50+ i Europa En åldrande befolknings hälsa och ekonomi ... - SHARE

sett ovan, högre nettoinkomster än hushållen i Medelhavsländerna, vilket borde
leda till något större konsumtion i Skandinavien än i de sydliga länderna i stället
för tvärt om. Den förklaring som återstår är då prisskillnaderna.
Individuella skillnader i inkomst, konsumtion och förmögenhet samt
förekomst av fattigdom.
I ett internationellt perspektiv har alla i studien deltagande länder en
förhållandevis hög levnadsstandard utan utbredd fattigdom, men även inom
Europa finns det betydande skillnader i standard både mellan länder och inom
varje land. Undersökningen EUROPA 50+ ger en unik möjlighet att jämföra
inkomst-, konsumtions- och förmögenhetsskillnaderna i de deltagande länderna.
Tabell 6.4 visar s k Ginikoefficienter för nettoinkomsten, livsmedels-
konsumtionen och nettoförmögenheten. Ginikoefficienten är ett vanligt mått på
ojämnhet i inkomst och förmögenhetsfördelningar. Den antar värden mellan 0
och 100. Värdet 0 betyder att alla har lika stora inkomster (förmögenhet) och
100 att alla inkomster (förmögenhetsvärden) är koncentrerade till en enda
person. Ju större värde på Ginikoefficienten, desto större är de individuella
skillnaderna i inkomst (förmögenhet).
För att standardisera för skillnader i hushållsstorlek och hushållets
sammansättning har alla inkomst-, konsumtions- och förmögenhetsuppgifter
dividerats med OECDs ekvivalensskala. Det innebär t ex att i hushåll med två
vuxna har vi dividerat med 1.5. Varje barn som var minst 15 år räknades som
0.5 vuxna och barn under 15 år som 0.3 vuxna. För hushåll med t ex två vuxna,
ett barn över 15 år och ett under 15 år har vi således dividerat med
1.5+0.5+0.3=2.3. Vad vi studerar är inkomst (förmögenhet) per
vuxenekvivalent.
För länder som inte är med i den europeiska monetära unionen har
de nationella valutorna räknats om till euro med hjälp av köpkraftspariteter. Med
inkomst avses här hushållets sammanlagda inkomster efter skatt. Kapitalvinster
86