Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Den könsdelade arbetsmarknaden, som diskuterades i tidigare avsnitt, är tydligt kopplad till
könsstereotypa utbildningsval. Det övergripande mönstret för befolkningens
utbildningsinriktning ser olika ut för män och kvinnor. Detta indikerar att valet av studier i
hög grad styrs av kön. Figur 13 visar fördelningen mellan män och kvinnor utifrån vanliga
utbildningsinriktningar mot vård/omsorg samt inom industri, på gymnasial- och
eftergymnasialnivå.
Figur 13. Fördelning av män och kvinnor med olika utbildningsinriktningar
inom teknik och tillverkning respektive vård och omsorg, år 2008.
Källa: SCB/BeDa
Sjuksköterskeutb
Omvårdnadsutb
Ingenjör o civilingutb maskin
fordon mm
Tekniskt gymnasium
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Tabell 18 och 19 illustrerar hur könsfördelningen ser ut sett till befolkningens
utbildningsbakgrund. De indikerar också en skillnad när det gäller utbildningsnivån mellan
män och kvinnor. På både männens och kvinnornas lista över de tio mest vanliga
utbildningarna finns Handel/ekonomi samt Samhälle/social på gymnasial nivå med. På
männens lista finns det inga eftergymnasiala utbildningar, vilket det gör på kvinnornas.
Sjuksköterskeutbildning, Samhällvetenskap/juridik/handel samt förskollärarutbildning är de
vanligaste eftergymnasiala utbildningarna för kvinnorna i nod syd.
Tabell 18. Vanliga utbildningar för kvinnor i nod syd, antal år 2008.
10 vanligaste utbildningarna (högsta avslutade)
för kvinnor (nattbefolkningen 20-64 år) Antal
Handel och ekonomisk (gymnasial) 1 078
Samhällsvetenskap, social, humaniora (gymnasial) 923
Omvårdnad (gymnasial) 816
Barn och fritid (gymnasial)
Övrig utbildning inom service och tjänsteområdet
463
(gymnasial) 422
Sjuksköterskeutbildning (eftergymnasial) 283
Hotell och restaurang (gymnasial) 248
Samhällsvetenskap, juridik, handel (eftergymnasial) 234
Förskollärarutbildning (eftergymnasial) 216
Humaniora och konst (gymnasial)
Källa: SCB/BeDa
201
35
Män
Kvinnor