Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Möjligheter och utmaningar för
framtidens kompetensförsörjning
– Lokal prognos för kommunerna
Askersund, Hallsberg och Laxå
Augusti 2012
Max Jakobsson
Rapport 2012:05

Möjligheter och utmaningar för
framtidens kompetensförsörjning
– Lokal prognos för kommunerna
Askersund, Hallsberg och Laxå
Av Max Jakobsson
Regionförbundet Örebro
Rapport 2012:05
Dnr: 11-105
ISBN 978-91-980576-3-8

Förord
Den här lokala prognosen är den andra av totalt fyra stycken. Den första rapporten för
kommunerna i norra Örebro län (Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg, Nora) togs fram under
våren 2012. Under året kommer även en prognos för västra (Karlskoga, Degerfors) respektive
östra (Örebro, Kumla, Lekeberg) Örebro län att tas fram. Alla fyra prognoser bygger på
Örebro läns kompetenskarta och den regionala analysen Möjligheter och utmaningar för den
framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv.
Den här rapporten är framtagen för att ge en nulägesbeskrivning av den lokala
arbetsmarknaden i kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå. Prognosen presenterar en
nulägesbeskrivning samt en prognos för framtidens utbildningsbehov. Syftet med rapporten är
att öka kunskapen om det lokala arbetslivets utveckling samt att identifiera vilka utmaningar
och utvecklingsmöjligheter Örebroregionen står inför när det gäller kompetensförsörjningen
och matchningen på arbetsmarknaden.
Denna rapport utgör en del i arbetet med att etablera kompetensplattformar i Örebro län.
Arbetet har pågått sedan år 2010 då regionförbundet fick ett regeringsuppdrag. Det
övergripande målet är att få matchningen mellan regionens utbud och efterfrågan på
kompetens att fungera ännu bättre.
Rapporten är skriven av Max Jakobsson, fil. dr. Kulturgeografi, för Regionförbundet Örebro.
Författaren ansvarar själv för rapportens slutsatser och bedömningar.
Örebro den 15 augusti 2012
Magnus Persson
Regiondirektör

Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................... 7
Nattbefolkningens åldersstruktur .......................................................................................................... 7
Dagbefolkningens åldersstruktur .......................................................................................................... 8
Definition av sysselsättning .................................................................................................................. 8
Sysselsättningens fördelning ................................................................................................................ 9
Del 1. Prognos om kompetensbehovet till år 2023 ................................................................. 10
Pensionsavgångar .............................................................................................................................. 10
Branschsektorernas åldersstruktur ..................................................................................................... 11
Inflödesbehov till olika branschsektorer ............................................................................................. 12
Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov ....................... 15
Industribranschen ............................................................................................................................... 15
Kompetensförsörjning och samverkan med utbildningsanordnare ................................................. 17
Perspektiv på utbildningarnas innehåll ............................................................................................ 19
Jämställdhet inom industribranschen .............................................................................................. 20
Etnisk mångfald inom industrin ....................................................................................................... 22
Vård och omsorg samt skola .............................................................................................................. 23
Mångfald inom vård och omsorg samt skola ................................................................................... 25
Branschsektorerna logistik och handel ............................................................................................... 26
Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån utmaningarna och
möjligheterna i nod syd .......................................................................................................... 29
1. Den åldrande befolkningen ............................................................................................................ 29
Utmaningar för kompetensförsörjningen: den åldrande befolkningen ............................................ 29
2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden .......................................................................... 30
Utmaningar för kompetensförsörjningen: befolkningen som står utanför arbetsmarknaden .......... 31
3. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden ....................................................... 31
Utmaningar för kompetensförsörjningen: den könsmässigt och etniskt segregerade
arbetsmarknaden ............................................................................................................................ 33
4. Utbildning och matchning ............................................................................................................... 34
Utmaningar för kompetensförsörjningen: utbildning och matchning ............................................... 36
5. Pendling .......................................................................................................................................... 37
Utmaningar för kompetensförsörjningen: pendling ......................................................................... 40
Bilagor
Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn vård och omsorg i nod syd.
Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn utbildning i nod syd.
Prognos för olika yrkesgrupper inom branschsektorn industri i nod syd.
Prognos för Laxå kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom olika branschsektorer.
Prognos för Hallsbergs kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom olika branschsektorer.
Prognos för Askersunds kommun. Inflödesbehov fram till år 2023 inom olika branschsektorer.
Rapportens material och tillvägagångssätt

Figurförteckning
Figur 1. Sysselsättningens fördelning inom 13 branschsektorer i nod syd, år 2008. ........................................... 9
Figur 2. Andel (%) sysselsatta som är 50 år eller äldre fördelat på branschsektorer i nod syd, år 2008. ............. 10
Figur 3. De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod syd, år 2008. ....................... 11
Figur 4. Förändring av de sysselsattas medelålder i nod syd, år 1990-2008. .................................................. 12
Figur 5. Sysselsättningsförändring inom industri samt sjukvård/omsorg i nod syd, år 1990-2008
(Index 1990 = 100). .................................................................................................................................. 16
Figur 6. Utbildningsnivå inom industrin i nod syd, år 1990 samt 2008. ............................................................ 17
Figur 7. Andel män och kvinnor inom industrin i nod syd, år 1990-2008. ........................................................ 20
Figur 8. Storleksförändringar för olika grupper, sysselsatta inom branschsektorn industri, år 1990-2008,
Index 1990=100. ...................................................................................................................................... 23
Figur 9. Åldersfördelning bland sysselsatta inom industri och övrigt näringsliv i nod syd, år 2008. ..................... 27
Figur 10. Utbildningsnivå för sysselsatta inom logistik och handel i nod syd, år 2008. ...................................... 27
Figur 11. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod syd, år 2008. ..... 31
Figur 12. Fördelning av sysselsatta män och kvinnor inom fyra branschsektorer i nod syd, år 2008. ................. 32
Figur 13. Fördelning av män och kvinnor med olika utbildningsinriktningar inom teknik och tillverkning
respektive vård och omsorg, år 2008. ......................................................................................................... 35
Figur 14. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. ...................................................... 37
Tabellförteckning
Tabell 1. Nattbefolkning i nod syd och Örebro län, år 2011, antal. ................................................................... 7
Tabell 2. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%). ................................................ 7
Tabell 3. Dagbefolkning i nod syd samt i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år 2008. .................................. 8
Tabell 4. Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för
respektive yrkesgrupp fram till år 2023. ....................................................................................................... 13
Tabell 5. Antal samt medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod syd år 2008, samt beräkning
av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år 2023. ................................................................................ 14
Tabell 6. Sysselsättningens fördelning på branschsektorer och kommuner i nod syd, år 2008. ......................... 15
Tabell 7. Fördelning av män och kvinnor i nod syd med gymnasial och eftergymnasial utbildning mot
industri/ teknik. Nattbefolkningen (16-64 år), år 2008. ................................................................................... 21
Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom skola och omsorg i nod syd*. ................... 24
Tabell 9. Sysselsatta inom sjukvård/omsorg samt inom skolan, fördelade på kön och födelseland/region,
nod syd, år 2008. ...................................................................................................................................... 25
Tabell 10. Sysselsatta män och kvinnor inom branschsektorn logistik i nod syd, år 2008. ................................ 26
Tabell 11. Medelålder och inflödesbehov fram till år 2023 för delbranscher inom logistik i nod syd. ................... 26
Tabell 12. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%). ............................................ 29
Tabell 13. Vanligaste yrkena för män respektive kvinnor i nod syd, år 2008. ................................................... 32
Tabell 14. Sysselsättningsstatus för nattbefolkning (20-64 år) i nod syd, fördelad på födelseland/region,
år 2008. ................................................................................................................................................... 33
Tabell 15. Förankring på arbetsmarknaden för individer (20-64 år) födda utanför Norden (de fyra vanligaste
födelseländerna), år 2008. ......................................................................................................................... 33
Tabell 16. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008. ................................................ 34
Tabell 17. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020. ...................................... 34
Tabell 18. Vanliga utbildningar för kvinnor i nod syd, antal år 2008. ............................................................... 35
Tabell 19. Vanliga utbildningar för män i nod syd, antal år 2008. ................................................................... 36
Tabell 20. Dagbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. .................................................... 36
Tabell 21. In- och utpendlare i nod syd, år 2008 .......................................................................................... 37
Tabell 22. Vanligaste mottagarlänen för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. ................................... 38
Tabell 23. Mottagarkommuner för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. ............................................ 38
Tabell 24. Vanligaste yrken för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008. ................................................ 39
Tabell 25. Vanligaste yrken för inpendlare till kommunerna i nod syd, år 2008. ............................................... 39
Tabell 26. Utbildningsnivåer hos inpendlare till nod syd, år 2008. .................................................................. 39
Tabell 27. De vanligaste boendekommunerna för inpendlare till kommuner i nod syd, år 2008. ........................ 40

Inledning
Den här rapporten presenterar en kartläggning av arbetsmarknaden samt en prognos av
framtidens kompetensbehov, för kommunerna Laxå, Hallsberg och Askersund. Rapporten är
skriven dels utifrån analyser av registerdata 1 över befolkning och näringsliv, dels utifrån
intervjuer med företrädare för olika branscher i respektive kommun. Analyserna i rapporten
utgår från nattbefolkningens sysselsättning, ålders- och utbildningsstruktur samt
dagbefolkningens relation till den lokala arbetsmarknaden. Detta ger en god bild av
framtidens kompetensbehov och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod syd.
Nattbefolkningens åldersstruktur
År 2011 bodde det 32 004 personer i nod syd. Detta utgjorde cirka 11 procent av den totala
befolkningsmängden i Örebro län. De största befolkningsgrupperna var 20-44 år samt
45-64 år. I Hallsbergs kommun var skillnaden mellan grupperna 20-44 år och 45-64 år
marginell, men i Askersund och i Laxå var den äldre gruppen betydligt fler. Gruppen 20-44 år
var då cirka 1 000 individer färre än gruppen 45-64 år.
Den relativa skevheten i ålderssammansättningen indikerar att det kan uppstå brist i vissa
yrken och branscher i takt med att gruppen 45-64 år lämnar arbetsmarknaden grund av
ålderspensioner. Hur brister uppkommer beror dock på en mängd faktorer, till exempel
arbetskraftens rörlighet (pendling), branschutvecklingen, matchningen mellan arbetskraftens
kompetens och arbetsmarknadens behov samt konjunktursvägningar.
Tabell 1. Nattbefolkning i nod syd och Örebro län, år 2011, antal.
Åldersgrupper Laxå Hallsberg Askersund nod syd Örebro län
0-6 318 1 169 739 2 226 22 487
7-15 473 1 491 1 011 2 975 27 079
16-19 293 863 554 1 710 14 746
20-44 1 345 4 260 2 730 8 335 88 435
45-64 1 691 4 265 3 297 9 253 71 963
65-84 1 287 2 729 2 434 6 450 48 644
85-W 215 471 369 1 055 8 218
Totalt 5 622 15 248 11 134 32 004 281 572
Källa: SCB/rAps
Tabell 2. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%).
Åldersgrupper Laxå Hallsberg Askersund Örebro län Riket
0-6 5,7 7,7 6,6 8,0 8,3
7-15 8,4 9,8 9,1 9,6 9,5
16-19 5,2 5,7 5 5,2 5,2
20-44 23,9 27,9 24,5 31,4 32,7
45-64 30,1 28 29,6 25,6 25,5
65-84 22,9 17,9 21,9 17,3 16,1
85-W 3,8 3,1 3,3 2,9 2,7
Totalt
Källa: SCB/rAps
100 100 100 100 100
1 I bilaga 7 kan du läsa som prognosens material och tillvägagångssätt.
7

Dagbefolkningens åldersstruktur
Dagbefolkningen är den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen plus inpendlare minus
utpendlare. I nod syd är dagbefolkningens ålder generellt sett något högre än genomsnittet för
länet (tabell 3). Dock är skillnaden marginell. Medelåldern för dagbefolkningen i nod syd år
2008 var 44 år. Samma år var den genomsnittliga medelåldern för Örebro län 42 år.
Om vi antar att de sysselsatta i nod syd lämnar arbetsmarknaden vid 65-års ålder, kommer
6 686 personer behöva ersättas för att uppnå samma sysselsättningsvolym, fram till år 2023.
Mot bakgrund av denna övergripande bild kommer de följande avsnitten i rapporten ge en
mer detaljerad inblick i utmaningar för nodens framtida kompetensbehov. Bland annat
kommer analyser och prognoser för enskilda branscher och yrken att komplettera bilden.
Tabell 3. Dagbefolkning i nod syd samt i Örebro län, fördelad på
åldersgrupper, år 2008.
Andel (%) av Andel (%) av
Dagbefolkning i dagbefolkningen dagbefolkningen
Åldersgrupper nod syd (antal) i nod syd i Örebro län
16-19 1 224 7,1 8,4
20-24 1 360 7,9 8,9
25-29 1 237 7,2 8,5
30-34 1 383 8 9,4
35-39 1 602 9,3 10,5
40-44 1 953 11,3 11
45-49 1 806 10,5 9,7
50-54 1 748 10,1 9,7
55-60 1 901 11 10,1
61-65 1 743 10,1 9,1
66+
Källa: SCB/BeDa
1 294 7,5 4,6
Utifrån de sysselsattas (dagbefolkningens) ålderstruktur kan vi sedan göra uppskattningar av
hur många som kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension samt beräkna
hur många som behöver flöda in i olika yrken och branscher. 2
Definition av sysselsättning
I det statistiska materialet som ligger till grund för rapportens analyser, definieras
individernas sysselsättningsstatus utifrån tre kategorier:
(1) ”Kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i
november månad”,
(2) ”Ej kontrolluppgift i november, men någon gång under annan tid på året” samt
(3) ”Saknar kontrolluppgift”.
Den första kategorin har den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I kategori 2 finns
vanligtvis säsongsarbetare (till exempel ”sommarjobbare” eller ålderspensionärer som arbetar
2 I bilaga 7 presenteras material och metod som använts för beräkningarna.
8

tillfälligt 3 ) eller personer med andra typer tillfälliga arbeten. De som ingår i kategori 2 är
individer med en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori
1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 återfanns 83 procent (14 335 individer) i
kategori 1. De hade med andra ord kontrolluppgift för förvärvsarbete i november månad.
Samma år fanns 17 procent (2 916 individer) av de sysselsatta i nod syd i kategori 2.
En stor andel av de som har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men
inte i november, har inte blivit knutna till någon specifik bransch. Det innebär bland annat att
kategorin ”okänd” i figur 1 blir större än den skulle ha varit om endast novemberuppgiften för
sysselsättning användes. Närmare 80 procent av individerna i kategorin ”okänd” hade
kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men inte i november månad.
Sysselsättningens fördelning
Industrin är den dominerande branschsektorn gällande sysselsättningen i nod syd (figur 1).
Därefter följer branschsektorerna sjukvård och omsorg 4 , handel samt utbildning. I nod syd
utgör sysselsättningen inom industrin en större del jämfört med länet i sin helhet (18 procent).
Sysselsättningen inom sjukvård och omsorg utgör en mindre andel i nod syd än vad den gör i
länet som helhet 5 .
Figur 1. Sysselsättningens fördelning inom 13 branschsektorer i nod syd, år 2008.
Källa: SCB/BeDa
Rekreation, pers tj;
3,50%
Sjukvård, sociala tj;
12,60%
Utb, inkl. förskola;
9,10%
Off förv, försvar
mm; 2,40%
Företagstj, FoU;
6,80%
Jord, skog, fiske;
4,60%
Bank, finans, försäk;
0,40%
Post o tele; 0,40%
Okänd; 5,50%
Transport; 6,80%
I rapporten kommer fokus främst att vara på de två största branschsektorerna, industri och
sjukvård och omsorg. Men även branschsektorerna utbildning, handel samt näringar inom
logistik kommer få ett visst utrymme för mer detaljerad kartläggning och analys.
3
En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar 16-19 år, och cirka
25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre.
4
I diagram och tabeller är branschsektorn märkt Sjukvård och sociala tjänster. I löpande text skrivs dock sjukvård och omsorg.
Branschsektorn består i huvudsak av näringsgrenar inom detta verksamhetsområde. Såväl offentliga som privata utförare ingår.
5
I Örebro län står sjukvård och omsorg för 17 procent av den totala sysselsättningen.
9
Hotell o rest; 2,40%
Industri; 28,10%
Bygg; 6,10%
Handel; 11,30%

Del 1. Prognos om kompetensbehovet till år 2023
I detta avsnitt presenteras olika beräkningar om framtidens behov av inflöde av sysselsatta
för olika branschsektorer och yrken i nod syd. I bilaga 1-6 finns fler tabeller för prognoser
för olika yrkesgrupper fördelade på kommuner och branschsektorer.
Pensionsavgångar
Figur 2 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i
ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från år 2008 och 11 år från år 2012), utgör en
tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna. Endast i två branschsektorer, hotell och
restaurang samt handel, utgör arbetskraften som är 50 år eller äldre, mindre än
30 procent. Inom logistiknäringarna var andelen strax under 30 procent.
Figuren ger en bild av att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i
branschsektorer som har en stor andel personer som är över 50 år, inom de närmaste ett till
femton åren. Figuren visar dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i
åldersgrupperna under 50 år. Längre fram i rapporten kommer mer detaljerade analyser att
göras där till exempel åldersfördelningen studeras mer i detalj inom respektive branschsektor.
Figur 2. Andel (%) sysselsatta som är 50 år eller äldre fördelat på branschsektorer i nod syd, år 2008.
Okänd
Jord, skog, fiske
Rekreation, pers tj
Sjukvård, sociala tj
Utb, inkl. förskola
Off förv, försvar mm
Företagstj, FoU
Bank, finans, försäk
Post o tele
Transport
Hotell o rest
Handel
Bygg
Industri
Källa: SCB/BeDa
0 10 20 30 40 50 60 70
10

Branschsektorernas åldersstruktur
Figur 3 visar de sysselsattas åldersfördelning i nod syd. Stapeldiagrammet visar elva
åldersgrupper (kohorters) andel av den totala sysselsättningen i de tre branschsektorerna
industri, handel samt vård och omsorg.
Figur 3. De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod syd, år 2008.
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Källa: SCB/BeDa
16‐19 20‐24 25‐29 30‐34 35‐39 40‐44 45‐49 50‐54 55‐59 60‐64 65+
Inom branschsektorn industri finns de största grupperna i åldrarna 35 till 49 år. Inom
branschsektorn sjukvård och omsorg finns de största grupperna i de något äldre kohorterna,
45 till 64 år. Figur 3 visar att den enskilt största åldersgruppen inom sjukvård och omsorg är
kohorten 60-64 år. Figuren kan tolkas som att kompetensbehovet i framtiden kommer att vara
stort inom det två största branschsektorerna: industri och sjukvård och omsorg.
Åldersfördelningen inom branschsektorn handel skiljer sig tydligt år jämfört med de övriga.
Här finns den största gruppen inom kohorten 20-24 år. Även andelen inom den yngsta
gruppen, 16-19 år, är betydligt större inom handeln jämfört med de andra två andra
branschsektorerna.
Ett annat sätt att se det ökande behovet av kompetens är att titta på hur medelåldern förändras
över tid. Sett till de sysselsattas medelålder kan vi konstatera att det sker en förskjutning
uppåt i åldrarna för hela näringslivet i nod syd (se figur 4). Den högsta medelåldern finns
inom branschsektorn Utbildning, cirka 47 år (år 2008). Där det också skett en markant
ökning från 1990 fram till år 2008 6 . Den största ökningen av medelåldern sker dock inom
industrin som ökade med cirka 5,5 år mellan år 1990 och 2008.
6
Branschsektorn bank, finans och försäkring uppvisar den högsta medelålder av alla branschsektorer. År 2008 låg medelåldern i den
branschsektorn på drygt 50 år.
11
Industri
Handel
Sjukvård, sociala tj

Figur 4. Förändring av de sysselsattas medelålder i nod syd, år 1990-2008.
Medelålder (år)
49
Industri
47
45
43
41
39
37
35
Källa: SCB/BeDa
Utb, inkl. förskola
Sjukvård, sociala tj
Näringsliv tot.
år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008
Inflödesbehov till olika branschsektorer
Tabell 4 visar hur många personer som behöver komma in i respektive branschsektor fram till
år 2023 för att ersätta de som går i pension. Detta kallas i rapporten för inflödesbehov.
Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till de dominerande branschsektorerna
utbildning, industri samt vård och omsorg. Tabellen visar också att medelåldern är högst inom
branschsektorn jord, skog, fiske samt inom bank, finans och försäkring.
Vid en närmare granskning av statistiken visar det sig att en betydande andel inom
branschsektorn jord, skog och fiske är över 65 år. Detta behöver nödvändigtvis inte betyda att
inflödesbehovet är akut. Det kan hänga samman med att man kommer in i branschen (till
exempel genom att överta en gård från föräldrar) sent i arbetslivet. 7 Det kan också betyda att
man är verksam länge inom just den branschsektorn.
7
Läs mer om detta i rapporten Utmaningar och möjligheter för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv,
(Jakobsson, 2012).
12

Tabell 4. Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt
beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp fram till år 2023.
Branschsektor Medelålder
Totalt antal
sysselsatta Inflödesbehov*
Industri 42 4 853 1 595 (33 %)
Sjukvård, sociala tjänster 44 2 170 888 (41 %)
Utbildning inkl. förskola 47 1 574 760 (48 %)
Handel 39 1 945 541 (28 %)
Företagstjänster FoU 46 1 178 519 (44 %)
Transport 44 1 173 457 (39 %)
Okänd 45 941 451 (48 %)
Jord, skog, fiske 50 789 439 (56 %)
Bygg
Rekreation, personliga
41 1 052 324 (31 %)
tjänster
Offentlig förvaltning,
48 610 316 (52 %)
försvar m.m. 49 410 224 (55 %)
Hotell och restaurang 35 413 95 (23 %)
Bank, finans, försäkring 50 67 41 (61 %)
Post och tele 44 76 36 (47 %)
Totalt 44 17 251 6 686 (39 %)
Källa: SCB/BeDa. * Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå
samma volym som år 2008. Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom
branschsektorn år 2008 i parentes.
Tabell 5 (s. 14) visar hur många som behöver komma in i olika yrkesgrupper fram till år 2023
för att uppnå samma nivå som år 2008. Det är viktigt att poängtera det mycket väl kan vara så
att vissa yrkesgrupper kommer att försvinna över tid, samtidigt som nya tillkommer. Det finns
också vissa yrkesgrupper där sysselsatta kommer in sent i arbetslivet. Ett exempel är politiskt
arbete. Inom just den yrkesgruppen är medelåldern bland den högsta jämfört med andra
yrken. Detta betyder dock inte att siffrorna behöver vara särskilt alarmerande. Dock finns det
demokratiska och representativa skäl till att den höga medelåldern och bristen på unga i
denna yrkesgrupp kan vara ett problem.
13

Tabell 5. Antal samt medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod syd år 2008, samt
beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år 2023.
Antal Antal Medel-
Inflödesbehov
fram till år Inflödesbehovets
Yrkesgrupper
män kvinnor ålder
2023 * andel (%) **
Service och omsorg 385 2 498 44 1 055 37
Kontor, brevbärare m.fl. 900 913 43 564 31
Processoperatörer 1 443 482 42 558 29
Transport- och maskinförare 900 74 46 409 42
Gruv, bygg och anläggning 1 016 40 44 367 35
Jord- och skogsbruk 431 99 55 336 63
Lärare
Arbete utan krav på
262 428 49 334 48
yrkesutbildning
Annat arbete m kortare
284 534 45 329 40
högskoleutbildning 375 329 47 311 44
Metallarbetare och reparatörer 780 25 44 274 34
Tekniker och ingenjörer
Ledning stora företag och
504 76 47 222 38
myndigheter
Annat arbete med teoretisk
292 108 51 207 52
specialistkompetens
Ledning mindre företag och
152 234 50 197 51
myndigheter 160 63 51 110 49
Förskollärare
Sjuksköterskor m.
16 256 44 83 31
specialistkompetens
Sjukgymnast, tandhygienist
1 81 55 61 74
m.fl. 24 81 46 45 43
Sjuksköterskor 7 80 50 44 51
Civilingenjörer m.fl. 93 19 45 40 36
Läkare m.fl. 23 28 50 28 55
Annat hantverk och finmek.
Teoretisk specialistkompetens
36 17 48 25 47
inom teknik och data 43 11 46 21 39
Politiskt arbete 14 5 54 13 68
Lant- och skogsmästare
Specialist inom jord- och
24 1 51 12 48
skogsbruk 4 0 51 2 50
Källa: SCB/BeDa * Antal som behöver komma in fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008.
** Inflödesbehovets andel (%) av totala antalet i yrket, år 2008.
14

Del 2. Perspektiv på framtidens
kompetensförsörjning och kompetensbehov
I det här kapitlet kompletteras statistiken med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har
genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare samt med andra representanter
som alla har centrala befattningar för kompetensförsörjningen, till exempel personalchefer,
platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Detta ger en
fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv.
Industribranschen
År 2008 var industrin den största branschsektorn i nod syd. Den svarade för cirka
28 procent av den totala sysselsättningen. Omfattningen av sysselsättningen inom industrin i
Laxå kommun utmärker sig både i noden och i länet som exceptionellt stor. År 2008 stod
industrin i Laxå för över 45 procent av den totala sysselsättningen (tabell 6).
Tabell 6. Sysselsättningens fördelning på branschsektorer och kommuner
i nod syd, år 2008.
Branschsektor Laxå Hallsberg Askersund nod syd
Industri 45,6% 23,8% 24,4% 28,1%
Sjukvård, sociala tjänster 11,8% 11,2% 15,6% 12,6%
Handel 7,4% 13,9% 8,9% 11,3%
Utbildning inkl. förskola 6,5% 10,0% 9,3% 9,1%
Transport 1,9% 10,3% 3,5% 6,8%
Företagstjänster FoU 5,7% 7,2% 6,8% 6,8%
Bygg 3,7% 6,0% 7,9% 6,1%
Okänd 4,4% 6,0% 5,1% 5,5%
Jord, skog, fiske
Rekreation, personliga
3,7% 3,5% 7,2% 4,6%
tjänster 3,3% 3,2% 4,4% 3,5%
Hotell och restaurang
Offentlig förvaltning,
2,9% 1,5% 3,8% 2,4%
försvar m.m. 1,8% 2,5% 2,6% 2,4%
Post och tele 0,7% 0,4% 0,3% 0,4%
Bank, finans, försäkring
Källa: SCB/BeDa
0,4% 0,4% 0,4% 0,4%
År 1990 var 6 982 personer sysselsatta inom industrin i nod syd. Under lågkonjunkturen i
början på 1990-talet 8 minskade sysselsättningen inom industrin kraftigt. Figur 5 visar att det
sker en återhämtning från år 1993 fram till slutet av 1990-talet. Men från år 1999 vänder dock
kurvan nedåt igen. När nivån var som lägst år 2005 var sysselsättningen nere på 4 618
individer. Efter år 2005 sker en svag återhämtning fram till år 2008. Uppåtgången för
sysselsättningen inom industrin avtar dock då ännu en gång när den ny lågkonjunktur börjar
år 2008 (Lundequist, 2008).
8 I Örebro läns kompetenskarta (Lundequist, 2011) och i rapporten Utmaningar och möjligheter för framtidens kompetensförsörjning ur ett
regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) beskrivs konjunkturnedgångens (”90-talskrisen”) effekter för hela länet.
15

Figur 5. Sysselsättningsförändring inom industri samt sjukvård/omsorg i nod syd,
år 1990-2008 (Index 1990 = 100).
110
105
100
95
90
85
80
75
70
65
60
Källa: SCB/BeDa
år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008
Tillbakagången för sysselsättningen inom industrin är ett tydligt mönster under 1990- och
2000-talet. Samtidigt förändras sysselsättningen relativt drastiskt under mätperioden. På
grund av konjunkturkänsligheten inom industrin är det svårt att göra en prognos av
kompetensbehoven på längre sikt. En annan faktor som gör prognosen osäker är den
tilltagande växlingen som sker från fast anställd personal till inhyrd personal från
bemanningsföretag. Under 2000-talet kan man se en tydlig tillväxt av bemanningsföretagen.
Att mäta omfattningen av den förändringen blir dock komplicerat i en lokal prognos då
bemanningsföretagen ofta är lokaliserade till andra samt större orter i landet. Om man på
länsnivå tittar på de sysselsattas utbildningsbakgrund som finns inom bemanningsföretagen
visar det sig att cirka en fjärdedel av tillbakagången inom industrin kan beror på att
sysselsättningen har växlat över till bemanningsföretag (Jakobsson, 2012).
En annan delförklaring till minskningen av sysselsättningen inom industrin bottnar i en ökad
global konkurrens samt produktionsrationaliseringar hos industriföretagen. Företagens allt
mer specialiserade produktion har generellt lett till ett minskat personalbehov, vilket
nödvändigtvis inte behöver hänga samman med en produktionsminskning. Ofta leder istället
rationaliseringarna till en produktionsmässig ökning. Samtidigt som personalvolymerna
minskar har den allt mer rationaliserade och mer kunskapsdrivna produktionen lett till att
många företag inom industrin har svårt att få tag i rätt kompetens.
Ser man till de sysselsattas utbildning kan man se att det har skett en kontinuerlig ökning av
utbildningsnivån under 1990- och 2000-talet. Mellan åren 1990-2008 ökade andelen
högutbildade inom industrin med sex procentenheter. Även andelen med gymnasieutbildning
ökade med cirka 15 procentenheter. Den största förändringen sker bland de lågutbildade där
andelen sjönk med cirka 20 procentenheter under samma period (figur 6). Det betyder att
möjligheterna att få jobb inom industrin med endast grundskolebehörighet drastiskt har
minskat över tid.
16
Industri
Sjukvård, sociala tj
Total sys

Figur 6. Utbildningsnivå inom industrin i nod syd, år 1990 samt 2008.
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Källa: SCB/BeDa
Kompetensförsörjning och samverkan med utbildningsanordnare
Det ökande behovet av kompetens inom industrin leder till en mer eller mindre paradoxal
situation. Samtidigt som sysselsättningen minskar har företagen svårt att hitta den kompetens
de behöver. Flera av företrädarna inom industribranschen i nod syd säger i intervjuerna att det
är svårt att hitta rätt kompetens när man behöver rekrytera ny personal, särskilt vid
rekryteringar till befattningar som kräver specialkunskaper. För företagen i nod syd är
geografin en del av denna problematik:
Jag ser att det här med spetskompetensen, civilingenjörer och den typen, är
svårt för oss att attrahera. Vi har ett skapligt krig om kompetens med Örebro
[företag i Örebro]. Dagens ungdomar vill inte bo i här, de bosätter sig i
Örebro.
Några av de intervjuade berättar att rekryteringar av personer med specialistkompetens oftast
sker nationellt men ibland även internationellt. För att en sådan rekrytering ska vara möjlig
och för att personerna ska ta jobbet är goda förutsättningar för pendling ofta en avgörande
faktor då personer med sådana befattningar, i stor utsträckning, väljer att pendla 9 . De
intervjuade förklarar att rekrytering till befattningar som kräver utbildning på gymnasienivå
främst sker lokalt.
För att säkra den lokala kompetensförsörjningen och kvaliteten understryker de intervjuade
att samverkan med utbildningssidan är avgörande. Flera menar att man har ett gott samarbete
med den lokala gymnasieskolan men att man gärna ser att samarbetet utvecklas och
fördjupas. Konkreta förslag och reflektioner kring samverkan som de intervjuade tar upp är:
Vad kan vi hjälpa skolan med så att de får fler elever? Vad kan skolan göra för
att hjälpa oss att förbättra studiebesök et cetera?
9 Läs mer om pendling på s. 38.
Låg Medel Hög
17
1990
2008

Varför ska alla elever ut på praktik samtidigt? Om man sprider ut det jämnare
över terminen har företagen bättre möjlighet att hantera detta.
De intervjuade uttrycker flera synpunkter och förväntningar på gymnasieskolan och
vuxenutbildningen för den lokala kompetensförsörjningen. Samtidigt pekar ett par av de
intervjuade på att samverkan måste vara ett ömsesidigt ansvar.
Rektorn och personalen på Alléskolan är väldigt engagerade och positiva till
företagssamverkan. Sedan är det upp till oss att hjälpa till och närvara i så hög
utsträckning som möjligt. Det är en resursfråga från vår sida.
I något fall är man även kritiskt självreflekterande när det gäller den egna rollen.
Det är lätt att sitta och ha krav på skolan och alla andra som ska göra saker
och ting, men så fort det kommer till att man till exempel ska ställa upp med
praktikplats så tittar alla ner i bordet. Det håller inte. Vi måste göra det här
tillsammans.
En, i flera fall, återkommande kritik mot såväl grundskolan, gymnasieskolan och
vuxenutbildningen handlar om att flera av de intervjuade upplever en generell låg kunskap
gällande den lokala arbetsmarknaden samt om arbetet inom industrin. De efterlyser därför ett
ökat intresse för dessa frågor och en systematisk kontakt, främst med studie- och
yrkesvägledare.
Vi ser aldrig några syokonsulenter ute på arbetsplatserna. Jag begriper inte
hur man ska kunna vägleda ungdomar när man själv inte vet hur det ser på en
arbetsplats.
En av de intervjuade berättar att de haft utbildningsdagar för just studie- och yrkesvägledare.
Detta ledde till en ökad förståelse för kompetensbehoven samt för arbetet och
karriärmöjligheterna inom industrin. De anser dock att det saknas en systematik för denna typ
av kunskapsutbyte.
En intervjuad företrädare instämmer i denna bild av skolans kunskapsbrist vad gäller
arbetsmarknaden. Personen anser att kunskaperna om industrin och arbetsmarknaden i sin
helhet behöver öka generellt hos lärarna inom grund- och gymnasieskolan och inte bara hos
studie- och yrkesvägledare.
Något måste göras åt skolans eftersläpning på detta område. De ligger ständigt efter
när det gäller denna kunskap. Man behöver känna till hur industrierna ser ut, hur de
tänker och vad de säger om kunskapsbehoven. Av någon anledning har skolan en
oförmåga att hantera det.
En annan företrädare menar att skolan har en viktig uppgift i att skapa en efterfrågan på
utbildningar som matchar den lokala arbetsmarknaden. Därför är kunskapen om bland annat
industribranschen en viktig pusselbit.
Om man kan få det här med industrin synlig för eleverna och dess betydelse för
lokal arbetsmarknad. Att man sannolikt kan få jobb där efter studierna, så
skapar det motivation. Man måste se till att skapa ett begär efter utbildning mot
de sektorer där det faktiskt finns jobb.
18

Flera av de intervjuade berättar att man är orolig för vad man upplever som ett minskat
intresse bland ungdomar att söka sig till industrin. Förklaringarna till detta anser man bland
annat beror på skolans bristfälliga kunskaper om industrin. Men även att det skapas en bild, i
andra sammanhang i samhället, av industriarbetet som inte överensstämmer med hur det ser
ut inom branschen.
Ungdomarnas föräldrar har ju vuxit upp när verkstäderna var oljiga och
smutstiga, och det stämmer inte överens med dagens verkstad. Dagens verkstad
är tyst och ren och det är ett nöje att få jobba där. Bilden kan förändras genom
att man bjuder in ungdomar att titta på sådana anläggningar som finns idag.
Då kan de se, värdera och inse att det är jättefint. Då kan vi visa att det idag
inte ser ut som det gjorde förr.
Denna problematik har även förts fram i fler intervjuer med företrädare för industrin i andra
delar av länet. En djupare studie av ungdomarnas, lärarnas och studie- yrkesvägledares bild
av industrin kan inte göras i denna prognos, men det skulle självklart vara intressant och
viktigt för ett fortsatt arbete med kompetensförsörjning på det lokala planet såväl som i länet
som helhet.
Perspektiv på utbildningarnas innehåll
De intervjuade anser överlag att industriinriktade utbildningar på gymnasienivå i stort sett ger
en bra grund. Men eftersom produktionen idag är så pass specialiserad räknar man oftast med
att en internutbildning behöver ske för de som kommer in i verksamheten direkt efter skolan.
Nej, de kan inte sätta igång och jobba direkt. Det finns inte på kartan. Det tar
tid att lära upp folk här. Det är viktigt att de har den tekniska grunden att stå
på för att kunna ta till sig det vi ’klär dem med’ sen.
Citatet är, i viss utsträckning, kännetecknande för alla de intervjuades perspektiv på innehållet
och den kunskap som nya medarbetare har med sig från den gymnasiala utbildningen. Något
som två av de intervjuade menar att de saknar är att eleverna får en större kännedom om de
lokala produktionsförutsättningarna och teknikerna just i mindre industriföretag. En av
personerna menar att man kan åstadkomma detta genom ett ökat inslag av praktik och
studiebesök i utbildningen, från grundskolan till gymnasiet, där också lärandet systematiseras
på ett genomgripande sätt.
Man kunde önska att de [eleverna] hade mer kännedom om de lokala företagen
genom att man ges mer praktik under skoltid. Man ska inte bara åka och
besöka Atlas Copco och Volvo, utan även deras underleverantörer. Där kan du
se att om du läser till exempel robotteknik, eller till CNC-operatör, så handlar
det inte bara om att pressa plåt. Du måste tänka till och det krävs en grund vad
gäller materialkunskap och mätteknik. Det är ganska komplext.
I intervjuerna riktas det också viss kritik mot vad man ibland upplever som en brist på
flexibilitet och lokal anpassning inom vuxenutbildningen.
Om vi till exempel behöver en utbildning, varför kan inte Arbetsförmedlingen se
till att fixa en sådan utifrån våra behov? Där tycker jag att man kan vara lite
mer flexibel. De förhandlar fram utbildningar där de inte ens har moderna
maskiner. Det är ju skrämmande. I Örebro har de så gamla maskiner i
19

utbildningen så när de kommer ut i verkligheten så klarar de sig inte. Vi har ju
helt andra maskiner.
Jämställdhet inom industribranschen
Inom industrisektorn är dominansen av manliga sysselsatta stark. Kvinnorna utgör cirka
25 procent av de sysselsatta. Denna könsmässiga segregation är inte unik för nod syd. Samma
mönster återkommer även generellt i länet 10 .
År 2008 var cirka en fjärdedel av de sysselsatta inom industrin kvinnor. Sysselsättningen för
kvinnor har procentuellt sett minskat mer än för män mellan åren 1990-2008. Tittar man på
kvinnornas andel av sysselsättningen inom industrin över tid kan man konstatera att det inte
har hänt särskilt mycket sedan början på 1990-talet. Figur 7 visar en stabil dominans av män
där andelen ligger mellan 72 och 76 procent, under hela tidsperioden.
Figur 7. Andel män och kvinnor inom industrin i nod syd, år 1990-2008.
(%)
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Källa: SCB/BeDa
År 1990 År 1993 År 1996 År 1999 År 2002 År 2005 År 2008
Dominansen av män med industriorienterad utbildningsbakgrund är ännu mer påtaglig i
statistiken. Cirka nio procent av nattbefolkningen i nod syd som har en utbildningsbakgrund
mot teknik/industri är kvinnor. Siffran gäller för de som har gymnasial eller eftergymnasial
utbildning med inriktning mot teknik/industri.
10 I hela länet utgjorde kvinnor inom industrin cirka 24 procent.
20
Män
Kvinnor

Tabell 7 visar en könsmässig snedvridning på såväl teknik-/industriutbildningar på
gymnasienivå som på eftergymnasial nivå. För den minst representerade
utbildningsinriktningen, ”Ingenjör och civilingenjör mot kemi m.m.”, är könfördelningen
jämnast (43,5 procent kvinnor).
Tabell 7. Fördelning av män och kvinnor i nod syd med gymnasial och eftergymnasial
utbildning mot industri/ teknik. Nattbefolkningen (16-64 år), år 2008.
Utbildningsinriktning mot teknik/industri Män Kvinnor
Andel
kvinnor
Tekniskt gymnasium 656 58 8,10%
El data (gymnasial) 637 32 4,80%
Fordonsutbildning (gymnasial) 588 20 3,30%
Ingenjör och civiling.utb. mot väg vatten m.m. 37 7 15,90%
Ingenjör och civiling.utb. mot maskin, fordon m.m. 119 10 7,80%
Ingenjör och civiling.utb. mot el,data m.m. 129 13 9,20%
Ingenjör och civiling.utb. mot kemi m.m. 13 10 43,50%
Ingenjör och civiling.utb. okänd inriktning 76 12 13,60%
Källa: SCB/BeDa
Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är den könssegregerade arbetsmarknaden
problematisk då föreställningar om manligt och kvinnligt arbete utgör hinder vid
rekryteringar. Könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör
jobba med, tenderar att låsa in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. För företagare som
söker kvalificerad personal vid nyanställningar begränsas möjligheten att finna rätt personer
om han eller hon inte kan göra urval ur hela arbetskraften.
Att kvinnor är underrepresenterade inom industrin anser en av de intervjuade bero på
fördomar som gör att kvinnor inte söker sig till utbildningar som leder till industrijobb.
Personen menar att bilden av att ett industrijobb ses som manligt, tungt och smutsigt är något
som motar bort kvinnor. Han, menar att det är viktigt att förändra denna bild och rikta insatser
specifikt mot kvinnor som formar en annan bild av industriarbetet. Bland annat nämner han
teknikläger för tjejer på grundskolan och gymnasiet som en konkret insats. En annan person
menar att det över huvud taget är viktigt att visa upp att det finns kvinnor inom industrin:
Vi har varit ute mycket på skolor. Vi är med på mässor och vi är inne i
universitetsvärlden. Då är det i första hand kvinnor vi har med oss för att man
ska se att det finns kvinnor i den här branschen. Kvinnor gör också karriär. Det
finns tjejer i projektledning, inom teknik och design, chefer och allt möjligt.
I intervjuerna framkommer det också en självreflekterande kritisk syn på attityder som finns
mot kvinnor och som man menar ibland präglar den egna branschen. Inom företagen är ofta
män och kvinnor uppdelade. Ofta finns kvinnorna inom administration och inom HRavdelningar.
Representationen av kvinnor på produktionssidan är ofta låg.
Jag tror att det handlar om förutfattade meningar. Man ser inte vad kvinnor
ska göra i en verkstad.
Samtliga av de intervjuade representanterna för industrin vill att fler kvinnor söker sig till
branschen. De anser bland annat att en ökad blandning av män och kvinnor skapar positivare
21

arbetsgrupper. Det handlar om att få in andra attityder i arbetsgrupperna eller som en av de
intervjuade uttrycker, behovet av att skapa större blandning i arbetsgrupperna:
Det behöver nödvändigtvis inte vara kvinnor. Det handlar om hur vi kulturellt
beter oss. Det är andra beteenden och genus som det handlar om. I
rekryteringen idag pratar man oerhört mycket om det som man säger är social
kompetens. Man fokuserar mycket mer beteende och samarbetsförmåga och då
krävs det en blandning – att man har olika sätt att se saker på.
Etnisk mångfald inom industrin
För förvärvsarbetande utlandsfödda är industrin den vanligaste branschsektorn. De
utlandsfödda i nod syd utgör totalt nio procent av de sysselsatta inom industrin . Majoriteten
av de intervjuade uttrycker en vilja av att öka andelen utlandsfödda. Liksom när det gäller
synen på ökat inslag av kvinnor ser de flera fördelar med en ökad mångfald i arbetsgrupperna
även ur en etnisk/kulturell aspekt.
Flera av de intervjuade representanterna pratar om trösklar som de menar gör det svårt att
anställa utlandsfödda. Det handlar framför allt om bristande kunskaper i svenska språket.
Inom bland annat processindustrin menar man att det finns säkerhetsaspekter som gör att man
måste ha god förståelse för- och kunna tala svenska. Alla de intervjuade anser dock inte att
språk är ett hinder för rekrytering av utlandsfödda.
Om man tittar på våra invandrare så är de verkligen invandrare för de kan i
princip inte svenska. En av dem pratar svenska, de övriga pratar engelska eller
ungerska via Google-translate. Det fungerar alldeles utmärkt. De är
yrkesskickliga, de kan läsa en ritning, de vet vad de ska göra och är stolta över
vad de gör. Språk och härkomst har ingen betydelse.
Flera av de intervjuade personerna arbetar på ett företag som ingår i internationella koncerner
där man har en produktion som är inriktad på internationell export till olika delar av världen.
Utifrån detta säger flera att man ser en vinst i anställda personal som har en annan språklig,
och även annan kulturell-, bakgrund än svensk.
I figur 8 kan man se att kategorin ”födda i övriga länder” är den enda grupp av de sysselsatta
inom industrin som har ökat sedan år 1990. Dock är det viktigt att understryka att ökningen
sker från en låg nivå. Ökningen som sker mellan 1996 och 1999 är visserligen en fördubbling
men representerar i absoluta siffror en ökning från 182 till 467 sysselsatta.
En drastisk minskning av utomnordiskt födda sysselsatta sker sedan mellan år 1999-2002.
Vid mätperiodens slut, år 2008, hade gruppen ökat med 30 sysselsatta jämfört med år 1990.
Den grupp som minskat mest är de sysselsatta som är födda i andra nordiska länder. Detta
hänger delvis samman med att en stor andel inom denna grupp har lämnat arbetsmarknaden
på grund av ålderspension.
22

Figur 8. Storleksförändringar för olika grupper, sysselsatta inom branschsektorn industri,
år 1990-2008, Index 1990=100.
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Källa: SCB/BeDa
Födda i Sverige
Födda i Norden
Födda i Övriga
länder
år 1990 år 1993 År 1996 År 1999 År 2002 År 2005 År 2008
Vård och omsorg samt skola
År 2008 var sammanlagt 3 744 personer sysselsatta inom vård, omsorg och skola i nod syd.
Om vi räknar med att de här personerna går i pension när de är 65 år kommer drygt 44
procent, 1 648 sysselsatta, inom dessa branschsektorer att ha lämnat arbetsmarknaden år
2023. I tabell 4 (s. 13) framgår det att cirka 40 procent av arbetskraften inom vård och omsorg
behöver ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008. Det är framför allt
vårdbiträden och undersköterskor som behöver ersättas.
Intervjuerna med representanterna har inte explicit omfattat företrädare för vård och
omsorgsbranscherna. Däremot har andra företrädare för kommunerna som har mer
övergripande ansvar för näringslivskontakter och personalfrågor deltagit. I de fall som de
intervjuade har pratat om kompetensförsörjning inom vård och omsorg samt inom skola har
de framför allt tagit upp det framtida rekryteringsbehovet till den kommunala omsorgen och
äldrevården samt behov av samverkan kring lärarutbildningen för att kvalitetsutveckla
verksamheterna i grundskolan.
Representanterna i samtliga kommuner berättar i intervjuerna att de ser stora
rekryteringsbehov till omsorgen inom en snar framtid. Det finns en relativt stor medvetenhet
och god kunskap hos kommunföreträdarna om utmaningarna om vad den stigande åldern hos
natt- och dagbefolkningen innebär för vård och omsorg.
Vi är en kommun som har en ganska hög medelålder. Vi ser att nästan 30
procent av våra medarbetare idag går i pension inom en tioårsperiod. Det
största rekryteringsbehovet vi kommer ha framöver är inom kategorin
undersköterskor.
23

Tabell 8 visar bland annat att det är främst undersköterskor och vårdbiträden där det
volymmässigt största behovet finns. När det gäller rekrytering a personal till de
befattningarna finns det ytterligare en utmaning som en av de intervjuade pekar på:
Vi har två problem. Man har fattat ett principbeslut om att man ska höja
kompetensnivån så att vi bara har undersköterskor. Först ska vi alltså fylla på
kompetens så att vi växlar om till undersköterskor [kompetensutveckling för
vårdbiträden till undersköterskor] och sedan ska vi samtidigt fylla på för alla
pensionsavgångar i omsorgen. Där ser vi en ekvation som inte går ihop.
Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom skola och omsorg i nod syd*.
Yrkesgrupp Laxå Hallsberg Askersund Nod syd
Grundskollärare 17 (43 %) 80 (48 %) 53 (46 %) 150 (47 %)
Barnskötare 28 (46 %) 79 (37 %) 47 (41 %) 154 (40 %)
Undersköterskor 40 (27 %) 107 (33 %) 90 (36 %) 237 (33 %)
Vårdbiträden 53 (45 %) 117 (38 %) 126 (47 %) 296 (43 %)
Förskollärare 14 (40 %) 40 (29 %) 29 (29 %) 83 (31 %)
Källa: SCB/BeDa. * Antal som behöver komma in i yrket för att uppnå samma volym som år 2008.
Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom yrket år 2008 i parentes.
En annan dubbel utmaning finns även när det gäller förskolan. Flera kommuner är inne i en
uppväxling av kompetensnivå från barnskötare till förskollärare. Tabell 8 kan man se att det
är betydligt fler barnskötare än förskollärare som kommer att behöva ersättas. Precis som att
inflödesbehovet av vårdbiträden till största del handlar om inflödesbehov av undersköterskor,
handlar inflödesbehovet av barnskötare till stor del om ett inflödesbehov av förskollärare.
Uppväxlingen från barnskötare till förskollärare betyder att andelen högskoleutbildade
kommer att behöva öka i kommunerna. Kommunerna, som har det dominerande
huvudmannaskapet för förskola och skola, ser detta som en kvalitetsförstärkning av
verksamheterna. Dock är man i flera fall kritisk till såväl innehållet i lärarutbildningen som
till samverkan mellan lärarutbildningen och skolan.
De borde ha mer kontakt med oss här ute i verkligheten. Att de tänker mer på
vad vi på arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar. Där tycker jag att universitetet
kunde vara bättre att samarbeta med oss. När det gäller lärarutbildningen
tycker jag att sådant som till exempel läs- och skrivinlärning varit katastrofalt
dåligt. Även bland nyexaminerade lärare som har läst och ska undervisa i
samhällskunskap har jag sett brister. De vet till exempel inte hur en kommunal
verksamhet styrs. De vet inte skillnaden på tjänstemän och förtroendevaldas
roller.
Flera av de kommunala företrädarna uttrycker även en viss oro för vuxenutbildningen, men
lyfter samtidigt fram Cityakademin och Örebro business region, BRO 11 , som man tror
kommer att utvecklas till en viktig arena för kompetensutvecklingen i hela länet.
Man hade ett flyt då det här kunskapslyftet kom in i bilden, men det har ju mer
eller mindre försvunnit med tiden. Vi har i och för sig ett lärcentrum några
11 BRO är ett partnerskap mellan flertalet kommuner i Örebro län, och ska utveckla det näringslivsfrämjande arbetet i regionen. BRO ska
göra näringslivsarbetet mer effektivt, arbeta för ökad samverkan mellan regionens kommuner och stärka kommunernas näringslivsarbete,
framförallt när det gäller etableringar och investeringar.
24

timmar i veckan, men det är ju mer gymnasieungdomar som använder det för
distansläsning. […] Jag tror på det här som händer med Cityakademin och
BRO, att det kommer att bli någonting som blir bra för hela regionen. Det
samarbetet tror jag vi är beroende av i framtiden om vi ska klara allt det här.
Jag tycker att ansatsen med BRO är viktig. Istället för att var och en av
kommunerna försöker själva efter bästa förmåga är det bättre att gå samman
och ta ett regionalt perspektiv.
Även när det gäller vuxenutbildningen riktas det en del kritik mot lärarutbildningen där man
också upplever en bristande samverkan med utbildningsanordnare inom lärarutbildning.
Nu ska jag vara riktigt ärlig. Jag tycker att det varit ett jätteproblem att till
exempel påverka lärarutbildning kring yrkesgymnasiet. I den inriktningen
måste det ingå en typ av kompetens som grundar sig på en noggrann och
aktuell bild av samhället. Sedan finns det en massa önskemål som gäller rent
metodologiska frågor som jag inte tycker har fått något genomslag. Jag tycker
att universitetet befinner sig i en akademisk bubbla och lever sitt eget liv. Det
vet jag att jag inte är ensam om att tycka. Jag är väldigt kritisk eftersom
lärarutbildningen är oerhört viktig.
Mångfald inom vård och omsorg samt skola
De intervjuade har inte tagit upp snedfördelningen mellan män och kvinnor inom
vård/omsorg samt skola som ett explicit problem. Tabell 9 visar dock att såväl vård/omsorg
som skola är två tydliga könssegregerade branschsektorer. Över 90 procent av de sysselsatta
inom vård/omsorg och skola är kvinnor. Inom förskolan finns det en kraftig könsmässig
obalans. Inom yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare är 94 procent kvinnor.
Inom vård/omsorg är genomsnittet för utlandsfödda högre än genomsnittet andelen i det
övriga näringslivet. Det är framför allt inom yrkesgrupperna vårdbiträden och
undersköterskor som vi finner de utlandsfödda. Däremot är representationen av utlandsfödda
inom skolan jämförelsevis låg. Lägst representation finns inom gruppen barnskötare där
knappt två procent är utlandsfödda.
Tabell 9. Sysselsatta inom sjukvård/omsorg samt inom skolan, fördelade på kön och
födelseland/region, nod syd, år 2008.
Branschsektor/
yrkesgrupp Män Kvinnor
Svensk-
födda
25
Födda i annat
nordiskt land
Födda utanför
Norden
Utbildning inkl.
förskola
Sjukvård, sociala
23,4% 76,6% 94,5% 1,8% 3,6%
tjänster 8,5% 91,5% 91,4% 2,6% 6,0%
Grundskollärare 26,9% 73,1% 95,3% 1,2% 3,4%
Barnskötare 5,9% 94,1% 96,4% 1,8% 1,8%
Undersköterskor 2,80% 97,2% 93,4% 2,6% 4,0%
Vårdbiträden 8,8% 91,2% 90,5% 2,3% 7,2%
Förskollärare
Källa: SCB/BeDa
5,9% 94,1% 94,1% 2,6% 3,3%

Branschsektorerna logistik och handel
För branschsektorn logistik har ett antal delbranscher inom transport och
partihandel/lagerhållning aggregerats (tabell 10). Totalt var 2 292 personer sysselsatta inom
logistik i nod syd, år 2008. Det motsvarar cirka 17 procent av länets totala sysselsättning
inom logistikbranschen. Sett till hela näringslivets sysselsättning är det cirka 11 procent.
På kommunnivån finns drygt 59 procent av länets sysselsättning inom logistik i Örebro
kommun. Örebro kommun har därmed en tydlig dominerande position i länet. Hallsbergs
kommun har också en framskjuten position i jämförelse inom länet. År 2008 återfanns cirka
14 procent av sysselsättningen inom logistiksektorn i Hallsbergs kommun. Om man bortser
från Örebro kommun och jämför nod syd med övriga länet finns drygt 70 procent av
sysselsättningen inom logistik i nod syd.
Logistiksektorn är precis som industrin en manligt dominerad branschsektor. Den kvinnliga
andelen utgör cirka 26 procent av de sysselsatta. Den jämnaste könfördelningen finns inom
delbranscherna järnväg/persontrafik (40,6 procent kvinnor) samt inom post, bud och
tidningsdistribution (50,8 procent kvinnor).
Tabell 10. Sysselsatta män och kvinnor inom branschsektorn logistik
i nod syd, år 2008.
Logistikbranscher Män Kvinnor Totalt
Partihandel 777 302 1 079
Järnväg_persontrafik 120 82 202
Järnväg_gods 376 128 504
Taxiverksamhet 49 13 62
Linjebuss 34 6 40
Annan_landtrsp_passagerare 18 5 23
Vägtransport_gods 247 24 271
Post_bud_tidningsdistribution 31 32 63
Övrigt inom logistik 35 13 48
Totalt
Källa: SCB/BeDa
1 687 605 2 292
I tabell 11 har partihandeln samt branscher inom järnväg lyfts fram för att det ska vara möjligt
att se en prognos för framtidens inflödesbehov av arbetskraft. Tabellen visar att järnväg och
övrig logistik har en betydligt högre medelålder samt att inflödesbehovet, andelsmässigt, är
betydligt större i dessa delbranscher än inom partihandeln.
Tabell 11. Medelålder och inflödesbehov fram till år 2023 för delbranscher
inom logistik i nod syd.
Inflödesbehov fram Inflödesbehov fram till
Medelålder till år 2023, antal år 2023, andelar (%)
Partihandel 38 år 205 19,4
Järnväg 43 år 228 32,3
Övrig logistik
Källa: SCB/BeDa
45 år 217 40,9
26

Figur 9 visar att en betydligt mindre andel av sysselsättningen finns i de äldsta åldrarna samt
att sysselsättningen är mer jämnt spridd i de produktiva åldrarna i jämförelse med det övriga
näringslivet. Inom de olika delbranscherna inom logistiksektorn skiljer sig åldersstrukturen åt.
Den betydligt yngre åldersstrukturen skiljer också logistikbranschen från det övriga
näringslivet.
Figur 9. Åldersfördelning bland sysselsatta inom industri och övrigt näringsliv
i nod syd, år 2008.
25,00%
20,00%
15,00%
10,00%
5,00%
0,00%
Källa: SCB/BeDa
Ser man till den generella utbildningsnivån bland de sysselsatta inom logistiksektorn ligger
tyngdpunkten på medelnivå, det vill säga gymnasieutbildning. I figur 10 kan vi se att
logistiknäringarna har en längre andel högutbildade i jämförelse med övrigt näringsliv.
Andelen lågutbildade är också lägre i jämförelse med det övriga näringslivet.
Figur 10. Utbildningsnivå för sysselsatta inom logistik och handel i nod syd, år 2008.
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Källa: SCB/BeDa
16‐19 20‐24 25‐29 30‐34 35‐39 40‐44 45‐49 50‐54 55‐64 65+
27
Logistik
Övrigt_näringsliv
Logistik
Handel
Övrigt_näringsliv
Låg Medel Hög

Utifrån intervjuerna med företrädarna inom logiskbranscherna kan man sammanfattningsvis
säga att de flesta nöjda med den samverkan som finns mellan kommunerna och
utbildningsanordnarna. Dock ser man gärna att samverkan förstärks. Man uttrycker också
förhoppningar om stärkta satsningar på utbildningar med inriktning på logistik i länet, såväl
på gymnasial som på eftergymnasial nivå.
Det som Örebroregionen gör, inom logistikregionen, är jätteviktigt. Får vi
attraktiva utbildningar, vilket jag hoppas att vi får på både universitets- och
gymnasienivå, vore det mycket bra. Vi är verkligen med på tåget på
utbildningssidan med samarbete både med universitetet och gymnasiet. Det
tycker jag känns väldigt spännande.
Det finns ingen grundläggande logistikutbildning idag. Det vore bra för alla
personalkategorier, ekonomer, hr-personal med flera för att förstå hela flödet
och sin egen del i detta. Det är väl det som är önskvärt, att få en allmän
utbildning.
Handeln är den tredje största branschsektorn i nod syd. Åldersstrukturen inom handeln är
relativt ung bland de sysselsatta (se figur 3 s. 11). Detta beror bland annat på de låga
trösklarna att komma in på arbetsmarknaden inom just denna sektor. Detta bekräftar av en av
de intervjuade som menar att de formella kunskapskraven och krav på erfarenhet är tämligen
låg. Man ser gärna att man har någon form av gymnasieutbildning och datorvana. Det
framgår i figur 10 att tyngdpunkten tydligt ligger på gymnasienivå för sysselsatta inom
handeln. Andelen lågutbildade ligger ungefär på samma nivå som för det övriga näringslivet.
Däremot är andelen högutbildade inom handeln tydligt mindre än för så väl logistik som för
övrigt näringsliv.
Ett vanligt sätt att få jobb och komma in i branschen är via praktik och sommarjobb.
Personliga egenskaper har ofta en avgörande betydelse för huruvida man är lämpad för
butiksarbete inom handeln. Egenskaper som man önskar hos personalen är att man har lätt för
att samarbeta då man arbetar i ett arbetslag samt har en god serviceförmåga för att kunna
bemöta kunder på bra sätt. En företrädare för butiksnäringen i nod syd säger:
Ofta börjar man som sommarjobbare. Sedan är det en fråga om hur väl man
passar in i jobbet och i vårt arbetslag.
När det gäller könsfördelningen inom handeln är det totalt sett fler män än kvinnor som är
sysselsatta. Detta varierar dock stort mellan olika näringsgrenar inom branschsektorn. Inom
till exempel butikshandel med inriktning mot livsmedel är det kvinnorna som dominerar. En
av de intervjuade menar att man gärna skulle vilja ha en jämnare blandning:
Vi försöker ta in de killar som frågar om sommarjobb och praktik […] det är ju
lätt att det blir mycket ”snack” när det bara är tjejer. Det blir ett annat klimat
om det kommer in fler killar. Det är alltid bra om det är mer jämlikt.
28

Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och
sysselsättningen utifrån utmaningarna och
möjligheterna i nod syd
Det här kapitlet kommer fem utmaningar för den lokala kompetensförsörjningen i nod syd att
presenteras och diskuteras: (1) Den åldrande befolkningen, (2) Befolkningen som står
utanför arbetsmarknaden, (3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden,
(4) Utbildning och matchning samt (5) Pendling.
1. Den åldrande befolkningen
Den första huvudsakliga utmaningen för kommunerna i nod syd är att befolkningen består av
för få unga i förhållande till gamla. Den skeva ålderstrukturen är, och kommer under lång tid
framöver, vara en tuff utmaning och där många insatser krävs för att bemöta problematiken.
Tabell 12. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%).
Åldersgrupper Laxå Hallsberg Askersund Örebro län Riket
0-6 5,7 7,7 6,6 8,0 8,3
7-15 8,4 9,8 9,1 9,6 9,5
16-19 5,2 5,7 5 5,2 5,2
20-44 23,9 27,9 24,5 31,4 32,7
45-64 30,1 28 29,6 25,6 25,5
65-84 22,9 17,9 21,9 17,3 16,1
85-W 3,8 3,1 3,3 2,9 2,7
Totalt
Källa: SCB/BeDa
100 100 100 100 100
Tabell 12 visar flera intressanta drag och delvis problematiska utmaningar när det gäller
befolkningens åldersstruktur i nod syd. Bland annat ser vi att den yngsta åldersgruppen är
andelsmässigt mindre i samtliga kommuner jämfört med länet och riket. Gruppen 16-19 år
ligger ungefär på samma nivå som länet och riket. Dock vet vi att en stor andel av
ungdomarna i detta åldersspann tenderar att flytta från mindre orter till större städer. Vi kan
se att förhållandet mellan den yngre gruppen i produktiva åldrar (20-44 år) andelsmässigt är
mindre i nod syd än för motsvarande grupp för länet och riket. Den äldre gruppen i
produktiva åldrar (45-65 år) är däremot andelsmässigt större jämfört med länet och i riket.
Det betyder att nod syd kommer att ha en större andel som lämnar arbetsmarknaden på grund
av ålderspension under en 10- till 20-års-period. Tittar vi på de som har fyllde 65 år 2008 och
som troligen har lämnat arbetsmarknaden idag, utgör en betydligt större andel i nod syd
jämfört med länet och riket. Slutligen kan vi se att gruppen som är 85 år eller äldre (”äldreäldre”)
också är större i nod syd jämfört med länet och riket.
Utmaningar för kompetensförsörjningen: den åldrande befolkningen
En av de största utmaningarna som den förändrade ålderstrukturen kommer att medföra
handlar om hur äldreomsorgen och sjukvården kan och bör organiseras för att möta det
troligen ökande behovet av vård och omsorg. Här blir det viktigt att tänka hur man ska arbeta
för att man ska kunna erbjuda de äldre invånarna en kvalitetsmässigt god vård och omsorg.
29

Även om hälsan bland de äldre ökar och vårdkostnaderna per individ blir lägre, kommer
äldrevården att utgöra en mycket stor utmaning för hela länet de närmaste tjugo åren.
Beräkningar i simuleringsmodeller, där variabler som till exempel sänkta vårdkostnader, ökad
effektivitet och ökad medellivslängd tas med i beräkningarna, förväntas äldrevården i hela
landet sakna 65 000 årsarbetare år 2030 (Regeringskansliet/LEV-projektet, 2010). Andra
beräkningar visar en brist på cirka 285 000 personer med gymnasie- eller högskoleutbildning
inom hela hälso- och sjukvårdssektorn år 2020 (Hörnsten & Bergstrand-Levander, 2002) 12 .
Den åldrande befolkningen innebär även att fler ur den lokala arbetskraften kommer att lämna
arbetsmarknaden på grund av ålderspension, vilket betyder minskade möjligheter för företag
och verksamheter inom kommun och landsting att rekrytera lokalt. Frågan om den åldrande
befolkningen berör också frågor som handlar om de arbetslösas möjlighet att komma tillbaka
på arbetsmarknaden och om invandrarnas etablering på arbetsmarknaden. Det handlar också
om att få fler kvinnor till industrin och fler män till vård och omsorg, om utbildning och
matchning samt om möjligheter och utmaningar för ökad arbetspendling 13 .
2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden
I inledningen av den här rapporten finns definitionen av begreppet sysselsättning beskrivet.
För den tredje definitionen gällande sysselsättningsstatus, ”Saknar kontrolluppgift”, ingår de
som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden. Statistik i det här avsnittet innehåller endast
individer som är 20-64 år. Personer som är studenter ingår inte i statistiken eller i analyserna.
År 2008 saknade 2 415 personer i nod syd kontrolluppgift för förvärvsarbete. Av dessa var
1 024 män och 1 391 kvinnor. Samma år saknade cirka 14 procent av nattbefolkningen
kontrolluppgift. Detta är strax under nivån för länets genomsnitt (Laxå: 14,6; Hallsberg: 14,4;
Askersund: 13,14; nod syd: 14,1; Örebro län: 14,7). Inom denna grupp har den största
andelen grundskola eller motsvarande som den högsta avslutade studienivå (figur 11). Detta
indikerar att gymnasial- och eftergymnasialutbildning har stor betydelse för individers grad
av förankring på arbetsmarknaden.
En framträdande studieinriktning för de som står utanför arbetsmarknaden är utbildningar
inom teknik och tillverkning. En förklaring till detta bero på den kraftiga
sysselsättningsminskningen som skedde inom industrin på 1990-talet samt fram till år 2008.
Även utbildningar med inriktning mot sjukvård/omsorg samt
samhällvetenskap/juridik/administration ligger på en relativt hög nivå.
12
Läs mer om åldersproblematiken i rapporten Möjligheter och utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt
perspektiv (Jakobsson, 2012).
13
Resonemang om utmaningar som hänger samman med befolkningens åldersstruktur kan du läsa om i rapporten och Möjligheter och
utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012).
30

Figur 11. Utbildningsinriktning för de som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod syd, år 2008.
Källa: SCB/BeDa
Tjänster
6%
Hälso o sjukvård
social omsorg
10%
Lant o skogsbruk
djursjukvård
1%
Teknik o tillv
15%
Naturvet matematik
data
1%
Samh juridik handel
adm
10%
Hum o konst
3%
Utmaningar för kompetensförsörjningen: befolkningen som står utanför
arbetsmarknaden
Gruppen som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete utgör ett lokalt arbetskraftskapital och
är en viktig resurs för framtidens kompetensförsörjning i nod syd. Insatser i form av bland
annat kompetensutvecklande och kompletterande utbildningar för att möjliggöra ett
återinträde på arbetsmarknaden kan vara nödvändigt för de som har stått utanför
arbetsmarknaden en längre tid.
3. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden i nod syd är tydligt könssegregerad. Generellt kan man säga att männen är
sysselsatta inom industrin och kvinnorna inom vård och omsorg. 14 Löfström (2005) menar att
könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör jobba med,
låser in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. För företagare som söker kvalificerad
personal vid nyanställningar skulle naturligtvis möjligheten att finna rätt personer öka om han
eller hon kan göra urval ur hela arbetskraften, och inte vara begränsad till ett kön. Ur ett
kompetensförsörjningsperspektiv är det problematiskt om föreställningarna om manligt och
kvinnligt arbete utgör ett hinder vid rekryteringar. Det begränsar också val av
utbildningsinriktning och yrke som i sin tur kan leda till att matchningen och rörligheten på
arbetsmarknaden fungerar sämre.
Figur 12 visar könsdelningen för de fyra största branschsektorerna i nod syd. Den största
skevheten finns inom sjukvård/omsorg där drygt 90 procent av de sysselsatta är kvinnor.
Inom industri och utbildning är fördelningen cirka 75 procent män och 25 procent kvinnor.
Den jämnaste fördelningen finns inom handeln där männens sysselsättning är
20 procentandelar större än kvinnornas. Dock, vilket togs upp i tidigare avsnitt, skiljer sig
könsfördelningen inom handeln mycket.
14 Läs mer i rapporten Utmaningar och möjligheter för den framtida kompetensförsörjningen ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012).
31
Okänd inriktning
6%
Pedagogik o
lärarutb
3%
Allmän utb
45%

Figur 12. Fördelning av sysselsatta män och kvinnor inom fyra branschsektorer i nod syd, år 2008.
Industri
Sjukvård, sociala tj
Handel
Utb, inkl. förskola
Källa: SCB/BeDa
0% 20% 40% 60% 80% 100%
I tabell 13 ser vi att de vanligaste yrkena för män respektive kvinnor skiljer sig väsentligt åt i
flera avseenden. Dock finns det tre industrirelaterade yrken som finns på båda listorna. Att
kvinnor återfinns i yrken inom industrin visar, trots männens dominans, att branschsektorn är
viktig även för kvinnors sysselsättning. Däremot råder inte det omvända, det vill säga att män
återfinns inom yrken i branscher som domineras av kvinnor.
Tabell 13. Vanligaste yrkena för män respektive kvinnor i nod syd, år 2008.
Tio vanligaste yrkena för män Tio vanligaste yrkena för kvinnor
1. Operatör verktygsmaskin 1. Undersköterskor
2. Svetsare 2. Vårdbiträden
3. Maskinoperatör kött och fiskberedning 3. Barnskötare
4. Maskinmekaniker och reparatör 4. Förskollärare och fritidspedagoger
5. Maskinoperatör plast 5. Grundskollärare
6. Montörer el och tele 6. Skötare
7. Sågverksoperatörer 7. Maskinoperatör kött och fiskberedning
8. Fordonsmekaniker 8. Montörer el, tele
9. Fordonsmekaniker och reparatör 9. Socialsekreterare och kuratorer
10. Elmontör
Källa: SCB/BeDa
10. Maskinoperatör plast
En annan skevhet på arbetsmarknaden är de utlandsföddas förankring (eller snarare brist på
förankring) på arbetsmarknaden. År 2008 var totalt 1 636 utlandsfödda (20-64 år) av
nattbefolkningen i nod syd, utan förankring på arbetsmarknaden. Av dessa var 519 personer
födda i ett annat nordiskt land och 1 117 personer var födda utanför Norden.
Tabell 14 visar att andelen av befolkningen som är utlandsfödda och som saknar
kontrolluppgift för förvärvsarbete är markant högre än för de som är födda i Sverige. Det är
också vanligare att de som är födda i länder utanför Norden har en svagare förankring på
32
Män
Kvinnor

arbetsmarknaden. Detta avspeglas av höga andelen i kategorin ”kontrolluppgift någon gång
under året”.
Tabell 14. Sysselsättningsstatus för nattbefolkning (20-64 år) i nod syd, fördelad på
födelseland/region, år 2008.
Sysselsättningsstatus Sverige
33
Annat nordiskt
land
Land i övriga
världen
Stark förankring på
arbetsmarknaden
Svag förankring på
12 881 (84,4%) 348 (68,2%) 585 (59,2%)
arbetsmarknaden 779 (5%) 23 (4,5%) 97 (9,8 %)
Utanför arbetsmarknaden
Källa: SCB/BeDa
1 969 (12,6%) 139 (27,3%) 307 (31%)
I tidigare avsnitt kunde vi konstatera att individernas utbildningsnivå är nära kopplad till
graden av förankring på arbetsmarknaden. Detta samband är dock inte lika starkt om vi ser till
personernas födelseland/region. Bland högutbildade individer som är födda utanför Norden
saknade drygt 30 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete (SCB/BeDa).
Om vi tittar på utlandsfödda individer från de fyra vanligaste födelseländerna utanför Norden,
ser man att förankringen på arbetsmarknaden är svag även bland dessa. Mellan 20-60 procent
inom dessa grupper saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete. Den grupp som tycks haft
svårast att komma in på arbetsmarknaden är befolkningen som är födda i Irak. Inom denna
grupp är det närmare 60 procent som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete (tabell 15).
Tabell 15. Förankring på arbetsmarknaden för individer (20-64 år)
födda utanför Norden (de fyra vanligaste födelseländerna), år 2008.
Antal boende i Andel utanför
Födelseland
nod syd arbetsmarknaden
Tyskland 177 27,70%
Irak 166 55,90%
Bosnien-Hercegovina
Övriga länder i före detta
151 21,60%
Jugoslavien
Källa: SCB/BeDa
130 38,90%
Utmaningar för kompetensförsörjningen: den könsmässigt och etniskt segregerade
arbetsmarknaden
Man se tydliga framträdande mönster på arbetsmarknaden om man tittar på kön och etnicitet.
Detta är problematiska mönster på flera sätt. Utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv blir
möjligheterna att hitta rätt personer större om de traditionella yrkesvalen luckras upp och man
kan göra urval utifrån hela arbetskraften samt att inte vara begränsad till ett kön. Idag står
nästan var tredje person som är utlandsfödd utanför arbetsmarknaden. Detta är ett
misslyckande när det gäller att effektivt använda sig av lokala arbetskraftsresurser.
Om de segregerande mönstren på arbetsmarknaden bryts upp kommer vinsterna att bli
mycket stora utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Utmaningarna är dock mycket
stora. Den könsmässiga och etniska segregationen på arbetsmarknaden hänger ofrånkomligt
ihop med frågor om diskriminering och exkludering av olikheter inom mer eller mindre
monokulturella organisationer. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är dock att det finns

en stark vilja att bryta dessa segregerade mönster. Samtidigt finns det en tämligen stor
omedvetenhet, och okunskap, om vad som skapar dessa mönster samt hur man får fler
utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden.
4. Utbildning och matchning
Utbildning är en avgörande faktor för sysselsättningen och förankringen på arbetsmarknaden.
(figur 11, s. 31) Av nattbefolkningen i nod syd är cirka 20 procent högutbildade. I Laxå är det
något lägre. Av de som är högutbildade saknade 8,2 procent kontrolluppgift för
förvärvsarbete (cirka sex procentenheter lägre än genomsnittet för hela nattbefolkningen).
Genomsnittet för andelen högutbildade i nod syd är drygt 10 procentenheter lägre jämfört
med länet. Tabell 16 visar att Örebro kommun höjer genomsnittet då andelen högutbildade
där är väsentligt högre jämfört med de mindre kommunerna. Även om man tar bort Örebro
kommun från statistiken kvarstår bilden utbildningsnivå är relativt låg i nod syd.
Tabell 16. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008.
Kommun Låg Medel Hög
Askersund 19,6% 59,0% 20,8%
Degerfors 20,6% 60,6% 18,0%
Hallsberg 20,3% 58,5% 20,5%
Hällefors 19,3% 59,6% 19,3%
Karlskoga 16,5% 57,1% 25,3%
Kumla 18,4% 56,9% 24,1%
Laxå 20,8% 61,7% 17,1%
Lekeberg 18,5% 54,8% 25,8%
Lindesberg 18,3% 57,5% 23,1%
Ljusnarsberg 20,1% 62,0% 16,1%
Nora 15,9% 55,2% 27,7%
Örebro 13,9% 46,0% 38,9%
Nod syd 20,2% 59,2% 20,0%
Örebro län
Källa: SCB/BeDa
16,2% 52,0% 30,7%
Sett till hur matchningen mellan utbildningar och arbetslivets kompetensbehov ser ut i nod
syd finns det i dagsläget en del brister som kan komma att få allt större betydelse i framtiden.
Utifrån en beräkning av storleken på olika årskullar har Niklasson (2011) i en tidigare
prognos visat att det sker en generell minskning av antalet ungdomar inom
gymnasieutbildningen mellan åren 2010-2020, i hela länet. Tabell 17 visar att det kommer ske
en minskning med cirka 400 elever inom gymnasieskolan i nod syd inom den tidsperioden.
Minskningen gör att frågan om utbildningens matchning mot arbetsmarknadens
kompetensbehov sannolikt kommer bli allt viktigare.
Tabell 17. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020.
Kommun 2010/2011 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 2017/2018 2018/2019 2019/2020
Laxå 240 196 190 177 173 156 149 153 156
Hallsberg 680 594 566 526 499 493 450 467 458
Askersund 443 377 368 357 356 351 344 336 338
nod syd 1363 1167 1124 1060 1028 1000 943 956 952
Källa: Niklasson (2011, s.10)
34

Den könsdelade arbetsmarknaden, som diskuterades i tidigare avsnitt, är tydligt kopplad till
könsstereotypa utbildningsval. Det övergripande mönstret för befolkningens
utbildningsinriktning ser olika ut för män och kvinnor. Detta indikerar att valet av studier i
hög grad styrs av kön. Figur 13 visar fördelningen mellan män och kvinnor utifrån vanliga
utbildningsinriktningar mot vård/omsorg samt inom industri, på gymnasial- och
eftergymnasialnivå.
Figur 13. Fördelning av män och kvinnor med olika utbildningsinriktningar
inom teknik och tillverkning respektive vård och omsorg, år 2008.
Källa: SCB/BeDa
Sjuksköterskeutb
Omvårdnadsutb
Ingenjör o civilingutb maskin
fordon mm
Tekniskt gymnasium
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Tabell 18 och 19 illustrerar hur könsfördelningen ser ut sett till befolkningens
utbildningsbakgrund. De indikerar också en skillnad när det gäller utbildningsnivån mellan
män och kvinnor. På både männens och kvinnornas lista över de tio mest vanliga
utbildningarna finns Handel/ekonomi samt Samhälle/social på gymnasial nivå med. På
männens lista finns det inga eftergymnasiala utbildningar, vilket det gör på kvinnornas.
Sjuksköterskeutbildning, Samhällvetenskap/juridik/handel samt förskollärarutbildning är de
vanligaste eftergymnasiala utbildningarna för kvinnorna i nod syd.
Tabell 18. Vanliga utbildningar för kvinnor i nod syd, antal år 2008.
10 vanligaste utbildningarna (högsta avslutade)
för kvinnor (nattbefolkningen 20-64 år) Antal
Handel och ekonomisk (gymnasial) 1 078
Samhällsvetenskap, social, humaniora (gymnasial) 923
Omvårdnad (gymnasial) 816
Barn och fritid (gymnasial)
Övrig utbildning inom service och tjänsteområdet
463
(gymnasial) 422
Sjuksköterskeutbildning (eftergymnasial) 283
Hotell och restaurang (gymnasial) 248
Samhällsvetenskap, juridik, handel (eftergymnasial) 234
Förskollärarutbildning (eftergymnasial) 216
Humaniora och konst (gymnasial)
Källa: SCB/BeDa
201
35
Män
Kvinnor

Tabell 19. Vanliga utbildningar för män i nod syd, antal år 2008.
10 vanligaste utbildningarna (högsta avslutade)
för män (nattbefolkningen 20-64 år) Antal
Verkstadsutbildning (gymnasial) 962
Tekniskt gymnasium 654
Byggutbildning (gymnasial) 627
El, data (gymnasial) 609
Fordonsutbildning (gymnasial) 569
Handel och ekonomisk (gymnasial) 446
Samhällsvetenskap, social, humaniora (gymnasial) 385
Lant- och skogsbruk, djursjukvård (gymnasial) 308
Transport (gymnasial) 268
Ospecificerad gymnasialutbildning 158
Källa: SCB/BeDA
Figur 14 visar att kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå än män. För männen har
detta förmodligen inte spelat så stor roll då sysselsättningen i de traditionellt manliga
branschsektorerna har varit präglade av en relativt låg utbildningsnivå. Utifrån statistiken kan
man inte veta i vilken utsträckning män inom industrin genomgått utbildningar i privat regi
eller i företagsinterna utbildningar då sådana uppgifter inte finns i det svenska
utbildningsregistret.
Utmaningar för kompetensförsörjningen: utbildning och matchning
Den förhållandevis låga utbildningsnivån är en stor utmaning för nod syd. Tidigare forskning
och kartläggningar har visat att det humankapital som finns i arbetskraftens utbildningsnivå
blir en allt viktigare produktionsfaktor för företag inom såväl industrin, då produktionen blir
all mer kunskapsdriven, som i servicesektorn (Eliasson & Lundmark, 2007). Inte minst är
pojkars generellt låga skolprestationer bekymmersamt för industrin, då det traditionellt har
varit pojkar som sökt sig dit. Problematiken bekräftas delvis i intervjuerna med personer som
arbetar med rekrytering och kompetensförsörjning inom industrin. Intervjuerna visar också
den största svårigheten i framtiden blir att rekrytera medarbetare med högre utbildning, som
till exempel civilingenjörer. För dagbefolkningen ser bilden något annorlunda ut (tabell 20).
Andelen lågutbildade sjunker i kommunerna och i noden som helhet, dock ökar andelen
högutbildade i Laxå och Hallsberg, men inte i Askersund. Det betyder att Hallsberg och
framför allt Laxå, är mer beroende av inpendlare med en hög utbildning än Askersund. 15
Tabell 20. Dagbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008.
Låg Medel Hög
Laxå 18,3% 59,9% 21,6%
Hallsberg 16,5% 59,1% 24,2%
Askersund 19,3% 60,0% 20,6%
nod syd
Källa: SCB/BeDa
17,6% 59,5% 22,7%
Mot bakgrund av att produktionen inom industrin blir allt mer teknisk utvecklad och att
efterfrågan på högutbildad arbetskraft blir allt större kan den låga utbildningsnivån hos män
15 I avsnittet som handlar om pendling analyseras statistiken för in- och utpendlare mer ingående.
36

sannolikt bli problematisk när det gäller kompetensförsörjningen. Vi vet också att män och
pojkar som grupp presterar sämre än flickor och kvinnor genom hela skolsystemet, förutom i
ämnet idrott. För flickor som avslutade grundskolan i Örebro län läsåret 2010/2011 låg
meritvärdet 16 på 214,7. Motsvarande siffra för pojkar låg på 183,6.
Antalet individer som går från gymnasieskolan till en högre utbildning är högre för
kvinnorna, både på lång och kort sikt (SCB). Kvinnorna utgör även en majoritet sett till en
examen från en högre utbildning. Mot bakgrund av generellt ökade kunskapskrav i arbetslivet
är mäns och pojkars eftersatthet i detta avseende naturligtvis ett bekymmer för män som
grupp, men även för framtidens kompetensförsörjning.
Figur 14. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008.
Källa:SCB/BeDa
5. Pendling
År 2008 pendlade 6 822 personer ut från nod syd till arbetet län eller till andra kommuner
inom Örebro län. Ett något färre antal pendlade in till nod syd samma år. Tabell 21 visar att
pendlingsnettot är positivt för Laxå och Hallsberg. Däremot har Askersunds kommun ett stort
negativ pendlingsnetto som nästan motsvarar hela det negativa nettot för noden.
Tabell 21. In- och utpendlare i nod syd, år 2008.
Kommun Inpendlare Utpendlare Pendlingsnetto
Laxå 951 903 48
Hallsberg 4 006 3 544 462
Askersund 810 2 375 -1 565
nod syd
Källa: SCB/BeDa
5 767 6 822 -1 055
16 Meritvärdet utgör summan av ”… betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Godkänt räknas som 10 poäng, Väl Godkänt
som 15 poäng och Mycket Väl Godkänt som 20 poäng). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng” (Skolverket, 2011, s.55).
37

Tabell 22 visar att utpendlarna i alla tre kommuner framför allt pendlar till andra kommuner i
Örebro län. Stockholms län och Västra Götalands län är vanliga mottagarlän i alla tre
kommuner. Värmlands län och Östergötlands län är mottagarlän för två av tre kommuner.
Tabell 22. Vanligaste mottagarlänen för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008.
Laxå Hallsberg Askersund
1. Örebro 1. Örebro 1. Örebro
2. V:a Götaland 2. Stockholm 2. Östergötland
3. Stockholm 3. Östergötland 3. Stockholm
4. Värmland 4. V:a Götaland 4. V:a Götaland
5. Västmanland 5. Södermanland 5. Värmland
Källa: SCB/BeDa
I tabell 23 framgår det att utpendlingen från samtliga kommuner främst går till Örebro
kommun. Tabellen visar också att sker en relativt stor pendling sker mellan kommunerna i
nod syd. Framför allt sker en betydande pendling från Laxå och Askersund till Hallsberg.
Tabell 23. Mottagarkommuner för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008.
Laxå
Andel av
utpendlingen
(%) Hallsberg
Andel av
utpendlingen
(%) Askersund
38
Andel av
utpendlingen
(%)
Örebro 32,2 Örebro 55,3 Örebro 30,8
Hallsberg 17,2 Kumla 21 Hallsberg 28
Askersund 9 Laxå 4,8 Kumla 10,8
Kumla 7,8 Askersund 4,7 Motala 6,8
Karlskoga 5 Stockholm 1,9 Laxå 5,8
Gullspång 3,8 Lekeberg 1,3 Stockholm 2,6
Lekeberg 3,2 Karlskoga 0,7 Linköping 1,1
Degerfors 2,7 Göteborg 0,6 Lekeberg 0,8
Stockholm 2,3 Finspång 0,5 Göteborg 0,8
Karlsborg
Källa: SCB/BeDa
1,6 Katrineholm 0,5 Karlsborg 0,6
Utpendlarna från kommunerna i nod syd är framför allt sysselsatta inom branschsektorerna
industri, sjukvård/omsorg, handel, bygg och företagstjänster (exempelvis bemanningsföretag).
Sett till utpendlarnas yrkestillhörighet är inte den största gruppen yrkesregistrerad (okänd
yrkesklassificering). Bland de yrken som vi kan klassificera i rapporten är den vanligaste
gruppen vård/omsorg. Därutöver finner vi yrken inom industri samt skola (tabell 24).

Tabell 24. Vanligaste yrken för utpendlare från kommuner i nod syd, år 2008.
Laxå Hallsberg Askersund
Undersköterskor Undersköterskor Undersköterskor
Vårdbiträden Skötare Vårdbiträden
Maskinmekaniker och reparatör Vårdbiträden Svetsare
Skötare Barnskötare Skötare
Förskollärare och
fritidspedagoger Fordonsmekaniker och reparatör Operatör verktygsmaskin
Socialsekreterare och kuratorer Grundskollärare Fordonsmekaniker
Fordonsmekaniker och
Fordonsmekaniker Sjuksköterska_övrigt
reparatör
Montörer el tele Förskollärare och fritidspedagoger Barnskötare
Maskinmekaniker och
Fordonsmekaniker och reparatör Montörer el tele
reparatör
Grundskollärare Maskinmekaniker och reparatör Grundskollärare
Källa: SCB/BeDa
När det gäller yrkena för inpendlarna ser det bilden något annorlunda ut. I tabell 25 framgår
det att även undersköterskor och vårdbiträden pendlar in till kommunerna i viss mån. Dock är
yrken inom industri och skola mer framträdande.
Tabell 25. Vanligaste yrken för inpendlare till kommunerna i nod syd, år 2008.
Laxå Hallsberg
Maskinoperatör kött och
Askersund
Montörer el, tele
fiskberedning Vårdbiträde
Sågverksoperatörer Svetsare Maskinoperatör plast
Maskinmekaniker och
Operatör verktygsmaskin Gymnasielärare allmänna ämnen reparatör
Förskollärare och
Maskinoperatör plast Undersköterskor
fritidspedagoger
Undersköterskor Fordonsmekaniker Undersköterskor
Grundskollärare Vårdbiträde Grundskollärare
Processoperatörer
Vårdbiträde Grundskollärare
pappersmassa
Maskinmekaniker och reparatör Operatör verktygsmaskin Skötare
Tele- och elreparatörer Polis Driftmaskinist
Svetsare Förskollärare och fritidspedagoger Barnskötare
Källa: SCB/BeDa
Generellt sett har inpendlarnas yrkestillhörighet en högre utbildningsnivå. Tabell 26 visar att
andelen högutbildade är förhållandevis hög för gruppen inpendlare i alla tre kommuner i
noden. Det betyder att pendlingen bidrar till ett betydande kunskapsinflöde till kommunerna.
Tabell 26. Utbildningsnivåer hos inpendlare till nod syd, år 2008.
Laxå Hallsberg Askersund
Låg 19,6 16,5 19,7
Medel 49,2 54,1 51,8
Hög 31 29,4 28,2
Källa: SCB/BeDa
39

Utmaningar för kompetensförsörjningen: pendling
Arbetskraftens geografiska rörlighet är en avgörande faktor för en effektiv
kompetensförsörjning i hela länet, inte minst för de mindre kommunerna. Den största delen
av inpendlingen till kommunerna i nod syd kommer från Örebro. Tabell 27 illustrerar de
vanligaste boendekommunerna för inpendlarna. Den visar också att pendlingen mellan
kommunerna är betydande. Den dominerande in- och utpendlingen, mellan Örebro och de tre
kommunerna, är ett ömsesidigt beroende. Det är därmed viktigt att det finns goda möjligheter
och förutsättningar att ta sig till Örebro samt vice versa.
Det sker också ett stort utbyte över länsgränsen. Bland annat har Laxå har en stark förbindelse
till Västra Götalands län samt Askersund till Östergötlands län. För Hallsberg, som har såväl
den största in- och utpendlingen, är mer geografiskt spridd. Det finns relativt stora flöden till
och från Örebro, samt en relativt stor pendling till Stockholm. Inpendlingen till Hallsberg är
avgränsad till länet men har en viss inpendling från kommuner i Östergötland (tabell 27).
Flera av de intervjuade anser att de infrastrukturella förhållandena i noden, och i synnerhet för
Hallsberg, är mycket goda. I Hallsberg, som är en av landets viktigaste järnvägsknutar, har
naturligtvis befolkningen goda möjligheter att arbetspendla. Den totala pendlingen (antal
utpendlare plus antal inpendlare) i förhållande till nattbefolkningen (20-64 år) är störst i
Hallsberg jämfört med övriga kommuner i länet. Den fortsatta utvecklingen av goda
pendlingsmöjligheter har en avgörande betydelse för framtidens kompetensförsörjning.
Tabell 27. De vanligaste boendekommunerna för inpendlare till kommuner i nod syd, år 2008.
Laxå Hallsberg Askersund
1. Örebro 1. Örebro 1. Örebro
2. Hallsberg 2. Kumla 2. Hallsberg
3. Askersund 3. Askersund 3. Motala
4. Kumla 4. Laxå 4. Kumla
5. Lekeberg 5. Lekeberg 5. Laxå
6. Degerfors 6. Karlskoga 6. Lekeberg
7. Gullspång 7. Lindesberg 7. Karlsborg
8. Karlskoga 8. Motala 8. Linköping
9. Töreboda 9. Nora 9. Lindesberg
10. Kristinehamn
Källa: SCB/BeDa
10. Linköping 10. Stockholm
40

Prognos för olika yrkesgrupper inom
branschsektorn vård och omsorg i nod syd.
Yrkesgrupp
Antal,
år 2008
Andel
kvinnor
Medelålder
Andel (%)
som antas
gå i ålderspension
år
2023
Bilaga 1
Antal som behöver
komma in i yrket
fram till 2023 för att
uppnå samma
volym som år 2008
Läkare 24 46% 53 år 75 18
Tandläkare 18 61% 48 år 50 9
Apotekare 1 100% 29 år 0 0
Logoped 1 100% 44 år 0 0
Barnmorskor 9 100% 56 år 67 6
Chef_vårdmott_avd 3 100% 65 år 100 3
Barnsjuksköt 18 100% 58 år 94 17
Distriktssjuksköterska
Övriga sjuksköterskor m.
47 100% 54 år 72 34
specialistkompetens
Socialsekreterare och
5 80% 56 år 80 4
kuratorer 75 89% 49 år 56 42
Sjuksköterska_medicin_kirurg 3 67% 55 år 67 2
Sjuksköterska_geriatrik 53 96% 48 år 51 27
Sjuksköterska_psykvård 5 100% 56 år 80 4
Sjuksköterska_övrigt 26 85% 50 år 50 13
Barnskötare 387 94% 45 år 40 154
Undersköterskor 724 97% 44 år 33 237
Vårdbiträde
Källa: SCB/BeDA
692 91% 45 år 43 296

Prognos för olika yrkesgrupper inom
branschsektorn utbildning i nod syd.
Yrkesgrupp
Antal,
år 2008
Andel
kvinnor
Medelålder
Andel (%) som
antas gå i
ålderspension
fram till år 2023
Bilaga 2
Antal som behöver
komma in i yrket
fram till år 2023 för
att uppnå samma
nivå som år 2008
Universitets- och
högskolelärare 7 29% 56 år 71 5
Gymnasielärare allmänna
ämnen 134 47% 48 år 48 64
Gymnasielärare
yrkesämnen 51 33% 52 år 61 31
Gymnasielärare estetiska
ämnen 85 58% 46 år 41 35
Grundskollärare 320 73% 48 år 47 150
Speciallärare 39 69% 54 år 69 27
Förskollärare och
fritidspedagoger 272 94% 44 år 31 83
Skolkonsulenteter 25 80% 52 år 60 15
Övriga pedagoger
Källa: SCB/BeDA
29 55% 49 år 55 16

Prognos för olika yrkesgrupper inom
branschsektorn industri i nod syd.
Andel (%) som
antas gå i
ålderspension
år 2023
Bilaga 3
Antal som behöver
komma in till år
2023 för att uppnå
samma volym som
år 2008
Antal, Andel Medel-
år 2008 kvinnor ålder
Civilingenjör_bygg och anläggning 7 29% 50 år 43 3
Civilingenjör_elkraft 1 0% 59 år 100 1
Civilingenjör_el, tele 12 0% 42 år 33 4
Civilingenjör_maskin 39 8% 44 år 36 14
Civilingenjörer m.fl. 18 44% 45 år 44 8
Civilingenjör_gruv_metallurgi 2 0% 55 år 100 2
Civilingenjör_övrigt 23 22% 40 år 26 6
Svetsare 278 4% 42 år 31 86
Tunnplåtslagare 30 0% 39 år 17 5
Stål och grovplåt 17 12% 44 år 47 8
Operatörer ugn 1 0% 43 år 0 0
Operatörer valsverk 1 0% 39 år 0 0
Tråddragare 7 29% 45 år 43 3
Processoperatörer glas och keramik 31 42% 42 år 29 9
Sågverksoperatörer 162 17% 46 år 41 66
Processoperatörer träfiber 19 5% 51 år 58 11
Processoperatörer pappersmassa 85 9% 45 år 35 30
Driftmaskinist 61 12% 45 år 38 23
Industrirobotoperatör 1 0% 34 år 0 0
Operatör verktygsmaskin 286 3% 44 år 35 101
Maskinoperatör cement och betong 14 0% 43 år 29 4
Maskinoperatör ytbehandling 25 4% 41 år 28 7
Maskinoperatör övr. kemtekn. 7 71% 48 år 43 3
Maskinoperatör gummi 14 29% 39 år 36 5
Maskinoperatör plast 230 29% 39 år 24 55
Maskinoperatör trävaruindustri 18 11% 55 år 67 12
Maskinoperatör tryckeri 17 12% 53 år 76 13
Maskinoperatör bokbinderi 13 8% 48 år 46 6
Maskinoperatör väv och stickning 3 100% 56 år 67 2
Maskinoperatör tvätt och färgning 1 0% 59 år 100 1
Maskinoperatör skoindustri 4 75% 43 år 25 1
Maskinoperatör kött och fiskberedning 351 48% 39 år 23 79
Maskinoperatör bageri 3 0% 25 år 0 0
Maskinoperatör frukt och grönsaker 1 100% 66 år 100 1
Maskinoperatör bryggeri 16 38% 43 år 44 7
Fordonsmekaniker 174 29% 40 år 20 34
Montörer el, tele 239 36% 44 år 36 85
Montörer metall, plast 50 18% 44 år 32 16
Montörer träprodukter 8 0% 44 år 38 3
Montörer övrigt 59 12% 42 år 32 19
Källa: SCB/BeDA

Bilaga 4
Prognos för Laxå kommun. Inflödesbehov fram till
år 2023 inom olika branschsektorer.
Branschsektor Medelålder
Inflödesbehov*
(antal)
Inflödesbehov*
(andel % av total
sysselsättning
år 2008) Andel kvinnor
Industri
Sjukvård, sociala
43 år 508 34 24 %
tjänster
Utbildning, inkl.
46 år 169 44 90 %
förskola 48 år 106 49 81 %
Okänd 59 år 105 72 53 %
Företagstjänster, FoU 46 år 87 47 28 %
Jord, skog, fiske 53 år 83 67 18 %
Handel
Rekreation, personliga
39 år 67 27 43 %
tjänster
Offentlig förvaltning,
50 år 58 54 51 %
försvar m.m. 51 år 33 55 68 %
Bygg 40 år 30 25 7 %
Transport 44 år 28 44 11 %
Hotell och restaurang 32 år 19 20 65 %
Post och tele
Bank, finans,
40 år 9 41 41 %
försäkring 47 år 7 50 64 %
Källa: SCB/BeDA. * Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma volym
som år 2008.

Prognos för Hallsbergs kommun. Inflödesbehov
fram till år 2023 inom olika branschsektorer.
Branschsektor Medelålder
Inflödesbehov*
(antal)
Inflödesbehov*
(andel % av totalt
antal sysselsatta
år 2008) Andel kvinnor
Industri 41 år 639 29 24%
Utbildning, inkl.
förskola 47 år 424 47 73%
Sjukvård, sociala
tjänster 43 år 382 37 92%
Transport 43 år 348 37 26%
Handel 39 år 329 26 37%
Företagstjänster, FoU 46 år 304 46 48%
Okänd 37 år 189 34 49%
Bygg 42 år 181 33 6%
Jord, skog, fiske 48 år 165 52 25%
Rekreation, personliga
tjänster 48 år 155 53 53%
Offentlig förvaltning,
försvar m.m. 48 år 121 54 55%
Hotell och restaurang 42 år 50 37 52%
Post och tele 49 år 25 64 39%
Bank, finans,
försäkring 49 år 20 61 76%
Källa: SCB/BeDA. * Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma
volym som år 2008
Bilaga 5

Prognos för Askersunds kommun. Inflödesbehov
fram till år 2023 inom olika branschsektorer.
Branschsektor Medelålder
Inflödesbehov*
(antal)
Bilaga 6
Inflödesbehov*
(andel % av
totalt antal
sysselsatta år
2008) Andel kvinnor
Industri
Sjukvård, sociala
43 år 448 38 27%
tjänster 45 år 337 45 92%
Utbildning, inkl. förskola 48 år 230 51 83%
Jord, skog, fiske 50 år 191 55 23%
Okänd 55 år 157 64 54%
Handel 41 år 145 34 48%
Företagstjänster, FoU 45 år 128 39 41%
Bygg
Rekreation, personliga
41 år 113 30 7%
tjänster 47 år 103 49 51%
Transport
Offentlig förvaltning,
46 år 81 48 19%
försvar m.m. 50 år 70 57 56%
Hotell och restaurang 31 år 26 14 75%
Bank, finans, försäkring 53 år 14 70 70%
Post och tele 37 år 2 13 67%
Källa: SCB/BeDA. * Antal som behöver komma in i branschsektorn fram till år 2023 för att uppnå samma volym
som år 2008.

Rapportens material och tillvägagångssätt
Bilaga 7
Det statistiska materialet i den här prognosen kommer från databasen Bergslagsdata (BeDa).
Detta material utgörs av longitudinella data på individnivå och omfattar samtliga personer
över 16 år och som bott och/eller arbetat i Örebro län något av åren: 1990, 1993, 1996, 1999,
2002, 2003, 2005 eller 2008. Databasen bygger i huvudsak på SCB:s databas för
sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Andra variabler som har använts i
rapporten är bland annat boende (boendekommun), arbetsställe (kommun), ålder, kön,
födelseland, sysselsättningsstatus, näringsgrensindelning samt utbildningsinriktning och
utbildningsnivåer.
I statistiken är statusen för de sysselsatta baserad på tre olika uppgifter för förvärvsarbete:
(1) kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under aktuellt år,
(2) kontrolluppgift för förvärvsarbete i november månad,
samt
(3) ingen kontrolluppgift för förvärvsarbete.
Ofta används kontrolluppgiften för november månad som definition för sysselsättning, då
tillfälligt arbete (t.ex. sommarjobb) i stor utsträckning exkluderas i denna variabel. I denna
rapport har dock såväl den så kallade novembersysselsättningen som sysselsättning någon
gång under året används för att definiera sysselsättning. Det betyder att även säsongs- och
tillfällig sysselsättning räknas med. I vissa lägen har de olika positionerna (1,2 och 3)
redovisats separat.
Kategoriseringen och analyserna av olika yrken och yrkesgrupper är indelat efter standarden
för svensk yrkesklassificering (SSYK). Yrkesklassificeringen utgörs av en hierarkisk
indelning på en-, två-, tre- samt fyrsiffernivå:
Ensiffernivån omfattar ett övergripande yrkesområde, t.ex. ”Arbete som kräver
teoretisk specialist kompetens”.
Tvåsiffernivån utgör en huvudgrupp inom yrkesområdet, t.ex. ” Arbete som kräver
teoretisk specialist kompetens inom teknik och datavetenskap m.m.”
Tresiffernivån utgörs av en yrkesgrupp, t.ex. ”Civilingenjörer m.fl.”.
Fyrasiffernivån utgörs av, vad man i statistiken kallar, undergrupp, t.ex.
”Civilingenjör, maskin”.
Prognosernas beräkningar
Det är på flera sätt svårt att göra prognoser om arbetskraftens sysselsättning och den lokala
utvecklingen på längre sikt. Flera avgörande faktorer som påverkar hur det faktiskt kommer
att se ut är ungdomars framtida studieval, oförutsedda samhällsförändringar,
klimatförändringar, politiska reformer, arbetskraftens förändrade resmönster, förändrade
preferenser vad gäller boende samt globala upp och nedgångar i konjunkturen. I den här
rapporten har alla faktorer av detta slag uteslutits. Beräkningarna är gjorda utifrån de som var
sysselsatta år 2008, och som kommer att vara 15 år äldre år 2023. Prognosen har utgått ifrån
att samma förhållanden råder på arbetsmarknaden år 2023 som det gjorde år 2008. En annan

Bilaga 7
utgångspunkt har också varit att personer som var sysselsatta år 2008 förväntas ha lämnat
arbetsmarknaden på grund av ålderspension det året de fyller 65 år.
Prognosens fokus och beräkningar har utgått ifrån frågeställningen: Hur många personer
behöver komma in i ett yrke eller en bransch för att år 2023 uppnå samma volym som
branschen eller yrket uppvisade i statiken år 2008? Att år 2008 är valt som utgångspunkt för
prognoserna är i första hand ett bekvämlighetsval, då statistiken i databasen (BeDa) som
använts för prognoserna, omfattar uppgifter från 1990 fram till detta år. Samtidigt är också år
2008 ett bra år att utgå ifrån då effekterna från lågkonjunkturen, som inleddes detta år, inte
hunnit avspegla sig i statistiken. Det betyder att år 2008 är mer att betrakta som ett ”normalår”
i förhållande till exempelvis år 2009 då lågkonjunkturen får effekter som drabbar
sysselsättningen (se t.ex. Lundequist, 2011).
De branschsektorer och yrken som uppvisar störst behov av inflöde av nya sysselsatta är de
branschsektorerna som också är störst. Detta kan ge intrycket av att kompetensförsörjningen i
dessa branscher därför är särskilt problematisk. Det är viktigt att understryka att det inte
behöver vara så om inflödet av arbetskraft till dessa branschsektorer är konstant och
motsvarar behovet för att uppnå volymen som fanns år 2008. Inflödet är beroende av hur
ungdomarna i framtiden söker sig till utbildningar som leder till arbete inom yrken och
branschsektorer där vi idag kan se ett stort behov av arbetskraft. Två branscher som kommer
behöva ett stort inflöde av arbetskraft är branschsektorerna vård/omsorg och industri. I
statistiken kan man se hur många i länet som har en studieinriktning inom vård/omsorg och
industri. Generellt har andelen som söker sig till den typen av utbildningar minskat under
1990- och 2000-talet (Jakobsson, 2012).
I rapporten finns det en del andra aspekter som är viktiga att känna till. Dels kan en stor andel
äldre inom en yrkesgrupp å ena sidan innebära att det kommer att uppstå brist på arbetskraft
då en stor andel inom en snar framtid kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av
ålderspension, dels kan det betyda att den typen av arbete är på väg att försvinna från
arbetsmarknaden och att behovet av rekrytering till dessa yrken eller branscher försvinner i
takt med ålderspensioner. Även övergångar mellan olika branscher under arbetslivet är en
faktor som gör bilden komplex. Då det inom vissa yrkesområden krävs många års
arbetslivserfarenhet kan medelåldern för yrket vara hög. För en viss bransch eller ett visst
yrke behöver inte en hög medelålder nödvändigtvis vara alarmerande om det kontinuerligt
sker övergångar av äldre sysselsatta från andra branscher och yrken.
I analyserna som visar utbildningsnivå har uppgifter för högsta avslutande utbildning samlats
utifrån i tre kategorier: låg, medel och hög. Kategorin låg omfattar individer med grundskola
(eller motsvarande) som högsta avslutade utbildning, medel omfattar individer som har någon
form av gymnasieutbildning och hög omfattar personer med någon form av avslutad
eftergymnasial utbildning.
Intervjuer
Det statistiska materialet utgör grunden för prognoserna och den kartläggning som rapporten
syftar till. Ambitionen har dock varit problematisera den bild som statistiken ger genom att
lyfta in nyckelaktörers erfarenheter och kunskaper som rör hinder och möjligheter för den
framtida kompetensförsörjningen i nod syd i analyserna. För att samla in ett sådant material
har 19 personer från det lokala näringslivet, kommunala verksamheter, landsting och
arbetsförmedling intervjuats.

Bilaga 7
Personerna som har deltagit har enskilt blivit intervjuade på telefon. Intervjuerna som har
genomförts i samtalsform, har haft en semistrukturerad karaktär. Intervjuaren har delvis styrt
samtalet med hjälp av en så kallad intervjuguide har som innehållit sju temaområden. De
intervjuade har dock haft möjlighet att lägga mer eller mindre fokus på dessa temaområden
för att, i viss utsträckning, föra in samtal kring områden som ligger utanför dessa
förutbestämda temaområden. Temaområden i intervjuguiden har varit: ”Allmänt om
företag/verksamhet, anställda och ålderstruktur”, ”Samtida och framtida rekryteringsbehov”,
”Attraktivitet”, ”Matchning och krav på formell utbildning”, ”Samverkan mellan näringsliv
och utbildning”, ”Mångfald i arbetslivet”, ”Syn på samtida och framtida behov av samverkan
kring kompetensförsörjning”.
Alla personer som har blivit intervjuade har själva valt att tacka till att delta. Personerna har i
förväg fått veta att intervjuerna kommer att spelas in. Samtliga intervjuer har spelats in digitalt
och transkriberats. Den transkriberade texten har sedan analyserats utifrån kategorier som är
baserade på de förutbestämda temaområdena. Därefter har texterna jämförts för att kunna
identifiera och definiera framträdande mönster.
Författaren ansvarar själva för analyserna och slutsatserna i rapporten. Namn på
intervjupersonerna har medvetet utelämnats. Inga namn på såväl företag eller personer
kommer att anges i citat eller på andra sätt i texten. Citaten som är hämtade från intervjuerna,
är markerade med indrag och kursiv text.

Bakgrund
Bilaga 8
Innehåll
Prognosen 17 fördjupar områdena demografi, pendling, yrke och utbildning i kommunerna
Askersund, Hallsberg och Laxå. Prognosen ger en nulägesbeskrivning av den lokala
arbetsmarknaden samt identifierar utmaningar för kompetensförsörjningen. Prognosen
identifierar också framtidens utbildningsbehov.
Som ett komplement till statistiken har intervjuer genomförts med några av kommunernas
största arbetsgivare både inom den privata och offentliga sektorn, samt med representanter
som alla har en viktig befattning sett till nodens och kommunernas kompetensförsörjning. Det
är till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och
näringslivschefer. Syftet med intervjuerna är att få fördjupad kunskap om
kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv.
Prognosen är framtagen inom ramen för regionförbundets regeringsuppdrag att etablera
kompetensplattformar i Örebro län, som ska bidra till ökad kunskap och översikt om
regionens kompetensförsörjning samt utbildningsområdet.
Syfte
Prognosen ska ge kunskap om arbetslivets utveckling i den enskilda kommunen ur ett
kompetensförsörjningsperspektiv. Den kan också spela en viktig roll i att identifiera
utmaningar och utvecklingsmöjligheter samt vara ett underlag för diskussion för framtidens
kompetensförsörjningsbehov. Prognosen kan vara ett underlag för att kunna fatta beslut som i
sin tur kan skapa handlingsplaner för den enskilda kommunen och för länet i sin helhet.
Prognosen ska ge inspiration och ökad kunskap så att fler arbetsgivare tar fram
kompetensstrategier. Sist men inte minst är syftet att skapa ett sammanhang och en samsyn
kring frågor som berör kompetensförsörjningen inom kommunen.
Kompletterande rapporter och analyser
Den här prognosen är den andra av totalt fyra stycken lokala prognoser. Prognosen för norra
Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora) blev klar våren 2012. Under året
kommer även prognoserna för västra (Karlskoga, Degerfors) och östra länet (Örebro, Kumla,
Lekeberg) att bli klara.
Alla fyra lokaler prognoser hänger ihop med Örebro läns kompetenskarta som
regionförbundet tog fram hösten 2011. Den kartläggningen beskriver de sysselsattas
utbildningsnivå, arbetsmarknadssektor, födelseland, kön och yrke. Den visar också hur
rörligheten på arbetsmarknaden ser ut för olika yrkesgrupper. Rapporten beskriver inte
framtidens kompetensförsörjningsbehov.
Som ett komplement till Örebro läns kompetenskarta tog regionförbundet fram en regional
analys ”Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt
17 Örebro län utgår från fyra noder. Nod norr består av kommunerna Hällefors, Nora och Ljusnarsberg samt Lindesberg. Nod syd består av
Laxå, Askersund samt Hallsberg. Nod väst består av Degerfors och Karlskoga. Nod öst består av Örebro, Kumla och Lekeberg.

Bilaga 8
perspektiv (Jakobsson, 2012). Rapporten förtydligar, kompletterar och fördjupar bilden av
kompetensförsörjningsbehovet utifrån ett regionalt perspektiv. Analysen beskriver och
förklarar varför det ser ut som det gör i vår region.
Prognosen kompletterar Örebro läns kompetenskarta och den regionala analysen Möjligheter
och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson,
2012) genom att se och beskriva en bild av framtidens kompetensförsörjningsbehov i Örebro
län. Kompetenskartan, den regionala analysen och de lokala prognoserna blir viktiga verktyg
och utgångspunkter för det fortsatta arbetet för bättre matchning, bättre utbildningsplanering
för framtidens kompetensförsörjning i länet.
Kompetensplattform Örebro län
Denna rapport utgör en del i arbetet med att etablera kompetensplattformar i Örebro län.
Arbetet har pågått sedan 2010 då Regionförbundet Örebro fick ett regeringsuppdrag. Det
övergripande målet för kompetensplattformen är att få matchningen mellan regionens utbud
och efterfrågan att fungera ännu bättre. Målet är att fler utbildningar ska vara utformade för
att bättre motsvara arbetslivets behov av kompetens och arbetskraft.
Syftet med kompetensplattformen är att bidra till ökad kunskap och översikt inom
kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser samt ökad
samverkan kring utbildningsplanering och kompetensförsörjning.

Regionförbundet Örebro Tfn: 019–602 63 00
701 83 Örebro Fax: 019–18 98 29
Besöksadress: E-post: regionorebro@regionorebro.se
Forskarvägen 1 www.regionorebro.se