Hälsofrämjande hälso- och sjukvård på Stockholms sjukhus

Rapport 

2007:4 

Centrum för folkhälsa 

Epidemiologiska enheten 

Hälsofrämjande 

hälso- och sjukvård på 

Stockholms sjukhus 

en kartläggning 2006-07 

Sanna Fredin 

Birger Forsberg

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård på 

Stockholms sjukhus – en kartläggning 

2006-07 

Sanna Fredin 

Birger Forsberg 

för socialmedicin och epidemiologi 

Avdelningen 

för folkhälsa 

Centrum 

läns landsting 

Stockholms 

2007

Rapport 2007:4 

Det går att beställa genom mig via nedan adress: 

Mail: helene.soderholm@sll.se 

Tel: 08-737 38 38 

ISBN 978-91-976712-3-1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

FÖRORD........................................................................................................................1 

SAMMANFATTNING..................................................................................................3 

INLEDNING ..................................................................................................................4 

BAKGRUND..................................................................................................................5 

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INTERNATIONELLT, 

NATIONELLT OCH REGIONALT ...........................................................................8 

INTERNATIONELLT........................................................................................................8 

NATIONELLT.................................................................................................................9 

REGIONALT - STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING............................................................12 

KARTLÄGGNINGENS SYFTE ................................................................................17 

METOD ........................................................................................................................18 

KARTLÄGGNINGSINSTRUMENTET ...............................................................................18 

ARBETSPROCESSEN ....................................................................................................18 

RESULTAT..................................................................................................................20 

MEDVERKANDE OCH SVARSFREKVENS .......................................................................20 

HÄLSOFRÄMJANDE PATIENTARBETE .............................................................20 

HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS OCH HÄLSOFRÄMJANDE 

PERSONALARBETE ...............................................................................................29 

HÄLSOFRÄMJANDE ORGANISATION ...............................................................36 

HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSINRIKTAT ARBETE.....................................45 

DISKUSSION...............................................................................................................49 

METODDISKUSSION ....................................................................................................49 

RESULTATDISKUSSION................................................................................................50 

FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL .........................................................................................52 

REKOMMENDATIONER................................................................................................53 

TACK TILL DE MEDVERKANDE..........................................................................57 

ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR..............................................................................58 

BILAGOR ....................................................................................................................59 

BILAGA A....................................................................................................................60 

BILAGA B....................................................................................................................63 

REFERENSER ..........................................................................................................136

Förord 

Hälso- och sjukvården behöver lägga mer tyngd på det första ledet i sitt namn: på 

hälsan, på att vårda det friska. Nya behandlingsmetoder, läkemedel och tekniska 

hjälpmedel får ofta en stor del av uppmärksamheten och den ekonomiska kakan och så 

behöver det naturligtvis vara. Förebyggande arbete har samtidigt gång på gång visat sig 

vara effektivt – både ur medicinsk och ekonomisk synvinkel. 

Många, förebyggande insatser görs givetvis i första linjen, i närsjukvårdens långsiktiga 

kontakter med husläkare, distriktssköterskor, kuratorer, sjukgymnaster osv. Men för en 

hel del är faktiskt sjukhusvården den långsiktiga vården närmast människan. Det gäller 

inte minst patienter som haft en sjukdom och rehabiliteras eller efterbehandlas. 

Hälsofrämjande vård handlar därför i högsta grad också om våra sjukhus. Den här 

kartläggningen visar att en god grund lagts hos personalen men att mål och styrmedel 

ofta saknas. Livsstils- och annan hälsofrämjande rådgivning till patienter saknar rutiner. 

Fortbildningens hälsofrämjande perspektiv brister. 

På alla dessa punkter behöver saker hända. Kartläggningen avslutas med många goda 

rekommendationer. För den politiska nivån ser jag en tydlig rekommendation: att 

tydligt peka ut det hälsofrämjande arbetet som en uppgift för alla vårdgivare, inklusive 

sjukhusen. Att alltid använda det mänskliga mötet för att ge en bra evidensbaserad 

hälsovård måste vara ett åtagande för alla som arbetar med vårduppdrag. 

Birgitta Rydberg (fp) 

Landstingsråd för hälsa och sjukvård 

1

Sammanfattning 

Syfte År 2005 beslöt landstingsledningen i Stockholms län om en basinventering av det 

hälsofrämjande arbetet på landstingets akutsjukhus. Syftet med kartläggningen var att 

inventera befintliga insatser av hälsofrämjande och förebyggande karaktär samt 

eventuella hinder och möjligheter för denna typ av arbete. Målet var att erhålla en 

plattform för implementering av folkhälsopolicyn på sjukhusen. 

Metod Ett semikvantitativt enkätinstrument i tre delar (hälsofrämjande organisation, 

samhällsinriktat arbete, personalarbete och patientarbete) besvarades av personer i 

sjukhusens ledningar och administration. 

Resultat Kartläggningen visar att sjukhusen har lagt en god grund för hälsofrämjande 

arbete bland personalen, men att det hälsofrämjande perspektivet inom organisation, 

ledning och patientarbete ännu är svagt utvecklat. Mål för hälsofrämjande arbete saknas 

ofta i uppdrag, upphandlingar, avtal, budget och uppföljningsinstrument. Sjukhusen 

saknar som regel särskilda policys och riktlinjer för hälsofrämjande arbete. Stödsystem 

för ett hälsofrämjande arbetssätt, såsom IT och journalmoduler, är svaga. 

Bristen på ett hälsofrämjande perspektiv i styrningen leder till avsaknad av riktlinjer och 

rutiner för hälsofrämjande arbete i de patientnära verksamheterna. Detta gäller även i de 

fall där behov och effekter av hälsofrämjande insatser är väldokumenterat och 

övergripande beslut fattats att sådana insatser skall genomföras. Överhuvudtaget är 

dokumentationen kring ett hälsofrämjande anslag i patientarbetet svag, något som ger 

anledning att anta att det saknas i vardagsarbetet med patienterna. 

Metoder och rutiner för att regelmässigt erbjuda patienterna insatser för en förändrad 

livsstil saknas oftast på sjukhusen och allmän hälsoinformation med inriktning på 

hälsans bestämningsfaktorer och folksjukdomarna tycks sällan ges. Ett hälsofrämjande 

perspektiv saknas också ofta i fortbildning av personalen. Det är anmärkningsvärt med 

tanke på att den livsstilsrelaterade sjukligheten ökar. 

Positivt i undersökningen är att flertalet sjukhus dokumenterat hälsofrämjande och 

friskvårdsrelaterade insatser för personalen. Ytterligare positivt är att samtliga sjukhus 

har tagit och genomfört beslut om ”rökfritt sjukhus”. 

Diskussion Dessa och andra uppgifter om sjukhusens hälsofrämjande arbete som tagits 

fram genom kartläggningen är värdefulla då de identifierar många områden inom vilka 

detta arbete kan stärkas. Självklart pekar de på brister i det hälsofrämjande arbetet, men 

själva konceptet hälsofrämjande hälso- och sjukvård är nytt i Stockholms läns landsting 

och har ännu inte anammats av något sjukhus som policy. Det har inte heller ingått i 

sjukhusens uppdrag genom avtal eller direktiv att arbeta med konceptet. Det bedöms 

finnas en stor förbättringspotential bland sjukhusen inom området och det borde utgöra 

en stimulerande utgångspunkt för en satsning på hälsofrämjande sjukhus i Stockholm. 

Rapporten avslutas med rekommendationer för hälsofrämjande insatser på sjukhus. 

Förhoppningen är att rapporten skall kunna användas som utgångspunkt för analys, 

planering och uppföljning av det hälsofrämjande arbetet på akutsjukhusen i Stockholms 

läns landsting. 

3

Inledning 

Denna rapport syftar till att ge en lägesbild av situationen avseende 

hälsofrämjande arbete på Stockholms läns landstings akutsjukhus 2006-2007 och 

är ett led i landstingets ambition att arbeta för en bättre folkhälsa genom att 

implementera Stockholms läns landstings Folkhälsopolicy. Den direkta 

bakgrunden till studien är att landstinget i Stockholm län, i en överenskommelse 

mellan biträdande landstingsdirektören och ledningen för Forum för kunskap 

och utveckling, 2006 beslöt om en basinventering av det hälsofrämjande arbetet 

på Stockholms läns landstings akutsjukhus (bilaga A). 

Rapporten börjar med en bakgrundsdel där en sammanfattning ges av området 

hälsofrämjande sjukhus varefter metod-, resultat- och diskussionsavsnitten 

sedan redogör för ovan nämnda kartläggning. 

De förkortningar som finns i texten förklaras i separat lista i slutet av 

dokumentet. Till termer markerade med * finns förklaringar och definitioner i 

kartläggningsinstrumentets bilaga D (s. 123). 

4

Bakgrund 

Hälsofrämjande (HF) hälso- och sjukvård (HoS) 

Hälsofrämjande arbete (HFA) på sjukhus 

Ökad vårdkvalitet för ökad livskvalitet och sänkta kostnader 

Den ökande prevalensen av kroniska livsstilsrelaterade sjukdomar samt problem 

med följsamhet av ordinationer (compliance) medför ett ökat behov av att stärka 

patientens kunskap och beslutsförmåga kring sin egen hälsa. Människor som 

söker sjukhus är i allmänhet receptiva för information, råd och stöd varför det 

finns en stor potential för att stärka individens egenmakt (empowerment *) i 

arbetet med sitt liv och sin hälsa. 

Hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktigt för att minska samhällets 

kostnader och individens lidande. Då bot av redan etablerad sjukdom ofta inte är 

möjligt blir livskvalitetshöjande åtgärder allt viktigare. Likaledes är samarbetet 

mellan olika aktörer i samhället för en effektiv, obruten vårdkedja, bl.a. i syfte att 

minska återinskrivningsfrekvensen, viktigt. 

Hälsofrämjande arbetsplatser och minskade sjukskrivningsfrekvenser 

Att arbeta med arbetsmiljö och friskvård är positivt för att förbättra personalens 

hälsa och livskvalitet samt minska sjukskrivningsfrekvenserna och samhällets 

kostnader. För att personalen på ett trovärdigt sätt skall kunna bedriva ett 

hälsofrämjande arbete bland sina patienter är det också viktigt att de känner sig 

kompetenta och motiverade att själva fungera som förebilder. 

Hållbarhetsaspekten 

På sjukhus finns det fysiska, kemiska, biologiska och psykosociala riskfaktorer 

och sjukhusen kan i vissa avseenden vara belastningar för den omgivande 

miljön. Det är därför viktigt att på ett integrerat sätt arbeta med hälsa, jämlikhet, 

miljö och ekonomi för en hållbar utveckling. 

5

Samhällsansvar 

Såsom kunskapsorganisationer med forskning och utbildning som framträdande 

inslag i verksamheten genererar sjukhus en stor mängd kunskap som påverkar 

andra professioner och nyckelpersoner i samhället. Genom samarbete med andra 

aktörer kan sjukhus spela en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet i 

närsamhället. 1 

HFA på sjukhus – hur? 

Hälsofrämjande arbete på sjukhus har hitintills ofta bedrivits i form av enskilda 

projekt med egna styrsystem. Forskning visar att enstaka projekt kring 

hälsofrämjande arbete visserligen kan fungera som katalysatorer för att starta en 

process men att det är först när det hälsofrämjande arbetet integreras i den 

ordinarie verksamheten och blir en naturlig del i organisations-, utvecklings-, 

management- och kvalitetsarbete som det skapas kontinuitet och de verkliga 

vinsterna på lång sikt erhålles. 2 

Hälsofrämjande arbete på sjukhus kan bedrivas på olika nivåer. Här ges exempel 

på en indelning som baseras på funktionsnivåer. 

Hälsofrämjande organisation (HF Org) 

Genom att konsekvent integrera ett hälsofrämjande tankesätt i styrdokument på 

alla nivåer, från uppdrag och upphandlingar av vård, avtal och 

budgetredovisningar till arbetsbeskrivningar, personalutbildningar och 

vårdprogram blir det tydligt för anställda på alla nivåer hur detta arbete skall 

bedrivas. Det krävs också att IT och andra stödsystem uppdateras för att det 

hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Sådana 

system underlättar också uppföljning och utvärdering. 

Hälsofrämjande samhällsinriktat arbete (HF Sam) 

Kontinuerlig kunskapsöverföring från experter inom sjukhusorganisationen till 

nyckelaktörer vad gäller arbete med människors hälsa i närsamhället är av stor 

vikt. Samordningsvinster kan också göras genom samarbete mellan sjukhusen 

och deras samarbetspartners i formuleringen av gemensamma policys och 

rutiner för dokumentation av hälsofrämjande arbete. 

6

Hälsofrämjande arbetsplats/Hälsofrämjande personalarbete (HF Pers) 

Personalen bör i så stor utsträckning som möjligt erbjudas en stödjande miljö i 

arbetet med den egna hälsan. Detta kan t.ex. ske genom att den erbjuds 

friskvårdspeng, ges möjlighet till friskvård på arbetstid, tillgång till 

subventionerade näringsberäknade måltider i enlighet med SLL:s kostpolicy, 

flexibla arbetstider i enlighet med EU:s arbetstidslagstiftning samt att mätningar 

av hälsorelaterad livskvalitet utförs och att personalen erbjuds rökslutarstöd, 

viktminskningsgrupper etc. 

Hälsofrämjande patientarbete (HF Pat) 

Redan i dag finns på många håll ett välutvecklat samarbete mellan olika 

personalkategorier för ett helhetsgrepp i arbetet kring olika sjukdomar, 

exempelvis i form av patientskolor för livsstilrelaterade sjukdomar. Det kan dock 

göras mycket mer. 

En viktig del av det hälsofrämjande patientarbetet är att dokumentera patientens 

förbättring av hälsa och livskvalitet. IT/journalsystem bör vara utformade så att 

de på ett effektivt sätt kan hantera dokumentation av livsstilsfaktorer och olika 

instrument för att arbeta med och följa upp patienten, såsom HeartScore*, en 

matris för bedömning av risk för dödlig hjärtinfarkt och stroke 3, motiverande 

samtalsteknik*, rökslutarstöd inför operation, Hälsoremisser*, Fysisk aktivitet på recept 

(FaR)* etc. 

En persons hälsa kan mätas på flera olika sätt: exempelvis som biomedicinsk 

eller psykosocial hälsa bedömd av professionell expertis eller som självskattad 

hälsa bedömd av patienten själv. Självskattad hälsa är ett viktigt mått ur många 

synvinklar. Det kan exempelvis användas för att utvärdera medicinska och 

psykologiska interventioner, att screena populationer i avsikt att identifiera 

högriskgrupper och riskfaktorer samt för prediktion av sjukdomsbeteende, 

förtidspensionering och utnyttjande av vårdsystemet liksom för prediktion av 

sjukdom och dödlighet. Det kan också användas för att bedöma och följa 

patienten över tid för att utvärdera behandlingseffekter 4. 

7

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård internationellt, nationellt 

och regionalt 

Internationellt 

Under åren 1988-1993 påbörjade Världshälsoorganisationens (WHO) 

Europakontor utvecklingen av en modell för hälsofrämjande arbete på sjukhus. 

Konceptet var att utifrån ett arenaperspektiv (skolor, arbetsplatser etc.) skapa 

stödjande miljöer för hälsa, dvs. miljöer där goda val för hälsan skulle upplevas 

som lätta val av individen. Mellan 1993-1997 drevs ett pilotprojekt med 20 

sjukhus från 11 europeiska länder (i Sverige deltog Universitetssjukhuset i 

Linköping) för att genom olika konkreta projekt visa på möjligheterna för 

sjukhus att arbeta hälsofrämjande. 

WHO:s internationella nätverk för hälsofrämjande sjukhus, Health Promoting 

Hospitals Network (HPH), består idag av 25 medlemsländer, över 30 nationella 

nätverk och över 700 medlemssjukhus 1 3 5. 

För medlemskap i nätverket för hälsofrämjande sjukhus krävs ett kontrakt med 

WHO där medlemssjukhusen/landstingen förbinder sig att; 

A. Uppvisa dokumenterat beslut på ledningsnivå att utveckla organisationen 

mot en hälsofrämjande hälso- och sjukvård 1. 

B. Driva minst tre projekt, ett inom vardera av följande områden: 

1. Positiv hälsoutveckling hos patienter 

2. HF arbetsplats 

3. Kunskapsöverförande till samhället/stöd till HF arbete 

HPH utkom 2006 med dokumentet ”Implementing health promotion in hospitals 

– Manual and self-assessment forms”, ett kvalitetssäkringsinstrument för 

hälsofrämjande arbete på sjukhus 6 och en vidareutveckling av dokumentet 

”Standards for Health Promotion in Hospitals - Self-Assessment Tool for Pilot 

Implementation”, publicerat året innan 7. 

Rapporten presenterar fem standards med tillhörande sub standards och 

performance indicators. Instrumentets standards omfattar områden såsom 

patientbedömning, information, och intervention, arbete för hälsofrämjande 

arbetsplatser samt kontinuitet och samarbete i vården. Syftet med dessa 

standards har varit att utgöra en hjälp för medlemssjukhusen i utvärderingen 

och förbättringen av deras hälsofrämjande arbete. 

8

Nationellt 

Elva mål för folkhälsan 

År 2003 biföll riksdagen regeringens proposition ”Mål för folkhälsan” 8 och 

Sverige fick en ny folkhälsopolitik utgående från elva målområden vilka 

fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, hälsans 

bestämningsfaktorer*, såsom omgivningsfaktorer och livsstilsfaktorer. Ett av de 11 

målen, målområde 6, är en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 9 10. 

Folkhälsoinstitutet bygger webbsida för evidensbaserade metoder för 

målområde 6 

Folkhälsoinstitutet (FHI) har skapat ett vetenskapligt råd för metodfrågor om 

hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården och bygger också en 

webbsida för evidensbaserade metoder för målområde 6 (hälsofrämjande hälso- 

och sjukvård) i de nationella folkhälsomålen. 10 

Exempel på relaterade dokument som tagits fram av FHI är bl.a. rapporten ”På 

väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård”, vilken ger en 

sammanfattning av underlagsarbetena inför riksdagens beslut i april 2003 om de 

nya nationella målen för folkhälsan och målområde nr 6 om en hälsofrämjande 

hälso- och sjukvård. 11 FHI har dessutom givit ut en handbok, ”Kunskapsbaserat 

folkhälsoarbete - Del 2”, vars andra del är en kunskapsöversikt över 

originalartiklar med titeln ”Effekter av hälsofrämjande arbete på sjukhus och 

andra vårdinrättningar”. 12 

Socialstyrelsen utarbetar nationella riktlinjer för metoder att förebygga 

sjukdom genom påverkan av livsstilsfaktorer 

Socialstyrelsen påbörjade hösten 2006 ett arbete med att ta fram nationella 

riktlinjer för metoder att förebygga sjukdom genom påverkan av 

livsstilsfaktorer. Projektet syftar till att ta fram beslutsunderlag för politiker, 

tjänstemän och hälso- och sjukvårdpersonal om hur man på bästa sätt kan hjälpa 

enskilda patienter att förändra sin livsstil. Målet med arbetet är att finna effektiva 

metoder som påverkar kända och viktiga levnadsvanor för att stärka hälsan och 

minska risken att bli sjuk. Dessa levnadsvanor har valts eftersom de berör många 

människors hälsa och därmed tar stora samhällsekonomiska resurser i anspråk: 

– Tobaksbruk 

– Hög alkoholkonsumtion 

– Ogynnsamma kost- matvanor 

9

10 

– Otillräcklig fysisk aktivitet och motion 

Åtgärderna är avsedda för individinriktat arbete i hälso- och sjukvårdens 

naturliga möten med patienten. Avsikten är att få underlag för 

prioriteringsbeslut och att rangordna åtgärderna utifrån deras sammanlagda 

effekt och inte bara för deras effekt på enskilda sjukdomar. Arbetet beräknas ta 

cirka tre år och publiceras våren 2009 i tre versioner; ett faktadokument, en 

version för politiker samt en version för patienter och närstående. 

I arbetet finns också planer på att ta fram indikatorer för uppföljning av 

hälsofrämjande arbete relaterat till ovanstående fyra levnadsvanor. 13 

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med hälsoorienterad HSV 

Instrumentet "Hälsa i bokslut - indikatorer för en hälsoorientering i styrning, 

ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården" har tagits fram i samarbete 

mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landstingen i Västerbotten, 

Västernorrland, Dalarna, Halland och Blekinge och i Uppsala län (värdlandsting 

för arbetet). 

Tanken med detta utvecklingsarbete har varit att ta fram indikatorer för att följa 

och beskriva hälso- och sjukvårdens bidrag till vunnen hälsa i befolkningen. 

Rapportens syfte är sålunda att utgöra ett verktyg i arbetet med att utveckla 

landstingens förvaltningsberättelser och den är avsedd att fungera som en bas i 

arbetet med en hälsoorienterad hälso- och sjukvård. 

I modellen ingår både styr- och verksamhetsnivå. I styrprocessen används 

hälsoorientering som strategi. En målorientering på denna nivå ökar 

förutsättningarna för prioritering, samordning och effektivisering. För 

verksamhetsprocessen stöder hälsoorientering en positiv hälsoutveckling hos 

individer och grupper. Inom dessa två nivåer har sedan indikatorer föreslagits 

för att stödja en jämlik hälsoutveckling. 14 

SKL har också givit ut publikationen ”Att hitta skatten i sitt eget hus — 

Erfarenheter från samtal med landstingsledningar om en hälsofrämjande hälso- 

och sjukvård” med exempel på arbeten som leder till en mer hälsofrämjande 

hälso- och sjukvård i landstingen. Skriften ger också en bakgrund till 

folkhälsoutvecklingen och vad hälso- och sjukvårdens uppdrag för en 

hälsoorientering innebär. Man för i rapporten fram att en effektivare vård kan 

uppnås genom en hälsoorientering av vården. Sveriges Kommuner och 

Landsting har på basis av samtalen också lagt fram en strategi för hur förbunden

kan bidra till att hälso- och sjukvården utvecklas på ett mer hälsofrämjande 

sätt. 15 

CDUST om kostnadseffektiv förebyggande HSV 

Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län 

har bildat CDUST - efter länsbokstäverna. Samarbetet ska tillmötesgå de ökade 

kraven på samhällsmedicinsk kompetens. Syftet är att stärka och strukturera 

samarbetet för att bättre ta tillvara och utnyttja varje landstings specifika resurser 

och kompetens i de berörda länen och skapa samverkansvinster. Rapporten 

"Förebygga eller bota - om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i 

hälso- och sjukvården" är skriven i samverkan mellan landstingen i CDUSTregionen 

och är en sammanställaning av studier som belyser kostnadseffektivitet 

för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder. 16 

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus 

Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus (HFS), med 

Folkhälsovetenskapligt centrum (Landstinget i Östergötland) i Linköping som 

koordinator, etablerades 1996. Det är anslutet till det europeiska nätverket och 

har idag 24 medlemmar och 28 medlemssjukhus. 

Nätverket arbetar med följande temaområden; 

– Utvärdering av olika instrument för hälsovinstmätning, ex. 

SF-36, EQ-5D 

– Utveckling och utvärdering av indikatorer för 

hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 

– Evidensbaserade metoder för livsstilsintervention 

HFS påbörjade år 2001 ett arbete med att utveckla indikatorer för en 

hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Indikatorerna är ett 20-tal till antalet och 

behandlar hälsofrämjande arbete för patienter och personal inom organisationen 

och gentemot närsamhället. 

Nätverket arbetar med indikatorer av två skäl: 

1. För att utveckla indikatorer som verktyg 

2. För att börja skatta medlemmarnas verksamhet med hälsofrämjande och 

förebyggande inriktning 

Sedan 2003 har indikatorerna använts för årliga uppföljningar av 

medlemssjukhusens hälsofrämjande verksamhet. 4 

11

Landsting med hälsofrämjande avtal eller direktiv mellan beställare och 

utförare 

Flera andra landsting i Sverige har anammat begreppet Hälsofrämjande hälso- 

och sjukvård. Olika modeller för att få konceptet genomfört har etablerats, delvis 

beroende på vilken styrmodell landstinget använder sig av. 

I Uppsala läns landsting utgår målrelaterad ersättning bl.a. för hälsofrämjande 

arbete som: 

– redovisning av antal patienter som tillfrågats om sina 

levnadsvanor 

– information om rökstopp vid operation m.fl. interventioner 

relaterade till tobak 

– redovisning av antal enheter på sjukhuset som har ett 

pågående alkoholarbete 

– redovisning av utveckling av rutiner kring FaR 

I Region Skåne har man en modell där ersättning i primärvården utgår för 

hälsofrämjande insatser i form av opportun screening (här avses registrering och 

tidig uppföljning i journaler av tobaksvanor, matvanor och fysisk aktivitet) och 

motiverande samtal*. Om fler än 50 % av patienterna erhåller motiverande samtal 

och det journalförs, utgår ersättning för varje sådant samtal över dessa 50 %. 

I Östergötlands läns landsting skriver man in i de årliga avtalen med 

primärvården att gemensamt arbete med kommunerna skall ske kring 

hälsofrämjande insatser. Åtgärder för att åstadkomma det skall redovisas 

särskilt. 

I Jämtlands läns landsting skriver man in i direktiven till vårdproducenterna på 

sjukhuset och i primärvård att de skall arbete med ett hälsofrämjande perspektiv. 

Någon separat redovisning erfordras inte utan aktörerna förväntas följa 

direktiven då de är delar av en och samma koncern. 

Regionalt - Stockholms läns landsting 

Stockholms läns landsting omfattar hela Stockholms län med dess 1,9 miljoner 

invånare. Landstinget har omkring 42 000 anställda (exklusive dem som arbetar 

hos entreprenörerna inom till exempel vården och trafiken). Ca 96 procent av 

landstingets anställda arbetar inom vården vilket innebär att 2.1 % av länets 

befolkning är anställda i vården. 17 

12

Huvuddelen av hälso- och sjukvårdens kostnader, 44 %, är personalkostnader. 

23% är kostnader för upphandlad hälso- och sjukvård inom vilken ytterligare en 

stor mängd människor arbetar. 18 Om man ser till landstingets 

kostnadsfördelning per vårdgren så står akutsjukvården för 44 % av vårdens 

totala kostnader. 19 

Folkhälsoarbete i styrdokument och budget 

Stockholms läns landsting arbetar både för bra sjukvård och för bättre hälsa i 

befolkningen. Som ett led i detta arbete har Stockholms läns landsting, med 

utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen, tagit fram en Folkhälsopolicy. 

Policyn antogs i juni 2005 av landstingsfullmäktige. Den är vägledande för 

landstingets alla verksamheter och har fem övergripande mål: 

1. Ökad jämlikhet i hälsa 

2. Bättre arbetshälsa 

3. Bättre miljörelaterad hälsa 

4. Bättre levnadsvanor 

5. Bättre psykisk hälsa 

Då hälso- och sjukvården har en särställning i folkhälsoarbetet - beroende på sin 

specifika kompetens, auktoritet och nära kontakt med befolkningen - bedöms 

arbetet med en hälsofrämjande hälso- och sjukvård vara en viktig strategi i 

arbetet med att implementera folkhälsopolicyn för en bättre folkhälsa. 

Folkhälsopolicyn kan ses som ett ”paraplydokument” vilket spänner över hela 

folkhälsoområdet medan ett antal andra policys och handlingsplaner tar upp 

specifika delar av betydelse för det hälsofrämjande arbetet. Som exempel kan 

nämnas kostpolicy, personalpolicy och jämställdhetspolicy. 

I Stockholms läns landstings budgetdirektiv för 2007 sägs att den förebyggande 

hälsovården måste skapa förutsättningar för goda hälsovillkor och att den av 

Stockholms läns landsting antagna Folkhälsopolicyn skall ses över och utvecklas. 

Detta för att fortsätta vara ett levande dokument. Det sägs också att slutenvården 

i större utsträckning skall återföra information och kunskap till allmänhet och 

primärvård om vikten av egenvård för att förhindra ett senare insjuknande. Det 

fastslås också att man måste öka samverkan mellan olika aktörer och att man 

skall stärka det förebyggande arbetet kring de stora folksjukdomarna. Det lyfts 

fram att det individrelaterade hälsoarbetet inom närsjukvården är viktigt. 20 21 

Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) tog under 2005 ett beslut om att arbetet 

med fysisk aktivitet på recept, FaR, skulle utvecklas i landstinget. 

13

Då det inom SLL fanns ett behov av en struktur för en övergripande 

samordning av arbetet med FaR upprättades riktlinjer som är styrande och som 

slår fast att FaR ska erbjudas i hela länet 22. 

Centrum för folkhälsa 

Centrum för folkhälsa (CFF) är Stockholms läns landstings kunskapscentrum för 

folkhälsofrågor. Centrum för folkhälsa arbetar för ett friskare samhälle och en 

bättre hälsa för befolkningen i Stockholms län genom kartläggning, 

metodutveckling, information, utbildning och forskning och samarbetar med 

många andra aktörer i länet om folkhälsofrågor (ex. sjukvården, kommuner och 

stadsdelar, skolan, Karolinska institutet, frivilligorganisationer och föreningar). 

CFF har uppdraget att stödja implementeringen av folkhälsopolicyn i 

Stockholms läns landstings alla verksamheter inklusive hälso- och sjukvården. 

CFF ger ut ett nyhetsbrev om hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är 

utkommer ett par gånger per år och är främst avsett för anställda inom hälso- 

och sjukvården samt andra som arbetar med hälsofrågor. Nyhetsbrevet har sitt 

fokus på Stockholms län och CFF:s arbetsområden. 

CFF har tre avdelningar varav en, Avdelningen för socialmedicin och 

epidemiologi (ASE), ansvarar för denna rapport. 

Centrum för vårdutveckling (CVU) 

Centrum för vårdutveckling samordnar och förmedlar kompetens kring vårdens 

innehåll, utveckling, kvalitetssäkring och uppföljning. CVU är liksom CFF en del 

av Forum för kunskap och utveckling inom SLL. 

Att mäta och beskriva resultatet av hälso- och sjukvårdens arbete är ett av 

kvalitetsutvecklingsenhetens viktiga utvecklingsområden. Mätning av självskattad 

hälsorelaterad livskvalitet är ett område som landstinget har beslutat att satsa på. 

Det instrument som är valt för detta ändamål är EQ-5D*, som är ett generellt, ej 

sjukdomsspecifikt mätinstrument för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Ett 

antal beslut är fattade som gör att EQ-5D nu används mer och mer i landstinget. 

Bland annat finns instrumentet med i Folkhälsoenkäterna 1998 och 2002 samt 

som rekommenderat kvalitetsmått i Regionala Vårdprogram. En 

webbapplikation finns utvecklad som hjälp för inmatning och analys. 23 

14

CVU och dess enhet för arbete med kvalitet och uppföljning har även tagit fram 

en övergripande uppföljningsmodell för hälso- och sjukvården. 

Uppföljningsmodellen har följande åtta uppföljningsperspektiv som 

utgångspunkt 24: 

1. Hälsoläge i befolkningen 

2. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 

3. Säker hälso- och sjukvård 

4. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 

5. Kostnadseffektiv hälso- och sjukvård 

6. Jämlik hälso- och sjukvård 

7. Hälso- och sjukvård i rimlig tid 

8. Effekter på hälsan 

Varje perspektiv innehåller ett antal indikatorer, som speglar hälsa, ohälsa och 

vård i länet ur just det perspektivet. 

Avdelningen för medicinskt programarbete (MPA) inom CVU tar bl.a. fram s.k. 

Fokusrapporter vars syfte är att lyfta fram och belysa angelägna områden, att 

beskriva dagsläget och diskutera och föreslå möjliga lösningar. Dokumenten är 

tänkta att tjäna som utgångspunkter för utvecklingsarbete och 

diskussionsunderlag i en process och ej tänkta som strikt evidensbaserade 

”sanningar”. De primära målgrupperna är de som ansvarar för styrning och 

planering av sjukvården på det administrativa planet, politiker, beställare och 

producenter. 25 2006 kom en Fokusrapport med inriktning på prevention inom 

hälso- och sjukvården. 26 Den togs fram i ett samarbete mellan ett stort antal 

specialister och experter inom SLL och utgör ett ”state of the art” inom området. 

I övrigt arbetar man på andra avdelningar inom CVU med viktiga områden som 

rör stödstrukturer för en effektiv hälso- och sjukvård. Exempel på detta är ett 

projekt för gemensam vårddokumentation (GVD). GVD är Stockholms läns 

landstings satsning på en ökad patientsäkerhet med IT som möjliggörare. 

Visionen är "en patient - en journal - hela livet". 27 

Även när det gäller diagnosrelaterade ersättningssystem till vårdgivarna, DRG 28, 

är det viktigt att man för in det hälsofrämjande perspektivet. Här pågår 

utvecklingsarbeten både nationellt och internationellt. 

Hälsofrämjande primärvård 

Inom Stockholms Läns Landstings Sjukvårdsområde (SLSO) är en handlingsplan 

för folkhälsoarbete (baserad på SLL:s Folkhälsopolicy) under utarbetande och 

15

eräknas vara klar till sommaren 2007. 29 

Inom SLSO pågår också ett arbete med att föra in levnadsvanor i VISS.nu. VISS är 

en webbaserad informationsbank med medicinsk och administrativ information, 

i första hand riktad till dem som arbetar inom primärvården. Den är avsedd att 

utgöra ett led i samverkan mellan olika vårdnivåer i regionen, men är också 

tänkt att fungera som ett beslutsstöd vid handläggningen av patienter. Materialet 

i VISS avseende levnadsvanor utgör stöd till dem som vill arbeta mer och bättre 

med patienternas levnadsvanor och kan användas inom alla verksamheter. 30 

Relaterat till tidigare beskrivna HSU beslut om FaR har tre projekt om Fysisk 

aktivitet på recept pågått inom primärvården under 2006. Utvärdering kommer 

att ske under våren och hösten 2007. 31 32 33 

16

Kartläggningens syfte 

Syftet med den genomförda kartläggningen har varit att inventera befintliga 

insatser av hälsofrämjande och förebyggande karaktär på Stockholms läns 

landstings akutsjukhus samt eventuella hinder och möjligheter för denna typ av 

arbete. Det specifika målet med kartläggningen är att skapa en plattform för 

implementering av folkhälsopolicyn i sjukhusens arbete. Förhoppningen är 

därför att denna rapport skall kunna användas som utgångspunkt för analys, 

planering och uppföljning av det hälsofrämjande arbetet på akutsjukhusen i 

Stockholms läns landsting. 

17

Metod 

Kartläggningsinstrumentet 

Avdelningen för socialmedicin och epidemiologi (ASE) inom CFF fick uppdraget 

att genomföra kartläggningen. I ett nära samarbete med Södersjukhuset 

utvecklade ASE våren 2006 ett kartläggningsinstrument avsett för en 

baslinjestudie av hälsofrämjande arbete på sjukhus. Instrumentet baserar sig på 

tidigare arbeten gjorda av WHO Europa. 7 Sveriges Kommuner och landsting 34 

samt det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus 35 men har sin 

utgångspunkt i rådande förhållanden i Stockholms läns landsting. Samtidigt har 

frågorna i kartläggningen formulerats så att resultaten skall tillåta vissa 

jämförelser med liknande studier som genomförs regelbundet av det nationella 

nätverket för hälsofrämjande sjukhus. 

Enkätinstrumentet (Bilaga B) består av 3 delar för frågor kring hälsofrämjande 

arbete för 

– patienter 

– personal 

– organisation/samhälle 

Varje del är utformad så att frågorna är indelade i underavdelningar såsom 

Hälsofrämjande uppdrag, upphandlingar, avtal, policy, styrdokument, budget, 

strategi, utvärdering, kompetensutveckling, riktlinjer, rutiner, uppföljning och 

informationsspridning. Varje fråga kan besvaras med något av 

kryssvarsalternativen ”ja”, ”delvis”, ”nej”, ”Vet ej/Ej svar”. Utöver de fasta 

svarsalternativen finns dessutom möjlighet att i anslutning till varje fråga, i 

löpande text, kommentera, förtydliga och ge exempel. Till instrumentet hör 

också en bilagedel innehållande bakgrund, uppdragsbeskrivning samt 

förklaringar av använda ord/termer. 

Arbetsprocessen 

Förberedande information 

Sjukhusledningarna på Stockholms läns landstings akutsjukhus 1 fick, av 

biträdande landstingsdirektören, i uppgift att utse kontaktpersoner för ASE/CFF 

för genomförandet av studien. Utöver landstingets 6 sjukhus anslöt sig även 

1 Norrtälje sjukhus, Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset (= Karolinska 

sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus), St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset 

samt Södertälje sjukhus. 

18

Capio St Göran. De utsedda kontaktpersonerna (samt andra 

sjukhusrepresentanter utsedda att delta i datainsamlingen) inbjöds till inledande 

informationsmöten med CFF:s ansvariga för studien (projektansvarig samt 

projektkoordinator). 

Dessa möten bestod av två delar; 

1. en allmän presentation av hälsofrämjande arbete på sjukhus internationellt, 

nationellt och regionalt, inkluderande information om studiens bakgrund, 

Stockholms läns landstings folkhälsopolicy, instrumentet etc. 

2. En dialog med sjukhusens representanter kring tillvägagångssätt, tidsramar 

osv. 

Datainsamling 

Sjukhusen erbjöds därefter fortlöpande stöd i den form de önskade i arbetet med 

att samla in data. Datainlämning från sjukhusens sida förutsattes ske genom 

ifyllande av en elektronisk version av kartläggningsinstrumentet. Den var sedan 

avsedd att sändas med e-post. Några sjukhus skickade dock in en eller flera av 

enkätdelarna i pappersformat till ASE där resultaten överfördes till det 

elektroniska formuläret. 

Efter genomläsning av svaren kompletterades data (där så var möjligt) via en 

telefonintervju där projektkoordinatorn i samtal med kontaktpersoner för 

respektive sjukhus lade till information i både den kvantitativa och kvalitativa 

svarsdelen. 

Sammanställning 

Data gicks igenom och rensades i de få fall där detta erfordrades. Där 

telefonintervju gav kompletterande upplysningar fördes dessa in i formuläret. 

Data bearbetades och analyserades i EXCEL. 

19

Resultat 

Medverkande och svarsfrekvens 

Kontaktpersonerna och övriga som svarade på enkäten var för de olika delarna 

av formuläret som följer; 

HF Org/Sam; chefsläkare, medicinsk chef, vårdutvecklare, övriga administratörer 

HF Arbetsplats/HF personalarbete; enhetschef/sektionschef, personalchef, 

sektionschef för friskvården, friskvårdskonsulent, vårdutvecklare, övriga 

administratörer 

HF Patientarbete; chef för resursteam, medicinsk chef, vårdutvecklare, 

verksamhetschef/Öl, chefsläkare, enhetschef/sektionschef 

Alla sjukhus besvarade och returnerade alla 3 delarna av enkäten och 

svarsfrekvensen var således 100 %. 

Vissa frågor med knapphändig information från en majoritet av sjukhusen, t.ex. 

där svarsalternativet ”Ej svar/Vet ej” använts av en majoritet av sjukhusen eller 

där kvalitativa svar saknas, redovisas ej i resultatdelen. 

HÄLSOFRÄMJANDE PATIENTARBETE 

Riktlinjer och rutiner för bedömning av hälsofrämjande behov 

Ett sjukhus har svarat ”ja” på frågan om sjukhuset har fastlagda rutiner för 

bedömning av speciella behov av Hälsofrämjande/Sjukdomsförebyggande 

(HF/SJDFB) insatser för diagnosrelaterade patientgrupper (ex. Astma-, KOL-, 

diabetes-, hjärt-, kärl-, kirurg-, ortoped-, psykiatri-, rehabiliteringspatienter m.fl.). 

Övriga sjukhus har angivit svaret ”delvis” på denna fråga (fråga 7 i 

patientdelen) och man har som exempel lyft fram VISS och andra vårdprogram 

som för vissa av ovanstående patientgrupper bl.a. tar upp rökslutarstöd, 

alkoholintervention, kost och fysisk träning. Det framkommer dock att man 

ibland har att flertal parallella vårdprogram (sjukhusets lokala samt regionala) 

att arbeta utifrån och att det inte alltid är specificerat hur man skall handlägga 

t.ex. rökstopp vid arteriell insufficiens. Samtidigt uppger 6 av sjukhusen att de 

saknar riktlinjer för rutinmässig bedömning och dokumentation av varje enskild 

patients behov av HF/SJDFB- insatser vid inskrivning och ny bedömning vid 

utskrivning (fråga 1 i patientdelen). 

20

Hälsosamtal och motiverande samtalsmetodik 

Fem av sjukhusen uppger sig ”delvis” rutinmässigt föra och dokumentera 

systematiska hälsosamtal med information om levnadsvanor i samband med 

anamnes (fråga 8a i patientdelen), ibland som del av den ordinarie 

anamnestagningen, ibland inom ramen för patientskoleverksamhet såsom 

exempelvis hjärtskola. Samtidigt uppger en majoritet av sjukhusen att de inte alls 

eller bara ”delvis” har rutiner för strukturerad dokumentation (i journalen) av 

genomförda hälsosamtal (figur 1). Ur de kvalitativa svaren framgår här att rubrik 

för hälsosamtal saknas i journalen varför samtalet får dokumenteras under 

befintliga rubriker samt att det även inom ett sjukhus kan skilja sig från klinik till 

klinik beträffande rutiner för detta. 

Antal sjukhus 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 1 

Rutiner för strukturerad dokumentation i journal av 

genomförda hälsosamtal 

(fråga nr. 9 i patientdelen) 

Ja Delvis Nej 

Svarsalternativ 

Ett till fyra sjukhus har svarat ”ja” på frågan om de för motiverande samtal kring 

levnadsvanor med patienter som erhållit remiss till rökavvänjning, fysisk 

aktivitet, dietist eller rökstopp inför operation (figur 2). Ur de kvalitativa svaren 

framgår att flera av sjukhusen syftat på traditionella samtal kring livsstil samt 

samtal av motiverande karaktär, medan endast ett av sjukhusen uppger att 

personalen är utbildad i motiverande samtalsmetodik för vissa patientgrupper. 

21


Figur 2 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

22 

Motiverande samtal kring levnadsvanor förs rutinmässigt 

med patienter som erhållit: 

(fråga nr. 11 a-e i patientdelen) 

Ja Delvis Nej Ej svar/Vet ej 


Remiss rökavvänjning 

Remiss fysisk aktivitet 

Remiss dietist 

Rökstopp inför op. 

Riktlinjer, metoder och rutiner för livsstilmodifierande insatser 

Andra patientgrupper 

Två sjukhus har svarat ”ja” på frågan om de regelmässigt tillämpar rökslutarstöd 

på opererande kliniker, tre sjukhus har uppgivit svaret ”delvis” och två sjukhus 

har uppgivit svaret ”nej” på samma fråga (figur 3). 


Figur 3 

4 

3 

2 

1 

0 

Rökslutarstöd tillämpas regelmässigt på opererande kliniker 


Ja Delvis Nej 


Mer än hälften av sjukhusen uppger att de helt eller ”delvis” saknar riktlinjer för 

patientarbetet beträffande HF/SJDFB insatser inom områdena

alkohol/alkoholprevention, övervikt, fysisk aktivitet, 

kostvanor/nutritionsstatus, sömnvanor och stresshantering (figur 4). 


Figur 4 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Sjukhuset har riktlinjer för patientarbetet HF/SJDFB insatser 

inom området 

(Fråga nr. 3 a-f i patientdelen) 

Ja Delvis Nej 


Alkohol 

Övervikt 

Fysisk aktivitet 

Kostvanor 

Sömnhygien 

Stresshantering 

Fem av sjukhusen uppger sig helt eller ”delvis” ha metoder och rutiner för att 

regelmässigt erbjuda patienterna livsstilsmodifierande insatser vid behov 

avseende övervikt och fysisk aktivitet (figur 5). Inga kvalitativa svar/exempel 

har givits. 

Två till fyra sjukhus uppger sig helt sakna metoder och rutiner för patientarbetet 

avseende rökning, alkohol, kostvanor, sömnhygien och stresshantering (figur 5). 

23


6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 5 

24 

Metoder och rutiner att regelmässigt erbjuda patienterna 

livsstilsmodifierande insatser vid behov avseende 

(fråga nr. 12 a-g i patientdelen) 

Ja Delvis Nej 


Rökning 

Alkohol 

Övervikt 

Fysisk aktivitet 

Kostvanor 

Sömnhygien 

Stresshantering 

Fyra till fem sjukhus uppger att de ej rutinmässigt använder sig av HeartScore (el. 

motsvarande), Hälsoremisser eller FaR för avsedda patientgrupper (figur 6). 


6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 6 

Instrument som används rutinmässigt för avsedda 

patientgrupper 

(fråga nr. 21a, 22a, 23a i patientdelen) 

Ja Delvis Nej 


Heart Score 

Hälsoremisser 

Fysisk aktivitet på 

recept 

Ur de kvalitativa svaren framgår att kardiologerna på ett av sjukhusen använder 

HeartScore instrumentet i samtal med patienten, men att fasta sökord för detta 

saknas i journalen. Sex av sjukhusen har uppgivit att ovanstående tre instrument

inte stöds av sjukhusens datoriserade journalmoduler/dokumentationssystem 

(figur 7). 


Figur 7 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Stöds instrumentet av sjukhusets datoriserade 

journalmodul/dokumentationssystem 

(fråga nr. 21b, 22b, 23b i patientdelen) 

Ja Delvis Nej 


Heart Score 

Hälsoremisser 

Fysisk aktivitet på recept 

Detta kan jämföras med att mer än hälften av sjukhusen svarat att given 

information om och planerade och genomförda HF/SJDFB insatser 

dokumenteras systematiskt i patientjournalen liksom uppgifter om förändringar 

i patientens tillstånd, relaterade till de HF/SJDFB insatserna (fråga 18, 19, 20 i 

patientdelen). Ett sjukhus anger att man inom verksamhetsområdet barnungdom-familj 

bedriver systematisk dokumentation kring given information och 

planerade och genomförda HF/SJDFB insatser. Ett annat sjukhus anger att 

lungsektionen dokumenterar rökstopp inom ramen för ordinarie journalmodul. 

Fem av sjukhusen uppger att mätning av hälsorelaterad livskvalitet hos patienterna 

ej rutinmässigt bedrivs på sjukhusets kliniker liksom att sjukhusets kliniker ej 

genomför upprepade mätningar av hälsorelaterad livskvalitet för långvarit sjuka 

och funktionshindrade (figur 8, figur 9). Ett av sjukhusen uppger dock att man 

inom inkontinensdiagnostiken på den gynekologiska kliniken använder 

instrumentet EQ-5D. 

25


6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 8 


6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 9 

26 

Rutinmässig mätning av patienternas hälsorelaterade 

livskvalitet 


Ja Delvis Nej 


Sjukhusets kliniker genomför upprepade mätningar av 

hälsorelaterad livskvalitet för långvarigt sjuka 


Ja Delvis Nej 


Jämlikhet, medbestämmande och empowerment 

Tre sjukhus uppger sig helt eller ”delvis” ha riktlinjer för/ bedriva rutinmässig 

stödverksamhet till utsatta grupper (fråga 4 i patientdelen). Två av sjukhusen 

nämner satsningar, riktade till våldsutsatta kvinnor, i form av (remiss till) 

specifik akutmottagning. Lika många sjukhus uppger samtidigt att de endast 

”delvis” eller inte alls i patientbedömningen regelmässigt tar hänsyn till 

patientens sociala och kulturella bakgrund där så är relevant (exempelvis i form av 

förekomst av uppgifter om religion som kräver speciella hänsyn avseende diet

eller sociala riskfaktorer) och dokumenterar detta i patientjournalen (fråga 6 i 

patientdelen). 

Tre av sjukhusen uppger att man fattar beslut om HF/SJDFB åtgärder i samråd 

med patienten (fråga 10 i patientdelen). Ett sjukhus förtydligar med att ange att 

detta är under förutsättning att dylika beslut om HF åtgärder alls fattas. Tre av 

sjukhusen uppger också att beslut endast ”delvis” fattas i samråd med patienten 

och ett sjukhus uppger att så inte sker. Samtidigt har fyra av sjukhusen svarat 

”nej” på frågan om patientarbetet systematiskt bedrivs på ett sätt som 

uppmuntrar individens egen kraft och initiativförmåga i arbetet med sin egen 

hälsa (empowerment*) medan övriga sjukhus uppger att man bara ”delvis” 

arbetar med metoder som stärker patientens egenmakt (figur 10). 


5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 10 

Patientarbetet bedrivs systematiskt på ett sätt som 

uppmuntrar individens egen kraft och initativ i arbetet med 

sin egen hälsa (empowement) 


Ja Delvis Nej 


Patienttillfredställelse med erhållen information 

Alla sjukhus uppger att man helt eller ”delvis” i patientenkäter mäter 

patienternas tillfredställelse med erhållen information och att resultaten från 

enkäterna integreras i ordinarie kvalitetssäkringssystem (frågor 17a, 17b i 

patientdelen). Intervallen för enkäterna tycks variera från varje till vart tredje år. 

Fem av sjukhusen uppger att uppdaterad information och kontaktuppgifter till 

resurser för HF/SJDFB livsstil (ex. patientorganisationer, stödgrupper, kurser, 

litteratur, butiker m.m.) finns lättillgänglig för alla patienter (fråga 24 i 

patientdelen). Ett av sjukhusen har bl.a. angivit att biblioteket har ett infotek där 

27

dylik information anslås på anslagstavlan och kan erhållas av bibliotekarie på 

direkt förfrågan. 

Tre av sjukhusen uppger att allmän hälsoinformation inklusive information om 

hälsans bestämningsfaktorer samt folksjukdomarna och deras riskfaktorer ej 

genomgående finns lätt tillgänglig för alla sjukhusets patienter (fråga 25 i 

patientdelen). Av de kvalitativa svaren framgår att informationen (på de sjukhus 

där den ändå finns) riktar sig till specifika patientgrupper, såsom exempelvis 

diabetiker, eller varnar för risker som exempelvis ögonskador under 

nyårsfirande. 

28

HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS OCH HÄLSOFRÄMJANDE 

PERSONALARBETE 

Plan för HF arbetsplats 

Fem sjukhusen uppger att de helt eller ”delvis” har och följer en separat plan för 

att skapa en HF/SJDFB arbetsplats (frågor 1a, 1b i personaldelen). I de 

kvalitativa svaren till denna fråga hänvisar sjukhusen till allt ifrån 

verksamhetsplan, hälsopolicy, personalpolicy till separata 

projekt/friskvårdssatsningar. 

Delaktighet 

Sex av sjukhusen uppger att deras HF/SJDFB riktlinjer helt eller ”delvis” är 

resultatet av ett multidisciplinärt samarbete samt lika stor andel att personalen 

helt eller ”delvis” är rutinmässigt delaktig i den fortlöpande utvärderingen av 

sjukhusets HF/SJDFB arbete (frågorna 2a, 2b i personaldelen). De kvalitativa 

svaren ger vid handen att så sker bl.a. genom att personal och 

utvecklingsavdelning tillsammans med arbetsmiljöutskottet har varit delaktiga i 

framtagningen av riktlinjer eller att det bildats arbetsgrupper eller 

referensgrupper med medicinare, paramedicinare och arbetsplatsens 

idrottsförening representerade. Ibland har också arbetet skett i samarbete med 

facket. Personalen har sedan delgivits resultaten av medarbetarenkäten, ibland 

via hälsoinspiratörer. 

Kompetensutveckling med HF innehåll 

Tre av sjukhusen uppger att de anställda ej erhåller utbildning 

regelbundet/fortlöpande angående HF/SJDFB faktorer (figur 11). 

29


5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 11 

Livsstilsinterventioner 

30 

De anställda erhåller regelbundet/fortlöpande utbildning 

angående HF/SJDFB faktorer 

(fråga nr. 3a i personaldelen) 

Ja Delvis Nej 


Tre av sjukhusen uppger att de ej erbjuder sin personal rökslutarprogram med 

stödsystem för systematisk uppföljning rutinmässigt (fråga 4 i personaldelen). 

Sjukhusen uppger alla att de helt eller ”delvis” har metoder och rutiner för 

HF/SJDFB insatser för personalen inom områdena alkohol/alkoholprevention, 

fysisk aktivitet och stresshantering (frågor 5a, 5c, 5f i personaldelen). De hänvisar 

bl.a. till alkohol och drogpolicys, företagshälsovård, idrottsföreningar, 

friskvårdsriktlinjer, friskvårdspeng, friskvårdstimma samt friskvårdsutbud 

såsom kost och rörelsekurser, gym med instruktörer, massörer, naprapater samt 

öppna föreläsningar och utbildning i hälsofrämjande ledarskap eller 

uppdragsutbildningar för hälsopedagoger. 

Två, tre respektive ett av sjukhusen uppger att de saknar metoder och rutiner för 

HF/SJDFB insatser för personalen inom områdena kostvanor, övervikt 

respektive sömnvanor (frågorna 5b, 5d, 5e i personaldelen). 

Friskvård 

Sjukhusen uppger alla att de helt eller ”delvis” bedriver organiserat HF/SJDFB 

arbete riktat till personalen såsom ex. friskvård (figur 12). 

Exempel som givits i de kvalitativa svaren är bl.a. hälsoprojekt samt 

subventionerad träning utanför arbetstid med friskvårdspeng alternativt

friskvård på arbetstid som gym, gympa, dans, pilates, poweryoga, styrketräning 

och stavgång. 

Endast ett sjukhus har uppgivit att alla anställda (även ny-, deltids-, 

korttidsanställda) har rätt till och bereds möjlighet att utnyttja en 

friskvårdstimme/vecka (figur 12). Ytterligare två sjukhus har använt sig av svaret 

”delvis”. I de kvalitativa svaren poängteras att anställdas rätt att utnyttja 

friskvårdstimme gäller ”om verksamheten tillåter”. På några sjukhus har 

personalen istället för friskvårdstimme tillgång till subventionerad träning 

utanför arbetstid. 

Sex av sjukhusen har uppgivit att alla anställda erbjuds en årlig friskvårdspeng el. 

motsvarande för HF/SJDFB aktiviteter såsom motionspass, ryggövningar, yoga, 

bassängträning, danskurser, massage etc. (figur 12). Friskvårdspengens storlek 

varierar från 1000 till 2000 kronor per år. 


7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 12 

Sjukhuset erbjuder alla sina anställda 

(fråga nr. 7, 11, 12 i personaldelen) 

Ja Delvis Nej 


Friskvård 

Friskvårdstimme 

Friskvårdspeng 

Alla utom ett sjukhus uppger att de erbjuder alla sina anställda tillgång till 

HF/SJDFB-team inkluderande exempelvis sjukgymnast, massör, nutritionist, 

livsstilscoacher och kuratorer m.fl. och majoriteten av sjukhusen har uppgivit att 

konsultation med HF/SJDFB-teamet erbjuds alla anställda kostnadsfritt (frågor 

13a, 13b i personaldelen). Ur de kvalitativa svaren framkommer också att vissa 

sjukhus erbjuder sina anställda tillgång till aktiviteter såsom vattengymnastik 

och stavgång samt funktioner såsom hälsopedagoger, livsstilkonsulenter och 

ergonomer. 

31

Fem av sjukhusen uppger att alla sjukhusets anställda helt eller ”delvis” har 

tillgång till kostnadsfria HF/SJDFB-utbildningar på arbetstid (kombinerad 

kompetensutveckling och empowerment/ friskvårdutbildningar kring ex. 

sömnvanor, stresshantering) (fråga 14 i personaldelen). I de kvalitativa svaren 

ges exempel på både öppna föreläsningar för all personal i ämnen såsom fysisk 

aktivitet, kost och motion samt arbetsmiljöutbildningar för chefer samt STläkarutbildningar. 

Fem av sjukhusen uppger att de helt eller ”delvis” bedriver årliga strukturerade 

medarbetarsamtal omfattande även HF/SJDFB innehåll (fråga 20 i 

personaldelen). Exempel på hälsofrämjande innehåll är samtal kring rökning, 

fysisk aktivitet samt arbetssituationen. 

Hälsorelaterad livskvalitet och personalhälsobokslut 

Tre av sjukhusen uppger att metoder och rutiner ”delvis” finns för mätning av 

hälsorelaterad livskvalitet bland personalen. Lika många anger att de helt saknar 

metoder och rutiner för detta (figur 13). I de kvalitativa svaren hänvisar 

sjukhusen bl.a. till hälsoprofiler för olika yrkesgrupper samt till vissa frågor i 

medarbetarenkäten. 


4 

3 

2 

1 

0 

Figur 13 

32 

Metoder och rutiner finns för mätning av hälsorelaterad 

livskvalitet bland personalen 

(fråga nr. 6 i personaldelen) 

Ja Delvis Nej 


Alla sjukhus utom ett anger att de helt eller ”delvis” rutinmässigt använder sig 

av personalhälsobokslut som speglar HF/SJDFB arbetsplatser (figur 14). Av de 

kvalitativa svaren framgår att flera sjukhus följer centrala anvisningar från 

Stockholms läns landsting. Något sjukhus uttrycker explicit att boksluten gäller

åde hel- och delår samt alla personalkategorier, medan ett annat sjukhus anger 

att det gäller vissa kliniker. 


5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 14 

Rutinmässigt bruk av personalhälsobokslut som speglar 

HF/SJDFB arbetsplatser 


Ja Delvis Nej 


Arbetsmiljö 

Alla sjukhus uppger att de helt eller ”delvis” har en enhetlig, obligatorisk 

introduktion för alla nyanställda inkluderande samlad, lättillgänglig, uppdaterad, 

tryckt eller elektronisk information om telefonnummer, policys, vårdprogram, 

rutiner, m.m. (fråga 17 i personaldelen). En majoritet av sjukhusen hänvisar här 

till sitt intranät. 

Fem av sjukhusen uppger att personalen ej har tillgång till näringsberäknad kost 

dygnet runt såsom SLL:s kostpolicy föreskriver (fråga 9 i personaldelen). Det 

framgår av de kvalitativa svaren att tillgången på näringsberäknad kost är oklar 

vad gäller nattpersonalen. 

Fem av sjukhusen har svarat ”delvis” på frågan om all personal på sjukhuset har 

tillgång till störningsfria måltidspauser med möjlighet att lämna byggnaden för 

dagsljus, frisk luft och motion (fråga 10 i personaldelen). Ur de kvalitativa svaren 

framgår att nattpersonalen ibland har s.k. måltidsuppehåll, att läkare i allmänhet 

måste ha sina sökare på i matsalen samt att man ej har någon enhetlig bild av 

läget för olika personalgrupper vad gäller denna fråga. 

33

Arbetstider 

Fyra sjukhus har svarat att de har implementerat EU:s arbetstidslagstiftning, 

ytterligare två har svarat att så ”delvis” har skett och ett sjukhus har svarat att 

man inte har implementerat denna lagstiftning (fråga 15a i personaldelen). Flera 

sjukhus har svarat att arbetet pågår och att man beräknar ha infört det fullt ut 

första kvartalet 2007. 

Alla sjukhus har svarat att de helt eller ”delvis” tillämpar flextid där anställda får 

ersättning för ev. övertid i form av ledighet eller ekonomisk kompensation (fråga 

15b i personaldelen). De kvalitativa svaren ger vid handen att det ser olika ut för 

olika kliniker inom samma sjukhus där vissa kliniker har flextid medan andra 

har sin egen modell med poängsystem. På vissa ställen finns flextid men man 

diskuterar där att ta bort den. 

Samtliga sjukhus uppger att möjlighet till deltid för sjukhusets anställda helt 

eller ”delvis” finns även i realiteten, dvs. ej 100 % arbete på 75 % arbetstid (fråga 

15c i personaldelen). 

Stöd till personalen 

Två av sjukhusen har svarat ”nej” på frågan om alla sjukhusets anställda har 

tillgång till en organisation för kollegialt stöd innefattande även psykosociala 

aspekter av arbetet (ex. mentorsgrupper) och endast ett sjukhus har svarat ”ja” 

på frågan (figur 15). I de kvalitativa svaren hänvisar sjukhusen till 

personalkonsulenter, debriefing, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper samt 

handledning och mentorer för chefer. 


5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 15 

Sjukhusets alla anställda har tillgång till en organisation för 

kollegialt stöd innefattande även psykosociala aspekter av 

arbetet 


34 

Ja Delvis Nej 

Svarsalternativ

Alla sjukhus uppger att man helt eller ”delvis” erbjuder sina anställda 

störningsfri fortbildning på arbetstid, exempelvis utbildning som ej är förlagd till 

måltidspauser. 

35

HÄLSOFRÄMJANDE ORGANISATION 

Uppdrag 

Fem av sjukhusen uppger att aktuella uppdrag/avtal inte innehåller 

målformulering(ar) angående HF och/el. SJDFB arbetssätt (figur 16). 


6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 16 

36 

Sjukhusets uppdrag innehåller HF/SJDFB 

målformuleringar 

(fråga nr. 1a i org/samdelen) 

Ja Delvis Nej 


En lika stor andel av sjukhusen har svarat att aktuella uppdrag och avtal inte 

heller innehåller krav på utveckling av metoder och rutiner för registrering och 

uppföljning av levnadsvanor (figur 17). 

Drygt hälften av sjukhusen uppger att aktuella uppdrag ”delvis” innehåller krav 

på att mäta hälsorelaterad livskvalitet med EQ-5D, SF-36 el. motsvarande (figur 17) 

och ur de kvalitativa svaren framgår att det i dessa fall gäller kvalitets- och 

vårdavtal där EQ-5D finns med för höftplastikerna. Övriga sjukhus uppger att 

aktuella uppdrag ej innehåller krav på att mäta hälsorelaterad livskvalitet. 

Fem av sjukhusen uppger att aktuella uppdrag helt eller ”delvis” innehåller krav 

på insatser med fokus på jämlik hälsa (figur 17) och har i förekommande fall 

hänvisat till att man efterlever kravet på könsuppdelad statistik. 

Fem av sjukhusen har uppgivit att aktuella uppdrag ”delvis” innehåller krav på 

insatser för utsatta grupper. Exempel ur den kvalitativa svarsdelen omfattar bl.a. 

akutmottagning för våldsutsatta kvinnor, att följa barnkonventionen, att öka 

tillgängligheten för invandrartäta befolkningar i södra förorterna, hälsopolicy

och insatser för överviktiga i form av subventionerad motion och samarbete med 

Viktväktarna (figur 17). Övriga sjukhus har svarat ”nej” på frågan. 


6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 17 

Sjukhusets uppdrag innehåller krav på 

(fråga nr. 1 b-e i org/samdelen) 



metoder och rutiner för registrering 

och uppföljning av levnadsvanor 

mätning av hälsorelaterad livskvalitet 

insatser med fokus på jämlik hälsa 

insatser för utsatta grupper 

Upphandlingar/avtal 

Endast ett av sjukhusen har svarat att sjukhusets upphandlingar/avtal innehåller 

målformulering(ar) angående HF och/eller SJDFB arbetssätt. Övriga sjukhus har 

svarat ”nej” på denna fråga (fråga 2 i organisationsdelen). 

Policy 

Alla sjukhus utom ett har svarat att de har policydokument där HF/SJDFB 

arbetssätt upptas/utgör en del (fråga 3 i organisationsdelen). I den kvalitativa 

svarsdelen återfinns bl.a. följande exempel; hälsopolicy, arbetsmiljöpolicy, 

drogpolicy, personalpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy och tobakspolicy. 

Tre sjukhus har svarat att de har en särskild policy för HF arbete, men hänvisar i 

sina kvalitativa svar till dokument där HF/SJDFB ingår som en del (fråga 4 i 

organisationsdelen). Det framgår vidare av sjukhusens svar att de dokument de 

syftar på (hälsopolicy, arbetsmiljöpolicy eller speciell strategi för friskt sjukhus) 

refererar till HF arbete för personalen och ej har patienter eller befolkning som 

målgrupp. 

Samtliga sjukhus uppger att alla sjukhusets policydokument, styrdokument, 

handlingsplaner, vårdprogram och dylikt helt eller ”delvis” finns lätt tillgängliga 

för alla (fråga 13 i organisationsdelen) genom intranätet. 

37

Styrdokument 

Fyra till fem av sjukhusen har svarat att aktuell verksamhetsplan eller 

motsvarande på övergripande nivå helt eller ”delvis” innehåller HF och/el. SJDFB 

målformulering(ar), strategi och insatser (fråga 14 a-c i organisationsdelen). I de 

kvalitativa svaren har bl.a. följande exempel getts; uppföljning av 

sjukskrivningstal, Styrkort medarberarperspektiv, verksamhetsplan för 

personalavdelningen och arbetsmiljöpolicy. 

Fem sjukhus har också svarat ”ja” eller ”delvis” på frågan om aktuell 

verksamhetsplan eller motsvarande på kliniknivå innehåller HF/SJDFB 

målformuleringar, strategi och insatser (fråga 15 a-c i organisationsdelen). I de 

kvalitativa svaren har bl.a. följande exempel givits: Styrkort 

medarbetarperspektiv, kost, motion och sömn inom ramen för hälsopolicyn, 

arbete utifrån årets resultat i medarbetarundersökningen, årliga skyddsronder, 

diabetesscreening och/eller arbete med stressrelaterad ohälsa utifrån 

miljöpolicyn. 

Ett sjukhus har svarat ”ja” på frågan om sjukhuset har riktlinjer och 

vårdprogram för främjandet av en jämlik hälsa och fem sjukhus har svarat att så 

”delvis” är fallet (fråga 16a i organisationsdelen). I de kvalitativa svaren ges 

bl.a. exempel såsom; könsuppdelad statistik, insatser för invandrartäta 

befolkningar, utbildningar för personalen angående jämlikhet och hälsa både på 

arbetsplatsen och i patientbemötandet. 

Tre av sjukhusen har svarat ”nej” på frågan om sjukhuset har riktlinjer och 

vårdprogram för HF och SJDFB insatser, lika stor andel har angivit att så 

”delvis” är fallet, men inget sjukhus har svarat ”ja” på frågan (fråga 16b i 

organisationsdelen). 

38


4 

3 

2 

1 

0 

Figur 18 

Sjukhuset har riktlinjer och vårdprogram för HF/SJDFB insatser 

(fråga nr. 16b i org/samdelen) 



Budget 

Ett sjukhus har svarat ”ja” på frågan om aktuell budget innehåller 

målformulering(ar) angående HF och/el. SJDFB arbetssätt, två sjukhus har 

svarat ”delvis” medan mer än hälften av sjukhusen har svarat att så inte är fallet 

(fråga 17 i organisationsdelen). Endast ett sjukhus har kompletterat med ett 

kvalitativt svar ur vilket det framgår att budgetformuleringen avser 

medarbetarperspektivet. 


5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 19 

Sjukhusets aktuella budget innehåller målformuleringar 

angående HF/SJDFB arbetssätt 

(fråga nr. 17 i org/samdelen) 

Ja Delvis Nej 


39

Två sjukhus har svarat ”ja” på frågan om öronmärkta medel finns för planering 

och implementering av HF arbete, lika många har svarat ”nej” på frågan och 

övriga har svarat ”delvis” (fråga 18 i organisationsdelen). De kvalitativa svaren 

ger vid handen att det rör sig om projekt med medarbetarperspektiv samt 

pengar till diabetesscreening. 

Fem av sjukhusen har svarat ”nej” på frågan om öronmärkta medel finns för 

utvärdering av den hälsofrämjande verksamheten (fråga 19 i organisationsdelen) 

Strategi 

Fem av sjukhusen har svarat ”nej” på frågan om arbetsbeskrivningar och 

befattningsbeskrivningar för alla anställda specificerar relevanta HF uppgifter 

(fråga 22 i organisationsdelen). 

Tre av sjukhusen har svarat ”ja” eller ”delvis” på frågan om 

introduktionsprogram för alla nyanställda innehåller kunskap om 

hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Tre sjukhus har svarat att så inte är 

fallet (fråga 23 i organisationsdelen). 

Sex av sjukhusen har svarat ”ja” eller ”delvis” på frågan om HF och SJDFB 

insatser har införts (på sjukhuset) under året (fråga 24 i organisationsdelen). De 

kvalitativa svaren ger vid handen att man avser friskvårdsinsatser för 

personalen. 

Rökfritt sjukhus 

Sex av sju sjukhus uppger att de implementerat beslutet att bli rökfria sjukhus 

medan ett av sjukhusen uppger att så ”delvis” är fallet. Dock uppger två sjukhus 

att det inte alls följts upp att så har skett och ytterligare tre sjukhus att 

uppföljning bara ”delvis” gjorts (figur 20). I de kvalitativa svaren har 

framkommit att vissa sjukhus haft svårt att finna former för uppföljningen 

medan andra sjukhus använt planerings- och utvecklingssamtal, 

samverkansgrupper, hälsopedagogronder m.m. för att följa upp beslutet. 

40


7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 20 

Rökfritt sjukhus 

(fråga nr. 26 c-d i org/samdelen) 

Ja Delvis Nej 


Implementerat 

Uppföljt 

Endast två sjukhus har svarat ”ja” på påståendet ”tobaksreklam är ej tillåten på 

sjukhusområdet” (inkluderar butiker och andra ev. försäljningsställen). Fyra 

sjukhus har svarat ”nej” och ett sjukhus har använt svarsalternativet ”Vet ej/ej 

svar” (fråga 27 i organisationsdelen). 

Tre sjukhus har svarat ”ja” på påståendet ”försäljning av tobak är ej tillåten på 

sjukhusområdet” medan fyra sjukhus använt svarsalternativet ”nej” (fråga 28 i 


41

Kost 

Sex av sjukhusen har svarat ”ja” på frågan om patientmåltiderna är 

näringsberäknade medan ett sjukhus har svarat att så ”delvis” är fallet (fråga 29 i 


Fem av landstingets sjukhus har svarat att personalen har tillgång till 

näringsberäknade måltider medan två har svarat ”nej” på denna fråga (fråga 30 i 


Två sjukhus har svarat ”ja” på frågan om sjukhuset har genomfört Stockholms 

Läns Landstings kostpolicy, lika många har svarat ”delvis” och ett sjukhus har 

svarat att man inte implementerat policyn, medan ett sjukhus valt 

svarsalternativet ej svar/vet ej (fråga 31 i organisationsdelen). I de kvalitativa 

svaren har ett sjukhus specificerat med att ange att man följer livsmedelsverkets 

rekommendationer samt köper kravmjölk. Ett annat sjukhus har angivit att 

information om policyn gått ut till chefer inom alla verksamhetsområden och 

enheter. 

Utvärdering 

Tre av sju sjukhus har svarat ”nej” på frågan om de har en etablerad plan för 

kvalitetssäkring av den HF/SJDFB verksamheten (fråga 32 i organisationsdelen). I 

de kvalitativa svaren har man bl.a. exemplifierat med att ange att man följer upp 

kriterier i vårdavtalet, har egna balanserade styrkort, tagit del av centrala 

direktiv i förvaltningsberättelsen, utgår ifrån Stockholm läns landstings 

Folkhälsopolicys 5 mål och/eller utgår ifrån kraven för miljöcertifiering. 

Sex av sjukhusen har svarat ”ja” eller ”delvis” på frågan om sjukhusets 

HF/SJDFB arbete redovisas i verksamhetsberättelsen. Endast ett sjukhus har 

svarat att så inte sker (figur 21). 

42


Figur 21 

4 

3 

2 

1 

0 

Sjukhusen redovisar sitt HF/SJDFB arbete i verksamhetsberättelsen 

(fråga nr. 33 i org/samdelen) 

Ja Delvis Nej 


Knappt hälften av sjukhusen har svarat ”ja” eller ”delvis” på frågan om 

organisationen bedriver utvecklingsarbete kring redovisning av hälsoresultat hos 

patienter medan tre sjukhus har svarat att så ej sker (fråga 35a i 

organisationsdelen). Två exempel har givits i de kvalitativa svaren; 

utvecklingsarbete kring olika patientskolor samt uppföljning av 

diabetesscreening. 

Sex av sjukhusen har svarat ”ja” eller ”delvis” på frågan om organisationen 

bedriver utvecklingsarbete kring redovisning av hälsoresultat hos medarbetare. 

Endast ett sjukhus har sålunda uppgivit att så inte är fallet (fråga 35b i 


Två sjukhus har svarat att organisationen bedriver utvecklingsarbete kring 

redovisning av hälsoresultat hos befolkning, övriga har uppgivit att så inte sker 

(fråga 35c i organisationsdelen). I de kvalitativa svaren har ett sjukhus svarat att 

befolkningsansvaret ligger på Beställarkontor Vård, medan ett annat sjukhus 

återigen exemplifierat med diabetesscreening. 

Ett sjukhus har uppgivit att epidemiologiska uppgifter och analyser används vid 

planering, prioritering och uppföljning av HF arbete, två sjukhus att så ”delvis” 

sker. Tre av sjukhusen har uppgivit att så inte är fallet (fråga 25 i 


43

Kompetensutveckling 

Inget av sjukhusen säger sig bedriva systematisk, fortlöpande 

politikerutbildning i hälsoorienterat arbete (fråga 36 i organisationsdelen). Ett av 

sjukhusen framhåller i de kvalitativa svaren att det inte är sjukhusets uppgift. 

Fyra av sjukhusen ha svarat antingen ”ja” eller ”delvis” på frågan om sjukhusets 

chefutvecklingsprogram innefattar kunskap om en hälsoorientering av hälso- 

och sjukvården. Något mer än hälften av sjukhusen uppger sig sakna detta (fråga 

37 i organisationsdelen). 

Fem av sjukhusen har svarat ”nej” på frågan om alla sjukhusets anställda med 

direkt patientkontakt fortbildas kontinuerligt i HF/SJDFB arbete. Inget sjukhus 

har svarat ”ja”, två har svarat ”delvis” (figur 22). 


6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 22 

44 

Utbildas personalen regelbundet i: 

(fråga nr. 38, 39 i org/samdelen) 

Ja Delvis Nej 


HF/SJDFB arbete 

Motiverande 

samtalsmetodik 

Inget sjukhus har svarat ”ja” på frågan om de erbjuder anställda med 

patientrelaterat arbete utbildningsprogram i motiverande samtalsmetodik (figur 22). 

Tre sjukhus har gett svaret ”delvis” på denna fråga. I de kvalitativa svaren har 

ett sjukhus exemplifierat med att en sjuksköterska med intresse för Motivational 

Interviewing (MI) har erbjudit utbildning till intresserad personal. Ett annat 

sjukhus uppger att alla personalkategorier erbjuds en utbildning vid namn ”Det 

svåra samtalet”. 

Inget av sjukhusen har uppgivit vilken andel av sjukhusets budget som avsatts 

för HF/SJDFB aktiviteter för anställda (fråga 43 i organisationsdelen).

HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSINRIKTAT ARBETE 

Riktlinjer 

På frågan om förekomst av en gemensam regional/lokal folkhälsopolicy, plan eller 

motsvarande har två sjukhus svarat ”nej” och ett sjukhus svarat ”delvis” (fråga 

44 i samhällsdelen). Två kvalitativa svar på frågan finns och tar upp Stockholms 

läns landstings folkhälsopolicy samt Norrtälje kommuns hälsoplan. 

Drygt hälften av sjukhusen har svarat ”nej” på frågan om förekomst av 

avtal/överenskommelser mellan sjukhuset och andra vårdgivare/aktörer i 

närsamhället innefattande ett HF/SJDFB-perspektiv (fråga 45 i samhällsdelen). 

Enda exemplet på sådan verksamhet som givits är diabetesscreening i samarbete 

med primärvården. 

Sex av sjukhusen har svarat ”delvis” på frågan om en gemensam skriftlig plan 

innefattande HF/SJDFB-arbete finns för sjukhuset och samarbetande 

vårdgivare/aktörer i syfte att tillhandahålla en obruten vårdkedja (fråga 46 i 

samhällsdelen). Ett sjukhus har uppgivit att dylik plan ej finns. Exempel som 

givits är samarbetsöverenskommelse med berörda stadsdelsnämnder, 

handlingsplan för personalarbetet samt beslutsstödet VISS. 

IT/dokumentationssystem 

Tre av sjukhusen har svarat ”ja” eller ”delvis” på frågan om deras 

IT/dokumentationssystem stödjer HF/SJDFB arbete och lika många har svarat 

”ja” eller ”delvis” på frågan om deras IT/dokumentationssystem innehåller 

HF/SJDFB moduler och/el. sökord (figur 23). Ett exempel har getts och 

beskriver specifik bildhantering relaterad till diabetesscreening. Tre sjukhus har 

också uppgivit att deras IT/dokumentationssystem helt eller ”delvis” följer 

gemensam standard för informationsöverföring mellan sjukhuset och 

mottagande vårdinstanser (figur 23). Det enda exempel som här getts avser 

gemensam remisshanteringsstandard. 

45


5 

4 

3 

2 

1 

0 

Figur 23 

46 

Sjukhusets IT/dokumentationssystem 

(fråga nr. 47 a-c i org/samdelen) 

Ja Delvis Nej 


stödjer HF/SJDFB arbete 

innehåller HF/SJDFB 

moduler/sökord 

följer gemensam standard för 

info överföring mellan 

sjukhuset och mottagande 

vårdsinstanser 

stödjer HF/SJDFB arbete 

innehåller HF/SJDFB 

moduler/sökord 

följer gemensam standard för 

info överföring mellan 

sjukhuset och mottagande 

vårdsinstanser 

Rutiner 

Fem av sjukhusen har svarat antingen ”ja” eller ”delvis” på frågan om de 

bedriver kunskapsöverföring/aktiv kunskapsförmedling och stöd till andra aktörer i 

närsamhället med ett HF/SJDFB-perspektiv. Två av sjukhusen har svarat att så 

inte är fallet (fråga 48 i samhällsdelen). Ett sjukhus har exemplifierat med öppna 

föreläsningar, deltagande i läkemedelskommitté samt att man följer Stockholms 

läns landstings miljöpolitiska program, medan ett annat sjukhus har nämnt 

utbildning relaterat till diabetesscreening. 

Fem av sjukhusen har svarat antingen ”ja” eller ”delvis” på frågan om de har 

medverkat aktivt i utvecklandet av samverkansformer för HF/SJDFB-arbete på 

lokal/regional nivå (ex. organiserad samverkan primärvård/sjukhus/kommun). 

I de kvalitativa svaren hänvisas till att man hållit öppna föreläsningar, deltagit i 

läkemedelskommitté, följt SLLs miljöpolitiska program. Två av sjukhusen har 

svarat nej på frågan (fråga 49 i samhällsdelen).

Fyra av sjukhusen uppger att de ”delvis” bedriver aktivt befolkningsinriktat 

HF/SJDFB arbete medan 2 sjukhus uppger att de ej bedriver denna typ av arbete 

(fråga 50 i samhällsdelen). 

Fyra av sjukhusen har svarat att de ej rutinmässigt förser mottagande 

vårdinstanser med en epikris innefattande uppgifter om behov av HF insatser (fråga 

51 i samhällsdelen). 

47

Kompletterande indikatorer 

Inget sjukhus har uppgivit vilken andel av sjukhusets epikriser som är 

mottagande vårdinstans (ex. husläkaren) tillhanda inom två veckor (fråga 52 i 

samhällsdelen). 

Ett sjukhus har angivit återinskrivningsfrekvens inom 1 månad till 7 % (kvinnor 

6,6 %, män 8,3 %) (gäller andel akut återinskrivna från hemmet inom 30 dagar). 

Inget sjukhus har lämnat uppgifter angående fördelning av remissväg eller 

huvuddiagnos (fråga 53 i samhällsdelen). 

Två sjukhus har uppgivit score av nöjda patienter i patientutskrivningsenkät i 

termer av 3 % förbättringsutrymme (fråga 54 i samhällsdelen). 

48

Diskussion 

I denna studie har vi kartlagt hälsofrämjande arbete på Stockholms läns 

landstings akutsjukhus samt Capio St Göran med hjälp av en enkät som 

skickats till sjukhusens ledningar. Uppgiften att fylla i enkäten har 

fullgjorts inom ramen för det löpande arbetet och den pressade 

arbetssituationen på sjukhusen har gjort att en del information inte 

kunnat fås fram av ledningarna. Dock har en stor mängd information 

lämnats och sammanställts. 

Även om alla parter har strävat efter bästa möjliga kvalitet i studien 

måste dock några begränsningar i informationen och några tänkbara 

felkällor belysas. 

Metoddiskussion 

Kartläggningsinstrumentet togs fram i samarbete med Södersjukhuset 

och anpassades därigenom delvis till den aktuella verkligheten på 

Stockholmssjukhusen. Samtidigt kan vi i efterhand konstatera att det 

hade varit bra att pilottesta enkäten. En del frågor var av svaren att 

döma lite svåra att tolka eller i vissa fall inte tillräckligt preciserade för 

att ge fyllig information. 

Ursprungligen var tanken att enkäten skulle diskuteras och besvaras i 

arbetsgrupper på sjukhusen. Tanken var att det skulle ge bred och 

representativ information och att ett antal personer genom denna 

process skulle bli medvetna om begreppet Hälsofrämjande hälso- och 

sjukvård och dess konkreta innebörd. Som det nu var gjorde tids- och 

personalbrist att sjukhusen själva fick avgöra vilka som skulle besvara 

instrumentet. Det enda krav som ställdes var att ett exemplar av 

instrumentet i sin helhet (tre delar) skulle inlämnas till ASE/ CFF. Detta 

har medfört att antal och befattning hos involverade personer ej är helt 

representativa avseende vårdens yrkeskategorier och 

verksamhetsområden. Det kan också ha inneburit att kontaktpersonerna 

och/eller de som besvarade enkäten har haft svårt att bilda sig en 

helhetsbild av sjukhusets hälsofrämjande arbete. Det kan ha medfört att 

skillnader i aktivitet mellan olika kliniker med avseende på 

hälsofrämjande arbete ej givits full rättvisa i redovisningen. 

I enkäten ombads respondenterna dels att kryssa för tillämpliga 

alternativ på ett antal frågor, dels att lämna motiveringar och 

beskrivningar där så var relevant. Tyvärr var svarsfrekvensen låg på de 

49

kvalitativa delarna. Detta kan ha medfört en något positivare tolkning 

av svaren än vad som vore motiverat utifrån den faktiska situationen på 

sjukhusen. Exempelvis har sjukhusen svarat att möjlighet till deltid 

erbjuds alla anställda i realiteten, samtidigt som det ej givits exempel på 

hur en deltidarbetande läkare avlastas avseende avdelningsarbetet. Det 

är möjligt att en del av denna brist på beskrivningar i anslutning till 

”kryss-svaren” kunnat avhjälpas med tydligare instruktioner kring 

värdet av sådana svar. Det är emellertid väl så troligt att tidsbrist inte 

tillåtit svarspersonerna att samla in information om de företeelser som 

frågorna i enkäten önskar belysa. 

Flera sjukhus frångick de definitioner som givits i instruktionen som 

medföljde enkäten. Det kan ha bidragit till falskt positiva svar på en del 

frågor. I några fall kan frågor innehållande negationer ha lett till 

missförstånd med felaktiga svar som följd. 

I flera fall lämnades formulären från sjukhusen in med en hög andel 

svar där svarsalternativet ”Vet ej/Ej svar” använts vilket medförde 

informationsbrist. Det kan givetvis ha bidragit till feltolkningar av 

resultaten. 

Alla sjukhus besvarade och returnerade alla 3 delarna av enkäten. 

Karolinska Universitetssjukhuset, dvs. Huddinge Universitetssjukhus 

och Karolinska sjukhuset, svarade för båda sjukhusen samlat. Det är 

sannolikt inte optimalt med tanke på svårigheterna att överblicka en så 

stor organisation och svara för alla dess verksamheter. 

Trots dessa begränsningar finner vi att enkäten givit en stor mängd 

information som överlag ger en bra och informativ bild av det 

hälsofrämjande och sjukvårdsförebyggande arbetet och perspektivet på 

Stockholms sjukhus. 

Resultatdiskussion 

Kartläggningen visar att sjukhusen har lagt en god grund för 

hälsofrämjande arbete bland personalen, men att det hälsofrämjande 

perspektivet inom organisation, ledning och patientarbete ännu är svagt 

utvecklat. 

Mål för hälsofrämjande arbete saknas ofta i uppdrag, upphandlingar, 

avtal, budget och uppföljningsinstrument. Att på ett tydligt sätt 

inkorporera HF/SJDFB aspekter i upphandlingar, avtal och 

50

kvalitetsuppföljningsinstrument kan fungera som viktiga incitament för 

hälso- och sjukvården att långsiktigt integrera dessa aspekter som den 

naturliga del det borde utgöra av arbetet med människors hälsa. 

Exempelvis skulle mer systematisk användning för fler patientgrupper 

av mått på hälsorelaterad livskvalitet (ex. EQ-5D) vara önskvärt. 

Stödsystem för ett hälsofrämjande arbetssätt, såsom IT och 

journalmoduler, är dåligt utvecklade, vilket är en allvarlig brist både för 

effektiviteten i det fortlöpande patientarbetet och för kvaliteten och 

möjligheten till uppföljning av detta arbete och dessa faktorers 

betydelse för (o)hälsan. Exempelvis saknas i stor utsträckning 

HF/SJDFB rubriker, sökord i journalen samt moduler som stödjer t.ex. 

riskskattningsinstrument och remisser med HF/SJDFB profil. 

I primärvården (Nacka, Fittja, Cefam) pågår arbete med 

journaldokumentation av levnadsvanor och livsstil. Det vore önskvärt 

att detta arbete synkroniserades med ett motsvarande arbete på 

sjukhusen. Även stödfunktioner som t.ex. hemsidor med verktyg, 

länksamling mm bör utvecklas gemensamt. 

Sjukhusen saknar som regel särskilda policys och riktlinjer för 

hälsofrämjande arbete. De hänvisar i enkäten i allmänhet till personal- 

och arbetsmiljöpolicys i vilka hälsofrämjande personalperspektiv utgör 

en del. 

Bristen på ett hälsofrämjande perspektiv i styrningen leder till avsaknad 

av riktlinjer och rutiner för hälsofrämjande arbete i de patientnära 

verksamheterna. Detta gäller även i de fall där behov och effekter av 

hälsofrämjande insatser är väldokumenterat (HeartScore, Motiverande 

samtalsmetodik, rökslutarstöd vid operation, KOL, diabetes, 

hjärt/kärlsjd etc.) och övergripande beslut fattats att sådana insatser 

skall genomföras (ex. HSU beslut ang. FaR). Överhuvudtaget är 

dokumentationen kring ett hälsofrämjande anslag i patientarbetet svag, 

något som ger anledning att anta att ett sådant anslag ofta saknas i 

vardagsarbetet med patienterna. 

Ett hälsofrämjande perspektiv saknas ofta i arbets- och 

befattningsbeskrivningar, liksom i fortbildning av personalen. Det är en 

brist då detta förbättrar personalens förmåga att inkorporera de 

HF/SJDFB aspekterna på ett effektivt och övertygande sätt i 

patientarbetet. 

Metoder och rutiner för att regelmässigt erbjuda patienterna insatser för 

en förändrad livsstil saknas oftast på sjukhusen och hälsoinformation 

51

med inriktning på hälsans bestämningsfaktorer och folksjukdomarna 

tycks sällan ges. Det är anmärkningsvärt med tanke på att den 

livsstilsrelaterade sjukligheten ökar. 

Positivt är att alla sjukhus följer upp patientarbetet i patientenkäter. 

Man skulle ytterligare kunna stärka patienternas inflytande i hälso- och 

sjukvården genom att systematiskt integrera ett egenmaktsstärkande 

(empowerment) arbetssätt i patientarbetet för att öka patientens ansvar 

för och inflytande över den egna hälsan. 

Insatser för en jämlik hälsa inklusive insatser för utsatta grupper kan 

också stärkas ytterligare genom rapportering av kostsamma 

ojämlikheter i hälsa för individer och samhället. 

Positivt i undersökningen är att flertalet sjukhus dokumenterat 

hälsofrämjande och friskvårdsrelaterade insatser för personalen. Det 

finns en lång tradition av arbetsmiljöarbete, stött av lagbeslut samt 

policys och riktlinjer. Oklart är dock hur sjukhusen i praktiken löst 

frågor som till exempel deltidsarbete på avdelningarna, störningsfria 

måltidspauser och störningsfri fortbildning inkluderande fortbildning 

kring HF/SJDFB. Oklart är också hur stor andel av personalen som i 

realiteten kan (där arbetssituationen tillåter) och vill utnyttja det 

friskvårdsutbud sjukhuset erbjuder samt hur stor andel av personalen 

utnyttjar friskvårdspengen för fysisk aktivitet utanför arbetstid. Under 

stycket ”Rekommendationer” nedan finns några förslag på hur 

personalarbetet ytterligare kan stärkas. 

Det är mycket positivt att samtliga sjukhus har tagit och genomfört 

beslut om ”rökfritt sjukhus”. Beslutet omfattar både patienter och 

personal. Sjukhusen tycks dock uppleva problem med formerna för stöd 

till personalen att sluta röka, liksom med uppföljning av de åtgärder 

som vidtas för att minska rökning bland patienter och personal. 

Beklagligt är att det fortfarande inte ställs krav på tobaksfrihet i kiosker 

och butiker inom sjukhusområdena. 

Förbättringspotential 

De uppgifter om sjukhusens hälsofrämjande arbete som tagits fram 

genom kartläggningen är värdefulla då de identifierar ett antal områden 

inom vilka detta arbete kan stärkas. Självklart pekar de på brister i det 

hälsofrämjande arbetet, men själva konceptet hälsofrämjande hälso- och 

sjukvård är nytt och har ännu inte anammats av något sjukhus i 

52

Stockholmsregionen som policy. Det bör också framhållas att det inte 

ingått i sjukhusens uppdrag genom avtal eller direktiv att arbeta 

hälsofrämjande. En ökad medvetenhet om det hälsofrämjande arbetets 

möjligheter och effekter bör således skapas bland både producenter och 

beställare. Det finns en stor förbättringspotential bland länets sjukhus 

inom området och det borde utgöra en stimulerande utgångspunkt för 

en satsning på hälsofrämjande sjukhus i Stockholm. 

Vad gäller landstingets hälsofrämjande arbete generellt kan vinster 

säkerligen erhållas genom ökad samordning av planering och 

uppföljning av hälsofrämjande arbete nationellt, regionalt och lokalt. 

Vidare kan säkerligen en hel del förbättringar uppnås genom 

undervisning och utbildning av personal. 

Rekommendationer 

På basen av denna kartläggning och tidigare refererade arbeten kring 

hälsofrämjande hälso- och sjukvård ger vi här förslag på en rad 

konkreta åtgärder att vidta vid ett fortsatt förbättringsarbete inom det 

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området i Stockholms läns 

landsting. 

Hälsofrämjande styrdokument 

Inkorporera på ett systematiskt sätt hälsofrämjande perspektiv och 

åtgärder i 

– upphandlingar och avtal 

– verksamhetsplaner för uppföljning i årsredovisning 

– styrkort för balanserad verksamhetsstyrning inkorporerande 

hälsoarbete kring tobak, alkohol, kost, motion och stress 

– rutinföreskrifter. 

– vårdprogram (anvisningar för handläggande av 

livsstilsfaktorer i patientarbetet) 

– uppgifter i arbetsbeskrivningar för personal med patientnära 

arbete 

53

Kompetent personal 

Personalutbildning och kompetensutveckling: 

54 

– Integrera på ett systematiskt sätt kunskap om HF/SJDFB 

arbete i chefsutvecklingsprogrammen. 

– Utbilda personalen i kunskaper om hälsans 

bestämningsfaktorer samt kunskaper kring hur man bedriver 

HF/SJDFB arbete/prevention av folksjukdomarna. 

– Stärk patientnära arbete i hälsofrämjande metodologi 

(motiverande samtalsmetodik, sömnhygien, 

stresshanteringstekniker, metoder för att stärka patientens 

egenmakt etc.). 

Stödsystem för hälsofrämjande arbete 

Frisk personal 

– Anpassa IT-system för att stödja det hälsofrämjande arbetet, 

exempelvis genom att inkorporera hälsofrämjande sökord, 

moduler för riskscore innefattande livsstilfaktorer, underlag 

för FaR, instrument för mätning av hälsorelaterad 

livskvalitet, Hälsoremisser samt underlag för DRG 

registrering av livsstilsrelaterad ohälsa m.m. i 

journalsystemen. 

– Använd patientdagböcker med hälsofrämjande profil (kost, 

fysisk aktivitet, stresshantering, sömn, alkohol, tobak etc.) 

som underlag för samtal kring patientens arbete med den 

egna hälsan. 

– Erbjud rökslutarprogram till alla anställda med tobaksbruk 

– Utveckla metoder och rutiner att systematiskt nå all personal 

med HF/SJDFB insatser avseende livsstilsparametrar (sömn 

och stresshantering, fysisk aktivitet, kost och riskbruk av 

alkohol etc.). 

Ex. Samarbete företagshälsovård och friskvård för årliga 

strukturerade medarbetarsamtal, coaching, utbildningar och 

personalhälsobokslut.

– Använd systematisk mätning av personalens hälsorelaterade 

livskvalitet 

– Använd personalhälsobokslut 

– Erbjud all personal flexibla arbetstidlösningar 

– Garantera all personal möjlighet att utnyttja 1 

friskvårdtimme/vecka 

– Stärk system för registrering av utnyttjande av 

friskvårdspeng/timme 

– Säkerställ rutiner för störningsfria måltidspauser 

– Håll majoriteten av fortbildningar på störningsfri tid 

– Erbjud all personal en organisation för kollegialt stöd 

innefattande psykosociala aspekter, ex. mentorsgrupper. 

Sjukhuset som hälsofrämjande miljö 

– Erbjud datorbaserade riskskattningsstöd och 

informationsbanker i väntrummen samt på sjukhusets webb 

för information kring kost, fysisk aktivitet, stresshantering, 

sömn, alkohol, tobak etc. 

– Erbjud lättillgängliga tryck (tidningar i väntrum, infotek) om 

hälsans bestämningsfaktorer, hälsofrämjande 

egenvårdåtgärder, kontaktinformation till resurser i 

närsamhället för hälsofrämjande livsstil. 

– Säkerställ ett hälsofrämjande livsmedelsutbud för patienter, 

anhöriga och personal på avdelningar, i restauranger, 

kafeterior, kiosker och automater dygnet runt. 

Sjukhuset som kunskapscentrum och hälsofrämjande aktör i 

närsamhället 

– Utarbeta gemensamma riktlinjer innefattande HF/SJDFB 

arbete vårdaktörer och andra relevanta instanser emellan för 

en obruten vårdkedja. 

55

56 

– Utöka insatserna för ökad och jämlik tillgång till 

hälsofrämjande information och verksamhet, inklusive 

särskilda satsningar på utsatta grupper. 

– Systematisera användningen av epidemiologiska uppgifter 

vid planering, prioritering och uppföljning av HF/SJDFB 

arbete. 

– Öka kunskapsöverföringen till och samverkan med aktörer i 

närsamhället kring HF/SJDFB arbete. 

Sjukhusets hälsofrämjande patientarbete 

– Erbjud rökslutarstöd med uppföljning till alla patienter 

(börja med patientgrupperna KOL, hjärt/kärl, diabetes...) 

– Satsa på rökstopp inför operation 

– Inför mätning av hälsorelaterad livskvalitet för ett ökat antal 


– Integrera på ett systematiskt sätt ett egenmaktsstärkande 

(empowerment) arbetssätt i patientarbetet för att öka 

patientens ansvar för och inflytande över sitt liv och sin hälsa 

Förutom ovan föreslagna åtgärder är det viktigt att stärka 

implementeringsforskningen, bl.a. genom studier av HF/SJDFB 

interventioner på ett eller flera sjukhus inom de tre områdena 

patientarbete, personalhälsa och organisation.

Tack till de medverkande 

Tack till medverkande på alla sjukhus för gott samarbete. 

Tack också till nätverkets HFS som varit behjälpliga med information och 

enkätunderlag. 

57

Använda förkortningar 

Centrum för Folkhälsa – CFF 

Centrum för Vårdutveckling – CVU 

Diagnose Related Group - DRG 

Euro Qol five dimensions - EQ-5D 

Evidensbaserade – EB 

Folkhälsoinstitutet - FHI 

Forum för kunskap och gemensam utveckling – Forum 

Fysisk aktivitet på recept – FaR 

Gemensam vårddokumentation – GVD 

Hälsofrämjande – HF 

Hälsofrämjande arbete - HFA 

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård - HF HoS 

Landstingets hälso- och sjukvårdsutskott – HSU 

Medicinskt Programarbete - MPA 

Nätverket hälsofrämjande sjukhus - HFS 

Nätverket Health Promoting Hospitals – HPH 

Sjukdomsförebyggande - SJDFB 

SLL:s Folkhälsopolicy - FHP 

Socialstyrelsen – SoS 

Stockholms läns landsting – SLL 

Stockholms läns sjukvårdsområde - SLSO 

Sveriges Kommuner och Landsting – SKL 

Vårdinformation i Stor Stockholm - VISS 

Världshälsoorganisationen – WHO 

58

Bilagor 

59

Bilaga A 

60

Bilaga B 

KARTLÄGGNINGSINSTRUMENT 

FÖR 

HÄLSOFRÄMJANDE 

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 


Centrum 



2006 

63

64 

BAKGRUNDSINFORMATION OCH VÄGLEDNING 

FÖR ARBETET MED KARTLÄGGNINGEN 

Vården viktig i det hälsofrämjande arbetet 

Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör idag 60 % av den åtgärdbara 

sjukligheten i västvärlden. Bland de främsta sjukdomsorsaker idag 

finns tobaksbruk, riskabla alkoholvanor, olämpliga kostvanor och 

fysisk inaktivitet. Vården måste i allt större grad förhålla sig till detta. 

Vården utgör en unik mötespunkt i samhället mellan människor med 

ohälsoproblem och människor med kunskaper om orsaker och 

behandlingar för dessa. Sjukvården har därför stora möjligheter att 

påverka människors beteende i hälsofrämjande riktning. Vården kan 

också medverka till att samhället i stort stödjer hälsofrämjande 

miljöer och beteenden. Av dessa skäl har ett omfattande arbete 

utvecklats internationellt och allt mer även nationellt kring 

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFHSJV). Arbetet inom 

området i Stockholms läns landsting har hitintills varit begränsat. 

Förhoppningen är nu att detta skall ta fart utifrån de förutsättningar 

som föreligger här. 

Ett led i detta arbete är att utveckla ett bedömnings- och 

uppföljningsinstrument för arbetet med hälsofrämjande hälso- och 

sjukvård, i detta fall i slutenvården. Instrumentet har utvecklats med 

det förväntade framtida hälsofrämjande arbetet i sjukvården i åtanke. 

Frågorna i enkäten ger därför i sig värdefull information om innehållet 

i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 

Instrumentet har utvecklats med hjälp av underlag från 

Världshälsoorganisationen (WHO), Svenska nätverket för 

Hälsofrämjande Sjukhus (HFS) och Sveriges Kommuner och 

landsting (SKL) och består av strukturerade frågor tänkta att besvaras 

i pappers- eller elektronisk enkätform. Södersjukhusets ledning, 

administration och hälsoteam har varit behjälpliga vid utvecklingen av 

instrumentet. Tanken är att det fortsatt skall vidareutvecklas och 

anpassas till behov och förutsättningar i Stockholms läns landsting. 

ANVISNINGAR 

Syftet med studien 

– Ta fram data om befintliga hälsofrämjande (HF) insatser på sjukhusen i 

Stockholms Läns landsting (SLL).

– Peka på områden där det hälsofrämjande arbetet kan förbättras. 

– Etablera indikatorer som är lämpliga att följa i den löpande verksamheten 

och inkludera verksamhetsuppföljningen. 

Underlag till utvärderingsinstrumentet 

Detta utvärderingsinstrument är framtaget genom ett utvecklingsarbete i 

samarbete med Södersjukhuset, Stockholm och bygger på tre huvudsakliga 

källor; 

- “Self-assessment tool for pilot implementation of the Standards for 

Health promoting hospitals”, World Health Organization (WHO) 

Regional Office for Europe, Copenhagen, 2005 

- Indikatorer för uppföljning av hälsofrämjande verksamhet på sjukhus, 

Svenska nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus (HFS), 2005 

- ”Hälsa i bokslut – indikatorer för en hälsoorientering i styrning, 

ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården”, Sveriges 

Kommuner och Landsting (SKL), Stockholm, 2005 

Indelning 

Frågorna är relaterade till 

1. hälsofrämjande organisation och hälsofrämjande samhällsorienterat arbete 

2. hälsofrämjande patientarbete 

3. hälsofrämjande personalarbete/arbetsplats 


Svarsalternativen är: ”Ja”, ”Delvis”, ”Nej” eller ”Ej svar/Vet ej”. 

Undantag: För indikatorerna anges svaren i procent, andelar eller som ”Ej 

svar/Vet ej”. 

Om något av svarsalternativen ”Delvis”, ”Nej” eller ”Ej svar/Vet ej” använts: 

Komplettera om möjligt svaret med en motivering/förklaring. 

Plats för kommentar, exempel etc. 

Plats finns efter varje fråga. Vid utrymmesbrist, skriv på extra pappersark 

(gäller pappersversionen) men glöm ej numrering. 

Slutligen 

Om DU anser att det finns aspekter av/ exempel på HF arbete på sjukhus som 

ej omfattas av frågorna i detta häfte – bidra gärna till studiens förbättring 

genom att komplettera med egna kommentarer. 

Förkortningar 

- HF = hälsofrämjande 

- SJDFB = sjukdomsförebyggande 

För termer och begrepp markerade med * återfinns 

definitioner och förklaringar i bilaga D. 

65


FÖR 



KATEGORI 

– HÄLSOFRÄMJANDE ORGANISATION 

/HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSINRIKTAT 

ARBETE 

67

ORGANISATION 

Uppdrag, upphandlingar, avtal 

1. Aktuella uppdrag innehåller; 

68 

1a) Målformulering(ar) ang. HF och/el. 

SJDFB arbetssätt. 


1b) Krav på utveckling av metoder och 

rutiner för registrering och uppföljning 

av levnadsvanor. 


1c) Krav på att mäta hälsorelaterad 

livskvalitet (ex. EQ-5D, SF-36 el. 

motsvarande). 


1d) Krav på insatser med fokus på jämlik 

hälsa. 


1e) Krav på insatser för utsatta grupper 

[Underlag; Uppdragsdokument el. motsv.] 

Ja Delvis Nej Ej 

svar/ 

Vet ej

ORGANISATION 


2. Upphandlingar/avtal innehåller 

Målformulering(ar) ang. HF och/el. SJDFB 

arbetssätt 

[Underlag; Upphandlingsdokument el. motsv.] 


Policy 

3. Sjukhuset har policydokument där HF och/el. 

SJDFB arbetssätt upptas/utgör en del. Ge 

exempel! 

[Underlag; Personalpolicy, Miljöpolicy, 

Jämlikhetspolicy o.d.] 


4. Sjukhuset har en särskild policy för HF 

arbete. 

(Om svaret är nej på denna fråga, gå vidare till 


svar/ 

Vet ej 

69

ORGANISATION 

fråga nr.13). 


5. Sjukhusets policy för HF arbete är formellt 

antagen av verkställande ledningen. 


6. Sjukhusets policy för HF arbete uppdateras 

minst vartannat år. 

[Underlag; Protokoll eller föreskrifter från VD 

eller annan person i sjukhusledningen] 


7. Sjukhusets policy för HF arbete refererar 

uttryckligen till HF arbete riktat till följande 

målgrupper 

70 

7a) Patienter 


7b) Anställda 


svar/ 

Vet ej

ORGANISATION 


7c) Samhälle/befolkning i 

upptagningsområdet 

[Underlag; Riktlinjer för aktiviteter riktade till 

dessa målgrupper] 


8. Sjukhusledningen har kännedom om policyn 

för HF arbete. 

[Underlag: Intervju.] 


9. Sjukhusledningen är förtrogna med 

innehållet i policyn för HF arbete. 

[Underlag: Intervju.] 



svar/ 

Vet ej 

71

ORGANISATION 

10. Kriterier för bedömning av huruvida 

sjukhusets policy för HF arbete efterföljs 

finns utarbetade. 

[Underlag: Lista över kriterier.] 


11. Sjukhusledningen kan styrka att policyn för 

HF arbete efterföljs 

[Underlag: implementeringsdata.] 


12. Anställda på alla avdelningar känner till den 

HF policyns innehåll. 

[Underlag; Enkät med uppgifter om andel av 

personal förtrogen med policyn] 


72 


svar/ 

Vet ej

ORGANISATION 

13. Alla sjukhusets policydokument, 

styrdokument, handlingsplaner, vårdprogram 

och dylikt finns lätt tillgängliga för alla 

anställda. 

[Underlag; Förekomst av tryckt eller elektronisk 

information om policyn etc.] 


Styrdokument 

14. Aktuell verksamhetsplan/motsvarande på 

övergripande nivå innehåller; 


SJDFB arbetssätt 


14b) HF & SJDFB strategi 


14c) HF & SJDFB insatser 

[Underlag; Tidplan el. lista över HF insatser.] 



svar/ 

Vet ej 

73

ORGANISATION 

15. Aktuell verksamhetsplan/motsvarande på 

kliniknivå innehåller 

74 




15b) HF & SJDFB strategi 


15c) HF & SJDFB insatser 


16. Sjukhuset har riktlinjer och vårdprogram för 

- främjandet av en jämlik hälsa 

- HF & SJDFB insatser 


Budget 


svar/ 

Vet ej

ORGANISATION 

17. Aktuell budget innehåller; 

- Målformulering(ar) ang. HF och/el. 



18. Öronmärkta medel finns för planering och 

implementering av HF arbete 

[Underlag; Allokerad budget eller 

personalresurser] 


19. Öronmärkta medel finns för utvärdering av 

den HF verksamheten 



svar/ 

Vet ej 

75

ORGANISATION 

Strategi 

20. En organisation finns för samordning av det 

HF arbetet. 

[Underlag; Anställd (a) utsedd(a) att samordna det 

HF arbetet] 


21. En fungerande infrastruktur (lokaler, 

utrustning etc.) finns för det HF arbetet. 


22. Arbetsbeskrivningar/befattningsbeskrivningar 

för alla anställda specificerar relevanta HF 

uppgifter. 

[Underlag; på individ eller gruppnivå. Anställdas 

kännedom om arbetsbeskrivningen bör vara 

dokumenterad medelst enkät eller intervju.] 


23. Introduktionsprogram för alla nyanställda 

innehåller kunskap om hälsoorientering av 

76 


svar/ 

Vet ej

ORGANISATION 

hälso- och sjukvården. 

[Underlag; Program inkluderar introduktion till 

hälsofrämjande arbete] 


24. HF och SJDFB insatser har införts (på 

sjukhuset) under året. 

[Underlag; Dokument som styrker nyinförd HF 

aktivitet] 


25. Epidemiologiska uppgifter och analyser 

används vid planering, prioritering och 

uppföljning av HF arbete 



svar/ 

Vet ej 

77

ORGANISATION 

26. Rökfritt sjukhus är 

78 

26a) Planerat 


26b) Beslutat 


26c) Implementerat 


26d) Uppföljt 


27. Tobaksreklam är ej tillåten på 

sjukhusområdet (inkluderar butiker & andra 

ev. försäljningsställen) 


28. Försäljning av tobak är ej tillåten på 

sjukhusområdet 


svar/ 

Vet ej

ORGANISATION 


29. Patientmåltiderna är näringsberäknade. 


30. Personalen har tillgång till näringsberäknade 

måltider. 


31. Sjukhuset har implementerat Stockholms 

Läns Landstings kostpolicy. 



svar/ 

Vet ej 

79

ORGANISATION 

Utvärdering 

32. Sjukhuset har etablerad plan för 

kvalitetssäkring av den HF/SJDFB 

verksamheten. 

[Underlag; Tidplan finns för utvärdering] 


33. Sjukhusets HF/SJDFB arbete redovisas i 

verksamhetsberättelsen. 

[Underlag; Redovisning av HF indikatorer i 

bokslut] 


34. Uppgifter finns om systematisk 

audit/granskning av det HF arbetet (inklusive 

dess implementering) på avdelningsnivå. 

[Underlag; Tidplan för audit/kontroll] 


35. Organisationen bedriver utvecklingsarbete 

kring redovisning av hälsoresultat hos 

80 


svar/ 

Vet ej

ORGANISATION 

35a) Patienter 


35b) medarbetare 


35c) befolkning 


Systematisk kompetensutveckling 

36. Sjukhuset bedriver systematisk, fortlöpande 

politikerutbildning i hälsoorienterat arbete. 



svar/ 

Vet ej 

81

ORGANISATION 

37. Sjukhusets chefutvecklingsprogram innefattar 

kunskap om en hälsoorientering av hälso- och 

sjukvården. 


38. Alla sjukhusets anställda med direkt 

patientkontakt fortbildas kontinuerligt i HF & 

SJDFB arbete. 

[Underlag; Deltagande i kompetensutveckling 

innehållande HF/SJDFB arbete] 


39. Sjukhuset erbjuder anställda med 

patientrelaterat arbete utbildningsprogram i 

motiverande samtalsmetodik* 


40. Sjukhuset har fastlagda riktlinjer och rutiner 

för systematisk resultatutvärdering av 

personalutbildningsverksamhetens 

HF/SJDFB del. 


82 


svar/ 

Vet ej

ORGANISATION 

ORGANISATION 


41. Andel av anställda som känner till 

sjukhusets policydokument om 

HF/SJDFB arbete. 

42. Andel av patienter som känner till 

förekomsten av sjukhusets riktlinjer för 

HF/SJDFB arbete 

43. Andel av sjukhusets budget som avsatts 

för HF/SJDFB aktiviteter för anställda. 


svar/ 

% / 

andel 

Vet ej 

Ej 

svar/ 

vet ej 

83

SAMHÄLLS- 

/BEFOLKNINGSORIENTERAT 

ARBETE 

Riktlinjer 

44. Förekomst av en gemensam regional/lokal 

folkhälsopolicy, plan eller motsvarande 


45. Förekomst av avtal/överenskommelser mellan 

sjukhuset & andra vårdgivare/aktörer i närsamhället 

innefattande ett HF/SJDFB perspektiv 


84 


svar/ 

Vet 

ej

SAMHÄLLS- 


ARBETE 

46. En gemensam skriftlig plan innefattande HF/SJDFB 

arbete finns för sjukhuset och samarbetande 

vårdgivare/aktörer i syfte att tillhandahålla en 

obruten vårdkedja. 

[Underlag: Intagningskriterier och rutiner för 

utskrivning, remissförfarande & eftervårdsperiod 

avseende HF/SJDFB insatser]. 


47. Sjukhusets IT/dokumentationssystem 

47a) stödjer HF/SJDFB arbete 


47b) innehåller HF/SJDFB moduler &/el. sökord 


47c) följer gemensam standard för 

informationsöverföring mellan sjukhuset och 

mottagande vårdinstanser. 



svar/ 

Vet 

ej 

85

SAMHÄLLS- 


ARBETE 

Rutiner 

48. Sjukhuset bedriver kunskapsöverföring/aktiv 

kunskapsförmedling och stöd till andra aktörer i 

närsamhället med ett HF/SJDFB perspektiv. 


49. Sjukhuset har medverkat aktivt i utvecklandet av 

samverkansformer för HF/SJDFB arbete på 

lokal/regional nivå 

(ex. organiserad samverkan 

primärvård/sjukhus/kommun) 


50. Sjukhuset bedriver aktivt befolkningsinriktat 

HF/SJDFB arbete. 

Ge exempel! 


86 


svar/ 

Vet 

ej

SAMHÄLLS- 


ARBETE 

51. Sjukhuset förser rutinmässigt mottagande 

vårdinstanser med en epikris innefattande uppgifter 

om behov av HF insatser. 


svar/ 

Vet 

ej 

87


52. Andel av sjukhusets epikriser som är 

mottagande vårdinstans (ex. husläkaren) 

tillhanda inom två veckor. 


53. Återinskrivningsfrekvens inom 1 månad 

(Om möjligt lämna uppgifter angående 

fördelning på remissväg, huvuddiagnos & 

kön). 


54. Score av nöjda patienter i 

patientutskrivningsenkät 


88 

Andel 

el. % 

Ej 

svar/ 

Vet ej

Ytterligare indikatorer 

Lokala indikatorer som DU anser bör ingå i 

sjukhusets handlingsplan för HF arbete. 

89


90


FÖR 



KATEGORI 

– HÄLSOFRÄMJANDE PERSONALARBETE 

/HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS 


Centrum 



2006 

91




Riktlinjer 

1. 

1a) Sjukhuset har en separat plan för att skapa 

en HF/SJDFB arbetsplats. 


1b) Sjukhuset följer fastlagd plan för HF 

arbetsplats 


2. 

92 

2a) Sjukhusets HF/SJDFB riktlinjer är 

resultatet av ett multidisciplinärt 

samarbete. 

(D.v.s. anställda av olika yrkeskategorier och 

på olika nivåer har varit delaktiga i 


svar/ 

Vet ej




framtagandet av dessa). 

[Underlag: Kontrollera föreskrifter och hör 

med personalen.] 


2b) Personalen är rutinmässigt delaktig i 

den fortlöpande utvärderingen av 

sjukhusets HF/SJDFB arbete. 

[Underlag; Tillgänglighet till data utvärderad i 

personalenkäter] 



svar/ 

Vet ej 

93




Rutiner 

3. 

94 

a) De anställda erhåller regelbundet/ 

fortlöpande utbildning ang. 

HF/SJDFB faktorer 


b) De anställdas kunskaper beträffande 

HF/SJDFB faktorer kartläggs 

regelbundet i utvärderingar. 

[Underlag: Kontrollera förekomst och resultat 

från personalenkät.] 


4. Rökslutarprogram med stödsystem för 

systematisk uppföljning erbjuds rutinmässigt 

personalen. 

[Underlag: Förekomst av dokumentation om 


svar/ 

Vet ej




dylika program.] 



svar/ 

Vet ej 

95




5. Metoder och rutiner finns för HF/SJDFB 

insatser för personalen inom områdena; 

96 

a) Alkohol/alkoholprevention 


b) Övervikt 


c) Fysisk aktivitet 


d) Kostvanor 


e) Sömnvanor 


f) Stresshantering 


svar/ 

Vet ej





g) Övrigt 


6) Metoder och rutiner finns för mätning av 

hälsorelaterad livskvalitet* bland 

personalen. 


7) Sjukhuset bedriver organiserat HF/SJDFB 

arbete riktat till personalen (såsom ex. 

friskvård) 

Plats för kommentar, exempel etc. ang. utbud, 

andel av personalen som utnyttjar friskvård på 

arbetstid etc. 

8) Sjukhuset använder sig rutinmässigt av 

personalhälsobokslut* som speglar 

HF/SJDFB arbetsplatser. 


svar/ 

Vet ej 

97





9) Personalen har tillgång till 

näringsberäknad, kost i enlighet med 

SLL:s kostpolicy dygnet runt. 

[Underlag: Kontrollera utbud i personalmatsal, 

kafeterior, butiker, automater etc. mot 

kostpolicyns krav] 


10) All personal på sjukhuset har tillgång till 

störningsfria måltidspauser med möjlighet 

att lämna byggnaden för dagsljus, frisk 

luft, motion. 

(dvs. måltidspauser utan undervisning, 

personsökare, patientansvar etc.) 


11) Sjukhusets alla anställda (även ny-, 

deltids-, korttidsanställda) har rätt till och 

98 


svar/ 

Vet ej




bereds möjlighet att utnyttja en 

friskvårdstimme/ vecka. 


12) Sjukhusets alla anställda erbjuds en årlig 

friskvårdspeng el. motsvarande för 

HF/SJDFB aktiviteter såsom motionspass, 

ryggövningar, yoga, bassängträning, 

danskurser, massage etc. 


13) 

a) Alla sjukhusets anställda har tillgång 

till HF/SJDFB team inkluderande 

exempelvis sjukgymnast, massör, 

nutritionist, livsstilscoacher och 

kuratorer m.fl. 


b) Konsultation med det HF/SJDFB 

teamets medlemmar erbjuds alla 


svar/ 

Vet ej 

99




100 

anställda kostnadsfritt. 


14) Alla sjukhusets anställda har tillgång till 

kostnadsfria HF/SJDFB utbildningar på 

arbetstid (kombinerad 

kompetensutveckling och 

empowerment*/friskvårdutbildningar kring 

ex. sömnvanor, stresshantering ). 


15) 

a) Sjukhuset har implementerat EU:s 

arbetstidslagstiftning. 


b) Sjukhuset tillämpar flextid där 

anställda får ersättning för ev. övertid 

i form av ledighet eller ekonomisk 

kompensation. 


svar/ 

Vet ej





c) Möjlighet till deltid för sjukhusets 

anställda finns även i realiteten 

(Ex. ej 100 % arbete på 75 % arbetstid). 


16) Alla sjukhusets anställda har tillgång till 

en organisation för kollegialt stöd 

innefattande även psykosociala aspekter av 

arbetet (ex. mentorsgrupper). 


17) Sjukhuset har en enhetlig, obligatorisk 

introduktion för alla nyanställda 

inkluderande samlad, lättillgänglig, 

uppdaterad, tryckt eller elektronisk 

information om (telefonnummer, policys, 

vårdprogram, rutiner, m.m.). 


svar/ 

Vet ej 

101





18) Sjukhuset erbjuder anställda störningsfri 

fortbildning på arbetstid, 

(Ex. Utbildning ej förlagd till måltidspauser. 

systematisk förekomst av överlappande 

personallinjer). 


102 


svar/ 

Vet ej




19) Sjukhuset genomför regelbundna 

medarbetarundersökningar inkluderande 

bedömning av personalens 

a) livsstilsparametrar (kost, fysisk 

aktivitet, sömn, tobak, rökning, 

självskattad hälsa) 


b) kunskap om stödjande funktioner på 

arbetet 


c) kunskap om policydokument 


d) deltagande i kompetensutvecklande 

aktiviteter. 

[Underlag: Kontrollera frågeformulär för och 

resultat av personalenkät.] 



svar/ 

Vet ej 

103




20) Sjukhuset bedriver årliga strukturerade 

medarbetarsamtal omfattande även 

HF/SJDFB innehåll? 


104 


svar/ 

Vet ej

Kompletterande indikatorer Andel 

21) Andel av sjukhusets personal med årlig 

kortvarig sjukfrånvaro. 

22) Andel av sjukhusets personal med 

arbetsskador (inkluderar olyckor och sjd.). 

23) Andel tobaksbrukare bland sjukhusets 

personal. 

24) Andel av sjukhusets personal som i 

personalundersökningar uppger att de trivs 

på arbetet. 

25) Andel av sjukhusets personal som 

signalerar utbrändhet i 

personalundersökningar. 


regelbundet deltar i sjukhusets HF/SJDFB 

aktiviteter för anställda. 


regelbundet cyklar till arbetet. 

28) Personalomsättning 

el. % 

Ej 

svar/ 

Vet ej 

105

106 


Lokala indikatorer som DU anser bör ingå i sjukhusets 

handlingsplan för HF/SJDFB arbete. 

Plats för kommentar, exempel etc.


FÖR 



KATEGORI 

– HÄLSOFRÄMJANDE PATIENTARBETE 


Centrum 



2006 

107

108 

PATIENTARBETE 

Riktlinjer 

1. Sjukhuset har riktlinjer för rutinmässig 

bedömning & dokumentation av varje 

enskild patients behov av HF/SJDFB 

insatser vid inskrivning. 

Om svaret är nej på frågan, gå vidare till 

fråga nr. 6. 


2. Sjukhuset har riktlinjer för rutinmässig 

ny bedömning & dokumentation av 

patientens ev. behov av HF/SJDFB 

insatser vid utskrivningen. 


fråga nr. 6. 

[Underlag: Förekomst av 

riktlinjer/instruktioner/handlingsprogram.] 



svar/ 

Vet ej

PATIENTARBETE 

3. Sjukhuset har riktlinjer för patientarbetet 

beträffande HF/SJDFB insatser inom 

områdena; 

a) Alkohol/alkoholprevention 

b) Övervikt 

c) Fysisk aktivitet 

d) Kostvanor & nutritionsstatus 

e) Sömnvanor 

f) Stresshantering 

g) Övrigt 

[Underlag: Kontrollera förekomst.] 


fråga nr. 6. 


4. Sjukhuset har riktlinjer för/ bedriver 

rutinmässig stödverksamhet till utsatta 

grupper*. 


fråga nr. 6. 


svar/ 

Vet ej 

109

110 

PATIENTARBETE 


5. Riktlinjerna (efterfrågade i fråga 1- 4) 

uppdateras årligen. 

[Underlag: Kontroll av datum, ansvarig för 

uppdateringen.] 


Rutiner 

6. Patientbedömningen tar regelmässigt 

hänsyn till patientens sociala och 

kulturella bakgrund där så är relevant och 

detta dokumenteras i patientjournalen. 

[Underlag: Ex. Förekomst av uppgifter om 

religion som kräver speciella hänsyn avseende 

diet eller sociala riskfaktorer.] 


7. Sjukhuset har fastlagda rutiner för 


svar/ 

Vet ej

PATIENTARBETE 

bedömning av speciella behov av 

HF/SJDFB insatser för diagnosrelaterade 


(ex. Astma-, KOL-, diabetes-, hjärt-kärl-, 

kirurg-, ortoped-, psykiatri- samt rehab. 

patienter m.fl.) 

[Underlag: Föreligger riktlinjer för de 

patientgrupper som behandlas på kliniken.] 



svar/ 

Vet ej 

111

112 

PATIENTARBETE 

8. Systematiska hälsosamtal med 

information om levnadsvanor förs och 

dokumenteras rutinmässigt 

a) vid anamnes 

b) med blivande föräldrar, 

där sambandet mellan föräldrarnas vanor 

och det lilla barnets utveckling och 

välbefinnande betonas 

c) med nyblivna föräldrar, 

där sambandet mellan föräldrarnas vanor 

och det lilla barnets utveckling och 

välbefinnande betonas 


9. Rutiner finns för strukturerad 

dokumentation (i journalen) av 

genomförda hälsosamtal. 

[Underlag: Ex. Journalmallar med 

sökord/nyckeltermer med HF innehåll.] 



svar/ 

Vet ej

PATIENTARBETE 

10. Beslut om HF/SJDFB åtgärder träffas i 

samråd med patienten. 


11. Motiverande samtal* kring levnadsvanor 

förs rutinmässigt med 

a) Patienter som erhållit remiss till 

rökavvänjning 

b) Patienter som erhållit remiss till 

fysisk aktivitet 

c) Patienter som erhållit remiss till 

dietist 

d) Patienter som slutar/minskar rökning 

före planerade kirurgiska åtgärder 

e) Andra patientgrupper 


12. Metoder och rutiner, att regelmässigt 

erbjuda patienterna livsstilsmodifierande 

insatser vid behov, finns avseende; 

a) Rökning 


svar/ 

Vet ej 

113

114 

PATIENTARBETE 

(Förekomst av rökslutarstöd och 

stödsystem för systematisk uppföljning av 

rökvanor hos alla rökande patienter) 

b) Alkohol 

c) Övervikt 

d) Fysisk aktivitet 

e) Kostvanor 

f) Sömnhygien 

g) Stresshantering 

h) Övrigt 


13. Rökslutarstöd tillämpas regelmässigt på 

opererande kliniker 


14. Mätning av hälsorelaterad livskvalitet* 

hos patienterna bedrivs rutinmässigt på 

sjukhusets kliniker. 


svar/ 

Vet ej

PATIENTARBETE 


15. Sjukhusets kliniker genomför upprepade 

mätningar av hälsorelaterad livskvalitet* 

för långvarit sjuka och funktionshindrade 


16. Patientarbetet bedrivs systematiskt på ett 

sätt som uppmuntrar individens egen kraft 

och initiativförmåga i arbetet med sin 

egen hälsa (empowerment*). 


Uppföljning 

17. 

a) Sjukhuset genomför regelbundna 

kartläggningar beträffande 

patienternas tillfredsställelse med 

erhållen information. 


svar/ 

Vet ej 

115

116 

PATIENTARBETE 

b) Resultaten av kartläggningarna 

integreras i sjukhusets ordinarie 

kvalitetssäkringssystem. 

[Underlag: Olika utvärderingsmetoder; 

undersökningsresultat, resultat från 

fokusgruppsintervjuer, frågeformulär.] 


18. Given information om HF/SJDFB insatser 

dokumenteras systematiskt i 

patientjournalen. 

[Underlag: Audit av patientjournaler.] 


19. Planerade & genomförda HF/SJDFB 

insatser dokumenteras systematiskt i 


[Underlag: Audit av patientjournaler.] 



svar/ 

Vet ej

PATIENTARBETE 

20. Uppgifter om förändringar i patientens 

tillstånd, relaterade till de HF/SJDFB 

insatserna, dokumenteras systematiskt i 


[Underlag: Ex. System för uppföljning av 

hälsorelaterade patientuppgifter. Fastställs bl.a. 

genom audit/genomgång av patientjournaler.] 


21. HeartScore* (el. motsvarande) 

a) används systematiskt för avsedda 

patientgrupper. 

b) stöds av sjukhusets datoriserade 

journalmodul/dokumentationssystem. 


22. Hälsoremisser* 

a) används rutinmässigt för avsedda 





svar/ 

Vet ej 

117

118 

PATIENTARBETE 


23. FaR* 

a) används rutinmässigt för avsedda 





Informationsspridning 

24. Uppdaterad information & 

kontaktuppgifter till resurser för 

HF/SJDFB livsstil (patientorganisationer, 

stödgrupper, kurser, litteratur, butiker 

m.m.) finns lättillgänglig för alla 

patienter. 

(Ex. förekomst av infotek som erbjuder info. 

om HF/SJDFB resurser). 



svar/ 

Vet ej

PATIENTARBETE 

25. Allmän hälsoinformation inklusive 

information om hälsans 

bestämningsfaktorer* samt 

folksjukdomarna* och deras riskfaktorer 

finns genomgående lätt tillgänglig för alla 

sjukhusets patienter. 

[Underlag: Tillgång till tryckt eller 

datorbaserad information eller speciell 

informations disk etc.] 


Kompletterande indikatorer Andel 

26. Andel av patienterna som genomgår 

bedömning avseende generiska* 

riskfaktorer. 

27. Andel av patienterna som genomgår 

bedömning för sjukdomsspecifika 

riskfaktorer i enlighet med fastlagda 

riktlinjer. 


svar/ 

el. % 

Vet ej 

Ej 

svar/ 

Vet ej 

119

120 

PATIENTARBETE 

28. Score i patientenkät för kartläggning av 

patienttillfredställelse med 

a) bedömningsrutiner 

b) informationsrutiner 

c) åtgärdsrutiner 

29. Andel av patienterna som informeras 

om/ges individualiserad information om 

egenvårds- åtgärder samt 

riskfaktormodifierings- och 

sjukdomsbehandlande åtgärder för sin 

åkomma. 


svar/ 

Vet ej


Lokala indikatorer som DU anser bör ingå i 

sjukhusets handlingsplan för HF arbete. 


121

122


FÖR 



BILAGOR 

123

124 

A. Bakgrund 

B. CFF:s roll i implementeringen av FHP 

C. SLL projekt för inventering av HFA på 

akutsjukhusen 

D. Definitioner & förklaringar av ord och begrepp 


Centrum 



2006

Landstingets folkhälsopolicy 

A. Bakgrund 

Landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting (SLL), antog den 7 juni 

2005 en folkhälsopolicy för länet. Arbetet med folkhälsopolicyn (FHP) har 

bedrivits i bred samverkan på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå. 

Policyn är ett styrande dokument för SLL:s alla förvaltningar och bolag, 

däribland akutsjukhusen, SLSO (närsjukvård, psykiatri m.m.), Tandvården, 

Länstrafiken, Regionplanekontoret, Beställarkontor Vård etc. 

Enligt beslutet ska också alla förvaltningar och bolag inom landstinget 

belysa hur den egna verksamheten påverkar hälsan hos länets befolkning 

samt skapa egna mål och planer för detta. 

Planerna skall följas upp, både i årsredovisningarnas verksamhetsberättelser 

på respektive förvaltning och bolag och för landstinget som helhet, och 

uppdateras kontinuerligt. Implementeringen av FHP är ett långsiktigt arbete 

för hälsan i länet tänkt att löpa i etapper om tre år (etapp I – 2005-2008). 

Folkhälsopolicyn innebär en integrering och utveckling av SLL:s befintliga 

handlingsprogram och policybeslut såsom program mot övervikt, mot 

allergi, att förebygga HIV och STI, Program för omhändertagande av 

våldsutsatta kvinnor, Alkohol- och drogpolitiskt program, kostpolicy och 

flera andra. 

En hälsofrämjande hälso- och sjukvård – viktig strategi i 

folkhälsopolicyn 

Hälso- och sjukvården har en särställning i folkhälsoarbetet – både i 

patientarbetet och i lokalsamhället. Även om hälsans bestämningsfaktorer 

(eg. livsstilsfaktorer & omgivningsfaktorer) återfinns inom alla landstingets 

verksamheter är hälso- och sjukvården den enda sektor som pekas ut som 

ett eget målområde (nr. 6) bland de 11 nationella folkhälsomålen. Det beror 

på vårdens specifika kompetens, auktoritet och nära kontakt med 

befolkningen. 

Lokalt i Stockholm finns redan ett antal handlingsprogram av 

hälsofrämjande karaktär enligt ovan. 

Regionala erfarenheter av en hälsoorientering av hälso- och sjukvården 

finns i andra delar av landet, exempelvis; 

- Landstinget i Östergötlands handlingsplan 2003-2010 för en mer 

hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 

- Landstinget i Uppsala Läns ”Plan för landstingets hälsofrämjande 

och sjukdomsförebyggande arbete 2004-2008”. 

Nationellt finns det Svenska Nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus 

(etablerat 1996, har idag 20 medlemmar med 26 medlemssjukhus). Dessa 

stöds av internationella initiativ såsom WHO:s ”Health Promoting 

125

126 

Hospitals”, med över 700 medlemssjukhus i 25 medlemsländer. 

Medlemssjukhus i dessa nätverk arbetar hälsofrämjande inom 4 områden; 

HF patientarbete, HF arbete för personalen/HF arbetsplats, HF 

sjukhusorganisation och HF samarbete i närsamhället. 

B. Centrum för Folkhälsa – roll i folkhälsopolicyns 

implementering 

Centrum för Folkhälsa (CFF) i Stockholms Läns Landsting har fått i 

uppdrag att utgöra ett implementeringsstöd till övriga verksamheter inom 

SLL i deras arbete med att anpassa verksamheten i enlighet med 

folkhälsopolicyn. CFF kommer därför på begäran från SLL:s verksamheter 

kunna erbjuda utbildning, konsultativt stöd och i vissa fall mer riktade 

insatser såsom kartläggningar o.d. 

Vid ett samråd med representanter för sjukhusen och Landstingsledningen 

befanns följande steg i implementeringsstödet kunna bli aktuella under 

2006: 

1. Inventering - Kartläggning av vad som redan görs samt att påvisa 

hinder och möjligheter för aktivt arbete med evidensbaserade metoder. 

2. Analys och diskussion om möjliga förbättringsområden 

3. Dialog med beställaren

C. SLL Projekt: Inventering av hälsofrämjande arbete i vården – 

akutsjukhusens roll 

En inventering av hälsofrämjande arbete på sjukhusen i Stockolms Läns 

landsting behövs. I ett samarbete med Södersjukhuset har detta 

kartläggningsinstrument för HF arbete på sjukhus tagits fram i syfte att 

användas vid en baslinjeinventering av HF arbete på alla landstingets 

akutsjukhus. Efter sammanställning och återrapportering av HF arbete på 

SLL:s sjukhus vidtar fortsatt planering av implementeringen av SLL:s 

folkhälsopolicy inom hälso- och sjukvården. 

Mål med inventeringsprojektet 

Att skapa en plattform för implementering av folkhälsopolicyn i sjukhusens 

arbete. 

Syfte 

Att mot bakgrund av policyns mål kartlägga; 

1. Befintliga insatser av hälsofrämjande och förebyggande karaktär. 

2. Eventuella hinder och möjligheter för denna typ av arbete. 

3. Områden för förbättring och mer systematisk användning av 

befintliga evidensbaserade HF metoder. 

Förväntat resultat 

Skriftlig rapport att användas som utgångspunkt för analys och fortsatt 

planering av sjukhusens hälsofrämjande arbete enligt folkhälsopolicyn för 

Stockholms Läns Landsting. 

Metod 

Enkäter riktade till 3 arbetsgrupper/sjukhus med fokus på HF insatser som 

bedrivs gentemot patienter, personal, organisation & samhälle. 

För en så bred representation av olika yrkeskategorier och verksamheter 

som möjlig, planeras arbetsgrupperna bestå av nyckelpersoner, 

representativa för verksamheten på varje sjukhus. Exempel kan förutom 

läkare, ssk, uskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, vara kvalitets- 

och vårdutvecklare, verksamhetschefer och andra yrkeskategorier/personer 

med ansvar för arbetsmiljö, personalhälsa, kost- och livsstilsfrågor, psykisk 

hälsa etc. 

Resurser 

Centrum för Folkhälsa 

En projektansvarig från CFF bistår sjukhusens representanter för HF 

arbete/policy implementering med information, utformandet av 

uppföljningsinstrument, genomförande, sammanställning och rapportering 

av enkät. 

127

128 

Sjukhusen 

Ledningen för varje sjukhus utser en kontaktperson för sjukhusets HF 

arbete/implementeringen av folkhälsopolicyn med ansvar för dialogen 

mellan CFF och sjukhuset. 

Kontaktpersonen utser i sin tur en grupp nyckelpersoner per område (HF 

arbete för patienter, HF arbete för personal samt HF arbete för 

organisation/samhälle) för besvarande av utvärderingsinstrumentet. 

Beräknat antal möten per grupp; 3-5. 

Södersjukhuset deltar i arbetet med att utforma utvärderingsinstrumentet. 

Tidplan 

Planeringsstart - hösten 2005. 

Utarbetande av instrument samt pilottest på Södersjukhuset vår - 

försommar 2006. 

Inventering av övriga sjukhus i SLL - hösten 2006. 

Sammanställning och skriftlig slutrapportering - årsskiftet 2006/2007.

D. Definitioner och förklaringar av ord och begrepp 

DALY (disability 

adjusted life years) 

Empowerment 

FaR ® -Fysisk 

aktivitet på recept 

Folkhälsoarbete 

Funktionsjusterade levnadsår är en metod 

(utvecklad av Världsbanken, WHO & Harvard 

School of Public Health), för att på befolkningsnivå 

beräkna tyngden för olika folkhälsoproblem. (Se 

även QALY). 

Att öka individens möjlighet att fatta beslut och ta 

kontroll över sitt eget liv. Metoder som stimulerar 

och tillvaratar individens egen kraft och initiativ i 

arbetet med sin hälsa. 

Fysisk aktivitet på recept innebär att man ordinerar 

fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett 

läkemedel, d.v.s. tar upp anamnes, ger ordination 

på en receptblankett samt följer upp 

behandlingsresultatet. Fysisk aktivitet på recept kan 

användas både i förebyggande och behandlande 

syfte. Receptet ska vara individuellt anpassat 

avseende dosering (intensitet, behandlingsperiodens 

längd och frekvens) och typ av aktivitet. Fysisk 

aktivitet på recept är ett komplement till eller 

ersättning för läkemedel. Den som skriver ut recept 

ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om 

den aktuella patientens hälsostatus eftersom 

somliga tillstånd innebär att vissa aktiviteter är 

olämpliga. Det är också viktigt att patienten får 

hjälp att effektuera sitt recept med utbyggda 

strukturer som stödjer individen, t.ex. olika typer av 

handledd verksamhet. Uppföljningen inom hälso- 

och sjukvården spelar också stor roll för en 

framgångsrik verksamhet, där patienten verkligen 

hämtar ut sitt recept och får hjälp att komma i gång 

med en mer fysiskt aktiv livsstil. 

Systematiska och målinriktade hälsofrämjande 

insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa 

för hela befolkningen. 

Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa för 

hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer 

(socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt 

och emotionellt) och riktade mot individer, grupper 

129

130 

eller institutioner för att förmedla kunskap och öka 

medvetenheten om samband mellan levnadsvanor 

och hälsa. 

Begreppet innefattar därför hela skalan av åtgärder 

från ekonomisk politik och lagstiftning till 

hälsoupplysning. 

Folksjukdom Mindre strikt definierad term som ibland används 

om sjukdomar som har en prevalens i befolkningen 

på över 0.01. 

Att definiera folksjukdomar som de sjukdomar som 

bidrar mest till sjukdomsbördan (se DALY) kan ge 

en mer rättvisande bild av folksjukdomarnas 

inverkan på folkhälsan. 

Förebyggande 

arbete (prevention) 

Generiska 

riskfaktorer 

Heart Score 

Hälsans 

bestämningsfaktorer 

Utgår från kunskap om faktorer som skapar ohälsa, 

s.k. riskfaktorer. Hit hör en rad faktorer som högt 

blodtryck, rökning, inaktivitet m.m. 

Utgångspunkter för folkhälsoarbete kan vara 

målgruppsperspektivet som inriktar sig på speciella 

grupper (barn, ungdomar, äldre, invandrare, 

specifika grupper av patienter etc.) eller 

arenaperspektivet som söker samordna och 

utveckla insatser på olika arenor (arbetsplatser, 

skolor, hemmet etc.). 

Allmänna riskfaktorer - i motsats till 

sjukdomsspecifika riskfaktorer. 

Digital modell för riskberäkning lanserad av the 

European Society of Cardiology. 

Modellen har utvecklats ur den danska PRECARDmodellen. 

Versionen innehåller en riskbedömning, vägning av 

riskfaktorer, möjlighet till uppföljning av terapin, 

patientanpassad utskrift och stöd till läkaren genom 

aktuella riktlinjer. 

Med detta begrepp avses frisk- och riskfaktorer för 

hälsan som brukar indelas i livsstilsfaktorer (kost, 

fysisk aktivitet, tobaks- och alkoholbruk, 

sexualvanor m.fl.) samt omgivningsfaktorer 

(arbetsliv, fysisk miljö m.fl.). Dessa faktorer är i 

hög grad är påverkbara av individen och/eller

Hälsobokslut 

Hälsofrämjande 

arbete (promotion) 

samhället. Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör idag 

60 % av den åtgärdbara sjukligheten i västvärlden. 

Främsta sjukdomsorsaker är; tobaksbruk, riskabla 

alkoholvanor, olämpliga kostvanor och fysisk 

inaktivitet. 

Sedan några år tillbaka måste företag, kommuner, 

landsting och myndigheter redovisa sina anställdas 

hälsoläge i form av uppgifter om personalens 

sjukfrånvaro i årsbokslutet. 

Det finns flera modeller för att redovisa 

hälsouppgifter i organisationer, bl.a. 

Välfärdsbokslut, Sambandet och Balanserat 

styrkort. 

Med ett hälsobokslut kan man se vilka 

hälsoförbättrande åtgärder som är lönsamma. Det 

gör det lättare att planera långsiktigt. 

Utgår från kunskap om mekanismer som främjar 

hälsa och/eller skyddar mot ohälsa, s.k. frisk- och 

skyddsfaktorer. Sociala nätverk, känsla av 

sammanhang, att förstå och kunna påverka sin egen 

situation och att känna människovärde är alla 

faktorer som kan främja hälsa och skydda mot 

sjukdom, liksom fysisk aktivitet och näringsriktig 

kost. 

131

Hälsorelaterad 

livskvalitet och 

formulär för 

självskattad hälsa 

132 

SF-36 Hälsoenkät är ett vetenskapligt utprovat 

instrument, med stor internationell spridning, för 

att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. 

Instrumentet har använts inom både 

folkhälsoarbete och epidemiologisk forskning samt 

som ett basmått inom sjukvård och utvärdering av 

medicinska metoder. Genom att ta fram 

normalvärden för olika befolkningsgrupper är det 

möjligt att göra jämförelser såväl inom som mellan 

olika grupper. 

SF-36 är exempel på ett generiskt (generellt) 

instrument. Med detta menas att man frågar efter 

hälsa generellt och inte efter sjukdom och 

symptom. SF-36 utgår från WHO´s hälsodefinition 

där hälsa omfattar såväl funktion som 

välbefinnande, ofta sammanfattat i begreppet 

hälsorelaterad livskvalitet (HRQL). 

Basinstrumentet, Short-Form -36, innehåller 36 

frågor som mäter hälsan efter åtta olika skalor: 

1) Psykiskt välbefinnande (MH). 

2) Fysisk funktionsförmåga (PF) 

3) Rollfunktion - fysiska begränsningar (RP) 

4) Smärta (BP) 

5) Allmän hälsa (GH) 

6) Vitalitet (VT) 

7) Social funktion (SF) 

8) Rollfunktion - känslomässiga begränsningar 

(RE) 

Varje skala presenteras med ett värde från 0 till 

100, där skalorna är konstruerade så att ett högt 

värde är positivt i alla skalor (t ex betyder ett högt 

värde i skalan att man upplever lite smärta). 

Skalorna allmän hälsa och vitalitet har inslag av 

både fysiskt och psykiskt välbefinnande. 

De båda rollfunktionerna beskriver huruvida man 

p.g.a. kroppsliga eller känslomässiga problem 

uträttat mindre än önskat, eller varit hindrad att 

utföra arbete eller andra aktiviteter på önskat sätt. 

Den sociala funktionen beskriver motsvarande i

förhållande till umgänget med anhöriga, vänner 

och andra. Vitalitetsskalan beskriver om man 

upplever sig vara pigg och energisk eller om man 

känner sig trött och utsliten. 

Formuläret tar 5 à 10 minuter att fylla i och är 

adekvat från tonåren och uppåt. Förändringar över 

tid kan ses genom att jämföra upprepade 

mätningar. Lämpligt för självadministrering (den 

undersökte fyller i själv) men kan också användas 

som mall vid intervju. 

EuroQol (EQ-5D) är också ett generiskt instrument, 

men enklare i sin konstruktion. Det består av två 

delar, där den första delen är ett frågeformulär med 

fem frågor (EQ-5D) som frågar efter fysisk 

funktionsförmåga, social förmåga, smärta och 

psykiska besvär. Dessa sammanställs till en summa 

som har 1 som sitt högsta värde. Den andra delen 

av instrumentet är en ”barometer”, där var och en 

markerar hur man upplever sitt nuvarande 

hälsotillstånd på en termometerliknande skala 

mellan 0 och 100. För båda dessa gäller att ju högre 

värde desto bättre upplevd hälsa. 

De båda instrumenten mäter delvis olika saker. Vid 

en jämförelse mellan SF-36 och EuroQol visar det 

sig att EQ-5D samvarierar mest med de SF-36 

skalor som är fysiskt orienterade, medan EuroQols 

barometer samvarierar med de SF-36 skalor, som är 

psykiskt orienterade. 

133

Hälsoremiss 

Motiverande samtal 

(Motivational 

Interviewing, MI) 

QALY (quality 

adjusted life years) 

134 

Datorbaserad remiss med vilken en vårdgivare 

remitterar en patient till en aktivitet inom en 

namngiven remissinstans för att främja hälsa och 

förebygga sjuklighet. Utvecklad av Stockholms 

diabetespreventiva program i samarbete med Östra 

vårdcentralen i Upplands Väsby för remittering av 

patienter till exempelvis motionsaktiviteter, 

rökslutargrupper och stresshantering. 

Remittenten anger indikation(er) som övervikt, 

tobaksbruk, hyperlipidemi, stressymtom och 

hereditet för hjärt–kärlsjukdom eller diabetes. 

Information om kroppsmått, blodtryck och mål med 

avsedd aktivitet fylls i. 

Metodiken bygger på patientbemyndigande 

(»empowerment«) och väsentligt är att vårdgivaren 

och patienten i ett motiverande samtal kommit fram 

till lämplig aktivitet. 

MI är en samtalsmetod som ursprungligen 

utvecklades inom den specialiserade 

beroendevården i USA och England av den 

amerikanske psykologen William R. Miller och 

hans engelska kollega Stephen Rollnick. Teorierna 

växte fram som en reaktion på den vanliga 

konfrontativa modellen i denna typ av arbete. 

Motiverande samtal innebär ett empatiskt, 

patientcentrerat förhållningssätt som betonar 

individens självbestämmande och inneboende 

resurs till förändring. I det Motiverande samtalet 

möts patienten där hon befinner sig. Motivation och 

motstånd till förändring hos den enskilde förstås 

som något som uppstår i relation till omvärlden och 

kan påverkas av behandlarens samtalsstrategier. 

Motiverande samtal är en evidensbaserad metod 

som har effekt när det gäller förebyggande arbete 

med livsstilsfrågor inom hälso- och sjukvård. 

Motiverande samtal kan användas vid såväl korta 

möten som längre interventioner. 

Livslängdsmått som förutom antalet levnadsår 

också försöker ta hänsyn till kvaliteten (dvs. 

hälsotillståndet) under vilka dessa år genomlevs. 

Genom QALY har man en metod för att kunna

Utsatta grupper 

Varför arbeta med 

folkhälsa? 

jämföra effekterna av insatserna när behoven är 

större än resurserna. (Se även DALY). 

Definitionen av begreppet utsatta grupper varierar 

avsevärt och kan bl.a. omfatta hemlösa, 

asylsökande, individer med psykisk sjukdom, 

individer med missbruksproblematik, ensamstående 

med barn m.fl. 

Att kunna förebygga att onödig sjukdom uppstår är 

ett sätt att bespara många människor lidande och 

nedsatt livskvalitet. 

Till den existentiella dimensionen kan också läggas 

en samhällsmotiverad dimension. Att förebygga 

sjukdom istället för att vänta tills den uppstår och 

behandla med alla till buds stående medel och 

metoder, kan vara direkt lönsamt. Ohälsa ger 

upphov till kostnader för en rad offentligt 

finansierade system, som sjukskrivning, 

förtidspension, färdtjänst, hemtjänst, sjukvård, 

läkemedel, kriminalvård mm, vilka kan minskas. 

Det ger inte bara mindre utgifter för samhället och 

lägre skatteuttag för medborgarna utan även andra 

positiva bieffekter på samhällsnivå, effekter som 

ofta är en följd av direkt sjukdomsförebyggande 

insatser. 

135

136 

Referenser 

1 Health Promoting Hospitals. Copenhagen: WHO European Regional Office, 2006. 

http://www.euro.who.int/healthpromohosp/About/20020227_2 2007-01-03 

2 

Health promotion in hospitals: Evidence and quality management. Copenhagen: WHO 

European Regional Office, 2005. 

http://www.euro.who.int/document/E86220.pdf 2007-01-08 

3 Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy R and Fitzgerald T. Swedish SCORE. 

Läkartidningen 2004;101:1798-1801. http://ltarkiv.lakartidningen.se/ 2007-02-28 

4 Hälsofrämjande sjukhus. Linköping: Nätverket Hälsofrämjande sjukhus, 

Folkhälsovetenskapligt centrum, 2006. 

http://www.natverket-hfs.se/ 2007-01-08 

5 Från Ottawa Charter 1986 till det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus. 

Linköping: Nätverket Hälsofrämjande sjukhus, Folkhälsovetenskapligt centrum, 2005. 

http://www.natverket-hfs.se/dokument/12.pdf 2007-01-03 

6 Implementing health promotion in hospitals: Manual and self-assessment forms. 

Copenhagen: WHO European Regional Office, 2005. 


7 Standards for Health Promotion in Hospitals - Self-Assessment Tool for Pilot 

Implementation. Copenhagen: WHO European Regional Office, 2005. 


8 

Den nya folkhälsopolitiken - Nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Statens 

Folkhälsoinstitut, 2003. 

http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/dennyafhpolitiken0401.pdf 2007-01-03 

9 Folkhälsomål. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, 2006. 

http://www.fhi.se/templates/Page____111.aspx 2007-01-03 

10 Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Stockholm: Statens 

Folkhälsoinstitut, 2006.http://www.fhi.se/templates/Page____124.aspx 2007-01-03 

11 På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Stockholm: Statens 

Folkhälsoinstitut, 2006. http://www.fhi.se/templates/Page____3564.aspx 2007-01-09 

12 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete Del 2 - Handbok för framställning av 

kunskapsöversikter om interventioner inom folkhälsoområdet. Stockholm: Statens 

Folkhälsoinstitut, 2004. 

http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/r20049Kunskapsbaseratfolkhalsoarbete2. 

pdf 2007-01-09

13 

Nationella riktlinjer för att förebygga sjukdom genom påverkan på livsstilsfaktorer. 

Stockholm: Socialstyrelsen, 2006. 

http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/halso_sjuk/riktlinjer/Forebygga+sjukdom.htm 

2007-01-03 

14 Hälsa i bokslut tydliggör landstingens hälsoorientering. Stockholm: Sveriges 

Kommuner och Landsting, 2005. . 

http://www.skl.se/artikel.asp?A=15748&ochC=3136 2006-11-29 

15 

Att hitta skatten i sitt eget hus. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, 

2005. 

http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc36779_1.pdf 2007-01-10 

16 CDUST. Örebro: Örebro Läns Landsting, 2005. 

http://www.orebroll.se/oll/page_wostripe____17315.aspx 2007-01-10 

17 Statistik och kortfakta. Stockholm. Stockholms läns landsting, 2007. 

http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=650 2007-01-15 

18 Årsberättelse 2005. Stockholm: Stockholms läns landsting, 2005. 

http://www.ls.sll.se/arsredovisning05/HTML1/sll_ar2005_se_0069.htm 2007-01-15 

19 Allt du behöver veta om landstinget. Stockholm: Stockholms läns landsting, 2006. 

http://www.sll.se/upload/Infomaterial/Allt_du_behover_veta_om_SLL.pdf 2007-01- 

15 

20 Budget 2007. Stockholm: Stockholms läns landsting, 2007.. 

http://www.sll.se/Handlingar/Landstingsstyrelsen/2006/2006-11-21/Budget%20rev.pdf 

2007-01-09 

21 Folkhälsopolicy. Stockholm: Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2005. 

http://www.folkhalsoguiden.se/Rapport.aspx?id=773&cid=333&ptitem=0&saitem=0 

22 Riktlinjer för fysisk aktivitet på recept (FaR) i Stockholms läns landsting. Stockholm: 

Landstingstyrelsen, Stockholms läns landsting, 2006 

http://www.sll.se/handlingar/landstingsstyrelsen/2006/2006-06-20/tjut0536.pdf 

23 Kvalitetsutveckling. Stockholm: Stockholms läns landsting, 2006. 

http://www.hsn.sll.se/kvalitetsutveckling/index.htm 2007-01-12 

24 Övergripande uppföljningsmodell för hälso- och sjukvården i Stockholms läns 

landsting. Stockholm: Stockholms läns landsting, 2006. 

http://www.sll.se/upload/Uppfoljning_halso_sjukvard/Uppfoljningsmodell_060912.pdf 

25 Medicinskt programarbete. Stockholm: Stockholms läns landsting, 2006. 

http://www.hsn.sll.se/MPA/ 2007-01-09 

137

26 Prevention inom hälso- och sjukvården. Fokusrapport Medicinskt programarbete, 

Stockholm: Stockholms läns landsting, 2006 

http://www.hsn.sll.se/MPA/Fokusrapp/FR_Prevention.pdf 2007-01-09 

27 GVD Gemensam vårddokumentation. Stockholms läns landsting, 2006. 

http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=21173 2007-01-12. 

28 Effektiv hälso- och sjukvård. Stockholms läns landsting, 2006. 

http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=18835 

29 Folkhälsoarbete. Stockholm: SLSO, Stockholms läns landsting, 2006. 

http://insidan.slso.sll.se/templates/SLL_Page.aspx?id=20962 2007-01-12. 

30 Levnadsvanor i VISS. SLSO, Stockholms läns landsting 2007. 

http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____10400.aspx 2007-01-12 

31 www.rorelsereceptet.se 2007-01-15 

32 Hälsoprogram för fysisk aktivitet. SLSO, Stockholms läns landsting, 2007. 

http://www.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____9854.aspx 2007-03-28 

33 www.satsabenhart.nu 2007-03-20 

34 Hälsa i bokslut - indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och 

uppföljning av hälso- och sjukvården. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, 

2005. http://www.skl.se/artikel.asp?A=15748&C=3136&ArticleVersion=14 

35 Indikatorer. Linköping: Nätverket Hälsofrämjande sjukhus, Folkhälsovetenskapligt 

centrum, 2006. http://www.natverket-hfs.se/ 2006-12-13 

138

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård på Stockholms sjukhus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?