50+ i Europa En åldrande befolknings hälsa och ekonomi ... - SHARE

More documents

Recommendations

Info

har till exempel en äldre befolkning än i genomsnitt i Europa medan Danmark har en yngre befolkning. Vi tar bort skillnaderna i demografi genom att först beräkna effekterna av skillnader i ålders- och könsfördelningen för utnyttjandet av förtidspension. Vi beräknar sedan andelen individer med förtidspension i de olika länderna om alla länder hade samma ålders- och könsfördelning som genomsnittet av länderna i EUROPA 50+. Resultatet visas i figur 5.3. omvända. Figuren visar tydligt att effekten av skillnader i demografi inte är så stor. Italien och Spanien som är de äldsta länderna bland EUROPA 50+ länderna skulle ha en något lägre andel förtidspensionärer om deras åldersfördelning var den samma som genomsnittet. I Danmark som är det yngsta landet sker det Förändringarna är emellertid mycket små och skillnaderna i demografi kan inte förklara skillnaderna i utnyttjandet av förtidspension. Kan hälsa förklara skillnaderna i utnyttjandet av förtidspension? Nästa steg är att undersöka betydelsen av skillnader i hälsa. Hälsan skiljer så åt på många olika sätt mellan länderna. En första dimension på hälsa är självupplevd hälsa. Den självupplevda hälsan är relativt dålig i Italien och Spanien, den är bäst i Schweiz. Som diskuterats i Börsch-Supan m fl (2005) kap. 3 motsvarar inte alltid självupplevd hälsa förmågan att utföra allmänna dagliga aktiviteter som att gå eller tvätta sig. Sett i denna dimension har Tyskland störst begränsningar i hälsa och Grekland minst. En tredje och viktig dimension på hälsa är fysisk styrka, t ex greppstyrka som mättes i undersökningen. Också för detta mått finns stora variationer mellan länder. Italien och Spanien har åter sämst värden medan Tyskland och Nederländerna har bäst hälsa när den mäts med greppstyrka. En fjärde dimension är psykisk hälsa. Depression, som är en vanlig diagnos för dem med förtidspension, varierar avsevärt mellan EUROPA 50+ länderna. Spanien, Italien och Frankrike har de sämsta värdena på EURO-D 64
Figur 5.3 Predikterade andelar förtidspensionärer efter land om alla länder hade samma ålders- och könsfördelningar, i jämförelse med observerade andelar. Note: Prediktionerna är gjorda från logistiska regressioner av variabeln ’om förtidspensionär’ på demografiska variabler (ålderspolynom och dummyvariabel för kön) och hälsovariabler. depressionsskalan medan Danmark, Tyskland och Schweiz har den lägsta andelen individer med depression. Skillnader i hälsa förefaller således att vara en bra kandidat för att förklara skillnader i utnyttjande av förtidspension. Vi använder samma metod för att korrigera för skillnader i hälsa som vi gjorde för skillnader i demografi. Vi beräknar först betydelsen av hälsa för sannolikheten att utnyttja förtidspension. Sedan beräknar vi hur stor andelen individer med förtidspension hade varit i de olika länderna om hälsan enligt de fyra dimensionera vore den samma som genomsnittet för länderna i EUROPA 50+. Resultatet visas i figur 5.4. Skillnaderna i utnyttjandet av förtidspension mellan situationen med faktisk hälsa och den med hypotetiskt lika hälsa är nu tydlig. Om italienarna och 65
Page 1 and 2:
“50+ i Europa” En åldrande bef
Page 3 and 4:
”50+ i Europa” En åldrande bef
Page 5 and 6:
Förord Denna skrift presenterar pr
Page 7 and 8:
1. VARFÖR EUROPA 50+ ? 1 Axel Bör
Page 9 and 10:
Figur 1.1 Befolkningspyramider i EU
Page 11 and 12:
Urnformen kommer faktiskt att bli k
Page 13 and 14: Figur 1.4 Förväntad livslängd vi
Page 15 and 16: pensionsålder som bestäms av pens
Page 17 and 18: Figur 1.9 Andel fattiga bland dem s
Page 19 and 20: åstadkommer, nämligen förväntad
Page 21 and 22: Projektgruppen i EUROPA 50+ kommer
Page 23 and 24: Procent 0,82 0,8 0,78 0,76 0,74 0,7
Page 25 and 26: mellan de 10 länderna, med en tydl
Page 27 and 28: Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Page 29 and 30: uppvisar ganska stora inbördes ski
Page 31 and 32: Procent Procent 100 120 100 80 60 4
Page 33 and 34: s Procent 100 Procent 90 80 70 60 5
Page 35 and 36: Hälsorisker Tidigare studier har v
Page 37 and 38: Procent Procent 30 25 20 15 10 80 7
Page 39 and 40: Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20
Page 41 and 42: Procent Procent 100 70 60 50 40 30
Page 43 and 44: Fler svenska kvinnor än män uppge
Page 45 and 46: Att leva ensam eller i par Den som
Page 47 and 48: Figur 3.2 Andel en- och flergenerat
Page 49 and 50: medelhavsländerna flyttar barnen h
Page 51 and 52: Figur 3.6 Andelen mor- och farmödr
Page 53 and 54: åldersgrupp arbetade 60 procent av
Page 55 and 56: Figur 4.2. Arbetets kvalité Källa
Page 57 and 58: Den åldrande befolkningen sätter
Page 59 and 60: framförs ofta som den förändring
Page 61 and 62: igur 5.1 Andel förtidspensionärer
Page 63: Figur 5.2 Andel förtidspensionäre
Page 67 and 68: i hälsa inte är förklaringen til
Page 69 and 70: 6. INKOMSTER, FÖRMÖGENHET, KONSUM
Page 71 and 72: medianen är ett mått på inkomsts
Page 73 and 74: I figur 6.3 presenteras tre olika d
Page 75 and 76: inkomstgrupper för sammanboende re
Page 77 and 78: sparande i bank och liknande sparfo
Page 79 and 80: Dessa jämförelser har endast gäl
Page 81 and 82: mycket stor utsträckning låsta i
Page 83 and 84: så den svenska mediankonsumtionen
Page 85 and 86: När vi nu justerar för dessa skil
Page 87 and 88: och kapitalförluster har inte räk
Page 89 and 90: se efter hur många som har inkomst
Page 91 and 92: svarande som gav det första eller
Page 93 and 94: 7. Sammanfattande slutord Anders Kl
Page 95 and 96: del av förklaringen ligger i de re
Page 97 and 98: REFERENSER Aarts, L.J.M., R.V. Burk
show all

50+ i Europa En åldrande befolknings hälsa och ekonomi ... - SHARE

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?