Tre Toppar - samrådsredogörelse

More documents

Recommendations

Info

TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE till ovan nämnda värden. Dessa hänsynstaganden finns beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen kap 10. Anläggningen, utan kompensationsåtgärder, motverkar miljökvalitetsmålet Levande skogar eftersom värdefulla skogsmiljöer avverkas och skogshabitatet fragmenteras. I projektbeskrivningen föreslås därför ett antal åtgärder som ska kompensera för denna påverkan. Skogsområden med höga naturvärden som idag inte innehar ett naturskydd kommer att skyddas som reservat samt ingå i nätverket Natura 2000. Miljökvalitetsmålet Levande skogar innebär även att skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv ska tas tillvara. Denna aspekt är en viktig del av Tre Toppar och projektet bidrar i denna del till måluppfyllelse. Skogsbestånden i Foskdalen är präglade av gamla avverkningar, därigenom har Foskdalen inte den ursprunglighet som andra områden i närheten även om naturvärdena är höga. Möjligheten att dra vägar i området kommer inte att utnyttjas av hänsyn till områdets ostördhet. Att Städjan inte längre kommer att vara orörd är en av konsekvenserna av Tre Toppar. Dock kommer varken Städjans krona eller sadel att tas i anspråk för Tre Toppar av hänsyn till fjällets symbolvärde. Miljökonsekvensbeskrivningen har efter samrådet kompletterats med utförligare beskrivning av lokaliseringsalternativ. Även alternativ i form av andra turistsatsningar har utretts ytterligare. En satsning på s.k. ekoturism har inte bedömts vara något alternativ till Tre Toppar då ändamålen med projektet, ”att för överskådlig framtid stödja utvecklingen av en väl fungerande lokal arbetsmarknad, service och välfärd samt ett attraktivt boende i nordvästra Dalarnas glesbygd” inte ansetts möjligt att uppfylla med denna lösning. I övrigt hänvisas till avsnittet om alternativ i miljökonsekvensbeskrivningens kap. 4. Fältbiologerna Fältbiologerna påtalar att projektområdet innehar naturskydd och att inga liftar eller nedfarter bör byggas på Städjan. Fältbiologerna anser att stugbyn Städjanvallen inte bör förläggas inom naturreservatet av hänsyn till den skog som måste avverkas. I planeringen för stugbyn anses det finnas allvarliga brister i miljökonsekvensbeskrivningen, t.ex. redovisas inte viktiga fakta kring hur vattenförsörjning och avlopp är tänkt att lösas i underlaget. Yttrandet påtalar risken för erosion eftersom marklagret ovan trädgränsen är tunt och därmed erosionskänsligt. Fältbiologerna anser dessutom att det är ovisst hur stora mängder konstsnö påverkar markskiktet. Fältbiologerna understryker att tystnaden i Foskdalen skulle påverkas negativt av nedfarter och liftar på Städjans ostsida samt transportlift genom Foskdalen. Påverkan på djurliv och mikroklimat anses bli betydande. Den rödlistade arten varglav som förekommer i Foskdalen befaras bli negativt påverkad av Tre Toppar. Yttrandet uttrycker en oro för att Städjan privatiseras av Idre Fjäll, 10 t.ex. att en del av området runt Städjan kommer att vara reserverat för Idre Fjälls betalande kunder. Fältbiologerna ser i stället gärna mer naturnära friluftsliv i berört område. Idre Fjälls kommentar: Bägge yttranden från Fältbiologerna (riksorganisationen och Gävle- Dala) kommenteras samlat efter sammanfattningen av yttrandet från Fältbiologerna Gävle-Dala. Fältbiologerna Gävle–Dala Intrång i områden som är skyddade både som Natura 2000-område och naturreservat innebär enligt Fältbiologerna Gävle-Dala en urholkning av skyddade områdens värde. Påpekar att Sverige har särskilt ansvar för att bevara naturtypen Västlig taiga och att projektet Tre Toppar inte har ett ”totalt och allt överskuggande samhällsintresse”. Fältbiologerna Gävle-Dala menar att projektet medför en utveckling motsatt de nationella miljömålen Levande skogar och Storslagen fjällmiljö. Effekterna av Tre Toppar bedöms bli markanta i Foskdalen. Uppkomna skador genom avverkning bör enligt yttrandet betecknas som bestående för all framtid. De störningar i miljön som kommer att uppstå genom skidnedfarternas närvaro på Städjans ostsluttning och Fjätervålens västsluttning samt liftförbindelserna bedöms bli mycket stora. I stort sett hela Foskdalens karaktär anses bli direkt påverkad och naturupplevelsen därmed förstörd. Idre Fjälls kommentar till alla yttranden från Fältbiologerna: Frågan om allmänintresset är en fråga för regeringens tillåtlighetsprövning. Mål för den ekonomiska och sociala politiken kan betraktas som allmänt intresse och till denna kategori kan regionalpolitik hänföras. Projektet skapar goda förutsättningar för att skapa trygga arbetstillfällen och vända den negativa befolkningstrenden och får därmed anses vara en angelägen utbyggnad i sammanhanget. Idre Fjälls bedömning utifrån de utredningar som gjorts är att projektet utgör ett mycket stort allmänt intresse. Påverkan på prioriterade och ej prioriterade habitat som finns inom projektområdet ska kompenseras och Idre Fjäll har föreslagit ett antal markområden för detta ändamål. De påverkade habitaten ersätts enligt riktlinjerna från EU-kommissionen. Riktlinjerna säger bl.a. att kompensationen bör inriktas på, i jämförbara proportioner, de livsmiljöer och de arter som påverkas negativt. Resultatet av den landskapsanalys som har gjorts visar att projektområdet med avseende på de flesta analyserade variablerna, till exempel topografi och naturtyper är jämförbart med det omgivande landskapet. Jämförbarheten gäller också med avseende på områden som är av riksintresse för naturvård och områden med naturskydd. De flesta arter och habitat som finns utpekade för projektområdet finns således även väl representerat i andra delar av Natura 2000-området. Den långsiktiga överlevnaden i form av livskraftiga populationer för de arter som lever i området bedöms därför inte påverkas av projektet. Idre Fjäll noterar Fältbiologernas synpunkter beträffande bebyggelse inom naturreservatet. Den färdigställda miljökonsekvensbeskrivningen och den tekniska beskrivningen innehåller en mer detaljerad beskrivning av den tänkta bebyggelsen vid Städjanvallen och av anläggningsförfarandet. Idre Fjäll vill upplysa om att det kommer studeras längre fram i projekteringen hur byggnationen skall utföras i detalj. I detta första skede, inför ansökan om tillstånd till hela Tre Toppar, har Idre Fjäll valt att huvudsakligen belysa frågan om lokalisering. Om tillåtlighet och tillstånd beviljas kommer flera detaljprövningar att följa, bl.a. om Städjanvallens utformning. Idre Fjäll är medvetet om att Städjanvallen inte kan anläggas utan en ingående planering av bl.a. tekniska utformningsfrågor. Den fortsatta planeringen kommer troligen att ske i form av en kommunal detaljplan. I det skedet kommer det krävas ett utförligt arbete för att få reda på var kunskapsfronten ligger beträffande frågor om uthållighet i vattenförsörjning och avloppshantering. Det är redan idag klart att Städjanvallen inte avses byggas för biltrafik annat än för viss försörjning. Miljökonsekvenserna av Tre Toppar bedöms och beskrivs utifrån dagslägets kunskapsnivå. I takt med att projektet fortskrider kommer fortsatt utredningsarbete att leda till fördjupade kunskaper. Detta medför med största sannolikhet vissa ändringar och tillägg för att ytterligare minska projektets negativa miljökonsekvenser. Det är viktigt att betona att hela naturreservatet fortfarande ska vara tillgängligt för allmänheten även när anläggningen Tre Toppar finns på plats. Tillgängligheten förbättras i och med att det blir möjligt att uppleva vyn från Städjans topp efter endast en kort vandring genom att först att ta liften upp till platån på Städjans västsida, även på sommaren. För miljömålet Storslagen fjällmiljö anges att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad det gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamhet i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden så att en hållbar utveckling främjas. Städjan–Nipfjället är ett värdefullt område med ett långsiktigt skydd och den föreslagna verksamheten kommer att bedrivas med hänsyn till ovan nämnda värden. I sammanhanget vill Idre Fjäll belysa att Tre Toppar endast berör en liten del av naturreservatet Städjan-Nipfjället och de mest ursprungliga och värdefulla delarna av reservatet kommer dessutom att förbli orörda. Möjligheten att förbinda transportliften i Foskdalen med en ny bilväg från det nuvarande vägslutet vid Foskdalsvallen kommer inte att utnyttjas av hänsyn till områdets ostördhet. Foskdalen kommer därmed även fortsättningsvis att vara ett väglöst område.
Samernas Riksförbund (SSR) SSR konstaterar att den planerade anläggningen innebär att rennäringen påverkas på ett mycket påtagligt sätt. Projektområdet ligger i ett område som är väldigt viktigt för rennäringen. För att rennäringen även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt är det viktigt att samebyns åsikter beaktas och tillmötesgås. Det anses dessutom viktigt att hitta former för uppföljning mellan samebyn och verksamhetsutövaren så det går att göra förändringar som vid en senare tidpunkt visar sig vara nödvändiga. Det är nämligen först när anläggningen finns på plats som dess påverkan på renar och renskötsel visar sig. SSR anför att eftersom Idre sameby förlorat mark genom rättsprocesser är det särskilt viktigt att samebyn garanteras långsiktiga lösningar för sitt renbete. Det understryks att renens naturliga strövningar följer naturens förutsättningar och att det därmed är svårt att hindra renarna från att röra sig i vissa områden. Att hålla undan renarna från ett område kan därför medföra betydande merarbete för renskötarna och störd betesro för renarna. Barmarksturismens effekter för rennäringen måste enligt yttrandet utredas närmare så att dess konsekvenser för renskötseln klargörs. Idre Fjälls kommentar: Projektets påverkan på rennäringen föreslås huvudsakligen kompenseras med en omdisponering av marker. Synpunkten angående barmarksturismens effekter har beaktas genom att dessa förtydligats i miljökonsekvensbeskrivningen. På samma sätt har också konsekvenserna av renarnas naturliga strövningar förtydligats i underlaget för ansökan om tillstånd. Sametinget Sametinget upplyser i sitt yttrande om skyddet för rennäringen och renskötselrätten. Det påtalas i yttrandet att så länge renskötselrätten inte exproprieras så har Idre Sameby rätt att ha renar i området. Den planerade anläggningen ligger mitt på en naturlig flyttväg för renarna dit renarna självmant drar sig, så det är ofrånkomligt att en del renar kommer att finnas i området. Det kan även vara så att samebyn p.g.a. oförutsedda anledningar är tvungna att även fortsättningsvis flytta förbi området. I samrådsunderlaget saknas en redogörelse för vilka åtgärder som då ska vidtas. Sametinget lyfter fram att både rennäringen och andra intressen måste visa varandra hänsyn i sitt näringsutövande. Sametinget önskar att de inskränkningar projektet innebär för Samebyns möjlighet att nyttja övriga delar i sin renskötselrätt t.ex. jakt och fiske utreds. Det poängteras att ett förändrat klimat, som beskrivet i samrådshandlingens klimatscenario, får konsekvenser även för rennäringen, vilket kan behövas has i åtanke vid diskussion om alternativa betesområden. Projektet kommer enligt yttrandet att motverka miljömålet Stor- slagen fjällmiljö i den bemärkelsen att det för att behålla fjällmiljöns karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden, förutsätts att renbete möjliggörs. Sametinget menar att de förslag till kompensation som presenteras är omfattande och kostsamma samt att konsekvenserna av dessa inte är tillräckligt belysta. Huruvida förslagen är praktiskt genomförbara och likvärdiga med nuvarande markanvändning anses inte framgå tillräckligt tydligt i samrådshandlingen. Yttrandet uppmärksammar också att det i samrådsunderlaget saknas ”det faktum att riksintresseområden för rennäringen går förlorade och inte ersätts. De betesområden som föreslås som kompensation är inte av riksintresse idag och uppfyller därför sannolikt inte de urvalskriterier som ställts upp för framtagandet av riksintresse för rennäringen”. Det är dessutom ett krav att eventuella ersättningsmarker är sammanhängande för att det ska vara möjligt att bedriva renskötsel. Idre Fjälls kommentar: Idre Fjäll tillmötesgår Sametingets synpunkter gällande uppföljning av huruvida kompensationsområdena i praktiken kompenserar för de faktiska skadorna på rennäringen. I uppföljningsfasen kommer det att finnas möjlighet att justera kompensationen. Projektägaren ansvarar för de kostnader kompensationsåtgärderna innebär. Klimatmässigt skiljer sig inte de nya vinterbetesmarkerna väsentligt från de gamla. Synpunkten att renar kan och kommer att vistas i projektområdet har förtydligats i miljökonsekvensbeskrivningen och kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. Idre sameby har ingen jakt eller fiskerätt i naturreservatet Städjan-Nipfjället. Idre Nya Sameby (Idre sameby) Idre sameby vill med sitt yttrande förtydliga att alla kompensationer, kostnader för flytt, marklösningar etc. måste ske genom en långsiktigt hållbar lösning och utan kostnader för samebyn. Samebyn anser att barmarksturismen ej framhållits i projektplanerna utan fokus har lagts på själva liftsystemet. Idre sameby påtalar att projektägaren måste beakta att det trots en omdisponering av markerna kan och kommer renar att vistas i området. Samebyn har, även vid en utbyggnad rätt att använda området som renbete och flyttningsväg. Den föreslagna, nya flyttvägen är oprövad och ingen vet därför hur den kommer att fungera i praktiken. I utredningen har omdisponeringen av markerna enligt yttrandet endast beaktat kompensation för vinterbete. Den störning som sker vid barmarksbete samt det betesbortfall en utbyggnad medför har ej beaktats och dessutom saknas det kompensationsåtgärder för detta i utredningen. Idre sameby framhåller att: • Det är många renstängsel som måste flyttas vid genomförande av kompensationsåtgärderna. • Förutom de stora markägarna Sveaskog och Särna-Idre Besparingsskog berörs även andra markägare av en omdisponering av markerna. • Alla de privata markägarna har lika stor betydelse vid fråga om renbete. Det går inte att bedriva renskötsel i ett område där en liten markägare mitt i ett större område nekar rätten till upplåtelse av marken. • Det saknas uppgifter om den betydande påverkan som sker på bland annat renbetet, dvs. marktäcket, vid nedfarter, liftar, eventuella byggnader osv. Beträffande den tabellen i kap 11 som sammanfattar Tre Toppars påverkan på diverse värden påpekar samebyn att värdet av betesro felaktigt har bedömts endast vara måttligt. Samebyn anser att värdet av betesro är betydande. Samebyn är i övrigt skeptisk till förslaget om lokal förvaltning av naturreservatet samt negativ till den föreslagna naturvårdsbränningen i Foskdalen, eftersom ”detta innebär bl.a. att det sköra marktäcke av renlav kommer att försvinna och möjligheten till bete förhindras”. Idre Fjälls kommentar: Under den fortsatta projekteringen kommer Idre Samebys önskemål att utredas och i möjligaste mån tillgodoses. Idre Fjäll har en dialog med samebyn om dessa frågor. Om kompensation: av miljökonsekvensbeskrivningen framgår det att rennäringens villkor ska ingå i det regeringsbeslut om tillåtlighet som kommer att avse Tre Toppar. Det gäller även behovet av uppföljning och eventuell anpassning av kompensationen till den faktiska påverkan av Tre Toppar. Säkerställandet av kompensation för samebyn föreslås således som ett villkor för tillstånd till projektet. Miljökonsekvensbeskrivningen har förtydligats med avseende på osäkerheten kring hur nya flyttleder fungerar i praktiken. Detsamma gäller effekter av barmarksturism och det av samebyn påtalade nyttjandet av projektområdet, såsom renbete och flyttningsväg vid vissa specifika förhållanden, samt det faktum att även betydliga sträckor av renstängsel behöver flyttas. Beträffande beskrivningen av betesro i samrådsunderlaget är det en missuppfattning att värdet av betesro skulle ha bedömts som måttligt, det är istället omfattningen av påverkan på betesron i området som klassats som måttlig. Detta har förtydligats i tabellen i kap 11. Särna-Idre Besparingsskog TRE TOPPAR - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Särna-Idre Besparingsskog konstaterar i sitt yttrande att fler och fler personer flyttar från området. För att norra Dalarna skall klara överlevnaden krävs nya satsningar i området. Den enda större näring som kan expandera är turistnäringen, andra områden har i bästa fall enbart marginella möjligheter att utvecklas. Särna-Idre Besparingsskog ställer sig därför positiv till en utbyggnad av Tre Toppar. 11
Page 1 and 2: Tre Toppar - samrådsredogörelse A
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGOR 1. I
Page 5 and 6: 1. Inledning Stiftelsen Idre Fjäll
Page 7 and 8: Utställning på Idre Fjäll, Idre
Page 9: Städjans profil kommer därmed int
Page 13 and 14: 4.3 Allmänhet Det totala antalet i
Page 15 and 16: Arbetsmarknad - påverkan på bygde
Page 17 and 18: Buller Fastighetsägare i området
Page 19 and 20: Bilaga 1. Broschyr om Tre Toppar Pr
Page 21 and 22: Broschyr, sid 5 Broschyr, sid 6 TRE
Page 23 and 24: Utställning om Idre Tre Toppar i K
Page 25 and 26: Bilaga 3. Sändlista för samrådsu
Page 27 and 28: Bilaga 5. Yttranden från myndighet
Page 29 and 30: Yttrande från Länsstyrelsen i Jä
Page 31 and 32: Yttrande från Region Dalarna (sid
Page 33 and 34: Yttrande från SNF (sid 2/5) Yttran
Page 35 and 36: Yttrande från Naturskyddsförening
Page 37 and 38: Yttrande från Fältbiologerna Gäv
Page 39 and 40: Yttrande från Sametinget (sid 2/4)
Page 41 and 42: Yttrande från Idre Nya Sameby (sid
Page 43 and 44: Yttrande från Sveaskog (sid 2/2) Y
Page 45 and 46: Skrivelse från Fjätervålen 1998
Page 47 and 48: Bilaga 5. Yttranden från allmänhe
Page 49 and 50: Yttrande 4 (1/2) Yttrande 4 (2/2) S
Page 51 and 52: Yttrande 7 (1/2) Yttrande 7 (2/2) S
Page 53 and 54: Yttrande 9 Yttrande 10 SAMRÅDSREDO
Page 55 and 56: Yttrande 13 Yttrande 14 SAMRÅDSRED
Page 57 and 58: Yttrande 17 Yttrande 18 (1/2) SAMR
Page 59 and 60: Yttrande 20 Yttrande 21 SAMRÅDSRED
Page 61 and 62:
Yttrande 22 (3/3) Yttrande 23 SAMR
Page 63 and 64:
Yttrande 25 Yttrande 26 SAMRÅDSRED
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Yttrande 34 (1/2) Yttrande 34 (2/2)
Page 71 and 72:
Yttrande 37 Yttrande 38 (1/2) SAMR
Page 73 and 74:
Yttrande 40 Yttrande 41 SAMRÅDSRED
Page 75 and 76:
Yttrande 44 (1/2) Yttrande 44 (2/2)
show all

Tre Toppar - samrådsredogörelse

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?