TELE<br />
Sverige behöver inte bara ett investeringsstöd för solceller utan även ett produktionsstöd för solel för att marknaden ska ta riktig fart.<br />
<strong>Svensk</strong> solel behöver mer stöd<br />
Den svenska marknaden för solel är relativt liten internationellt sett. För att den ska ta fart behövs<br />
det ett stödsystem för produktion av solel, visar en rapport från Grontmij.<br />
TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: ANDERS WESTER<br />
å uppdrag av E<strong>ner</strong>gimyndigheten har<br />
PBengt Ridell från Grontmij och Bengt<br />
Kasemo från Chalmers, tagit fram en rapport<br />
som beskriver sole<strong>ner</strong>gins ställning i<br />
Sverige idag med avseende på både marknadssituation<br />
och forskningsläge. Särskilt<br />
fokus har också lagts på hur framtida<br />
forskningssatsningar kan utformas för att<br />
stärka sole<strong>ner</strong>gins roll i Sverige.<br />
PRODUKTIONSSTÖD BEHÖVS<br />
Utredarna konstaterar bland annat att priset<br />
på solceller har sjunkit de senaste åren<br />
och att installerad effekt har mångdubblats<br />
internationellt sett. Dock fortsätter<br />
den svenska marknaden att vara rätt så liten.<br />
– Sverige har ett investeringsstöd för solceller,<br />
men inget produktionsstöd för solel.<br />
Så länge det inte finns ett stödsystem<br />
för produktion av solel kommer andelen<br />
att fortsätta vara liten. I länder som Tyskland,<br />
Italien och Spanien där det finns ett<br />
produktionsstöd finns det också en lönsamhet<br />
i att investera i solel, säger Bengt<br />
Ridell.<br />
OUTNYTTJAD POTENTIAL<br />
I rapporten går det dock att utläsa att det<br />
finns det en outnyttjad potential för solel i<br />
Sverige. Detta då det finns möjlighet att<br />
sätta upp solceller på stora takytor för produktion<br />
av solel. Samtidigt finns det av<br />
förklarliga skäl inte samma potential i Sve-<br />
rige som i solrika länder, däremot går det<br />
att se en exportpotential för svenska företag<br />
inom sole<strong>ner</strong>giområdet.<br />
– Vi ska förmodligen inte satsa på befintlig<br />
teknik som kiselsolceller, där är redan<br />
Kina väldigt starkt, men Sverige kan<br />
kombi<strong>ner</strong>a tunnfilm och kisel för så kallade<br />
tandemsolceller, men då är det viktigt<br />
att de har en högre verkningsgrad än de<br />
traditionella solcellerna. Det här är ett<br />
område som Sverige redan forskar inom,<br />
men där det inte är färdigforskat, säger<br />
han. ■<br />
källa:<br />
Solar Power and Solar Fuels, Grontmij<br />
70 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Säkerheten i trygghetslarmstjänsterna brister när larm med gammal teknik ansluts till nät med ny digital teknik.<br />
Trygghetslarm ska bli tryggare<br />
PTS har låtit genomföra en kartläggning av den svenska marknaden för trygghetslarm. Resultatet<br />
visar att kommu<strong>ner</strong>na behöver få hjälp med att anpassa sig till den tekniska utvecklingen för trygghetslarmstjänster.<br />
TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: ANDERS WESTER<br />
e elektroniska kommunikationsnäten<br />
Dbygger i allt större utsträckning på digital<br />
teknik. Den fasta telefonin överges<br />
till förmån för mobil telefoni. För att<br />
trygghetslarmstjänster ska fungera på ett<br />
säkert sätt behöver de också använda digital<br />
teknik.<br />
I dag finns det trygghetslarmstjänster<br />
som fungerar i digitala nät, och som dessutom<br />
erbjuder en bättre funktionalitet än<br />
gamla, analoga larm. De digitala larmen är<br />
mer tillförlitliga eftersom det går att automatiskt<br />
övervaka att de fungerar. Ett analogt<br />
larm måste övervakas manuellt, vilket<br />
är mer problematiskt.<br />
KARTLÄGGNING AV PROBLEMEN<br />
På regeringens uppdrag håller Hjälpmedelsinstitutet<br />
på att genomföra ett program<br />
av utvecklingsinsatser för att förbättra<br />
säkerheten i leveranserna av digitala<br />
trygghetslarm. I takt med programmets<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
insatser har det uppstått en hel del frågor<br />
kring problem som rör trygghetslarmens<br />
leverans genom elektroniska kommunikationsnät.<br />
Med anledning av detta har PTS<br />
låtit genomföra en kartläggning av problemen<br />
och orsakerna till dem.<br />
KOMMUNIKATION<br />
OCH KUNSKAPSSPRIDNING<br />
Resultatet visar att kommu<strong>ner</strong>na behöver<br />
få hjälp att anpassa sig till den tekniska utvecklingen<br />
för trygghetslarmstjänster. Annars<br />
kan det finnas risk för att säkerheten i<br />
trygghetslarmstjänsterna brister genom att<br />
larm med gammal teknik ansluts till nät<br />
med ny digital teknik.<br />
Det är kommu<strong>ner</strong>na som står för kostnaden<br />
för trygghetslarmen. Kombinationen<br />
av att många kommu<strong>ner</strong> är små och<br />
att detta är en tjänst som fått ett allt större<br />
tekniskt innehåll gör att kommu<strong>ner</strong>na behöver<br />
stöttas. De myndigheter, organisa-<br />
tio<strong>ner</strong> och företag som sitter på nödvändig<br />
kunskap kan bland annat visa på hur<br />
kommu<strong>ner</strong>na kan upphandla tjänsten på<br />
ett lämpligt sätt som ger öppningar till vidareutveckling<br />
och som säkrar hela leveranskedjan.<br />
– Genom att gå över till digitala trygghetslarmstjänster<br />
lägger man grunden för<br />
framtida digitala omsorgstjänster i hemmet.<br />
En slutsats vi drar av analysen är att<br />
det finns stora samhällsvinster att göra om<br />
man koordi<strong>ner</strong>ar upphandlingen av trygghetslarm<br />
i Sverige, säger PTS ge<strong>ner</strong>aldirektör<br />
Göran Marby.<br />
PTS kommer nu att ta fram en plan för<br />
vad de kan bidra med i arbetet med säkrare<br />
trygghetslarmstjänster. ■<br />
källa:<br />
PTS<br />
71
EL & TELE<br />
Den förnybara elproduktionen byggs ut allt mer. Merparten består av vindkraft.<br />
Allt mer el har förnybart ursprung<br />
Utbyggnaden av förnybar el har tagit fart. Det märks på antalet utfärdade elcertifikat som ökar<br />
stadigt.<br />
TEXT: MANFRED OTTERHEIM. FOTO: ANDERS WESTER<br />
roduktionen av förnybar el fortsätter att öka. Under 2011 var<br />
Pdet framför allt ny vindkraft som stod för den största ökningen.<br />
Årsproduktionen var drygt 6 terawattimmar, vilket kan jämföras<br />
med 0,5 terawattimmar innan elcertifikatsystemet startade i<br />
maj 2003.<br />
Mellan 2002 och 2011 har den förnybara elproduktionen ökat<br />
med drygt 13 terawattimmar. 1 500 nya anläggningar har tagits i<br />
drift, varav merparten är vindkraft. Ökningen har främst skett i<br />
nya anläggningar men ökningar i befintliga anläggningar har också<br />
haft en stor betydelse.<br />
– Utbyggnaden av förnybar el har verkligen tagit fart de senaste<br />
åren vilket nu börjar märkas tydligt på antalet utfärdade elcertifikat,<br />
säger Gustav Ebenå, enhetschef på E<strong>ner</strong>gimyndigheten<br />
GEMENSAM ELCERTIFIKATSMARKNAD MED NORGE<br />
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar<br />
till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt<br />
sätt. Målet är att användningen av el från förnybara e<strong>ner</strong>gikällor<br />
ska öka med 25 terawattimmar från 2002 års nivå fram till år<br />
2020.<br />
Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad.<br />
Det innebär att handel med elcertifikat kan<br />
ske över landsgränserna. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden<br />
är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 terawattimmar<br />
mellan 2012 och 2020. Det motsvarar cirka 10 procent<br />
av elproduktionen i de båda länderna. ■<br />
källa:<br />
E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen<br />
BYGGTJÄNSTKONSULTER OCH SPECIALISTER<br />
PER LÖFSTRÖM<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
per.lofstrom@byggtjanst.se<br />
72 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
NYHET<br />
Fasadskivor i ny färgrymd<br />
Lackerade eller genomfärgade fi bercementskivor? Varför inte både och?<br />
Nya Cembrit Zenit i URBANNATURE-serien förenar det bästa av två världar:<br />
starka, ogenomskinliga lackerade färger och genomfärgad tålighet.<br />
Cembrit Zenit fi nns i tio färger med spännande namn hämtade från rymden.<br />
Färgstarka himlakroppar som ofta också är kraftfulla gudar ur mytologin.<br />
Bra namn på fasadskivor som kombi<strong>ner</strong>ar naturliga färger och styrka.<br />
Cembrit Zenit är: Venus, Mars, Uranus, Luna, Terra, Jupiter, Orcus, Pluto, Mercury<br />
och Erebus. Se vidare på vår webbplats eller tala med din byggfackhandel.<br />
www.cembrit.se<br />
CEMBRIT ZENIT – PLUTO<br />
CEMBRIT ZENIT – VENUS<br />
CEMBRIT ZENIT – EREBUS<br />
– MED DJUP SVÄRTA<br />
FIBERCEMENT FÖR<br />
ROBUST BYGGANDE
FÖRVALTNING<br />
Alby i Botkyrka kommun är ett miljonprogramsområde som pla<strong>ner</strong>as hållbart.<br />
Långsiktig pla<strong>ner</strong>ing<br />
gör förstäder attraktiva<br />
Det finns flera fördelar med att redan i pla<strong>ner</strong>ingsstadiet utforma en stadsdel med begränsad<br />
ekonomi så att det når en social, ekonomisk och en miljömässigt hållbar utveckling. Projektet om<br />
»Hållbara attraktiva förstäder« är en fallstudie i Alby där »Surbtopia-modellen« skapades som en<br />
förebild för att visa att arbetet med sådana projekt är möjligt.<br />
TEXT: CECILIA JONDELL. FOTO: BOTKYRKA KOMMUN<br />
N<br />
u finns en utgiven rapport om projektet<br />
som är ett samarbete mellan<br />
IVL <strong>Svensk</strong>a Miljöinstitutet och<br />
Botkyrka kommun. I rapporten redogörs<br />
för hur Surbtopia-modellen och andra<br />
verktyg kan användas i arbetet med hållbarhet<br />
och attraktivitet i områden med<br />
stort upprustningsbehov och lite pengar.<br />
Stadsdelen Alby är ett miljonprogramsområde<br />
i Botkyrka kommun, där typiska<br />
hållbarhetsutmaningar finns. Det är den<br />
sociala hållbarheten som är viktigast att arbeta<br />
med och kommunen har utvecklat<br />
målmedvetna insatser och verksamheter<br />
för att få invånarna att delta i områdets utveckling.<br />
Medborgarkontor, områdesgrupper och<br />
dialogforum är några insatser som innebär<br />
en hållbar anpassning till de lokala förutsättningarna.<br />
– Hållbarhetsmålen i Alby är politiskt<br />
antagna mål från demokratiskt valda poli-<br />
tiker och där medborgarna varit delaktiga<br />
genom ett omfattande dialogarbete. Men<br />
fler behöver trots allt delta, säger Anja<br />
Karlsson, IVL <strong>Svensk</strong>a Miljöinstitutet<br />
och som varit med och arbetat med projektet.<br />
ETT ARBETE FÖR<br />
SYSSELSÄTTNING OCH TRYGGHET<br />
Ungefär 60 procent av de drygt 12 000 invånarna<br />
har i dag utländsk bakgrund och<br />
74 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
arbetslösheten ligger på omkring 7,4 procent.<br />
– Med hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå<br />
behöver trygghet och förtroende<br />
för varandra i ett område som Alby vara<br />
det man främst arbetar med, säger Lars<br />
Olson, enhetschef på kommunförvaltningen<br />
i Botkyrka.<br />
Sedan 2007 pågår ett arbete i kommunen<br />
där främst sex hållbara frågor prioriteras.<br />
Dessa handlar om sysselsättning, hemkänsla,<br />
bra skolor, klimatförändringar,<br />
folkhälsa och att invånarna kän<strong>ner</strong> samhörighet<br />
med varandra.<br />
– En stor kultursatsning görs redan där<br />
det också visar sig finnas ett stort intresse<br />
och som hjälper till att stärka Albys identitet,<br />
säger Lars Olson.<br />
HÖG ANDEL MILJONPROGRAM I ALBY<br />
Botkyrka kommun har en bostadsmarknad<br />
där 85 procent består av miljonprogrammen<br />
och en stor del ägs av allmännyttan.<br />
Det är en kommun med små medel<br />
men stora ambitio<strong>ner</strong> för att öka trivseln<br />
bland de boende, men<br />
renoveringstakten måste gå långsamt.<br />
– Hushållen mäktar inte med höga hyreshöjningar<br />
utan en byggnadsteknisk renovering<br />
måste ske på tio års sikt, säger<br />
Lars Olson.<br />
Det skulle behövas nödvändiga investeringar<br />
från exempelvis fastighetsägare,<br />
byggbolag och företag som ser kommersiella<br />
möjligheter i att investera i dessa stora<br />
renoveringsprojekt. Men i områden som<br />
hamnat i en så kallad marknadsskugga är<br />
intresset begränsat.<br />
BYGGSTENARNA FÖR PROJEKTET<br />
I projektet med »Hållbara attraktiva förstäder«<br />
presenteras metoder för att undersöka<br />
läget i området och vilka krav, behov<br />
och förväntningar som finns på hållbarhet<br />
och attraktivitet. Även vilka åtgärder som<br />
finns att göra utifrån önskemålen presenteras.<br />
En plattform utformades där fem punkter<br />
har fungerat som grund och verktyg<br />
för arbetet:<br />
p Surbtopia-modellen: förnyad stadsmiljö<br />
som ingång för hållbar utveckling.<br />
p Ett antal indikatio<strong>ner</strong> för hållbar utveckling<br />
genom förnyad stadsmiljö.<br />
p En omfattande statistiksammanställning.<br />
p Åtgärdslistan: identifierade åtgärder för<br />
att gå från nuläge till önskeläge.<br />
p Hållbarhetskollen: ett verktyg för hållbar<br />
stadspla<strong>ner</strong>ing.<br />
En trestegsprocess ligger som grund till<br />
Surbtopia-modellen. Den kan vägleda aktörer<br />
som jobbar med hållbar stadsutveckling<br />
och stadspla<strong>ner</strong>ing i framförallt områden<br />
med begränsad ekonomi.<br />
De tre stegen för Surbtopia-modellen:<br />
1 Identifiera mål för lokal förnyad stadsmiljö<br />
och lokal hållbar utveckling.<br />
2 Konkretisera status och önskvärd riktning<br />
för stadsmiljön.<br />
3 Identifiera åtgärder och utvärdera dess<br />
bidrag till lokal hållbar utveckling.<br />
Utifrån nuläget i stadsmiljön i Alby gjordes<br />
mål upp om ett önskeläge, vad man<br />
ville nå fram till. Som verktyg i arbetet användes:<br />
p »Åtgärdslistan«, en lista med punkter på<br />
åtgärder som ska utföras för att uppnå<br />
önskeläget.<br />
p Kravlistan, »Hållbarhetskollen«, ett<br />
verktyg i form av listor där en utvärdering<br />
på åtgärder som är gjorda och på<br />
vad som kan göras mer för att förnya en<br />
stadsmiljö så att den bidrar till en lokal<br />
hållbar utveckling.<br />
Indikatorerna hjälper till att identifiera<br />
hur Alby ligger till i dag i förhållande till<br />
ett önskeläge. Det är ett verktyg för att utvärdera<br />
och se att arbetet utvecklas åt rätt<br />
riktning för att uppnå önskeläget.<br />
Exempel på önskemål och åtgärder som<br />
kan uppnås på lång sikt är:<br />
p Att få en mer varierad, blandad och intressant<br />
bebyggelse. Åtgärder är exempelvis<br />
en förtätning av nya bostäder, arbetsplatser<br />
och service.<br />
p Fler mötesplatser, bibliotek, ökad<br />
idrottsverksamhet, parker- och grönområde,<br />
ökad kollektivtrafik. Åtgärder är<br />
exempelvis ombyggnad av centrumområdet<br />
och fler platser för spontanidrott.<br />
p En minskning av miljöpåverkan av e<strong>ner</strong>giförbrukningen<br />
och vattenförbrukningen.<br />
Åtgärder är exempelvis solfångare,<br />
lokala vindkraftverk och självstängande<br />
armaturer och snålspolande armaturer.<br />
■<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123130<br />
läs mer på:<br />
www.ivl.se<br />
mer om miljonprogrammet på nästa<br />
uppslag.<br />
Arbetet med att främja<br />
en hållbar stadsutveckling i korthet<br />
p Projektet »Hållbara attraktiva förstäder« kom till ur Vinnovas utlysning 2Utmaningsdriven<br />
innovation« och genomfördes mellan november 2011 och mars 2012, där man arbetade<br />
med att ta fram Surbtopia-modellen. I projektet deltog även Botkyrka kommun,<br />
Botkyrkabyggen AB, Siemens och Peab.<br />
p Syfte och mål med projektet var att undersöka vilka krav, behov och förväntningar som<br />
finns vad gäller hållbarhet och attraktivitet i områden med begränsad ekonomi.<br />
p Tre etapper i projektet genomfördes där 1. Krav, behov, förväntningar för hållbarhet i Alby<br />
analyserades utifrån hållbarhetsmålen för stadsdelen. 2. Undersökt aktuell status för<br />
stadsmiljön genom utvecklade indikatorer genom intervjuer, litteraturgenomgångar och<br />
statistik, kopplade till hållbarhetsmålen. 3. Identifierat åtgärder med hjälp av åtgärdslistan<br />
samt hållbarhetskollen.<br />
p Redan 2002 togs den första nationella strategin för hållbar utveckling och som lyfter<br />
fram fyra huvudutmaningar som Sverige står inför varav »bygga samhället hållbart« fokuserar<br />
på en hållbar stadsutveckling med ambitionen att uppnå goda livsvillkor för alla<br />
människor.<br />
p Cirka 650 000 bostäder, omkring en tredjedel av det nuvarande flerbostadsbeståndet i<br />
landet, är i behov av att rustas upp. Miljonprogramsområden byggda 1965–1975, står<br />
för en stor del av renoverings- och upprustningsbehovet.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012 75
FÖRVALTNING<br />
Hallonbergen i Sundbyberg utanför Stockholm är ett av fem bostadsområden som bidragit med underlag till Tyréns nya miljonprogramsmodell.<br />
Lyft bostadsområden<br />
med nytt synsätt<br />
Genom att ta ett helhetsgrepp kan fastighetsägare och kommu<strong>ner</strong> bättre prioritera insatser för att<br />
lyfta slitna bostadsområden. En ny modell utgår från de boendes åsikter om vad som gör ett område<br />
attraktivt att bo i. Genom att välja rätt åtgärder kan man få mycket valuta för pengarna.<br />
TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: WIKIPEDIA<br />
odellen »Möjliga miljo<strong>ner</strong>« har ut-<br />
Mvecklats av konsultföretaget Tyréns<br />
med medel från Sven Tyréns stiftelse.<br />
3 400 boende i miljonprogramsområden<br />
i Sundbyberg, Upplands Väsby, Göteborg,<br />
Lund och Malmö har fått svara på<br />
en enkät om vad som gör ett område attraktivt<br />
att bo i. Dessutom har rapporter<br />
och artiklar om miljonprogrammet studerats<br />
och experter intervjuats.<br />
IDENTIFIERA RÄTT ÅTGÄRDER<br />
– Vi anser att man bör ta ett större grepp<br />
och inte bara titta på nödvändiga byggnadstekniska<br />
upprustningar, säger Madeleine<br />
Eneskjöld på Tyréns analysavdelning:<br />
– Utmaningen är att identifiera rätt åtgärder<br />
som höjer ett områdes status och gör<br />
att boende kän<strong>ner</strong> sig mer stolta och trygga.<br />
Många små åtgärder som inte är så dyra<br />
kan ändå ge stor effekt på trivseln<br />
Undersökningen har identifierat nio faktorer<br />
som har störst betydelse för hur nöjda<br />
boende är med sitt bostadsområde. Allra<br />
viktigaste är att de boende kän<strong>ner</strong> trygghet<br />
och att området har bra rykte.<br />
Näst viktigast är att ett område är vackert,<br />
att det är väl integrerat med områden<br />
runt omkring och att det finns gott om<br />
mötesplatser. Viktigt är också att området<br />
har en identitet, är tillgängligt, har en blandad<br />
bebyggelse och bra utbud av butiker.<br />
FUNGERA SOM CHECKLISTA<br />
– Vi vet sedan tidigare att boende sätter<br />
tryggheten främst. Däremot visade sig<br />
identitet och områdets rykte vara mer betydelsefullt<br />
än vad som tidigare varit känt.<br />
Tanken är att de nio faktorerna som de<br />
boende prioriterat kan fungera som en<br />
checklista att utgå ifrån vid alla upprustningar<br />
av miljonprogramsområden.<br />
– Det ska inte behöva göras nya attitydundersökningar<br />
för varje område, säger<br />
Madeleine Enesköld. Men det är viktigt<br />
att man är lyhörd och förstår att varje område<br />
har sina unika förutsättningar och tar<br />
hänsyn till kunskapen som fastighetsägare<br />
och boende har om området.<br />
76<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
JOBBA TILLSAMMANS<br />
Katarina Majer, fastighetsutvecklare på<br />
Tyréns anser att fastighetsägare och kommu<strong>ner</strong><br />
måste bli bättre på att jobba tillsammans<br />
ochutveckla miljonprogramsområden.<br />
– Men innan man kör igång är det viktigt<br />
att man har en gemensam målbild och<br />
syn på områdena och på vilket sätt de bör<br />
utvecklas.<br />
I de fem undersökta områden som modellen<br />
bygger på var missnöjet störst med<br />
områdets rykte, bristen på blandad bebyg-<br />
gelse och att det inte var särskilt vackert.<br />
Även områdets identitet behövde lyftas.<br />
Bland de fem undersökta områdena var<br />
de boende i Lund genomgående mest nöjda<br />
med ett nöjdhetsindex på 64. Minst<br />
nöjda var de boende i Hallonbergen i<br />
Sundbyberg med ett nöjdhetsindex på 56. ■<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123071<br />
STORA och små åtgärder som ökar boendes trivsel<br />
Modellen »Möjliga miljo<strong>ner</strong>« rymmer tre olika nivåer av åtgärder<br />
på de nio områden som är viktigast för att de boende ska<br />
trivas. Åtgärderna kallas enkla, lite större och större.<br />
Enkla åtgärder är saker att börja med som ger stor effekt och<br />
kan utföras inom befintlig budget. Lite större åtgärder kräver<br />
oftast en lite större investering. Större åtgärder är sådant som<br />
kräver planarbete, tar mer tid att genomföra och därmed kostar<br />
mer.<br />
TRYGGHET<br />
Ta reda på vilka platser de boende upplever som otrygga. Det<br />
kan vara parkeringar, lekparker, gångstråk eller grönområden.<br />
Enkla åtgärder: Ökad och rätt belysning, bättre sikt genom<br />
röjning av buskar och träd, samverkan med närpolis, medborgardialog,<br />
självskötsel av gårdar och trapphus.<br />
Lite större åtgärder: Översyn och redigering av lokala rörelsemönster<br />
och vägnät. Komplettera gång- och cykeltunnlar<br />
med passager i plan med god belysning. Inventera vilka platser<br />
de boende upplever som otrygga och varför.<br />
Större åtgärder: Förtätning kring stora mötesplatser och vid<br />
större gångstråk. Säkrare privata garageplatser i markplan i stället<br />
för överdimensio<strong>ner</strong>ad markparkering och garage under<br />
jord.<br />
RYKTE<br />
Rykte är framförallt beroende av vad invånarna tror att andra<br />
tycker om deras bostadsområde. Genom att lyfta fram positiva<br />
händelser eller kända perso<strong>ner</strong> från området ökar de boendes<br />
stolthet.<br />
Enkla åtgärder: Att arrangera lokala event och aktiviteter<br />
och marknadsföra dem externt stärker områdets image. Involvera<br />
de boende i förbättringsåtgärder.<br />
Lite större åtgärder: Profilera området via utbildning, miljöengagemang,<br />
idrottsklubbar och tävlingar. Bygg upp goda<br />
interna informationskanaler och skaffa bra samarbete med lokaltidningar.<br />
Låt kommu<strong>ner</strong> placera offentlig service och andra<br />
verksamheter i området.<br />
Boendes nio i topp<br />
p Trygghet<br />
p Rykte<br />
p Integration med staden<br />
p Vacker<br />
p Mötesplatser<br />
p Identitet<br />
p Utbud av butiker<br />
p Blandad bebyggelse<br />
p Tillgänglighet<br />
De nio viktigaste faktorerna samt hur väl de boende anser att de är uppfyllda.<br />
Flest är missnöjda med sitt områdes rykte.<br />
Större åtgärder: Nya byggnader och landmärken i form av<br />
parker, lekplatser, konst och kulturella tillägg stärker alltid ett<br />
områdes identitet. Åtgärderna bör ha en naturlig koppling till<br />
platsen, som fotbollsplanen Zlatan Court i Rosengård.<br />
INTEGRATION MED STADEN<br />
Handlar både om huruvida det i praktiken är lätt att ta sig till<br />
andra delar i staden och om känslan att ens bostadsområde är<br />
en naturlig del av staden.<br />
Enkla åtgärder: Delvis samma som för områdets rykte. Arrangera<br />
och marknadsför lokala event och lyft fram områdets<br />
unika kvalitet och mångfald med en variation som är attraktiv<br />
för övriga staden.<br />
Lite större åtgärder: Bättre information om och skyltning<br />
av området och dess målpunkter.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012 77
FÖRVALTNING<br />
Större åtgärder: Ta bort fysiska barriärer genom att se över cykel-<br />
och kollektivstråk.<br />
VACKER<br />
Hus och byggnader ska ge ett varierat och trevligt intryck. Boende<br />
vill att deras område ska vara vackert<br />
Enkla åtgärder: Se över skötsel och underhåll av området<br />
och grönytor. Upprätta i samspel med de boende en drift- och<br />
underhållsplan som leder till ett vackrare och mer välskött område.<br />
Lite större åtgärder: Bygg om eller glasa in balkonger och<br />
andra gemensamma ytor.<br />
Större åtgärder: Bryt enformigheten genom att förtäta. Förtätningen<br />
ska även bidra till ökad trygghet och trivsel.<br />
MÖTESPLATSER<br />
Ett område som uppmuntrar och underlättar möten ge<strong>ner</strong>erar<br />
också liv och rörelse i området som i sin tur bidrar till trygghet.<br />
Exempel på mötesplatser kan vara lekplatser, kaféer, hållplatser,<br />
torg men även en korsningspunkt av ett större rörelsestråk.<br />
Enkla åtgärder: Bra underhåll och skötsel av mötesplatser är<br />
viktigt, liksom god belysning.<br />
Lite större åtgärder: Väderskydd vid lekplatser, bänkar och<br />
hållplatser ger bättre möjlighet att mötas. Se över enkelt avhjälpta<br />
hinder så att alla kan mötas.<br />
Större åtgärder: Skapa mötesplatser inomhus. Extra viktigt i<br />
miljonprogramsområden där lägenheterna ofta är relativt små.<br />
IDENTITET<br />
Identitet handlar om invånarnas egen bild av sitt bostadsområde.<br />
Att det rör sig människor och händer saker i området är<br />
nödvändigt för att människor ska trivas och vilja bo kvar.<br />
Enkla åtgärder: Områdets identitet kan stärkas med samma<br />
åtgärder som görs för att förbättra rykte och integration.<br />
Lite större åtgärder: Koncentrerade stråk och mötesplatser<br />
ger området mer liv och stärker identiteten.<br />
Större åtgärder: Förtäta, gör rörelsestråk och mötesplatser<br />
tydligare samt utveckla lokalt centrum.<br />
UTBUD AV BUTIKER<br />
Ett brett utbud av service, butiker, restauranger och upplevelser<br />
är avgörande för levande stadsdelar. Ett varierat utbud skapar<br />
mer liv och puls.<br />
Enkla åtgärder: Inventera och utvärdera det befintliga utbudet<br />
utifrån typ av butik, öppettider och skyltning.<br />
Lite större åtgärder: Arbeta med butiksetablering och omlokalisering.<br />
Gör marknadsanalyser för att bättre anpassa utbudet<br />
efter efterfrågan.<br />
Större åtgärder: Se över eventuella fysiska barriärer som försvårar<br />
koppling och samnyttjande med utbudet i närområdet.<br />
Undersök möjligheten att tillföra handelsyta.<br />
Bostadsområdet Lindängen i Malmö.<br />
BLANDAD BEBYGGELSE<br />
Handlar om allt från en blandning av höga och låga hus, olika<br />
upplåtelseformer samt variation i kulör och fasadmaterial. Variation<br />
i bebyggelse och boendeform attraherar olika sorters<br />
människor och påverkar även faktorn Integration.<br />
Enkla åtgärder: Fråga de boende vilken typ av boendeformer<br />
de saknar i området.<br />
Lite större åtgärder: Inventera och utvärdera befintligt bestånd.<br />
Skaffa underlag för vidare utveckling genom att studera<br />
flyttkedjor och betalningsviljan. Omdispo<strong>ner</strong>ing av befintliga<br />
bostäder kan täcka behovet allt från mycket små lägenheter till<br />
större för hela familjen. Glöm inte slå vakt om tidstypiska miljöer<br />
och byggnader.<br />
Större åtgärder: Gör det möjligt att göra boendekarriär när<br />
du bygger nytt eller om, genom att se till att det råder stor variation<br />
på boendestorlek, boendetyp och upplåtelseform. Undvik<br />
att boende som trivs i området tvingas flytta på grund av<br />
brist på rätt lägenhetstyp.<br />
TILLGÄNGLIGHET<br />
Det ska vara enkelt att hitta i området men också lätt att ta<br />
sig till och från området. Till exempel bör det tydligt skyltas<br />
vilka mål som nås från vilka infarter och parkeringar. Viktigt<br />
är också renodlade stråk av hög kvalitet som sträcker sig mellan<br />
målpunkter och bostadsområden.<br />
Enkla åtgärder: Bättre och mer ändamålsenlig belysning<br />
gör området både mer tillgängligt och lättare att hitta i samt<br />
ökar tryggheten. Framhäv och skylta målpunkter. Ta hjälp av<br />
de boende vid namngivning av mötesplatser och målpunkter.<br />
Större åtgärder: Förbättra gång- och rörelsestråk så att det<br />
blir lättare att hitta och gör tydligt vad som är områdets privata<br />
respektive offentliga utrymmen.<br />
78<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
En dåligt utförd stamrenovering kan orsaka stora skador.<br />
Extern kontroll av reliningbolag<br />
Branschföreningen Relining i Fastigheter, Brif, och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tagit<br />
fram ett kvalitetsprogram som alla Brifs medlemmar måste följa. SP ska granska att alla gör det.<br />
TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: RELININGUTREDNINGEN 2011<br />
valitetsprogrammet har tagits fram<br />
Kför att höja kvaliteten i branschen och<br />
ge kunderna en ökad trygghet. Genom att<br />
anlita ett Brif-anslutet företag som klarat<br />
den årliga granskningen från SP ska kunden<br />
veta att företaget uppfyller en rad kriterier<br />
och ruti<strong>ner</strong>.<br />
KVALITETSKONTROLL<br />
OCH AVVIKELSEHANTERING<br />
Det handlar bland annat om ruti<strong>ner</strong> för<br />
kvalitetskontroll och avvikelsehantering av<br />
färdiga arbeten, men också dokumentation<br />
av vilka råvaror som används och hur<br />
avfallet tas om hand.<br />
Men kontrollen ska också garantera att<br />
montörerna som utför jobbet har rätt utbildning,<br />
och att företaget använder de råvaror<br />
som man säger sig göra. Ambitionen<br />
är att alla medlemsföretag ska hinna kontrolleras<br />
en första gång redan i år. De som<br />
inte klarar kontrollen förlorar sitt medlemskap.<br />
EFTERFRÅGAT HOS KUNDERNA<br />
– Vi tog beslutet om att ta kostnaden för<br />
programmet på vårt senaste årsmöte och<br />
ambitionen är att hinna igenom alla medlemsföretag<br />
under detta år. Det är efterfrågat<br />
bland våra kunder, säger Peter Halling,<br />
nyvald ordförande i branschföreningen.<br />
FRÅGETECKEN<br />
KRING LEVERANSKONTROLL<br />
Förra året släpptes den första delen i Reliningutredningen,<br />
där har Brf arbetat tätt<br />
tillsammans med KTH och övriga uppdragsgivare,<br />
där finns bland annat Fastig-<br />
hetsägarna och Sabo som representerar<br />
stora kundgrupper.<br />
I rapporten finns en del frågetecken<br />
kring hur reliningföretagen ska genomföra<br />
sin leveranskontroll och ett ökat behov av<br />
kontroll av de företag som arbetar med de<br />
olika metoderna.<br />
INGA TIDIGARE KRAV PÅ UTBILDNING<br />
Det har tidigare varken funnits krav på utbildning<br />
eller krävts några större investeringar.<br />
Konsekvenserna av bristande kvalitet<br />
kan däremot bli förödande och resultera<br />
i stora kostnader. ■<br />
källa:<br />
Branschföreningen Relining i Fastigheter, Brif.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012 79
FÖRVALTNING<br />
Ombyggnaden av Brogården i Alingsås har inneburit minskad e<strong>ner</strong>gianvändning med 70 procent.<br />
Ekonomi vid<br />
ombyggnad med e<strong>ner</strong>gisatsning<br />
Det går att halvera e<strong>ner</strong>gianvändningen i fastigheter med lönsamhet, men bara om åtgärderna<br />
kombi<strong>ner</strong>as med eftersatt underhåll och andra satsningar som kan öka hyresintäkterna. Men allt<br />
beror på hur man räknar. Det visar en rapport som Miljöförvaltningens E<strong>ner</strong>gicentrum i Stockholm<br />
tagit fram.<br />
TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: SKANSKA<br />
tockholms stad har låtit konsultföre-<br />
Staget ÅF utvärdera och analysera de<br />
ekonomiska effekterna av fyra framgångsrika<br />
e<strong>ner</strong>gieffektiviseringsprojekt i bostadsområden<br />
som rustats upp eller byggts<br />
om: Brogården i Alingsås, Backa Röd och<br />
Gårdsten i Göteborg samt Järva i Stockholm.<br />
– Det kommer hela tiden olika uppgifter<br />
om vad som är lönsamt och inte. För<br />
att få en bättre bild av effekterna av olika<br />
lönsamhetskriterier ville vi ta reda på hur<br />
det egentligen ligger till, säger Jonas Tolf,<br />
chef för miljöförvaltningens e<strong>ner</strong>gi- och<br />
klimatenhet.<br />
BÄTTRE GRUND ATT STÅ PÅ<br />
Han anser att staden fått en bättre grund<br />
att stå på inför investeringsbeslut, men inser<br />
också att det inte finns några enkla<br />
svar.<br />
– Om lönsamhetskalkylens ingående<br />
förutsättningar ändras förändras även kal-<br />
Jonas Tolf, chef för miljöförvaltningens e<strong>ner</strong>gi-<br />
och klimatenhet hos Stockholms stad.<br />
80 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
kylens resultat. Mycket avgörs av vilken<br />
kalkylränta som används, avkastningskrav<br />
och e<strong>ner</strong>giprisutveckling . Om man även<br />
väger in de socioekonomiska effekterna<br />
vid upprustning av ett område förändras<br />
kalkylen ytterligare.<br />
ÖVERBRYGGA GAP<br />
– I dag finns det ett gap mellan vad som är<br />
företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt<br />
lönsamt. Detta gap behöver överbryggas<br />
om målet om en halvering av e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
i fastighetsbeståndet till<br />
år 2050 ska nås.<br />
Jonas Tolf har snarast stärkts i sin uppfattning<br />
att det krävs någon form av statliga<br />
incitament för att få till de e<strong>ner</strong>gieffektiviseringar<br />
som behövs.<br />
– Staten borde erbjuda någon form av<br />
statliga incitament, till exempel fördelaktiga<br />
lån till alla som kan visa att de uppfyllt<br />
e<strong>ner</strong>gieffektiviseringskraven, säger han.<br />
70 PROCENTS ENERGIBESPARING<br />
Hur ser det då ut i de olika analyserade<br />
projekten? Ur e<strong>ner</strong>gieffektiviseringssynpunkt<br />
är samtliga framgångsrika med Poseidons<br />
Backa Röd och Alingsåshems Brogården<br />
i topp, där e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
minskat med 70 respektive 67 procent.<br />
I övrigt är skillnaderna mellan projek-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Efter Poseidons ombyggnad av Backa Röd minskade e<strong>ner</strong>gianvändningen med 70 procent.<br />
ten i flera fall stora. Lägst kostnad både totalt<br />
och för själva e<strong>ner</strong>gieffektiviseringen<br />
har Gårdsten, den totala renoveringskostnaden<br />
uppgick till 5 615 kronor per kvadratmeter.<br />
Då ska man tänka på att upprustningen<br />
av Gårdsten gjordes tio år tidigare<br />
än de andra tre projekten.<br />
Alingsåshem har den överlägset högsta<br />
totalkostnaden, 19 800 kronor per kva-<br />
dratmeter och år. Poseidon och <strong>Svensk</strong>a<br />
Bostäders projekt hamnar mittemellan<br />
med kostnader på 14 500 respektive 12 000<br />
kronor per kvadratmeter.<br />
8–47 KRONOR PER SPARAD KWH<br />
Kostnaden för själva e<strong>ner</strong>gisatsningen varierar<br />
också stort. I Gårdsten kostade varje<br />
sparad kilowattimme åtta kronor. Dyrast <br />
<strong>Svensk</strong>a Bostäder Poseidon Alingsåshem Gårdstensbostäder<br />
E<strong>ner</strong>gieffektivisering 52-56% 70% 67% 47%<br />
Total Renoveringskostnad Nystad: 14 500 SEKm² 19 800 SEK/m² 5 615 SEK/m²<br />
12 000 SEK/m²<br />
Trondheim 4:<br />
14 600 SEK/m²<br />
Varav för e<strong>ner</strong>gieffektivisering Nystad 7: 3000 SEK/m² 5 600 SEK/m² 1 070 SEK/m2<br />
2 140 SEK/m²<br />
Trondheim 4:<br />
3 490 SEK/m²<br />
Kostnadsförs direkt (RR) Uppgift saknas. 8 240 SEK/m² 4 900 SEK/m² Uppgift saknas<br />
Aktiveras (BR) Uppgift saknas. 6 270 SEK/m² 14 900 SEK/² Uppgift saknas<br />
Hyreshöjning 17-24% 35% Genomsnitt 40% 7%<br />
Lönsamt? Nej men en<strong>ner</strong>gieffektivi- Nej inte med givna avkast- Ja räknar med positivt Ja, återbetalning inom<br />
seringen bidrar till att göra ningskrav och antaganden. resultat efter 18 år. 20 år med Solhus 1.<br />
projekten mer lönsamma.<br />
Vad hade krävts för att få Kraftiga hyreshöj- • Hyresöjningar Är lönsamt ur ett Det anses vara lönsamt.<br />
lönsamhet? ningar, ge<strong>ner</strong>ösare med ytterligare helhetsprerspektiv.<br />
lönsamhetskriterier? 66 SEK/m²<br />
• E<strong>ner</strong>giprisökning utöver<br />
inflationen med 3,7%<br />
• Lägre avkastningskrav och<br />
längre kalkylperiod.<br />
• Nya lägenheter<br />
81
FÖRVALTNING<br />
även här är Brogården där varje sparad kilowattimme<br />
kostat 47 kronor i investering.<br />
Även här hamnar Poseidon och<br />
<strong>Svensk</strong>a Bostäder i mitten med en e<strong>ner</strong>gieffektiviseringskostnad<br />
på 24 respektive<br />
15 kronor per sparad kilowattimme.<br />
Och hur var det då med lönsamheten i<br />
de olika projekten. Varken <strong>Svensk</strong>a Bostäder<br />
eller Poseidon anser sina projekt lönsamma.<br />
Poseidon menar dock att deras<br />
projekt skulle blivit lönsamt om man kunnat<br />
höja hyran med ytterligare 66 kronor<br />
per kvadratmeter och år, utöver den höjning<br />
på 244 kronor som gjordes.<br />
Även hos <strong>Svensk</strong>a Bostäder hade kraftigare<br />
hyreshöjningar hjälpt upp kalkylen.<br />
Dock anser man att e<strong>ner</strong>gieffektiviseringen<br />
bidragit till att bekosta en del av upprustningen.<br />
BROGÅRDEN OCH GÅRDSTEN LÖNSAMMA<br />
Både Brogården och Gårdsten anses dock<br />
lönsamma utifrån de kriterier som ställts<br />
upp av de ansvariga för projekten. I Brogården<br />
har man ett avkastningskrav på 5,5<br />
procent och en prognosperiod på 30 år,<br />
Fem korta om effektivisering<br />
p Halverad e<strong>ner</strong>gieffektivisering kan mycket sällan finansieras genom minskade e<strong>ner</strong>gikostnader.<br />
p För att lyckas krävs en helhetssyn där e<strong>ner</strong>giåtgärder kombi<strong>ner</strong>as med åtgärder som<br />
ökar hyresintäkter.<br />
p Noggranna analyser från start ökar förutsättningarna för kostnadseffektivitet<br />
p Lönsamheten kan förbättras genom att aktivt minska kostnaderna. Ökad byggherrekompetens<br />
kan kapa kostnader i produktionen.<br />
p Små skillnader i kalkylränta och antaganden om framtida kostnadsutveckling kan ge<br />
stora skillnader på resultatet.<br />
men räknar med ett positivt resultat redan<br />
efter 18 år. Alingsåshem har också räknat<br />
på större väntade ökningar av fjärrvärme-<br />
och elpriset än de andra bostadsbolagen.<br />
Gårdsten är kanske det tydligaste exemplet<br />
på hur svårt det är att beräkna lönsamhet<br />
vid upprustning av miljonprogramsområden.<br />
KTH-professorerna Hans<br />
Lind och Stellan Lundström konstaterade<br />
i en undersökning 2008 att projektet förvisso<br />
var lönsamt med den förväntade kalkylräntan<br />
på två procent. Med en mer<br />
byggtjanst.se – bygg- och fastighetsproffsens egen bokhandel.<br />
marknadsmässig ränta på sex-åtta procent<br />
skulle projektet dock gett ett minus på<br />
150–250 miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />
När man istället väger in de samhällsekonomiska<br />
effekterna i form av minskad<br />
arbetslöshet och kriminalitet och ökat välmående<br />
bland hyresgästerna gör projektet<br />
plötsligt ett plus på 300 miljo<strong>ner</strong> kronor. ■<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123014<br />
Allt handlar om upphandling<br />
Att upphandla arkitekt- och<br />
teknikkonsulttjänster<br />
En handledning för offentliga upphandlare<br />
Det är en kvalificerad och komplex uppgift att upphandla<br />
arkitekt- och teknikkonsulttjänster. Hur ska upphandlingen<br />
pla<strong>ner</strong>as och genomföras för önskat resultat? Hur kan anbud<br />
jämföras och utvärderas? Här får du praktisk vägledning i<br />
arbetet, och utifrån flera exempel diskuteras förfrågningsunderlag,<br />
upphandlingsprocess och anbudsprövning.<br />
395 kr<br />
exkl moms
En ny överenskommelse gör det lättare för fastighetsägare och butiker i köpcentrum att komma överens om merkostnader. Bilden är från Täby centrum, norr om<br />
Stockholm.<br />
Mall för hyrestillägg i köpcentrum<br />
En ny mall reglerar hur butiker och andra hyresgäster i centrumanläggningar ska betala för bevakning,<br />
renhållning samt drift och underhåll av gemensamma ytor.<br />
TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: PATRIK ROSÉN, TEMA<br />
nder senare år har utvecklingen på lo-<br />
Ukalhyresmarknaden inneburit att allt<br />
fler hyresgäster i köpcentrum utöver<br />
grundhyran har fått betala olika rörliga<br />
tillägg både för den egna lokalen och för<br />
gemensamma utrymmen.<br />
TIDIGARE SVÅRÖVERSKÅDLIGT<br />
Avsaknaden av en mall för hyrestilläggen<br />
för gemensamma utrymmen har gjort det<br />
svårt för hyresgäster att överskåda och förutsäga<br />
hur höga lokalkostnaderna blir.<br />
<strong>Svensk</strong> Handel har tillsammans med Visita<br />
och Fastighetsägarna Sverige tagit fram<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
en mall för avtal om hyrestillägg i köpcentrum.<br />
AVSTÄMNING OCH KONTROLL<br />
Den nya mallen innehåller en definition<br />
av vad som bör ingå i kostnaderna för bevakning,<br />
renhållning, drift och underhåll.<br />
Den innehåller även regler om avstämning<br />
och kontrollmöjligheter så att hyresgästerna<br />
inte ska drabbas av oförutsedda<br />
utgifter långt i efterhand.<br />
INGÅR I BLANKETTSAMLING<br />
Klausulen kommer att ingå i Fastighetsä-<br />
garna Sveriges blankettsamling.<br />
– Oförutsägbara och oöverskådliga lokalkostnader<br />
har varit ett problem för hyresgästerna<br />
i landets köpcentrum. Nu kan<br />
det äntligen bli lättare att få överblick och<br />
kontroll över hyreskostnaderna, säger Dag<br />
Klackenberg, vd på <strong>Svensk</strong> Handel. ■<br />
källa:<br />
Pressmeddelande från <strong>Svensk</strong> Handel<br />
83
FÖRVALTNING<br />
Tre saker som gör hyresgästen nöjd<br />
Kundinflytande, effektiv och tydlig hantering av felanmälan samt god kundvård och personlig service.<br />
Det är de tre viktigaste faktorerna för att få hyresgäster i kommunala fastigheter nöjda.<br />
TEXT: HANS HELLBERG. FOTOMONTAGE: MIKAEL SJÖBERG<br />
Att låta hyresgästerna känna att de har inflytande är det bästa men också svåraste sättet för många<br />
bostadsbolag att göra kunden nöjd.<br />
et är slutsatserna av en kundunder-<br />
Dsökning som gjordes i sju Södertörnskommu<strong>ner</strong><br />
söder om Stockholm och som<br />
sammanställts i en skrift från Sveriges<br />
Kommu<strong>ner</strong> och Landsting, SKL.<br />
Resultaten varierade kraftigt mellan<br />
bästa och sämsta kommun. Tendensen var<br />
dock tydlig: de kommu<strong>ner</strong> som jobbade<br />
tydligast med att lyfta fram kundnyttan i<br />
sin verksamhetsidé och sina kvalitetssystem<br />
hade också de bästa resultaten.<br />
SERVICE OCH KVALITET I FOKUS<br />
Den bästa kommunen hade som tydligt<br />
mål att tillhandahålla en service och kvalitet<br />
som leder till nöjda kunder, inom ramen<br />
för den självkostnadsbaserade hyressättningen.<br />
Kommunen i topp hade också:<br />
p ett certifierat kvalitetssystem anpassat<br />
efter organisationens krav och förutsättningar<br />
p tydliga processer för löpande förvaltning<br />
och utveckling som ska ge nöjda<br />
kunder<br />
p tydliga prioriteringsgrunder vid felanmälan<br />
med angivna tidsgränser och<br />
krav på återkoppling till kunderna samt<br />
p en process för kundvård som tvingar organisationen<br />
att prioritera regelbundna<br />
och förberedda kundmöten.<br />
KUNDINFLYTANDE SVÅRAST<br />
Just kundinflytande var det område som<br />
de flesta kommu<strong>ner</strong> misslyckades med.<br />
Kundinflytande handlar om att fastighetsorganisationen<br />
anstränger sig för att ta reda<br />
på kundernas synpunkter samt hur<br />
man tar tillvara önskemål om lokalanpassning,<br />
underhåll och löpande skötsel.<br />
De flesta kommu<strong>ner</strong> klarade sig bättre<br />
när det gällde hur man hanterade felanmälan.<br />
Helhetsbetyget drogs dock ned av<br />
att kunderna anser att återkopplingen efter<br />
att ett fel åtgärdats är för dålig. Det gör<br />
att kunderna upplever hela processen som<br />
mer långsam.<br />
TILLGÄNGLIG MED BRA BEMÖTANDE<br />
Betyget i kundvård och personlig service<br />
påverkas av om hyresgästen upplever att<br />
fastighetsorganisationen är tillänglig, har<br />
ett bra bemötande och en god servicevilja.<br />
Betyget omfattar både anställd personal<br />
och entreprenörer och andra serviceföretag<br />
som fastighetsbolaget anlitar. ■<br />
källa:<br />
Nöjdare hyresgäster. En kundmätning i sju<br />
kommu<strong>ner</strong>, SKL.<br />
84 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Inte för dyrt med dörröppnare<br />
En kostnad motsvarande nästan halva årshyran för att installera dörröppnare i en butik och pizzeria<br />
ansågs inte oskäligt.<br />
TEXT OCH FOTO: ULF SÖDERLUND<br />
ark- och miljööverdomstolen med-<br />
Mdelade inte prövningstillstånd för en<br />
bostadsrättsförening som ansåg att kostnaderna<br />
var orimligt betungande för att göra<br />
entréer till en butik och pizzeria tillgängliga<br />
för perso<strong>ner</strong> med nedsatt rörelse- eller<br />
orienteringsförmåga.<br />
Beslutet överensstämmer med markoch<br />
miljödomstolens bedömning och<br />
innebär att länsstyrelsens beslut står fast<br />
och att hindren för tillgänglighet i detta<br />
fall är att anse som enkelt avhjälpta.<br />
Bostadsrättsföreningen måste därför åtgärda<br />
de aktuella entréerna.<br />
ENKELT ÅTGÄRDADE HINDER<br />
Byggnadsnämnden i Lund hade förelagt<br />
en bostadsrättsförening att förbättra tillgängligheten<br />
till en pizzeria och en butik<br />
som låg i lokaler i föreningens fastighet.<br />
Bland annat skulle marken framför entrén<br />
höjas och dörrautomatik installeras.<br />
Enligt kommunens uppfattning handlade<br />
det om enkelt åtgärdade hinder.<br />
KOSTNAD: 50 000 KRONOR<br />
Fastighetens ägare, bostadsrättsföreningen<br />
Vintergatan, delade inte byggnadsnämndens<br />
uppfattning och överklagade beslutet<br />
till länsstyrelsen. Föreningen framförde att<br />
kostnaden för att anpassa marknivån och<br />
installera dörrautomatik var oskäligt hög.<br />
Dörrautomatik till tre dörrar skulle kosta<br />
36 000 kronor. Totalt med markarbeten<br />
skulle kostnaden hamna på 50 000 kronor.<br />
HYRESINTÄKT: 100 000 KRONOR<br />
Hyresintäkten för lokalerna låg på 9 000<br />
kronor per månad, alltså drygt 100 000<br />
kronor per år. Bostadsrättsföreningen ansåg<br />
att det borde räcka med en ringklocka<br />
så att den som behövde hjälp för att ta sig<br />
in kunde påkalla uppmärksamhet.<br />
I tillämpningsbestämmelserna, BFS<br />
2003:19 (HIN 1), till kraven i 17 kapitlet<br />
paragraf 21 a i plan- och bygglagen (PBL)<br />
anges också att de ekonomiska konsekven-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
I ytterligare ett mål har rättsväsendet ansett dörröppnare vara en rimlig åtgärd.<br />
serna inte får bli orimligt betungande för<br />
fastighetsägare.<br />
MOTIVERING<br />
Då både mark- och miljödomstolen och<br />
Mark- och miljööverdomstolen avvisade<br />
överklagandet är det länsstyrelsens bedömning<br />
som står fast:<br />
»Efter vad som framkommit i ärendet<br />
fin<strong>ner</strong> Länsstyrelsen att den kostnad för<br />
att installera dörrautomatik som uppgetts<br />
av brf Vintergatan är rimlig i förhållande<br />
till nyttan för de besökande. Detta motiveras<br />
särskilt av att de aktuella butikerna<br />
är lokaliserade centralt där tillgänglighet<br />
gör sig påmint. En dörrklocka samt handikappskylt<br />
kan inte anses vara tillräckliga<br />
åtgärder för att kravet på tillgänglighet ska<br />
anses vara uppfyllt.«<br />
I detta fall bedömdes kostnaden för att<br />
åtgärda hindren inte vara för hög, trots att<br />
den motsvarade nästan en halv årshyra. I<br />
en annan situation kan dock investeringen<br />
bedömas vara för stor i förhållande till<br />
nyttan. ■<br />
källa:<br />
Mark- och miljödomstolens dom i mål<br />
P 4681-11 och Mark- och miljööverdomstolen.<br />
Målnummer P3667-12. (Avd 6)<br />
läs mer:<br />
I BygginfoPM 4/2009 skrev vi om en tidigare<br />
dom som också gällde dörröppnare i en butik<br />
i Lund. Även denna gång ansåg rätten att<br />
installation av dörröppnare var en rimlig åtgärd.<br />
Vi har tidigare svarat på frågan, i BygginfoPM<br />
1/2012, från ett bostadsbolag om reglerna<br />
för enkelt åtgärdade hinder också gäller<br />
för bostäder, vilket de inte gör. Denna gång<br />
var det en bostadsrättsförening som åkte på<br />
retroaktiva krav, men det gällde tillgänglighet<br />
till lokaler och inte till bostäder.<br />
85
FÖRVALTNING<br />
Tvistlösning och miljö i nya ABFF<br />
ABFF 12 är enklare att hitta i och beaktar regler om kvalitets- och miljöpla<strong>ner</strong>ing, som efterfrågats<br />
av branschen. Nya ABFF innehåller också förslag på förenklad tvistlösning.<br />
TEXT: HANS HELLBERG<br />
BFF 12, allmänna bestämmelser för<br />
Aentreprenader inom fastighetsförvaltning<br />
och verksamhetsanknutna tjänster,<br />
vänder sig till fastighetsägare och förvaltningsentreprenörer.<br />
Bestämmelserna är en partsgemensam<br />
överenskommelse och förändrar ingenting<br />
i balansen mellan parternas intressen i en<br />
entreprenad jämfört med tidigare versio<strong>ner</strong><br />
av ABFF.<br />
JÄMFÖRBARHET MELLAN ANBUD<br />
– Syftet med bestämmelserna är att skapa<br />
jämförbarhet mellan anbud och säkerställa<br />
att konkurrens sker på lika villkor, säger<br />
advokat Pehr Jacobson som varit djupt involverad<br />
i revideringsarbetet på uppdrag<br />
av ABFF-utskottet.<br />
Nya ABFF har samma indelning som<br />
de senaste AB, ABT och ABK, vilket gör<br />
det enklare för användaren att ta till sig informationen.<br />
– Dessutom har vi gjort vissa förändringar<br />
och justeringar utifrån erfarenheter-<br />
Landets fastighetsägare slarvar med<br />
att radonkontrollera sina flerbostadshus.<br />
Bara något fler än hälften har<br />
fungerande ruti<strong>ner</strong> för radonkontroll<br />
trots att miljöbalken kräver att radonhalt<br />
ska mätas och dokumenteras.<br />
TEXT: HANS HELLBERG<br />
ett nationellt tillsynsprojekt från So-<br />
Icialstyrelsen 2010 och 2011 granskades<br />
ägare till flerbostadshus i 154 av landets<br />
kommu<strong>ner</strong>.<br />
Syftet med kontrollen var både att<br />
förbättra miljökontorens kompetens<br />
na från användningen av den tidigare versionen<br />
ABFF 04 som kom 2004.<br />
LÄTTARE TOLKA ABFF 12<br />
Ett antal regler som inte tidigare varit<br />
med, finns nu i ABFF 12. Bland annat har<br />
man lagt till ytterligare kommentarer till<br />
villkoren för att underlätta tolkning. Par-<br />
ternas ansvar är tydligare formulerat och<br />
man har fört in regler om kvalitets- och<br />
miljöpla<strong>ner</strong>ing, uppföljning och dokumentation.<br />
– Kvalitet- och miljöfrågor är en natur-<br />
lig del av dagens avtal. Tilläggen är svar på<br />
ett behov som finns, säger Pehr Jacobsson.<br />
ABFF innehåller dessutom förslag på<br />
förenklad tvistlösning, även detta är efterfrågat<br />
av branschen.<br />
NATURLIG FÖRNYELSE<br />
Charlotte Axelsson är nytillträdd ordförande<br />
i Aff, Forum för förvaltning och service,<br />
vars medlemmar kommer att ha nytta<br />
av ABFF 12.<br />
ABFF 12<br />
86 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
ISBN 978-91-7333-532-4<br />
9 789173 335324<br />
ABFF 12<br />
Allmänna bestämmelser för<br />
entreprenader inom fastighetsförvaltning<br />
och verksamhets-<br />
anknutna tjänster<br />
– Förnyelsen av ABFF är ett naturligt steg<br />
i den modernisering av dokument och regelverk<br />
som vi hela tiden måste arbeta<br />
med. Att få en samstämmig systematik<br />
och ett innehåll som stämmer överens<br />
med användarnas behov skapar möjlighet<br />
till jämförelse. Inom Aff forsätter vi arbetet<br />
att göra Aff-avtalen samstämmiga med<br />
andra relevanta dokument och bestämmelser.<br />
Att arbeta in e<strong>ner</strong>gi- och miljöperspektivet,<br />
bland annat klassificering av<br />
byggnader, är en del i det arbetet. ■<br />
Dålig koll på radon i bostadshus<br />
om fastighetsägarnas egenkontroll och öka<br />
fastighetsägarnas kunskaper.<br />
RELATIVT BRA I STORT<br />
Miljökontoren anser att de flesta fastighetsägare<br />
har bra ruti<strong>ner</strong> för att hantera<br />
klagomål om skadedjur, inomhustemperatur<br />
samt fukt och mögelproblem.<br />
Inte lika många har bra ruti<strong>ner</strong> för att<br />
kontrollera frisk luft, ljudalstrande konstruktio<strong>ner</strong><br />
och varmvattentemperatur.<br />
Sämst var dock fastighetsägarna på att<br />
kontrollera radonhalten i sina hus. Bara lite<br />
drygt hälften av alla undersökta hade<br />
ruti<strong>ner</strong> för detta.<br />
BEHÖVS MER VÄGLEDNING<br />
Socialstyrelsens anser att det behövs ytterligare<br />
tillsyn och vägledning både till<br />
fastighetsägare och miljökontoren framöver.<br />
Socialstyrelsen ska bland annat ta<br />
fram mer vägledning om tillsyn av flerbostadshus.<br />
■<br />
källa:<br />
Fastighetsägares egenkontroll – ett nationellt<br />
tillsynsprojekt på hälsoskyddsområdet.<br />
Socialstyrelsen.
Många hyresgäster vill även se förbättringar i sänkt ljudvolym i form av ljuddämpande väggar.<br />
Anställda missnöjda med arbetsmiljön<br />
Dålig luft, för varmt och hög ljudnivå är de saker som de flesta anställda är missnöjda med i inomhusmiljön<br />
på sina arbetsplatser.<br />
TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: ANDERS WESTER<br />
ar femte anställd är missnöjd med in-<br />
Vomhusmiljön på jobbet. Hyresvärdarna<br />
är sällan medvetna om att det är så illa.<br />
Det visar en undersökning från Schneider<br />
Electric.<br />
I undersökningen Inomhusmiljön på<br />
svenska arbetsplatser har 1 240 svenskar<br />
som arbetar inomhus besvarat en enkät<br />
om hur de upplever arbetsmiljön på sin<br />
arbetsplats. De arbetar på kontor, i butik<br />
och industri eller inom vård och omsorg.<br />
MEST KLAGOMÅL PÅ DÅLIG LUFT<br />
Dessutom har 100 ansvariga för inomhushusmiljön<br />
på fastighetsbolag som förvaltar<br />
kommersiella fastigheter intervjuats på telefon<br />
om hur de prioriterar arbetet med<br />
inomhusmiljö.<br />
Varannan tillfrågad anställd klagar på<br />
dålig luft och nästan lika många anser att<br />
det är för varmt eller för hög ljudnivå på<br />
arbetsplatsen.<br />
FÅ HAR UTVÄRDERAT<br />
Det visade sig att buller är fyra gånger vanligare<br />
än vad fastighetsförvaltarna tror och<br />
dålig belysning är tre gånger så vanligt.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Anledningen till bristen på samsyn är enligt<br />
undersökningen att få hyresvärdar har<br />
utvärderat hur de anställda upplever miljön.<br />
Fyra av tio har inte gjort någon utvärdering<br />
alls.<br />
PRIORITERAR OLIKA<br />
Undersökningen visar också att fastighetsbolagen<br />
har helt andra prioriteringar än sina<br />
hyresgäster när det gäller vilka investeringar<br />
som ska göras.<br />
Hög ljudnivå<br />
Dålig belysning<br />
För varmt<br />
För kallt<br />
Dålig luft<br />
Otryggt<br />
8%<br />
20%<br />
Fastighetsägarna satsar under året mest på<br />
ventilation, värme och fastighetsauomation<br />
medan många hyresgäster även vill se<br />
förbättringar i sänkt ljudvolym och ökad<br />
trygghet och säkerhet på arbetsplatsen. ■<br />
källa:<br />
Inomhusmiljön på svenska arbetsplatser,<br />
Schneider Electric.<br />
0% 10% 20% 30% 40% 50%<br />
Dålig luft, för varmt och hög ljudnivå är de saker som de flesta anställda är missnöjda med i inomhusmiljön<br />
på sina arbetsplatser.<br />
26%<br />
39%<br />
43%<br />
46%<br />
87
FÖRVALTNING<br />
Att lägga ut fastighetsdriften på entreprenad kan vara bra för vissa kommu<strong>ner</strong> men mindre bra för andra.<br />
Drift i egen regi eller entreprenad?<br />
Stora kommu<strong>ner</strong> har oftast bäst förutsättningar att lägga ut driften av sina fastigheter på entreprenad<br />
medan små kommu<strong>ner</strong> bör satsa på att samverka med andra kommu<strong>ner</strong>. Det är slutsatserna i<br />
en ny skrift från SKL.<br />
TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: ANDERS WESTER<br />
llt fler kommu<strong>ner</strong> lägger ut driften av<br />
Asina fastigheter på entreprenad i någon<br />
form. Andra vill ha kvar driften i egen<br />
regi. I skriften Fastighetsdrift diskuteras<br />
för- och nackdelar med de olika driftsformerna.<br />
OUTSOURCING FÖR EVIGT<br />
Egen regi är en väl beprövad driftsform,<br />
men allt fler kommu<strong>ner</strong> sneglar på möjligheterna<br />
att outsourca verksamheten för att<br />
höja effektiviteten, kvaliteten och servicenivån<br />
och kanske spara en slant.<br />
Innan man tar ett beslut att lägga ut<br />
driften på entreprenad bör man vara klar<br />
över att man tar ett beslut som ska gälla<br />
för lång tid. Det är inte lätt att ta tillbaka<br />
driften igen på ett bra sätt.<br />
Det är också nödvändigt att klargöra<br />
hur beställarfunktion och kundtjänst ska<br />
organiseras och bemannas, hur fastighetsinformation<br />
ska hanteras och säkras samt<br />
vad slukostnaden/vinsten för outsourcingen<br />
blir.<br />
KOMMUNENS STORLEK AVGÖR VAL<br />
Det är i första hand kommunens storlek<br />
samt typ som avgör vad som är bäst i det<br />
enskilda fallet:<br />
p Stora kommu<strong>ner</strong> har genomgående hög<br />
beställarkompetens och tillgång till ett<br />
stort marknadsutbud av driftstjänster,<br />
alltså bästa förutsättningar för outsourcing.<br />
p Små kommu<strong>ner</strong> och särskilt i glesbygd<br />
bör i första hand satsa på avropsavtal<br />
kanske i kombination med samverkan<br />
med andra grannkommu<strong>ner</strong>.<br />
p För mellanstora kommu<strong>ner</strong> finns inte<br />
något självklart val. Geografi och marknadsutbud<br />
får styra:<br />
PARTIELL OUTSOURCING ETT ALTERNATIV<br />
1 För en förortskommun kan funktions-<br />
eller part<strong>ner</strong>ingavtal med en entreprenör<br />
vara en bra lösning.<br />
2 För geografiskt stora kommu<strong>ner</strong> med<br />
fastigheter på flera orter kan avropsavtal<br />
med lokala entreprenörer vara effektivt.<br />
3 Ett tredje alternativ kan vara partiell<br />
outsourcing, alltså en kombination av<br />
egen regi och outsourcing. ■<br />
källa:<br />
Strategier för fastighetsdrift, SKL.<br />
88 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Ovarsamhet vid rökning kan stå en hyresgäst i Varberg dyrt. (Bilden är från en annan brand).<br />
Hyresgäst stäms på miljonbelopp<br />
En hyresgäst hos Varbergs Bostad riskerar att tvingas betala en miljon kronor i skadestånd till<br />
bostadsbolagets försäkringsbolag Sabo. Bolaget anser att kvinnan genom vårdslöshet vållat den<br />
brand som totalförstörde hennes lägenhet.<br />
TEXT: HANS HELLBERG. FOTO: ANDERS WESTER<br />
randen på Köpstadsvägen i Varberg inträffade en sommar-<br />
Bkväll för snart tre år sedan.<br />
BRAND STARTADE I FÅTÖLJ<br />
Kvinnan var ensam hemma och låg och sov när en granne bankade<br />
på hennes dörr vid tio-tiden på kvällen och berättade att det<br />
brann i lägenheten.<br />
Brandundersökningen visade senare att branden startat i en fåtölj<br />
i vardagsrummet där kvinnan tidigare under kvällen suttit<br />
och rökt en cigarett.<br />
BRUSTIT I OMSORG OCH TILLSYN<br />
Sabo försäkring anser att branden därför sannolikt uppkommit<br />
genom kvinnans rökning och hantering av cigaretter. Och att hon<br />
därför »brustit i den omsorg och tillsyn som hon bort iakttaga i<br />
egenskap av hyresgäst till den förhyrda lägenheten«.<br />
943 000 KRONOR<br />
Försäkringsbolaget anser därför att kvinnan ska betala de 943 000<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
kronor det kostade att reparera lägenheten.<br />
Sabo Försäkring vill också ha ränta på pengarna samt ersättning<br />
för sina rättegångskostnader. ■<br />
BYGGTJÄNSTKONSULTER OCH SPECIALISTER<br />
WEINE ERICSSON<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
weine.ericsson@byggtjanst.se<br />
HANS-OLOV NÄSLUND<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
hans-olov.naslund@byggtjanst.se<br />
STIG NORLANDER<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
stig.norlander@byggtjanst.se<br />
89
ANLÄGGNING<br />
Avlövade träd<br />
drar <strong>ner</strong> temperaturen<br />
När lövträd projekteras för sommarskuggans skull bör en klimatberäkning på effekten under<br />
vinterhalvåret också göras. Avlövade träd skymmer cirka hälften av solinstrålningen och sänker<br />
märkbart värmen där de kastar sin skugga.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />
Stadsträd har en stor påverkan på<br />
stadsklimatet genom sin skuggverkan,<br />
både i lövat och avlövat<br />
tillstånd. Men att lövfällande träd skuggar<br />
rejält även när de är avlövade är ny<br />
kunskap. Vid Statens Lantbruksuniversitet,<br />
SLU, har Annika Larsson studerat<br />
stadsträds optiska vinteregenskaper och<br />
satt dem i relation till behoven i en hållbar<br />
klimatpla<strong>ner</strong>ing.<br />
HÄLFTEN AV<br />
SOLINSTRÅLNINGEN SKUGGAS BORT<br />
Genomsläppligheten för solstrålning ligger<br />
runt 50 procent när grenarna är avlövade.<br />
Skillnaden mellan olika lövfällande arter är<br />
inte nämnbart stora, även om stammens<br />
och grenarnas tjocklek kan påverka.<br />
Skuggan av trädstammen upplevs som<br />
kallare än skuggan av kronan eftersom den<br />
är så bred. Eftersom en människa är relativt<br />
stor jämfört med de tunnare grenarna<br />
upplevs skuggan från dem inte som så kall.<br />
UPP TILL SJU GRADER KALLARE<br />
Skogslind och höstkastanj ger med sina<br />
grova stammar och kraftiga grenar en temperatursänkning<br />
på ett par grader en solig<br />
vårdag, en flerstammig vårtbjörk kan sänka<br />
temperaturen med upp till fem grader<br />
och svarttallen drog i studien <strong>ner</strong> temperaturen<br />
med hela sju grader.<br />
Den upplevda temperaturen i skuggan<br />
av ett avlövat träd är alltså märkbart kallare<br />
än på en direkt solbelyst plats.<br />
Skillnaden mellan vårens avlövade och<br />
sommarens lövade träd är mindre än skillnaden<br />
mellan skuggan av ett avlövat träd<br />
och oskuggad mark. Den kan enligt studien<br />
vara så liten som 39 procent.<br />
LÅNGA SKUGGMÖNSTER ÅRET OM<br />
Vår låga solhöjd gör att skuggmönstren är<br />
långa även på sommaren då solen står som<br />
högst. Det gör att transmissiviteten<br />
påverkar mycket året om. Vintertid blir<br />
skuggorna extremt långa, och genom-<br />
släppligheten har mycket hög påverkan på<br />
den totala soltillgången.<br />
Vårtid kan det vara behagligt med en<br />
varm och solig plats för utevistelse, till<br />
exempel i form av en uteservering. På<br />
sommaren kan den platsen bli outhärdligt<br />
varm, vilket talar för att utnyttja lövfällande<br />
träd som skuggar när det behövs.<br />
Man ska då dock vara medveten om<br />
den relativt låga transmissiviteten hos avlövade<br />
träd, vilket gör platsen märkbart<br />
svalare även under vinter och vår.<br />
MODELLERA BÅDE<br />
VINTER- OCH SOMMARKLIMAT<br />
Genom ett aktivt artval i detaljpla<strong>ner</strong>ing<br />
och trädprogram kan stadens skilda rum<br />
få olika kraftig skugga.<br />
Vid modellering av vinterklimat behöver<br />
man ta hänsyn till att de avlövade träden<br />
tar bort cirka hälften av solinstrålningen<br />
en vanlig vårdag. Dessutom är det<br />
bra att ta hänsyn till:<br />
90 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Lövfällande träd som klimatjusterare<br />
vid byggnader ger högre e<strong>ner</strong>gianvändning<br />
för uppvärmning vintertid än om<br />
fönstren inte skymts av träd.<br />
Lövfällande träd bör inte användas som<br />
skuggkastare vid sittplatser utomhus om<br />
man vill maximera solinstrålningen under<br />
våren.<br />
Vid modellering av sommarklimat behöver<br />
man tänka på att lövade lövfällande<br />
arter släpper igenom omkring 75–95<br />
procent av inkommande strålning en<br />
vanlig sommardag. Dessutom är det bra<br />
att ta hänsyn till:<br />
Skillnaderna är stora mellan olika arter,<br />
lövens orientering, placering och tjocklek<br />
påverkar. Löven kommer och fälls<br />
vid olika tidpunkter. Där värmen kommer<br />
sent på året kan det vara fördelaktigt<br />
med träd sen lövsprickning. ■<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123100<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Trädinventering<br />
får standard<br />
Kommunikationen mellan beställare och utförare underlättas av<br />
Sveriges första standard för trädinventeringar.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE<br />
Hittills har 300 organisatio<strong>ner</strong> använt<br />
den. Malmö har som första stad genomfört<br />
en komplett inventering av<br />
samtliga stadsträd. I Göteborg och<br />
Stockholm pågår inventeringar.<br />
– Vill man öka det ekonomiska utbytet<br />
av sina stadsträd är trädinventeringen det<br />
grundläggande redskapet, säger Johan<br />
Östberg, landskapsingenjör och doktorand<br />
vid SLU.<br />
Fler och fler städer skaffar sig en<br />
grundläggande kunskap om sina träd,<br />
men hos de flesta är det bara gatuträd<br />
som är ordentligt inventerade.<br />
FÖRENKLAR DIALOGEN I UPPDRAG<br />
En standardiserad trädinventering underlättar<br />
kommunikationen mellan beställare<br />
och utförare, och möjliggör jämförelse<br />
så att olika trädförvaltare kan dra nytta av<br />
varandras erfarenheter.<br />
En standardisering av trädinventeringar<br />
kan på sikt bidra till uppbyggnaden av<br />
en nationell träddatabas.<br />
Efter drygt två års arbete släpptes standarden<br />
och finns nu att ladda <strong>ner</strong> gratis<br />
på www.inventering.nu. ■<br />
Nyheter<br />
om bekämpningsmedel<br />
Kemikalieinspektionen har uppdaterat sina föreskrifter om<br />
bekämpningsmedel. Ändringarna innebär både begränsningar<br />
och lättnader.<br />
TEXT: ULF SÖDERLUND<br />
Kemikalieinspektionens föreskrifter<br />
(KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel<br />
har ändrats genom KIFS 2012:2. Ändringar<br />
har gjorts i bilagorna 3, 6 och 10.<br />
Saluförbud och användningsförbud för<br />
bekämpningsmedel tas upp i bilaga 3,<br />
och där anges hur länge produkterna får<br />
säljas eller användas efter att godkännandet<br />
upphört. Bilagan har kompletterats<br />
med sju bekämpningsmedel vars godkännande<br />
har upphört under 2011 medan ett<br />
snigelgift har fått rättad sista användningsdag.<br />
Fyra medel har fått utvidgade användningsområden,<br />
och deras användning<br />
som är tillåten trots att den inte omfattas<br />
av godkännandet finns i bilaga 6.<br />
Rubriken till bilaga 10 har förtydligats.<br />
Uppdatering av bilaga sker för att implementera<br />
fyra direktiv om upptag av verksamt<br />
ämne i bilaga I till biociddirektivet<br />
(98/8/EG).<br />
Nya ämnena är två som förekommer i<br />
träskyddsmedel och två för bekämpning<br />
av skadedjur. ■<br />
källa:<br />
KIFS 2012:2 och Kemikalieinspektionens<br />
PM om ändringsföreskriften<br />
91
ANLÄGGNING<br />
Bullerdämpande asfalt<br />
provas i kallt klimat<br />
För första gången läggs bullerdämpande asfalt så långt norrut som Luleå. Det är en delsträcka<br />
på väg 97 mellan Luleå och Boden som byggs om, och som samtidigt blir teststräcka för bullerreducerande<br />
asfalt.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: MARIE LARSSON, TRAFIKVERKET<br />
Bullerreducerande asfalt är inget nytt,<br />
men en teststräcka som lades 2010 vid<br />
Husqvarna i Småland är lite speciell. Den<br />
teststräckan var ett kreativt experiment där<br />
olika material och recept användes på olika<br />
delar av teststräckan.<br />
Alla delarna har klarat sina första vintrar<br />
bra enligt besiktningen våren 2012. På<br />
det kommunala vägnätet använder Haparanda<br />
och Luleå kommun asfalten för<br />
dess drä<strong>ner</strong>ande egenskaper.<br />
INTE SJÄLVKLART, MEN VÄRT ETT FÖRSÖK<br />
– Vi testar nu på en relativt högt trafikerad<br />
väg med hög hastighet. Många kör med<br />
dubbdäck och risken för spårbildning är<br />
som alltid stor då det är 2+1-väg. Det är lite<br />
vågat, men värt ett försök, säger Marcus<br />
Larsson, beläggningsspecialist vid Trafikverket<br />
i Luleå.<br />
Den bullerdämpande effekten uppstår<br />
genom extremt stora hålrum i asfalten.<br />
De ligger på 25 procent, att jämföra med<br />
en standardiserad ABS som ligger runt<br />
6–7 procent. Det är också hålrummen<br />
som medför risker genom att de kan samla<br />
vatten.<br />
– Med rätt lutning rin<strong>ner</strong> vattnet av,<br />
men visst vatten kommer alltid att finnas<br />
kvar när vägbanan omväxlande fryser och<br />
smälter. När asfalten fryser får den inte<br />
släppa sten.<br />
TUMREGLER OCH<br />
TESTMETODER SÄTTS UR SPEL<br />
De exceptionellt stora hålrummen i asfalten<br />
innebär att traditionella labb- och<br />
provmetoder, som till exempel Cantabro,<br />
inte fungerar tillfredställande. Ge<strong>ner</strong>ellt<br />
sätts många av tumreglerna för proportio<strong>ner</strong>ingsarbetet<br />
ur spel, samtidigt som<br />
beläggningar med stora hålrum blir extra<br />
känsliga.<br />
– Våra fokusområden just nu är att<br />
hitta en bra blandningsteknik för laboratorier<br />
som inte blir för kladdig, utveckla<br />
labbmetoder som fungerar för beläggningar<br />
med extrema hålrumshalter samt<br />
att bygga en erfarenhet av detta som mot-<br />
92 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
svarar vad som verkligen händer med<br />
vägytan efter ett antal år. Steg ett i framtagandet<br />
av produkten är att, med rullflasketest,<br />
snabba upp processen med att<br />
hitta de lokala täkterna som är intressanta,<br />
säger Mats Jonsson som är laboratoriechef<br />
på Svevia.<br />
STÅLSLAGG, DIABAS ELLER GRANIT<br />
Samma bindemedel kommer att användas<br />
i Luleå som i Husqvarna. Ballastmaterialet<br />
kommer däremot att skilja sig åt. Svevia<br />
arbetade under försommaren med att hitta<br />
rätt stenmaterial i närliggande region som<br />
klarar Trafikverkets kvalitetskrav.<br />
Stålslagg användes i Husqvarna och kan<br />
vara intressant för Luleå, men övriga material<br />
hämtades från lokala täkter och är<br />
därför inte ett alternativ.<br />
– Diabas och ryalit användes i Småland.<br />
De har bra kulkvarnsvärden och god vidhäftning.<br />
Men alla täkter ger material med<br />
olika egenskaper och det handlar mycket<br />
om kemi, hur ballastmaterialet framställts<br />
och formats, och hur just det materialet<br />
passar ihop med det bitumen som används.<br />
Blir inte vidhäftningen mellan sten<br />
och bindemedel optimal kommer vägytan<br />
att gå sönder.<br />
ARBETSGLÄDJE, FÅ TÄNKA OCH TESTA NYTT<br />
För teknikerna som arbetar med utvecklingen<br />
är det en stor glädje att få arbeta<br />
utanför de befintliga ramarna – när nya<br />
samhällsbehov driver behovet av nya lösningar<br />
och man får tänka nytt.<br />
– Vi får spåna fram nya galna idéer och<br />
testa dem. Det är jättekul och möjliggör<br />
en utveckling som inte är möjlig utan totalentreprenad<br />
med funktionskrav.<br />
PORRENGÖRING<br />
Mats Jonsson drömmer om att få testa<br />
drift utan porrengöring med vatten och<br />
högtryckstvätt. Kanske en väg med<br />
mycket högt hålrum som rengör sig själv<br />
vid hastigheter över 90 km/h?<br />
– Andra alternativ till polering och<br />
högtryckstvätt måste också ses över. Det<br />
finns risker med all påverkan av vägytan,<br />
vilket man kan konstatera i Husqvarna<br />
där ytor som polerats fått en sämre yta. ■<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123124<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Ny kurs ska<br />
minska grävolyckor<br />
Om tillräckligt många arbetsledare och platschefer går kursen kan<br />
en ny säkrare branschpraxis växa fram. Då kan olyckorna med<br />
schakter minska.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: ANDERS WESTER<br />
Schaktansvarig – säker schakt är en<br />
endagskurs som anordnas på olika<br />
platser i landet från och med våren 2012.<br />
FÖR PLATSCHEF OCH ARBETSLEDARE<br />
Kursen riktar sig i första hand till platschefer<br />
och arbetsledare, men i förlängningen<br />
är den tänkt att omfatta alla som<br />
arbetar med grävning och schakter.<br />
– Det är viktigt att vi ökar kunskapen<br />
kring schaktarbete i företaget. Det sker årligen<br />
mer eller mindre allvarliga olyckor i<br />
samband med schakter. Vi i Svevia har varit<br />
förskonade från schaktolyckor med<br />
dödlig utgång, men vi vill försäkra oss om<br />
att det förblir så även i framtiden, säger<br />
Lars Wimnell, arbetsmiljöingenjör i Svevia.<br />
KURSEN GER BLAND ANNAT KUNSKAP OM:<br />
Lagar och regelverk<br />
Jordartskännedom<br />
Tekniska egenskaper<br />
Säker schakt<br />
Övervakning och kontroll.<br />
I REGI AV SVERIGES BYGGINDUSTRIER<br />
Kursen hålls av Entreprenörsskolan, som<br />
är en del av Sveriges Byggindustrier. Intresseanmälan<br />
och mer information om<br />
kursen hittar du på Entreprenörsskolans<br />
webbplats.<br />
Bakom satsningen står bland annat<br />
Svevia, Skanska, NCC, Peab och Sveriges<br />
Byggindustrier. Förhoppningsvis driver<br />
utbildningen fram en ny, säkrare<br />
branschpraxis. ■<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123104<br />
93
ANLÄGGNING<br />
Betongväg<br />
kontra asfaltbeläggning<br />
Lägger man LCC på 20 år vin<strong>ner</strong> asfalten på ekonomi, men läggs LCC på 40 år tar betongen<br />
igen försprånget. Slutsatsen är att vi borde ha fler högtrafikerade betongvägar och färre med<br />
asfaltsbeläggning.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO/MONTAGE: MIKAEL SJÖBERG<br />
Fram tills för några år sedan fanns 86<br />
kilometer betongväg i Sverige, men<br />
två sträckor har lagts över med asfalt.<br />
Idag återstår cirka 67 kilometer betongväg<br />
fördelat på fyra vägsträckor, samtidigt<br />
som Förbifart Stockholm får betongöverbyggnad<br />
i tunnlarna.<br />
Betongvägens ställning är svag och vacklande<br />
i Sverige, huvudsakligen eftersom asfaltvägarna<br />
har lägre investeringskostnad.<br />
Om livscykelkostnaden beräknas på 40<br />
år för en väg så har betongen fördelar när<br />
det kommer till högtrafikerade vägar, med-<br />
Betongen vin<strong>ner</strong>:<br />
01 Spårbildning<br />
02 Bränsleförbrukning /CO 2<br />
03 Partiklar<br />
04 Ljushet<br />
05 Brand<br />
06 Underhåll av vägbeläggning<br />
07 Trafikantkostnader vid UH<br />
08 Bränslebesparing<br />
09 Koldioxidutsläpp<br />
10 Deformatio<strong>ner</strong><br />
Asfalten vin<strong>ner</strong>:<br />
01 Investeringskostnad<br />
Asfalten och<br />
betongen väger lika:<br />
01 Friktion<br />
02 Jämnhet<br />
03 Bullernivåer<br />
an asfalten är att föredra på vägar trafikerade<br />
med mindre än 15 000 fordon/dygn.<br />
Om LCC beräknas på 20 år utfaller kalkylen<br />
för det mesta till fördel för asfalten.<br />
Vid 2+1 vägar med smala körfält eller 2-2<br />
vägar där 75–95 procent av all trafik kör i<br />
K1 och hela 95–100 procent av den tunga<br />
trafiken kör i K1 kan det vara intressant att<br />
räkna LCC på delad beläggning.<br />
Underhållkostnaden är betydligt lägre<br />
på en betongbeläggning då slitaget är<br />
mindre och det förekommer inte någon<br />
plastisk deformation.<br />
Skillnaden i trafikantkostnader<br />
(tidsförlust) vid underhållsarbeten är<br />
marginell för de bägge alternativen.<br />
Minskningen av bränsleförbrukning<br />
och därmed även minskat koldioxidutsläpp<br />
är en stor fördel för betongen. ■<br />
källa:<br />
Trafikverket och Cementa<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123095<br />
94 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Markbaserat avlopp skitar <strong>ner</strong><br />
En tredjedel av de enskilda brunnarna har avloppsreningen för nära inpå. Det ger rent ut sagt<br />
skit i vattnet. De flesta av dagens reningsanläggningar behöver flyttas.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />
Sverige får cirka 1,2 miljo<strong>ner</strong> perso<strong>ner</strong><br />
I sin permanenta vattenförsörjning från<br />
enskilda brunnar. Ungefär lika många<br />
har egen brunn vid sin fritidsbostad.Omkring<br />
en tredjedel av dessa brunnar är<br />
grävda och är ofta förorenade av bakterier<br />
som indikerar fekal påverkan. Brunnar<br />
inom tättbebyggda områden är oftare<br />
mikrobiellt påverkade.<br />
FÖR LITET SÄKERHETSAVSTÅND<br />
Orsaken är ofta en näraliggande infiltrationsanläggning<br />
med för litet säkerhetsavstånd<br />
till högsta grundvattennivån. De<br />
flesta av dagens anläggningar har för kort<br />
avstånd till grundvattnet och är en risk för<br />
grundvattnet ur smittskyddssynpunkt.<br />
Många gånger beror problemen på att<br />
ett markbaserat avlopp ligger för nära<br />
grundvattnet och saknar rening eller<br />
slamavskiljning. Ibland beror det såklart<br />
också på att brunnen är felaktigt utformad,<br />
eller att ytvattnet påverkats.<br />
RÄDDA VATTNET<br />
– FLYTTA RENINGSANLÄGGNINGEN<br />
Markbaserade reningsanläggningar som<br />
ligger för nära grundvattenbrunnar bör<br />
åtgärdas. Det är mycket viktigt att grundvattenytan<br />
i vattentäkten ligger högre än<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
nivån på grundvattnet under anläggningen.<br />
Tänk på att grundvattenytan höjs genom<br />
avloppsinfiltration samtidigt som<br />
grundvattenytan vid brunnen kan sänkas<br />
genom vattenuttag. Det kan leda till att<br />
strömningsriktningen ändras. Extra stora<br />
är riskerna om både avloppsinfiltration och<br />
grundvattenuttag görs i samma akvifer.<br />
HÖGRE UPP, LÄNGRE BORT<br />
Ett sätt är att lägga om anläggningen så<br />
att den kommer högre upp i marken, och<br />
skyddsavståndet till högsta grundvattennivån<br />
hålls. Ett annat sätt är att flera fastigheter<br />
går ihop om en gemensamhetsanläggning<br />
som byggs på en plats där man<br />
Välj rätt placering<br />
får tillräckligt vertikalt skydd för grundvattnet.<br />
TEKNISKA ANVISNINGAR FÖRÅLDRADE<br />
De tekniska anvisningarna/riktlinjerna<br />
som finns kring placering är de allmänna<br />
råden från 1987. Både de och de faktablad<br />
som hör till behöver uppdateras kring<br />
placering och andra tekniska frågor.<br />
Däremot är vägledningen i geohydrologiska<br />
frågor kring placering och förundersökningar<br />
fortfarande relevant och<br />
bra. ■<br />
källa:<br />
Naturvårdsverket<br />
1. Grunt, till och med ovanför frostfritt<br />
2. Markisolering kan användas om anläggningen används sällan, till exempel vid<br />
fritidsfastigheter<br />
3. Minst 100 cm till grundvatten året om<br />
4. I sorterad och homogena jordar, till exempel sandiga jordar<br />
5. Undvik osorterade och heterogena jordar som morä<strong>ner</strong><br />
6. Långt från dricksvattenbrunnar, vattenledningar etc ned tillräcklig transporttid mark<br />
mellan utsläppspunkt och vattentäkt. Detta gäller även bergborrade vattentäkter.<br />
95
ANLÄGGNING<br />
Grunda<br />
reningsanläggningar vin<strong>ner</strong> mark<br />
Ytlig placering, pumpbeskickning och gps-larm samt större dimensio<strong>ner</strong>ing är de nya rekommendatio<strong>ner</strong>na<br />
för enskilda avlopp. De tekniska anvisningarna ligger långt efter utvecklingen.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO/MONTAGE: INGEMAR BERGBOM<br />
praktiken är avståndet under drift svårt<br />
I att kontrollera eftersom grundvattenytan<br />
ofta växlar och dessutom höjs när anläggningen<br />
används.<br />
Anläggningar från 1970- och 1980-talen<br />
är ofta självfallslösningar. De har ofta<br />
hamnat för nära grundvattnet och störst<br />
är problemen i områden med morän, andra<br />
finkorniga jordarter eller ytligt bergläge.<br />
DRIFTSÄKRA PUMPAR<br />
Sedan dess har grunt förlagda anläggningar<br />
med pumpbeskickning vunnit<br />
terräng. Tekniken för pumpbeskickning<br />
är driftsäker, och med ett GPS-larm vid<br />
Tre principer:<br />
driftsproblem får fastighetsägaren snabbt<br />
information vid eventuella fel.<br />
SMALA DIKEN<br />
Idag rekommenderas också infiltrering i<br />
smala diken i stället för i en bred bädd<br />
samt pumpbeskickning. Det finns inget<br />
som tyder på att anläggningen behöver<br />
läggas på frostfritt djup om den inte står<br />
oanvänd mycket stora delar av året.<br />
STÖRRE DIMENSIONERING PÅ VÄG<br />
För 30 år sedan dimensio<strong>ner</strong>ades anläggningar<br />
för en vattenförbrukning på 200<br />
liter per person och dygn.<br />
Idag ligger vattenförbrukningen mellan<br />
120 och 150 liter per person och dygn.<br />
Varför man dimensio<strong>ner</strong>ade så högt på<br />
1980-talet har fallit i glömska. Kanske var<br />
vattenförbrukningen högre då eller så la<br />
man till en rejäl säkerhetsmarginal.<br />
NORGE LEDER UTVECKLINGEN<br />
I Norge har man reso<strong>ner</strong>at annorlunda.<br />
Där prioriteras en stor slamavskiljare<br />
med en efterföljande markbaserad rening<br />
med väl tilltagen yta som ger låg belastning<br />
på systemet. Den norska rekommendationen<br />
med slamavskiljare med<br />
4 m 3 volym är dubbelt så hög som den<br />
vanliga svenska. I Sverige har vi så stora<br />
slamavkiljare först när kemisk fällning<br />
1. Rekommendatio<strong>ner</strong>na kring markundersökning, dimensio<strong>ner</strong>ing, utförande och avstånd till dricksvattentäkter, täta ledningar med mera<br />
ska alltid följas.<br />
2. Maximalt avstånd till grundvattnet och allra minst 100 cm ska alltid eftersträvas. Därför bör anläggningar byggas så ytligt som möjligt.<br />
Beskickning med pump blir en trolig konsekvens av detta. Observera att anläggningen inte behöver byggas frostfritt. Finns tveksamheter<br />
kring högsta grundvattennivån ska en upphöjd (förstärkt) infiltration byggas alternativt annan lösning väljas. Under inga omständigheter<br />
får grundvattnet nå så högt att det inte finns minst 100 cm skyddsavstånd från infiltrationsytan till grundvattenytan.<br />
3. Varje infiltrationslinje byggs som separata diken och inte som en gemensam bädd.<br />
96 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
tillämpas och avskiljaren används som<br />
slamlager för kemslammet.<br />
En låg belastning ger enklare förundersökningar<br />
och mindre risker. Om Sverige<br />
tar efter Norges principer får vi troligen<br />
större säkerhet och längre livslängd på<br />
anläggningarna.<br />
Kornstorleksfördelning bestämmer<br />
oftast dimensio<strong>ner</strong>ingen av anläggningen,<br />
även perkolationstester används ibland.<br />
Den dimensio<strong>ner</strong>ande avloppsvattenbelastningen<br />
är i Sverige 30–60 liter<br />
per m 2 och dygn. Rekommenderad belastning<br />
beror på siktkurvan hos den aktuella<br />
jorden, och baseras på olika typer<br />
av moränjordar som är vanliga i hela<br />
Sverige.<br />
I Norge rekommenderar man betydligt<br />
Det här ska en<br />
kommunal VA-plan innehålla<br />
Inget direkt lagkrav finns på att ta fram kommunala VA-pla<strong>ner</strong>. Dock har Miljöbalken, Vattentjänstlagen<br />
och PBL indirekta krav som innebär att kommunen behöver ha någon form av fungerande<br />
VA-pla<strong>ner</strong>ing. De senaste åren har intresset ökat snabbt och det finns ett växande behov och<br />
intresse för denna typ av frågor.<br />
TEXT: STIG EMILSSON<br />
Att pla<strong>ner</strong>a för VA är en grundläggande<br />
del av den kommunala fysiska<br />
pla<strong>ner</strong>ingen men ofta så hanteras VA-frågorna<br />
i liten omfattning eller vid sidan av<br />
andra frågor och områden och kan därav<br />
komma i skymundan.<br />
VA-PLAN UNDERLÄTTAR<br />
Om det inom kommunen finns en<br />
framarbetad VA-plan eller liknande<br />
styrdokument underlättas arbetet att på ett<br />
strukturerat sätt föra in VA-pla<strong>ner</strong>ingen<br />
i den kommunala översiktspla<strong>ner</strong>ingen.<br />
På sikt erhålls en effektivare pla<strong>ner</strong>ing<br />
och bättre utnyttjande av de resurser som<br />
satsas på VA-åtgärder inom och utanför<br />
kommunalt verksamhetsområde.<br />
En VA-plan är en plan som beskriver<br />
strategi, förhållningssätt, åtgärder och<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
lägre dimensio<strong>ner</strong>ad belastning, ofta<br />
6–10 liter per m 2 och dygn för moränjord<br />
med hydraulisk konduktivitet på fem<br />
meter/dygn. Samtidigt tar man i Norge<br />
mer hänsyn till markmaterialet så att en<br />
högre genomsläpplighet får en högre dimensio<strong>ner</strong>ing,<br />
till exemepl kan dimensio<strong>ner</strong>ingen<br />
i homogen finsand nå upp till<br />
50 liter per m 2 och dygn.<br />
PRINCIPER FÖR<br />
BOD-REDUKTION OCH SMITTSKYDD<br />
Om avloppsvattnet alltid får passera i ett<br />
omättat flöde genom minst 100 centimeter<br />
mark kommer BOD-reduktionen att<br />
bli >90 procent. Förutsättningarna för en<br />
bra fosforreduktion blir också goda.<br />
Smittskyddet blir tillgodosett om det<br />
utbyggnad av VA i hela kommunen.<br />
NY RAPPORT FRÅN SVU, NR 2012-03<br />
Här ligger fokus på att diskutera vad<br />
kommunala VA-pla<strong>ner</strong> är och inte är.<br />
Det ges även förslag på utvecklingsarbete<br />
på nationell nivå. Som exempel på vad<br />
som bör ingå i en kommunal VA-plan<br />
nämns följande:<br />
utbyggnadspla<strong>ner</strong> för minst 15 år framåt<br />
satsningar på huvudanläggningar, sa<strong>ner</strong>ingspla<strong>ner</strong>,<br />
underhållspla<strong>ner</strong><br />
pla<strong>ner</strong>ingens påverkan på VA-taxan för<br />
att tidigt kunna göra taxejusteringar<br />
VA-planen bör vara översiktlig och beskriva<br />
hur VA-frågan ska lösas på olika<br />
geografiska platser utifrån rådande förutsättningar.<br />
■<br />
tar minst 2,5 månader för grundvattnet<br />
att nå en vattentäkt.<br />
FÖRÅLDRADE<br />
ANVISNINGAR OCH RIKTLINJER<br />
Tyvärr finns inte dessa lösningar med i de<br />
befintliga tekniska anvisningarna, riktlinjerna<br />
och faktabladen som härstammar<br />
från 1987. Kunskap om utförande av<br />
grunt förlagda infiltratio<strong>ner</strong> och vid behov<br />
med hjälp av pumpbeskickning har<br />
istället spridits genom konferenser, kurser<br />
och utbildningar samt av tillverkare<br />
inom branschen. ■<br />
källa:<br />
Naturvårdsverket<br />
Krav på<br />
bättre samordning<br />
I en ny handbok för VA i omvandlingsområden,<br />
SVU-rapport 2008-11, beskrivs<br />
hur Kommunal VA-pla<strong>ner</strong>ing är i behov<br />
av fortsatt utvecklingsarbete när det gäller<br />
samordning mellan nationella aktörer<br />
och myndigheter. Det som efterlyses är<br />
en plattform för utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte.<br />
Även kunskapsutbyte<br />
med våra grannländer ses som värdefullt.<br />
källa:<br />
SVU Rapport nr 2012:03<br />
ANLÄGGNING<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123098<br />
97
ANLÄGGNING<br />
»Vattenvegetation är positivt.«<br />
98 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Reningseffekt i dagvattendammar<br />
– stort uppföljningsarbete<br />
För att minska föroreningspåverkan från kommunala dagvattensystem har man byggt dagvattendammar<br />
i fem norrortskommu<strong>ner</strong> i Stockholm. Hur de fungerar i praktiken är kartlagt<br />
i ett av de största uppföljningsarbeten som genomförts på dagvattenanläggningar i Sverige.<br />
TEXT: STIG EMILSSON. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />
Dagvattendammar utan bräddfunktion<br />
uppvisade god avskiljning medan<br />
dammar med bräddfunktion före inloppet<br />
hade en lägre effektivitet, sannolikt<br />
transporteras lättsedimenterbara föroreningar<br />
förbi dammen vid höga flöden.<br />
Förbiledning kan vara motiverad om det<br />
finns risk för så höga flöden att sedimenten<br />
rivs upp.<br />
UTFORMNING AV DAGVATTENDAMMAR<br />
Samtliga av dessa fem dammar har en<br />
långsmal form, vilket är positivt för effektivt<br />
ytutnyttjande (hög hydraulisk effektivitet).<br />
De har även riklig vattenvegetation,<br />
vilket är positivt för reningsprocesserna.<br />
Det som är viktigt när dammar pla<strong>ner</strong>as är<br />
att de kan rensas och att detta kan utföras<br />
på ett kostnadseffektivt sätt.<br />
Skapa möjlighet för att drä<strong>ner</strong>a av sedimentationsområdet<br />
inför tömning så att<br />
slamvolymerna blir mindre, skapa yta intill<br />
dammen för att kunna lägga upp och<br />
avvattna rensmassor.<br />
TILLSYN OCH UNDERHÅLL LÖNAR SIG<br />
En viktig slutsats av projektet är att tillsyn<br />
och underhåll lönar sig. När provningsutrustning<br />
monterades i dammarna upptäcktes<br />
att tre av fem dammar inte fungerade<br />
så som det var tänkt. För att säkerställa<br />
funktionen av dammar rekommenderas<br />
att dessa funktionskontrolleras i samband<br />
med slutbesiktning av entreprenad, till exempel<br />
genom kontroll av att in- och utflödet<br />
är lika stort.<br />
Även återkommande tillsyn är viktig<br />
för att säkerställa dammarnas funktion.<br />
Här behövs riktiga anvisningar arbetas<br />
fram för drift- och underhåll av dagvattenanläggningar.<br />
I dagsläget har endast ett fåtal av kommu<strong>ner</strong>nas<br />
dagvattendammar rensats på se-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
diment. Inom en nära framtid kommer<br />
stora insatser att behöva genomföras.<br />
DAGVATTENDAMMAR ÄR<br />
BRA LÖSNING »VID SLUTET AV RÖRET«<br />
Föroreningsbelastning från urban mark<br />
behöver i många fall minska mer än vad<br />
som är möjligt med dagvattendammar.<br />
För att inte öka föroreningsbelastningen<br />
till recipienterna krävs ett kontinuerligt<br />
arbete med utfasning av källorna samt att<br />
långtgående LOD-åtgärder tillämpas vid<br />
nyexploatering.<br />
REDOVISNING AV RESULTAT<br />
Resultat och slutsatser från projektet re-<br />
dovisas i rapport nr 2012-02 från <strong>Svensk</strong>t<br />
Vatten Utveckling. Rapporten kan laddas<br />
<strong>ner</strong> i pdf-format från <strong>Svensk</strong>t Vattens<br />
hemsida.<br />
Projektet har löpt under åren 2006–<br />
2010. ■<br />
källa:<br />
<strong>Svensk</strong>t Vatten Utveckling<br />
Rapport nr 2012:02<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123097<br />
ANLÄGGNING<br />
Skälet att man velat öka kunskapen om<br />
1. Verkliga föroreningsmängder i dagvatten<br />
2. Dagvattenreningsanläggningars funktion<br />
3. Finna en lämplig metodik för att utvärdera dagvattendammar<br />
Under cirka två års tid har provtagning pågått, där flödes- och haltdata använts för att<br />
beräkna mängder in till respektive ut från anläggningarna samt avskiljning.<br />
Vad gäller sedimenten har följande undersökts:<br />
p om tungmetallmängder som avskiljts enligt vattenprovtagningen går att återfinna i<br />
sedimenten<br />
p sedimentförflyttningar i dammarna<br />
p rensningsbehov samt sedimenthantering.<br />
99
ANLÄGGNING<br />
Hjälp för att undvika<br />
vattenburna utbrott<br />
Redan låga halter av parasiten Cryptosporidium ställer till med omfattande problem, både<br />
hälsomässigt och samhällsekonomiskt. Problem med råvattnet är oftast grunden till problemen.<br />
Som huvudman och leverantör är det viktigt att ha kontroll över råvattnets kvalitet.<br />
TEXT: STIG EMILSSON. FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />
Sverige har vi haft två rekordår på ra-<br />
I ken när det gäller antalet svenskar som<br />
blivit sjuka av parasiter i dricksvattnet.<br />
Enligt Världshälsoorganisationen är de<br />
allvarligaste riskerna för försämrad hälsa<br />
genom dricksvattnet de mikrobiologiska<br />
riskerna. Två nya rapporter behandlar<br />
ämnet och Smittskyddsinstitutet erbjuder<br />
ett analyspaket till landets vattenproducenter<br />
för att de ska kunna få hjälp att<br />
hålla bättre kontroll på vattnet.<br />
BÄTTRE ANALYSER<br />
I en ny rapport från Livsmedelsverket<br />
framgår att kunskapen om råvaran,<br />
det vill säga råvattnet, ofta<br />
är bristfällig. Sjukdomsfall är det<br />
mest uppenbara beviset på att<br />
bristerna är allvarliga, och samtidigt<br />
den tydligaste informationskällan<br />
om var åtgärder bör sättas<br />
in.<br />
Livsmedelsverket menar att<br />
analysmetoderna för råvatten<br />
måste utvecklas. Bättre analyser<br />
behöver göras för att ge bättre<br />
kunskapsunderlag om vilka föroreningskällor<br />
som finns, och<br />
hur vattnet ska beredas på bästa<br />
sätt.<br />
ANVÄND ODP-METODEN<br />
I ett projekt har <strong>Svensk</strong>t Vatten<br />
Utveckling provat, utvärderat<br />
och även utvecklat verktyg för<br />
att undvika vattenburna utbrott.<br />
Projektet startades hösten<br />
2009, alltså före utbrotten i Östersund<br />
och Skellefteå. Ett par år<br />
innan projektet startade hade<br />
man funnit parasiter i råvattnet<br />
som föranledde inventering av<br />
möjliga källor till parasitspridning omkring<br />
Rådasjön – Mölndals huvudvattentäkt<br />
och Göteborgs reservvattentäkt.<br />
En forskargrupp på Chalmers involverades<br />
som forskat kring nya metoder för<br />
mikrobiell källspårning med mera. Vid<br />
analys av vattenprover gav resultaten ett<br />
mått på fekal påverkan vid:<br />
p råvattenintagen<br />
p bäckar (föroreningar från enskilda avlopp)<br />
p dagvattenutlopp<br />
p vid strandbetesmark (hästar, nötkreatur)<br />
p badplats<br />
p in- och utlopp.<br />
Avföring från människa återfanns på alla<br />
provpunkter.<br />
Med hänsyn till de vattenburna utbrott<br />
som varit rekommenderas att alla ytvattenverk<br />
i Sverige genomför riskanalys enligt<br />
ODP-metoden (Optimal desinfektionspraxis).<br />
Det är ett arbetssätt för att<br />
säkerställa de mikrobiologiska säkerhetsbarriärerna<br />
och att de mikrobiologiska<br />
kraven för dricksvatten uppfylls.<br />
ANALYSPAKET FRÅN SMI<br />
Landets vattenproducenter erbjuds ett<br />
nytt analyspaket från Smittskyddsinstitutet<br />
för att få hjälp att hålla bättre kontroll<br />
på råvattnet.<br />
I analyspaketet ingår:<br />
p regelbunden analys av råvatten<br />
p stöd och råd vid provtagningar och<br />
tolkning av analysresultat<br />
p registrering av analyser i den nationella<br />
databasen Vattentäktsarkivet<br />
p hjälp med årlig rapport med egna och<br />
nationella jämförelsedata<br />
Smi rekommenderar även kontroll av förekomst<br />
av parasiter i inkommande och<br />
utgående avloppsvatten om detta går ut i<br />
samma vattentäkt som råvattnet. ■<br />
källa:<br />
Livsmedelsverket, Rapport nr 6 – 2012,<br />
Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett<br />
kretsloppsperspektiv – behov och åtgärder<br />
<strong>Svensk</strong>t Vatten Utveckling, Rapport 2011-<br />
18, Värdering av risker för en relativt opåverkad<br />
ytvattentäkt<br />
Smittskyddsinstitutet, Smi, Känn ditt vatten.<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123143<br />
100 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Så säkrar du sekretessen<br />
kring dricksvattenförsörjningen<br />
Samlad information om dricksvattenförsörjningen ska inte lämnas ut och inte finnas tillgänglig<br />
hos externa part<strong>ner</strong>s utan sekretessavtal. Råd och riktlinjer för ruti<strong>ner</strong> som höjer säkerheten<br />
är sammanfattade i fyra punkter av Ann-Sofie Wikström på Miljöbyrån.<br />
TEXT: MALIN JUELL-SKIELSE. FOTO: HARALD HOLM<br />
Ritningar över dricksvattennätet är<br />
inte offentliga handlingar som kan<br />
lämnas ut till alla som är intresserade.<br />
Även till synes oskyldiga förfrågningar<br />
om att få ta del av ritningarna bör hanteras<br />
utifrån säkerhetsaspekten: för stor<br />
kunskap om distributionsnätet kan vara<br />
en samhällsrisk. Anläggningar kan behöva<br />
ändras eller till och med flyttas för att<br />
återfå sitt skydd. Alternativt kan<br />
kommunen få lägga stora pengar på<br />
kraftfulla skalskydd.<br />
VAR BESTÄMD I BESLUTET<br />
Frågan om var gränsen ska gå mellan<br />
skyddsvärd och inte skyddsvärd information<br />
kring VA-nätet blev rejält uppmärksammad<br />
när en privatperson begärde ut<br />
ritningar över stora delar av Sydvattens<br />
distributionsnät för dricksvatten. De ritningar<br />
som begärdes ut innehåller placering<br />
av vattenledningar, pumpstatio<strong>ner</strong>,<br />
ventiler och manluckor .<br />
– Det är fullkomligt orimligt att vi ska<br />
lämna ut ritningar över stora delar av<br />
dricksvattennätet. Vi har ett lagstadgat<br />
samhällsansvar för vattenförsörjningen<br />
för 800 000 människor, meddelade Jörgen<br />
Johansson, VD på Sydvatten och fick<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
stöd av Säpo hösten 2010 när det här<br />
ärendet var aktuellt.<br />
BEDÖM SKYDDSVÄRDET<br />
Man behöver skilja på information som i<br />
sin enskilda form är skyddsvärd och information<br />
som i sin enskilda form inte är<br />
skyddsvärd, men som om den samlas får<br />
ett helt annat värde. Det senare är fallet<br />
när en så stor del av distributionsnätet är<br />
4 steg till säkrare dricksvattenförsörjning<br />
Här får du råd och riktlinjer för hantering av skyddsvärda uppgifter inom dricksvattenförsörjningen.<br />
Bakom dem står Livsmedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och<br />
beredskap, Sydvatten, Norrvatten, <strong>Svensk</strong>t Vatten samt flera kommu<strong>ner</strong> och andra organisatio<strong>ner</strong>.<br />
1. Bedöm skyddsvärdet när uppgifterna tas fram – vad kan bara vara skyddsvärd?<br />
2. Bedöm vem som ska ha tillgång till informationen – sekretessbedömning<br />
3. Teckna sekretessavtal med externa konsulter, entreprenörer och leverantörer<br />
4. Lägg inte ut information på intranät och gemensamma servrar utan att först ha bedömt<br />
skyddsvärdet.<br />
Tänk på att samlad information kan innebära en risk även där delar av informationen inte skulle göra det.<br />
berört förklarar Ann-Sofie Wikström på<br />
Vatten och Miljöbyrån.<br />
VAR PROAKTIV MED RUTINER<br />
I ruti<strong>ner</strong>na ska det ingå att bedöma<br />
skyddsbehovet redan när uppgifterna tas<br />
fram. När någon frågar efter dem är det<br />
ofta för sent att bedöma deras skyddsvärde.<br />
Risken att fel uppgifter lämnas ut<br />
ökar.<br />
Det är många aktörer som hanterar informationen<br />
om det lokala dricksvattennätet<br />
så ruti<strong>ner</strong> behövs både för det interna<br />
arbetet och för externa samverkanspart<strong>ner</strong>s.<br />
■<br />
källa:<br />
Ann-Sofie Wikström – Vad får man lämna ut<br />
om dricksvattenförsörjningen i form av kartor<br />
och handlingar<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123145<br />
101
102<br />
ANLÄGGNING<br />
Fastighetsägare<br />
medvållande anser VA-nämnden<br />
En fastighetsägare i Skåne har drabbats av en översvämningsskada under juli 2007. Vid ett<br />
kraftigt regn över västra Skåne strömmar vatten in i källaren genom en vattenklosett och två<br />
golvbrunnar.<br />
TEXT: STIG EMILSSON. FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN MALMBÄCK<br />
VA-anläggningen är utförd som ett duplikatsystem, vilket<br />
innebär skilda rörledningar för spillvatten och dagvatten. I<br />
sådana fall gäller att en fastighetsägare i princip inte ska behöva<br />
räkna med översvämning via spillvattenledningen.<br />
BYGGLOV ANGER KRAV PÅ BACKVENTILER<br />
Av bygglovet från 1971 framgår att alla golvbrunnar i källaren ska<br />
förses med automatiska och handmanövrerade bakvattenventiler.<br />
Föregående ägaren av fastigheten har anordnat ett duschutrymme<br />
på 1970- eller 1980-talet men ansökte ej om bygglov. Nu saknar<br />
detta betydelse i sammanhanget eftersom utredningen visar att de<br />
tidigare installerade golvbrunnarna i källaren är tillräckliga för att<br />
åstadkomma den aktuella översvämningen.<br />
Normalt har en fastighetsägare inte skyldighet att bruka backventiler,<br />
såvida inte bygglovet anger detta eller att det finns annan<br />
särskild anledning.<br />
När skyldighet förelegat så har underlåtenheten att installera backventiler<br />
bedömts som medvållande till uppkommen översvämningsskada.<br />
MEDVÅLLANDE<br />
Fastighetsägaren har inte lyckats visa att backventiler finns installerade.<br />
När skyldighet förelegat så har underlåtenheten att<br />
installera backventiler bedömts som medvållande till uppkommen<br />
översvämningsskada. Det föranleder att VA-nämnden anser<br />
att skadestånd jämkas till hälften. ■<br />
mer information:<br />
byggtjanst.se/bygginfo/123101<br />
Enligt vattentjänstlagen<br />
Som fastighetsägare har man ansvar för:<br />
p den privata delen från förbindelsepunkten<br />
p att ombesörja för fastigheten nödvändiga VA-installatio<strong>ner</strong><br />
och underhåll av dessa<br />
p att följa bygglovet<br />
p att följa ABVA.<br />
Som huvudman har man ansvar för:<br />
p den allmänna delen från förbindelsepunkten<br />
p att säkerhetskravet är uppfyllt i den allmänna VA-anläggningen<br />
p särskild anordning enligt 19§ vattentjänstlagen.<br />
källa:<br />
Beslut från Statens VA-nämnd 2011-12-29. BVa 78, Va 9/10<br />
BYGGTJÄNSTKONSULTER OCH SPECIALISTER<br />
STIG EMILSSON<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
stig.emilsson@byggtjanst.se<br />
HARRY KARLSSON<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
harry.karlsson@byggtjanst.se<br />
ROBERT HÖÖK<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
robert.hook@byggtjanst.se<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Annons<br />
INSPICIENT T S.K. ENDÖD ENDÖD PRODUCENT PRODUCENTT BEN B. EGRAVET EXEKUTIV PRODUCENT PRODUCENTT STURE PETIG LAGKONSULT T JOY Y GRAVALLVARLIG<br />
GRAV G RAV AV AVALL ALL AL ALL AL ALL LL LLVAR VAR VAA AR LIG LI LIG IG<br />
GRÄVANDE GRÄV RÄVANDE ANDE NDE PRE PR PRE PRESSKONTAKT RE R SSKO SKO KO KONTAK NTAK NT NTAK NT T JÖNS JÖ JÖNS NS NSS ZOM ZO ZOM ZOMBIE-KARLSSON OM O BIE I -KA KA K RLS LS LSSON SON S ON O LÄSKIGA LÄSK LÄ LÄSK LÄ IGA LJUD JUD PELLE PE PELLE LLE SK SKOVE SKOVELKLANGS OVE VELKL LKL LKKL ANG AN S SKRÄMMANDE MUSIK LIV TOTENKELLER<br />
SAMPRODUKTION MELLAN SKRÄMMANDE BYRÅN OCH HEMSKA BLACK FRIDAY<br />
SKR SK SKR KRÄ RÄMM MM MMA MA MAN AN ANDE DE DEM E MUSIK M<br />
M MUSIK<br />
US USIK US K LI LIVT VT V VTOTE T OTE OT TE NKE NK NKELLE LLE LL LER<br />
SAM AAMPRO<br />
PRO RODUK DUK DU DUKTIO TIO TI TIO I N NM N NM N M ELL EL ELL EL AN N SKR SK ÄMM ÄMMAND AND NDE E EB E B BBYRÅ<br />
YRÅ YRÅN N O OOCH<br />
CH HEM HEEM SK SKA BL BLACK ACK FR FRIDA IDA ID IDA IDAY<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012 103<br />
Tackolov
Produktnytt<br />
Fallskyddssele med<br />
självräddningssystem<br />
Latchways kommer att revolutio<strong>ner</strong>a räddningsprocessen med införandet av en fallskyddssele<br />
som utnyttjar innovativ designteknik och ett nytt självräddningssystem.<br />
rodukten är en integrerad sele med<br />
P självräddningssystem. I händelse av ett<br />
fall faller man försiktigt till marken i en<br />
kontrollerad nedfirning. Hela räddningen<br />
tar bara några sekunder på grund av tekniken<br />
i en »ryggsäck« som innehåller:<br />
p en fallskärmstyp som utlöser och frigör<br />
ett kontrollerat fall.<br />
p en bromsmekanism och spole med ett<br />
20 meter långt rep som sänker personen<br />
försiktigt till marken<br />
p en standardsele som lätt kan frigöras efter<br />
en evakuering.<br />
LÄTT ATT ANVÄNDA<br />
Den patenterade PRD R20-selen har utformats<br />
för att passa in i en »ryggsäck« så<br />
att användaren på ett säkert sätt kan utföra<br />
sitt arbete på hög höjd. Den är lätt och<br />
diskret, men också robust för att klara påfrestningarna<br />
i de mest krävande arbetsmiljöer.<br />
MINIMAL UTBILDNING<br />
OCH SNABB RÄDDNING<br />
Till skillnad från många andra typer av<br />
räddningsinsatser krävs inte några specia-<br />
listutbildningar eftersom utrustningen<br />
bärs som en del av en standardsele och aktivering<br />
uppnås genom att helt enkelt dra i<br />
snöret och med den integrerade bromsmekanismen<br />
får man ett kontrollerat fall.<br />
Selen saluförs av APTUM Fallskydd AB<br />
som har agenturen i Sverige.<br />
mer information:<br />
www.aptum.se<br />
Behåll greppet och lyft ergonomiskt<br />
Att lyfta till exempel en gipsskiva, behålla greppet och bära iväg med skivan är ofta förenat med<br />
svårigheter. Ibland krävs det att man är två perso<strong>ner</strong> som hjälps åt.<br />
edan cirka ett halvår tillbaka finns i<br />
S byggfackhandeln ett hjälpmedel som<br />
gör lyften betydligt enklare och säkrare.<br />
Med en Gorilla Gripper kan du på egen<br />
hand lyfta större skivor av trä, melamin,<br />
MDF, gips, sten, metall och glas från 10–<br />
28 millimeter, utan att ryggen utsätts för<br />
allt för stora påfrestningar.<br />
Centrera Gorilla Gripper så mycket<br />
som möjligt på skivan du ska lyfta, se till<br />
att underlaget är plant och att den räfflade<br />
gummiytan får fäste. Detta ger bästa ba-<br />
lans. Skivan lyfter du sedan på säkraste sätt<br />
med rak rygg, på din högra eller vänstra sida,<br />
med böjd armbåge och handen om<br />
handtaget strax ovanför axeln, då får du ut<br />
det mesta av din styrka. Gorilla Gripper<br />
ger en ergonomiskt riktig arbetsställning.<br />
Gorilla Gripper säljs bland annat av handelsföretaget<br />
Dahl Sverige AB.<br />
mer information:<br />
www.swtab.se<br />
104 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Funktionellt skjutdörrsbeslag utnyttjar boytan<br />
HAWA Concepta är en skjutdörrslösning för hem med compact living. Med skjutdörrsbeslagets<br />
saxkonstruktion utnyttjar förvaringslösningen varje kvadratmeter maximalt.<br />
awa Concepta 25/30/50, som mark-<br />
H nadsförs av Theofil Carlsson AB,<br />
finns för både trä- och glasdörrar och bygger<br />
på en saxkonstruktion där dörren öppnas<br />
i 90° och sedan roteras och skjuts in i<br />
en försänkning vid skåpets eller väggens<br />
insida. Tekniken gör att skjutdörrarna inte<br />
tar något utrymme runt själva garderoben.<br />
De kan också användas i utrymmen som<br />
till exempel alkover, där man vill utnyttja<br />
ytan maximalt.<br />
Beslagslösningen passar också att använda<br />
i köket för att dölja vitvaror och andra<br />
köksmaski<strong>ner</strong> eller till hemmakontoret<br />
så att arbetsplatsen enkelt kan gömmas<br />
undan vid behov. HAWA Concepta finns<br />
för maxvikt upptill 50 kg och dörrarna kan<br />
vara mellan 300–900 millimeter breda och<br />
1 250–2 800 millimeter höga.<br />
mer information:<br />
www.theofils.se<br />
Komfortmodeul för stora luftflöden.<br />
omfortmodulen är anpassad för ob-<br />
K jekt med behov av både hög kyleffekt<br />
och höga luftflöden. Modulen, PARASOL<br />
PlusFlow från Swegon, klarar av stora luftflöden<br />
och har högre kyl- och värmekapacitet<br />
jämfört med en vanlig Parasol.<br />
ANPASSA EFTER LOKALEN<br />
Med hjälp av inbyggd dysreglering och<br />
flera inställningsmöjligheter kan modulens<br />
funktio<strong>ner</strong> anpassas om lokalens storlek<br />
eller verksamhet förändras, exempelvis<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Skjutdörrsbeslag som spar golvyta<br />
Ny modul reducerar<br />
antalet installerade produkter<br />
i kontor, undervisningslokaler och butiker.<br />
Med sin höga kapacitet utnyttjar PA-<br />
RASOL 40–50 procent mindre takyta för<br />
att klara ventilation – och kylbehovet i ett<br />
normalt kontor.<br />
Funktionen är densamma som för en<br />
standard Parasol. Skillnaden består i att<br />
luften distribueras till rummet via två separata<br />
dysrader. Den ena av dessa dysrader<br />
saknar justering och är alltid öppen. Den<br />
andra dysraden justeras med hjälp av dyslister<br />
som på övriga modeller. Detta med-<br />
för att då samtliga justerbara dyslister<br />
stängs, erhålls fortfarande ett flöde genom<br />
produkten.<br />
mer information:<br />
www.swegon.se<br />
105
»Produktnytt<br />
Ny LED<br />
med annorlunda dimring<br />
Philips lanserar en ny LED-glödlampsersättare med nya egenskaper<br />
vid dimring.<br />
ED-lampan har en ny egenskap som<br />
L gör att ljuset övergår från vanligt<br />
varmvitt till extra varmvitt ljus vid lägsta<br />
ljusstyrkan och full ljusreglering. Denna<br />
egenskap betyder att den efterliknar<br />
glödlampans förändring av färgtemperatur<br />
när den dimras. De vanliga LEDlamporna<br />
har samma färgtemperatur<br />
oavsett hur mycket de dimras.<br />
Sand i olika dimensio<strong>ner</strong><br />
Nytt sortiment av användaranpassade sandprodukter.<br />
and är ett naturligt material som krossats och malts fram un-<br />
S der miljontals år. Finja presenterar sand för olika ändamål,<br />
bland annat för att undvika ogräs i stensättningen. För barnen<br />
finns ett dämpande sandunderlag när lekplatsen ska anläggas.<br />
SÄTTSAND OCH FOGSAND<br />
Sättsanden är gjord av krossat material som bildar ett kompakt<br />
underlag för marksten. Två typer av fogsand, en av torkad natursand,<br />
och en ogräshämmande, gjord av krossad, återvunnen<br />
betong. Betongens höga PH-värde försvårar för ogräs att gro, och<br />
den krossade strukturen låser markstenen.<br />
SAND FÖR LEKPLATSEN<br />
Sandlådesanden är en natursand som har struktur och kornighet<br />
för att lyckas med byggandet Sand Finja Betong i sandlådan. På lekplatsen används<br />
Lekplastssand, en porös och mjuk sand för att dämpa fall. Finjas<br />
mjuka Rätt sand Lekplatssand på rätt uppfyller plats EU normen EN 1177.<br />
mer information:<br />
www.finjabetong.se<br />
Fogsand gjord av krossad betong håller<br />
ogräset borta.<br />
Ljusreglering av LED-lampan ger även<br />
större effektivitet och e<strong>ner</strong>gibesparingar.<br />
Den nya DimTone, som finns med<br />
E27-sockel, ger extra varmt ljus och behaglig<br />
ljusmiljö vid låg ljusstyrka. Lampan<br />
passar för offentliga miljöer såsom<br />
hotell, restauranger, barer, toaletter och<br />
foajéer, där det ställs höga krav på ljuskomforten.<br />
Lekplatssand som ger hållbart byggande<br />
även för de minsta.<br />
Vikbar gipsvinkel<br />
Ny vikbar gipsvinkel underlättar gipsskärning.<br />
ultafors lanse-<br />
H rar en ny vikbar<br />
gipsvinkel. Den<br />
ger en rad funktio<strong>ner</strong><br />
som underlättar<br />
gipsskärning.<br />
PS 120 är en ställbar<br />
gipsvinkel med<br />
millimeter och<br />
gradgradering som<br />
kan ställas i fyra fasta<br />
lägen. Anslag och<br />
blad kan vikas ihop,<br />
vilket gör den enkel<br />
att förvara och<br />
transportera. Anslaget<br />
går att vrida<br />
mellan höger och<br />
vänster position.<br />
Vinkeln är 120 millimeter<br />
lång.<br />
p 4 vinklar med<br />
fasta lägen (22,5°,<br />
45°, 67,5°, 90°).<br />
p Ytterligare 21<br />
vinklar är markerade<br />
på skalan.<br />
p Anslag och blad i<br />
anodiserad aluminium.<br />
mer information:<br />
www.dahl.se<br />
mer information:<br />
www.hultafors.se<br />
106 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Böckerna som<br />
kan släcka bränder.<br />
Brandskydd. Varje år omkommer över hundra perso<strong>ner</strong><br />
i brand. Dessutom går materiella värden för miljarder upp i rök.<br />
Här är litteraturen som kan förebygga katastrofer.<br />
Brandskyddshandboken 2012.<br />
950 kr + moms.<br />
Boken förtydligar BBR:s brandskyddsavsnitt.<br />
Boken kan användas för praktisk dimensio<strong>ner</strong>ing<br />
och veri ering av brandskyddet för nya<br />
och existerande verksamheter. Brandskyddshandboken<br />
vänder sig till byggingenjörer och<br />
arkitekter för en grundläggande inblick i<br />
brandskyddsteknisk projektering.<br />
Sprinklersystem –<br />
Regler och Standard 2011<br />
2 085 kr + moms.<br />
Sprinklersystemet måste underhållas för att<br />
säkerställa att det fungerar. Annars riskeras<br />
både personsäkerhet och stora ekonomiska<br />
skador. Boken riktar sig till alla som är inblandade<br />
i inköp, konstruktion, installation,<br />
provning, besiktning, godkännande, användning<br />
och underhåll av automatiska vattensprinklersystem.<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Brandskydd 2012.<br />
590 kr + moms.<br />
Boken är en teknisk redovisning och vägledning,<br />
med fokus på projektering av brandskydd<br />
för byggnaders ventilationssystem och<br />
brandgaskontrollsystem. Bland annat behandlas<br />
avsnitt som ventilationssystem med<br />
olika branddriftsfall och termisk och mekanisk<br />
brandgasventilation.<br />
Sprinklerhandboken 2012<br />
769 kr + moms.<br />
För att utforma en sprinkleranläggning<br />
korrekt behöver man förstå hur en mängd<br />
regelverk hänger samman och vad olika<br />
skrivningar har för innebörd. Den här boken<br />
är avsedd att förklara såväl grundläggande<br />
begrepp som vilka lösningar som ska<br />
tillämpas när era regelverk behöver läsas<br />
tillsammans.<br />
byggtjanst.se – bygg- och fastighetsproffsens egen bokhandel.<br />
Utrymning för alla.<br />
459 kr + moms.<br />
En ökad utrymningssäkerhet för perso<strong>ner</strong><br />
med funktionsnedsättning är inte oöverstiglig<br />
ens vid ändring av byggnader med högt<br />
kulturvärde. Utrymning för alla visar på fallstudier<br />
samt tekniska råd och anvisningar för<br />
byggande, förvaltning, underhåll och tillsyn.<br />
Finns även som e-bok (370 kr + moms)<br />
Regler för boendesprinklersystem.<br />
SBF 501:1<br />
220 kr + moms.<br />
En svensk (och nordisk) standard för utformning<br />
av boendesprinklersystem har publicerats<br />
och det hänvisas till den i bland annat de<br />
nya byggreglerna. Boken hänvisar till att<br />
standarden ska följas men kompletterar även<br />
med krav på de perso<strong>ner</strong> och företag som<br />
involveras i processen.<br />
107
Juridik<br />
Konsultens undersökningsplikt<br />
I en tidigare artikel i Bygginfo<br />
PM (nr 4/2011) har<br />
jag belyst entreprenörens<br />
undersökningsplikt enligt<br />
byggsektorns Allmänna<br />
bestämmelser 1 (AB 04). På<br />
begäran ska jag här försöka<br />
belysa den undersökningsplikt<br />
som kan åvila en konsult.<br />
Uppgiften är svårare,<br />
de allmänt använda Allmänna<br />
bestämmelserna för<br />
konsultuppdrag 2 (ABK 09)<br />
innehåller inte någon klar<br />
regel i ämnet.<br />
Men innan jag går in på ABK<br />
09 vill jag försöka belysa några<br />
grundläggande skillnader<br />
mellan konsultuppdrag och<br />
entreprenaduppdrag.<br />
ENTREPRENADUPPDRAG<br />
Det typfall som författarna<br />
till de Allmänna bestämmelserna<br />
för entreprenader haft i<br />
tankarna historiskt sett är en<br />
utförandeentreprenad. I en<br />
sådan är entreprenörens uppdrag<br />
begränsat till att utföra<br />
en byggnad i överensstämmelse<br />
med de ritningar och<br />
beskrivningar som beställaren<br />
tillhandahållit. Entreprenören<br />
har ingen skyldighet att ifrågasätta<br />
riktigheten av dessa<br />
handlingar, han har bara att<br />
»följa givna order«. Däremot<br />
har entreprenören en skyldighet<br />
att underrätta beställaren<br />
om han skulle upptäcka något<br />
fel i handlingarna. 3 En sådan<br />
begränsning av undersökningsplikten<br />
bygger på förutsättningen<br />
att det på beställarens<br />
sida finns fackkunniga<br />
perso<strong>ner</strong> som haft till uppgift<br />
att vara rådgivare åt beställaren.<br />
Det förutsätts alltså att<br />
konstruktio<strong>ner</strong>na är färdiga<br />
och genomtänkta av perso<strong>ner</strong><br />
med utbildning och fackkun-<br />
FOTO: MIKAEL SJÖBERG<br />
skap samt med vana vid att<br />
lösa konstruktionsproblem. En<br />
annan sak är att det ofta kan<br />
vara klokt av en entreprenör<br />
att kritiskt granska ritningarna<br />
och beskrivningarna, innan<br />
han börjar sina inköp och sin<br />
pla<strong>ner</strong>ing av bygget. Skälet<br />
till det är att eventuella »konsultmissar«<br />
kan framtvinga<br />
ompla<strong>ner</strong>ing av bygget – och<br />
i extrema fall – stopp i bygget.<br />
Sådana störningar kan leda till<br />
stora kostnader för entreprenören,<br />
kostnader som det kan<br />
vara svårt att få ersättning för,<br />
även om entreprenören har<br />
rätt till extraersättning. (Det<br />
kan ju vara svårt att övertyga<br />
motparten om storleken av en<br />
kostnad, även om man haft<br />
kostnaden.) När beställaren<br />
är konsument (privatperson)<br />
ställer konsumenttjänstlagen<br />
särskilda krav på entreprenören,<br />
men dessa behandlas<br />
inte här. Inte heller behandlas<br />
här sådana konsultuppdrag<br />
där beställaren är konsument.<br />
Entreprenörens undersök-<br />
ningsskyldighet inskränker<br />
sig alltså i normalfallet till att<br />
bygga efter handlingarna;<br />
vid utförandeentreprenader<br />
har han inget ansvar för att<br />
byggnaden eller anläggningen<br />
fungerar för sitt ändamål.<br />
(Man kan kanske inte helt<br />
utesluta att det någon enstaka<br />
gång kan tänkas att en entreprenör<br />
skulle göras ansvarig<br />
för utformningen av en uppenbart<br />
felkonstruerad byggnad,<br />
men det måste i så fall handla<br />
om flagranta konstruktionsfel.<br />
Jag kän<strong>ner</strong> inte till något<br />
rättsfall med sådan utgång.<br />
Men osvuret är kanske bäst,<br />
det finns en rättsutveckling<br />
som innebär att domstolarna<br />
ålägger avtalsparter en lojalitetsplikt,<br />
något som också<br />
nämns i förordet till AB 04.)<br />
TILLFÄLLIGA<br />
KONSTRUKTIONER<br />
Däremot har entreprenören i<br />
normalfall ett ansvar för riktigheten<br />
av tillfälliga konstruktio<strong>ner</strong>,<br />
såsom byggnadsställning-<br />
ar, bygghissar, formbyggen<br />
och sponter, d.v.s. allmänna<br />
hjälpmedel av olika slag. Det<br />
beror på att det i allmänhet är<br />
entreprenören som svarar för<br />
de allmänna hjälpmedlen och<br />
för de konstruktio<strong>ner</strong> som kan<br />
behövas, till exempel när det<br />
gäller byggnadsställningar och<br />
formbyggen. 4<br />
Dock förekommer det<br />
som bekant att beställaren<br />
lämnar föreskrifter när det<br />
gäller tillfälliga konstruktio<strong>ner</strong>;<br />
särskilt vanligt är det ifråga<br />
om sponter vid arbeten i svåra<br />
markförhållanden. Då bär<br />
beställaren – i enlighet med<br />
reglerna i AB 04 – ansvaret<br />
för riktigheten av även dessa<br />
konstruktio<strong>ner</strong>. Det följer av<br />
huvudregeln att vardera parten<br />
ansvarar för riktigheten av<br />
de handlingar som han tillhandahållit<br />
– med däri upptagna<br />
tekniska lösningar. 5<br />
Ett specialfall föreligger<br />
om beställaren lämnat en<br />
felaktig uppgift, på vilken<br />
entreprenören grundat en<br />
tillfällig konstruktion av till<br />
exempel en spont. Om det då<br />
uppstår ett ras, som beror på<br />
att konstruktionen inte håller,<br />
vilket i sin tur beror på att<br />
beställarens uppgift visat sig<br />
felaktig, torde beställaren vara<br />
ansvarig för denna följdskada.<br />
I ett sådant fall kan det dock<br />
tänkas åvila entreprenören<br />
en skyldighet att uppmärksamt<br />
kontrollera beställarens<br />
uppgifter – även om de AB<br />
04 inte ålägger honom en<br />
sådan skyldighet. (Jfr ovan om<br />
lojalitetsplikt.) En annan sak<br />
är att det, vid arbeten i svåra<br />
1 Allmänna Bestämmelser för byggnads-,<br />
anläggnings- och installationsentreprenader<br />
AB 04.<br />
2 Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag<br />
inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet<br />
av år 2009 ABK 09.<br />
3 Kap. 2 § 9 i AB 04.<br />
4 Kap. 1 § 9 i AB 04.<br />
5 Kap. 1 § 6 i AB 04.<br />
108 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
markförhållanden, kan vara<br />
klokt av beställaren att låta<br />
sina konsulter följa markarbetena<br />
för att förvissa sig om att<br />
lämnade uppgifter är korrekta.<br />
Och att snabbt ändra tidigare<br />
uppgifter och direktiv om det<br />
visar sig att markförhållandena<br />
avviker från vad man trott.<br />
KONSULTUPPDRAG<br />
Konsultens situation är helt<br />
annorlunda.<br />
Det bör först och främst<br />
nämnas att vissa slag av<br />
konsultuppdrag, på grund<br />
av uppdragets innehåll,<br />
självklart innefattar en undersökningsplikt<br />
– uppdraget<br />
kan ju bestå just i att göra en<br />
undersökning. Det gäller till<br />
exempel uppdrag som avser<br />
en geoteknisk undersökning,<br />
d.v.s. undersökning av<br />
markförhållandena. I sådana<br />
fall kan dock uppdraget vara<br />
begränsat på ett sådant sätt<br />
att konsulten är förhindrad att<br />
göra en mer omfattande undersökning.<br />
Det gäller också<br />
för konstruktörer i vissa fall,<br />
men knappast då konstruktören<br />
får i uppdrag att »ställa en<br />
byggnad på en färdig platta«,<br />
för vars konstruktion någon<br />
annan svarar. Även i arkitektuppdrag<br />
får det i allmänhet<br />
anses ingå i uppdraget att<br />
besöka den plats där den<br />
blivande byggnaden ska placeras.<br />
Konsulten anses av ålder<br />
vara beställarens förtroendeman.<br />
Denna förtroendeställning<br />
återspeglas i allmänhet<br />
av ersättningsformen, den<br />
är ofta ett rörligt arvode, en<br />
arvodesform som knappast<br />
är tänkbar om inte beställaren<br />
har förtroende för att konsulten<br />
inte lägger ned onödigt<br />
mycket arbete på ett projekt<br />
och att han inte fuskar med<br />
timmarna. Av tradition talar<br />
man också om projektörerna<br />
som konsulter och som råd-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
givande. Det är också typiskt<br />
för konsultens situation att<br />
hans beställare ofta saknar<br />
byggteknisk sakkunskap.<br />
Ibland har beställaren inte<br />
heller helt klart för sig vad han<br />
vill ha, åtminstone inte i detalj.<br />
Det kan till och med förekomma<br />
att det är en konsult som<br />
tagit initiativet till ett bygge.<br />
Det kan vara fråga om en<br />
arkitekt som hittat en idealisk<br />
tomt för ett visst företag. Genom<br />
några skisser vill kanske<br />
arkitekten visa för en presumtiv<br />
beställare vilka möjligheter<br />
den aktuella tomten inrymmer.<br />
Sådana uppdrag kan som<br />
självklara inslag rymma att<br />
konsulten »mjölkar ur« beställaren<br />
vad denne egentligen<br />
vill ha.<br />
Ett projekteringsuppdrag<br />
kan alltså inrymma att konsulten<br />
har i uppdrag både att<br />
hjälpa beställaren att tänka<br />
efter vad beställaren egentligen<br />
behöver eller vill ha – och<br />
att på grundval av de »utmjölkade«<br />
uppgifterna projektera,<br />
arkitektoniskt och tekniskt, en<br />
byggnad som dels uppfyller<br />
beställarens krav och önskemål<br />
och dels utgör en teknisk<br />
lösning som uppfyller gällande<br />
normer.<br />
De flesta beställare förutsätter<br />
att konsulterna har<br />
en tillräcklig utbildning, gott<br />
omdöme samt tillräcklig intelligens<br />
och erfarenhet för att<br />
utföra det arbete som de<br />
åtagit sig.<br />
REGLERNA I ABK 09<br />
Mot den här bakgrunden<br />
måste man rimligen bedöma<br />
konsulternas undersökningsplikt.<br />
Låt oss börja med att ta<br />
reda på vad som faktiskt sägs<br />
i branschens vanliga avtal.<br />
De bestämmelser som<br />
är aktuella utgörs av ABK<br />
09. Bestämmelserna är<br />
utarbetade av Föreningen<br />
Byggandets Kontraktskom-<br />
mitté, BKK. Konsulterna representeras<br />
i BKK av <strong>Svensk</strong>a<br />
Teknik&Designföretagen.<br />
OLIKA SLAG AV UPPDRAG<br />
Redan i de första paragraferna<br />
i ABK 09 görs en viktig<br />
skillnad mellan två slag av<br />
uppdrag. »För uppdrag<br />
preciserat i samråd« gäller<br />
nämligen andra bestämmelser<br />
än »För uppdrag preciserat<br />
i förfrågningsunderlag.« Vid<br />
»samrådsuppdragen« har<br />
beställaren ibland en lägre<br />
grad av branschkunskap och<br />
anlitar därför konsulten för<br />
att försöka vaska fram vad<br />
beställaren egentligen är ute<br />
efter. ABK 09 ålägger konsulten<br />
att vid samrådsuppdrag<br />
»efter samråd med beställaren<br />
klargöra« bland annat:<br />
a omfattning av uppdraget<br />
och kvalitetsnivå för objektet<br />
b form och detaljeringsgrad<br />
för redovisning av uppdraget<br />
c ersättningsform för uppdraget,<br />
och vid rörligt arvode<br />
upprätta budget ...»<br />
Tillsammans betyder de angivna<br />
reglerna att det finns<br />
fyra slags uppdrag:<br />
p uppdrag preciserat i samråd<br />
med rörligt arvode6 p uppdrag preciserat i samråd<br />
med fast arvode<br />
p uppdrag preciserat i förfrågningsunderlag<br />
med rörligt<br />
arvode<br />
p uppdrag preciserat i förfrågningsunderlag<br />
med fast arvode.<br />
Det är ett rimligt antagande att<br />
konsultens undersökningsplikt<br />
är olika för de olika slagen av<br />
uppdrag.<br />
6 Ett rörligt arvode är i allmänt rörligt i<br />
den meningen att ersättning utgår per<br />
tidsenhet, i allmänhet timarvode. Jag<br />
behandlar inte här de sällsynta fall då<br />
ersättningen gjorts rörlig på annan grund<br />
än tidsåtgången<br />
109
Juridik<br />
<br />
Den första kategorin av uppdrag<br />
lämnar vanligen ett stort<br />
utrymme för påverkan från<br />
konsultens sida. Om uppdraget<br />
både är preciserat i samråd<br />
och ersätts med rörligt<br />
arvode har konsulten vanligen<br />
betydande frihet att påverka<br />
utformningen av uppdraget.<br />
Ersättningsformen rörligt arvode<br />
medför också att konsulten<br />
får betalt per tidsenhet Det<br />
betyder i allmänhet att konsulten<br />
har en viss frihet – om<br />
han anser någon uppgift från<br />
beställaren eller något faktiskt<br />
förhållande oklart, kan han<br />
lägga ned tid att undanröja<br />
oklarheterna – inom ramen<br />
för ett fackmässigt arbete. En<br />
avtalad budget kan påverka<br />
konsultens frihet i detta avseende.<br />
Vid uppdrag preciserat i<br />
förfrågningsunderlag förutsätts<br />
enligt kommentaren till kap. 1<br />
§ 2 i ABK 09 »... att anbudsgivarna<br />
får ett fullständigt och<br />
entydigt förfrågningsunderlag...«<br />
SUND SKEPSIS<br />
Av konsultuppdragets natur<br />
följer enligt min mening rimligen<br />
att det krävs av konsulten<br />
att han visar »sund skepsis«.<br />
Det betyder att han förväntas<br />
vara uppmärksam och<br />
misstänksam mot uppgifter<br />
som verkar förvånande eller<br />
orimliga. Detsamma gäller<br />
uppgifter som finns på gamla<br />
ritningar. Det är en allmän<br />
erfarenhet i branschen att<br />
uppgifter i gamla ritningar är<br />
opålitliga. Förr i tiden var man<br />
inte så noga med att upprätta<br />
relationsritningar. Och även<br />
om ritningarna var korrekta<br />
när de gjordes, har det ofta<br />
gjorts ändringar i den berörda<br />
byggnaden. Sådana ändringar<br />
finns ibland inte angivna på<br />
de ritningar som finns kvar<br />
och som beställaren lämnar till<br />
konsulten.<br />
Regler i ABK 09 som belyser<br />
konsultens undersökningsplikt<br />
Redan i kap. 2 § 1 slås det fast att konsulten ska genomföra uppdraget »... fackmässigt och med omsorg<br />
samt även i övrigt iaktta god yrkessed.« Det ligger nära till hands att i denna »portalparagraf« inläsa<br />
krav på sund skepsis när det gäller uppgifter och handlingar som beställaren lämnat till grund för<br />
uppdrag.<br />
I kap. 2 § 2 stadgas att parterna ska »... på konsultens begäran gå igenom den information, de uppgifter<br />
och de handlingar som beställaren förfogar över och som konsulten behöver för att genomföra<br />
uppdraget.«<br />
I kap. 2 § 8 stadgas: »Konsulten ska utan dröjsmål skriftligen till beställaren anmäla behov av arbete<br />
som inte ingår i uppdraget eller behov av nya eller ändrade direktiv.«<br />
I kap. 3 § 4 stadgas att beställarens där angivna samordningsansvar »... inskränker inte konsultens<br />
skyldighet att inhämta erforderliga uppgifter för sitt eget arbete.«<br />
I kommentaren till kap. 3 § 6 sägs att ett startmöte bör hållas vid uppdragets inledning, där »... parterna<br />
klargör frågor om behörighet, informationsutbyte samt övriga frågor av betydelse för parternas<br />
samverkan.«<br />
I kap. 6 § 7 behandlas kostnaden för rättelse av fel i konsultens handlingar. Normalt ersätts inte sådan<br />
rättelse utom där »... felet föranletts av oriktig uppgift från myndighet, beställaren eller någon som beställaren<br />
anlitat ...«Dock ska rättelsen inte ersättas ifall »... konsulten insåg eller bort inse att uppgiften<br />
var oriktig.«<br />
(Den paragraf som i AB anger att tillhandahållande part ansvarar för riktigheten av tillhandahållna<br />
handlingar kan tyckas ha en motsvarighet i ABK 09 av kap. 7 § 5. Där anges: »Part ansvarar för att de<br />
handlingar som tillhandahålls av denne får användas för avsett eller särskilt avtalat ändamål. Detta gäller<br />
dock inte om den andra parten insett eller bort inse att så inte är fallet.« Av rubriken till kap. 7 framgår<br />
dock att paragrafen behandlar endast upphovsrättsliga frågor – inte det som i AB 04 kallas »riktigheten<br />
av uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar«.).<br />
ABK 09 innehåller inte heller<br />
någon motsvarighet till den<br />
regel i AB 04 som ålägger tillhandahållande<br />
part ansvar för<br />
riktigheten av tillhandahållna<br />
handlingar och konstruktio<strong>ner</strong>.<br />
Däremot innehåller ABK 09 ett<br />
antal regler som indirekt kan<br />
ge upplysning om beställarens<br />
ansvar för tillhandahållna<br />
handlingar och konstruktio<strong>ner</strong><br />
och om konsultens ansvar<br />
att ifrågasätta riktigheten av<br />
sådant material. Dessa regler<br />
redovisas i vidstående faktaruta.<br />
SLUTSATSER<br />
Den som uttalar sig om konsultens<br />
undersökningsplikt<br />
kan inte grunda sin uppfattning<br />
på klara bestämmelser.<br />
Mot bakgrund av de ovan<br />
refererade och citerade bestämmelserna<br />
i ABK 09 och<br />
mot bakgrund av konsultuppdragets<br />
natur vågar jag dock<br />
uttala följande förmodanden:<br />
p Det åligger åtminstone vissa<br />
konsulter att göra ett besök<br />
på platsen för det blivande<br />
bygget.<br />
p Det åligger i allmänhet konsulten<br />
att hos beställaren efterfråga<br />
och påtala behovet<br />
av besked och handlingar<br />
som kan ligga till grund för<br />
utförande av konsultens<br />
uppdrag. Det gäller framför<br />
allt ritningar och beskrivningar<br />
över befintliga byggnader<br />
samt eventuella geotekniska<br />
undersökningar.<br />
p Det åligger konsulten att<br />
med »sund skepsis« ta del<br />
av samt ifrågasätta riktigheten<br />
av de handlingar som<br />
beställaren tillhandahåller.<br />
p Kraven på att konsulten ska<br />
vara aktiv är lägre vid uppdrag<br />
som preciserats i förfrågningsunderlag,<br />
och högre<br />
vid uppdrag som preciserats<br />
i samråd.<br />
p Kraven på konsulten är högre<br />
om beställaren har låg<br />
egen kompetens.<br />
p Kraven är allra högst vid<br />
uppdrag som preciserats i<br />
samråd och som ersätts<br />
med rörligt arvode (tim- eller<br />
dagsarvode) och där beställaren<br />
har låg kompetens.<br />
LARS-OTTO LIMAN<br />
ENTREPRENADJURIST<br />
110 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Arbetarskyddsstyrelsens regler gäller<br />
Den aktuella maskinstationen med bytt tak.<br />
Trots att en byggherre medgav<br />
att han inte låtit upprätta<br />
någon arbetsmiljöplan<br />
slapp han straff tack vare<br />
att både tingsrätt och hovrätt<br />
ansåg att de föreskrifter<br />
Arbetarskyddsstyrelsen gett<br />
ut inte längre gällde.<br />
Högsta domstolen har nu<br />
meddelat en motsatt uppfattning.<br />
Bakgrunden är att en arbetsmiljöinspektör<br />
år 2008 upptäckte<br />
två polacker som, med<br />
bristfällig tillgång till fallskydd,<br />
la om taket på en maskinstation<br />
utanför Vinslöv. Inspektören<br />
stoppade bygget och<br />
frågade efter en arbetsmiljöplan,<br />
men någon sådan fanns<br />
inte. Arbetsmiljöåklagare Lotten<br />
Loberg åtalade då ägaren<br />
och yrkade på 25 000 kronor i<br />
företagsbot.<br />
ARBETARSKYDDSSTYREL-<br />
SENS FÖRESKRIFTER<br />
Enligt Arbetarskyddsstyrelsens<br />
föreskrifter om byggnads-<br />
och anläggningsarbete<br />
(AFS 1999:3) kan den som<br />
inte upprättar en arbetsmiljöplan<br />
få böter.<br />
FRIADE I<br />
TINGSRÄTT OCH HOVRÄTT<br />
Först tingsrätten och sedan<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
hovrätten kom till den överraskande<br />
slutsatsen att AFS<br />
1999:3 inte längre gällde. De<br />
reso<strong>ner</strong>ade som så att enligt<br />
arbetsmiljölagens lydelse år<br />
2008 är det Arbetsmiljöverket<br />
som har rätt att ge ut föreskrifter,<br />
inklusive straffbestämmelser,<br />
med stöd av arbetsmiljölagen.<br />
Föreskrifterna<br />
om byggnads- och anläggningsarbete<br />
(AFS 1999:3),<br />
där kravet på arbetsmiljöplan<br />
finns, är utgivna av Arbetarskyddsstyrelsen.<br />
Eftersom<br />
det inte finns någon uttrycklig<br />
bestämmelse som anger att<br />
straffbestämmelsen även skall<br />
avse bestämmelser som har<br />
meddelats av Arbetarskyddsstyrelsen<br />
anser både tingrätten<br />
och hovrätten att ingen<br />
kan dömas till böter med stöd<br />
av dessa bestämmelser.<br />
HÖGSTA<br />
DOMSTOLENS BEDÖMNING<br />
Högsta domstolen, HD, har<br />
nu i sin dom i mål B3361-10<br />
fastslagit att även föreskrifter<br />
utfärdade av Arbetarskyddsstyrelsen<br />
gäller. Arbetsmiljölagen<br />
ska tolkas så att inte bara<br />
föreskrifter som har meddelats<br />
med stöd av de angivna<br />
paragraferna enligt deras<br />
aktuella lydelse, utan också<br />
föreskrifter som har med-<br />
delats enligt paragrafernas<br />
tidigare lydelser gäller.<br />
HD tillfogar i sin dom att Arbetsmiljöverket<br />
numera är den<br />
centrala myndighet som ger<br />
ut författningar i serien AFS<br />
och att föreskrifterna i AFS<br />
(1999:3) ingår i Arbetsmiljöver-<br />
FOTO: KÅRE SJÖHOLM<br />
kets förteckning över gällande<br />
författningar.<br />
ARBETSMILJÖVERKET NÖJD<br />
Arbetsmiljöverkets chefsjurist<br />
Anna Middelman är nöjd med<br />
domen. – Den stämmer överens<br />
med den uppfattning vi<br />
haft hela tiden.<br />
KONSEKVENSER<br />
Det aktuella målet återförvisas<br />
till hovrätten för ny prövning.<br />
Ett antal ärenden vid andra<br />
domstolar som varit vilande i<br />
avvaktan på HDs dom kan nu<br />
avgöras. Klarläggandet från<br />
HD innebär även att tveksamheter<br />
om äldre föreskrifters<br />
status har undanröjts.<br />
ULF SÖDERLUND<br />
FACKREDAKTÖR HUS<br />
källa:<br />
Högsta domstolens dom i mål B<br />
3361-10<br />
Brandskyddsglas fungerar –<br />
när de monteras rätt!<br />
Kräv alltid MTK-auktoriserat företag<br />
www.glascentrum-mtk.se
Bokaktuellt<br />
Vägledning till<br />
bättre brandskydd<br />
Brandskydd i<br />
Boverkets<br />
byggregler,<br />
BBR 19<br />
<strong>Svensk</strong>a Brandskydds-<br />
föreningen, 2012<br />
244 sidor<br />
Pris 995 kr<br />
Brandskydds-<br />
handboken<br />
2012<br />
Brandskyddslaget, 2012<br />
270 sidor<br />
Pris 950 kr<br />
Brandskyddsbestämmelserna i<br />
Boverkets byggregler, BBR, har<br />
genomgått omfattande förändringar.<br />
Dessa trädde i kraft 1 januari<br />
i år med en övergångstid till<br />
1 januari 2013.<br />
Revideringen av avsnitt 5<br />
Brandskydd i BBR var den sista<br />
delen i en större översyn av<br />
byggreglerna. I de reviderade<br />
reglerna, BBR 19:<br />
p ska funktionskraven vara mer<br />
verifierbara<br />
p har en anpassning gjorts till<br />
nya harmoniserade standarder<br />
för klasser och byggprodukter<br />
p har brandskydd vid ändring av<br />
byggnader införts.<br />
p Strukturen har ändrats så att<br />
regler för förenklad dimensio<strong>ner</strong>ing<br />
behandlas i BBR och<br />
allmänna råd om analytisk dimensio<strong>ner</strong>ing<br />
finns i en separat<br />
vägledning.<br />
Både Brandskyddsföreningen<br />
och Brandskyddslaget har sedan<br />
lång tid tillbaka gett ut vägledningar<br />
för tillämpning av<br />
»Brandskydd i Boverkets byggregler,<br />
BBR 19« fungerar som ett hjälpmedel<br />
vid projektering och byggande.<br />
brandskyddskraven i Boverkets<br />
byggregler. I samband med den<br />
omfattande revideringen av BBR<br />
har båda uppdaterat sina handböcker.<br />
BRANDSKYDD I BOVERKETS<br />
BYGGREGLER, BBR 19<br />
Brandskyddsföreningens BBRhandbok<br />
har tagits fram som ett<br />
stöd vid utformningen av byggnaders<br />
brandskydd och som ett<br />
hjälpmedel vid kursaktiviteter<br />
och för självstudier inom området<br />
brandskydd. Handboken<br />
»Brandskydd i Boverkets byggregler,<br />
BBR 19« behandlar föreskrifterna<br />
och de allmänna råden<br />
i BBR. Innehållet utgår från erfarenheter<br />
och praxis som använts<br />
under många år och benämns<br />
förenklad dimensio<strong>ner</strong>ing.<br />
I boken föreslår Brandskyddsföreningen<br />
lösningar som komplement<br />
till de allmänna råden.<br />
Dessa markeras med fetstilta<br />
textdelar i den kommenterande<br />
texten.<br />
»Brandskydd i Boverkets<br />
byggregler« vänder sig till dig<br />
som arbetar med brandskyddsfrågor,<br />
oavsett inom vilken verksamhet<br />
du arbetar.<br />
BRANDSKYDDSHANDBOKEN<br />
2012<br />
En handbok för projektering av<br />
brandskydd i byggnader har ta-<br />
gits fram av Brandskyddslaget,<br />
Brandteknik LTH och Bengt<br />
Dahlgren Brand & Risk AB.<br />
»Brandskyddshandboken<br />
2012« behandlar problem som<br />
en projektör kan stöta på när<br />
han utformar brandskyddet i en<br />
byggnad. Avsikten med boken<br />
är att ge den hjälp som behövs<br />
för att brandskyddet ska bli så<br />
optimalt som möjligt.<br />
Boken är främst inriktad mot<br />
förenklad dimensio<strong>ner</strong>ing men<br />
beskriver kortfattat även analytisk<br />
dimensio<strong>ner</strong>ing.<br />
För några fall där författarna<br />
anser att det finns mer lämpliga<br />
lösningar än de som föreslås i<br />
BBRs råd har man tagit fram verifierade<br />
förenklare alternativ,<br />
VFA. De är verifierade med en<br />
analytisk dimensio<strong>ner</strong>ing. Underlaget<br />
kommer att kunna laddas<br />
<strong>ner</strong> från handbokens webbplats.<br />
Lösningarna kan användas för<br />
de förutsättningar som anges<br />
och utan vidare verifiering.<br />
I boken ges även exempel på<br />
brandskyddslösningar för tio olika<br />
fall, både förklarande text och<br />
ritningar.<br />
ULF SÖDERLUND<br />
Handbok i anslutning till BBR<br />
E<strong>ner</strong>gihus-<br />
hållning och<br />
värmeisolering.<br />
BVL 8<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2012<br />
163 sidor<br />
Pris 449 kr<br />
Utgåva 3 e8<br />
e<br />
Utgåva 3<br />
e<br />
Denna tredje utgåva av E<strong>ner</strong>gihushållning och värmeisolering tar<br />
hänsyn till ändringarna i avsnitt 9 E<strong>ner</strong>gihushållning i BBR 19 som<br />
e<br />
gäller från den 1 januari 2012 och som efter en övergångsperiod<br />
ska tillämpas fullt ut från den 1 januari 2013 (BFS 2011:26).<br />
De väsentliga ändringarna i BBR 19 är att kraven på e<strong>ner</strong>gihushållning<br />
i nybyggda hus som använder annat uppvärmningssätt än<br />
elvärme har blivit strängare. Det har också införts strängare krav på ENERGIHUSHÅLLNING<br />
högsta tillåtna genomsnittliga värmegenomgångskoefficient,<br />
U-värde, för dessa byggnader. En betydande nyhet i BBR 19 är<br />
»Brandskyddshandboken« ska<br />
krav på e<strong>ner</strong>gihushållning vid ändring eller ombyggnad av hus.<br />
Huvudprincipen är att vid omfattande renovering ska kraven för nya OCH VÄRMEISOLERING<br />
byggnader uppfyllas.<br />
I byggvägledningen ges råd om hur husets e<strong>ner</strong>gianvändning kan<br />
påverkas. Stort utrymme ägnas åt att belysa hur innetemperaturer<br />
kunna användas för praktisk dimen-<br />
och luftkvalitet samt brukarnas beteende påverkar e<strong>ner</strong>gianvändningen.<br />
Rekommendatio<strong>ner</strong> och förklaringar finns till hur de olika<br />
Byggvägledning 8<br />
posterna i e<strong>ner</strong>gibalansen kan beräknas. Faktorer som har stor<br />
En handbok i anslutning till<br />
betydelse för hur mycket värme, el och kyla som behövs diskuteras.<br />
Råd ges också om lämpliga mätmetoder för verifiering av e<strong>ner</strong>gian-<br />
Boverkets byggregler<br />
sio<strong>ner</strong>ing och verifiering av brandvändningen<br />
i den färdiga byggnaden och det beskrivs hur e<strong>ner</strong>gideklaratio<strong>ner</strong><br />
av nybyggda hus kan göras. Nya avsnitt har tillkommit<br />
som utförligt behandlar hur e<strong>ner</strong>gifrågor bör hanteras vid renovering<br />
av hus.<br />
skyddet. Författare är Arne Elmroth, professor emeritus i Byggnadsfysik vid<br />
Lunds Tekniska Högskola. Nu verksam som rådgivare till myndigheter<br />
och företag avseende e<strong>ner</strong>gieffektivisering av byggnader.<br />
Byggvägledning är en serie handböcker som ansluter till Boverkets byggregler<br />
BBR. Varje enskild handbok behandlar ett avgränsat fackområde och<br />
innehåller berörda delar av BBR med kommenterande text.<br />
Byggvägledning ger projektörer och byggare lättillgänglig och konkret<br />
information som anpassats till de funktionskrav som samhället ställer på<br />
byggnader och anläggningar. Serien vänder sig såväl till den erfarne som till<br />
den som är i början av sin yrkesutövning.<br />
ISBN 978-91-7333-528-7<br />
9 789173 335287<br />
Arne Elmroth 8<br />
Strängare krav på e<strong>ner</strong>gihushållning<br />
i BBR, kräver ett helhetsgrepp vid<br />
projektering av byggnader.<br />
Denna tredje utgåva av »E<strong>ner</strong>gihushållning<br />
och värmeisolering.<br />
Byggvägledning 8« tar hänsyn till<br />
ändringarna i avsnitt 9 E<strong>ner</strong>gihushållning<br />
i BBR 19 som gäller<br />
från den 1 januari 2012.<br />
De viktigaste ändringarna i<br />
BBR 19 är strängare krav på e<strong>ner</strong>gihushållning<br />
i nybyggda hus<br />
som använder annat uppvärmningssätt<br />
än elvärme. Kraven har<br />
också blivit hårdare på högsta<br />
tillåtna genomsnittliga värme-<br />
genomgångskoefficient, U-värde,<br />
för dessa byggnader.<br />
En betydande nyhet i BBR 19<br />
är krav på e<strong>ner</strong>gihushållning vid<br />
ändring eller ombyggnad av hus.<br />
Huvudprincipen är att vid omfattande<br />
renovering ska kraven för<br />
nya byggnader uppfyllas. På<br />
grund av detta har nya avsnitt<br />
tillkommit som utförligt behandlar<br />
hur e<strong>ner</strong>gifrågor bör hanteras<br />
vid renovering av hus.<br />
I byggvägledningen ges råd<br />
om hur husets e<strong>ner</strong>gianvändning<br />
kan påverkas. Stort utrymme<br />
ägnas åt att belysa hur innetemperaturer<br />
och luftkvalitet samt<br />
brukarnas beteende påverkar<br />
e<strong>ner</strong>gianvändningen.<br />
MARIKA HÅKANSON<br />
112 BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
Byggvägledning 8<br />
Arne Elmroth • ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING<br />
Utgåva 3 e
Inspiration för<br />
tillgänglighetslösningar<br />
Ett samhälle för alla<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2012<br />
216 sidor<br />
Pris 595 kr<br />
I boken finns lyckade exempel och handfasta råd för tillgänglighet.<br />
I den nyutgivna boken »Ett samhälle<br />
för alla« framhäver författaren<br />
Lilian Müller vikten av en<br />
långsiktig strategi, helhetstänkande<br />
och ökad samverkan som<br />
viktiga ingredienser för att åstadkomma<br />
tillgänglighet för alla. Synen<br />
på tillgänglighet behöver<br />
breddas.<br />
– Ett flitigt använt argument<br />
när det gäller att inte åtgärda tillgänglighetsproblem<br />
är att det är<br />
för dyrt. Men innan man använder<br />
det argumentet bör man ta<br />
reda på vad det kostar att ha en<br />
miljö som inte är tillgänglig för alla,<br />
uppmanar Müller, som sedan<br />
mitten av 1990-talet varit verksam<br />
som tillgänglighetskonsult<br />
för näringsliv och offentliga verksamheter.<br />
Tanken är att boken ska inspirera<br />
till nya tillgänglighetslösning-<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
ar och ett mera strategiskt inriktat<br />
tillgänglighetsarbete som<br />
överbryggar sektorer, branscher,<br />
förvaltnings- och kommungränser.<br />
Ett tillgängligt samhälle är en<br />
gemensam utmaning för alla.<br />
»Ett samhälle för alla« omfattar<br />
en för alla verksamheter gemensam<br />
introduktion, därefter<br />
behandlas mer specifikt tillgänglighetsfrågor<br />
på kommunala och<br />
landstingskommunala ansvarsområden<br />
och i nästa avsnitt ligger<br />
fokus på näringslivsfrågor.<br />
Boken riktar sig till företagare,<br />
politiker, offentliganställda tjänstemän,<br />
fastighetsägare, arkitekter<br />
och övriga verksamma inom<br />
byggbranschen, utbildare och<br />
övriga som arbetar med tillgänglighetsfrågor.<br />
MARIKA HÅKANSON<br />
Arkitektur och stadsbild<br />
Stockholms<br />
byggnader<br />
Norstedts förlag, 2012<br />
448 sidor<br />
Pris 260 kr<br />
Den gamla klassikern »Stockholms<br />
byggnader« har kommit ut<br />
i ny tappning – aktualiserad och<br />
reviderad – med en annan utformning.<br />
Sedan den förra utgåvan<br />
1988 har omkring 150 nya<br />
byggnader och 750 nya fotografier<br />
i färg, tagna av författaren<br />
Fredric Bedoire, tillkommit.<br />
»Stockholms byggnader« är<br />
en kombi<strong>ner</strong>ad guidebok, uppslagsbok<br />
och en bok att läsa –<br />
och i alla tre avseenden unik.<br />
Den fungerar som en oumbärlig<br />
vägvisare till huvudstadens skiftande<br />
byggnader och stadsbild<br />
för stockholmsvandraren. Med<br />
hjälp av den hittar man lätt information<br />
om en byggnad man<br />
hamnar vid eller kan pla<strong>ner</strong>a en<br />
arkitektonisk upptäcktsfärd genom<br />
olika intressanta delar av<br />
staden.<br />
Mer än 850 byggnader och<br />
anläggningar presenteras med<br />
korta beskrivningar. De flesta åtföljs<br />
av nytagna fotografier. Kartor,<br />
ordförklaringar och utförliga<br />
register gör boken lätt att hitta i.<br />
Boken inleds med en presentation<br />
av Stockholms bebyggelseutveckling<br />
och byggnadskonst<br />
av författaren Fredrik<br />
Bedoire, professor i Arkitekturhistoria<br />
vid Kungliga konsthögskolan.<br />
MARIKA HÅKANSON<br />
Handbok i anslutning till BBR<br />
Fukt. Byggvägledning<br />
9<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2012<br />
132 sidor<br />
Pris 449 kr<br />
Den nya utgåvan av ”Fukt. Byggvägledning<br />
9” har anpassats till nya<br />
BBR.<br />
»Fukt. Byggvägledning 9«, som<br />
utkom första gången 2002, finns<br />
nu i färsk och aktuell utgåva. Publikationen<br />
är en del i byggvägledningsserien<br />
– en rad handböcker<br />
som har som mål att<br />
underlätta tillämpningen av föreskrifterna<br />
i Boverkets byggregler,<br />
BBR, samt förklara dess bakgrund<br />
och på så sätt inspirera till<br />
lösningar som uppfyller funktionskraven.<br />
Denna andra utgåva av ”Fukt.<br />
Byggvägledning 9” har reviderats<br />
efter ändringarna i avsnitt 6 Hygien,<br />
hälsa och miljö i BBR 19<br />
som gäller från den 1 januari<br />
2012 och som efter en övergångsperiod<br />
ska tillämpas fullt ut<br />
från den 1 januari 2013 (BFS<br />
2011:26). I denna nya utgåva har<br />
en del nya forskningsrön och erfarenheter<br />
förts in, till exempel<br />
om hur man kan kvantifiera risken<br />
för mögelpåväxt vid klimatvariatio<strong>ner</strong>.<br />
Dessutom har två nya kapitel<br />
lagts till. De behandlar fuktkraven<br />
vid ändring av en byggnad samt<br />
vilka förundersökningar som bör<br />
göras – och hur – före projektering<br />
av ändringar av en befintlig<br />
byggnad. I återgiven BBR-text<br />
framgår de senaste ändringarna<br />
genom kantmarkering på samma<br />
sätt som i BBR.<br />
MARIKA HÅKANSON<br />
113
114<br />
»Bokaktuellt<br />
En handbok om<br />
byggbestämmelser för<br />
bostäder och bostadsmiljö<br />
Bostads-<br />
bestämmelser<br />
2012<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>, 2012<br />
192 sidor<br />
Pris 395 kr<br />
Boken presenterar regler för<br />
bostadsutformning i koncentrerad<br />
och lättillgänglig form.<br />
»Bostadsbestämmelser« – en<br />
skrift som i koncentrerad och lättillgänglig<br />
form presenterar regler<br />
för bostadsutformning – finns nu<br />
i ny utgåva.<br />
Årets utgåva innehåller de<br />
ändringar i BBR 2012 som gäller<br />
fullt ut från den 1 januari 2013<br />
och som delvis är föranledda av<br />
de ändringar som skedde av<br />
bygglagstiftningen 2011. Särskilt<br />
har hanteringen av byggärenden<br />
utökats beträffande kontroll och<br />
samråd. Vidare har regler som<br />
behandlar ändring av byggnader<br />
inarbetats i BBR.<br />
Målet med »Bostadsbestämmelser«<br />
är att samla både statliga<br />
bestämmelser och rekommendatio<strong>ner</strong><br />
från andra<br />
kunskapskällor om pla<strong>ner</strong>ing<br />
och byggande, samt att presentera<br />
allt på ett någorlunda lättläst<br />
sätt. Texten är dispo<strong>ner</strong>ad som<br />
en katalog där man med hjälp av<br />
innehållsförteckningen och sakregistret<br />
kan slå upp aktuell information<br />
om pla<strong>ner</strong>ing och byggande<br />
av bostäder, främst<br />
gällande nybyggda bostäder för<br />
permanent bruk.<br />
MARIKA HÅKANSON<br />
ILLUSTRATION: ANDERS JEPPSSON<br />
Från cykelskjul till friggebod<br />
Bygga bodar<br />
Ica Bokförlag, 2012<br />
128 sidor<br />
Pris 180 kr<br />
Utan bygglov får du bygga en eller flera bodar med en total yta av 15 kvm.<br />
Såhär i sommartider kanske tiden<br />
räcker till för att fixa lite på<br />
tomten eller på landet. Boken<br />
”Bygga bodar” innehåller allt för<br />
dig som pla<strong>ner</strong>ar att bygga en<br />
bod av något slag till din tomt.<br />
Steg för steg går författaren igenom:<br />
pla<strong>ner</strong>ing, grund, golvbjälklag,<br />
väggstomme, tak och<br />
fasad. Här finns även instruktio<strong>ner</strong><br />
för den som vill lära sig att<br />
snickra dörrar och fönster själv.<br />
En bod kan ha många olika<br />
funktio<strong>ner</strong>: cykelskjul, soprum,<br />
gäststuga, lekstuga eller kontor. I<br />
bokens andra del presenteras<br />
åtta bodar av varierande storlek<br />
och utseende. Till varje bod finns<br />
tydliga ritningar och instruktio<strong>ner</strong><br />
samt en materiallista. Dessutom<br />
finns förslag på hur man kan<br />
bygga till eller komplettera en<br />
befintlig bod.<br />
Bygger du boden själv har du<br />
möjligheten att få den precis<br />
som du vill ha den. Och att se en<br />
bok växa fram ur en hög bräder<br />
kan vara ganska tillfredsställande.<br />
Böckerna beställer du i webbutiken på www.byggtjanst.se.<br />
MARIKA HÅKANSON<br />
tänk på:<br />
Till priserna tillkommer moms och porto. Reservation för eventuella<br />
prisändringar.<br />
Optimera synförhållanden<br />
och belysning<br />
Syn och<br />
belysning i<br />
arbetslivet<br />
Prevent, 2012<br />
121 sidor<br />
Pris 290 kr<br />
Synen, som står för 80 procent av<br />
alla synintryck, har stor betydelse<br />
för våra möjligheter att utföra<br />
arbetsuppgifter.<br />
»Syn och belysning i arbetslivet«<br />
beskriver sy<strong>ner</strong>gonomiska principer<br />
grundade på synfysiologi<br />
och belysningslära. Men här<br />
finns inga exakta rekommendatio<strong>ner</strong><br />
på hur man ska göra. Åtgärderna<br />
måste grundas på de<br />
specifika förhållanden och de arbetstagare<br />
som finns på varje<br />
enskild arbetsplats.<br />
Boken är tänkt att öka din förståelse<br />
för seendets betydelse<br />
för människans välbefinnande<br />
och funktion och hjälper dig till<br />
sy<strong>ner</strong>gonomiska förbättringar på<br />
arbetsplatsen. Förbättringar som<br />
kan genomföras till låg kostnad<br />
på kort tid och som både arbetsgivare<br />
och arbetstagare vin<strong>ner</strong><br />
på.<br />
Boken är uppdelad på fem<br />
huvudområden: Synen, Ljuset,<br />
Arbetsobjektet, Synens samspel<br />
med den omgivande miljön och<br />
Samspelet mellan seende och<br />
arbetsställning. Avslutningsvis<br />
finns en enklare och en mer detaljerad<br />
checklista.<br />
MARIKA HÅKANSON<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Litteratur av det<br />
rätta virket.<br />
Konstruktionsmaterial. Materialet är förutsättningen för en lyckad konstruktion.<br />
Nya material, innovatio<strong>ner</strong> och tekniska lösningar ger nya möjligheter och ökar<br />
säkerheten. Här hittar du rätt litteratur i ämnet.<br />
Modernismens tegelfasader<br />
360 kr + moms.<br />
Tegel intog en särskild roll i 1900-talets byggande<br />
i Sverige. Modernismens tegelfasader<br />
berättar om teglets historia från ett arkitekturhistoriskt,<br />
byggnadstekniskt och hantverksmässigt<br />
perspektiv. Boken är tänkt att fungera<br />
som stöd i olika praktiker i det byggnadsantikvariska<br />
arbetet, uppdelad i tre delar:<br />
Historia, Rostsprängning och Reparation.<br />
Keramiken och skyskrapan<br />
240 kr + moms.<br />
När de stora städerna med sina höga hus<br />
växte fram i USA, ck terrakottan en framträdande<br />
roll som byggnadsmaterial. Arkitektonisk<br />
keramik i olika former – terrakotta, fajans<br />
och stengods – kom, i kombination med<br />
stålet, att ge uttryck för urbanitet och utveckling<br />
under industrialismens första era.<br />
Varmförzinkning och hållbart byggande.<br />
90 kr + moms.<br />
Varmförzinkning och hållbart byggande handlar<br />
om användandet av stål som är korrosionsskyddat<br />
genom varmförzinkning. Handboken<br />
ger en sammanställning av ett antal<br />
akademiska och vetenskapliga studier av den<br />
miljöpåverkan som varmförzinkade produkter<br />
och alternativ till dessa ger.<br />
Plåthandboken.<br />
850 kr + moms.<br />
I Plåthandboken behandlas såväl val av material<br />
som praktiska konstruktionslösningar,<br />
dimensio<strong>ner</strong>ing och produktionsteknik. Boken<br />
ska ge ökad kunskap om höghållfast stål,<br />
vara ett hjälpmedel vid val av stålsort, vara en<br />
del av underlaget vid dimensio<strong>ner</strong>ing och<br />
konstruktionsarbete, ge tips och råd vid<br />
verkstadsteknisk tillverkning.<br />
byggtjanst.se – bygg- och fastighetsproffsens egen bokhandel.<br />
Träkonstruktion enligt eurokoderna<br />
225 kr + moms.<br />
Detta kompendium tar upp dimensio<strong>ner</strong>ingsmetoder<br />
för träkonstruktio<strong>ner</strong> med hjälp av<br />
partialkoef cientmetoden enligt eurokoderna.<br />
Boken är i första hand avsedd som läromedel<br />
i byggkonstruktion men kan också<br />
användas av verksamma ingenjörer som vill<br />
sätta sig in i ämnet.<br />
Bröderna Hedlund<br />
250 kr + moms.<br />
Med anledning av 100-årsminnet av Bröderna<br />
Hedlund har Anders Johnson sammanställt<br />
denna jubileumsbok. Bröderna uppförde<br />
stommarna till era av Stockholms märkesbyggnader,<br />
bland annat Konserthuset, Stadsbiblioteket,<br />
Nya Katarinahissen, Femte höghuset<br />
och Wen<strong>ner</strong>-Gren Center.
116<br />
Fråga/Svar<br />
Vad gäller för anslutning<br />
av grenrör till tvättställ och WC?<br />
En entreprenör vill använda<br />
88-gradiga grenrör<br />
på anslutningsledningar från<br />
tvättställ samt WC på en liggande<br />
samlingsledning. Går<br />
detta att pröva mot BBR och<br />
vad säger egentligen AMA<br />
VVS 09 (PNU)?<br />
I AMA finns fyra figurer,<br />
men ingen täcker stående<br />
anslutning till liggande samlingsledning.<br />
WC-stolen antar<br />
jag ska ha max 45?<br />
Svar:<br />
BBR<br />
I BBR 6:644 står:<br />
Avloppsinstallatio<strong>ner</strong><br />
ska utformas<br />
så att kapacitetsminskande<br />
slamavlagringar inte<br />
beräknas uppstå och förses<br />
med åtkomliga rensanordningar.<br />
Om man ansluter självfallsledningar<br />
med 88 graders<br />
t-stycken till liggande ledning<br />
riskerar man just att få slamavlagringar<br />
som kan medföra<br />
stopp i avloppsledningarna. Det<br />
vet man av erfarenhet och det<br />
gäller oberoende av om stående<br />
ledning ansluts till liggande ledning<br />
eller om liggande ledning<br />
ansluts till liggande ledning.<br />
Branschregler av olika typer,<br />
exempelvis AMA och Säker<br />
Vatten, har genom åren försökt<br />
styra upp hur utformning av<br />
avloppsledningar ska utföras för<br />
att minimera risken för driftbekymmer.<br />
AMA VVS<br />
I AMA VVS 09, under PN, har<br />
man reglerat hur självfallsledningar<br />
ska anslutas till varandra i<br />
figurerna PN/2 – PN/5. Där finns<br />
en svaghet i figur PN/2, då den<br />
figuren endast avser stående<br />
samlingsledning som ansluts<br />
till liggande ledning. Bilden<br />
gäller alltså inte för en stående<br />
anslutningsledning till tvättställ<br />
eller WC-stol som ansluts till en<br />
liggande ledning.<br />
Släpper du spillvatten från en<br />
WC-stol rakt ned i en liggande<br />
avloppsledning är problemet<br />
att hälften av avloppet kommer<br />
att gå uppströms en liten bit<br />
innan vätskeströmmen vänder<br />
åter nedströms. Risken är stor<br />
att fekalier och papper stannar<br />
i ledningen uppströms när<br />
vattnet vänder nedströms igen<br />
och blir kvar där, torkar fast och<br />
Främmande ledande del<br />
Främmande ledande delar<br />
ska ju anslutas till skyddsutjämningen,<br />
men vad räknas<br />
som främmande ledande del?<br />
Svar:<br />
Definitionen på en<br />
främmande ledande<br />
del är en elektriskt<br />
ledande del som<br />
inte ingår i den<br />
elektriska installationen och som<br />
kan anta en potential, i allmänhet<br />
jordpotential.<br />
I SEK handbok 444 finns ett<br />
avsnitt som tar upp främmande<br />
ledande delar. Där räknas resistansen<br />
mellan den utsatta delen<br />
och den ledande delen ut med<br />
hjälp av Ohms lag, R=U/I.<br />
Om det uppstår ett fel på<br />
en utsatt del kan spänningen<br />
mellan denna del och jord som<br />
mest bli halva fasspänningen,<br />
230/2=115 volt. Eftersom jord-<br />
FOTO: SÄKER VATTEN BRANSCHREGLER 2011:1<br />
bildar första avlagringen som<br />
kan utvecklas till en propp i<br />
ledningen.<br />
Både AMA och Säker Vatten<br />
glider förbi frågan om anslutning<br />
av avloppsenheter vertikalt på<br />
liggande ledning kan accepteras<br />
och om det finns regler<br />
för utförandet. I Säker Vatten<br />
hänvisar man till bild 2.3.3a i<br />
branschreglerna för anslutning<br />
av avloppsenheter till liggande<br />
ledning.<br />
Spillvattenledning från WCstol<br />
ska anslutas till liggande<br />
samlingsledning med grenrör<br />
≤ 45°. Se fig. 2.3.3a.<br />
Den texten ska troligen tolkas<br />
så att en WC-stol inte får<br />
anslutas vertikalt till en liggande<br />
ledning medan det däremot är<br />
en acceptabel lösning för ett<br />
tvättställ.<br />
felsbrytare som används som<br />
tilläggsskydd för personskydd<br />
har en märkström på 30 mA<br />
sätts det som maximalt acceptabel<br />
ström genom kroppen.<br />
Vid uträkningen bortses från<br />
kroppsresistansen som ligger<br />
på 1000-1500 ohm. Det ger:<br />
R=U/I => R=115/0,03 ≈ 4 kΩ<br />
Det vill säga om R är större än<br />
4 kΩ är den ledande delen inte<br />
Beställarens krav<br />
Nu framgår inte av frågan om<br />
AMA är åberopad i kontraktsunderlagen<br />
på något sätt eller<br />
om Säker Vatten kan ha någon<br />
bäring. Säker Vatten är ju installatörernas<br />
egna riktlinjer för hur<br />
en rörinstallation ska utföras på<br />
ett fackmannamässigt sätt. Det<br />
är kanske det starkaste argumentet<br />
om inte exempelvis AMA<br />
är åberopad och som kan vara<br />
ett viktigt argument för en korrekt<br />
installation.<br />
DAN ÖHMAN<br />
BYGGTJÄNSTKONSULT<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123086<br />
VVS<br />
att betrakta som en främmande<br />
ledande del. Om R däremot<br />
är mindre än 4 kΩ anses den<br />
vara främmande och behöver<br />
skyddsutjämnas.<br />
MANFRED OTTERHEIM<br />
FACKREDAKTÖR<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123133<br />
VVS<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
För en hotellbyggnad utomlands krävs troligen inte så omfattande e<strong>ner</strong>giberäkningar som för ett svenskt hotell. Hotellbyggnad i Sharm El Sheikh, Egypten.<br />
Hur räknar man ut<br />
e<strong>ner</strong>giprestandakravet för ett hotell?<br />
Jag ska göra e<strong>ner</strong>giberäkningar<br />
och undrar hur man<br />
bestämmer specifik e<strong>ner</strong>gianvändning<br />
vid nyprojektering<br />
av ett hotell? Ska man vikta<br />
e<strong>ner</strong>gihushållningskravet<br />
baserat på andelen rum och<br />
övriga utrymmen, baserat på<br />
kravet för bostäder för rummen<br />
och för lokaler för övriga<br />
utrymmen? Vad är det som<br />
gäller för hotell?<br />
Svar:<br />
Enligt ett resonemang<br />
som tidigare<br />
förts av Boverkets<br />
e<strong>ner</strong>giexperter, är<br />
hotell en lokalbyggnad<br />
och omfattas därför av kravet<br />
på specifik e<strong>ner</strong>gianvändning<br />
för lokaler i sin helhet. (BBR avsnitt<br />
9:3).<br />
Andra lokaler/bostäder<br />
Om det är oklart om byggnaden<br />
ska klassas som lokal eller bostad,<br />
kan man föra ett resonemang<br />
baserat på om någon annan<br />
än den boende har tillträde<br />
till utrymmet. Ett ge<strong>ner</strong>ellt råd är<br />
att fundera på om den boende<br />
äger rätten att stänga dörren till<br />
bostaden/rummet och själv bestämmer<br />
om någon ska få komma<br />
in.<br />
I ett hotell dispo<strong>ner</strong>ar den boende<br />
rummet för en viss tid, men<br />
det är ett utrymme som är utformat<br />
för tillfälligt nyttjande och<br />
den boende kan inte vägra tillträde.<br />
Här räknas alltså även rummen<br />
som lokaler.<br />
Ett annat exempel är olika boenden<br />
som är kopplade till vård.<br />
Sjukhus är lokaler, men med de<br />
olika boendeformer som sedan<br />
finns mellan privat boende och<br />
sjukvård kan det vara bra att ha<br />
resonemanget, om möjligheten<br />
att stänga sin egen dörr och inte<br />
släppa in någon, i åtanke.<br />
Exempel på verksamheter som<br />
kan kräva en del eftertanke för<br />
att bestämma specifik e<strong>ner</strong>gianvändning:<br />
p Hotell – klassas som lokal i<br />
sin helhet<br />
p Äldreboende – boende i egna<br />
lägenheter med kök och<br />
badrum dock med personal i<br />
huset dygnet runt, gemensamma<br />
utrymmen för boende<br />
som samlingsrum, kök/matsal/restaurang<br />
samt personalutrymmen.<br />
Lägenheterna<br />
klassas som bostad och alla<br />
gemensamma utrymmen,<br />
inklusive personalutrymmen<br />
blir lokal.<br />
p Gruppboende – bostad som<br />
är ett vårdboende = enligt resonemanget<br />
borde den här<br />
boendeformen klassas som<br />
lokal, men här är en gråzon<br />
som lika gärna kan vara bostad.<br />
Här bör hänsyn tas till<br />
placering av boendet. Exempelvis<br />
om det är en lägenhet<br />
i ett flerbostadshus.<br />
p Seniorboende – är hyreslägenheter<br />
som är anpassade<br />
för äldre hyresgäster. Hyresvärden<br />
tillhandahåller ingen<br />
vård, möjligen en värd som<br />
finns tillgänglig = bostad + lokal<br />
för utrymmen som inte<br />
är bostad.<br />
p Trygghetsboende – samma<br />
som för seniorboende, men<br />
med utökade trygghetsfunktio<strong>ner</strong><br />
som larm = bostad +<br />
lokal för utrymmen som inte<br />
är bostad.<br />
Andra krav i BBR<br />
Boverket har ingen officiell tolkning<br />
av de här frågorna, men har<br />
på begäran inlett en utredning<br />
och svar väntas under hösten<br />
2012.<br />
Till e<strong>ner</strong>gihushållningskravet<br />
och de bedömningar och beräkningar<br />
som behöver göras för att<br />
bestämma byggnadens maximala<br />
specifika e<strong>ner</strong>gianvändning,<br />
kommer dessutom exempelvis<br />
krav på<br />
bostadsutformning enligt BBR<br />
avsnitt 3:2 och brand indelat i<br />
verksamhetsklasser enligt BBR<br />
avsnitt 5.<br />
VERONICA EADE<br />
FACKREDAKTÖR<br />
mer information:<br />
http://byggtjanst.se/bygginfo/123074<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012 117<br />
VVS<br />
FOTO: VERONICA EADE
113 87 Stockholm, tel 08-457 10 00<br />
www.byggtjanst.se<br />
Egna anteckningar<br />
Beteckning Datum<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012
Bygginfo – kommer med kunskap<br />
Lars Elofsson, konsult hos <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>.<br />
Information om nya arbetsmodeller, tekniska<br />
lösningar och regelverk – inte<br />
minst från EU – strömmar ut i allt högre<br />
takt. Att försöka hänga med i det väldiga<br />
informationsflödet kan bli mycket tidsödande.<br />
Risken är stor att man missar viktig<br />
och värdefull information.<br />
Genom Bygginfo håller ni er uppdaterad<br />
inom relevanta fackområden och ämnen<br />
på ett effektivt sätt.<br />
BEVAKNING<br />
Bygginfo bevakar 400 värdefulla informationskällor.<br />
En redaktion på tio perso<strong>ner</strong><br />
sköter den bevakningen åt er dagligen och<br />
säkerställer att inga viktiga nyheter missas.<br />
Nyheterna analyseras och förändringarnas<br />
BYGGINFO PM • JULI–SEPTEMBER 2012<br />
konsekvenser utreds. Allt förpackas och<br />
presenteras på ett lättillgängligt sätt.<br />
MUNTLIG INFORMATION<br />
Vi är 25 perso<strong>ner</strong> på Bygginfo som åker ut<br />
till er i byggbranschen och berättar om alla<br />
dessa förändringar. Vi besöker 1 200 kontor<br />
och träffar 10 000 perso<strong>ner</strong> per kvartal,<br />
från Kiruna i norr till Ystad i söder.<br />
När vi kallar till träffen skickar vi ut en<br />
affisch via e-post. Med hjälp av affischen<br />
kan ni sedan närmare studera vad som<br />
döljer sig bakom varje rubrik.<br />
Med en länk lotsas ni in i aktuell<br />
BygginfoPM-artikel. Därmed är det lättare<br />
att göra ett bra urval inför träffen med<br />
Bygginfo.<br />
HUVUDKONTOR<br />
AB <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong><br />
113 87 Stockholm<br />
LOKALKONTOR<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> är rikstäckande och lokalt förankrat med sex kontor runt om i landet.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> Gävle<br />
Box 975<br />
801 33 Gävle<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> Göteborg<br />
Fiskhamnsgatan 10<br />
414 55 Göteborg<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> Umeå<br />
Skolgatan 36 A<br />
903 25 Umeå<br />
FOTO: THORD SKÖLDEKRANS<br />
BYGGINFOPM<br />
Tidningen BygginfoPM fungerar som<br />
stöd för er även efter informationstillfället.<br />
Det vi informerat om på Bygginfoträffen<br />
finns dokumenterat i BygginfoPM.<br />
RÅDGIVNING<br />
<strong>Byggtjänst</strong>konsulterna finns tillgängliga även<br />
andra tider än under själva Bygginfoträffen.<br />
Har ni frågor kring normer, litteratur med<br />
mera så gör konsulten sitt bästa för att hjälpa<br />
er.<br />
STÄNDIG UPPDATERING<br />
Genom abonnemang på Bygginfo så har<br />
ni tillgång till BygginfoWebb. Här lägger<br />
vi ut all ny information som dyker upp<br />
mellan era träffar med Bygginfo.<br />
De viktigaste nyheterna skickas dessutom<br />
ut till er med e-postbrevet Bygginfo-<br />
Nytt.<br />
ORDNING PÅ BIBLIOTEKET<br />
Genom abonnemang på skötsel av litteraturbibliotek<br />
och produktbibliotek så håller<br />
vi ordning på er facklitteratur och era produktkataloger.<br />
Vi ger förslag på kompletteringar och talar<br />
om vad som är inaktuellt och vad som<br />
borde ersättas. Skötseln kvalitetssäkras med<br />
hjälp av checklistor som är framtagna via<br />
vår bevakning. Era produktkataloger registrerar<br />
vi med hjälp av KatalogBas så att ni<br />
enkelt och snabbt ser vilka kataloger ni har<br />
tillgång till.<br />
DEMONSTRATION AV WEBBTJÄNSTER<br />
Bygginfopersonalen kan även demonstrera<br />
övriga tjänster från <strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong>. Det<br />
görs i samråd med er.<br />
KONTAKT<br />
Kundservice<br />
Telefon: 08 - 457 10 00<br />
Fax: 08 - 457 11 99<br />
E-post: kundservice@byggtjanst.se<br />
www.byggtjanst.se<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> Växjö<br />
Pilgatan 7<br />
352 36 Växjö<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Byggtjänst</strong> Örebro<br />
Fabriksgatan 54 C<br />
702 23 Örebro
Pla<strong>ner</strong>a för framtiden med Intrunet SPC<br />
Inbrottslarmscentral för alla typer av anläggningar<br />
The modern art of security.<br />
Inturnet SPC är en ny ge<strong>ner</strong>ation inbrottslarmsystem som<br />
kombi<strong>ner</strong>ar inbrottslarm och dörrkontroll. Intrunet SPC<br />
erbjuder en kostnadseffektiv, flexibel och modulär<br />
inbrotts larmslösning för alla typer av anläggningar. Tack<br />
vare smarta expansionsenheter och kompatibla tillbehör<br />
säkrar du din investering över tid. Samtliga centralapparater<br />
finns att få med IP-anslutning för programmering,<br />
Security Products part<strong>ner</strong>program<br />
är ett nätverk av installerande<br />
säkerhetsföretag som går i spetsen<br />
för innovativt säkerhetstänkande.<br />
styrning och larmöverföring. Den inbyggda webbservern<br />
eller det medföljande konfigurationsverktyget säkerställer att<br />
ditt system snabbt och enkelt kan installeras och tas i bruk.<br />
Senaste nyheten SPCanywhere ger dig möjligheten att<br />
styra och övervaka din anläggning var du än befin<strong>ner</strong> dig!<br />
SPCanywhere finns som en applikation för iPhone eller iPad.<br />
www.siemens.se/securityproducts
Change language