Läs nyhetsbrev 2012-1 - Regionförbundet Örebro
Läs nyhetsbrev 2012-1 - Regionförbundet Örebro
Läs nyhetsbrev 2012-1 - Regionförbundet Örebro
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>nyhetsbrev</strong> 1/12<br />
The Heart of Sweden logotype PANTONE 382<br />
Framtidens järnväg<br />
Stockholm–Oslo på 2 timmar 55 minuter<br />
Från Stockholm till Oslo på mindre än tre timmar i tåg. Det är det gemensamma<br />
målet för kommunerna längs E18. Den 8 februari samlades de på<br />
Karlstad CCC tillsammans med politiker och näringsliv under en konferens<br />
om framtidens järnväg.<br />
Hela 160 personer hade tagit sig till<br />
Karlstad för att diskutera framtidens<br />
järnväg mellan Oslo-Stockholm.<br />
Bland deltagarna fanns Lena Erixon,<br />
ställföreträdande generaldirektör för<br />
Trafikverket, fyra ledamöter från riksdagens<br />
trafikutskott samt flera ledande<br />
politiker och tjänstemän på regional<br />
och kommunal nivå.<br />
Dagen inleddes med att Tom Stillesby<br />
presenterade den norska höghastighetsutredningens<br />
slutsatser, och då<br />
med särskilt fokus på sträckningarna<br />
som även berör Sverige.<br />
– Vi har tittat på en rad olika<br />
alternativa sträckningar och åtgärder,<br />
både i Norge och Sverige, som skulle<br />
kunna skapa en bättre förbindelse<br />
Oslo–Stockholm, sa Tom Stillesby.<br />
Stort utbyte mellan huvudstäderna<br />
Börje Wredén presenterade Mälardalsrådets<br />
rapport om relationen mellan<br />
Stockholm och Oslo. De svenska<br />
investeringarna i Norge har tredubblats<br />
på tio år samtidigt som det under<br />
motsvarande period har skett en<br />
fördubbling av norska investeringar i<br />
Sverige. Detta visar på den ekonomiska<br />
betydelse de två huvudstäderna har för<br />
varandra.<br />
Investeringar i fysisk transportinfrastruktur,<br />
till exempel genom<br />
Regionfrågan är död – leve regionerna!?!<br />
Det gick inte att bilda en Region Mälardalen med <strong>Örebro</strong>,<br />
Västmanland och Sörmland. Låt oss trots detta blicka<br />
framåt. Vad händer nu? Sverige kommer med all sannolikhet<br />
att ha dagens karta för landstingen fram till 2019. Men<br />
tiden kommer inte att stå stilla. Skånes och Västra Götalands<br />
utveckling rullar på. Med den kraft och det ansvar de<br />
fått till den regionala politiska nivån kommer man inte att<br />
vänta in oss andra.<br />
Vi som befinner oss i de små länen/landstingen måste nu ha<br />
en diskussion om ”plan B”. Ska vi fortsätta som nu, med<br />
landsting, regionförbund och delvis länsstyrelsen som parallella<br />
organ för att driva på utvecklingen i regionen?<br />
när Det gäller länsstyrelsens roll kommer den statlige<br />
utredaren Mats Sjöstrand i slutet av året att lägga förslag<br />
som förhoppningsvis förtydligar statens mandat, i<br />
form av länsstyrelse och landshövding. En före detta<br />
landshövding har uttryckt att det är svårt att både<br />
vara ”fogde och stamhövding”. Med andra ord att<br />
både företräda statens intressen som myndighet och<br />
regionens krav på staten.<br />
Jag hoppas sJöstranD ser att det finns stora möjligheter att<br />
göra uppdragen tydligare, så att fogderollen finns i länsstyrelsen<br />
och stamhövdingerollen ges till den regionala<br />
politiken. Varför? Jo, de utvecklingsfrågor som drivs i regionen<br />
är ju resultatet av politiska prioriteringar, till exempel<br />
i den regionala utvecklingsstrategin. Medborgarna<br />
bör kunna ställa politiken till svars för dessa vägval. Och<br />
därmed är ett direktvalt parlament som landstinget en bra<br />
plattform för dessa avvägningar.<br />
örebroregionen skulle kunna få samma status som<br />
regeringen gett Skåne, Västra Götaland, Halland och<br />
Gotland. För den närmsta framtiden måste alltså kommun-<br />
och landstingspolitiker i vår region ta ställning till om man<br />
vill ta på sig denna roll också inom ramen för dagens<br />
landsting, eller om man vill fortsätta att leva med den<br />
oklarhet som råder i dag.<br />
Kontakta regiondirektör Magnus Persson<br />
Tom Stillesby, Lena Erixon och Anders Ygeman
Fortsättning: Stockholm–Oslo på<br />
2 timmar 55 minuter<br />
järnväg, ökar regioners tillgänglighet<br />
till varandra, vilket ökar förutsättningarna<br />
för markandsexpansion och ökad<br />
ekonomisk tillväxt.<br />
Lena Erixon presenterade slutsatserna<br />
i Trafikverkets kapacitetsutredning:<br />
– Ett bättre underhåll och ett mer<br />
effektivt utnyttjat system som nyckelfaktorer<br />
för framtiden.<br />
Gemensam målbild<br />
– Både Lena Erixon och Trafikutskottets<br />
ledamöter betonade vikten av en<br />
gemensam målbild för stråket Oslo-<br />
Stockholm för att förankra planering<br />
och byggande av snabb och attraktiv<br />
järnväg. Att vi lyckats samla ett så stort<br />
antal deltagare på denna konferens visar<br />
att vi är på väg mot en sådan målbild,<br />
säger Hans Bergh-Nilsson, utvecklingsledare<br />
på <strong>Regionförbundet</strong> <strong>Örebro</strong>.<br />
Konferensen anordnades av E18-<br />
gruppen tillsammans med Karlstad<br />
kommun, Region Värmland och<br />
<strong>Regionförbundet</strong> <strong>Örebro</strong>.<br />
Kontakta Hans Bergh-Nilsson,<br />
0586–611 44<br />
DN debatt om Stockholm–Oslo<br />
Tre nya satsningar på logistik<br />
Företrädare för regioner, stat, kommuner och landsting skriver på DN debatt<br />
om Stockholm–Oslo 2.55. <strong>Läs</strong> hela artikeln och ministerna svar på<br />
webben: www.dn.se/debatt. Här är inledningen:<br />
”Över en miljon flygresor per år mellan Stockholm och Oslo talar sitt tydliga<br />
språk. Det pågår ett intensivt utbyte mellan de nordiska huvudstäderna,<br />
huvudsakligen drivet av det privata näringslivet. Norge är Sveriges viktigaste<br />
handelspartner och det senaste decenniet har ländernas ömsesidiga ekonomiska<br />
utbyte utvecklats starkt, trots uteblivna satsningar på den öst-västliga<br />
infrastrukturen. I dagarna släpps en ny norsk utredning som har utvärderat<br />
olika järnvägssträckningar mellan Stockholm och Oslo. I mars presenteras<br />
utredningen för infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Vi hoppas att<br />
hon granskar den norska utredningen noga, tar över stafettpinnen och skyndsamt<br />
tillsätter en svensk utredning av de föreslagna sträckorna”<br />
<strong>Regionförbundet</strong>s styrelse har fattat beslut om tre stora logistiksatsningar.<br />
– Det är satsningar som ger fler jobb till regionen och bidrar till att vi får en mer hållbar miljö. Logistik<br />
är ett område vi prioriterat i Utvecklingsstrategi för <strong>Örebro</strong>regionen, säger Irén Lejegren (S).<br />
Projekt 1: GreCOR – En grön<br />
korridor i Nordsjöregionen<br />
Inom ramen för EU:s Nordsjöprogram<br />
(Interreg IVB) har projektet GreCOR<br />
beviljats en miljon under tre år. <strong>Regionförbundet</strong><br />
går in med 500 000 kronor.<br />
– Det gör att vi kan få del av ett<br />
större flöde av gods som ska transporteras<br />
mellan Göteborg och vår region,<br />
säger regionråd Irén Lejegren (S).<br />
I projektet GreCOR kommer Volvo<br />
att testa ny teknik i sina lastbilar.<br />
– <strong>Örebro</strong>regionen kommer att vara<br />
en viktig testplats eftersom mycket av<br />
Volvos godsflöden mellan fabrikerna<br />
i Mälarregionen hanteras här, säger<br />
Berndt Arvidsson, utvecklingsledare på<br />
regionförbundet.<br />
Berndt Arvidsson, utvecklingsledare<br />
019-602 63 27, 070-621 55 43<br />
Projekt 2: Smartare transportlösningar<br />
i den Bottniska korridoren<br />
<strong>Regionförbundet</strong> deltar i projektet ”The<br />
Bothnian Green Logistic Corridor” i<br />
Östersjöprogrammet. <strong>Regionförbundet</strong><br />
går in i projektet med 600 000 kronor.<br />
Norra Skandinavien och Barentsregionen<br />
har stora naturtillgångar. Dagens<br />
transportsystem har svårt att klara<br />
den ökade trafiken som behövs för att<br />
transportera våra råvaror och produkter<br />
ut i Europa.<br />
– Vi måste använda den infrastruktur<br />
vi har på ett smartare sätt. Det<br />
handlar till exempel om smidigare<br />
övergångar mellan lastbil och tåg men<br />
även om marknadsföring av Hallsbergs<br />
torrhamn, säger regionråd Irén Lejegren.<br />
Berndt Arvidsson, utvecklingsledare<br />
019-602 63 27, 070-621 55 43<br />
Projekt 3: Godsflöden i Östra<br />
Mellansverige<br />
I slutet av 2011 beviljades regionförbundet<br />
EU-medel från regionalfonden<br />
för att genomföra en godsflödestudie<br />
i Stockholm-Mälarregionen. Regionförbudet<br />
<strong>Örebro</strong> leder arbetet och<br />
medfinansierar med 300 000 kronor.<br />
Godstransporter blir en allt viktigare<br />
del av den regionala utvecklingen<br />
och staten har pekat ut viktiga stråk<br />
och noder för transporter av gods. Idag<br />
finns ingen samlad bild över hur godsflödena<br />
ser ut på länsnivå eller på storregional<br />
nivå, något som behövs för att<br />
kunna skapa bra planeringsunderlag<br />
för till exempel infrastrukturinvesteringar<br />
och lokalisering för näringslivet.<br />
Fredrik Idevall, utvecklingsledare<br />
019-602 63 69, 070-572 63 69
Fredagsakademin om röpen<br />
I höstas antog regionfullmäktige en regional översiktlig planering (RÖP). Temat<br />
på årets första Fredagsakademi var vilka effekter röpen får till exempel för<br />
regionens kollektivtrafik eller kommunernas fysiska planering.<br />
Stora regioner växer och orkar hävda<br />
sig i den globala konkurrensen. Det<br />
gör att allt fler väljer att bo i större<br />
städer.<br />
– Trenden har varit liknande<br />
sedan 1800-talet och självklart får det<br />
konsekvenser för hur vårt samhälle ser<br />
ut, säger Fredrik Eliasson, analytiker på<br />
<strong>Örebro</strong> läns landsting, som varit med<br />
och utvecklat röpen.<br />
I röpen har våra politiker satt mål<br />
och rekommendationer för hur vi<br />
ska planera för framtiden. Han gick<br />
igenom de tre utvecklingsområdena i<br />
planen:<br />
Regionförstoring och hållbart<br />
pendlande<br />
Hållbar tätortsutveckling och<br />
levande landsbygd<br />
Etableringslägen och transporter<br />
Kollektivtrafiken en het fråga<br />
En strategisk och gemensam utveckling<br />
av kollektivtrafiken kan minska<br />
exempelvis ingenjörsbristen i Karlskoga<br />
och få personal till vårdcentraler<br />
på landsbygden.<br />
– Det måste gå snabbt att ta sig<br />
mellan <strong>Örebro</strong> och länets kommunhuvudorter,<br />
säger Fredrik Elisasson. Där<br />
ska vi satsa på stomlinjer med snabba<br />
bussar eller tåg. Från de mindre orterna<br />
blir det närtrafik som kan anpassas<br />
efter säsong eller vara helt anropsstyrd<br />
– att bussen kommer på beställning.<br />
Stor fokus låg på hur kollektivtrafiken<br />
ska organiseras för att fler ska kunna<br />
pendla, inte bara inom länet utan<br />
även till städer utanför länsgränsen.<br />
Flera av deltagarna hade idéer om<br />
hur kollektivtrafiken kan förbättra<br />
förutsättningarna för hela länet.<br />
Samtal över en fika<br />
Efter föreläsningen diskuterade de 40<br />
deltagarna hur röpen kan användas på<br />
deras hemmaplan.<br />
Ladda ned presentationen från<br />
Fredagsakademin och röpen<br />
Regional översiktlig planering (RÖP)<br />
Röpen är en länk mellan kommunernas<br />
översiktsplaner och regionens utvecklingsstrategi.<br />
Genom att tänka i<br />
större geografiska områden öppnar<br />
sig nya möjligheter.<br />
Utvecklingsstrategi för <strong>Örebro</strong>-<br />
regionen lyfter fram vad som behöver<br />
göras, medan den regionala<br />
översiktliga planeringen visar hur<br />
den fysiska planeringen i kommunerna<br />
skulle kunna stödja genomförandet<br />
av strategin.<br />
Stomlinje<br />
Närtrafik<br />
Principer och prioriteringar för kollektivtrafiken<br />
En internationell tillväxtregion genom växande innovationskraft<br />
Den 18 januari genomfördes en regional innovationsdialog för Mälarregionen. Långsiktighet och kompetensförsörjning<br />
var två av medskicken till den nationella innovationsstrategin från de 100 deltagarna i Arboga.<br />
Regeringen tar fram en nationell<br />
innovationsstrategi med sikte på år<br />
2020. Nu ordnar näringsdepartementet<br />
regionala innovationsdialoger för<br />
att regionerna ska ge sina synpunkter.<br />
Först ut var Mälardalsregionen som<br />
visade upp en grundlig inventering av<br />
mångfalden av redan befintlig innovationskraft<br />
och innovationsmiljöer.<br />
Resultatet av dialogen, i form av<br />
konkreta förslag, kommer att sändas<br />
till Näringsdepartementet som Mälarregionens<br />
gemensamma inspel till den<br />
nationella innovationsstrategin.<br />
I sina avslutande reflektioner lade<br />
statssekreterare Marita Ljung fokus på:<br />
Långsiktighet i arbetet med<br />
innovationsstrategin<br />
Kapitalförsörjning i tidiga faser<br />
Kompetensförsörjning<br />
Samverkan mellan regional,<br />
nationell och internationell nivå.<br />
I dialogmötet deltog cirka 100<br />
representanter från de olika länen,<br />
företag, universitet och högskolor<br />
samt näringslivsaktörer, men även<br />
företrädare för kommuner och landsting.<br />
Därtill medverkade företrädare<br />
för Regeringskansliet och nationella<br />
myndigheter.<br />
Intensiv dialog i Arboga. Foto: Bo Bernerstedt
Psykiatridagen<br />
Den 27 januari genomfördes för fjärde året i rad den<br />
årliga Psykiatridagen – en samverkansdag i partnerskap<br />
vid psykisk ohälsa.<br />
”Ensam är inte stark”, så inleddes<br />
dagen av Birgitta Johansson Huuva,<br />
psykiatrichef på <strong>Örebro</strong> läns landsting.<br />
Hon gjorde en kort presentation om<br />
Samverkan i partnerskap.<br />
– Det goda mötet mellan människor<br />
är en förutsättning och det kräver<br />
ett bra samspel.<br />
Med engagemang<br />
och koordinering<br />
uppstår<br />
möjligheter och<br />
genom samsyn<br />
skapar vi förutsättningar<br />
för<br />
samarbete, säger<br />
Birgitta Johansson<br />
Huuva.<br />
Birgitta Johansson Huuva<br />
Samverkan och förståelse<br />
Berth Danermark, professor vid <strong>Örebro</strong><br />
universitet, fortsatte dagen med sin<br />
föreläsning om Samverkan som metod<br />
– en väg till ett effektivare arbete för<br />
att uppnå målsättningen att erbjuda<br />
en god vård för länets brukare. Han<br />
talade bland annat om hindrande och<br />
främjande faktorer för samverkan.<br />
– Innan samverkan kan fungera<br />
måste man ”kratta i manegen”, det vill<br />
säga identifiera de hindrande faktorerna,<br />
säger Berth Danermark.<br />
Exempel på hindrande faktorer är<br />
bristande förankring uppåt i organisa-<br />
Den 31 januari-2 februari var<br />
SMAK-projektet på studiebesök i<br />
Helsingfors.<br />
– Vi fick en inblick i hur Finland arbetar<br />
för att hjälpa personer med bland<br />
annat NPF* att komma ut i arbetslivet,<br />
berättar Susanne Rydén, som sitter i<br />
SMAK:s styrgrupp.<br />
Finland har kommit långt när det<br />
gäller att få ut personer med NPF på<br />
arbetsmarknaden. Under vistelsen i<br />
Helsingfors besökte SMAK-deltagarna<br />
bland annat Socialverket, finska<br />
motsvarigheten till socialförvaltningen,<br />
som visade hur de arbetar med frågan<br />
i kommunen.<br />
Till skillnad från Sverige har Finland<br />
tioner, avsaknad av<br />
en helhetsbild över<br />
individens situation<br />
och det faktum att<br />
ingen känner huvudansvar<br />
för samverkansfrågan.<br />
Enligt<br />
Berth Danermark<br />
är en grundläggande<br />
orsak till problemtiken<br />
den ökade sektoriseringen.<br />
– Specialiseringen gör att man<br />
måste vända sig till allt fler instanser,<br />
förklarar han.<br />
Ros-modellen<br />
Som en främjande faktor förespråkar<br />
Berth Danermark modellen ROS, som<br />
är ett samspel mellan regelverk, organisation<br />
och synsätt. Han menar att man<br />
måste skapa strukturella möjligheter<br />
där olika parter kan mötas och samverka,<br />
exempelvis genom nätverksmöten.<br />
På så vis kan det skapas samverkan<br />
med förståelse och respekt.<br />
Barn och ungas psykiska ohälsa<br />
Fredrik Lindencrona, handläggare på<br />
SKL, ställde frågan hur vi tillsammans<br />
kan stärka barn och ungas psykiska<br />
hälsa.<br />
Enligt statistik har den psykiska<br />
ohälsan bland barn och unga ökat<br />
sedan mitten av 1980-talet. Statistik<br />
SMAK-projektet på studiebesök i Finland<br />
flera olika verksamheter som samordnas.<br />
På ”Helsingfors servicecenter för<br />
arbetskraften” arbetar exempelvis en<br />
socialarbetare och en arbetsförmedlare<br />
tillsammans.<br />
Lotteri finansierar<br />
En annan skillnad är att det i Finland<br />
finns många stiftelser. Ett exempel är<br />
Vates-stiftelsen, som är en paraplyorganisation<br />
för 35 olika<br />
organisationer. Stiftelsen<br />
arbetar med övergripande<br />
utvecklingsfrågor<br />
och lobbyverksamhet<br />
och finansieras genom<br />
avkastning från spel och<br />
lotteriverksamhet.<br />
SMAK-deltagarna på studiebesök i Helsingfors.<br />
Berth Danermark föreläser om samverkan som metod.<br />
visar även hur samhällsutvecklingen<br />
påverkar den psykiska ohälsan.<br />
– Alla pusselbitar måste passa in<br />
med övriga – man kan inte bara ”fila”<br />
på sin egen bit.<br />
Lägger vi ens<br />
samma pussel?<br />
frågar Fredrik<br />
Lindencrona.<br />
På eftermiddagen<br />
berättade<br />
Erik Sjöberg,<br />
biträdande<br />
psykiatrichef<br />
på <strong>Örebro</strong> läns Fredrik Lindencrona<br />
landsting, om ett pågående arbete<br />
med att ta fram en överenskommelse<br />
om samarbete mellan landstinget<br />
och länets kommuner, när det gäller<br />
personer med psykiska funktionsnedsättningar.<br />
<strong>Läs</strong> mer om psykiatridagen och ladda<br />
ned presentationer på webben.<br />
– Vår förhoppning är att kunna<br />
bjuda våra värdar till <strong>Örebro</strong> län och<br />
visa våra olika verksamheter, avslutar<br />
Susanne Rydén.<br />
*SMAK-projektet ska kompetensutveckla<br />
personal som i sin yrkesroll<br />
hjälper personer med neuropsykiatriska<br />
funktionsnedsättningar (NPF) till<br />
arbete.
MIN-NOVATION projekt<br />
med stora miljövinster<br />
Gruvavfall är idag den största enskilda<br />
avfallstypen om man räknar i vikt. År<br />
2008 rapporterades nära 730 miljoner<br />
ton gruvavfall i EU27-området, varav Varphög vid Venafältet i Askersund.<br />
drygt 58 miljoner ton från Sverige.<br />
Återvinning av metaller och mineral ur dessa avfall sker sällan, trots att<br />
prisläget är mycket förmånligt nu. Utvinning och omarbetning av varphögar<br />
skulle dessutom kunna ge avsevärda miljövinster.<br />
– Lagstiftning har avskräckt företag från att söka tillstånd för utvinning,<br />
poängterar Stefan Sädbom, gruv- och prospekteringsgeolog på Bergskraft.<br />
I Östersjöprojektet Min-Novation arbetar regionförbundet, Bergskraft och<br />
<strong>Örebro</strong> universitet tillsammans med partner från flera länder med att lokalisera<br />
varphögar med utvinningsbara mineral och metaller, samt att hitta nya<br />
metoder för utvinning.<br />
– Vi ser företagande och utveckling av miljö- och utvinningsteknik för gruvindustrins<br />
avfall som viktiga pusselbitar i <strong>Örebro</strong>- och Bergslagsregionens<br />
framtid, säger Berndt Arvidsson, utvecklingsledare på regionförbundet.<br />
Projektets mål är att underlätta tekniköverföring mellan projektets parter<br />
och att föra ut innovationer till näringslivet så att utvinningsgraden ökar och<br />
näringslivet runt gruvavfall tar fart.<br />
Nytt steg mot en gemensam pendlarregion<br />
Beslutsfattarna i storstadsregionen med Stockholm och länen runtomkring är<br />
nu överens. Mer samarbete och nya investeringar behövs för att lösa den<br />
besvärliga situationen för vardagsresenären.<br />
– Det storregionala greppet är oerhört viktigt, säger Jonas Karlsson (S),<br />
regionstyrelsen och <strong>Örebro</strong> läns landsting. Inför förra planeringsomgången<br />
lyckades vi enas i regionen om gemensamma prioriteringar av vägar<br />
och spår. Nu är bilden mer komplex. Tyngdpunkten har förskjutits över till<br />
tågtrafiken, snarare än själva spåren. Vi måste klara att göra ett gemensamt<br />
åtagande om trafikeringen, för att kunna prata om ny infrastruktur.<br />
Ett 20-tal ledande beslutsfattare – landstingspolitiker, regionpolitiker och<br />
landshövdingar – från de sex länen, Stockholm, Uppsala, Västmanland, <strong>Örebro</strong>,<br />
Sörmland och Östergötland, har samlats för att dra upp riktlinjerna för<br />
ett förstärkt samarbete på området infrastruktur och transporter med gemensamma<br />
mål och prioriteringar.<br />
Högst på dagordningen står frågan om ett gemensamt kollektivtrafiksystem<br />
i hela regionen, med dagliga tågavgångar varje timme och förstärkning i<br />
rusningstid, smidiga byten och ett enklare biljettsystem.<br />
<strong>Örebro</strong>regionen<br />
som gott exempel<br />
<strong>Regionförbundet</strong> var med på<br />
Reglabs årskonferens och<br />
berättade om vårt arbete med att nå målen i utvecklingsstrategin.<br />
– För många är den regional utvecklingsstrategin bara en regelbok när<br />
man beviljar projektmedel, säger regiondirektör Magnus Persson. Deltagarna<br />
på vårt seminarum var imponerade över organisationen med ansvariga för<br />
varje målområde.<br />
<strong>Läs</strong> mer om Reglab och årskonferensen<br />
Kalendarium<br />
18 oktober<br />
Regionalt utvecklingsforum<br />
Nytt datum för forumet<br />
29 februari – 1 mars<br />
Gymnasieforum<br />
<strong>Örebro</strong>regionens första gymnasieforum<br />
7 mars<br />
Tillsammans bygger vi framtidens<br />
socialtjänst! Regionala dialogkonferens<br />
med Socialstyrelsen<br />
15–16 mars<br />
Regionstyrelsens internat<br />
23 mars<br />
Regional dag om infrastruktur och<br />
trafik<br />
26 mars<br />
Cykel i <strong>Örebro</strong> län<br />
En temadag med fokus på cykelfrågor.<br />
10 maj<br />
Regionalt utvärderingsforum<br />
Vilka resultat ser vi av arbetet med att<br />
förverkliga Utvecklingsstrategi för <strong>Örebro</strong>regionen?<br />
<strong>Läs</strong> mer och anmäl dig på<br />
www.regionorebro.se<br />
<strong>Regionförbundet</strong> <strong>Örebro</strong><br />
701 83 <strong>Örebro</strong><br />
Tfn: 019-602 63 00<br />
Fax: 019-18 98 29<br />
Besöksadress:<br />
Forskarvägen 1<br />
www.regionorebro.se<br />
regionorebro@regionorebro.se<br />
Organisationsnummer:<br />
222000-1867<br />
Plusgiro:<br />
43 34 15-7<br />
Redaktör Sofia Kjörk<br />
Ansvarig utgivare<br />
Magnus Persson