Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Rapportens material och tillvägagångssätt
Bilaga 7
Det statistiska materialet i den här prognosen kommer från databasen Bergslagsdata (BeDa).
Detta material utgörs av longitudinella data på individnivå och omfattar samtliga personer
över 16 år och som bott och/eller arbetat i Örebro län något av åren: 1990, 1993, 1996, 1999,
2002, 2003, 2005 eller 2008. Databasen bygger i huvudsak på SCB:s databas för
sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Andra variabler som har använts i
rapporten är bland annat boende (boendekommun), arbetsställe (kommun), ålder, kön,
födelseland, sysselsättningsstatus, näringsgrensindelning samt utbildningsinriktning och
utbildningsnivåer.
I statistiken är statusen för de sysselsatta baserad på tre olika uppgifter för förvärvsarbete:
(1) kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under aktuellt år,
(2) kontrolluppgift för förvärvsarbete i november månad,
samt
(3) ingen kontrolluppgift för förvärvsarbete.
Ofta används kontrolluppgiften för november månad som definition för sysselsättning, då
tillfälligt arbete (t.ex. sommarjobb) i stor utsträckning exkluderas i denna variabel. I denna
rapport har dock såväl den så kallade novembersysselsättningen som sysselsättning någon
gång under året används för att definiera sysselsättning. Det betyder att även säsongs- och
tillfällig sysselsättning räknas med. I vissa lägen har de olika positionerna (1,2 och 3)
redovisats separat.
Kategoriseringen och analyserna av olika yrken och yrkesgrupper är indelat efter standarden
för svensk yrkesklassificering (SSYK). Yrkesklassificeringen utgörs av en hierarkisk
indelning på en-, två-, tre- samt fyrsiffernivå:
Ensiffernivån omfattar ett övergripande yrkesområde, t.ex. ”Arbete som kräver
teoretisk specialist kompetens”.
Tvåsiffernivån utgör en huvudgrupp inom yrkesområdet, t.ex. ” Arbete som kräver
teoretisk specialist kompetens inom teknik och datavetenskap m.m.”
Tresiffernivån utgörs av en yrkesgrupp, t.ex. ”Civilingenjörer m.fl.”.
Fyrasiffernivån utgörs av, vad man i statistiken kallar, undergrupp, t.ex.
”Civilingenjör, maskin”.
Prognosernas beräkningar
Det är på flera sätt svårt att göra prognoser om arbetskraftens sysselsättning och den lokala
utvecklingen på längre sikt. Flera avgörande faktorer som påverkar hur det faktiskt kommer
att se ut är ungdomars framtida studieval, oförutsedda samhällsförändringar,
klimatförändringar, politiska reformer, arbetskraftens förändrade resmönster, förändrade
preferenser vad gäller boende samt globala upp och nedgångar i konjunkturen. I den här
rapporten har alla faktorer av detta slag uteslutits. Beräkningarna är gjorda utifrån de som var
sysselsatta år 2008, och som kommer att vara 15 år äldre år 2023. Prognosen har utgått ifrån
att samma förhållanden råder på arbetsmarknaden år 2023 som det gjorde år 2008. En annan