16.09.2013 Views

personalen kommer i kläm

personalen kommer i kläm

personalen kommer i kläm

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kidnappad hjärna<br />

Det behövs en helhetssyn på missbruksvård<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

Den som är drogberoende<br />

har mist kontrollen. Även<br />

fast det finns en vilja att<br />

inte dricka alkohol så gör<br />

personen det ändå. Han,<br />

för det är främst män, har<br />

ingenting att sätta emot utan dricker.<br />

– Alkoholism är en kontrollförlust-sjukdom.<br />

Grundproblemet är att det inte finns<br />

något stoppsystem. Även om man vill sluta<br />

dricka så kan man inte, impulserna är okontrollerbara,<br />

säger Jörgen Engel.<br />

Han är professor i farmakologi och läkare<br />

på beroendekliniken Nordhemskliniken<br />

i Göteborg och har jobbat med frågor<br />

kring missbruk sedan 1960-talet. Han var<br />

en av föredragshållarna under Region Gävleborgs<br />

Baskurs i riskbruk, missbruk och<br />

beroende.<br />

Han förklarade att orsaken till att en drogberoende<br />

person inte kan motstå impulserna<br />

är att hjärnan har förändrats. Men det<br />

sker inte på en gång utan det tar cirka tre till<br />

fem år att bli en alkoholist eller kokainist.<br />

– Vår hjärna är plastisk, den är förändringsbar.<br />

Det är den egenskapen som gjort<br />

att människan kommit så långt i sin omgivning.<br />

Vi är anpassningsbara och förändrar<br />

oss. På samma sätt anpassar sig hjärnan till<br />

alkohol i stora mängder under lång tid.<br />

Men till slut blir cellerna mindre känsliga<br />

och i mikroskop kan forskare se att hjärnan<br />

bygger om sig. Det leder bland annat till att<br />

dess tolerans ökar. Resultatet för individen<br />

blir att saknaden efter alkohol med tiden<br />

blir allt större och det behövs ett större intag<br />

för att få den önskade effekten, som tillslut<br />

uteblir helt.<br />

– Istället för att få lustfyllda och behagliga<br />

effekter av alkohol så tar suget och saknaden<br />

överhanden. Det är längtan som sit-<br />

Alkoholism är en sjukdom som påverkar hjärnan och<br />

framförallt dess belöningssystem. Den innebär kontrollförlust<br />

och återfall hör till sjukdomsbilden. För att behandla<br />

en alkoholist behövs en kombination av metoder och<br />

det är viktigt att samråda med patienten.<br />

ter kvar, säger Jörgen<br />

Engel.<br />

Ett missbruk påverkar<br />

hjärnan<br />

på olika sätt. Det<br />

som framförallt<br />

nämns när det<br />

gäller droger är<br />

belöningssystemet.<br />

Det finns för att stimulera<br />

beteenden<br />

som ökar människans<br />

överlevnad. Vi ska känna<br />

tillfredsställelse när vi äter, älskar<br />

och motionerar för det gagnar oss som art.<br />

Kommunikationen mellan nervcellerna i<br />

hjärnan sköts genom kemiska budbärare<br />

i ett signalsystem. Det finns 50 olika kemiska<br />

budbärare som har väl definierade<br />

funktioner. En viktig budbärare i belöningssystemet<br />

är dopamin som ger en känsla av<br />

tillfredsställelse, upprymdhet och glädje.<br />

– Dopamin ger oss en kick. Om vi får löneförhöjning<br />

så känner vi det, men inte bara<br />

vid själva löneförhöjningen utan även vid<br />

förväntan på den.<br />

Belöningssystemet har betydelse<br />

Inom farmakologi sker mycket forskning<br />

på råttor på grund av att deras belöningssystem<br />

i stort sett är identiskt med vårt.<br />

Om en normal population av råttor får<br />

valmöjligheten att dricka vatten eller alkohol<br />

så är det 10 procent av råttorna, i huvudsak<br />

de manliga, som blir ”alkoholister”.<br />

För dem består det dagliga vätskebehovet<br />

av 70 till 80 procent av alkohol. Tio till femton<br />

procent av råttorna är absolutister och<br />

resten blir ”normalkonsumenter”.<br />

Ett exempel på vilken makt belöningssystemet<br />

kan få över individen är vad som<br />

händer när råttor<br />

blir strömberoende. Då de<br />

trycker på en pedal aktiveras, genom<br />

en elektrod, deras belöningssystem.<br />

Resultatet blir att råttorna trycker<br />

på pedalen i timmar, vilar en stund och<br />

sedan fortsätter att trycka och så håller<br />

det på.<br />

– De trycker hellre på pedalen än att<br />

äta sig mätta eller dricka. De slutar inte<br />

ens trycka när en hormonbehandlad honråtta<br />

placeras precis intill dem. I vanliga<br />

fall hoppar hanen på henne inom loppet av<br />

en sekund. Nu märker han henne inte ens.<br />

Råttan har förlorat sina överlevnadsfunktioner.<br />

Strömmen har ersatt den naturliga<br />

belöningen som mat och fortplantningen<br />

ger. Det är det som händer en beroende<br />

person, drogerna kidnappar hjärnan.<br />

En liknelse kan göras vid två av de kriterier<br />

som ska vara uppfyllda för att ett substansberoende<br />

ska föreligga enligt DSM IV.<br />

”En betydande andel av livet ägnas åt att<br />

www.sjukvardsinformation.com 45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!