Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

arbetsgrupper. Det handlar om att få in andra attityder i arbetsgrupperna eller som en av de
intervjuade uttrycker, behovet av att skapa större blandning i arbetsgrupperna:
Det behöver nödvändigtvis inte vara kvinnor. Det handlar om hur vi kulturellt
beter oss. Det är andra beteenden och genus som det handlar om. I
rekryteringen idag pratar man oerhört mycket om det som man säger är social
kompetens. Man fokuserar mycket mer beteende och samarbetsförmåga och då
krävs det en blandning – att man har olika sätt att se saker på.
Etnisk mångfald inom industrin
För förvärvsarbetande utlandsfödda är industrin den vanligaste branschsektorn. De
utlandsfödda i nod syd utgör totalt nio procent av de sysselsatta inom industrin . Majoriteten
av de intervjuade uttrycker en vilja av att öka andelen utlandsfödda. Liksom när det gäller
synen på ökat inslag av kvinnor ser de flera fördelar med en ökad mångfald i arbetsgrupperna
även ur en etnisk/kulturell aspekt.
Flera av de intervjuade representanterna pratar om trösklar som de menar gör det svårt att
anställa utlandsfödda. Det handlar framför allt om bristande kunskaper i svenska språket.
Inom bland annat processindustrin menar man att det finns säkerhetsaspekter som gör att man
måste ha god förståelse för- och kunna tala svenska. Alla de intervjuade anser dock inte att
språk är ett hinder för rekrytering av utlandsfödda.
Om man tittar på våra invandrare så är de verkligen invandrare för de kan i
princip inte svenska. En av dem pratar svenska, de övriga pratar engelska eller
ungerska via Google-translate. Det fungerar alldeles utmärkt. De är
yrkesskickliga, de kan läsa en ritning, de vet vad de ska göra och är stolta över
vad de gör. Språk och härkomst har ingen betydelse.
Flera av de intervjuade personerna arbetar på ett företag som ingår i internationella koncerner
där man har en produktion som är inriktad på internationell export till olika delar av världen.
Utifrån detta säger flera att man ser en vinst i anställda personal som har en annan språklig,
och även annan kulturell-, bakgrund än svensk.
I figur 8 kan man se att kategorin ”födda i övriga länder” är den enda grupp av de sysselsatta
inom industrin som har ökat sedan år 1990. Dock är det viktigt att understryka att ökningen
sker från en låg nivå. Ökningen som sker mellan 1996 och 1999 är visserligen en fördubbling
men representerar i absoluta siffror en ökning från 182 till 467 sysselsatta.
En drastisk minskning av utomnordiskt födda sysselsatta sker sedan mellan år 1999-2002.
Vid mätperiodens slut, år 2008, hade gruppen ökat med 30 sysselsatta jämfört med år 1990.
Den grupp som minskat mest är de sysselsatta som är födda i andra nordiska länder. Detta
hänger delvis samman med att en stor andel inom denna grupp har lämnat arbetsmarknaden
på grund av ålderspension.
22