Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

More documents

Recommendations

Info

Tabell 19. Vanliga utbildningar för män i nod syd, antal år 2008. 10 vanligaste utbildningarna (högsta avslutade) för män (nattbefolkningen 20-64 år) Antal Verkstadsutbildning (gymnasial) 962 Tekniskt gymnasium 654 Byggutbildning (gymnasial) 627 El, data (gymnasial) 609 Fordonsutbildning (gymnasial) 569 Handel och ekonomisk (gymnasial) 446 Samhällsvetenskap, social, humaniora (gymnasial) 385 Lant- och skogsbruk, djursjukvård (gymnasial) 308 Transport (gymnasial) 268 Ospecificerad gymnasialutbildning 158 Källa: SCB/BeDA Figur 14 visar att kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå än män. För männen har detta förmodligen inte spelat så stor roll då sysselsättningen i de traditionellt manliga branschsektorerna har varit präglade av en relativt låg utbildningsnivå. Utifrån statistiken kan man inte veta i vilken utsträckning män inom industrin genomgått utbildningar i privat regi eller i företagsinterna utbildningar då sådana uppgifter inte finns i det svenska utbildningsregistret. Utmaningar för kompetensförsörjningen: utbildning och matchning Den förhållandevis låga utbildningsnivån är en stor utmaning för nod syd. Tidigare forskning och kartläggningar har visat att det humankapital som finns i arbetskraftens utbildningsnivå blir en allt viktigare produktionsfaktor för företag inom såväl industrin, då produktionen blir all mer kunskapsdriven, som i servicesektorn (Eliasson & Lundmark, 2007). Inte minst är pojkars generellt låga skolprestationer bekymmersamt för industrin, då det traditionellt har varit pojkar som sökt sig dit. Problematiken bekräftas delvis i intervjuerna med personer som arbetar med rekrytering och kompetensförsörjning inom industrin. Intervjuerna visar också den största svårigheten i framtiden blir att rekrytera medarbetare med högre utbildning, som till exempel civilingenjörer. För dagbefolkningen ser bilden något annorlunda ut (tabell 20). Andelen lågutbildade sjunker i kommunerna och i noden som helhet, dock ökar andelen högutbildade i Laxå och Hallsberg, men inte i Askersund. Det betyder att Hallsberg och framför allt Laxå, är mer beroende av inpendlare med en hög utbildning än Askersund. 15 Tabell 20. Dagbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. Låg Medel Hög Laxå 18,3% 59,9% 21,6% Hallsberg 16,5% 59,1% 24,2% Askersund 19,3% 60,0% 20,6% nod syd Källa: SCB/BeDa 17,6% 59,5% 22,7% Mot bakgrund av att produktionen inom industrin blir allt mer teknisk utvecklad och att efterfrågan på högutbildad arbetskraft blir allt större kan den låga utbildningsnivån hos män 15 I avsnittet som handlar om pendling analyseras statistiken för in- och utpendlare mer ingående. 36
sannolikt bli problematisk när det gäller kompetensförsörjningen. Vi vet också att män och pojkar som grupp presterar sämre än flickor och kvinnor genom hela skolsystemet, förutom i ämnet idrott. För flickor som avslutade grundskolan i Örebro län läsåret 2010/2011 låg meritvärdet 16 på 214,7. Motsvarande siffra för pojkar låg på 183,6. Antalet individer som går från gymnasieskolan till en högre utbildning är högre för kvinnorna, både på lång och kort sikt (SCB). Kvinnorna utgör även en majoritet sett till en examen från en högre utbildning. Mot bakgrund av generellt ökade kunskapskrav i arbetslivet är mäns och pojkars eftersatthet i detta avseende naturligtvis ett bekymmer för män som grupp, men även för framtidens kompetensförsörjning. Figur 14. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år 2008. Källa:SCB/BeDa 5. Pendling År 2008 pendlade 6 822 personer ut från nod syd till arbetet län eller till andra kommuner inom Örebro län. Ett något färre antal pendlade in till nod syd samma år. Tabell 21 visar att pendlingsnettot är positivt för Laxå och Hallsberg. Däremot har Askersunds kommun ett stort negativ pendlingsnetto som nästan motsvarar hela det negativa nettot för noden. Tabell 21. In- och utpendlare i nod syd, år 2008. Kommun Inpendlare Utpendlare Pendlingsnetto Laxå 951 903 48 Hallsberg 4 006 3 544 462 Askersund 810 2 375 -1 565 nod syd Källa: SCB/BeDa 5 767 6 822 -1 055 16 Meritvärdet utgör summan av ”… betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (Godkänt räknas som 10 poäng, Väl Godkänt som 15 poäng och Mycket Väl Godkänt som 20 poäng). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng” (Skolverket, 2011, s.55). 37
Page 1 and 2: Möjligheter och utmaningar för fr
Page 3: Förord Den här lokala prognosen
Page 6 and 7: Figurförteckning Figur 1. Syssels
Page 8 and 9: Dagbefolkningens åldersstruktur Da
Page 10 and 11: Del 1. Prognos om kompetensbehovet
Page 12 and 13: Figur 4. Förändring av de syssels
Page 14 and 15: Tabell 5. Antal samt medelålder f
Page 16 and 17: Figur 5. Sysselsättningsförändri
Page 18 and 19: Varför ska alla elever ut på prak
Page 20 and 21: utbildningen så när de kommer ut
Page 22 and 23: arbetsgrupper. Det handlar om att f
Page 24 and 25: Tabell 8 visar bland annat att det
Page 26 and 27: Branschsektorerna logistik och hand
Page 28 and 29: Utifrån intervjuerna med företrä
Page 30 and 31: Även om hälsan bland de äldre ö
Page 32 and 33: Figur 12. Fördelning av sysselsatt
Page 34 and 35: en stark vilja att bryta dessa segr
Page 38 and 39: Tabell 22 visar att utpendlarna i a
Page 40 and 41: Utmaningar för kompetensförsörjn
Page 43: Prognos för olika yrkesgrupper ino
Page 47: Bilaga 4 Prognos för Laxå kommun.
Page 51: Prognos för Askersunds kommun. Inf
Page 54 and 55: Bilaga 7 utgångspunkt har också v
Page 57 and 58: Bakgrund Bilaga 8 Innehåll Prognos
Page 60: Regionförbundet Örebro Tfn: 019-6

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?