Nr 2 - Svenska Pedodontiföreningen

Barntandläkarbladet 

Svenska Pedodontiföreningens medlemsblad 

Årgång 13– nr 2 – 2000 

Barntandvårdsdagarna succé – igen! 

Rapport från Uppsala 

Reserapporter från Bergen 

Årets Riksstämma 

Mats Bågesunds avhandling 

Information om vårmötet 

Rapport från sektionerna 

Årets stipendiater 

1

Innehåll 

Nr 2 December 2000 

Ordförande har ordet .......................... 4 

Sven-Åke Lundin 

Barntandvårdsdagarna succé – igen! .. 6 

Anna-Lena Holst 

Specialistkliniken för Barntandvård 

i Uppsala ................................................ 10 

Ulla Nilsson 

Reserapporter från Bergen .................. 13 

Kristina Arnrup, Carina Källestål 

Årets Riksstämma ................................. 16 

Bo Schelin 

Salivary function after pediatric 

bone marrow transplantation............... 18 

Mats Bågesund 

Studier av de små salivkörtlarna ......... 20 

Mikael Sonesson 

Inbjudan till Vårmötet ......................... 21 

Information om Vårmötet .................... 22 

Rapport från sektionerna ..................... 24 

Stipendiater år 2000 .............................. 27 

MEDA resestipendium 2001................. 27 

Barntandvårdsdagar i Uppsala 2001... 28 

Litteraturguide ...................................... 30 

Artiklar, insändare och övriga bidrag till 

Barntandläkarbladet insändes till redaktionen 

senast fyra veckor före pressläggning. 

Materialet, helst Word 7.0 för Windows 95, 

kan antingen skickas på diskett eller som 

attachment i e-mail. Samtidigt önskas 

papperskopior. Teckningar, grafer, foto insändes 

i original märkta med avsändarens 

namn. 

Nästa nummers pressläggning 12 maj 2001. 

Material senast 14 april! 

Barntandläkarbladet ∙∙∙∙ Årgång 13 ∙∙∙∙ Nr 2 ∙∙∙∙ 2000 

Barntandläkarbladet 

ISSN 1400-6324 

Organ för 

Svenska Pedodontiföreningen 

Swedish Society of Paediatric Dentistry 

Årgång 13; Grundad 1988 

Redaktör 2000 

Anna-Karin Holm 

Institutionen för odontologi/ pedodonti 

Umeå Universitet 

901 87 Umeå 

e-mail: Anna-Karin.Holm@odont.umu.se 

Redaktion 2000 

Ingrid Andersson-Wenckert, Eva Borssén, 

Birgitta Bäckman, Anna-Lena Erlandsson, 

Carin Pilebro, Christina Stecksén-Blicks 

Barntandläkarbladet utkommer med två 

nummer per år, ett på våren, ett på hösten 

Svenska Pedodontiföreningen 2000 

Sven-Åke Lundin, ordf 

Christina Stecksén-Blicks, sekr 

Ingegerd Mejàre, kassör 

Göran Dahllöf, Ulla Hallström, 

Gunilla Klingberg, Göran Koch 

Norra sektionen 

Bo Schelin, ordf, Agneta Ekman, 

Birgitta Bäckman, Carin Pilebro, Anna-Lena 

Erlandsson 

Östra sektionen 

Stein Björkman, ordf, Karin Högkil, 

Margaret Grindefjord, Åsa Högström, 

Margareta Lundberg 

Västra sektionen 

Catharina Jacobsson, ordf, Britt Alander, 

Bengt Olof Hansson, 

Gunilla Klingberg, Agneta Robertsson 

Södra sektionen 

Margareta Borgström, ordf, Karin Ridell, 

Helena Möller, Boel Jensen 

2

Från redaktionen 

Att tiden mellan vår och höst d v s mellan två 

nummer av Barntandläkarbladet kunde gå så 

fort, det hade vi i redaktionen ingen aning 

om! Vad finns nu att berätta om? Vi skrev ju 

om allt i förra numret (tänkte redaktören från 

sin pensionärshorisont). Men då visar det sig 

givetvis att svenska pedodontister idag har en 

imponerande aktivitet vid sidan av det 

“vanliga” arbetet med klinik, undervisning, 

forskning, administration m m. Förutom stora 

gemensamma arrangemang redovisar också 

de enskilda sektionerna många intressanta och 

välbesökta möten. Tack för alla generösa 

bidrag till årets andra nummer av Barntandläkarbladet! 


Inte ens här i norr har vi någon snö – i stället 

regnar det som på de flesta andra håll. I brist 

på riktig snö har vi klippt in några bilder från 

förra vintern och hoppas att de skall fungera 

som en besvärjelse så att julesnön börjar falla 

och vintern blir sig lik. 

En Riktigt God Jul 

tillönskas alla läsare 

av redaktionen i Umeå! 

/Anna-Karin Holm/ 

3

Ordförande har ordet 

Å 

rtusendets första år närmar sig sitt 

slut! Det verkar försvinna nästan lika 

snabbt som det kom till. Åren synes 

rulla på med lika hastighet i båda andra och 

tredje millenniet. Men - det är ju troligtvis så 

att upplevelsen av med vilken hastighet tiden 

försvinner är relativ och främst beroende av 

betraktaren. I år kan det också av andra anledningar 

upplevas som att julhelgen kommer 

plötsligt! Advent redan på söndag!! Men fortfarande 

10 grader (SIC!) varmt och regn – i 

alla fall i mellansverige! Ingen snö! 

För oss pedodontister har det varit ett mycket 

händelserikt första år – i detta nya årtusende. 

Start i maj med vårmötet i Sunne då projektet 

AVTRYCK 2000 skapades. Det innehåller i 

sig nästan 40 fristående projekt som avses 

göra just ett bestående avtryck hos patienter, 

patientföräldrar, patientorganisationer, tandvårdspersonal, 

remittenter, beslutsfattare/politiker 

och tandvårdsadministratörer. 

ALLA VI - vet vad vi gör och betydelsen av 

detta men genom AVTRYCK 2000 skall även 

andra veta och förstå detta och skall samtidigt 

skapas en ANSATS/AVTRYCK för fortsatt 

utveckling/effektivisering 

av vår verksamhet. Vi 

måste omsätta vår frustration 

över begränsade resurser 

och ”sneda” satsningar 

inom barn- och 

ungdomstandvården till 

styrning åt rätt håll. Schemat 

för den fortsatta delen 

av AVTRYCK 2000 är 

samling för avstämning i 


700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

362 

232 

156 

Huddinge den 11/12 och den 16/2 samt slutligen 

avslut och slutrapport av alla projekten 

den 25/4, dagen före vårt gemensamma vårmöte 

med Sjukhustandläkarföreningen och 

NFH i Helsingborg den 26-28/4 2001. 

Ett exempel på ett tidigare mycket lyckat 

AVTRYCK är Barntandvårdsdagarna som 

verkligen blivit en institution att räkna med. 

Rekord och succé igen - i Malmö den 22-23 

356 293 

550 

668 

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 

september. Mycket omtyckt program och fina 

sociala aktiviteter. Färd över nya Öresundsbron 

i solnedgång var den gyllene pricken 

över i:t. Konferensdeltagarantalet, se figur – 

denna 7:e gång av Barntandvårdsdagarna slog 

ännu ett rekord – 668 personer av alla kategorier 

inom tandvården. 

Nästa års Barntandvårdsdagar är planerade till 

Uppsala på Ulltuna konferenscenter den 21- 

22 september 2001. Tema ”Förskoletandvård 

på gott och ont”. Se annons på annat ställe i 

denna tidning. Alla pedodontister måste som 

vanligt göra gemensam sak och sprida budskapet 

– var årets Barntandvårdsdagar äger 

rum. Samarbeta gärna med Din tandvårdschef/direktör! 

I skrivande stund har också årets Odontologiska 

Riksstämma passerats. Pedodontiprogrammet 

höll som vanligt en mycket hög 

kvalitet. Det övergripande temat var Allmän 

hälsa – Oral hälsa. Ätstörningar, patologiska 

kostvanor och dess följder ur både oral och 

allmän synpunkt utgjorde ämnet för inte 

mindre än två stycken pedodontisymposier. 

Vidare deltog vi i ett återkommande gemensamt 

och mycket uppskattat 

symposium med fallbeskrivningar 

tillsammans med Ortodontiföreningen. 

Fyra fina fallbeskrivningar 

presenterades någon 

vecka innan Riksstämman på 

framstående plats i Tandläkartidningen. 

Alla vi pedodontister 

tackar alla symposiedeltagare, 

och rapportörer samt gratulerar 

stolt vår Östra sektion av 

Svenska Pedodontiföreningen till ett väl genomfört 

riksstämmeprogram. Södra sektionen 

står på tur och ligger redan i startgroparna 

hälsar dess ordförande Margareta Borgström. 

Efter Svenska Pedodontiföreningens årsmöte 

på Riksstämman vill vi i styrelsen tacka för 

nytt förtroende samt hälsa en ny styrelsemedlem, 

Margaret Grindefjord, välkommen. I 

och med årskiftet slutar nämligen Ingegerd 

4

Mejàre ett mycket uppskattat och mycket 

långt styrelsearbete dels i Svenska Pedodontisällskapet 

och efter sammanslagningen 1998 i 

Svenska Pedodontiföreningen som kassör. 

Alla gamla och nya styrelsemedlemmar i båda 

styrelserna samt alla föreningsmedlemmar 

förenar sig i ett stort tack för fina insatser. 

Den tunga posten som kassör övertas för 

2001-2002 av Ulla Hallström. 

Julen står för dörren! De enda som lyckats 

fatta detta är affärsmännen som ”kör för 

fullt”. Många är vi andra som tycker vi är i 

inledningen av hösten – med senhöstgröna 

gräsmattor fortfarande. Glitter och ljus i affärer 

men ute är det grått och novembermörkt – 


för de flesta ännu. Första advent till helgen 

kommer att lysa upp tillvaron och om inte 

detta räcker så hörs Lucias sång och kan 

skönjas hennes ljuskrona i fjärran. 

GOD JUL 

och ett GOTT NYTT ÅR 

till alla läsare! / 


telefon arbete: 019-6024038 

telefon hem: 019-101462 

telefon mobil: 070- 5900946 

e-mail: sven-ake.lundin @orebroll.se 

5


Barntandvårdsdagarna succé – igen! 

Anna-Lena Holst, Karlskrona refererar 

__________________________________________________ 

T 

emat ”Tonåringen i tandvården” lockade 

668 barntandvårdare att söka sig 

till ett höstsoligt Malmö 22-23 september. 

Arrangemanget var förlagt till Europaporten 

kongresscenter. 

Vi var 214 tandläkare, 267 tandsköterskor, 55 

tandhygienister, 14 administratörer och 118 

övriga barntandvårdsintresserade. 

Många vuxna har svårt att förstå sig på ungdomar, 

deras livsstil och värderingar. Kommer 

de från månen? Thomas Fürth, docent 

och forskningschef vid Kairos’ Future AB i 

Stockholm inledde fredagsförmiddagens program 

under titeln ”Dagens unga – morgondagens 

vuxna. Om värderingar förr nu och i 

framtiden”, hävdade att den egna ungdomstidens 

värderingar och livsåskådningar formar 

var och ens värderingar som vuxen. Från 

1930-talet med materialisterna och försörjningens 

värderingar över till 1960-talets yttre 

värderingar och till postmaterialisterna på 90talet 

som betonar de inre värderingarna och 

neomaterialisterna som sätter upplevelser och 

inte prylar i högsätet. 

Vad tycker då dagens ungdom är viktigast i 

livet? Först och främst att vara frisk, därefter 

att få en egen familj och ett intressant arbete. 

Det som rankas lägst är fritidsaktiviteter, få en 

aktad ställning och att göra en aktiv samhällsinsats. 

I stället vill man sudda ut gränsen 

mellan arbete och fritid och ha fria arbetstider. 

Ett självständigt, rörligt, roligt, kreativt 

och utåtriktat arbete eftersträvas! Dagens 

pojkar kan tänka sig att bli ingenjör, egen 

företagare eller konsult inom handel och service. 

Flickor väljer helst branscher som hotell, 

turism, information, media och reklam. 70 % 

av dagens unga kan tänka sig att bo utomlands 

minst 3 år och 45 % kan tänka sig att 

bo utomlands under större delen av sitt liv. 

Carina Trägårdh, dietist, talade om barns och 

ungdomars matvanor under rubriken ”Från 

välling till Cola”. Mjölk har tappat 30 % mot 

läsk under de senaste åren. De som äter bäst i 

Sverige idag är 1-åringen (och också vissa 

pensionärer). De äter 5 ggr/dag varav 2 lagade 

mål med 2 portioner grönsaker, gröt 1 

gång/dag och nästan ingen sackaros i kosten. 

Energifördelningen är 15 % protein, 34 % fett 

och 50 % kolhydrater. 15-18-månadersbarnen 

äter fler mellanmål och vid 18 månader – 3 år 

ökas sackarosintagen och sänks konsumtionen 

av grönsaker. 30 % av 3-åringarna äter inte 

grönsaker varje dag, 35 % av 4-åringarna ock 

så många som 85 % av 5-åringarna. Exponering, 

social inlärning och aversionsträning är 

de viktigaste komponenterna i samband med 

vad barn lär sig tycka om och inte tycka om. 

Försäljningsstatistiken över matvaror toppas 

av falukorv följt av köttfärssås, pizza, pasta 

med ketchup, fiskpinnar, pannbiffar, djupfryst 

färdigmat, färdiglagde köttbullar, snabba 

soppor och blodpudding. 

I lågstadiet är frukostvanorna fortfarande bra 

men barnen får för lite mat mitt på dagen och 

mellanmålen tenderar att bli större och större. 

I mellanstadiet äter 31 % frukost hemma ensamma 

och i högstadiet äter 30 % inte någon 

frukost alls! I stället blir det mycket godis och 

fler blir överviktiga eller feta. Ingen eller 

dålig vardagsmotion på grund av TV:s och 

datorns dragningskraft är troligen den främsta 

orsaken. Carina Trägårdh redovisade också en 

intressant studie från Trollhättan – Uppsala 

där 400 15-åringars kostvanor hade studerats. 

70 % äter godis och dricker läsk varje dag och 

får därigenom för lite av riktig mat. 40 % äter 

dessutom inte lagad skollunch. Vad är anledningen 

till att frukostvanorna är så dåliga nu 

för tiden? Tonåringarna själva uppger att de 

hinner inte äta, är för trötta, är inte hungriga, 

att det är tråkigt att äta ensam. De flesta får i 

6

alla fall något i sig på morgonen, men vatten, 

läsk, juice, youghurt och bullar tenderar att 

öka i vardagsfrukosten. Som Thomas Fürth 

tidigare påpekade, det viktigaste i livet och 

det som även ungdomar sätter högst, är att 

hålla sig frisk men det märkliga är att de inte 

uppfattar att maten kan hjälpa till med detta. 

Tonåringen vet inte vad mat kan göra för 

dem! 

Mats Trondman, docent, kultursociolog och 

ungdomsforskare í Malmö talade sedan om 

”Brådmogna ungdomar och ungdomliga 

vuxna. Kommunikation som möjlighet och 

hinder”. Han ställde frågan ”På vilket sätt 

skiljer sig dagens ungdom från de som var 

födda på 50-talet eller tidigare”? En del vuxna 

ser ungdomar enbart som problem där åtgärder 

krävs. Andra idealiserar ungdomarna. 

Mats Trondman poängterade att barnet är 

socialt oskyldigt, kan inte välja och att det är 

samspelet mellan grundläggande livsvillkor 

och kommunikativa villkor och bemötande, 

som formar barnet. Världen ser helt annorlunda 

ut idag jämfört med för 30 år sedan. 

Livsformen förändras successivt. En flicka 

född 1900 blev vuxen när hon som 13-åring 

togs upp i syföreningen! ”Nu är du en av oss” 

och flickan neg och tackade. Idag får ungdomarna 

vänta länge på att bli vuxna. Nu 

skall man ha en relativt lång utbildning, 

skaffa arbete, flytta hemifrån och först då 

anses man som vuxen och får bestämma själv. 

Ekonomi, arbetsmarknad och utbildning styr 

mer idag än tidigare. En skrämmande utveckling 

är den vi ser i sexualiseringen av barndomen 

där bl a mode och smink kryper allt 

längre ner i åldrarna. I tidigare generationer 

var alltid pappa i centrum. Numera är det barnen, 

och allt fler barn hamnar allt tidigare i 

familjens centrum. 

Mediainflytandet är idag stort och påtagligt. 

Ofta speglar media vuxna människors ofårmåga 

att hantera sociala relationer och detta 

påverkar givetvis barnens syn på de vuxna. 

Mats Trondman blandade humor, skådespelartalang, 

kunskap och erfarenhet i en bejublad 

framställning med situationer ur livet 

tagna på kornet! 


Docent Sven Bremberg, Centrum för barn- 

och ungdomshälsa i Stockholm talade om 

”Ungdomars hälsa och hälsobeteende” som 

han konstaterade tyvärr går åt fel håll. De 

stora hälsoproblemen för barn upp till 14 år är 

psykiska problem, 22 %, vilka har ökat, 

fysiska skador, 18 %, som har minskat, infektioner, 

2 %, som har minskat och astma och 

allergier, 5 % ,som har ökat. Alkoholkonsumtionen 

i årskurs 9 ökar. Narkotikaanvändningen 

har fördubblats under de senaste 10 

åren. Den fysiska aktiviteten har minskat med 

övervikt som följd hos många ungdomar. 

Tonårsaborterna ligger näst högst i EU efter 

Storbritannien. Det som påverkar ungdomars 

rökvanor angavs vara tillgänglighet 10-40 %, 

sociala normer 20-50 %, psykiska problem 5- 

20 % och kunskap/attityd 5-15 %. När det 

gäller alkoholbruk angavs den viktigaste 

komponenten vara psykisk hälsa. Sven 

Bremberg efterlyste en strategi med samverkan 

och gemensamt synsätt mellan olika 

yrkesgrupper för att förbättra ungdomars 

hälsa, vilket tycks vara nog så viktigt! 

På kvällen blev det busstur i solnedgången 

över Öresundsbron med middag på Base 

Camp i Köpenhamn. För många av oss var det 

premiärtur på Öresundsbron och därför extra 

spännande med den nya förbindelsen. Efter en 

god middag avslutades kvällen med underhållning 

av Lundaspexarna – en given höjdpunkt! 

Tillbaka snabbt och bekvämt till 

Malmö, upp tidigt och ytterligare 4 föreläsningar, 

nu med mera direkt odontologiskt 

tema. 

Carina Källestål, Umeå inledde under rubriken 

”Hål? Det fixar tandläkar’n!” vilket sades 

vara en tonårings uppfattning av problemet. 

Carina leder ett forskningsprojekt om utvärdering 

av kariesförebyggande åtgärder, även vad 

gäller kostnadseffektivitet och betydelse av 

social bakgrund. Fyra profylaxprogram med 

stigande professionella insatser jämförs; a) 

rekommendation av tandborstning med 

fluortandkräm; b) a) + rekommendation av 

dagligt bruk av fluortabletter; c) + intensiv 

fluorlackning med Duraphat 2 ggr/år; d) + 

professionell munhygieninstruktion, kostrådgivning 

etc. 26 kliniker över hela landet del- 

7

tar. Projektet har pågått sedan 1995 och skall 

avslutas 2001. 

Preliminära resultat tyder på en tendens till 

minskad kariesökning med ökade professionella 

insatser. Initiala kariesskador förefaller 

öka. Carina Källestål har också utarbetat en 

enkät med 100 frågor. Det visar sig där att 

skolanpassning och självkänsla har betydelse 

för tandhälsobeteendet. Vi ser med stort intresse 

fram emot slutresultaten av det här 

projektet. Kan vi få svar på frågan vilken kariesförebyggande 

strategi som är mest kostnadseffektiv? 

Ola Norderyd odont. dr från Odontologiska 

Institutionen i Jönköping, talade om ”Gingivit/parodontit 

i tonåren. Förekomst, risk och 

behandling”. Fästeförlust hos tonåringar förekommer 

hos 3 % av 16-åringarna och hos 5 % 

av 18-åringarna, medan marginal benförlust 

finns hos 1 % av 16-18-åringarna. 6 % av 20åringarna 

har tandköttsfickor 4 mm eller 

mera, och hos vuxna har 13 % grav parodontit. 

Förhöjd risk för parodontit hos barn och ungdom 

finns hos dem med genetisk disposition 

och de med vissa allmänsjukdomar, samt etnisk 

bakgrund (parodontiten ökar med minskad 

breddgrad!). Rökning, dålig munhygien, 

hög gingivitnivå, subgingival tandsten är 

andra kända riskfaktorer. Strukturerad behandlingsgång 

med uppföljning poängterades 

vara viktig för ett gott resultat. 

Därefter följde en föreläsning sponsrad av 

Danisco Sweeteners, som var huvudsponsor 

av Barntandvårdsdagarna. Professor Sara 

Karjalainen från Åbo föreläste över ämnet 

”From fluoride to xylitol – from professional 

prevention to selfcare”. Det blev ett intressant 

föredrag om xylitolens användning som ett 

profylaktiskt medel inom tandvården. 

Mutansbakterier har olika egenskaper. En 

egenskap som varierar är bakteriens förmåga 

att fästa på tandytan. Vissa mutansstreptokocker 

fäster bra på tandytan och bildar därigenom 

plackets grogrund medan andra fäster 

sämre. Båda dessa mutansgrupper finns i saliv 

och plack. Vid intag av xylitol fås till en början 

en sänkning av antalet mutansstrepto- 


kocker. Vid längre tids intag ökar antalet igen, 

men det är de mutansstreptokocker som ej har 

förmåga att fästa så bra på tandytan som ökar. 

Plackmängden kommer därför att minska. 

Sara Karjalainen rappporterade också en 

intressant studie, där syftet var att förhindra 

att mutansstreptokocker förs över från mor till 

barn. Mödrarna med högt mutanstal delades 

in i 3 grupper. Grupp 1 åt xylitoltuggummi 3 

ggr/dag från det att barnet var 3 månader tills 

barnet var 2 år, grupp 2 fick klorhexidinbehandling 

och grupp 3 Duraphatlackning var 

6:e månad under samma tid. Resultaten visade 

att i grupp 1 var andelen barn infekterade med 

mutansstreptokocker vid 2 år 10 %, vid 3 år 

25 % och vid 6 år 50 %. 

I klorhexidingruppen var motsvarande siffror 

25 %, 30 % och 80 % och i Duraphatgruppen 

50 %, 65 % och 80 %. Medelvärdet för dmft 

vid 6 år var i xylitolgruppen 1, i klorhexidingruppen 

3 och i Duraphatgruppen 3. 

Andra patientgrupper som togs upp som målgrupper 

för xylitolanvändning var patienter 

med hög kariesrisk, hög kariesaktivitet, xerostomi 

och de med nyerumperade tänder där 

xylitolanvändning bör påbörjas ca 1 år innan 

tänderna erupterar. 

Xylitoltuggummi bör intas 3-5 ggr/dag helst 

efter varje måltid och hållas i munnen 3-5 

minuter. Den vanligaste biverkan som hittills 

kunnat ses av xylitolanvändning är lindriga 

diarréer som dock brukar avta efter en tids 

användning och som kan minimeras genom 

att minska dagsdosen av xylitol och successivt 

öka till den optimala dosen. Det påpekades 

särskilt att xylitolanvändning ej kan ersätta 

tandborstning. Munhygienen är fortfarande 

en viktig faktor för tandhälsan. Men det 

betyder att xylitol kan vara en god hjälp i vårt 

profylaxarbete då plackmängd och karies 

minskar och insatsatsen från tandvårdens sida 

kan reduceras. 

Gunilla Andersson, docent och käkkirurg vid 

Tandvårdshögskolan i Malmö, avslutade dagens 

program under rubriken ”Rökning, 

snusning och tobaksvanornas relation till 

munslemhinne- förändringar”. Gunilla 

8

Andersson berättade om ungdomars förvåning 

när de får reda på att hon kan se på deras 

munslemhinnor om de är rökare. Smokers 

palate och leukoplaki är reversibla förändringar 

med normalisering när man slutar röka. 

Gunilla Andersson påpekade hur viktig professionen 

är för framgångsrik tobaksprevention. 

Läkare och tandläkare kan spela en 

nyckelroll när det gäller att påverka ungdomar 

att avstå från rökning. Det viktigaste är att 

påverka ungdomarna tidigt, då det är få ungdomar 

som börjar röka efter 20 års ålder. 

Rökning är den största enskilda risken för 

cancer i munhålan. 

Snusning ger så gott som alltid upphov till 

förändringar i munslemhinnan på den plats 

där snuset regelbundet placeras. En jämförande 

undersökning mellan snusare som 

använde löst respektive portionsförpackat 

snus har visat att lössnusare får mer uttalade 

förändringar än portionssnusare. Om snuset 

alltid placeras på samma ställe blir förändringar 

också mer uttalade än om man byter 

plats. 

Den konsumtionsfaktor som tycks betyda 

mest för hur uttalad skadan blir är den tid 

Ulla, Carina och Ulla 


(timmar/dag) som snus är i kontakt med 

munslemhinnan. Därefter kommer mängden 

(gram/dag) konsumerat snus och sist antalet 

år med regelbunden vana. Fortsatta studier har 

visat att skadan i munslemhinnan också är 

beroende av nikotinkoncentrationen i snuset. 

Ett snus med lägre halt av nikotin (light-snus) 

förefaller ge mindre uttalade förändringar. 

Snusskadan är reversibel. Även förhållandevis 

uttalade förändringar som liknar s k dysplasier 

läker ut. 

Moderator under båda barntandvårdsdagarna 

var folktandvården Skånes tandvårdschef 

Carina Mohlin som sammanfattade, inledde 

frågestunder och avtackade samtliga inbjudna 

talare, som alla bidragit till att öka vår kunskap 

om tonåringar för att på bästa sätt kunna 

påverka dem till ett ökat hälsobeteende. 

Stort tack till Ulla Hallström och medarbetare 

för två mycket givande och perfekt organiserade 

barntandvårdsdagar! 

Annalena Holst 

9


Specialistkliniken för Barntandvård i Uppsala 

Ulla Nilsson berättar om verksamheten 

S 

tafettpinnen har nu hamnat hos oss i 

Uppsala. Idén med att olika pedodontikliniker 

presenterar sin verksamhet i 

Barntandläkarbladet är väldigt trevlig, väldigt 

inspirerande och väldigt stressande. Det finns 

ju så oändligt många patientgrupper och 

arbetsområden pedodontisten borde ta hand 

om, men tiden…..! 

I Landstinget Uppsala Län (LUL) finns runt 

74.000 barn och ungdomar 0-19 år. Vi får 

årligen 500-550 remisser och har cirka 60 

revisionspatienter, framför allt handikappade 

och kroniskt sjuka barn. Knappt hälften av 

remisserna gäller patienter med grav karies 

och/eller tandvårdsrädsla. 

Vår Specialistklinik för Barntandvård ligger i 

centrala Uppsala. På kliniken arbetar 2 tandläkare, 

2 tandsköterskor, 1 läkarsekreterare 

och sedan hösten –99, 1 tandhygienist. Vi är 

ett sammansvetsat gäng, som ställer upp för 

varandra. Vi delar lokaler med Tandhälsovården 

och har Ortodontiavdelningen en 

trappa upp. Övriga specialistkliniker ligger 

inom gångavstånd. 

Samarbetet med övriga odontologiska specialiteter 

i Uppsala upplever jag som mycket 

gott. Fyra gånger om året har vi gemensamma 

terapimöten, där vi diskuterar och planlägger 

samarbetet runt våra svårare fall. På dessa 

möten försöker vi också lägga in korta föredrag 

om aktuella ämnen som rör oss alla, t ex 

olika orofaciala syndrom, implantat, skalfasader 

och liknande. Vi konsulterar också varandra 

direkt i mån av behov och det är alltid 

högt i tak. 

Samarbetet med ortodontiavdelningen är av 

naturliga skäl speciellt tätt. Direkta och 

snabba konsultationer kan ju enkelt komma 

till stånd när vi har så kort väg till varandra. 

Ortodontiavdelningen remitterar också många 

patienter till oss för operativa extraktioner och 

friläggning av retinerade tänder med eller 

utan bonding av brackets. Även folktandvårdsklinikerna 

remitterar sina barnpatienter 

till oss för kirurgi. Mer avancerad kirurgi utförs 

givetvis på Uppsala Akademiska sjukhus 

(UAS) av våra käkkirurger. Barnkirurgi är ett 

delikat problem eftersom de flesta patienterna 

har mycket liten erfarenhet av vård. 

Den käkortopediska avdelningen ligger på 

UAS, samlokaliserad med käkkirurgen. Under 

hösten har avdelningen anordnat en LKG-dag 

tillsammans med LKG-teamet på UAS för 

regionens tandvårdspersonal. 

Vi har ett gott samarbete med Barnsjukhuset 

på Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS), 

vilket under åren lett till ett ökande antal remisser 

på kroniskt sjuka och handikappade 

barn. Detta samarbete är otroligt stimulerande 

och lärorikt. Bl.a. deltar vi i terapimöten som 

rör syndrombarn och klinisk genetik samt i 

röntgenronder som rör skelettdysplasier. 

Ett projektarbete angående Incontinentia 

Pigmenti genomfördes 1998 i samarbete med 

avdelningen för klinisk genetik, UAS. Även 

problem som t ex latexallergi har uppmärksammmats 

och arbetssätt diskuterats med 

barnläkarna på UAS. 

Sjukhustandläkare Christina Engquist på UAS 

har under många år haft ansvar för onkologbarn 

som är under behandling på UAS. Rutinerna 

runt onkologbarnen är nu under översyn 

i samarbete med vår klinikchef Ann-Christin 

Grevér, och kontinuelig utbildning i tand- och 

munvård för berörd personal planläggs . Detta 

arbete är speciellt utmanande då UAS är regionsjukhus 

och många sjukhusområden och 

pedodontikliniker berörs. 

10

För 10 år sedan var narkostandvård för barn 

ingen självklarhet i Uppsala. Verksamheten 

byggdes upp till att omfatta 1-2 patienbehandlingar 

i veckan. Under en längre period 

var verksamheten sporadisk pga brist på narkospersonal. 

Vi disponerar nu cirka 40 halva 

dagar om året och verksamheten, som är förlagd 

till sjukhustandvårdens lokaler, UAS, 

fungerar bra. 

Sedan fyra år har vi också ett samarbete med 

Habiliteringen, UAS, angående oralmotorik. 

Denna verksamhet är nu utökad sedan Ann- 

Christin Grevér tog över som klinikchef hos 

oss för drygt ett år sedan. I Uppsala finns ett 

regionscentrum för barn med funktionshinder, 

Folke Bernadottehemmet (FBH). Man har där 

bl.a. specialiserat sig på uppfödnings- och 

kommunikationsproblem. Ann-Christin är 

engagerad som konsult i odontologiska frågor 

och deltar vid temaveckor som anordnas av 

Syndromcentrum, UAS. Samarbetet med habiliteringen 

kommer efter nyår även att omfatta 

utbildning av personliga assistenter och 

vårdpersonal. Vår tandhygienist kommer att 

ta hand om en del av denna undervisning och 

kommer från nyår att arbeta heltid hos oss. 

Hon har avlastat oss mycket i arbetet med 

handikappade och sjuka barn och även höjt 

kvaliteten på den vård vi kan ge dem. Hon gör 

också invänjningar av tandvårdrädda patienter 

i mån av tid, liksom våra tandsköterskor. 

Remissflödet är stort och för att lätta på 

trycket planeras utbildning för personalen i 

folktandvården. Tandhälsovården anordnar en 

kurs i tandhälsovård för förskolebarn i 

november, där vår avdelning är engagerad. En 

auskultationstjänst på Barntandvårdsavdelningen 

är utannonserad. Kurs i sedering har 

länge varit önskad och kommer att arrangeras 

under våren 2001. Önskvärt är också att fler 

allmäntandläkare går lustgaskursen. Den 

praktiska delen av lustgaskursen med auskultation 

och behandling av egna patienter gör 

allmäntandläkarna hos oss på Barntandvårdskliniken. 

Klinikbesök har under några år varit sporadiska. 

Vi har åter börjat åka ut på klinikbesök 

med information och diskussion runt patient- 


fall efter önskemål från klinikerna. Vi har just 

startat med att utföra behandlingar på respektive 

hemmaklinik för att förmedla kunskap 

och erfarenheter. Vi hoppas att dessa 

arrangemang skall minska remissflödet och 

kanske inspirera några tandläkare till specialistutbildning 

i pedodonti! 

En av våra nu pensionerade ortodontister har i 

samarbete med dataexperter tagit fram en 

datajournal för ortodonti. Denna journal har 

omarbetats för pedodontins behov av personal 

på pedodontiavdelningen i samarbete med 

upphovsmännen. Den blev uppvisad vid ett 

möte för kolleger i Mittsvenska pedodontiföreningen 

nyligen. Med tillfredsställelse 

konstaterades att den ser lovande ut. 

Specialistklinikernas lokaler och utrustning i 

Uppsala är väldigt gamla och nedslitna. I flera 

års tid har ombyggnad eller flyttning till nya 

lokaler diskuterats. Vår nya tandvårdschef 

Angeles Bermudez-Svankvist, som började 

den 1 oktober, har planer att samla så många 

specialiteter som möjligt under ett tak i ett 

specialistcentrum. Det skall bli spännande att 

se hur detta kommer att utvecklas och hur det 

kommer att påverka vår verksamhet. Förhoppningsvis 

är Angeles Bermudez-Svankvist 

lika positiv till pedodontin som vår första 

kontakt har utlovat. 

Vi önskar alla en riktigt God Jul ! 

Med varma hälsningar från Uppsala 

Ulla Nilsson 

11

En visa från 60-talet 


12

Reserapporter från Bergen 


Acta Fond rese- och forskningsstipendium 1999 utdelades till 

Kristina Arnrup, Örebro, som refererar 

Den femte EAPD-kongressen 

i Bergen, Norge den 8-11 juni 2000. Tack 

vare Acta Fond rese- och forskningsstipendium 

hade jag möjlighet att närvara och ta del 

i europeisk ”paediatric dentistry”. Organisationskommittén 

med Magne Raadal i spetsen 

lyckades väl med såväl det vetenskapliga utbudet 

som det praktiska, för att inte tala om 

de sociala och kulturella inslagen. 

Hela arrangemanget inleddes med skolbarns 

effektfulla dans till Griegs ”I bergakungens 

sal”. Därefter var det dags för Magne Raadal 

att, med tydlig rörelse, hälsa 300 delegater 

från 30 olika länder välkomna till den egna 

hemstaden. Dåvarande EAPD President Luc 

Martens uppmärksammade 10-årsjubileet 

med en kort historik, och beskrev Bergenkongressen 

med sina 160 vetenskapliga presentationer 

som det största evenemanget hittills. 

Initiativtagaren till EAPD, Martin 

Curzon tackades för sitt initiativ och arbete, 

bland annat med den för året nya vetenskapliga 

tidskriften ”European Journal of Paediatric 

Dentistry”. Presenten? – vinglas, ämnade 

för de egna dyra vinerna som jag förstod 

måste finnas i hans källare. Sist under öppningsceremonin 

höll Ingeborg Jacobsen en 

minnesföreläsning över Professor Guttorm 

Toverud (1896-1969). Efter denna högtidliga 

och samtidigt så tillgängliga inledning med 

barnen både bildligt och bokstavligt närvarande 

följde ett vetenskapligt program med 3 

symposier, 12 sessioner med muntliga presentationer 

och 2 sessioner med poster-presentationer. 

Enligt Peter Milgrom avstår 44 % av tandläkarna 

i USA från att använda lokalbedövning 

vid lagning av ocklusala kaviteter. Det 

sades under det första symposiet, vilket be- 

handlade smärta som en huvudorsak till 

behandlingsproblem och tandvårdsrädsla 

bland barn. Peter Milgrom poängterade att 

definitionen på smärta innefattar den subjektiva 

upplevelsen och obehaget, liksom han 

poängterade varje barns rätt till en smärtfri 

behandling. Susan Coldwell beskrev psykologiska 

faktorer med inverkan på upplevelsen 

av smärta. Kontroll och förutsägbarhet berördes 

liksom distraktion, men med olika 

tillämpningsområden. Hon uppehöll sig också 

en del vid ”smärtans trend”. Blir det bättre 

eller blir det sämre? Jag citerar: ”How things 

end is of particular importance”, och därmed 

sagt att vi ska undvika att lägga det mest 

smärtsamma eller påfrestande i slutet av 

behandlingsperioden. Att det dessutom finns 

ett viktigt ”slut” vid varje behandlingstillfälle 

är vi ju väl medvetna om. Anna-Lena 

Hallonsten gav en översikt över de metoder 

för smärtkontroll som vi har att tillgå. Förutom 

adekvat användning av lokalanestetika 

slogs ett slag för centralverkande analgetika. 

Även sedering i olika former gavs sin plats i 

sammanhanget. 

Under eftermiddagens parallella program av 

orala presentationer valde jag inriktningen på 

”beteende och anestesi”, varvid jag försummade 

”kariologi” samt ”utvecklingsstörningar 

och patologi”. Peter Milgrom och Anna-Lena 

Hallonsten utgjorde ordförandeparet och 

lotsade oss genom tandläkares syn på sin egen 

roll, mätning av tandvårdsrädsla, barns självuppfattning 

och beteendeproblem, reaktioner 

på bedövning samt generell anestesi. Mitt eget 

bidrag handlade om våra remitterade patienters 

självuppfattning och generella beteendeproblem, 

där jag funnit en över-representation 

av icke tandvårdsrelaterade psykologiska 

problem bland pojkarna i åldern 10-12 år. En 

annan session handlade bland annat om un- 

13

dervisning, och där rapporterade Göran 

Dahllöf om, den bland studenterna vid 

Huddingefakulteten prövade, ”loggboken” för 

kontinuerlig värdering av den egna utbildningen. 

Hela eftermiddagen fanns också möjlighet att 

studera ett 40-tal posters och, i bästa fall, 

fanns den ansvarige på plats tillgänglig för 

frågor och diskussion. Kariologi, dentala material 

och traumatologi var väl representerat. 

Här visade Anna C Dyster-Aas och Jan 

Östlund hur kariessituationen ter sig bland 8åringar 

på Irland. 

Under kvällen var vi alla inviterade av Bergen 

stad till en mottagning med tilltugg i den 

pampiga ”Haakons Hall”, vilken lät byggas av 

kung Haakon Haakonson 1247-1261, när 

Bergen utgjorde Norges ekonomiska och politiska 

centrum. Imponerade och lagom mätta 

bussades vi sen till Edvard Griegs 

”Troldhaugen”, där vi guidades och njöt en 

pianokonsert med tillhörande utsikt genom 

det stora fönstret i konsertlokalen. 

Upplägget kom igen under kongressens andra 

dag. Symposium på förmiddagen, vetenskapliga 

presentationer och posters på eftermiddagen, 

stor bankett på kvällen för de hugade. I 

fokus under symposiet stod de riktigt unga 

barnen, åldersgruppen 0-3 år. Sven Poulsen 

gav en översikt över kariesförekomst, prediktion 

och prevention. Han nämnde också föreslagna 

nya WHO-mål med inriktning på de 

unga. Minst 90 % av treåringarna bör vara 

kariesfria. Förekomsten av ECC (early childhood 

caries) varierar med olika studier - i 

Europa mellan 1 % och 12 %, Nordamerika 3 

% - 65 % och Afrika 5 % - 38 %, enligt Sven 

Poulsen. Bland de studier som refererades när 

det gällde prediktion fanns såväl Lill-Kari 

Wendts som Margaret Grindefjords avhandlingsarbeten. 

Psykologiska processer relaterade 

till ät- och sömnproblem i den aktuella 

åldersgruppen behandlades av Jim Stevenson, 

som också kommenterade det dubbelriktade 

möjliga sambandet mellan dessa störningar 

och tandhälsa. Björn Øgaard talade om amningens 

och sugvanors betydelse för bettutvecklingen, 

och Thomas Modéer samman- 


fattade de allmänsjuka barnens behov av tidigt 

och adekvat omhändertagande inom 

tandvården. Astma och diabetes ökar och man 

ser en social komponent i sjukdomsförekomsten. 

Han berörde också fetma bland barn 

som ett växande problem med relevans för 

tandvården. Vi måste, enligt Thomas Modéer, 

bli bättre på att tidigt identifiera de barn som 

av medicinska skäl har ett behov av särskilt 

omhändertagande, vilket förutsätter goda 

kontakter med barnhälsovården. I diskussionen 

efter det här symposiet hörde jag Sven 

Poulsen säga något som fastnade i mitt huvud: 

”A broader approach due to ethics is 

what differs paediatric dentistry from other 

odontological specialities.” Tänk att man kan 

säga så mycket med så få ord! 

Under eftermiddagen vandrade jag mellan 

olika sessioner för att pricka in det för mig 

mest intressanta. Till höjdpunkterna hörde en 

rapport från Carina Källeståls och medförfattares 

arbete om tandhälsobeteende och 

självförtroende bland svenska 12-åringar. Två 

posters från gruppen kring Jaap Veerkamp i 

Amsterdam behandlade barns erfarenheter av 

tandbehandling relaterat till utveckling av 

tandvårdsrädsla. 

Vi hann också med att mötas till ”Generalförsamling” 

med val i EAPD. Magne Raadal är 

nu President och Sven Poulsen valdes till 

”President-Elect”. Nästa kongress blir i 

Dublin 2002, sen har jag noterat Barcelona 

2004 och Amsterdam 2006. Kanske kan man 

hoppas på lite större grupp från Sverige vid 

dessa tillfällen, för vi var faktiskt inte så 

många på plats i vårt nordiska grannland. I 

deltagarförteckningen hittar jag knappt 30 och 

då är medföljande och företags-representanter 

inräknade. 

Tredje dagens program var ett symposium 

kring dentala erosioner – etiologi och behandling. 

En kvartett bestående av Jukka 

Meurman, Linda Shaw, Gjermund Fluge och 

Richard J Simonsen bidrog med olika aspekter 

som de presenterade på sina personliga, 

och minst sagt skilda, sätt. Patologi och etiologi 

var ämnet för Jukka Meurman, som förtäljde 

att erosion går snabbare i dentin och 

14

sannolikt även i primär emalj jämfört med 

permanent emalj. I ca 40 % är orsakerna interna, 

såsom reflux, anorexi, bulimi eller 

annan kräkning. Sura drycker och födoämnen 

är externa orsaker. Linda Shaw talade om 

förekomst av, och dietens betydelse för, erosioner 

bland 14-åringar, där de sura dryckerna 

intog en särställning. Gjermund Fluge, professor 

i pediatrik i Bergen, lärde oss en del 

om gastroesophageal reflux hos barn. Symptombilden 

varierar starkt med ät- och sömnproblem, 

kräkningar, irritabilitet, luftvägssymptom, 

smärta, anemi eller inga symptom 

alls. Slutligen uppträdde Richard J Simonsen 

med en kavalkad av bilder på restaurerade 

erosionsskador. 

Det fanns förstås mer att ta del av. Somligt 

fordrade en friare kassa, annat bara tid. Detta 


var dock en sammanfattning av mina upplevelser 

av 3 dagar med EAPD. Men, Magne 

och andra arrangerande, varför var det så 

svårt att få tag på vatten? Solen sken ju nästan 

hela tiden och värmen steg i lokalerna. Två 

gånger har jag varit i Bergen. Vid båda tillfällena 

har temperaturen legat kring 25 och 

solen tyckts ganska pålitlig! 

Mindre pålitligt var flyget. Något motorkrångel 

gjorde att vi fick lämna det bokade 

planet och efter en stunds väntan på besked 

sprida oss till andra mer eller mindre passande 

avgångar från Bergen, men det är en annan 

historia. 

Kristina Arnrup 

MEDA Resestipendium 2000 samt Arvid Syrrists rese- och 

forskningsstipendium 2000 utdelades till 

Carina Källestål, Umeå, som också reste till Bergen . . . 

Dagarna före och efter pingst var jag på två 

konferenser i Bergen, Norge tack vare 

MEDA-stipendiet 2000 samt Arvid Syrrist 

rese och forskningsstipendium 2000. Den 7- 

11 juni var det European Academy of Paediatric 

Dentistry med huvudämnena smärtsam 

tandbehandling och tandhälsa och vanor 0-3 

år. Förutom dessa huvudsymposier fanns plats 

för posterutställning och presentationer av 

aktuell forskning. I symposiet om smärtsam 

tandbehandling framkom tydligt hur olika syn 

som finns i olika länder på hur smärta vid 

tandbehandling ska hanteras. 

Min medarbetare, sociologen Lars Dahlgren 

presenterade en del resultat från vår studie 

”Utvärdering av kariesförebyggande åtgärder”. 

Hans presentation hade titeln: “Oral 

health behaviour and self-esteem in Swedish 

children.” 

Pingsthelgen blev tyvärr regnig i Bergen och 

när helgen var slut var det dags för nästa konferens, 

den första för Nordisk Epidemiologi. 

Som en av två närvarande tandläkare kändes 

det maktpåliggande att försvara odontologisk 

epidemiologi som jag försökte med en poster 

om sociala skillnader i karies incidens. Även 

här hade vi använt data från studien, ”Utvärdering 

av kariesförebyggande åtgärder”. Min 

poster hade titeln: “Socio-economic effect on 

caries. Incidence data among Swedish 12–14year-olds.” 

De stora ämnena var naturligtvis cardiovaskulär 

epidemiologi och cancer epidemiologi. 

Tre dagar av intensiva diskussioner i en 

varm nordisk atmosfär avslutade mer eller 

mindre arbetet inför sommarens ledighet. 

Carina Källestål 

15


Välkomponerat pedodontiskt smörgåsbord vid 

årets Riksstämma 

Referat av Bo Schelin, Falun 

__________________________________________________ 

SPF:s östra sektion höll i trådarna vid årets 

riksstämma. Man lyckades komponera och 

servera ett gediget innehåll både till volym 

och kvalitet. Samordningen med övriga ämnesföreningar 

var naturlig och anpassningen 

till stämmans övergripande tema "Allmän 

hälsa – Oral hälsa” fungerade utmärkt genom 

en fokusering på angelägna kostfrågor. 

Offentligt - privat 

Ett symposium som låg något vid sidan av 

huvudtemat, men ändå är mycket angeläget 

och i tiden, var ”Barntandvård både privat och 

offentligt”. Traditionellt har barntandvården i 

vårt land främst skötts i offentlig regi, men 

här har på senare år skett en politisk nyorientering 

utifrån ett valfrihetstänkande. Under 

ledning av Jüri Kurol, professor i ortodonti i 

Malmö, dryftades frågor av administrativ, 

ekonomisk och ideologisk art. Auditoriet 

deltog aktivt med frågor och inlägg. De specifika 

pedodontiaspekterna artikulerades i panelen 

främst av Agneta Robertsson, pedodontist 

i Göteborg, som bland annat poängterade 

att ”kvalitet måste få ta viss tid”! 

Oral hälsa vid patologiska kostvanor 

I ett välbesökta symposium på stämmans 

öppningsdag konstaterade moderatorn, Sven- 

Åke Lundin, att uppmärksamheten på kostfrågor 

ökar alltmer i media. Vår kunskap i 

dessa ämnen och deras förhållande till oral 

hälsa är begränsade. 

Professorn i pediatrik vid Huddinge sjukhus, 

Claude Marcus, inledde med en exposé över 

barnfetmas sociala och ekonomiska konsekvenser. 

Han avlivade också en del myter, 

som t ex den att feta småbarn blir överviktiga 

som vuxna. Majoriteten av barn, som är över- 

viktiga ända upp i 7 års ålder, blir ej överviktiga 

som vuxna. Det är troligen inte heller sant 

att fetma utvecklas främst som en följd av ett 

socialt arv. Genetiska förutsättningar väger 

tyngst i bokstavlig bemärkelse! Professor 

Marcus betonade att man bör se på barnfetma 

som en sjukdom samt att mer fakta och 

mindre tyckande är angeläget kring dessa 

problem. ”Överviktiga ungdomar äter nog 

inte så annorlunda än smala! 

Det är snarare så att har man 

genetiska förutsättningar för 

fetma, så tål man inte den 

typiska tonårskosten”! 

Cecilia Bergh, överläkare och chef för Anorexicentrum 

i Huddinge berättade att anorexia 

nervosa finns beskrivet redan på 1800-talet. 

Incidensen av både anorexia och bulimia 

nervosa liksom patologisk övervikt är stigande 

i moderna samhällen. Vid Anorexicentrum 

inriktas behandlingen i första hand 

på kognitiv beteendeterapi och resultaten är 

tämligen positiva. 85% av patienterna har 

tillfrisknat efter 2 år. Det finns flera olika 

behandlingar och resultaten kan vara goda 

utifrån olika principer. Enbart farmakologisk 

behandling har dock visat sig ge blott marginella 

effekter. 

Det föll sedan på Göran Dahllöf, pedodontiprofessor 

i Huddinge, att belysa de odontologiska 

konsekvenserna av olika kostrelaterade 

sjukdommar, främst obesitas hos barn. Data 

från en pågående studie redovisades. Ett par 

slutsatser man kunde dra av Görans framställning, 

var att tandläkaren bör våga ta en diskussion 

vid konstaterad grav övervikt hos 

barn och eventuellt remittera till lämplig specialistenhet 

samt att odontologisk kostrådgivning 

bör utvidgas till att omfatta mer än enbart 

sackarosbegränsning. 

16

Hur få barn att tycka om det dom behöver? 

På fredag kunde man få sig till livs ytterligare 

kostaspekter i symposiet: 

”Kostutveckling hos barn 

och ungdom och relationen 

till oral hälsa”. Under 

ledning av Ann-Christin 

Grevér, som är pedodontist i Uppsala, avhandlades 

detta ämne utifrån såväl beteendevetenskapliga 

som nutritionella och odontologiska 

aspekter av respektive sakkunniga, Per- 

Olow Sjödén, professor i Uppsala, Agneta 

Yngve, nutritionist i Stockholm och Christina 

Stecksén- Blicks, pedodontist i Umeå. Mot 

bakgrund av aktuella forskningsresultat presenterades 

reflexioner kring och strategier att 

påverka barns matvanor. Några citat som 

fastnade från referentens anteckningar: 

”..det viktigaste är att det är trevligt vid matbordet 

... barn associerar den emotionella 

stämningen vid matbordet med det som äts” 

(sagt av beteendevetaren) 

”..åtgärder för att ändra matvanor är effektiva 

när man kombinerar skola och lokalsamhälle 

samt naturligtvis när man involverar föräldrarna”(sagt 

av nutritionisten) 

”..för de flesta barn och ungdomar är sockerkonsumtionen 

inte en avgörande faktor för 


om karies skall utvecklas, utan endast när 

faktorer som tandborstning och fluorintag inte 

fungerar” (sagt av odontologen) 

Hur tycker du? 

I samverkan med Ortodontisektionen genomfördes 

på lördagen en mycket kliniskt-praktiskt 

inriktad session kring ämnet ”Hur tycker 

du att patienten skall behandlas”? De presenterade 

fallen var återgivna i Tandläkartidningen 

nr 12 och auditoriet hade chansen att 

medverka i diskussionen. Det är dock inte så 

lätt att mana fram en livlig allmän diskussion 

med auditoriet på stämmans sista dag. Presentationen 

var ändå värdefull och illustrerade, 

att i den praktiska kliniken, finns det 

ofta olika vägar till ett gott mål. 

Förutom symposier innehåller ju Riksstämman 

också ett antal forskningsrapporter både i 

”oral sessions” och ”posters sessions”. Omfattningen 

och ämnesbredden av dessa rapporter 

visar på en hög forskningsaktivitet 

inom det pedodontiska fältet och illustrerar 

specialitetens stora bredd. 

Vid pennan 

Bo Schelin 

17


Den 26 maj 2000 disputerade Mats Bågesund vid Karolinska Institutet på avhandlingen 

Salivary function after pediatric bone marrow 

transplantation 

Fakultetsopponent var professor Jukka Meurman, Helsingfors. Barntandläkarbladet har fått ett 

autoreferat av avhandlingen. 

I 

ntroduktionen av benmärgstransplantation 

(BMT) är en av de behandlingsmetoder 

som avsevärt förbättrat långtidsprognosen 

för många patienter med maligna, hematologiska 

och metaboliska sjukdomar. Behandling 

inför BMT med cytostatika och helkroppsbestrålning 

(TBI) orsakar ett antal långtidskomplikationer 

som är speciellt påtagliga om 

behandlingen ges till den växande individen. 

Barn som behandlats med TBI uppvisar bl.a. 

komplikationer vid pubertetsutveckling, tillväxtrubbningar, 

grå starr och neurologiska 

störningar. Till de orala långtidskomplikationerna 

hör skador på tand- och kraniofacial 

utveckling, störningar i salivsekretionen och 

förändringar i den orala mikrofloran. När det 

gäller salivfunktionen har tidigare studier på 

vuxna (Jones et al. 1992) visat nedsatt salivsekretion 

efter BMT som dock är normaliserad 

ett år efter behandlingen. Syftet med de 

aktuella studierna var (I) att klarlägga förekomsten 

av salivdysfunktion efter behandling 

med BMT före 12 års ålder, samt (II) att utreda 

vilka riskfaktorer som kan orsaka salivdysfunktion 

efter pediatrisk BMT. Vi ville 

även (III) studera förekomsten av subjektivt 

upplevd muntorrhet och dess relation till salivsekretionshastigheten 

hos långtidsöverlevande 

barn efter BMT. Syftet var vidare 

(IV) att analysera en metod för scintigrafisk 

undersökning av spottkörtlarna, och (V) att 

med spottkörtelscintigrafi studera vilka processer 

i spottkörtlarna som påverkats av behandling 

med TBI. 

Patienter och metoder 

I. I en prospektiv longitudinell studie uppmättes 

tuggstimulerad salivsekretionshastighet 

och analyserades förekomsten 

av kariogena mikroorganismer och karies 

under de första 4 åren efter BMT hos 26 

barn (ålder 9.4-16.0 år), som genomgått 

BMT före 12 års ålder. 

II. 40 tänkbara riskfaktorer för utveckling av 

salivdysfunktion, definierad som tuggstimulerad 

salivsekretionshastighet ≤0,5 

ml/min, analyserades i en multivariat logistisk 

regressionsanalys av 49 barn (ålder 

4-12 år) ett år efter pediatrisk BMT. 

III. 53 barn (ålder 5,8-21,7 år) som genomgått 

BMT före 12 års ålder och överlevt 

mer än 2 år besvarade enkät avseende 

subjektivt upplevd muntorrhet. Ostimulerad 

och stimulerad salivsekretionshastighet 

uppmättes och förändring i sekretionshastighet 

sedan föregående år beräknades. 

IV. I samband med spottkörtelscintigrafi med 

99m-technetium pertechnetat analyserades 

samband mellan scintigrafiska variabler, 

olika metoder för subtraktion av 

bakgrundsstrålning och ostimulerad 

respektive stimulerad salivsekretionshastighet 

hos 23 patienter (ålder 7.8-.27.7 år) 

behandlade för maligna, hematologiska 

och metaboliska sjukdomar. 

V. 13 patienter (ålder 7.9- 21.7 år) som överlevt 

4-12 år efter TBI och BMT före 12 

års ålder genomgick undersökning avseende 

ostimulerad och stimulerad salivsekretionshastighet 

samt spottkörtelscintigrafisk 

undersökning. 10 patienter 

(ålder 7.8- 27.7 år) undersökta strtax 

innan BMT fungerade som referensgrupp 

strax innan BMT fungerade som strax 

innan BMT fungerade som referensgrupp. 

18

Resultat 

I. De barn som ej erhållit TBI fick en 

återhämtad salivfunktion, som efter 4 år 

bedömdes normaliserad, medan de patienter 

som erhållit TBI före 12 års ålder 

uppvisade en bestående reduktion av salivsekretionen, 

vilket tyder på en permanent 

nedsatt salivfunktion hos denna patientgrupp. 

De uppvisade också förhöjda 

värden avseende streptococcus mutans 

och lactobaciller men inte mer karies än 

friska kontrollpatienter. 

II. De främsta riskfaktorerna för salivdysfunktion 

ett år efter pediatrisk BMT var 

behandling med TBI, kvinnligt kön och 

seropositivitet för 3-4 herpesvirus. Då 

samtliga dessa tre riskfaktorer var närvarande 

var risken för salivdysfunktion 

68%, medan den var endast 1% om 

samtliga tre riskfaktorer saknades. 

III. Den subjektivt upplevda muntorrheten 

var signifikant korrelerad till ostimulerad 

och stimulerad salivsekretionshastighet, 

samt försämring av sekretionen sedan 

föregående år. Den subjektivt upplevda 

muntorrheten var relaterad till patientens 

ålder, vilket tyder på att de yngre patienterna 

har svårt att uppfatta sin faktiska 

muntorrhet som något onormalt. Detta 

tydliggör behovet av kontinuerlig uppföljning 

av salivfunktionen hos dessa patienter. 

IV. Den procentuella tömningen av spottkörtlarna 

som svar på stimulering och 

ackumuleringen av den injicerade isotopen 

i spottkörtlarna efter tömningen var 

relaterade till ostimulerad och stimulerad 

salivsekretionshastighet. En tillförlitlig 

metod för reduktion av bakgrundsstrålning 

var att använda regionen ovanför 

glandula parotis för parotiskörteln och 

regionen mellan thyroidea och glandula 

submandibularis för submandibulariskörtlarna. 

V. Nedsatt förmåga att tömma spottkörtlarna 

vid stimulering (procentuell sekretion 

efter stimulering), samt långsammare 

reackumulering av 99m-technetium pertechnetat 

efter stimulerad tömning av 

spottkörtlarna konstaterades hos de långtidsöverlevande 

barn som erhållit TBI vid 


BMT jämfört med de patienter som undersöktes 

omedelbart före BMT. Funktionen 

i de stora spottkörtlarna var nedsatt 

efter TBI medan mängden körtelvävnad 

ej syntes påverkad. 

Konklusion 

TBI i samband med BMT före 12 års ålder 

ger upphov till irreversibla skador på salivkörtlarnas 

funktion. Den ostimulerade och 

tuggstimulerade salivsekretionshastigheten 

blir nedsatt vilket resulterar i en subjektivt 

upplevd muntorrhet, som är speciellt uttalad 

hos de äldre patienterna. Spottkörtlarnas förmåga 

att tömma sig som svar på smakstimulering 

försämras efter TBI, samtidigt som upptaget 

av substanser från blodet sker långsammare. 

Delarbeten 

I Dahllöf G, Bågesund M, Ringdén O. Impact 

of conditioning regimens on salivary 

function, cariesassociated microorganisms 

and dental caries in children 

treated with bone marrow transplantation. 

A four-year longitudinal study. Bone 

Marrow Transplant 1997; 20: 479-483. 

II Dahllöf G, Bågesund M, Remberger M, 

Ringdén O. Risk factors for salivary dysfunction 

in children 1 year after bone 

marrow transplantation. Eur J Cancer 

Oral Oncol 1997; 33: 327-331. 

III Bågesund M, Winiarski J, Dahllöf G. 

Subjective xerostomia in long-term surviving 

children and adolescents following 

pediatric bone marrow transplantation. 

Transplantation 2000; 69 (5): (in press) 

IV Bågesund M, Richter S, Ågren B, Dahllöf 

G. Correlation between salivary gland 

scintigraphy and salivary secretion rates 

in children and young adults treated for 

hematological, malignant and metabolic 

diseases. Dentomaxillofac Radiol 2000 

(submitted). 

V Bågesund M, Richter S, Ågren B, 

Ringdén O, Dahllöf G. Scintigraphic 

study of major salivary glands in pediatric 

bone marrow transplant recipients. 

Bone Marrow Transplant 2000 (submitted). 

19


Forskningsstipendiet år 2000 gick till Mikael 

Sonesson, Malmö, som här berättar om sin 

forskning 

Studier av de små salivkörtlarna hos barn 

O 

mfattande kunskap finns om de stora 

spottkörtlarnas funktion hos friska och 

sjuka individer. Kompositionen av 

saliven från dessa körtlar är kartlagd i detalj. 

Betydligt mindre kunskap finns om de små 

spottkörtlarna, dvs körtlar i kinder, läppar och 

gom, delvis beroende på att man tills nyligen 

haft metodologiska svårigheter att utföra mätningar 

av små vätskemängder. 

De små körtlarnas funktion anses i första hand 

vara att skydda slemhinnan. Det är t ex känt 

att de utsöndrar en rad antibakteriella substanser. 

Vidare har de små körtlarna en smörjande 

effekt, vilket med säkerhet betyder mycket för 

välbefinnandet. Ett samband mellan förekomst 

av karies och salivflöde från de små 

körtlarna har visats. 

Hos vuxna producerar de små salivkörtlarna 

ungefär 6-12% av den totala mängden saliv. 

Detta gäller både stimulerad och ostimulerad 

saliv. Vilosalivflödet från de små salivkörtlarna 

varierar. Sålunda vet man att salivflödet 

från körtlarna i kinden och på läpparna är 

större än från körtlarna i gommen. 

Den organiska sammansättningen för vilosaliv 

från de små körtlarna skiljer sig från de 

stora. Läppkörtlarna producerar bland annat 

saliv med högre koncentrationer av IgA jämfört 

med de stora körtlarna. Däremot tycks 

koncentrationen amylas och lysozym vara 

lägre. 

I samband med vissa sjukdomar har en 

minskning av salivflödet och en förändring av 

salivens sammansättning noterats från såväl 

små som stora körtlar. T ex vid Sjögren´s 

syndrom och cystisk fibros ses en minskning 

av salivsekretionen från de små salivkörtlarna. 

Utöver detta har studier av vuxna individer 

visat ett samband mellan hög kariesförekomst 

på buccalytor och låg salivsekretion 

i de små körtlarna. 

Kunskaperna om de små salivkörtlarna härrör 

sig, som framgår ovan, enbart från studier av 

vuxna individer. Inga studier av unga, växande 

individer tycks finnas. 

Mina studier fokuseras inledningsvis på 

kvantitativa analyser av de små salivkörtlarnas 

sekretionshastighet hos 3-åringar och 14åringar 

samt hos unga vuxna. Uppsamling av 

saliv sker med hjälp av pappersstrips som 

placeras i en mätapparat (Peritron 8000) med 

kapacitet att detektera mycket små vätskevolymer. 

Även körteltätheten i läpp-och kindslemhinna 

kommer att studeras i samma åldersgrupper. 

Vidare är en kvalitativ analys av 

de antibakteriella komponenterna i saliv från 

de små salivkörtlarna planerad. 

Mikael Sonesson 

Avdelningen för pedodonti 

Odontologiska fakulteten 

Malmö Högskola 

20

Anmälan sker på separat blankett. 

Sista anmälningsdag 30 mars 2001. 

Ytterligare anmälningsblanketter 

kan fås genom respektive förening. 

Konferensavgift: 3.100 kr 

Postgiro nr: 128 8957-2; 

Betalningsmottagare: 

Förening Nordiskt Vårmöte 2001 


Välkommen till Vårmöte 2001 i 

Helsingborg 26 till 28 april 

Tema: Beteende… 

Torsdag: Barn och vuxna med beteendeproblem 

– neuropsykiatriska aspekter 

Föreläsare: skådespelare Pelle Sandstrak, 

doc Peder Rasmussen, överläkare Lena Nylander, 

specialpedagog Eva Cangård, 

Fredag fm: Pedodontipatienten med 

särskilda behov – vad händer vid 20? 

Symposium med deltagare från olika nordiska 

länder. Moderator: Anna-Lena Hallonsten 

Fredag em: Kognitivt förhållningssätt i 

tandvården 

Lördag fm: Föreläsning med Bodil 

Jönsson, professor i 

rehabiliteringsteknik och författare till 

bl a boken Tio tankar om tid 

21

Information om vårmötet 


Nordiskt Vårmöte 2001 kommer att äga rum i Helsingborg den 26-28 april 2001. 

K 

ongressen är förlagd till Kongress- 

Center som ligger i stadens centrum. 

Programmet pågår 26/4 kl 8.30 till 

28/4 kl 12.00. Vi räknar med att de flesta anländer 

onsdag kväll. Det finns då möjlighet att 

uppleva det klassiska ”turandet” mellan 

Helsingborg och Helsingör. Färdbiljett samt 

öl och macka kommer att ingå i Vårmötesarrangemanget. 

Luncherna torsdag och fredag intar vi på 

Gastro som fått toppbetyg som gourmetrestaurang 

i Dagens Industri 1999. Torsdag 

kväll blir det stort kalas på Parapeten med 

utsikt över sundet. På fredagen, efter föreningsmötena 

som avslutar programmet på 

eftermiddagen, beger vi oss ut på Kullahalvön 

och avnjuter middag på Mölle Grand Hotel. 

Efter att ha lyssnat till Bodil Jönsson på lördag 

förmiddag avslutar vi Vårmötet och 

intresserade medlemmar ägnar den sista halvtimmen 

åt Generalförsamling i NFH. Vi hoppas 

att programmet ska låta lockande och vara 

möjligt att uppleva för många av våra medlemmar 

i de tre föreningar som tillsammans 

planerat och arrangerar kongressen! 

Vetenskaplig kommitté: Jan Andersson- 

Norinder, Gunilla Klingberg, Erik Lucht 

Organisationskommitté: Bitte Ahlborg, Bo 

Alborn, Ulla Hallström, Gunnel Håkansson, 

Sven-Åke Lundin, Catharina Nilsson, Helena 

Mörner, Monica Palmö. 

Logiförslag 

Organisationskommittén har kontaktat nedanstående 

hotell i Helsingborg, vilka samtliga 

ligger på gångavstånd från det centralt belägna 

KongressCenter. Vi har reserverat ett 

antal rum för ”Nordiskt Vårmöte 2001”. 

Vandrarhemmet Thalassa kan inte preliminärbokas, 

så den som vill bo där får vara ute i 

god tid. Thalassa ligger 2 km utanför city med 

utsikt över sundet. Kommunikationer finns. 

22


Hotell Enkelrum/natt Dubbelrum /natt 

Hotel Marina Plaza 1 350:- 1 550:- (Bet billigare 27-28/4) 

Hotel Mollberg 1 300:- 1 450:- (Bet billigare 27-28/4) 

Bokning till båda hotellen på tel: 042- 19 25 19. Marina Plaza har vissa rum med sundsutsikt. 

Hotell Viking 995:- 1 245:- (Evt. billigare 27-28/4) 

Tel: 042- 14 44 20 

Hotell Linnéa 795:- 

Tel: 042- 21 46 60 

Stadsmotellet 695:- 795:- 

Tel: 042- 12 79 55 

Priserna på Viking, Linnéa och Stadsmotellet är årets priser. 

Vandrarhem Dubbelrum m bad/WC Dubbelrum m WC 

Thalassa 450:- 400:- 

Tel: 042- 21 03 84 

Frukost kostar 45:-. Varierande standard på rummen. Först till kvarn! 

Gunilla Klingberg 

23 

På bilden syns Mölle Grand Hotell!


Rapporter från sektionerna 

Rapport från östra sektionen 

M 

illenniet inleddes för ÖSP´s del med 

ett årsmöte i februari. Efter avslutade 

årsmötesförhandlingar föreläste 

Kristina Arnrup, Örebro, om behandlingsproblem 

i tandvårdssituationen: ”Vad är 

kökspsykologi och vad är vetenskap”? 

Kristina beskrev på ett välstrukturerat och 

lättfattligt sätt de problem som finns i behandlingssituationen 

samt vad hon funnit i 

sina studier som till viss del förklarar problematiken. 

Därefter vidtog för styrelsen en omfattande 

planering inför årets Riksstämma. Eftersom 

årets tema var Allmän hälsa-Oral hälsa, var 

målsättningen för oss att även låta detta gå 

igen i vårt program. Vi beslutade tidigt att låta 

två huvudinriktningar speglas i symposierna; 

1) det friska barnets kost och kostutveckling 

och relationen till oral hälsa samt 

2)sambandet mellan patologiska kostvanor 

och oral hälsa. 

Det första symposiet till vilket vi engagerat 

professor PO Sjödén, Uppsala, docent Agneta 

Yngve, Karolinska Institutet i Huddinge och 

övertandläkare Christina Stecksén-Blicks 

styrdes förtjänstfullt av ÖSP´s förra ordförande 

Ann-Christin Grevér, Uppsala. I det 

andra symposiet presenterade professor 

Claude Marcus, Rikscentrum för Överviktiga 

barn, Huddinge sjukhus sina fynd avseende 

överviktiga barn. Vidare presenterade överläkare 

Cecilia Bergh, Huddinge, sina medicinska 

erfarenheter från patienter med anorexia 

eller bulimia. Professor Göran Dahllöf, 

Huddinge, berättade om den orala hälsan hos 

fr. a obesitaspatienter. Dessa presentatörer 

hölls på spåret av Sven-Åke Lundin. Symposierna 

som också refereras på annat ställe i 

Barntandläkarbladet avhölls under torsdag 

och fredag, och samlade c:a 150 åhörare var, 

vilket bedömdes vara en bra publiksiffra. 

Pedodontirapporterna, sju till antalet, avhölls i 

en fullsatt sal under fredagen under ledning av 

Margaret Grindefjord och Åsa Högström. 

Prisbelönad poster 

Till posterutställningen hade vi sju posters 

med anknytning till pedodontiområdet. Det 

för året nyinrättade Priset för Bästa Poster 

tillföll Kristina Arnrup, Örebro. Hon hade 

med sin poster: Competencies, relations and 

problems among uncooperative child dental 

patients, visat en god kvalité avseende det 

rent vetenskapliga innehållet i den presenterade 

forskningen, en bra utformning av postern 

samt en pedagogisk presentation av densamma. 

I konkurrens med 36 andra posters 

erhåller Kristina, förutom ära och berömmelse, 

även 5.000:- från Svenska Tandläkaresällskapet. 

Grattis Kristina! 

ÖSP´s styrelse vill på detta sätt tacka alla de 

som deltagit i pedodontiprogrammen på årets 

Riksstämma-symposier, föredrag, rapporter 

eller med posters. 

Fortsättningen av året skulle ha blivit tom och 

mörk om det inte är så att styrelsen för ÖSP 

redan planerat en liten ”julklapp” för sektionens 

medlemmar samt övriga intresserade 

både inom och utanför ÖSP´s region nämligen 

en halvdagskurs med efterföljande middag 

och samkväm. Tf. universitetslektor Lars 

Rundqvist, Huddinge, kommer under en eftermiddag 

i slutet av januari 2001 vid Odontologiska 

Institutionen i Huddinge att föreläsa 

över ämnet ”Slemhinneförändringar hos barn 

och ungdom - när skall jag reagera - när skall 

jag remittera”. Denna kurs hoppas vi blir lika 

matnyttig (i dubbel bemärkelse) som motsvarande 

kurs som avhölls i november förra 

året. Att under en halvdag presentera något 

som intresserar och engagerar, samt därefter 

under lättsamma former mötas över en bit mat 

och dryck har visat sig vara en bra och trevlig 

24

form av vidareutbildning och utbytande av erfarenheter. 

Intresserade kollegor är välkomna att höra av 

sig till undertecknad för att erhålla detaljer 

kring kursen. 


Rapport från Norra Sektionen 

A 

ktiviteten i den norra regionen har i år 

varit i stort sett obefintlig. Det antal 

pedodontister, som är verksamma 

norr om Dalälven, utgör en alltför ringa skara 

för att på ett naturligt sätt själva utgöra grund 

för mer omfattande aktivitet. De år riksstämmeprogrammet 

faller på vår lott, stiger 

För ÖSP genom 

Stein Björkman 

(stein.bjorkman@ofa.ki.se) 

aktiviteten givetvis och med en och annan 

kurs däremellan, torde detta vara den realistiska 

ambitionsnivån. 

Bo Schelin 

Ordf 

Rapport från Västra sektionen (VSP) 

U 

nder år 2000 har Västra Sveriges 

Pedodontisektion (VSP) haft tre 

sammankomster. Vårmötet i Göteborg 

ägde rum den 17 maj och professor Kerstin 

Strömland, som är pensionerad barnögonläkare 

på Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus, 

Göteborg föreläste om teratogena 

skador, såsom fetalt alkoholsyndrom, 

thalidomidskador (Neurosedyn) och Möbius 

syndrom. 

Vi har haft två möten under hösten. Den 6 

september var vi i Jönköping och beundrade 

de nya fina lokalerna som Odontologiska Institutionen 

i Jönköping har fått. Efter en trevlig 

rundvandring fick vi en intressant föreläsning 

av barnläkare Calle Johansson från 

Barnkliniken, Länssjukhuset Ryhov. Han föreläste 

om diabetes hos barn och ungdomar 

och vi fick en mycket intressant uppdatering 

och information om dagens diabetesforskning. 

25

Vårt årsmöte hade vi den 29 november på 

Ronald McDonald´s hus intill Drottning 

Silvias Barn och Ungdomssjukhus i Göteborg. 

Verksamhetsansvarig för Ronald 

McDonald´s hus, Maria Ericson, som även 

har varit projektledare för huset, berättade för 

oss om huset och dess verksamhet och vi fick 

verkligen njuta av att se ett mycket vackert 

och genomtänkt hus och där man fick hemkänsla 

direkt när man kom in. Ronald McDonald`s 

hus finns framför allt i USA men nu 

även på många ställen i Europa. I Sverige har 

vi förutom Göteborg ett hus i Huddinge som 

också var det första i Sverige. Ytterligare ett 

hus är nu på gång i Lund. Husen är till för 

familjer med sjuka barn som behöver behandlas 

på sjukhus som ligger en bit hem- 


Rapport från södra sektionen 

S 

ödra sektionen har när året tar slut haft 

en rad intressanta aktiviteter. Efter ett 

deltagande i symposiet ” Att arbeta med 

särskilda patientgrupper ”, vilket ordnades av 

Odontologiska Institutionen i Jönköping och 

Nordisk Förening för Handikapptandvård 

blev vi så förtjusta i Maria Winald, som förmedlade 

genom sång och musik hur det är att 

vara mamma till ett ”hjärtebarn”, att vi tog 

kontakt med henne. Det visade sig att en sjuksköterska 

på hjärtkliniken i Lund också hade 

upptäckt Maria och därmed tipsat kliniklärarna 

på vårdgymnasiet i Lund och i deras 

kurs utvecklingspsykologi deltog Maria och 

belyste hur man upplever en traumatisk kris. 

All personal på pedodontiklinikerna i Region 

Skåne deltog i detta. I maj månad hade vi en 

trevlig kväll med Svante Twetman som berättade 

hur ”Xylitolen fixar hålen”. Också ett 

mycket välbesökt arrangemang. Nu i höst 

avslutar vi med Sven Scholander som ska 

ifrån. Familjen har då möjlighet att kunna bo 

tillsammans i ett Ronald McDonald´s hus 

under barnets behandlingstid. 

Under årsmötet valde vi en ny styrelse. Till 

sekreterare valdes Annika Julihn, kassör Britt 

Alander, ledamöter Bengt-Olof Hansson, 

Agneta Robertson och Gunilla Klingberg och 

undertecknad till ordförande.Vi har haft en 

stor uppslutning på mötena under år 2000 och 

vi har planerat nästa möte till 5 februari 2001 

i Göteborg. Då skall vi bl.a. skall diskutera 

pedodontiresurser inför framtiden. 

Med bästa hälsningar 

Catharina Jacobsson 

diskutera protetiska ersättningar vid erosionsskador. 

Ett ämne som känns angeläget eftersom 

coca cola tycks breda ut sig som en löpeld. 

Dessutom hörde vi på de fantastiska 

barntandvårdsdagarna av dietisten att coca 

cola light har nästan lika lågt pH som ordinarie 

coca cola, vilket var en nyhet för mig. 

Hösten har varit mild och fin här i Skåne och 

vi har varit förskonade från de värsta regnen. I 

Trelleborg där jag befinner mig just nu (vikarie 

för Elisabeth Hägg-Fredén som guppar 

över Atlanten) har palmerna plockats in och 

julgranarna längs infarten sätts upp istället 

och välkomnar en med sina varma ljus. 

Hälsningar från oss i södra sektionen 

genom 

Margareta Borgström 

26

Stipendiater år 2000 

Acta- fond rese- och forskningsstipendium: 

Boel Jensen, Halmstad och Karin Ridell, 

Malmö 

Arvid Syrrist rese- och forskningsstipendium: 

Carina Källestål, Umeå 

MEDA-resestipendium: Carina Källestål, 

Umeå 

Stiftelsen Barntandvårdsdagars stipendium för 

nyblivna specialister: 

Mari Louise Odersjö, Göteborg 

Stiftelsen Barntandvårdsdagars stipendium för 

forskning och utveckling: 

Mikael Sonesson, Malmö 


MEDA resestipendium 2001 

MEDA Sverige AB delar årligen ut 5 000 

kronor som resestipendium för Svenska 

Pedodontiföreningens medlemmar. 

Ansökningstiden för nästa års stipendium går 

ut den 1 april 2001. Stadgar och ansökningsformulär 

där Du kan ansöka on line hittar Du 

på Svenska Pedodontiföreningens hemsida 

http://www.spf.nu under “Stipendier för 

Pedodontiföreningen.” 

Ansökningsformulär kan också rekvireras 

från och ställas till ordförande i Svenska 

Pedodontiföreningen: 


Odontologiska utbildningsenheten 

Box 1126 

701 11 Örebro 

Stipendiaterna önskas lycka till av 

redaktionen! 

27

Barntandvårdsdagar i 

Uppsala 2001 

”Förskoletandvård 

på gott och ont” 

fredagen och lördagen 

21-22 september 

2001 

Konferenscenter 

Uppsala 


Stiftelsen 

Barntandvårdsdagar 

Program 

Samarbete med Barnhälsovård 

Tandhälsovård i förskoleåldern 

Barnsjukvård och 

Barnhabilitering (prevention – 

samordning – behandling) 

Barn med uppfödnings- ät- och 

dricksvårigheter 

Barn med särskilda risker för 

allmänsjukdom och/eller 

tandsjukdom 

Förskolebarn med karies (klinik 

och praktik) 

Praktiskt omhändertagande i 

tandvårdssituationen 

(bemötande, smärtkontroll, 

sedering) 

28

Medverkande 

Överläkare Klas Sundelin 

Uppsala 

Docent Ingegerd Mejàre 

Stockholm 

Övertandläkare Lars Gahnberg 

Uppsala 

Professor Göran Dahllöf 

Stockholm 

Övertandläkare Lill-Kari Wendt 

Jönköping 

Övertandläkare Gunilla Klingberg 

Göteborg 

Logoped Lotta Sjögren 

Göteborg 

Övertandläkare Christina Stecksén- 

Blicks 

Umeå 

med flera …. 


Du som vill hänga 

med 

i utvecklingen inom 

barntandvården 

bokar redan nu in 

Barntandvårdsdagar 

i Uppsala 

21-22 september 

2001 

Annons och detaljerat 

program 

i april-numret av 

Tandläkartidningen 2001 

Svenska Pedodontiföreningen 

29

Litteraturguide 


ASDC JOURNAL OF DENTISTRY FOR CHILDREN 

No 3. May-June 2000, Vol 67 

Hicks MJ, Westerman GH, Flaitz CM, Powell GL. Surface topography and enamel-resin interface 

of pit and fissure sealants following visible light and argon laser polymerization: an in vitro 

study169-75, 160. 

Croll TP. Self-etching adhesive system for resin bonding. 176-81. 

Croll TP. Simplified resin-based composite sealant. 182-5 

O'Sullivan EA, Curzon ME. A comparison of acidic dietary factors in children with and without 

dental erosion. 186-92, 160 

Sullivan C, Schneider PE, Musselman RJ, Dummett CO Jr, Gardiner D. The effect of virtual reality 

during dental treatment on child anxiety and behavior. 193-6, 160-1. 

Worthen TB, Mueller W. Implications of parental compliance on decision making in care provided 

using general anesthesia in a low-income population. 197-9, 161. 

Koroluk LD. Dental anxiety in adolescents with a history of childhood dental sedation. 

200-5, 161 

Demographics utelämnat (se ref lista) 

Gedik R, Cimen M. Multiple taurodontism: report of case. 216-7. 

Cheng CF, Huang WH, Tsai TP, Ko EW, Liao YF. Effects of cancer therapy on dental and maxillofacial 

development in children: report of case. 218-22, 161 

ASDC JOURNAL OF DENTISTRY FOR CHILDREN 

No 4. July-August 2000, Vol 67 

Waldman HB, Swerdloff M, Perlman SP. You may be treating children with mental retardation and 

attention deficit hyperactive disorder in your dental practice. 241-5, 23 

Felicetti DM, Julliard K. Behaviors of children with and without attention deficit hyperactivity disorder 

during a dental recall visit 246-9, 231 

Connick C, Palat M, Pugliese S. The appropriate use of physical restraint: considerations. 256-62, 

231. 

Peretz B, Bimstein E. The use of imagery suggestions during administration of local anesthetic in 

pediatric dental patients. 263-7, 23 

30


Waldman HB, Swerdloff M, Perlman SP. Children with mental retardation and epilepsy: demographics 

and general concerns. 268-74, 231. 

Tsai HH. Eruption process of the second molar. 275-81, 231-2 

Boj JR and Garcia-Godoy F Multiple eruption cysts: Report of a case 

Butcher G, Crawford PJ, Turnpenny PD, Perham TG. Trifid incisors with multiple systemic findings; 

a patient in search of a diagnosis: report of case. 285-7, 232 

Aguilo L, Gandia JL. Forced eruption of a labially impacted maxillary canine with a transcoronal 

stainless wire: report of case. 288-92 

Shirley JC, Thornton JB. Oral manifestations of Langehans' cell histiocytosis: review and report of 

case. 293-6 

International Journal of Paediatric Dentistry 

No 3, September 2000, Vol 10 

Maguire A, Murray JJ, Al-Majed I. A retrospective study of treatment provided in the primary and 

secondary care services för children attending a dental hospital following crown fracture in the 

permanent dentition. 182-190. 

Robertson A, Andreasen FM, Andreasen JO, Norén JG. Long-term prognosis of crown-fractured 

permanent incisors. The effect of stage of root development and associated luxation injury. 191-199 

Boyd DH, Kinirons MJ, Gregg TA. A prospective study of factors affecting survival of replanted 

permanent incisors in children. 200-205. 

Alcaino E, Kilpatrick NM, Kingsford Smith ED. Utilization of day stay general anesthesia for the 

provision of dental treatment to children in New South Wales, Australia. 206-212. 

Roebuck EM, Evans DJP, Stirrups D, Strang R. The effect of wavelength, bandwidth, and probe 

design and position on assessing the vitality of anterior teeth with laser Doppler flowmetry. 213- 

220. 

Toole RJ, Lindsay SJE, Johnstone S, Smith P. An investigation of language used by children to 

describe discomfort during dental pulp-testing. 

Crean StJ, Sivarajasingam V, Fardy MJ. Conservative approach in the management of mandibular 

fractures in the early dentition phase. A case report and review of the literature. 229-233. 

McLaughlin PP. Degloving injury to mental protuberance: a case report. 234-236. 

Rosen D, Ardekian L, Abu El Naaj I, Fischer D, Peled M, Laufer D. Orbital infection arising from a 

primary tooth: a case report. 237-239. 

Oulis C, Berdousis E, Vadiakas G, Goumenos G. Garrés osteomyelitis of an unusual origin in an 8year 

old child. A case report. 240-244. 

31

Pediatric Dentistry 

No 4, July-August 2000, Vol22 


Farooq NS, Coll JA, Kuwabara A, Shelton P. Success rates of formocresol pulpotomy and indirect 

pulp therapy in the treatment of deep entinal caries in primary teeth. 278-86 

Flanagan MA, Barasch A, Koenigsberg SR, Fine D, Houpt M. Prevalence of oral soft tissue lesions 

in HIV-infected minority children treated with highly active antiretroviral therapies. 287-91 

Lopez L, Berkowitz RJ, Moss ME, Weinstein P. Mutans streptococci prevalence in Puerto Rican 

babies with cariogenic feeding behaviors. 299-301. 

Almeida AG, Roseman MM, Sheff M, Huntington N, Hughes CV. Future caries susceptibility in 

children with early childhood caries following treatment under general anesthesia. 302-306 

Malamed SF, Gagnon S, Leblanc D. A comparison between articaine HCl and lidocaine HCl in 

pediatric dental patients. 307-11. 

Villena RS. An investigation of the transverse technique of dentifrice application to reduce the 

amount of fluoride dentifrice for young children. 312-7. 

Liu SC, Marshall SJ, Tomar SL, Marshall GW. Microcanals of dentin associated with maxillary 

primary anterior teeth. 318-20. 

Donley CL, Nelson LP. Comparison of palatal and alveolar cysts of the newborn in premature and 

full-term infants. 321-4. 

Iben P, Kanellis MJ, Warren J. Appointment-keeping behavior of Medicaid-enrolled pediatric 

dental patients in eastern Iowa. 325-9 

Flaitz CM. Mucoepidermoid carcinoma of the palate in a child. 292-3. 

Mascarenhas AK. Risk factors for dental fluorosis: a review of the recent literature. 269-77. 

Smales RJ, Yip HK. The atraumatic restorative treatment (ART) approach for primary teeth: review 

of literature. 294-8. 

2000-12-15/ho 

32

Nr 2 - Svenska Pedodontiföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?