50+ i Europa En åldrande befolknings hälsa och ekonomi ... - SHARE

More documents

Recommendations

Info

Tillgångarnas storlek I tabell 1 presenteras medianvärdena för nettoförmögenheten i varje land. Nettoförmögenheten skiljer sig ganska kraftigt åt mellan de europeiska länderna, bland vilka Schweiz har den högsta och Sverige den lägsta nettoförmögenheten. Den köpkraftsjusterade medianförmögenheten per hushåll är ca 100 000 euro i Sverige, Tyskland, Danmark, Grekland och Österrike. I Nederländerna, Frankrike, Italien och Spanien ligger den mellan 135 000 euro och 160 000 euro, medan skattningen för Schweiz är drygt 200 000 euro. Justeringen med köpkraftspariteter medför att förmögenhetsbeloppen sjunker i Sverige, Danmark och Schweiz. Detta beror på den relativt höga prisnivån i dessa länder. Motsatsen kan observeras för Spanien och Grekland, som har en lägre prisnivå är europagenomsnittet. Jämförelsen av nettoförmögenheterna visar att Sverige är ett av de fattigaste länderna i Västeuropa, vilket är lite förvånande. Låt oss därför dela upp den totala förmögenheten i finansiella och reella tillgångar. I tabell 6.1 finns medianvärdena för de finansiella tillgångarna redovisade. Enligt dessa siffror har Schweiz, Danmark, Sverige, Nederländerna samt Tyskland i nämnd ordning de högsta finansiella tillgångarna. I Grekland, Italien och Spanien har hushållen en hög mediannettoförmögenhet men mycket lite finansiella tillgångar. Ett nord/syd mönster kan skönjas. Hushållen runt Medelhavet har placerat stora delar av sin förmögenhet i reala tillgångar (framförallt i bostadsfastigheter), medan hushåll i norra Europa i större utsträckning placerat sina pengar i finansiella instrument snarare än i bostaden. Svenska hushåll har således relativt stora tillgångar i finansiella placeringar, men i jämförelse med Medelhavsländerna är nettovärdena i egna hem och andra fastigheter små. Det kan t ex bero på att fastighetspriserna är lägre i Sverige och att belåningsgraden är större. 78
Dessa jämförelser har endast gällt privata tillgångar. Svenska hushåll har dessutom stora tillgångar i form av fordringar på det allmänna pensionssystemet och de kollektiva pensionssystemen. En beräkning gjord till utredningen ”Senior 2005” som presenterades i Andersson m fl (2002) visade att värdet av dessa fordringar i genomsnitt var minst lika stora som den privata nettoförmögenheten. Liknande beräkningar har ännu inte gjorts för alla i EUROPA 50+ deltagande länder, men möjligen skulle man kunna förmoda att en sådan jämförelse skulle ge Sverige en något högre placering på en rankinglista. Tabell 6.2 Andelen hushåll som sparar i olika placeringsformer. Bankkonto ObligationerAktier Aktiefonder Bospar Kapital o. livförsäkringar Sverige 85,9 16,5 38,0 52,3 1,7 24,8 Danmark 79,1 24,0 31,6 13,6 0,9 21,5 Tyskland 86,2 11,8 12,6 13,0 20,4 28,3 Nederländerna 90,8 5,2 16,3 11,7 9,7 25,3 Frankrike 90,2 5,7 14,7 17,8 26,6 12,1 Schweiz 87,5 14,9 25,1 15,3 0,5 20,9 Österrike 73,5 6,7 5,0 5,0 39,5 21,3 Italien 54,8 10,3 4,0 6,2 0,0 6,0 Spanien 80,8 0,1 3,0 3,2 0,4 4,8 Grekland 54,7 1,1 4,7 2,0 0,0 1,8 Finansiella tillgångar och dess sammansättning Tabell 6.2 visar andel av hushållen i respektive land, som placerar i obligationer, 79
Page 1 and 2:
“50+ i Europa” En åldrande bef
Page 3 and 4:
”50+ i Europa” En åldrande bef
Page 5 and 6:
Förord Denna skrift presenterar pr
Page 7 and 8:
1. VARFÖR EUROPA 50+ ? 1 Axel Bör
Page 9 and 10:
Figur 1.1 Befolkningspyramider i EU
Page 11 and 12:
Urnformen kommer faktiskt att bli k
Page 13 and 14:
Figur 1.4 Förväntad livslängd vi
Page 15 and 16:
pensionsålder som bestäms av pens
Page 17 and 18:
Figur 1.9 Andel fattiga bland dem s
Page 19 and 20:
åstadkommer, nämligen förväntad
Page 21 and 22:
Projektgruppen i EUROPA 50+ kommer
Page 23 and 24:
Procent 0,82 0,8 0,78 0,76 0,74 0,7
Page 25 and 26:
mellan de 10 länderna, med en tydl
Page 27 and 28: Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Page 29 and 30: uppvisar ganska stora inbördes ski
Page 31 and 32: Procent Procent 100 120 100 80 60 4
Page 33 and 34: s Procent 100 Procent 90 80 70 60 5
Page 35 and 36: Hälsorisker Tidigare studier har v
Page 37 and 38: Procent Procent 30 25 20 15 10 80 7
Page 39 and 40: Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20
Page 41 and 42: Procent Procent 100 70 60 50 40 30
Page 43 and 44: Fler svenska kvinnor än män uppge
Page 45 and 46: Att leva ensam eller i par Den som
Page 47 and 48: Figur 3.2 Andel en- och flergenerat
Page 49 and 50: medelhavsländerna flyttar barnen h
Page 51 and 52: Figur 3.6 Andelen mor- och farmödr
Page 53 and 54: åldersgrupp arbetade 60 procent av
Page 55 and 56: Figur 4.2. Arbetets kvalité Källa
Page 57 and 58: Den åldrande befolkningen sätter
Page 59 and 60: framförs ofta som den förändring
Page 61 and 62: igur 5.1 Andel förtidspensionärer
Page 63 and 64: Figur 5.2 Andel förtidspensionäre
Page 65 and 66: Figur 5.3 Predikterade andelar för
Page 67 and 68: i hälsa inte är förklaringen til
Page 69 and 70: 6. INKOMSTER, FÖRMÖGENHET, KONSUM
Page 71 and 72: medianen är ett mått på inkomsts
Page 73 and 74: I figur 6.3 presenteras tre olika d
Page 75 and 76: inkomstgrupper för sammanboende re
Page 77: sparande i bank och liknande sparfo
Page 81 and 82: mycket stor utsträckning låsta i
Page 83 and 84: så den svenska mediankonsumtionen
Page 85 and 86: När vi nu justerar för dessa skil
Page 87 and 88: och kapitalförluster har inte räk
Page 89 and 90: se efter hur många som har inkomst
Page 91 and 92: svarande som gav det första eller
Page 93 and 94: 7. Sammanfattande slutord Anders Kl
Page 95 and 96: del av förklaringen ligger i de re
Page 97 and 98: REFERENSER Aarts, L.J.M., R.V. Burk
show all

50+ i Europa En åldrande befolknings hälsa och ekonomi ... - SHARE

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?