Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Tabell 8 visar bland annat att det är främst undersköterskor och vårdbiträden där det
volymmässigt största behovet finns. När det gäller rekrytering a personal till de
befattningarna finns det ytterligare en utmaning som en av de intervjuade pekar på:
Vi har två problem. Man har fattat ett principbeslut om att man ska höja
kompetensnivån så att vi bara har undersköterskor. Först ska vi alltså fylla på
kompetens så att vi växlar om till undersköterskor [kompetensutveckling för
vårdbiträden till undersköterskor] och sedan ska vi samtidigt fylla på för alla
pensionsavgångar i omsorgen. Där ser vi en ekvation som inte går ihop.
Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom skola och omsorg i nod syd*.
Yrkesgrupp Laxå Hallsberg Askersund Nod syd
Grundskollärare 17 (43 %) 80 (48 %) 53 (46 %) 150 (47 %)
Barnskötare 28 (46 %) 79 (37 %) 47 (41 %) 154 (40 %)
Undersköterskor 40 (27 %) 107 (33 %) 90 (36 %) 237 (33 %)
Vårdbiträden 53 (45 %) 117 (38 %) 126 (47 %) 296 (43 %)
Förskollärare 14 (40 %) 40 (29 %) 29 (29 %) 83 (31 %)
Källa: SCB/BeDa. * Antal som behöver komma in i yrket för att uppnå samma volym som år 2008.
Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom yrket år 2008 i parentes.
En annan dubbel utmaning finns även när det gäller förskolan. Flera kommuner är inne i en
uppväxling av kompetensnivå från barnskötare till förskollärare. Tabell 8 kan man se att det
är betydligt fler barnskötare än förskollärare som kommer att behöva ersättas. Precis som att
inflödesbehovet av vårdbiträden till största del handlar om inflödesbehov av undersköterskor,
handlar inflödesbehovet av barnskötare till stor del om ett inflödesbehov av förskollärare.
Uppväxlingen från barnskötare till förskollärare betyder att andelen högskoleutbildade
kommer att behöva öka i kommunerna. Kommunerna, som har det dominerande
huvudmannaskapet för förskola och skola, ser detta som en kvalitetsförstärkning av
verksamheterna. Dock är man i flera fall kritisk till såväl innehållet i lärarutbildningen som
till samverkan mellan lärarutbildningen och skolan.
De borde ha mer kontakt med oss här ute i verkligheten. Att de tänker mer på
vad vi på arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar. Där tycker jag att universitetet
kunde vara bättre att samarbeta med oss. När det gäller lärarutbildningen
tycker jag att sådant som till exempel läs- och skrivinlärning varit katastrofalt
dåligt. Även bland nyexaminerade lärare som har läst och ska undervisa i
samhällskunskap har jag sett brister. De vet till exempel inte hur en kommunal
verksamhet styrs. De vet inte skillnaden på tjänstemän och förtroendevaldas
roller.
Flera av de kommunala företrädarna uttrycker även en viss oro för vuxenutbildningen, men
lyfter samtidigt fram Cityakademin och Örebro business region, BRO 11 , som man tror
kommer att utvecklas till en viktig arena för kompetensutvecklingen i hela länet.
Man hade ett flyt då det här kunskapslyftet kom in i bilden, men det har ju mer
eller mindre försvunnit med tiden. Vi har i och för sig ett lärcentrum några
11 BRO är ett partnerskap mellan flertalet kommuner i Örebro län, och ska utveckla det näringslivsfrämjande arbetet i regionen. BRO ska
göra näringslivsarbetet mer effektivt, arbeta för ökad samverkan mellan regionens kommuner och stärka kommunernas näringslivsarbete,
framförallt när det gäller etableringar och investeringar.
24