Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Bilaga 7
utgångspunkt har också varit att personer som var sysselsatta år 2008 förväntas ha lämnat
arbetsmarknaden på grund av ålderspension det året de fyller 65 år.
Prognosens fokus och beräkningar har utgått ifrån frågeställningen: Hur många personer
behöver komma in i ett yrke eller en bransch för att år 2023 uppnå samma volym som
branschen eller yrket uppvisade i statiken år 2008? Att år 2008 är valt som utgångspunkt för
prognoserna är i första hand ett bekvämlighetsval, då statistiken i databasen (BeDa) som
använts för prognoserna, omfattar uppgifter från 1990 fram till detta år. Samtidigt är också år
2008 ett bra år att utgå ifrån då effekterna från lågkonjunkturen, som inleddes detta år, inte
hunnit avspegla sig i statistiken. Det betyder att år 2008 är mer att betrakta som ett ”normalår”
i förhållande till exempelvis år 2009 då lågkonjunkturen får effekter som drabbar
sysselsättningen (se t.ex. Lundequist, 2011).
De branschsektorer och yrken som uppvisar störst behov av inflöde av nya sysselsatta är de
branschsektorerna som också är störst. Detta kan ge intrycket av att kompetensförsörjningen i
dessa branscher därför är särskilt problematisk. Det är viktigt att understryka att det inte
behöver vara så om inflödet av arbetskraft till dessa branschsektorer är konstant och
motsvarar behovet för att uppnå volymen som fanns år 2008. Inflödet är beroende av hur
ungdomarna i framtiden söker sig till utbildningar som leder till arbete inom yrken och
branschsektorer där vi idag kan se ett stort behov av arbetskraft. Två branscher som kommer
behöva ett stort inflöde av arbetskraft är branschsektorerna vård/omsorg och industri. I
statistiken kan man se hur många i länet som har en studieinriktning inom vård/omsorg och
industri. Generellt har andelen som söker sig till den typen av utbildningar minskat under
1990- och 2000-talet (Jakobsson, 2012).
I rapporten finns det en del andra aspekter som är viktiga att känna till. Dels kan en stor andel
äldre inom en yrkesgrupp å ena sidan innebära att det kommer att uppstå brist på arbetskraft
då en stor andel inom en snar framtid kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av
ålderspension, dels kan det betyda att den typen av arbete är på väg att försvinna från
arbetsmarknaden och att behovet av rekrytering till dessa yrken eller branscher försvinner i
takt med ålderspensioner. Även övergångar mellan olika branscher under arbetslivet är en
faktor som gör bilden komplex. Då det inom vissa yrkesområden krävs många års
arbetslivserfarenhet kan medelåldern för yrket vara hög. För en viss bransch eller ett visst
yrke behöver inte en hög medelålder nödvändigtvis vara alarmerande om det kontinuerligt
sker övergångar av äldre sysselsatta från andra branscher och yrken.
I analyserna som visar utbildningsnivå har uppgifter för högsta avslutande utbildning samlats
utifrån i tre kategorier: låg, medel och hög. Kategorin låg omfattar individer med grundskola
(eller motsvarande) som högsta avslutade utbildning, medel omfattar individer som har någon
form av gymnasieutbildning och hög omfattar personer med någon form av avslutad
eftergymnasial utbildning.
Intervjuer
Det statistiska materialet utgör grunden för prognoserna och den kartläggning som rapporten
syftar till. Ambitionen har dock varit problematisera den bild som statistiken ger genom att
lyfta in nyckelaktörers erfarenheter och kunskaper som rör hinder och möjligheter för den
framtida kompetensförsörjningen i nod syd i analyserna. För att samla in ett sådant material
har 19 personer från det lokala näringslivet, kommunala verksamheter, landsting och
arbetsförmedling intervjuats.