ge näring åt det rätta jaget
28.09.2013 • Views
Share Embed Flag

ge näring åt det rätta jaget

ge näring åt det rätta jaget

ge näring åt det rätta jaget

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
www2.sjukvardsinformation.net

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

SkanDinaviSk SjukvårDSinformation<br />

Mikael Harkell<br />

<strong>ge</strong> <strong>näring</strong> <strong>åt</strong><br />

<strong>det</strong> <strong>rätta</strong> ja<strong>ge</strong>t<br />

Från missbrukare till präst och HVB-ägare sid 18<br />

Lättläst och bilder. På<br />

Sköndals LSS används<br />

kognitiva hjälpmedel,<br />

vilket <strong>ge</strong>r hyresgästerna<br />

större inflytande över<br />

sina liv.<br />

Sidan 40<br />

Maria Lilljegren-Hedlund<br />

Unga skadar sig med<br />

sex. Det är ett självskadebeteende<br />

när barn<br />

och unga upprepade<br />

gån<strong>ge</strong>r söker destruktiva<br />

sexuella kontakter.<br />

Sidan 36 Åsa Lundström<br />

nr 1 januari 2013 årgång 7

Sveri<strong>ge</strong>s största<br />

placeringsservice!<br />

Kostnadsfritt, utan förpliktelser<br />

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan<br />

förpliktelser för er som lämnar förfrågan.<br />

Neutralt<br />

SiL favoriserar inga verksamheter. Vi är en<br />

neutral part som förmedlar er förfrågan till<br />

matchande verksamheter oavsett ägare<br />

eller koncernförhållande.<br />

Förfrågan går även ut till de verksamheter<br />

som ni har ramavtal med.<br />

Ramavtal<br />

I svarslistan an<strong>ge</strong>s tydligt om<br />

verksamheten har ramavtal med er.<br />

Viktig men inte avgörande information<br />

vid ert val av verksamhet.<br />

Snabbt, enkelt och personligt<br />

Normalt har ni svar inom någon timme.<br />

Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är<br />

nöjd med antalet svar eller om ni vill ha fler<br />

- vi hjälper er!<br />

Lämna din placeringsförfrågan på<br />

www.ssil.se<br />

www.ssil.se • info@ssil.se • Tel 0651-16040 • Fax 0651-71 19 80 • Tingsgatan2, 827 32 LJUSDAL

4<br />

Nu vet vi varför - och måste a<strong>ge</strong>ra<br />

Det är nog många som ställt sig frågan; Varför håller <strong>det</strong> på så där?, om unga<br />

tjejer och killar som viker ut sig på nätet, annonserar om att de säljer sex<br />

och utsätter sig för andras perversa sexuella behov, om och om i<strong>ge</strong>n.<br />

Visst har vi väl först<strong>åt</strong>t att de inte mår bra, men inte att de mår så fruktansvärt<br />

dåligt att de använder destruktivt sex i syfte att skada sig själva och på så sätt<br />

dämpa outhärdliga känslor, för stunden. Inte jag i alla fall.<br />

På något sätt stämmer inte sexköpla<strong>ge</strong>n in på de här unga människorna.<br />

Det är sedan 1999 förbju<strong>det</strong> att betala för en tillfällig sexuell förbindelse i<br />

Sveri<strong>ge</strong>. Straffet är böter eller fän<strong>ge</strong>lse i högst ett år. Det gäller både den som<br />

betalar för en sexuell förbindelse och den som utnyttjar en tillfällig sexuell<br />

förbindelse som någon annan betalar för. Den som förmår en underårig<br />

att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling, döms för köp av<br />

sexuell handling av barn till böter eller fän<strong>ge</strong>lse i högst två år.<br />

Köp av sex, som vissa gärna förtydligar är något som minsann alltid funnits<br />

och i vissa länder är <strong>det</strong> minsann lagligt och in<strong>ge</strong>t konstigt med <strong>det</strong>.<br />

Och <strong>det</strong> finns faktiskt personer som saknar mänsklig kontakt i sitt liv och<br />

som gärna betalar för att få ligga nära intill en annan människa en stund.<br />

Men dessa resonemang och illusionerna om Red light district är långt ifrån<br />

den verklighet som sargade unga människor utsätter sig för när de ”säljer”<br />

sig. De vill inte ens ha pengarna, de ska inte köpa dro<strong>ge</strong>r, en ny smartphone<br />

eller en designväska. De vill bara göra sig själva illa, så mycket som möjligt.<br />

Det känns som att <strong>det</strong> behövs en ny terminologi för <strong>det</strong> som de här unga<br />

människorna utsätter sig för. De säljer inte sex. Och <strong>det</strong> jag slås av är hur<br />

vuxna personer kan utnyttja en ung person som mår psyksikt dåligt, ofta syns <strong>det</strong><br />

ju till och med. Och de kommer undan med <strong>det</strong> också. Det är ofattbart.<br />

Innehåll nr 1 2013<br />

08| Sysselsättning<br />

Att ha något meningsfullt att göra är<br />

viktigt. På Bergslagsgården har personalen<br />

hittat ett ”jobb” som passar<br />

de boende; att riva stallströ.<br />

14| Checklista demens<br />

Ett enkelt och uppskattat instrument<br />

som hjälper personalen att följa de<br />

nationella riktlinjerna.<br />

18| Livet vände<br />

Från missbrukare till präst och ägare<br />

av ett HVB. Mikael Harkell är stolt<br />

över <strong>det</strong> han ut<strong>rätta</strong>t under den andra<br />

hälften i sitt liv.<br />

24| Kortnyheter<br />

Nya rön och nyheter för branschen.<br />

34| Trygg och säker<br />

Den 1 januari trädde ändringar i<br />

socialtjänstla<strong>ge</strong>n i kraft riktade mot<br />

unga i HVB och familjehem.<br />

36| Skadar sig med sex<br />

Allt fler professionella möter unga<br />

som upprepat utsätter sig för destruktivt<br />

sex i syfte att skada sig själva,<br />

ett komplex självskadebeteende.<br />

40| Text och bilder<br />

På Sköndals LSS använder personalen<br />

kognitiva hjälpmedel i stor utsträckning.<br />

Och <strong>det</strong> <strong>ge</strong>r resultat.<br />

www.ssil.se<br />

42| Krav på kompetens<br />

De krav som finns på kompetens hos<br />

personal inom LSS-boende är tydliga,<br />

men samtidigt svåra att tyda.<br />

48| Bygg färdigheter<br />

Belöningssystem hjälper men löser<br />

inte de bakomliggande problemen.<br />

50| Gästkrönika<br />

Birgitta Ziesig har skrivit gästkrönikan<br />

i <strong>det</strong>ta nummer av tidnin<strong>ge</strong>n.<br />

52| Soc i spanbilen<br />

I projektet Mumin samarbetar socialtjänsten<br />

med polisen. Det har inneburit<br />

att en ny patientgrupp kommit<br />

till Maria ungdom.<br />

56| Bokuppslag<br />

Ett urval av nyli<strong>ge</strong>n utgivna böcker.<br />

58| Bra matlådor<br />

Från att ha tappat kunder vill allt fler<br />

ha matlådor från Ljusdals centralkök<br />

som helt förändrat sitt arbetssätt.<br />

64| Silat & Blandat<br />

Vinn böcker i annonspusslet.<br />

66| Kalendarium<br />

Aktuella konferenser, mässor och<br />

kurser våren 2013.<br />

SkandinaviSk SjukvårdSinformation<br />

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL<br />

Tel 0651-150 50, Fax 0651-133 33<br />

Redaktionen<br />

Mikael Sagström, Ansvarig utgivare<br />

0651-76 04 12, 0706-35 50 50<br />

mikael.sagstrom@ssil.se<br />

Kerstin Karell, Chefredaktör<br />

0651-76 04 96<br />

kerstin.karell@ssil.se<br />

Marie Bergström, Journalist/Fotograf<br />

marie.bergstrom@ssil.se<br />

Ove Hansen, Journalist<br />

ove.hansen@ssil.se<br />

Annika Rådlund, Journalist/Fotograf<br />

annika.radlund@ssil.se<br />

Layout<br />

Christian Johnsson<br />

christian@svenskamedia.se<br />

0651-150 50<br />

Annonser<br />

Carola Persson, 0651-76 04 34<br />

carola.persson@ssil.se<br />

Maria Fa<strong>ge</strong>rberg, 0651-69 90 07<br />

maria.fa<strong>ge</strong>rberg@ssil.se<br />

Annonstraffic<br />

Ylwa Stake, Annonstraffic<br />

ylwa.stake@ssil.se<br />

Prenumerationsärenden<br />

Måndag-Fredag 8-10<br />

Anna Munther<br />

0651-69 90 90, pren@svenskamedia.se<br />

Ut<strong>ge</strong>s av:<br />

Skandinavisk Sjukvårdsinformation, Marknadsdata AB<br />

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal<br />

Tel:0651-16040, Fax: 0651-711980<br />

info@ssil.se, www.ssil.se<br />

Teknisk information<br />

Tidnin<strong>ge</strong>n är TS-kontrollerad.<br />

Tidnin<strong>ge</strong>ns format: 210x297 mm.<br />

Satsyta 185x270 mm.<br />

Upplösning: 300 dpi.<br />

Tryck: V-TAB Vimmerby.<br />

Omslagsbild<br />

Foto: Kerstin Karell

Ursprung<br />

Familjehemmens ursprung och kompetenser<br />

skapar en brygga till svenska samhället.<br />

Språk<br />

Ett <strong>ge</strong>mensamt språk förenklar<br />

kommunikationen och snabbar<br />

på integrationsprocessen.<br />

Kultur<br />

Förståelsen för religion, tradition<br />

och kulturskillnader skapar<br />

förutsättningar för en bra integration.<br />

Tobbe Öhman<br />

tobbe@multikulturell.se<br />

076–765 09 33<br />

Framtid utan kaos?<br />

för människor som in<strong>ge</strong>n vill se<br />

Isabel Domberg<br />

isabel@multikulturell.se<br />

070–317 90 80<br />

www.multikulturell.se | Hushållargatan 5, 733 40 Sala | Tel 0224–167 00<br />

Kvalificerad familjehemsvård<br />

speciellt riktat till människor<br />

med multikulturell bakgrund<br />

Vi hjälper dig som handläggare på kommunen eller inom den<br />

psykiatriska vården. Vi kan vara ett komplement eller <strong>det</strong> stöd ni<br />

behöver för att på sikt kunna hjälpa människor tillbaka till ett<br />

fun<strong>ge</strong>rande liv i samhället.<br />

Hur är <strong>det</strong> möjligt?<br />

Här ser vi till människor som samhället helst vill blunda för<br />

och hjälper dem till en framtid utan kaos. Vårt arbete visar att<br />

utveckling kan ske mot alla odds.<br />

inagårdsmodellen®<br />

• Daglig aktivitet<br />

• Relationer & social träning<br />

• Utveckling av intressen & fortbildning<br />

• Tydlig struktur, dygnsrytm & hälsa<br />

• Hög personaltäthet & adekvat medicinering<br />

• Specialistkompetens<br />

• Löpande kontakt med hemkommun & anhöriga<br />

Unik tjänst för handläggare<br />

Snart lanserar vi vår nya hemsida där du också kommer att hitta<br />

en unik tjänst för att uppskatta och jämföra kostnader i<br />

samband med svåra placeringar. Tjänsten är tänkt som ett stöd<br />

till dig som behöver ta fram en bud<strong>ge</strong>t eller en kostnadsuppskattning<br />

för en svår placering.<br />

Vill du veta mer? Möt oss på Psykisk Ohälsa Mässan<br />

-Samhällets Barn & Unga den 30-31 januari 2013 på<br />

Waterfront Congress Centre i Stockholm.<br />

Eller kontakta oss direkt, så be<strong>rätta</strong>r vi mer. www.inagarden.se<br />

eller telefon: 0292-508 76<br />

SIL-185x132.indd 2 2012-11-07 11:01

HELA DETTA UPPSLAG ÄR EN ANNONS<br />

Silversmide<br />

som räddar<br />

Livet har kanske inte alltid blivit så som Claes David Bymark tänkt sig. Efter en femårig fän<strong>ge</strong>lsedom bestämde han sig för att börja<br />

om men Bymark var då inte redo för att göra <strong>det</strong>ta helt på e<strong>ge</strong>n hand. Han sökte sig därför till Ekän<strong>ge</strong>ns behandlingshem i Virserum.<br />

Tack vare sin tid på Ekän<strong>ge</strong>n kan han i dag sköta ett e<strong>ge</strong>t hushåll och framförallt har han f<strong>åt</strong>t möjligheten att utveckla sin färdighet för<br />

något som han verkli<strong>ge</strong>n brinner för.<br />

– De som arbetar på Ekän<strong>ge</strong>n har <strong>ge</strong>tt mig utrymme och stöd till att arbeta med silversmide. Detta har gjort att jag har kunnat bryta en<br />

negativ spiral, be<strong>rätta</strong>r Bymark.<br />

Text: Amanda Monell<br />

claes David Bymark kommer raskt in i silversmedjan på Ekän<strong>ge</strong>ns<br />

behandlingshem. i sin famn bär han en stor låda, fylld med smycken.<br />

Efter honom kommer silversmeden Erhan karahoda som<br />

med en sympatisk hälsning sätter sig ned vid ett av arbetsborden<br />

i den stora lokalen. Bymark visar stolt upp några av de vackra<br />

ringarna, örhän<strong>ge</strong>na och halskedjorna som han tillverkat med<br />

hjälp av karahoda.<br />

Ett nytt intresse<br />

claes David Bymark har aldrig kunnat ägna sig <strong>åt</strong> samma sak under<br />

en längre tid. istället har han snabbt ledsnat och sökt sig till<br />

nya sysselsättningar.<br />

– Jag har försökt att måla, göra musik och många andra saker<br />

men jag har alltid tröttnat direkt.<br />

När Bymark satt i fän<strong>ge</strong>lse fick han prova på något som skulle<br />

komma att bli helt annorlunda för honom, nämli<strong>ge</strong>n silversmide.<br />

– Helt plötsligt hittade jag något som jag faktiskt blev glad av.<br />

Något som gav mig tillbaka något känslomässigt, något som fick<br />

mig att växa.<br />

En stor omställning<br />

Efter att ha avtjänat tre och ett halvt år av sitt fän<strong>ge</strong>lsestraff var<br />

tiden inne för att mucka. att direkt komma ut i verkligheten var<br />

något som Bymark vid den tiden inte kände sig mo<strong>ge</strong>n för.<br />

– Det blir en väldigt stor omställning från att ha suttit i fän<strong>ge</strong>lse och<br />

inte ha någon kontakt med omvärlden till att faktiskt vara helt<br />

fri. Jag kände att jag ville kunna fun<strong>ge</strong>ra socialt. Jag behövde<br />

lite mer tid på mig så att jag stegvis skulle kunna komma tillbaka.<br />

samtidigt fanns rädslan för att ”torska” dit i<strong>ge</strong>n så jag behövde<br />

stöd och jag ville helt enkelt stärka upp mig.<br />

Dessutom lider Bymark av så kallad samsjuklighet.<br />

– Jag har aDHD och även en autismdiagnos i kombination med<br />

missbruk. Det är något som jag län<strong>ge</strong> har vetat om men jag har<br />

aldrig behandlats för <strong>det</strong>.<br />

Till Ekän<strong>ge</strong>n<br />

Bymark tog kontakt med sin hemkommun och de hjälpte honom<br />

med att försöka hitta ett behandlingshem som skulle passa. valet<br />

föll på Ekän<strong>ge</strong>n i virserum.<br />

– Det verkade väldigt bra. För <strong>det</strong> första är <strong>det</strong> ju otroligt fint och<br />

samtidigt finns <strong>det</strong> ju stora och fräscha lokaler för allt ifrån gymnastik<br />

till musik. Jag kände nog att <strong>det</strong> fanns möjligheter här för<br />

mig.<br />

Men <strong>det</strong> var en sak som fattades för Bymark. Han hade ju precis<br />

hittat något som han ville ägna sig <strong>åt</strong> men på Ekän<strong>ge</strong>n fanns <strong>det</strong><br />

in<strong>ge</strong>n silversmedja. Detta var dock ett problem som gick att lösa.

– Jag be<strong>rätta</strong>de för dem om min önskan och snabbt tog de i sin<br />

tur kontakt med en silversmed och snart fanns <strong>det</strong> en silversmedja<br />

här på Ekän<strong>ge</strong>n. Det var aldrig något problem. Det är något som<br />

jag verkli<strong>ge</strong>n uppskattar med Ekän<strong>ge</strong>n, finns <strong>det</strong> en idé eller ett<br />

behov så går <strong>det</strong> alltid att lösa.<br />

silversmeden Erhan karahoda sitter och nickar instämmande<br />

bredvid.<br />

Efter behov<br />

– Ekän<strong>ge</strong>n tog kontakt med mig och frågade om jag var intresserad<br />

av att börja jobba här. Jag tyckte att <strong>det</strong> lät som en rolig idé<br />

och snart började vi med att köpa in allt som behövdes till smedjan.<br />

Jag tycker verkli<strong>ge</strong>n om att arbeta här och <strong>det</strong> är roligt att se<br />

hur klienterna ständigt utvecklas, be<strong>rätta</strong>r karahoda.<br />

någonting som Bymark också uppskattar med Ekän<strong>ge</strong>n är att<br />

hans vardag alltid anpassats efter hans behov.<br />

– Jag mår inte bra av att gå upp för tidigt. Jag kanske vill börja arbeta<br />

på eftermidda<strong>ge</strong>n för att sedan hålla på lite senare på kvällen<br />

men <strong>det</strong> har aldrig varit något problem utan allt har anpassats<br />

efter mig och mina önskemål så att jag har kunnat fun<strong>ge</strong>ra på<br />

bästa sätt. personalen här har varit fantastisk och de har alltid<br />

hjälpt mig om <strong>det</strong> har varit något som jag behövt.<br />

Mer än ett intresse<br />

Bymark be<strong>rätta</strong>r vidare att silversmi<strong>det</strong> <strong>ge</strong>tt honom mycket mer<br />

än ett stort intresse.<br />

– vi har varit på en hel del marknader och sålt våra smycken.<br />

<strong>ge</strong>nom <strong>det</strong>ta är man ju tvun<strong>ge</strong>n att ringa upp folk för att planera.<br />

Man måste kunna ha en bra kundkontakt och dessutom ska man<br />

sköta försäljnin<strong>ge</strong>n. Det är många små saker som gjort att man<br />

kommit närmre <strong>det</strong> verkliga livet.<br />

Efter två och ett halvt år på Ekän<strong>ge</strong>n har Bymark nu flyttat till ett<br />

e<strong>ge</strong>t boende.<br />

– Jag är mycket starkare nu än vad jag var när jag först kom hit<br />

och <strong>det</strong> är nog mycket tack vare silversmi<strong>det</strong>, sä<strong>ge</strong>r Bymark med<br />

en blick som strålar av självsäkerhet.<br />

EkängEns<br />

placErings­<br />

sErvicE<br />

“vi hjälper Er dygnet runt<br />

kostnadsfritt inom 24h! ring<br />

Marcus på 070­554 44 00<br />

eller 0495­497 83!”<br />

Ekän<strong>ge</strong>ns HvB & Halvvägshus aB<br />

Ekängsvä<strong>ge</strong>n 1<br />

570 80 virserum<br />

Tel: 0495 ­ 497 80 växel<br />

Fax: 0495 ­ 497 85<br />

E­post: info@ekan<strong>ge</strong>n.se<br />

internet: www.ekan<strong>ge</strong>n.se

8<br />

Jobba i sin e<strong>ge</strong>n takt<br />

Uppskattad sysselsättning att riva stallströ<br />

Att ha en meningsfull sysselsättning<br />

som <strong>ge</strong>r både personlig<br />

tillfredsställelse och en<br />

trevlig <strong>ge</strong>menskap är en av<br />

målsättningarna i Bergslagsgårdens<br />

policyprogram. Efter<br />

att ha provat många olika arbetsliknande<br />

sysselsättningar<br />

är både personal och boende<br />

nöjda med att riva tidningar<br />

till stallströ <strong>åt</strong> hästar.<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

www.ssil.se<br />

Det är tyst och lugnt inne i<br />

drivhuset. Där är fyra boende<br />

och föreståndaren<br />

Kristina Rasmussen i full<br />

färd med da<strong>ge</strong>ns arbetspass.<br />

Alla sitter och river<br />

tidningspapper till små bitar samtidigt som<br />

<strong>det</strong> är lite småprat och radion är på. De små<br />

klamrarna av metall tas bort för pappersbitarna<br />

ska använda som strö i boxen till<br />

hästar som har dammallergi.<br />

– Vi fick inspiration när vi var med på en<br />

studieresa med Svenska vård och tänkte att<br />

<strong>det</strong> här kunde passa oss. Vi började med<br />

tillverkning av stallströ i slutet av 2011.<br />

Syftet var att skapa en liten produktion,<br />

som ett arbete att gå till, för att normalisera<br />

varda<strong>ge</strong>n, sä<strong>ge</strong>r Sebastian Ericsson som är<br />

biträdande föreståndare.<br />

för friska för slutenvården<br />

De boende på Bergslagsgården har alla<br />

psykisk funktionsnedsättning och den<br />

vanligaste diagnosen är schizofreni. Verksamheten<br />

lig<strong>ge</strong>r i Än<strong>ge</strong>lsberg i Bergsla<strong>ge</strong>n<br />

och upptagningsområ<strong>det</strong> är hela lan<strong>det</strong>. De<br />

boende placeras enligt SoL, LRV, LPT, ÖPT<br />

och ÖRV.<br />

– De som kommer till oss är för sjuka för<br />

att bo hemma men för friska för slutenvården.<br />

De är i behov av omvårdnad dygnet<br />

runt, sä<strong>ge</strong>r Sebastian.<br />

Det var hans far, Kurt Ericsson, som startade<br />

verksamheten 1969. Han hade jobbat

inom psykiatrin, såg att <strong>det</strong> kunde göras<br />

förbättringar och ville starta något e<strong>ge</strong>t.<br />

När han fick tillstån<strong>det</strong> beviljat kom 18<br />

boende från Stockholm i samband med att<br />

mentalsjukhusen lades ner.<br />

– Vi har två boende som varit hos oss sedan<br />

1969. Innan dess hade de slussats runt,<br />

sä<strong>ge</strong>r Sebastian och förklarar att de allra<br />

flesta bor på Bergslagsgården i många år.<br />

träningslä<strong>ge</strong>nheter inför flytt hem<br />

Det är vanligt att personer med schizofreni,<br />

som blivit bättre och klarar mer på e<strong>ge</strong>n<br />

hand, försämras då de lämnar Bergslagsgården,<br />

men <strong>det</strong> gäller inte alla. Verksamheten<br />

har träningslä<strong>ge</strong>nheter i ett mindre bostadsområde<br />

en bit från huvudbyggnaden och<br />

Det finns alltid en personal med i gruppen. Kristina<br />

Rasmussen är med och river papper på arbetspasset. I<br />

bakgrunden syns Isabella Staaf och Tomas Nykänen.<br />

flera boende har kunnat flytta hem via dem.<br />

– Jag upplever ändå att <strong>det</strong> idag finns en<br />

relativt stor förståelse för att inte rycka upp<br />

en person från en tillvaro där allt fun<strong>ge</strong>rar<br />

bra, i tron att <strong>det</strong> kommer att gå lika bra<br />

hemma. Många av de här personerna har<br />

varit sjuka län<strong>ge</strong> och hunnit förstöra så<br />

mycket för sig själva att alla inblandade<br />

uppskattar när de mår bra och trivs i ett<br />

boende.<br />

För att de boende ska ha en så normal<br />

vardag som möjligt, ingå i en arbets<strong>ge</strong>men-<br />

” Många av de här personerna har varit<br />

sjuka län<strong>ge</strong> och hunnit förstöra så mycket<br />

för sig själva att alla inblandade uppskattar<br />

när de mår bra och trivs i ett boende<br />

www.ssil.se<br />

9

skap och känna att <strong>det</strong> gör något som är på<br />

riktigt, så har olika former av arbetsinriktad<br />

sysselsättning provats <strong>ge</strong>nom åren.<br />

– Historiskt sett har vi gjort klädnypor<br />

och förpackat plåster. Men <strong>det</strong> har varit ett<br />

produktionstvång och ofta slutade <strong>det</strong> med<br />

att personalen jobbade och de boende tittade<br />

på. Vi har letat efter något som de boende<br />

kan styra själva och som inte är för svårt.<br />

Vi gör <strong>det</strong> här enbart för deras skull och<br />

tjänar inga pengar på <strong>det</strong>. Stallströ fun<strong>ge</strong>rar<br />

bra, vi konkurrerar inte med någon annan<br />

och tillverkar i den takt vi själva vill. Vi har<br />

kontakt med en djuraffär dit vi kan lämna<br />

stallströet när tio stycken säckar är klara.<br />

Helt frivilligt att delta<br />

Innan produktionen satte igång på allvar<br />

gjorde Bergslagsgården en provomgång<br />

som Kristinas bror provade på sina hästar.<br />

– Han kom med råd och tips på hur vi<br />

skulle förbättra ströet. Vi hade använt en<br />

dokumentförstörare men då blev remsorna<br />

för långa och hästarna trasslade in sig i dem.<br />

Så nu river vi för hand. Det fun<strong>ge</strong>rar bättre<br />

och har blivit en trevligare arbetsmiljö, sä<strong>ge</strong>r<br />

Sebastian.<br />

Sysselsättnin<strong>ge</strong>n uppskattas av de boende.<br />

Det har visat sig i utvärderingar och de intygar<br />

<strong>det</strong> då tidnin<strong>ge</strong>n är på besök. Att vara<br />

med är, som med alla andra aktiviteter, helt<br />

frivilligt. Det finns möjlighet att jobba i<br />

drivhuset med stallströ två till tre dagar i<br />

veckan, en och en halv timme <strong>åt</strong> gån<strong>ge</strong>n.<br />

Och naturligtvis ingår en uppskattad fikarast.<br />

10 www.ssil.se<br />

Per-Erik Göstas och Mikael Åkerberg är två av de boende som<br />

tycker om att vara i Drivhuset och jobba med stallströ.<br />

Att riva stallströ belönas enligt teckenekonomi.<br />

Ett arbetspass består av ett block och<br />

då fyra block är uppfyllda får de boende en<br />

belöning.<br />

– Alla boende har sin e<strong>ge</strong>n privata ekonomi<br />

och köper till exempel e<strong>ge</strong>t gott till<br />

fredagsmys. Så för teckenekonomiblocken<br />

kan de till exempel köpa chips och cocacola,<br />

sä<strong>ge</strong>r Sebastian.<br />

– En del samlar block. När man har 16 så<br />

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser<br />

vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011<br />

kan man bli bjuden på restaurang. Att gå ut<br />

och äta tillsammans är mycket uppskattat,<br />

sä<strong>ge</strong>r Kristina.<br />

Populärt med syjunta<br />

Andra aktiviteter som är populära på Bergslagsgården<br />

är att spela bingo, laga mat i<br />

matlag, vara med i bakla<strong>ge</strong>t och gå på syjuntan.<br />

– På syjuntan släpper alla sina sjukdomar<br />

Personer med schizofreni har ofta kognitiva funktionshinder och symtom som allvarligt försvårar integration i samhället.<br />

De har därmed svårigheter att få ett arbete. Att ha ett arbete är inte enbart en möjlighet till försörjning utan innebär också<br />

en tillhörighet till en grupp som är viktig för identitet och självkänsla. Det är därför särskilt viktigt med arbetsrehabiliterande<br />

<strong>åt</strong>gärder som kan <strong>ge</strong> ökad möjlighet för personer med schizofreni att få ett arbete. Det är även viktigt att erbjuda<br />

annan sysselsättning för de personer som saknar motivation eller förmåga till arbete.

Socialstyrelsens tillsyn<br />

Socialstyrelsen <strong>ge</strong>nomförde i januari 2011 en tillsyn<br />

enligt socialtjänstla<strong>ge</strong>n på Bergslagsgårdens sjuk och<br />

behandlingshem AB.<br />

Följande områden granskades; personal och kompetens,<br />

kvalitetsarbete, dokumentation, delaktighet,<br />

samverkan och säkerhet.<br />

Utdrag ur tillsynen: Tillstån<strong>det</strong> med<strong>ge</strong>r verksamhet<br />

enligt Socialtjänstla<strong>ge</strong>n, dels hem för vård eller boende<br />

(HVB) dels särskilt boende. Platsantalet för respektive<br />

verksamhet är inte reglerat i tillstån<strong>det</strong>. Vid<br />

tillfället för inspektionen finns 14 personer med beslut<br />

om HVB, 10 personer med beslut om särskilt boende,<br />

en med beslut om korttidsboende och en med<br />

tidsbegränsat beslut om boende. En person vårdas<br />

enligt la<strong>ge</strong>n om öppen psykiatrisk tvångsvård. En person<br />

har beslut om boende enligt LSS. Detta har tidigare<br />

påpekats i december år 2009, av Länsstyrelsen i<br />

Västmanland. Vid besöket redovisar föreståndaren att<br />

de haft ett möte i februari 2010 med den placerande<br />

kommunen och att <strong>det</strong> möte som planerats till oktober<br />

2010 ställdes in av kommunen.<br />

Samtliga boende utom två har en <strong>ge</strong>nomförandeplan.<br />

Den enskildes önskemål, <strong>åt</strong>gärder samt mål och<br />

uppföljning framgår i de flesta. Det framgår när planen<br />

har upp<strong>rätta</strong>ts, vilka som varit med och när den<br />

ska följas upp. Särskilda överenskommelser som<br />

gjorts med den enskilde till exempel begränsning av<br />

antalet cigaretter eller att garderoben ska vara låst är<br />

dokumenterade. Enligt rutin ska <strong>ge</strong>nomförandeplanen<br />

upp<strong>rätta</strong>s tillsammans med den enskilde. Enligt<br />

personalen är <strong>det</strong> ovanligt att den enskilde är med.<br />

Det är personalen/vårdla<strong>ge</strong>t som gör uppföljnin<strong>ge</strong>n<br />

och del<strong>ge</strong>r <strong>det</strong>ta sedan till den enskilde. Den enskilde<br />

kan komplettera med uppgifter och därefter skriva<br />

under. Kontakten med socialtjänsten varierar och<br />

föreståndaren efterfrågar beslut och uppdrag då <strong>det</strong><br />

inte alltid är tydligt. De flesta av de intervjuade känner<br />

till sin planering <strong>ge</strong>nom kontakten med handläggaren<br />

i sin hemkommun.<br />

Socialstyrelsens beslut<br />

Bergslagsgårdens sjuk och behandlingshem AB ska<br />

vidta följande <strong>åt</strong>gärder:<br />

• Se till att verksamheten bedrivs enligt tillstån<strong>det</strong>.<br />

• Se till att den enskilde är delaktig i planerin<strong>ge</strong>n<br />

av insatsens <strong>ge</strong>nomförande.<br />

För Baggium Vård & Behandling<br />

är barnens behov i centrum.<br />

Hos oss fi nns en plats<br />

för alla barn<br />

Baggium V&B AB är ett företag inom Humanakoncernen. Vi tillhandahåller<br />

samhällsnyttiga tjänster där vi erbjuder vård- och behandling av barn och<br />

ungdomar med mångkulturell bakgrund.<br />

Vi har 20 års erfarenhet av att arbeta med barn från hela världen.<br />

Vi har en hel vårdkedja vilket innebär att vi kan erbjuda alla placerade ungdomar<br />

den omsorg eller behandling de behöver. Till våra enheter har vi dessutom<br />

en resursskola med hög lärartäthet och små elevgrupper. Vi har också<br />

en psykolo<strong>ge</strong>nhet med kompetens i kris och trauma för att möta barn och<br />

ungdomar som placeras inom organisationen på bästa sätt. Våra ungdomar<br />

ska möta de mest kompetenta behandlarna för de behov som de har.<br />

Vi har personal från hela världen som möter barn från hela världen i nu-<br />

Sveri<strong>ge</strong>.<br />

Tillsammans skapar vi en ny värld!<br />

Vår behandlingspersonal är utbildad i BBIC, MI, ART,<br />

LF. Vi har ramavtal med över 70 svenska kommuner.<br />

Våra tjänster: Målgrupper:<br />

• HVB-hem • Multietniska ungdomar i riskzonen<br />

• Familjehem • Ensamkommande barn<br />

• Öppenvård & ungdomar 12-20 år.<br />

• Eftervård • Vård & Behandling av fl ickor<br />

• Resursskolor och pojkar 12-22 år.<br />

• Psykolo<strong>ge</strong>nhet<br />

• Utredning<br />

• Akutplaceringar<br />

• Placeringar enligt SoL och LVU.<br />

• Hedersproblematik och skyddsbedömningar<br />

För mer information om våra enheter och<br />

tjänster besök: www.baggium.se<br />

Baggium<br />

en del av Humana<br />

www.ssil.se<br />

11

och fikar och pratar. Många har kunskaper<br />

sedan tidigare och glömda färdigheter<br />

blommar upp. Det är överhuvudta<strong>ge</strong>t bra<br />

att jobba med händerna, sä<strong>ge</strong>r Kristina.<br />

Hon är en av 20 i personalstyrkan, vilken<br />

är mycket stabil.<br />

– Vi har jättebra personal som fortfarande<br />

vill utvecklas, utveckla verksamheten och<br />

är fram<strong>åt</strong>. Vår kompetens blir bara högre<br />

och högre och <strong>det</strong> är roligt med en hungrig<br />

personalgrupp.<br />

– Det gäller att inte halka efter i den utveckling<br />

som pågår utan att fortsätta modernisera,<br />

utveckla rutiner och investera.<br />

Eftersom vi är en liten verksamhet så är alla<br />

enga<strong>ge</strong>rade och beslutsvägarna är korta,<br />

sä<strong>ge</strong>r Sebastian.<br />

Sebastian Ericsson och Kristina Rasmussen<br />

ser fortsatta utvecklingsmöjligheter för<br />

Bergslagsgården.<br />

Resultatgivande behandling<br />

Finjagården <strong>ge</strong>r specialiserad behandling <strong>åt</strong><br />

patienter med beteendeproblematik som<br />

självskador och färdighetsbrister.<br />

KBT och standard DBT med Familjeband<br />

Ätstörningsprogram - individanpassat<br />

ALMA (Att Leva Med Andra)<br />

Aktivitetshus för alla sinnen<br />

Välkommen på studiebesök så be<strong>rätta</strong>r<br />

vi mer om vår kvalitetsuppföljning och<br />

behandlingsfilosofi.<br />

finjagarden.se<br />

Tel 0451-451 40<br />

info@finjagarden.se<br />

Stockholm 08-755 55 90 | Jönköping 036-12 66 40<br />

Malmö 040-630 99 39 | www.anecta.se<br />

12 www.ssil.se<br />

MEDLEM<br />

Anecta Translink<br />

Specialist vid företagsöverl<strong>åt</strong>elser<br />

inom vård, skola och omsorg<br />

Sveri<strong>ge</strong>s största<br />

placeringsservice!<br />

Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller<br />

våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte!<br />

Lämna din<br />

placeringsförfrågan<br />

på www.ssil.se<br />

Per-Olof Eurell<br />

Dealmaker och branschspecialist<br />

per-olof.eurell@anecta.se | 08-410 426 43

Vi TAr HAND Om DE<br />

mEST UTmANANDE<br />

PlACEriNGArNA<br />

Kompetens och erfarenhet. Oavsett.<br />

På Huddun<strong>ge</strong> erbjuder vi HVB-verksamhet. Vi tillhandahåller utredningstjänster,<br />

behandling (KBT-terapi), stöd/coachning och möjlighet till per-<br />

sonlig utveckling till unga vuxna män i åldern 15-25 år med svårbemött,<br />

livsbegränsande och för omgivnin<strong>ge</strong>n komplex och utmanande beteenderepertoar.<br />

De personer som placeras hos oss har ofta någon form av neuropsykiatrisk<br />

diagnos/funktionsnedsättning, mild eller m<strong>åt</strong>tlig form av mental retardation,<br />

och/eller någon form av psykiatrisk diagnos såsom depression, OCD, paniksyndrom,<br />

socialfobi och GAD.<br />

Det som skiljer oss från många andra verksamheter är att vi har kunskapen<br />

och förståelsen för att utmanande beteenden många gån<strong>ge</strong>r uppkommer<br />

på grund av bristfälliga matchningar mellan personens individuella behov,<br />

omgivnin<strong>ge</strong>ns tankar och värderingar, den pedagogik/behandling som tillämpas<br />

tillsammans med den fysiska och interpersonella miljön som personen<br />

(frivilligt eller mot sin vilja) vistas i.<br />

Huddun<strong>ge</strong> lig<strong>ge</strong>r i Heby kommun i Uppsala län. Vi tar gärna<br />

emot studiebesök för att visa våra lokaler och hur vi arbetar.<br />

Läs gärna mer: www.frosunda.se/huddun<strong>ge</strong><br />

Huddun<strong>ge</strong><br />

Peter Stråle, Verksamhetschef<br />

Tel: 076-547 61 99, 077-093 31 99<br />

E-post: peter.strale@frosunda.se<br />

VI KAN VÅR SAK | Frösunda har mer än 15 års erfarenhet inom<br />

omsorg. Nu erbjuder vi också individ- och familjeomsorg och<br />

bistår socialtjänsten i deras uppdrag att leverera en<br />

kvalitetssäkrad vård och omsorg.<br />

VI HJÄLPER TILL<br />

DYGNET RUNT,<br />

ÅRET OM.<br />

KONTAKTA VÅR<br />

PLACERINGSJOUR:<br />

TEL: 020-22 80 00

Presenterade Checklista demens<br />

gjorde Tove Ahner, Laila Becker<br />

och AnnKristin Bergström.<br />

Checklista för demens<br />

Lätt instrument för att följa upp nationella riktlinjer<br />

Checklista för demens är för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Genom att arbetsteamet<br />

tillsammans svarar ja eller nej på de 57 frågorna säkrar boen<strong>det</strong> upp att de nationella riktlinjerna<br />

för demensvård efterföljs. Är <strong>det</strong>ta ännu ett formulär som tar kraft, tid och energi? Nej, svarar<br />

de som testat <strong>det</strong>. Det är lättarbetat, hjälper verkli<strong>ge</strong>n till och innebär en kvalitetssäkring.<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

Checklista demens särskilt boende byg<strong>ge</strong>r på Socialstyrelsens<br />

nationella riktlinjer för vård och omsorg<br />

vid demenssjukdom. Den har tagits fram i ett<br />

samarbete mellan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum,<br />

Svenskt demenscentrum och Svenska<br />

Demensregistret (SveDem).<br />

– När man läser de nationella riktlinjerna ställer man sig frågan,<br />

hur är <strong>det</strong>ta möjligt, hur ska jag hantera allt <strong>det</strong> här? Med <strong>det</strong> här<br />

instrumentet blir <strong>det</strong> hanterbart och överkomligt, sä<strong>ge</strong>r AnnKristin<br />

Bergström.<br />

Hon är enhetschef för <strong>det</strong> särskilda boen<strong>det</strong> Ekgården i Huddin<strong>ge</strong>,<br />

som är ett av de boenden som f<strong>åt</strong>t testa och utvärdera checklistan.<br />

14 www.ssil.se<br />

Det har tagit ett och ett halvt år att ta fram instrumentet som lanserades<br />

i oktober och visades på en informationsträff i december.<br />

Från början var <strong>det</strong> 30 sidor med frågor, men nu är <strong>det</strong> tio sidor<br />

med sammanlagt 57 frågor. Att checklistan bantats ner uppskattas<br />

av testanvändarna.<br />

– Den är smidig att använda nu. Vi tycker om den. Det är inte<br />

stora sucken när man pratar om checklistan utan ett stort JA. Men<br />

första känslan var att här kommer <strong>det</strong> ytterligare en sak som vi ska<br />

fylla i, en lista som kommer med pekpinnar, sä<strong>ge</strong>r Laila Becker,<br />

undersköterska på Ekgården.<br />

Tio frå<strong>ge</strong>områden, med vardera fyra till elva frågor, har tagits fram<br />

utifrån <strong>det</strong> som har högsta prioritet inom de nationella riktlinjerna.

Projektlednin<strong>ge</strong>n har dock valt bort fall, trycksår, inkontinens och<br />

förstoppning utifrån att <strong>det</strong> ofta redan finns fun<strong>ge</strong>rande rutiner<br />

inom de områdena. Dessutom kommer vissa av de frå<strong>ge</strong>ställningarna<br />

in i Senior alert. I Checklista demens är fokus på personcentrerad<br />

omvårdnad.<br />

– Checklistan är ett arbetsinstrument, ett praktiskt stöd utifrån<br />

riktlinjerna, sä<strong>ge</strong>r Tove Ahner, Äldrecentrum, som varit projektledare<br />

för arbetet.<br />

Hon betonar att personalen inte måste gå i<strong>ge</strong>nom alla områden<br />

om avdelnin<strong>ge</strong>n redan har rutiner och fun<strong>ge</strong>rande arbetssätt. Det<br />

behövs inte dubbel dokumentation. Checklistan går bra att använda<br />

i sin helhet eller valda delar.<br />

De tio områdena är:<br />

Diagnos och uppföljning<br />

Läkemedel<br />

Personcentrerad omvårdnad<br />

Dagliga aktiviteter och fysisk aktivitet<br />

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)<br />

Fysisk och psykosocial miljö<br />

Måltider och nutrition<br />

Stöd till anhöriga<br />

Fysiska skydds<strong>åt</strong>gärder<br />

Vård i livets slutskede<br />

För varje område finns en kort beskrivning utifrån de nationella<br />

riktlinjerna, som en introduktion till frågorna. Checklistan ska fyllas<br />

i för varje individ och <strong>det</strong> ska göras av <strong>det</strong> team som arbetar<br />

med den äldre. Det bästa är om <strong>det</strong> sker <strong>ge</strong>mensamt i grupp. Ann-<br />

Kristin och Laila uppskattar att listan tar en timme att fylla i, för<br />

varje boende, när man gör <strong>det</strong> ordentligt, vilket är ett måste för att<br />

den ska vara användbar.<br />

– Vi gör checklistan på våra omvårdnadsmöten och en bra tid för<br />

oss är direkt efter lunch, då få personal behövs på avdelnin<strong>ge</strong>n. Det<br />

är viktigt att vara många, då blir <strong>det</strong> fler infallsvinklar och resultatet<br />

blir bättre, sä<strong>ge</strong>r Laila.<br />

” Det är inte stora<br />

sucken när man<br />

pratar om checklistan<br />

utan ett stort JA<br />

Adventum erbjuder vård, omsorg, boende<br />

och skola för barn och ungdomar<br />

Hos oss finns en etablerad förmåga att<br />

bemöta barn och ungdomar med känsla<br />

och värme, en mångårig behandlingskunskap<br />

och en bred psykiatrisk kompetens.<br />

På latin betyder Adventum ankomst. Med<br />

<strong>det</strong> vill vi understryka, att hos oss ska alla<br />

barn och ungdomar känna sig välkomna<br />

och att <strong>det</strong> alltid finns en möjlighet att<br />

starta om.<br />

Adventum har bedrivit HVB och barn- &<br />

ungdomspsykiatrisk verksamhet sedan<br />

1995. Totalt har vi 5 enheter och 46 platser.<br />

Lanternan är en grundskola för elever i<br />

behov av särskilt stöd och/eller anpassad<br />

skolgång.<br />

Adventums målsättning är att hjälpa barn<br />

och ungdomar (9-21 år) till ett självständigt<br />

liv med ett stimulerande socialt samspel<br />

i form av vänner, relationer, meningsfull<br />

sysselsättning och lustfylld fritid.<br />

Vi gör utvidgade utredningar och bedömningar<br />

med psykiatrisk inriktning. Vi <strong>ge</strong>r<br />

vård, omsorg, skola och boende där vi<br />

arbetar utifrån en strukturerad miljöterapi<br />

i varda<strong>ge</strong>n - stödd av en psykiatrisk specialistkompetens<br />

i form av psykoterapi,<br />

dialektisk beteen<strong>det</strong>erapi (DBT), kognitiv<br />

beteen<strong>det</strong>erapi (KBT), krishantering och/<br />

eller familjeterapi.<br />

www.adventum.se<br />

För mer information kontakta:<br />

Peter Kult, 070 – 440 05 25, 0243 - 21 77 30<br />

peter.kult@adventum.se<br />

www.ssil.se<br />

15

1. Diagnos och uppföljning<br />

Demenssjukdom leder till att kognitiva och funktionella förmågor successivt försämras och att<br />

behovet av vård och omsorg ökar över tid. En person med demenssjukdom får ofta svårigheter att<br />

både uttrycka sina behov och att ta till sig och förstå information. För att kunna anpassa vård och<br />

omvårdnad efter personens aktuella situation bör re<strong>ge</strong>lbundna och strukturerade medicinska och<br />

sociala uppföljningar göras. De nationella riktlinjerna rekommenderar att uppföljningar görs minst en<br />

gång om året. (Läs mer i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, sidan 24).<br />

1. Har personen en demensdiagnos?<br />

Ja Nej Vet ej<br />

2. Finns andra sjukdomar eller funktionsnedsättningar som påverkar personen i <strong>det</strong> dagliga livet?<br />

Ja Nej Vet ej<br />

3. Görs re<strong>ge</strong>lbundna uppföljningar av personens:<br />

Kognitiva förmågor Ja Nej<br />

Funktionsförmågor (gång, balans etc) Ja Nej<br />

Aktivitetsförmågor (ADL) Ja Nej<br />

Beteendeförändringar Ja Nej<br />

Biståndsbedömning/insatser/nivå Ja Nej<br />

Samtidigt betonar både hon och Tove att varje boende och avdelning<br />

får jobba med checklistan utifrån de förutsättningar som finns.<br />

Men <strong>det</strong> är bra om så många som möjligt kan vara med.<br />

– Vi lyssnar och lär av varandra. Min uppfattning är att arbetet<br />

med checklistan stärker teamet. Vi har f<strong>åt</strong>t ett lättare arbetsklimat<br />

där vi numera har ett <strong>ge</strong>mensamt språk och mer samsyn, sä<strong>ge</strong>r<br />

AnnKristin.<br />

Hon förklarar att första gån<strong>ge</strong>n som listan fylldes i var <strong>det</strong> många<br />

frågor som kändes konstiga, men att de nu kommit fram till hur de<br />

ska tolka dem. Det är ett <strong>ge</strong>di<strong>ge</strong>t arbete att fylla i den första checklistan<br />

för varje person, men sedan rullar <strong>det</strong> på och är lättarbetat.<br />

– Vårt tips till de som ska vara med på <strong>det</strong> första mötet är att l<strong>åt</strong>a<br />

<strong>det</strong> ta tid. Frågor som kommer att ställas av personalen är: Varför<br />

gör vi som gör och varför inte?<br />

Exempel på frågor från checklistan, inom områ<strong>det</strong> personcentrerad<br />

omvårdnad, är:<br />

1. Vet all personal hur kommunikationen fun<strong>ge</strong>rar bäst för personen.<br />

Ja/Nej, varför inte.<br />

2. Beskrivs <strong>det</strong> i <strong>ge</strong>nomförandeplanen och i hälso- och sjukvårdsjournalen<br />

hur kommunikation bäst sker med personen? Ja/Nej,<br />

varför inte.<br />

Checklistan används mest effektivt i samband med uppdatering<br />

av <strong>ge</strong>nomförandeplanen. Längst fram finns två sidor som är en<br />

sammanfattning av planerade <strong>åt</strong>gärder.<br />

– Vi spar inte själva frå<strong>ge</strong>formuläret utan bara den senaste sammanfattnin<strong>ge</strong>n<br />

i den fysiska akten. Respektive ansvarig fyller i för<br />

16 www.ssil.se<br />

4. Finns en aktuell <strong>ge</strong>nomförandeplan som är godkänd av den boende och/eller anhörig?<br />

Ja Nej, varför inte<br />

5. Beskrivs <strong>det</strong> i <strong>ge</strong>nomförandeplanen vad den boende kan göra själv?<br />

Ja Delvis Nej, varför inte:<br />

6. Är personen registrerad i kvalitetsregistret SveDem i modulen för särskilt boende?<br />

Ja Nej<br />

Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum & Svenskt Demenscentrum 2012. Version 1.<br />

SoL respektive HSL. Vid <strong>åt</strong>gärderna skriver vi vem som är ansvarig<br />

för att de <strong>ge</strong>nomförs, sä<strong>ge</strong>r AnnKristin.<br />

En fråga som kom upp under Ekgårdens presentation på Äldrecentrum<br />

var hur man får personalen att faktiskt använda <strong>det</strong> som står<br />

i <strong>ge</strong>nomförandeplanen. AnnKristin och Lailas svar var att arbetet<br />

med checklistan automatiskt <strong>ge</strong>r den problematiken en extra skjuts.<br />

Allt som gäller personens personliga omvårdnad aktualiseras på<br />

avdelnin<strong>ge</strong>n.<br />

De har själva framförallt prioriterat små förändringar i <strong>ge</strong>nomförandeplanen<br />

och att se över skydds<strong>åt</strong>gärderna.<br />

– Det känns tryggt och bra att kunna säga att man arbetar utifrån<br />

<strong>det</strong> nationella riktlinjerna, sä<strong>ge</strong>r Laila.<br />

Tips för att starta med Checklista demens särskilt boende<br />

• Chefens stöd och kunskap om nationella riktlinjer behövs.<br />

• Ett mötesforum i form av lämplig lokal och tid.<br />

• Huvudansvariga personer ska vara med.<br />

• Innan mötet ska alla ha g<strong>åt</strong>t i<strong>ge</strong>nom <strong>ge</strong>nomförandeplanen och<br />

att <strong>det</strong> senaste vara infört.<br />

• En struktur för hur <strong>åt</strong>gärderna ska följas upp.<br />

En checklista för hemtjänst kommer att lanseras under 2013.<br />

Ladda ner Checklista demens särskilt boende på:<br />

www.aldrecentrum.se<br />

www.demenscentrum.se<br />

4

BOF - Barnorienterad familjeterapi och Tejping<br />

2-årig utbildning i Uppsala ht 2013 – vt 2015<br />

Barbro Sjölin-Nilsson och Jan Nilsson<br />

Se kursbeskrivning på www.bof-tejping.com<br />

Nilsson & Sjölin Psykologkonsult AB<br />

nilsjo.psyk@telia.com tel. 070 - 644 38 72<br />

Programmet Vägledande<br />

samspel ICDP<br />

för empati och mentalisering<br />

Utbildningar i programmet<br />

vänder sig till yrkesverksamma inom MVC/BVC,<br />

förskola, skola, familjevård, socialtjänst,<br />

behandlingshem och äldreomsorg.<br />

Läs mer på www.icdp.se • info@icdp.se<br />

Distansutbildning som räddar liv! Via nätet!<br />

Du kan plugga när du vill! Deltid, i din e<strong>ge</strong>n takt!<br />

Kompetenserna som<br />

saknas i Sveri<strong>ge</strong>!<br />

• Dipl Alkohol- och drogterapeut<br />

• Dipl Anhörigterapeut<br />

Nu även Grundutbildning i psykoterapi<br />

Välj inriktning: missbruk, relationer eller mindfulness<br />

2 dagar/månad i 2 år. Start sep 2013. Centralt i Stockholm.<br />

www.bergstroms.org 08-642 42 88<br />

Tillhör FAD, Förbun<strong>det</strong> för Alkohol- och drogterapeuter<br />

och Anhörigterapeuter, www.fadsveri<strong>ge</strong>.se<br />

Varje dag blir 50 barn<br />

beroende av tobak,<br />

vi är beroende av ert stöd<br />

för att sänka den siffran.<br />

www.nonsmoking.se<br />

08-33 50 40<br />

www.sorg.se<br />

UTBILDNING<br />

Vill du hjälpa<br />

människor i sorg?<br />

Vi erbjuder kurser i hur du möter och hjälper<br />

andra i sorg, kris och förändringsprocesser vid<br />

dödsfall, sjukdom och andra förluster.<br />

Certifieringskurs - Hjälpa andra<br />

Stockholm 15-19 april, 20-24 maj alt. 1-5 juli<br />

Malmö 13-17 maj<br />

Göteborg 27-31 maj<br />

Läs mer om utbildnin<strong>ge</strong>n innehåll, kursupplägg och<br />

kostnad på Sorg.se.<br />

MAGELAKADEMIN<br />

- en del av Ma<strong>ge</strong>lun<strong>ge</strong>n Utveckling<br />

Vi vill vara ett ledande utbildningsföretag inom<br />

socialt arbete och skola. Vi erbjuder längre<br />

utbildningar, bland annat i samarbete med<br />

Ersta Sköndal högskola men även kortare<br />

skräddarsydda utbildningar efter dina behov.<br />

Vi anordnar också re<strong>ge</strong>lbun<strong>det</strong> öppna<br />

seminarier med aktuella ämnen eller nya<br />

metoder inom socialt arbete och skola.<br />

Läs mera på vår hemsida<br />

www.ma<strong>ge</strong>lakademin.se<br />

Peter Friberg, utbildningsansvarig<br />

070 - 730 70 02<br />

peter.friberg@ma<strong>ge</strong>lun<strong>ge</strong>n.com<br />

Ma<strong>ge</strong>lun<strong>ge</strong>n Utveckling är ett personalägt företag som finns i<br />

Stockholm, Södertälje, Gävle/Uppsala, Västerås, Jönköping,<br />

Örebro, Göteborg och Helsingborg.<br />

- Vi vill skapa hopp och göra en skillnad!

18 www.ssil.se<br />

Från<br />

missbrukare<br />

till präst<br />

En entreprenör som tror på människan och forskning<br />

Samtidigt som Mikael Harkell var en självuppta<strong>ge</strong>n missbrukare var han<br />

med och startade ett kollektiv och drev senare ett framgångsrikt konsultföretag.<br />

När vändnin<strong>ge</strong>n i hans liv kom valde han att utbildade sig till präst.<br />

Sitt stora enga<strong>ge</strong>mang har han idag i behandlingshemmet Jabboks Vad som<br />

han drivit i tio år. Han har tagit fram en e<strong>ge</strong>n behandlingsmodell, ett livshanteringsprogram,<br />

och vill gärna bidra till att utveckla bra behandlingsmodeller.<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

Jabboks Vads HVB ägs av Mikael<br />

och En Chi Harkell. Den drivs på<br />

Arups gård strax utanför Hörby.<br />

En liten grusväg <strong>ge</strong>nom tät, småländsk<br />

blandskog leder fram till en<br />

öppning i landskapet och där lig<strong>ge</strong>r<br />

den lilla gården nästan som en uppenbarelse.<br />

Husen, som blivit fler <strong>ge</strong>nom åren,<br />

lig<strong>ge</strong>r likt en by på platsen.<br />

– Första gån<strong>ge</strong>n jag kom hit var 1986. Jag<br />

har en känsla av att Gud håller ett paraply<br />

över <strong>det</strong> här stället. Men då kände jag inte<br />

så, nej, då trodde jag verkli<strong>ge</strong>n inte på Gud,<br />

tvärtom. Jag hade till och med g<strong>åt</strong>t ur kyrkan,<br />

och för att göra <strong>det</strong> förr i tiden behövde<br />

man ha ett möte och prata med en präst,<br />

sä<strong>ge</strong>r Mikael Harkell.<br />

Behandlingshemmet startade han 2001.<br />

Han gjorde <strong>det</strong> i grund i botten av tacksamhet<br />

mot Gud, för att han blivit en ny människa.<br />

Men också för att han ville hjälpa de<br />

människor som han kom i kontakt med och<br />

som sökte hans stöd.<br />

– Jag ville bygga upp en kommunitet. Hur<br />

vackert och fint <strong>det</strong> än är här, att bo här helt<br />

själv och leka bonde är jobbigt. Vi behöver<br />

<strong>ge</strong>menskap. Det började med att folk jag<br />

kom i kontakt med <strong>ge</strong>nom mitt kyrkliga arbete<br />

kom hit för att tända av, bo ett tag eller<br />

bara vara, för att prata om livet och Gud.<br />

Men jag hade inte råd att ta emot alla dessa<br />

människor, och bestämde mig för att starta<br />

ett riktigt bra behandlingshem.<br />

mycket mer än bara en alkoholist<br />

Jabboks Vad har 12-stegs behandling i<br />

grunden, vilket även var den behandling<br />

som Mikael fick då han till slut lyckades<br />

bli nykter. Men från början ville han inte<br />

använda den behandlin<strong>ge</strong>n, i alla fall inte<br />

paragraf för paragraf.<br />

– Inom 12-steg sä<strong>ge</strong>r man: ”Jag heter Mikael<br />

Harkell och jag är alkoholist”. Det är<br />

inte så. Jag som person är mycket, mycket<br />

mer än bara en alkoholist. Det blir för snävt,

<strong>det</strong> finns mer. Det finns tendenser att göra livet<br />

så litet, sä<strong>ge</strong>r Mikael, som i sig själv är ett<br />

bevis för att livet innehåller väldigt mycket.<br />

Idag är <strong>det</strong> 12-stegsbehandlin<strong>ge</strong>n som är<br />

grunden på Jabboks Vad, ”<strong>det</strong> fun<strong>ge</strong>rar ändå<br />

bäst”. Men verksamheten har ett e<strong>ge</strong>t koncept<br />

som handlar mycket om livsstil. Mikael<br />

kallar <strong>det</strong> för ett livshanteringsprogram.<br />

– Jag har mejslat fram ett e<strong>ge</strong>t program<br />

för omlärning. Många behöver, förutom att<br />

sluta använda dro<strong>ge</strong>r och vara kriminella,<br />

också lära sig att inordna sig inom de ramar<br />

som vårt frikostiga land erbjuder.<br />

Han håller ständigt utkik efter den senaste<br />

forsknin<strong>ge</strong>n och har tagit mycket från<br />

Craig Nakkens missbrukarpersonlighet<br />

och Gunnar Bergströms tankar om kriminalitet<br />

och livsstil.<br />

Ett nytt spår - mot doktorshatt<br />

Hans intresse för forskning, tron på evidensbaserad<br />

behandling, kvalitetssäkring och en<br />

önskan om att dela med sig av kunskaper<br />

och erfarenheter har lite oväntat lett Mikael<br />

in på ett nytt spår. Det kan bära ända till en<br />

doktorshatt. Han och Jabboks Vad har f<strong>åt</strong>t<br />

en inbjudan från Malmö högskola om att<br />

vara med i ett verksamhetsöverskridande<br />

arbete för att diskutera och forska kring<br />

missbruksvård.<br />

– Det där med en doktorshatt är kanske<br />

lite på skämt och arbetet är bara i sin linda.<br />

Men <strong>det</strong> harmoniserar med den strävan jag<br />

har med min gärning.<br />

Han tycker att <strong>det</strong> känns spännande och<br />

givande att vara med i arbetet på Malmö<br />

högskola där han tillsammans med personer<br />

från olika professioner ska forska och<br />

förhoppningsvis komma fram till bra modeller<br />

för behandling.<br />

– Det jag ser är att missbrukarna måste<br />

göra en livs- och identitetsförändring och<br />

att tiden är ett verksamt medel att jobba<br />

med. De som kommer till oss på Jabboks<br />

Vad måste hitta ett sätt att hantera sina liv<br />

på, att bli den de innerst inne är. In<strong>ge</strong>n kommer<br />

ut från <strong>det</strong> här stället som de var innan<br />

de kom hit, sä<strong>ge</strong>r Mikael.<br />

Lurar skiten ur ditt e<strong>ge</strong>t jag<br />

En av grunderna för behandlin<strong>ge</strong>n är överty<strong>ge</strong>lsen<br />

om att missbrukarna har l<strong>åt</strong>it en<br />

missbrukarpersonlighet etablera sig i dem.<br />

– Den är som en ockupationsmakt som läg<strong>ge</strong>r<br />

beslag på allt och dess syften styr – vilket<br />

är att på alla sätt få fortsätta med missbruket.<br />

Den lurar skiten ur alla, inklusive ditt e<strong>ge</strong>t<br />

jag. Man måste förstå att man har den här<br />

sjukdomen och <strong>ge</strong> missbrukarpersonligheten<br />

så lite <strong>näring</strong> som möjligt. Istället ska man <strong>ge</strong><br />

<strong>näring</strong> till <strong>det</strong> <strong>rätta</strong> ja<strong>ge</strong>t, <strong>ge</strong>nom att bygga<br />

relationer, äkthet och sanning. Varje gång du<br />

gör något bra och är en schysst människa så<br />

göder du ditt e<strong>ge</strong>t jag. Missbruk består bara<br />

av lögner och elakheter.<br />

Och Mikael vet vad han talar om. Idag har<br />

han levt ett lika långt liv nykter och delaktig<br />

i samhället som han gjort som missbrukare<br />

och medvetet utanför samhället. Men han<br />

har själv varit där hans klienter, eller gäster<br />

som han kallar dem, befinner sig, långt nere<br />

i skiten. Han har suttit på offentliga toaletter<br />

och supit, förlorat umgän<strong>ge</strong>t med sina barn,<br />

lurat alla i sin närhet och hade under många,<br />

många år in<strong>ge</strong>n kontakt alls med sin familj.<br />

– Jag växte upp i en bra arbetarfamilj. En<br />

viktig händelse som jag senare först<strong>åt</strong>t präglat<br />

hur mitt liv skulle utvecklas inträffade<br />

när jag var nio år gammal. Min pappa blev<br />

hämtad av polisen - bara så där. På något<br />

sätt ledde <strong>det</strong> till att jag inte ville inordna<br />

mig i samhället.<br />

Mikael var, som många andra på 60-talet,<br />

politiskt betingad och kämpade emot<br />

allting; svennelivet, <strong>det</strong> kalla kri<strong>ge</strong>t och<br />

Vietnamkri<strong>ge</strong>t.<br />

www.ssil.se<br />

19

Jabboks Vad HVB består av flera byggnader som byggts om och till under åren.<br />

– Det var svart eller vitt. Man var för eller<br />

emot.<br />

Under den perioden hittade Mikael marijuana.<br />

Till en början var <strong>det</strong> bara positivt<br />

och han gick inför hela konceptet med<br />

peace, love and understanding.<br />

Han valde att gå till sjöss, läsa till telegrafist<br />

och samtidigt få betalt. B<strong>åt</strong>en tog honom<br />

till New York fem veckor 1968. Han<br />

hoppade av b<strong>åt</strong>en i Brasilien och var där<br />

våren 1969.<br />

Inspirerad av den stora världen slog han<br />

sig ihop med ett gäng likatänkande hemma<br />

i Sveri<strong>ge</strong>. De startade kollektivet ProVie och<br />

avsade sig all kontakt med samhället. Tidvis<br />

20 www.ssil.se<br />

var de 30 personer som levde utifrån ekologisk<br />

hållbarhet. De drev ba<strong>ge</strong>ri och förlag.<br />

Nu räckte inte marijuana till utan spriten<br />

kom in i bilden. Samtidigt som drickan<strong>det</strong><br />

tilltog föddes Mikaels tre första döttrar.<br />

Äktenskapet kraschade och så gjorde kollektivet.<br />

– Jag var mycket självuppta<strong>ge</strong>n och levde<br />

ut <strong>det</strong> fullständigt.<br />

kan inte göras ogjort<br />

Förutom sina tre döttrar har Mikael två<br />

söner, två bonusdöttrar och har även senare<br />

i livet adopterad en dotter.<br />

– Barnen tog många gån<strong>ge</strong>r hand om var-<br />

andra. Jag var inte beräknelig och de drog<br />

sig undan. Det känns så klart inte kul, men<br />

jag kan inte göra <strong>det</strong> ogjort. Att alla dessa<br />

barn är på rätt köl i livet och att <strong>det</strong> g<strong>åt</strong>t bra<br />

för dem, beror bara på att de mitt i all kaos<br />

fick mycket kärlek och hade gränser.<br />

Men de kunde alla ha dött i en stor brand<br />

1985. Men innan dess hade livet tagit några<br />

vändningar ytterligare och allt kretsade<br />

kring missbruket.<br />

– Till slut såg jag på mitt liv och undrade<br />

vad jag hade hamnat i. Jag ville inte vara<br />

någon Svenne och knega, men frågade mig<br />

själv om <strong>det</strong> inte fanns något annat. Jag tog<br />

upp kampen med Svenne-andarna och be-

stämde mig för att gå in i samhället - leva<br />

i <strong>det</strong>.<br />

Ett litet butiksjobb ledde till ett kommunalt<br />

jobb och till slut till e<strong>ge</strong>n konsultfirma<br />

inom personalorganisation. Han anlitades<br />

av företag och kommuner runt om i lan<strong>det</strong><br />

och reste i veckorna.<br />

– Jag tjänade bra och vi levde gott. Men<br />

mitt drickande fortsatte, på kvällar och hel<strong>ge</strong>r,<br />

och beroendesjukdomen tog tag i mig<br />

helt.<br />

En natt i mars 1985 gick Mikael upp för<br />

att ta sig en holt. Det var 30 grader kallt<br />

och ved brann i pannan. Något hade g<strong>åt</strong>t<br />

snett och då Mikael kliver upp inser han att<br />

<strong>det</strong> brinner. Det visade sig sedan att <strong>det</strong> var<br />

en skorstensbrand med ett mycket snabbt<br />

förlopp.<br />

– Då jag rin<strong>ge</strong>r brandkåren brinner telefonlednin<strong>ge</strong>n<br />

upp under samtalet. Jag hinner<br />

få ut alla sju barn, som bodde hos oss<br />

då. Då brandbilarna kommer står jag naken<br />

utomhus tillsammans med min familj och<br />

huset är helt övertänt.<br />

Ett syfte med branden<br />

Branden ledde till att familjen fick leta efter<br />

ett nytt hem. Det var då Mikael köpte Arups<br />

gård ”någon mening var <strong>det</strong> med den där<br />

branden”. Han kom även till insikt om att<br />

<strong>det</strong> måste finnas ett syfte med att han överlevde,<br />

att han tydli<strong>ge</strong>n ska finnas kvar här i<br />

livet och att han borde ta en ny väg. Innan<br />

branden hade han haft svåra utbrott. Polisen<br />

hade hämtat honom flera gån<strong>ge</strong>r och<br />

socialtjänsten kom på besök.<br />

– Jag bodde på lan<strong>det</strong> och ville vara ifred.<br />

Men socialförvaltnin<strong>ge</strong>n var smarta och gav<br />

inte upp. De kom alltid när jag var dålig och<br />

hade ån<strong>ge</strong>st. De erbjöd mig behandling och<br />

jag tackade ja.<br />

I den tredje behandlin<strong>ge</strong>n lyckades Mikael<br />

lämna spriten. Han insåg att han inte kunde<br />

utsätta sina barn för sin djävulskhet. Han<br />

gick 12-stegsprogrammet på Nämndemansgården,<br />

– Jag var helt i botten, trodde inte att jag<br />

kunde bli nykter och var så erbarmligt trött<br />

på mig själv. Jag gjorde allt terapeuterna sa<br />

<strong>åt</strong> mig att göra.<br />

Han fick skriva ner hela sitt liv, med alla<br />

händelser i kronologisk ordning och de<br />

konsekvenser som hans handlingar <strong>ge</strong>tt<br />

upphov till.<br />

– Jag hade under alla år hittat på undanflykter<br />

och försvarat mig.<br />

Ju närmare han kom dags dato i berättelsen<br />

om sitt liv, desto sämre mådde han.<br />

När han skrev om den sista da<strong>ge</strong>n så svimmande<br />

han.<br />

– Jag hade någon slags syn. Det kändes<br />

som om någon satte en klack i bröstet och<br />

höll ner mig mot golvet. Det var som om<br />

en inre röst sa till mig: ”Ger du dig nu då,<br />

din djävel, <strong>ge</strong>r du dig?” Och jag sa ja. De<br />

närmaste dagarna var helt annorlunda mot<br />

något jag upplevt tidigare. Jag kände mig<br />

pånyttfödd, jag var av med hela min tunga<br />

identitet, den tuffa killen som slår först.<br />

Det kändes som om himlen var öppen och<br />

jag var helt blottad. Jag kunde inte gömma<br />

mig. Det var någon sorts tro som föddes<br />

och jag bestämde mig för att jag måste välja<br />

en annan väg, att jag skulle få växa fram<br />

och bli en ny människa. Eftersom <strong>det</strong> var<br />

12-stegsprogrammet som bidragit till känslan<br />

så kände jag att <strong>det</strong> måste ha varit Gud<br />

Mikaels första tjänst var som pastorsadjunkt där han fick ansvaret för<br />

att starta ett härbär<strong>ge</strong> för uteliggare med missbruksproblem.<br />

som gripit in.<br />

Den närmaste familjen var förvånad över<br />

att Mikael hade funnit Gud, han som verkli<strong>ge</strong>n<br />

var helt emot allt vad religion hette.<br />

kände en stor tacksamhet<br />

Det stora hål som Mikael kände inom sig<br />

behövde fyllas. Han kände framförallt en<br />

stor tacksamhet och köpte presenter till alla<br />

som varit på honom, och faktiskt hjälpt honom,<br />

under åren, polisen, socialtjänsten och<br />

behandlingshemspersonalen.<br />

– Jag kände tacksamhet mot Gud också<br />

och bestämde mig för att ställa de gåvor<br />

jag f<strong>åt</strong>t till hans förfogande, alltså ställde<br />

jag mig till kyrkans förfogande.<br />

I ett möte på tu man hand med biskopen<br />

www.ssil.se<br />

21

i Lund ställde han frågan: ”Kan ni ha nytta<br />

av en gammal bandit som jag?” Svaret blev<br />

ja. Han uppmanades att börja läsa och antogs<br />

vid teologiska fakulteten i Lund. Där<br />

läste han till en teologi kandidatexamen.<br />

– Jag jublade över att jag fick studera.<br />

Tanken att jag skulle bli präst kändes omöjlig,<br />

men jag prästvigdes 1996.<br />

Hans första tjänst var som pastorsadjunkt<br />

där han fick ansvaret för att starta<br />

ett härbär<strong>ge</strong> för uteliggare med missbruksproblem.<br />

– Jag initierade sedan sinnesrogudstjänsterna<br />

i södra Sveri<strong>ge</strong>, något som jag är<br />

mycket stolt över. De gudstjänsterna är de<br />

ojämförligt mest besökta gudstjänsterna i<br />

modern tid.<br />

Hans överty<strong>ge</strong>lse om att vilja hjälpa, potentialen<br />

på gården Arup och tron på kollektivet<br />

där alla hjälps <strong>åt</strong> ledde till Jabboks<br />

Vad HVB.<br />

– Det kollektiva tar bort parametrar som<br />

gör oss människor själviska. Pengar, makt<br />

och ära blir inte <strong>det</strong> viktiga i en storfamilj.<br />

22 www.ssil.se<br />

Våra gäster mår bra av re<strong>ge</strong>lbundenhet och<br />

rytm, livets rytm, likt den som finns i Taizekloster<br />

i Frankrike.<br />

Han är in<strong>ge</strong>n vanlig präst, Mikael Harkell.<br />

Han kallas med värme prästadjävulen av<br />

många killar och svordomarna i hans språk<br />

<strong>ge</strong>r eftertryck <strong>åt</strong> <strong>det</strong> han be<strong>rätta</strong>r. Han konstaterar<br />

att han har sin e<strong>ge</strong>n syn på Gud och<br />

be<strong>rätta</strong>r att den synen är mycket vid och förl<strong>åt</strong>ande.<br />

Han har blivit något av en missbru-<br />

namnet jabboks vad<br />

Jabbok var namnet på en flod som patriarken Jakob en gång skulle passera och vid vars<br />

vadställe en brottningskamp mellan Jakob och en okänd man ägde rum. Den okände<br />

mannen var Gud, eller livet, och kampen mellan Jakob och honom var lång och hård.<br />

När da<strong>ge</strong>n skulle till att gry, bad den okände mannen Jakob om att han skulle släppa<br />

honom, men Jakob svarade: “Jag släpper dig inte med mindre än att du välsignar mig”.<br />

Mannen frågade då efter Jakobs namn. “Jakob”, svarade han. Då sade den okände: “Ditt<br />

namn skall inte längre vara Jakob utan Israel, ty du har kämpat men människor och du har<br />

kämpat med Gud och du har segrat”.<br />

(Israel betyder just kämpa med Gud eller med livet).<br />

Efter <strong>det</strong> att mannen hade välsignat Jakob kallade Jakob platsen för Penuel, “ty”, sade han,<br />

“jag såg Gud ansikte mot ansikte och ändå skonades mitt liv”.<br />

(Penuel betyder “Guds ansikte”).<br />

Berättelsen slutar med orden:<br />

“När han lämnade Penuel såg han solen gå upp”<br />

Berättelsen står att läsa i första Moseboken, 32:a kapitlet, verserna 22-31, och anlednin<strong>ge</strong>n<br />

till att just denna berättelse är förebild för behandlingshemmet är att den bland annat<br />

handlar om ett identitetsbyte. När Jakob hade kämpat med livet blev han delvis en annan<br />

och han fick ett nytt namn, så tror vi att <strong>det</strong> bli också för våra gäster.<br />

karpräst, håller re<strong>ge</strong>lbun<strong>det</strong> sinnesrogudstjänster<br />

och har vigt många par på Arup.<br />

Stolt över andra halvan i livet<br />

Han är inte stolt över sitt tidigare liv, men<br />

desto mer stolt över <strong>det</strong> han åstadkommit<br />

under den andra halvan. Själv har han funnit<br />

personlig ro i sitt tredje äktenskap. Men<br />

hur han träffade En Chi, en kinesisk kvinna<br />

som jobbade som financial controller på ett<br />

stort internationellt företag i Hong Kong,<br />

och hur de adopterade hennes brorsdotter,<br />

är en annan historia.<br />

Jabboks Vad byggde Mikael upp från<br />

in<strong>ge</strong>nting. Han har haft personlig kontakt<br />

med alla 250 gossar som varit på hemmet<br />

<strong>ge</strong>nom åren och gjort sitt bästa för att<br />

guida dem mot ett nytt liv. Behandlingshemmet<br />

har systematiskt utvecklat sitt<br />

behandlingsarbete och även fysiskt byggts<br />

ut <strong>ge</strong>nom åren.<br />

Mikael trivs mycket bra med livet och ser<br />

fram emot arbetet med Malmö högskola.<br />

Han be<strong>rätta</strong>r att han har försökt att lämna<br />

Jabboks Vad, dra ner på arbetet, eftersom<br />

han börjar bli till åren, men <strong>det</strong> har inte g<strong>åt</strong>t.<br />

– Jag har insett nu att <strong>det</strong> är här jag ska<br />

vara. Det är så <strong>det</strong> är menin<strong>ge</strong>n. Jag mår inte<br />

bra när jag lämnar Jabboks Vad, och Jabboks<br />

Vad mår inte bra när jag inte är här.

Socialtjänsten placeringsjouren.se<br />

Vi erbjuder placering i hela Sveri<strong>ge</strong><br />

Placeringsjouren erbjuder drygt 350 behandlingsplatser<br />

för ungdomar från 13 år och upp<strong>åt</strong>. Vi tar emot såväl<br />

pojkar som flickor på våra kvalitetssäkrade HVB, resurspersonsboenden<br />

och familjehem runtom i Sveri<strong>ge</strong>.<br />

Utöver <strong>det</strong>ta kan vi matcha alla Sveri<strong>ge</strong>s behandlingsplatser<br />

vid behov.<br />

Vi är tillgängliga dygnet runt<br />

När ni väljer att placera <strong>ge</strong>nom Placeringsjouren, så<br />

erbjuder vi oss att hämta eleven oavsett var denne befinner<br />

sig i lan<strong>det</strong>. Detta kan vi göra under veckans alla<br />

dagar, dygnet runt. Vi tar även emot jourplaceringar.<br />

Placeringsgaranti<br />

När ni väljer att placera <strong>ge</strong>nom Placeringsjouren får ni en<br />

så kallad placeringsgaranti. Om något går fel där eleven<br />

placerats, så erbjuder vi annan lösning inom organisationen.<br />

Om ni godkänner försla<strong>ge</strong>t står vi för transporter och<br />

allt praktiskt kring flytten. Vi garanterar ett professionellt<br />

överlämnande där all dokumentation/information om<br />

eleven tas till vara och vi garanterar också att eleven får<br />

fortsätta att arbeta på sin tidigare arbetsplats. Vi börjar<br />

aldrig om från början. Och vi <strong>ge</strong>r aldrig upp på våra<br />

elever.<br />

Totalt över 350 behandlingsplatser i hela Sveri<strong>ge</strong><br />

www.placeringsjouren.se<br />

Placeringsjourens App<br />

Appen som hjälper dig med<br />

Konstnadsfri placeringstjänst.<br />

Tillgängliga 24 timmar om dygnet.<br />

Matchar mot HVB och familjehem<br />

i hela Sveri<strong>ge</strong>.<br />

(Scanna qr-koden med din iPhone)<br />

Personligt handläggare<br />

När ni väljer att placera via Placeringsjouren får ni en<br />

e<strong>ge</strong>n handläggare som hanterar placerin<strong>ge</strong>n från förfrågan<br />

till undertecknat avtal. Er personliga handläggare<br />

matchar er förfrågan. Ni väljer om placerin<strong>ge</strong>n skall<br />

matchas endast mot kvalitetssäkrade behandlingsplatser,<br />

eller mot samtliga behandlingsplatser i hela Sveri<strong>ge</strong>.<br />

Handläggaren <strong>åt</strong>erkommer sedan med tre rangordnade<br />

förslag utifrån er elevs problematik.<br />

Kontakt<br />

Ni kontaktar oss antin<strong>ge</strong>n <strong>ge</strong>nom att mejla eller ringa. Ni<br />

får in<strong>ge</strong>n reklam, inga utskick eller mejl direkt från några<br />

uppdragstagare. Ni blir alltd kontaktade av oss istället.<br />

Om ni önskar hjälper vi även till att sammanställa ett<br />

förslag/ utkast till interimistisk vårdplan utifrån <strong>det</strong> underlag<br />

ni <strong>ge</strong>r oss.<br />

Oavsett om vårt arbete leder till en placering eller<br />

inte, så är servicen helt kostnadsfri.<br />

DYGNET RUNT<br />

020-22 80 00<br />

HVB, familjehem, jourhem, resurspersonsboende i samarbete.<br />

NY<br />

VERKSAMHET

24<br />

Kortnyheter<br />

Få killar går till ungdomsmottagningar<br />

Ungdomsmottagningar riktar<br />

sig till unga upp till 23-25<br />

år. De flesta unga kommer för<br />

preventivmedelsrådgivning eller<br />

på grund av oro för sexuellt<br />

överförbara infektioner. Enligt<br />

RFSUs Sveri<strong>ge</strong>barometer<br />

är mindre än en tredjedel av<br />

besökarna på 95 av 100 ungdomsmottagningar<br />

killar. Ändå<br />

har bara fyra av tio verksamheter<br />

specifikt för unga män. Flera<br />

mottagningar upp<strong>ge</strong>r att de<br />

medvetet valt bort ”killtider” för<br />

att undvika särbehandling och<br />

menar att <strong>det</strong> skickar signaler<br />

att killar bara är välkomna då.<br />

Toppbetyg för<br />

behandlingsprogram<br />

Alla som deltar i behandlingsprogram<br />

i frivård och anstalt<br />

får fylla i en utvärdering av programmen.<br />

För första gån<strong>ge</strong>n<br />

har en nationell sammanställning<br />

<strong>ge</strong>nomförts som byg<strong>ge</strong>r<br />

på svar från 18 000 klienter visar<br />

att mellan 65 och 87 procent<br />

av deltagarna tror att programmen<br />

hjälpt dem att avstå<br />

från brott i framtiden. Svaren<br />

varierar från program till program.<br />

Mest nöjda var de som<br />

gick programmet ROS (Relation<br />

och samlevnad) för sexualbrottsdömda<br />

och programmet<br />

Idap (Integrated Domestic<br />

Abuse Programme) som riktar<br />

sig till dem som är dömda<br />

för våld i nära relation. Av dem<br />

trodde cirka 85 procent att programmen<br />

hjälpt dem att avstå<br />

från brott i framtiden.<br />

Av dem som g<strong>åt</strong>t missbruksprogram<br />

tror mellan 66 och 95<br />

procent att programmet hjälpt<br />

dem att kunna handskas bättre<br />

med sitt missbruk i framtiden.<br />

Mellan 77 och 97 procent<br />

upp<strong>ge</strong>r att de är nöjda med<br />

programledarna.<br />

Kronisk smärta kan<br />

<strong>ge</strong> social ån<strong>ge</strong>st<br />

Personer, som lider av kronisk<br />

smärta, drabbas också ofta<br />

av social ån<strong>ge</strong>st. Varför <strong>det</strong> är<br />

så ska Örebroforskarna Maria<br />

Tillfors, Örebro universitet, och<br />

Fredrik Holländare, Örebro läns<br />

landsting undersöka. De ska<br />

också utveckla och prova en<br />

ny behandling via internet. Tillsammans<br />

med forskare i Uppsala<br />

har de f<strong>åt</strong>t 450 000 kronor<br />

från Regionala forskningsrå<strong>det</strong>.<br />

www.ssil.se<br />

Kritik mot KBT-behandlingar på nätet<br />

Datainspektionen har granskat<br />

KBT-behandlingar på nätet och<br />

riktar kritik mot bland annat för<br />

låg säkerhet, bristande information<br />

till de som deltar och för dålig<br />

kontroll av vilka som tar del<br />

av patienternas uppgifter.<br />

Datainspektionen har granskat<br />

ett företag och tre vårdgivare.<br />

Behandlingarna rör exempelvis<br />

ån<strong>ge</strong>st, stresshantering<br />

och depression.<br />

Myndigheten har identifierat<br />

en del brister. De som deltar i be-<br />

Kraftig ökning av ADHD-läkemedel<br />

Antalet personer som behandlas<br />

med centralstimulerande<br />

läkemedel vid ADHD har ökat<br />

kraftigt, konstaterar Socialstyrelsen<br />

i en rapport. De flesta<br />

användare finns i åldersgruppen<br />

10-17 år, där siffran är 3,3 procent<br />

av pojkarna och 1,3 procent<br />

av flickorna. När <strong>det</strong> gäller nya<br />

användare har dock öknin<strong>ge</strong>n<br />

varit snabbast bland vuxna under<br />

tidsperioden 2006 till 2011.<br />

Det var drygt 57 000 personer<br />

som hämtade ut minst ett AD-<br />

HD-läkemedel under 2011 och<br />

<strong>det</strong> dominerande läkemedlet är<br />

metylfenidat.<br />

– Vi har inte haft någon bra<br />

bild av <strong>det</strong>ta tidigare, sä<strong>ge</strong>r<br />

Peter Salmi vid Socialstyrelsen,<br />

men siffrorna är tydliga<br />

och de väcker en del frågor om<br />

användnin<strong>ge</strong>n av dessa läkemedel.<br />

Samtidigt är <strong>det</strong> viktigt<br />

att betona att <strong>det</strong> finns personer<br />

som behöver denna typ av<br />

behandling för att få en ökad<br />

livskvalitet.<br />

– Vi kan alltså se en dramatisk<br />

ökning av förskrivnin<strong>ge</strong>n<br />

av metylfenidat för vuxna,<br />

fortsätter han och <strong>det</strong> pågår<br />

även en omfattande så kallad<br />

off label-förskrivning eftersom<br />

läkemedlet inte är godkänt för<br />

vuxna med ADHD. Dessutom<br />

är <strong>det</strong> många som långtidsbehandlas<br />

med läkemedlet, något<br />

handlingarna kan logga in med<br />

användarnamn och lösenord<br />

vilket inte <strong>ge</strong>r tillräckligt hög<br />

säkerhet när man ska komma <strong>åt</strong><br />

känsliga personuppgifter. Kontrollen<br />

av vilken personal som<br />

tar del av patienternas uppgifter<br />

saknas eller är bristfällig och patienterna<br />

blir inte tillräckligt informerade<br />

om deras rättigheter<br />

att ta del av sina uppgifter eller<br />

att få uppgifter <strong>rätta</strong>de.<br />

– KBT-behandling via internet<br />

gör <strong>det</strong> möjligt för patienter att<br />

som inte följer rekommendationerna.<br />

Behandlin<strong>ge</strong>n bör omprövas<br />

varje år.<br />

Studien visar också att de som<br />

behandlas med metylfenidat<br />

ofta har en mycket hög samsjuklighet<br />

när <strong>det</strong> gäller andra<br />

psykiska störningar. Många<br />

har tidigare vårdats för missbruk,<br />

ån<strong>ge</strong>st och depression,<br />

men även schizofreni, bipolära<br />

tillstånd och personlighetsstörningar<br />

förekommer. I dessa fall<br />

kan <strong>det</strong> ske samtidig behandling<br />

av psykofarmaka , så som<br />

antidepressiva, ån<strong>ge</strong>stdämpande<br />

och sömnmedel.<br />

Men <strong>det</strong> som Peter Salmi menar<br />

är alarmerande resultat<br />

är att cirka 40 procent av de<br />

vuxna användarna av metylfenidat<br />

samtidigt använde andra<br />

narkotikaklassade läkemedel,<br />

som till exempel opioider och<br />

snabbt få tillgång till behandling,<br />

vilket är positivt. Men man<br />

får inte glömma att <strong>det</strong> i den här<br />

typen av system lagras känsliga<br />

uppgifter om patienterna. Då är<br />

<strong>det</strong> viktigt att alla säkerhets<strong>åt</strong>gärder<br />

är på plats och fun<strong>ge</strong>rar,<br />

sä<strong>ge</strong>r In<strong>ge</strong>la Alverfors som lett<br />

granskningarna.<br />

Senast den 15 mars ska de<br />

granskade organisationerna<br />

ha lämnat in en plan över för<br />

hur bristerna ska <strong>åt</strong>gärdas, och<br />

när dessa ska vara <strong>ge</strong>nomförda.<br />

bensodiazepiner.<br />

– Det kan röra sig om en felanvändning<br />

som personer med<br />

beroendeproblematik inte är<br />

betjänta av, sä<strong>ge</strong>r Peter Salmi.<br />

Enligt rekom¬mendationerna<br />

ska metylfenidat inte <strong>ge</strong>s till<br />

personer som har ett pågående<br />

missbruk.<br />

Det är alltså den ökade diagnostiserin<strong>ge</strong>n<br />

av ADHD som<br />

har lett till den allt större användnin<strong>ge</strong>n<br />

av centralstimulerande<br />

läkemedel och <strong>det</strong> är<br />

denna snabba utveckling som<br />

väcker frågor, menar Peter Salmi,<br />

<strong>det</strong>ta eftersom alla effekter<br />

av behandlin<strong>ge</strong>n inte är kända<br />

på lång sikt.<br />

– Därför är <strong>det</strong> viktigt att peka<br />

på den problematik som finns<br />

och <strong>det</strong> är bra att vi får fram en<br />

mer komplex bild av situationen.<br />

Vi planerar också att föra<br />

en dialog med läkemedelsverket<br />

om dessa frågor.<br />

Socialstyrelsen arbetar även<br />

med att till nästa år ta fram en<br />

vägledning för behandling av<br />

ADHD och att utforma nationella<br />

medicinska indikationer<br />

för insättning av centralstimulerande<br />

medel.<br />

-------------<br />

SBU arbetar med en kunskapsöversikt<br />

om ADHD som<br />

beräknas bli klar under första<br />

halvåret 2013.

Vä<strong>ge</strong>n till ett<br />

meningsfullt liv<br />

börjar på<br />

Gryt Hvb<br />

TANKE<br />

KÄNSLA<br />

HANDLING<br />

Är ett nyckelbegrepp och en<br />

plattform för ungdomens<br />

behandling<br />

Målgrupp, killar 15 – 20<br />

- Behandling<br />

- Utredning<br />

- Akut<br />

Kontakta gärna oss för mer info<br />

0158 - 402 13<br />

www.grythvb.se<br />

Sofia Behandlingshem<br />

Ett hållbart alternativ<br />

Sofia behandlingshem vänder sig till kvinnor från 20 år<br />

med missbruk och en utsatt psykosocial situation.<br />

Vi erbjuder heldygnsvård i en hemlik miljö där kvinnan<br />

arbetar med hela sin livssituation för en hållbar drogfrihet.<br />

040 - 34 55 76<br />

malmo.se/sofia<br />

Vi har ett helhetsperspektiv är meningsfullt ett TANKE<br />

Vä<strong>ge</strong>n Vi i arbetet ungdomens<br />

Behandling<br />

Kontakta har Målgrupp, börjar Gryt av www.grythvb.se<br />

KÄNSLA mer 0158 ungdomen -402 –Utredning behandling.<br />

Hvb HANDLING<br />

där –20 -Akut år nyckelbegrepp ett på till 13 information<br />

ett helhetsperspektiv<br />

och liv gärna killar betraktan<strong>det</strong> oss 15 och fören<br />

plattform för<br />

i arbetet och betraktan<strong>det</strong> av<br />

ungdomen där<br />

Avenbokens Behandlingshem<br />

Att sluta missbruka är mer än att bara<br />

sluta droga sig<br />

Förstärkt familjehemsvård på KBT-grund<br />

utredning – behandling - eftervård<br />

Avenbokens behandlingshem vänder sig till män i åldern<br />

20 år och äldre med missbruks-/psykosociala problem och<br />

med en kriminell livsstil.<br />

Vi har ett miljöterapeutiskt förhållningssätt med kognitiva<br />

inslag. Målet är drogfrihet och en förbättrad livssituation.<br />

040 - 34 59 15<br />

malmo.se/avenboken<br />

Förstärkt familjehemsvård för ”komplex problematik”<br />

– ett mer normaliserat alternativ till institutions- och<br />

behandlingshemsplacering.<br />

Möjlighet till en komplett vårdkedja<br />

– från jourplacering, utredning, behandling i familjehem till utsluss och<br />

eftervård.<br />

Målgrupp: Barn och ungdomar<br />

med komplex beteendeproblematik, neuropsykiatri mm<br />

Målgrupp: Föräldrar-barn-placeringar<br />

för utredning alt behandling<br />

______________________________________________<br />

• Familjehem i hela lan<strong>det</strong><br />

• Hög servicenivå<br />

• Teamledare handleder, samordnar och behandlingsplanerar<br />

• Skriftliga behandlingsrapporter<br />

• Föräldracoaching<br />

• Familjearbete parallellt med placerin<strong>ge</strong>n<br />

• Dygnet-runt-jour<br />

Avenbokens behandlingshem och Sofia behandlingshem<br />

har ett nära samarbete gällande parbehandling<br />

KBT-förstärkt familjehemsvård<br />

med ACT-fokus<br />

Fabriksgatan 54 c 702 23 Örebro vx 019 – 760 45 80 info@teamactum.se www.teamactum.se Org.nr: 556765-3372

26<br />

Kortnyheter<br />

100 000 samtal om<br />

våld mot kvinnor<br />

I dag är <strong>det</strong> fem år sedan<br />

Kvinnofridslinjen öppnade, den<br />

nationella stödtelefonen för<br />

kvinnor utsatta för våld och hot.<br />

Under de åren har personalen<br />

tagit emot över 100 000 samtal,<br />

upp<strong>ge</strong>r linjen i ett pressmeddelande.<br />

I snitt har de<br />

sjuksköterskor, barnmorskor<br />

och socionomer som svarar<br />

60-70 samtal per dag. I år har<br />

cirka 21 700 samtal besvarats.<br />

Samtalen är gratis, syns inte på<br />

telefonräknin<strong>ge</strong>n och uppringaren<br />

får vara anonym.<br />

Catharina Johansson<br />

ny chef i Alingsås<br />

Catharina Johansson tar över<br />

som förvaltningschef på vård-<br />

och äldreomsorgsförvaltnin<strong>ge</strong>n<br />

i Alingsås efter Magnus Haggren.<br />

Catharina, som varit<br />

tillförordnad under själva rekryteringsprocessen,<br />

har arbetat<br />

som administrativ chef på<br />

vård- och äldreomsorgsförvaltnin<strong>ge</strong>n<br />

sedan 2008.<br />

Undviker avtal med<br />

privata familjehem<br />

Flera kommuner i Skåne undviker<br />

att skriva avtal med familjehem<br />

som förmedlas av företag<br />

och organisationer, <strong>det</strong>ta<br />

trots att <strong>det</strong> råder brist på familjehem<br />

i länet. Orsakerna är att<br />

kostnaderna blir högre och <strong>det</strong><br />

finns även kritik mot hur vissa<br />

sätter ersättningsnivån.<br />

Källa: SVT.se<br />

Stor ökning av<br />

internetdro<strong>ge</strong>r<br />

Sedan två år tillbaka är missbruket<br />

av internetdro<strong>ge</strong>n<br />

MDPV, som är starkt beroendeframkallande,<br />

utbrett bland<br />

ungdomar i Norrköping.<br />

Beroendekliniken har nu lämnat<br />

in ett förslag omutökad<br />

ungdomsverksamhet.<br />

Källa: Folkbla<strong>det</strong><br />

Fler unga söker hjälp<br />

Allt fler söker hjälp inom Bup.<br />

Framför allt är <strong>det</strong> personer<br />

med ADHD och anorexia.<br />

Öknin<strong>ge</strong>n förklaras med större<br />

kunskap och att fler söker<br />

vård än att problemen har ökat.<br />

Inom SLL ökade antalet barn<br />

och ungdomar som sökte till<br />

Bup från 4 procent 2009 till<br />

4,9 procent 2011. Källa: TT<br />

www.ssil.se<br />

Riktlinjer för schizofreni utvärderas<br />

Hur ser god vård och omsorg<br />

ut för de patienter som berörs<br />

av de nationella riktlinjerna om<br />

depression, ån<strong>ge</strong>st, schizofreni<br />

och schizofreniliknande tillstånd?<br />

Det är huvudfrågan för<br />

den utvärdering som Socialstyrelsen<br />

nu är på väg att slutföra.<br />

Rapporten beräknas vara klar i<br />

slutet av februari.<br />

Uppdra<strong>ge</strong>t som nu håller på<br />

att slutföra handlar om hur de<br />

nationella riktlinjerna inom<br />

psykiatrins område används i<br />

praktiken och om de leder till<br />

en bättre vård och omsorg för<br />

patienterna.<br />

– Vi vill helt enkelt se hur långt<br />

Varje år placeras runt 17 500<br />

barn i familjehem. En ny studie<br />

från Socialstyrelsen visar att<br />

omkring var fjärde placering<br />

avbryts i förtid. Detta trots att<br />

barnet i många fall varit placerat<br />

så län<strong>ge</strong> som tio år i samma<br />

hem.<br />

– Oftast är <strong>det</strong> familjehemmet<br />

som avbryter placerin<strong>ge</strong>n<br />

och <strong>det</strong> gäller barn i alla åldrar,<br />

sä<strong>ge</strong>r Socialstyrelsens projektledare<br />

Marie Berlin.<br />

Socialstyrelsen har på uppdrag<br />

av re<strong>ge</strong>rin<strong>ge</strong>n undersökt<br />

förekomsten av oplanerade<br />

avbrott, så kallade “sammanbrott”,<br />

i familjehemsplaceringar<br />

och identifierat olika<br />

riskfaktorer. Studien baseras<br />

på 280 barn i Jönköpings län.<br />

Resultatet visar att cirka en fjärdedel<br />

av placeringarna avbryts<br />

i förtid. Oftast, i 45 procent av<br />

fallen, är <strong>det</strong> familjehemmet<br />

som väljer att avbryta placerin<strong>ge</strong>n.<br />

Om barnet är yngre än<br />

två år vid placerin<strong>ge</strong>n är risken<br />

för sammanbrott låg, liksom<br />

om de biologiska föräldrarna<br />

övergivit barnet eller avlidit.<br />

De två grupper som studerats<br />

är barn upp till tio år, samt långvarigt<br />

placerade barn över tolv<br />

år som bott i samma familje-<br />

kommuner och landsting har<br />

kommit när <strong>det</strong> gäller att tilllämpa<br />

riktlinjerna, sä<strong>ge</strong>r Tord<br />

Forsner, utredare på Socialstyrelsens<br />

avdelning för statistik<br />

och utvärdering som håller i arbetet.<br />

Hur många med bipolär<br />

sjukdom får till exempel stämningsstabiliserande<br />

läkemedel?<br />

Vård och omsorg inom psykiatrins<br />

område har många dimensioner<br />

och för Tord Forsner<br />

och hans kollegor handlar <strong>det</strong><br />

nu om att lägga ett pussel av<br />

uppgifter som är möjliga att<br />

samla in.<br />

– Vi kan till exempel bara<br />

följa den vård som <strong>ge</strong>s av läka-<br />

hem i minst fyra år. I den senare<br />

gruppen var <strong>det</strong> vanligare med<br />

tydliga sammanbrott. Barnet<br />

hade då i snitt bott i samma familjehem<br />

i tio år och var 14 år<br />

gammalt.<br />

-– Studien indikerar att konflikter<br />

med familjehemsföräldrarna<br />

är vanliga, men <strong>det</strong> sker<br />

ju även bland tonåringar som<br />

bor hos sina biologiska föräldrar.<br />

För placerade barn riskerar<br />

dock konsekvenserna att bli<br />

stora eftersom familjehemsavtalet<br />

kan sägas upp med kort<br />

varsel, sä<strong>ge</strong>r Marie Berlin.<br />

Risken för sammanbrott ökar<br />

om <strong>det</strong> placerade barnet har<br />

beteendeproblem, om <strong>det</strong> varit<br />

med om sammanbrott tidigare,<br />

eller om <strong>det</strong> finns ett biologiskt<br />

syskon som är placerat i samma<br />

familjehem. Om socialtjänsten<br />

re, samtidigt som vi vet att 80<br />

procent av vården till dessa patienter<br />

<strong>ge</strong>s av andra yrkesgrupper.<br />

Därför hämtar vi också in<br />

uppgifter via enkäter och olika<br />

register. På så sätt kan vi till exempel<br />

få en bild av etablering<br />

på arbetsmarknaden, läkemedelsanvändning<br />

och hur olika<br />

faktorer för god vård ser ut för<br />

dessa patientgrupper.<br />

Samtidigt innebär uppdra<strong>ge</strong>t<br />

att Socialstyrelsen ska utveckla<br />

datorkällorna som finns inom<br />

psykiatrins område, bland annat<br />

när <strong>det</strong> gäller inrapporterin<strong>ge</strong>n<br />

till och användan<strong>det</strong> av<br />

kvalitetsregister.<br />

Många placeringar avbryts i förtid<br />

f<strong>åt</strong>t varningssignaler, som att<br />

barnet sagt sig inte trivas i familjehemmet,<br />

eller att familjehemmet<br />

uttryckt sig negativt<br />

om barnet, slutade 60 procent<br />

av placeringarna med sammanbrott.<br />

– Det visar att socialtjänsten<br />

måste ta varningssignalerna på<br />

allvar och snabbt vidta <strong>åt</strong>gärder<br />

för att förhindra sammanbrott.<br />

Det sker inte alltid idag.<br />

Vid 28 procent av sammanbrotten<br />

var <strong>det</strong> de långvarigt<br />

placerade barnen själva som tog<br />

initiativ till att avbryta. Bland<br />

de yngre barnen låg istället de<br />

biologiska föräldrarna bakom<br />

38 procent av sammanbrotten.<br />

För yngre placerade barn<br />

innebar tät kontakt med den<br />

biologiska mamman en ökad<br />

risk för att placerin<strong>ge</strong>n skulle<br />

avbrytas i förtid, liksom om familjehemmet<br />

hade biologiska<br />

barn i samma ålder.<br />

– Socialtjänsten behöver bli<br />

bättre på att erbjuda hjälp och<br />

stöd när <strong>det</strong> uppstår konflikter<br />

mellan de biologiska föräldrarna<br />

och familjehemmet, sä<strong>ge</strong>r<br />

Marie Berlin.<br />

Rapporten:<br />

www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-11-28

Vårt framgångsrecept<br />

Evidensbaserade behandlings -<br />

metoder i familjelik miljö<br />

pojkar och flickor 10-14 år<br />

Återkommande utbildningar<br />

ART-tränarutbildning/<br />

KBT-metoder vid beteendestörningar<br />

www.vilhelmsro.se<br />

ETT KOSTNADSEFFEKTIVT KBT ALTERNATIV TILL<br />

INSTITUTIONSVÅRD FÖR BARN,UNGDOMAR OCH<br />

VUXNA MED BETEENDEPROBLEMATIK<br />

• Förstärkta familjehem<br />

• Kompletta psykiatriska utredningar<br />

• Motiverande förhållningssätt<br />

• KBT terapi<br />

• Beteen<strong>det</strong>erapi<br />

• Återfallsprevention och drogkontroll<br />

• ART och Familje-ART<br />

• Erfarna konsulenter som handleder, behandlar<br />

och samordnar<br />

• Jour dygnet runt<br />

• Hög servicenivå<br />

Välkommen med förfrågningar<br />

och ansökningar!<br />

Verksamhetschef:<br />

Marie Alexisson<br />

tel: 070- 508 22 98<br />

mail: alexisson@rewith.se<br />

Adress: Box 6012, 700 06 Örebro<br />

Fax: 019-10 16 70<br />

Mail: wideving@rewith.se<br />

Org.nr: 556709-8487<br />

www.rewith.se<br />

Söker Ni ett system som är<br />

användarvänligt, flexibelt och som<br />

har fokus på kvalitetssäkring?<br />

Safe Care Svenska AB är<br />

den största leverantören av<br />

dokumentationssystem till privata<br />

vårdgivare i Sveri<strong>ge</strong> och har en<br />

god förankring i den kommunala<br />

sektorn.<br />

Safe-Doc används dagli<strong>ge</strong>n<br />

av behandlingshem, frisk-<br />

och sjukvård, äldre- och<br />

handikappomsorg samt IFO.<br />

30 000 användare har redan gjort<br />

sitt val.<br />

- Välkommen du också!<br />

Ring oss för en visning över<br />

Internet eller hos er.<br />

Safe Care Svenska AB<br />

0431-445890<br />

www.safecare.se

28<br />

Kortnyheter<br />

Koppling mellan utbildning<br />

och medicin<br />

En kartläggning som SvD har<br />

gjort visar att mängden antidepressiv<br />

medicin, ADHD-läkemedel<br />

och sömnmedel som<br />

skrivs ut till barn i Stockholms<br />

län, kan kopplas till föräldrarnas<br />

utbildning. Källa: SvD<br />

Tufft för behandlingshemsbranschen<br />

Arbetsförmedlin<strong>ge</strong>n och flera<br />

HVB på Gotland be<strong>rätta</strong>r för<br />

Gotlands Allehanda att branschen<br />

är sviktande och att man<br />

har färre placeringar än tidigare.<br />

Hassela Gotland säljer en<br />

stor fastighet som en del i en<br />

planerad minskning av verksamheten<br />

som påbörjades<br />

för några år sedan för att svara<br />

upp mot efterfrågan.<br />

Källa: Gotlands Allehanda<br />

Attendo har köpt Älvgården<br />

i Skutskär<br />

Attendo individ och familj tar<br />

över HVB Älvgården som vårdar<br />

flickor mellan 13-21 år<br />

som har neuropsykiatriska<br />

funktionsnedsättningar och<br />

psykosocial problematik.<br />

Källa: Arbetarbla<strong>det</strong><br />

Nya ägare till Solgläntan<br />

i Kramfors<br />

Grundaren Berndt ”Knag<strong>ge</strong>n”<br />

Berglund har överl<strong>åt</strong>it Solgläntan<br />

till mångåriga medarbetarna<br />

Jenny Edman och Patrik<br />

Karlsson, samt Staffan af Jochnick.<br />

Solgläntan är <strong>det</strong> näst<br />

äldsta behandlingshemmet i<br />

Kramfors och är framsprun<strong>ge</strong>t<br />

ur verksamheten på Korpber<strong>ge</strong>t.<br />

Källa: Allehanda.se<br />

Samtal till jour­<br />

havande präst ökar<br />

Ny statistik visar att samtalen<br />

till jourhavande präst ökar.<br />

De vanligaste samtalsämnena<br />

är psykisk ohälsa, relationer<br />

och ensamhet, men även<br />

frågor och tro och liv förekommer.<br />

Jourhavande präst räknar<br />

med att antalet samtal vid årsskiftet<br />

uppgår till 68 000, en<br />

ökning med cirka fyra procent<br />

jämfört med förra året. Mellan<br />

2008-2011 var öknin<strong>ge</strong>n totalt<br />

över 30 procent. Trots ökat<br />

antal samtal lig<strong>ge</strong>r svarsfrekvensen<br />

kvar på 9 av 10 samtal.<br />

Snittväntetiden är drygt fem<br />

minuter.<br />

www.ssil.se<br />

Olika aktörer inom valfärden är okej<br />

Svenskar är övervägande positiva<br />

till att ideella eller kommersiella<br />

aktörer erbjuder<br />

välfärdstjänster. Det visar en attitydundersökning<br />

som <strong>ge</strong>nomförts<br />

av Centrum för forskning<br />

om religion och samhälle vid<br />

Uppsala universitet på uppdrag<br />

av Svenska kyrkan.<br />

Forskarna har undersökt<br />

svenska befolknin<strong>ge</strong>ns inställning<br />

till olika aktörer inom<br />

välfärdsområ<strong>det</strong>. Arbetet är en<br />

del av en pågående utredning<br />

inom kyrkan, om framtida enga<strong>ge</strong>mang<br />

inom områ<strong>det</strong>.<br />

Måste kämpa för moderskapet<br />

Det finns ett behov av att öka<br />

kunskapen om och förbättra<br />

graviditets- och förlossningsvård<br />

för kvinnor med utvecklingsstörning<br />

och deras<br />

nyfödda barn. Det visar Berit<br />

Höglund i en ny avhandling<br />

från Uppsala universitet. I sina<br />

studier har hon funnit att kvinnor<br />

med utvecklingsstörning<br />

och deras barn bland annat har<br />

mer medicinska komplikationer<br />

och därför bör betraktas<br />

som en riskgrupp.<br />

Berit Höglund, doktorand vid<br />

institutionen för kvinnors och<br />

barns hälsa, har i sin avhandling<br />

undersökt graviditet och<br />

barnafödande bland kvinnor<br />

med utvecklingsstörning samt<br />

barnmorskors arbete med kunskap<br />

om och attityder till dessa<br />

kvinnor.<br />

– Det finns otillräcklig forskning<br />

om graviditet och barnafödande<br />

bland kvinnor med<br />

utvecklingsstörning.<br />

Berit Höglund har under sin<br />

forskarutbildning besökt forskargrupper<br />

i Australien och på<br />

Island för att få del av erfarenheter<br />

från dessa länder.<br />

Tillgån<strong>ge</strong>n till data från nationella<br />

register möjliggjorde de<br />

två delstudierna som visade att<br />

kvinnor med utvecklingsstörning<br />

rökte mer under gravi-<br />

Studien omfattar enkätsvar<br />

från 3 111 svenskar mellan<br />

18-80 år och <strong>ge</strong>nomfördes i<br />

oktober 2012. Resultaten presenteras<br />

i rapporten ”Svenska<br />

kyrkan och välfärden – en studie<br />

av attityder”.<br />

Totalt anser 48 procent att<br />

andra aktörer skall få utföra<br />

välfärdstjänster, medan endast<br />

33 procent är emot. Högutbildade<br />

är mer positiva än lågutbildade<br />

och nivåerna är i stort<br />

desamma för alla aktörer.<br />

Siffrorna är i stort sett desamma<br />

för Svenska kyrkan som för<br />

diteten, oftare födde för tidigt<br />

och med kejsarsnitt, i mindre<br />

utsträckning fick lustgas som<br />

smärtlindring och oftare blev<br />

utskrivna till annan plats än<br />

hemmet. Deras barn var oftare<br />

lågviktiga vid födseln och <strong>det</strong> var<br />

mer än fyra gån<strong>ge</strong>r så stor risk att<br />

barnet dog i anslutning till födseln<br />

jämfört med barn till kvinnor<br />

utan utvecklingsstörning.<br />

– De här resultaten går inte<br />

att ignorera. Vi måste se till att<br />

dessa kvinnor identifieras tidigt<br />

under graviditeten och att de<br />

får en bättre och mer individanpassad<br />

vård.<br />

Under arbetet intervjuades tio<br />

kvinnor med utvecklingsstörning<br />

om sina upplevelser av<br />

graviditet och barnafödande.<br />

Det framkom tydligt att dessa<br />

kvinnor får kämpa för att<br />

etablera ett moderskap. De<br />

inser att deras diagnos är ett<br />

hinder och avslöjade den inte<br />

alltid för barnmorskan, om de<br />

inte ansåg att <strong>det</strong> skulle gynna<br />

dem och deras barn. Oro för<br />

att barnet skulle omhändertas<br />

löpte som en röd tråd <strong>ge</strong>nom<br />

alla intervjuer.<br />

Slutli<strong>ge</strong>n undersökte Berit<br />

Höglund barnmorskors kunskap<br />

om, attityder till och erfarenhet<br />

av graviditet och barnafödande<br />

bland kvinnor med<br />

alternativa aktörer <strong>ge</strong>nerellt;<br />

45 procent för och 33 procent<br />

emot. Men inställnin<strong>ge</strong>n varierar<br />

beroende på tjänst.<br />

Det finns ett starkt stöd för<br />

verksamhet som riktar sig<br />

till vuxna utanför ett aktivt<br />

yrkesliv, dvs hemlösa, arbetslösa,<br />

sjukskrivna, äldre och sjuka<br />

i livets slutskede. Däremot värnar<br />

man starkt om att skolor<br />

ska vara fria från all form av<br />

religiös påverkan.<br />

Totalt är 25 procent är positiva<br />

till alla former av alternativ<br />

välfärdsverksamhet.<br />

utvecklingsstörning. Många<br />

barnmorskor hade erfarenhet<br />

av att vårda dessa kvinnor,<br />

men de kände sig osäkra på hur<br />

vård och stöd skulle utformas.<br />

Få hade f<strong>åt</strong>t någon utbildning<br />

eller stöd i <strong>det</strong>ta arbete.<br />

Baserat på resultaten har Berit<br />

Höglund utformat ett lättläst<br />

och interaktivt arbetsmaterial<br />

som barnmorskor redan har<br />

börjat använda i sina möten<br />

med kvinnor med utvecklingsstörning.<br />

Idén kom från<br />

Australien, men materialet har<br />

anpassats till svenska förhållanden.<br />

Avhandlin<strong>ge</strong>n: Pregnancy,<br />

Childbirth and Midwifery<br />

Care among Women with Intellectual<br />

Disability in Sweden:<br />

Epidemiological and Descriptive<br />

Studies.

Mångsbo HVB<br />

• Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet<br />

• och/eller psykosociala problem.<br />

• Behandling enligt 12- stegsmodellen, KBT, anhörigstöd<br />

• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid<br />

• Eftervård med utsluss, lä<strong>ge</strong>nheter och stöd i öppenvård<br />

Det finns en lösning!<br />

Mångsbo HVB, Box 211, 740 46 Östervåla<br />

Tel: 0292-714 00, Fax: 0292-713 00<br />

info@mangsbohvb.se, www.mangsbohvb.se<br />

"Jag tror inte vi hade kunnat<br />

hitta något bättre <strong>åt</strong> klienten"<br />

Kommentar från SIL Kvalitetsindex<br />

Vi bryr oss mera<br />

SIL<br />

Kvalitetsindex<br />

8,8<br />

Hemsida: www.valbo.nu<br />

Telefon nr: 011-664 44<br />

E-post: info@valbo.nu<br />

VoB arbetar med skydd<br />

och stöd, utredningar<br />

och behandling för barn,<br />

ungdomar och familjer.<br />

www.vob.se<br />

Caremore är ett vårdföretag som erbjuder utredning<br />

och behandling för individer med neuropsykiatriska<br />

funktionsnedsättningar, psykosocial- och psykiatrisk<br />

problematik. Syftet med verksamheten är att i största möjliga<br />

utsträckning höja individens funktionsnivå och livskvalitet.<br />

Våra arbetsmetoder baseras uteslutande på beprövad<br />

erfarenhet och modern forskning. Vår styrka är att vi alltid<br />

sätter individen i fokus och utformar verksamheten<br />

utifrån varje individs unika behov och förutsättningar.<br />

Hos oss finns inga standardlösningar – varje individ<br />

skall få <strong>det</strong> som just han eller hon behöver!<br />

Casator Care erbjuder trygg och säker omvårdnad,<br />

behandling, rehabilitering, särskilt boende och<br />

utredning inom målgruppen mammor med barn<br />

och människor med behov av psykiatrisk vård.<br />

Ledorden i vår verksamhet är<br />

trygghet, kvalitet och integritet.<br />

Välkommen till Casator Care!<br />

Villa Lindö Villa Lindö Sörgården<br />

Behandlingshem Utredning & tjänster Behandlingshem<br />

Behandlingshemmet vänder Vi utför utredningsuppdrag Vården <strong>ge</strong>s i första hand till<br />

sig till mammor med barn och tar emot akutplacerigar. människor som är i behov av<br />

(0 till 12 år och medföljande Målgruppen är förälder med psykiatrisk vård enligt SOL till<br />

syskon upp till 15 år) samt barn, familjer med barn och medicinskt färdigbehandlade<br />

gravida kvinnor med gravida kvinnor.<br />

med psykiska funktionshinder.<br />

psykiatrisk problematik, Verksamheten är förlagd i Vi har både HVB och särskilt<br />

psykosocial problematik centrala Kalmar. Plats finns boende.<br />

och/eller missbruksproblematik. för upp till 8 personer (barn<br />

0-13 år och medföljande<br />

syskon upp till 16 år).<br />

Kontakt:<br />

Anna Karlsson<br />

Tel: 0768-77 52 62<br />

anna@casatorcare.se<br />

Vi har ramavtal med Göteborgs<br />

regionens medlemskommuner,<br />

Skåne, Halland och Kronoberg.<br />

Tel: 031-29 64 00<br />

www.caremore.se<br />

E-post: info@caremore.se<br />

Kontakt:<br />

Anna Karlsson<br />

Tel: 0768-77 52 62<br />

anna@casatorcare.se<br />

Kontakt:<br />

Cecilia Friberg<br />

Tel: 0701-72 67 64<br />

cecilia@casatorcare.se<br />

Casator Care | Norra Vä<strong>ge</strong>n 35 | 392 34 Kalmar | www.casatorcare.se

30<br />

Kortnyheter<br />

Psykiatriker döms<br />

efter patients brott<br />

En fransk psykiatriker, vars patient<br />

mördade en 80-åring, har<br />

dömts till ett års fän<strong>ge</strong>lse och<br />

8 500 euro i böter. Det är <strong>det</strong><br />

första fallet i Frankrike där en<br />

psykiatriker har blivit straffad i<br />

ett sådant fall. Enligt rätten har<br />

psykiatrikern beg<strong>åt</strong>t ett allvarligt<br />

misstag när hon missade<br />

att patienten var en fara för allmänheten.<br />

56 lex Sarah­fall<br />

om assistans<br />

Socialstyrelsen har sedan lex<br />

Sarah började gälla personlig<br />

assistans för ett år sedan, hanterat<br />

56 allvarliga missförhållanden.<br />

I ett av fallen har myndigheten<br />

g<strong>åt</strong>t vidare och inte<br />

nöjt sig med vårdanordnarens<br />

e<strong>ge</strong>n utredning. Källa: SvD<br />

Vård för Katmissbrukare<br />

i Stockholm<br />

Beroendecentrum i Stockholm<br />

har öppnat lan<strong>det</strong>s första<br />

mottagning för personer som<br />

missbrukar narkotikan Kat. Traditionen<br />

att tugga växten Kat<br />

har kommit med folkgrupper<br />

från Afrikas horn och Arabiska<br />

halvön.<br />

Solhagagruppen har<br />

köpt Jag Kan skolan<br />

Förvärvet av Jag Kan skolan<br />

är en viktig komponent till att<br />

uppfylla Solhagagruppens vision<br />

att erbjuda ett komplett<br />

och förstklassigt utbud av tjänster<br />

i varje region.<br />

Nya vägledningar<br />

Socialstyrelsen har publicerat<br />

två nya vägledningsskrifter för<br />

vård av psykisk sjukdom: en introduktion<br />

till Shared decision<br />

making och en vägledning för<br />

arbetslivsinriktad rehabilitering<br />

enligt IPS-modellen.<br />

Carema Care lämnar<br />

uppdrag i Skåne<br />

Carema Care upphör med<br />

sin hemtjänstverksamhet i Eslöv,<br />

Lund och Vellin<strong>ge</strong> kommuner<br />

från början av mars 2013.<br />

Företa<strong>ge</strong>t upp<strong>ge</strong>r att orsaken<br />

till nedläggnin<strong>ge</strong>n är kommunernas<br />

låga ersättningsnivåer.<br />

Beslutet berör drygt 200 hemtjänstkunder<br />

och ett 40-tal tillsvidareanställda.<br />

www.ssil.se<br />

Lex Sarah förbättrar inte omsor<strong>ge</strong>n<br />

Brukarnas klagomål och lex<br />

Sarah-rapporter har liten betydelse<br />

för äldre som har hemtjänst<br />

och bor på äldreboende.<br />

Förbättringar för äldre till följd<br />

av klagomål och lex Sarah-rapporter<br />

är svåra att upptäcka.<br />

Det visar en avhandling från<br />

Göteborgs universitet.<br />

Genom klagomål ska de äldre<br />

kunna påverka och förbättra<br />

omsor<strong>ge</strong>n. Syftet med lex Sarah<br />

är att skydda den enskilde<br />

från missförhållanden samt att<br />

<strong>ge</strong> insatser av god kvalitet. Men<br />

i In<strong>ge</strong>r Kjellbergs avhandling<br />

framkommer att in<strong>ge</strong>n av dessa<br />

kanaler erbjuder någon p<strong>åt</strong>aglig<br />

påverkansmöjlighet för brukarna<br />

och dess företrädare.<br />

– Klagomål bortförklaras eller<br />

negli<strong>ge</strong>ras. Och bara i två ärenden<br />

framgick att <strong>åt</strong>gärder vidtagits<br />

i samband med lex Sarahrapportering<br />

för att förbättra<br />

de drabbade omsorgstagarnas<br />

situation, sä<strong>ge</strong>r In<strong>ge</strong>r Kjellberg.<br />

Avhandlin<strong>ge</strong>n byg<strong>ge</strong>r på<br />

muntliga redogörelser från<br />

klagande brukare och deras<br />

anhöriga, och från undersköterskor<br />

som rapporterat om<br />

missförhållanden. Dessutom<br />

har In<strong>ge</strong>r Kjellberg g<strong>åt</strong>t i<strong>ge</strong>-<br />

Totalt 41 procent av samtliga<br />

<strong>åt</strong>erfaller i brott inom tre år.<br />

I re<strong>ge</strong>l sker <strong>åt</strong>erfallen förhållandevis<br />

snabbt - i de flesta fall<br />

redan inom ett år.<br />

Det visar en ny rapport från<br />

Brå som beskriver <strong>åt</strong>erfallsbrottslighetens<br />

struktur.<br />

– Återfallsförbrytare står för<br />

en stor andel av de brott som<br />

begås i samhället. Det är därför<br />

viktigt att vi får fram ett bra<br />

underlag på hur många som<br />

<strong>åt</strong>erfaller och inte minst vilka<br />

förhållanden som är kopplade<br />

till risken för upprepad brottslighet,<br />

sä<strong>ge</strong>r Jonas Ring, utredare<br />

på Brå, och författare till<br />

rapporten Återfall i brott.<br />

nom dokumenterade klagomål<br />

och lex Sarah-rapporter från<br />

olika stadsdelar i Göteborg och<br />

Stockholm. Även enhetschefer<br />

och tjänstemän har intervjuats.<br />

– Hälften av alla lex Sarahrapporterna<br />

jag gick i<strong>ge</strong>nom<br />

initierades av brukarnas eller<br />

anhörigas klagomål, men omsorgstagarna<br />

lämnades utanför<br />

såväl utredning som <strong>åt</strong>gärder.<br />

Missförhållanden bedömdes<br />

sällan i relation till de konsekvenser<br />

aktiva handlingar och<br />

försummelser haft för omsorgstagarnas<br />

hälsa och välbefinnande.<br />

Istället bedömdes de i relation<br />

till om brister uppträdde<br />

systematiskt, om upps<strong>åt</strong> funnits<br />

och om <strong>det</strong>ta kunde bevisas, sä<strong>ge</strong>r<br />

In<strong>ge</strong>r Kjellberg.<br />

Studien visar även att kraven<br />

på dokumentation stjäl såväl<br />

tid som ekonomiska resurser<br />

från omsorgsarbetet. Åtgärder<br />

riktas i första hand mot<br />

<strong>ge</strong>nomgång av redan befintliga<br />

rutiner och mer dokumentationsutbildning.<br />

Dessutom<br />

an vänds ofta personalens dokumentation<br />

som bevis för<br />

vad som verkli<strong>ge</strong>n utförts. Vad<br />

personalen skriver påverkas av<br />

en rad olika omständigheter –<br />

De flesta <strong>åt</strong>erfall sker inom ett år<br />

Hur vanligt är <strong>det</strong> att lagförda<br />

personer <strong>åt</strong>erfaller i brott? Hur<br />

ser skillnaderna ut vad gäller<br />

andelen som <strong>åt</strong>erfaller i förhållande<br />

till exempelvis kön,<br />

ålder, tidigare brottslighet, social<br />

bakgrund och socioekonomiska<br />

förhållanden? Finns <strong>det</strong><br />

vissa faktorer som tycks vara<br />

mer betydelsefulla än andra<br />

när <strong>det</strong> gäller deras inverkan<br />

på risken för <strong>åt</strong>erfall? Mycket<br />

talar för att brottsaktiva individer<br />

som gång på gång begår<br />

brott sammanta<strong>ge</strong>t står för en<br />

relativt stor andel av den totala<br />

brottsligheten i samhället.<br />

— Återfall i brott har tydliga<br />

samband med social och eko-<br />

inte minst av att de vet att deras<br />

dokumentation kan komma att<br />

kontrolleras.<br />

– Jag menar inte att man ska<br />

sluta dokumentera, men <strong>det</strong><br />

viktigaste måste ju vara <strong>det</strong> personalen<br />

gör – inte <strong>det</strong> de skriver.<br />

Möjligheterna att <strong>ge</strong> en god omsorg<br />

lig<strong>ge</strong>r inte i om personalen<br />

erbjuds dokumentationsutbildning,<br />

utan i om de har rätt utbildning<br />

för <strong>det</strong> praktiska omsorgsarbetet.<br />

Dokumentation<br />

är viktigt för de som granskar<br />

och blir granskade, men vad <strong>det</strong><br />

<strong>ge</strong>r omsorgstagarna är osäkert.<br />

nomisk bakgrund. Högre utbildning,<br />

betyg och inkomst är<br />

exempel på faktorer som ofta<br />

medför minskad risk för <strong>åt</strong>erfall,<br />

sä<strong>ge</strong>r Jonas Ring.<br />

Den studerade gruppen består<br />

av omkring 69 700 personer<br />

som frigivits från fän<strong>ge</strong>lse,<br />

skrivits ut från sluten ungdomsvård,<br />

intensivövervakats eller<br />

lagförts med annan typ av påföljd<br />

år 2003. Dessa personer<br />

följdes upp under tre år för att<br />

se om och i så fall när de lagfördes<br />

för några nya brott.<br />

Majoriteten av <strong>åt</strong>erfallsbrotten<br />

begås av en starkt brottsaktiv<br />

grupp som utgör en liten<br />

andel av samtliga personer

Lenagården<br />

Drevviken<br />

Kumlaviken<br />

Lotsen<br />

Grännäs Strand<br />

Anneberg<br />

Nattsländan<br />

“Lyssna på mig!<br />

Jag sä<strong>ge</strong>r vad jag menar<br />

även om jag inte menar<br />

vad jag sä<strong>ge</strong>r!”<br />

Fargär<strong>det</strong><br />

Navigatorn<br />

Berglunda<br />

Furuviken<br />

Plats för anknytning.<br />

Anknytning är livsviktigt, i synnerhet för unga människor. I vår behandling är deras<br />

tillit och tro på den egna förmågan att klara livet helt avgörande. Därför arbetar vi<br />

mycket nära våra ungdomar i den vardag de snart ska vara en del av. Hos oss bor man<br />

själv, men aldrig ensam, man går i skolan eller jobbar, men aldrig vind för våg och man<br />

samtalar, men aldrig i förhörsform. Det handlar om att skapa tillit och e<strong>ge</strong>nvärde<br />

i alla led. Vi på Cean vill vara en god och samordnande kraft som hjälper ungdomar<br />

och stjälper byråkratiska hinder. Och <strong>det</strong> är aldrig för sent, hur dyster bilden än är.<br />

Kungsän<strong>ge</strong>n i Nora AB<br />

Gruppbostäder i naturskön miljö<br />

Kungsän<strong>ge</strong>n har sju gruppbostäder.<br />

Fyra lig<strong>ge</strong>r i Nora<br />

kommun, en i Bångbro nära<br />

Kopparberg, en i Fa<strong>ge</strong>rsta<br />

Kommun samt en i Rörbäcksnäs<br />

utanför Sälen.<br />

Under våren öppnar även Porla gruppbostad<br />

som lig<strong>ge</strong>r i Laxå kommun.<br />

Vi bedriver verksamhet inom områ<strong>det</strong> bostad med<br />

särskild service enligt LSS § 9:9 och daglig verksamhet<br />

enligt LSS § 9:10. Gemensamt för många av våra<br />

brukare är att <strong>det</strong> kommunala boen<strong>det</strong> inte har fun<strong>ge</strong>rat.<br />

Vår målgrupp är vuxna personer (från 18 år och upp<strong>åt</strong>)<br />

som tillhör personkrets 1, ofta med tilläggsproblematik. Vi<br />

har ca. 70 anställda födelade på de sju gruppbostäderna.<br />

Vi erbjuder också hyresavtal med assistanslösningar.<br />

För mer info kontakta Ro<strong>ge</strong>r Hjul 073-024 86 31 eller<br />

Maléne Smedberg 070-665 56 71.<br />

www.kungsan<strong>ge</strong>nsgruppboende.se<br />

www.cean.se<br />

RECOMMENDED

32<br />

Kortnyheter<br />

Inflö<strong>det</strong> av Spice ökar<br />

Flera polisdistrikt har under<br />

senare tid varnat för en kraftig<br />

ökning av dro<strong>ge</strong>n Spice. Dro<strong>ge</strong>n<br />

är en syntetisk cannabis<br />

som kan bestå av allt från örter<br />

till pulver. Enligt Tullverket ökar<br />

inflö<strong>det</strong> i lan<strong>det</strong> hela tiden. Förra<br />

året infördes den så kallade<br />

förstörandela<strong>ge</strong>n, vilket innebär<br />

att Tullen får beslagta dro<strong>ge</strong>r<br />

som ännu inte blivit narkotikaklassade.<br />

Sedan dess har<br />

man beslagtagit substanser<br />

motsvarande miljontals doser<br />

syntetiska dro<strong>ge</strong>r. Källa: SR.se<br />

Nationell funktion<br />

för dövblindhet<br />

Mo Gårds dotterbolag Nationellt<br />

kunskapscenter för dövblindfrågor<br />

har vunnit upphandlin<strong>ge</strong>n<br />

av den nationella<br />

funktionen för dövblindhet<br />

som utlysts av Socialstyrelsen.<br />

Avtalet avser två år med möjlighet<br />

till förlängning i ytterligare<br />

två år.<br />

Upplands Väsby<br />

skärper gransknin<strong>ge</strong>n<br />

Förra våren utsattes två barn<br />

för sexuella övergrepp i ett<br />

jourhem i Upplands Väsby.<br />

Den externa utredning som<br />

kommunen lät göra visade att<br />

rutiner inte hade brustit. Nu ska<br />

socialsekreterarna prata mer<br />

med barnen, både under tiden<br />

de bor på jour- eller familjehem<br />

och efter<strong>åt</strong>. Kommunen<br />

ska också skärpa djupintervjuerna<br />

med potentiella fosterföräldrar.<br />

Polisrutiner mot kvinnovåld<br />

underkänns<br />

Grönt ljus för sitt arbete med<br />

våld mot kvinnor i nära relationer.<br />

Det visar stiftelsen Tryggare<br />

Sveri<strong>ge</strong> i en kartläggning där<br />

de bedömt rutiner och handläggning.<br />

Läkemedlet subutex<br />

stoppas i Sveri<strong>ge</strong><br />

I samråd med svenska myndigheter<br />

har läkemedelsföreta<strong>ge</strong>t<br />

Reckitt Benckiser beslutat<br />

att sluta distribuera <strong>det</strong> här,<br />

rapporterar SVT. En bidragande<br />

orsak är de rapporter om<br />

missbruk av preparatet som<br />

kommit fram allt mer den senaste<br />

tiden.<br />

Källa: TT<br />

www.ssil.se<br />

Ökad risk för självmord<br />

Risken för att tonåringar själva<br />

ska försöka begå självmord<br />

ökar efter att en förälder blivit<br />

psykiskt sjuk eller försökt<br />

begå självmord. Särskilt hög är<br />

Erbjuds rätt insatser?<br />

Erbjuder vi rätt insatser till föräldrar<br />

och barn som är aktuella<br />

i både vårdnadsutredningar<br />

och barnavårdsutredningar?<br />

Den frågan ställer sig Annika<br />

Rejmer, universitetslektor<br />

vid rättssociologiska enheten,<br />

Lunds universitet efter att ha<br />

påbörjat utvärderin<strong>ge</strong>n av sex<br />

kommuners arbete.<br />

Vilka är dina slutsatser hittills<br />

av projektet?<br />

– Ett övergripande resultat så<br />

här långt är att barnavårdsutredningarna<br />

och vårdnadsutredningarna<br />

skiljer sig <strong>åt</strong>. BBIC<br />

har bidragit till en större enhetlighet<br />

och en kvalitetssäkring<br />

av barnavårdsutredningarna.<br />

Samtidigt finns <strong>det</strong> en ganska<br />

stor frihet för utredarna.<br />

För utredningar som görs när<br />

föräldrar tvistar om vårdnaden<br />

finns in<strong>ge</strong>n mall. Det fun<strong>ge</strong>rar<br />

lite som en trål, man samlar in<br />

all information man kan komma<br />

över och variationerna är<br />

stora. En utredning som skickas<br />

till domstolen kan vara mellan<br />

fem och 32 sidor lång. Kommunernas<br />

arbetssätt avgör om<br />

utredningstexten blir kort eller<br />

lång.<br />

Man måste fundera över om<br />

en checklista eller mall skulle<br />

underlätta för domarna att<br />

förstå vad som är viktigt i utrednin<strong>ge</strong>n.<br />

Vissa vårdnadsutredningar<br />

avslutas med ett långt resonemang<br />

men utredaren sätter<br />

inte ner foten. Då är <strong>det</strong> ändå<br />

familjerätten som är sakkunniga.<br />

Domstolarna vet inte mer<br />

om barn än andra. De är specialister<br />

på att tolka la<strong>ge</strong>n.<br />

Hur stod sig tesen som fanns<br />

om att de här processerna är<br />

risken de första två åren efter<br />

förälderns insjuknande/självmordsförsök.<br />

Det visar en studie<br />

från Karolinska Institutet<br />

och Köpenhamns universitet<br />

parallella?<br />

– De fall vi undersökt har varit<br />

aktuella för både en barnavårdnadsutredning<br />

och en vårdnadsutredning.<br />

Resultatet visar att<br />

utredningarna vanligtvis inte är<br />

parallella utan görs efter varandra.<br />

Om de pågår samtidigt pausas<br />

oftast den ena. Det ser olika<br />

ut i olika kommuner, men varje<br />

kommun har ett mönster.<br />

En vanlig uppfattning om<br />

föräldrarna är att ”nu håller<br />

de bara på och anmäler varandra”.<br />

Jag har arbetat med <strong>det</strong><br />

här områ<strong>det</strong> i 18 år och jag kan<br />

säga att <strong>det</strong> inte är så. Det finns<br />

en komplexitet kring de här<br />

ärendena som vi inte sett tidigare.<br />

Frågan vi bör ställa oss är:<br />

Erbjuder vi rätt insatser?<br />

I princip i samtliga ärenden<br />

som jag granskat har antin<strong>ge</strong>n<br />

ett barn, eller en förälder, eller<br />

båda föräldrarna, eller ett barn<br />

och en förälder en diagnos. Det<br />

kan vara psykisk ohälsa, missbruk,<br />

olika typer av funktionsnedsättningar<br />

eller kroniska<br />

sjukdomar.<br />

Vad borde socialtjänsten<br />

göra?<br />

– En diagnos innebär en extra<br />

belastning. Hur rustade är<br />

föräldrarna att bära den belastnin<strong>ge</strong>n?<br />

Det här handlar om en<br />

annan grupp än dem vi tänker<br />

på i vanliga fall när vi tänker<br />

vårdnadstvister.<br />

Riskbedömningar för barnet<br />

finns sällan med i vårdnadsutrednin<strong>ge</strong>n<br />

om <strong>det</strong> inte finns<br />

misstanke om våld eller övergrepp.<br />

Finns den med, är den<br />

ofta invävd i texten. För barnet<br />

kan <strong>det</strong> vara lika viktigt med en<br />

riskbedömning när föräldrarna<br />

lider av ohälsa eller missbruk<br />

med drygt 15 000 tonåringar<br />

och unga vuxna som försökte<br />

ta sina liv när de var mellan 15<br />

och 31 år gamla ingick i studien<br />

som publicerats i Plos One.<br />

som vid våldsmisstanke.<br />

Varför ser vårdnadsutredningarna<br />

ut så här?<br />

– Det är en gammal tradition,<br />

en slags konstform. Utbildnin<strong>ge</strong>n<br />

på socialhögskolorna i<br />

att skriva utredningar är inte<br />

särskilt omfattande. Det finns<br />

en tröghet i att anpassa sig till<br />

en förändrad verklighet.<br />

Jag har gjort en processkartläggning<br />

över samarbetet mellan<br />

barnavårds- och vårdnadsutredarna.<br />

På vissa håll har<br />

man känt i<strong>ge</strong>n föräldrarna i<br />

väntrummet, men man har inte<br />

samarbetat i de här komplexa<br />

ärendena.<br />

Storstäderna och de minsta<br />

kommunerna har <strong>ge</strong>nerellt sett<br />

minst resurser. Pendlingskommunerna<br />

har mest resurser och<br />

är också de som skriver längst<br />

utredningar.<br />

Vad tycker du om projektet?<br />

– Det är ett jättebra projekt!<br />

Det leder till utveckling av<br />

handläggnin<strong>ge</strong>n. Som forskare<br />

är <strong>det</strong> roligt att få omsätta<br />

teori till praktik. Jag kommer<br />

med mitt skrivbordsperspektiv,<br />

<strong>ge</strong>r input till utredarna och tillsammans<br />

hittar vi en <strong>ge</strong>mensam<br />

syn. Teori och praktik befruktar<br />

varandra.<br />

Vad händer nu?<br />

– Till våren börjar vi om och<br />

jag gör en likadan kartläggning<br />

i<strong>ge</strong>n i samma kommuner.<br />

Jag hoppas att samarbetet ökat<br />

och att <strong>det</strong> blivit en kvalitetshöjning<br />

och ett ännu tydligare<br />

barnperspektiv.<br />

-----------<br />

Texten ovan kommer i sin<br />

helhet från Stiftelsen Allmänna<br />

Barnhusets nyhetsbrev.

Ett gott liv - hela livet<br />

Tillsammans med dig<br />

och de runt omkring dig<br />

skapar vi ...<br />

- Ditt boende<br />

- Din fritid<br />

- Din skola<br />

- Ditt arbete<br />

... utifrån dina styrkor, intressen<br />

och drömmar.<br />

Solhagagruppen erbjuder ett gott liv -<br />

hela livet, för dig med funktionsnedsättning.<br />

www.solhagagruppen.se<br />

- Ditt stöd<br />

- Din utredning<br />

- Din assistans<br />

Vi vet att alla kan lära nytt, utvecklas och må bra<br />

För dig som använder teckenspråk eller alternativa kommunikationsätt är Mo Gårds<br />

verksamheter bara ett samtal bort. Var i lan<strong>det</strong> du än bort ska du veta att vi alltid<br />

gör vårt bästa för att du ska känna dig nöjd med våra tjänster.<br />

Hos oss finner du <strong>ge</strong>menskap, kunskap och möjligheterna till en verklig utveckling <strong>ge</strong>nom hela<br />

livet. Oavsett om du är intresserad av boende inom vår LSS eller HVB-verksamhet, vill läsa på<br />

gymnasiesärskolan eller kanske studera på vår folkhögskola, så är vi övertygande om att <strong>det</strong> är<br />

helheten - allt <strong>det</strong> som ett liv innehåller - som är viktig. Vi eftersträvar alltid att anpassa verksamheten<br />

så att den passar just din behov. Vill du veta mer om oss är du alltid varmt välkommen att kontaka oss,<br />

vem du än är och var du än bor.<br />

info@mogard.se | www.mogard.se | 010-471 66 00

Trygg och säker vård<br />

För barn och unga i familjehem och HVB<br />

Text: Pressmaterial Socialstyrelsen<br />

Socialstyrelsen publicerad i<br />

början av januari en handbok,<br />

en vägledning och en<br />

kartläggning inom ramen för<br />

re<strong>ge</strong>ringsuppdra<strong>ge</strong>t Program<br />

för trygg och säker vård för<br />

barn och unga i familjehem och HVB.<br />

Barn och unga i familjehem och HVB –<br />

Handbok om socialnämndens ansvar och<br />

uppgifter. Handboken ska underlätta tilllämpnin<strong>ge</strong>n<br />

av <strong>det</strong> re<strong>ge</strong>lverk som gäller<br />

vid placeringar utanför <strong>det</strong> egna hemmet.<br />

Innehållet byg<strong>ge</strong>r i huvudsak på gällande<br />

lagstiftning den 1 januari 2013, förarbeten,<br />

rättsfall och JO-uttalanden samt studier av<br />

samhällsvården ur olika perspektiv.<br />

Placerade barns skolgång och hälsa – ett<br />

<strong>ge</strong>mensamt ansvar, i samarbete med Skolverket.<br />

Väglednin<strong>ge</strong>n riktar sig till de berörda<br />

inom socialtjänsten, skolan, hälso- och<br />

sjukvården samt tandvården. Väglednin<strong>ge</strong>n<br />

syftar till att underlätta samverkan mellan<br />

parterna för att tillgodose placerade barns<br />

och ungas behov av skolgång och hälso- och<br />

sjukvård.<br />

Kartläggning av interventioner med syfte<br />

att tillgodose placerade barns och ungas<br />

rätt till utbildning och hälso- och sjukvård.<br />

Kartläggnin<strong>ge</strong>n sammanställer forsknin<strong>ge</strong>n<br />

kring insatser för att förbättra placerade<br />

barns skolprestationer och tillgång till<br />

hälso- och sjukvård. Kartläggnin<strong>ge</strong>n finns<br />

sammanfattad i ett kapitel i Väglednin<strong>ge</strong>n<br />

samt kan laddas ner i sin helhet från Socialstyrelsens<br />

hemsida.<br />

Ändringar i socialtjänstla<strong>ge</strong>n<br />

De ändringar i socialtjänstla<strong>ge</strong>n som trädde<br />

i kraft den 1 januari i år innebär bland annat<br />

att barns och ungas egna uppfattningar får<br />

en starkare ställning i lagstiftnin<strong>ge</strong>n. Barnrättsperspektivet<br />

stärks <strong>ge</strong>nom att barnets<br />

bästa ska vara avgörande vid beslut och<br />

andra <strong>åt</strong>gärder som rör vård- eller behandlingsinsatser<br />

och barnet ska <strong>ge</strong>s möjlighet<br />

att framföra sina åsikter i frågor som rör<br />

honom eller henne.<br />

Socialnämndens ansvar för att bedriva<br />

uppsökande verksamhet och arbeta förebyggande<br />

så att barn får hjälp i ett tidigt<br />

34 www.ssil.se<br />

Från och med första januari ska barnets egna uppfattningar<br />

få större tyngd i besluten. Det är viktigt med samarbete<br />

mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvården.<br />

skede stärks också. Vidare förtydligas skyldigheten<br />

att anmäla till socialtjänsten om<br />

man misstänker att ett barn far illa.<br />

En särskilt utsedd socialsekreterare ska<br />

ansvara för kontakterna med barnet eller<br />

den unga. Socialnämnden ska ingå avtal<br />

direkt med dem som nämnden anlitar som<br />

familjehem. Syftet med avtalet ska vara att<br />

tydligt klargöra vad som är socialtjänstens<br />

respektive familjehemmets ansvar och <strong>åt</strong>aganden<br />

när <strong>det</strong> gäller stöd och skydd till<br />

barnet.<br />

Socialnämnden är också skyldig att tillhandahålla<br />

den utbildning som behövs för<br />

dem som nämnden anlitar för vård av barn<br />

i familjehem eller jourhem.<br />

– En placering utanför <strong>det</strong> egna hemmet är<br />

ett stort ingrepp i <strong>det</strong> enskilda barnets eller<br />

den un<strong>ge</strong>s liv. Det blir också stora konsekvenser<br />

för den övriga familjen. Vården i<br />

familjehem eller HVB ska vara trygg och<br />

säker och tillgodose barnets eller den un<strong>ge</strong>s<br />

specifika behov av stöd och hjälp, sä<strong>ge</strong>r<br />

Marita Minell, utredare på Socialstyrelsen.<br />

Socialsekreterare och socialnämnd<br />

Handboken riktar sig framför allt till socialsekreterare<br />

som arbetar med placeringar<br />

av barn och unga. Den beskriver också socialnämndens<br />

övergripande ansvar och lednin<strong>ge</strong>ns<br />

uppgifter i arbetet med att skapa<br />

förutsättningar för en väl fun<strong>ge</strong>rande verksamhet<br />

som uppfyller la<strong>ge</strong>ns krav.<br />

Nytt från årsskiftet är också att socialnämnden<br />

ska verka för att de placerade<br />

barnen får den hälso- och sjukvård de behöver.<br />

Studier visar att placerade barn är en<br />

högriskgrupp för fysisk och psykisk ohälsa<br />

såväl före, under och efter placerin<strong>ge</strong>n som<br />

långt upp i vuxen ålder. Det är känt sedan<br />

län<strong>ge</strong>, trots <strong>det</strong> får många placerade barn<br />

inte den hjälp de behöver inom hälso- och<br />

sjukvården.<br />

I en svensk journalstudie <strong>ge</strong>nomförd i<br />

Malmö fann man att 15 procent av 121<br />

placerade barn (3–18 år) saknade en eller<br />

flera vaccinationer i <strong>det</strong> allmänna vaccinationsprogrammet<br />

när de nådde skolåldern.<br />

Var femte barn hade inte gjort någon fyraårskontroll<br />

medan endast hälften av barnen<br />

hade f<strong>åt</strong>t en synundersökning vid fyra års<br />

ålder trots att alla barn har rätt till dessa<br />

hälsovårdsundersökningar.<br />

Förutom sjukvård är skolgån<strong>ge</strong>n mycket<br />

viktig och socialnämnden ska fortsatt verka<br />

för att de placerade barnen får lämplig<br />

utbildning. Den samlade forsknin<strong>ge</strong>n på<br />

områ<strong>det</strong> visar att en lyckad skolgång är en<br />

nyckelfaktor för att undvika framtida psykosociala<br />

problem.<br />

Vanligt med låga betyg<br />

Analyser av befolkningsdata visar att <strong>det</strong><br />

är mellan två och tre gån<strong>ge</strong>r så vanligt med<br />

låga betyg hos placerade barn jämfört med<br />

hos barn som inte är placerade. Både svensk<br />

och utländsk forskning visar att placerade<br />

barn ofta underpresterar i skolan trots normal<br />

begåvning. Det finns dessutom starka<br />

samband mellan låga betyg i årskurs nio<br />

och senare självmordsförsök och kriminalitet<br />

både i tonåren och i vuxen ålder, enligt<br />

studierna.<br />

Att <strong>det</strong> går dåligt i skolan för många placerade<br />

barn kan till viss del förklaras av en<br />

instabil uppväxtmiljö med <strong>åt</strong>erkommande<br />

byten av familjehem och skolor, lågt intresse<br />

från socialtjänsten och en oklar ansvarsfördelning<br />

mellan skola och socialtjänst.<br />

En annan viktig faktor bakom att barnen<br />

misslyckas i skolan är låga förväntningar<br />

från omgivnin<strong>ge</strong>n. Sammanfattningsvis<br />

kan sägas att framgång i skolan är en starkt<br />

skyddande faktor för placerade barn när <strong>det</strong><br />

gäller att lyckas i sitt framtida liv.<br />

– Det är viktigt att samverkan mellan<br />

socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården<br />

fun<strong>ge</strong>rar bra. I väglednin<strong>ge</strong>n uppmärksammar<br />

vi bland annat vilka problem<br />

som kan uppstå inför, under och efter en<br />

placering, och hur de går att hantera och<br />

förebygga på olika sätt <strong>ge</strong>nom att olika aktörer<br />

samverkar bättre, sä<strong>ge</strong>r Petra Rinman,<br />

utredare på Socialstyrelsen.<br />

Stort behov av fler utvärderingar<br />

Det finns ett stort behov av fler utvärderingar<br />

av god vetenskaplig kvalitet kring skol-, hälso-<br />

och sjukvårdsinsatser för placerade barn,<br />

enligt Lina Leander, Socialstyrelsen.

Lövstagården<br />

Hvb-hem för vuxna med psykiska funktionshinder<br />

Lövstagården är naturskönt belä<strong>ge</strong>t i Lövstabruk i norduppland, med närhet<br />

till natur och hav. Det är även nära till både Uppsala och Gävle. Lövstagården<br />

består av 8 lä<strong>ge</strong>nheter samt 3 utslussningslä<strong>ge</strong>nheter.<br />

Vår verksamhet inriktar sig till psykiskt funktionshindrade med olika psykiska<br />

svårigheter (även de som är dömda till öppen psykiatrisk tvångsvård enligt<br />

§ 3B och 3A) så som anpassningssvårigheter, av tidigare erfarenhet vet vi<br />

att de boende med dessa problem mår bra av en strukturerad tillvaro som<br />

innehåller någon form av daglig sysselsättning.<br />

En grundläggande pedagogisk uppgift är att <strong>ge</strong> kunskaper i vardagslivets<br />

grunder, så som att sköta hygien, att hantera e<strong>ge</strong>n ekonomi eller att fun<strong>ge</strong>ra<br />

i samhället utan att ta till hot, våld eller missbruk.<br />

Vi har en helhetssyn på våra boende och behandlar var och en utifrån den<br />

enskilda individen. Målet för våra boende är att de ska utvecklas till mer<br />

självständiga individer och att de på sikt ska kunna flytta till ett e<strong>ge</strong>t boende,<br />

eventuellt med fortsatt stöd och hjälp av oss.<br />

Ni är varmt välkomna att ringa eller besöka oss<br />

Tel: 0294-311 03, Fax: 0294-311 51, Mobil: 070-60 58 064,<br />

kontakt@strukturen.se Adress: Gläntan 7, 819 66 Lövstabruk,<br />

www.strukturen.se<br />

NectarSystems_halvsida_utfall_412.pdf 1 2012-04-27 11:20:44<br />

Nu ett ISO-certierat behandlingshem!<br />

Ett kvalitets- och miljömedvetet behandlingshem.<br />

Målgrupp:<br />

Män och kvinnor med psykiska och/eller<br />

sociala handikapp. Även LVM, LPT och LRV.<br />

Startade 1938

Jagad av ån<strong>ge</strong>st<br />

Unga skadar sig <strong>ge</strong>nom sex<br />

Text : Kerstin Karell<br />

Illustration: Christian Johnsson<br />

Självskadebeteende, att på<br />

olika sätt skada sig själv för<br />

att minska svår ån<strong>ge</strong>st eller<br />

reglera känslor, är numera<br />

väl känt. En avmagrad kropp<br />

eller armar sargade av rakblad<br />

syns tydligt och vittnar om att tjejen eller<br />

killen mår mycket dåligt. Däremot är <strong>det</strong><br />

mindre känt att unga skadar sig <strong>ge</strong>nom sex.<br />

Många vill inte ens se eller ta in att barn och<br />

unga vuxna söker sig till destruktivt sex. De<br />

unga söker kontakt med förövare via nätet<br />

eller <strong>ge</strong>nom hallickar, inte i syfte att tjäna<br />

pengar, få husrum eller för att de njuter av<br />

ett visst m<strong>åt</strong>t av våld eller förnedring i samband<br />

med sex - utan för att de har behov<br />

av att känna smärta och förödmjukelse för<br />

att på så sätt dämpa sin svåra ån<strong>ge</strong>st, för<br />

stunden. Sedan gör <strong>det</strong> om samma sak i<strong>ge</strong>n<br />

och i<strong>ge</strong>n och i<strong>ge</strong>n.<br />

Allt fler professionella kommer i kontakt<br />

med dessa tjejer och killar men kunskapen<br />

36 www.ssil.se<br />

De finns och de behöver hjälp, barn som l<strong>åt</strong>er sig utnyttjas<br />

sexuellt i syfte att skada sig själva. Genom att utsätta sig för <strong>det</strong><br />

allra värsta dämpar de sin ån<strong>ge</strong>st, för stunden. Allt fler<br />

professio nella kommer i kontakt med dessa barn, även om <strong>det</strong><br />

är alldeles för få som vågar ställa de nödvändiga frågorna. Problemet<br />

är komplex, både för individen och i samhället, då ytterst<br />

få som utnyttjar dessa barn döms.<br />

är fortfarande liten och för många är beteen<strong>det</strong><br />

svårt att förstå, och jobbigt att ta<br />

till sig. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har<br />

nyli<strong>ge</strong>n <strong>ge</strong>tt ut boken Unga som skadar sig<br />

<strong>ge</strong>nom sex, där de har samlat den kunskap<br />

som finns i ämnet i dag och även den kunskap<br />

som saknas.<br />

Inte sett och först<strong>åt</strong>t förrän nyli<strong>ge</strong>n<br />

Författare är Åsa Lundström Mattsson<br />

och Linda Jonsson. Linda är socionom och<br />

doktorand vid Linköpings universitet där<br />

hon forskar om unga som exponerar sig<br />

sexuellt online och säljer sex online. Åsa är<br />

socionom och har sedan 2007 jobbat med<br />

ämnesområ<strong>det</strong> sexuell exploatering av barn<br />

och ungdomar på Stiftelsen Allmänna Barnhuset,<br />

som tagit initiativ till boken.<br />

– Det är säkerli<strong>ge</strong>n in<strong>ge</strong>t nytt, att unga<br />

skadar sig <strong>ge</strong>nom sex, men vi har inte talat<br />

om <strong>det</strong> så, inte sett och först<strong>åt</strong>t att <strong>det</strong> kan<br />

vara ett självskadebeteende. Vi lär oss nu<br />

mer och mer om ämnet och ser komplexiteten.<br />

Självskadande <strong>ge</strong>nom sex kan ses som<br />

en del av sexuell exploatering; <strong>det</strong> vill säga<br />

att vuxna systematiskt utnyttjar barn och<br />

unga sexuellt på olika sätt. Många unga<br />

som skadar sig <strong>ge</strong>nom sex har varit med om<br />

sexuella övergrepp och andra trauman, de<br />

mår ofta mycket dåligt och behöver hjälp.<br />

Det är upprörande att ytterst få av de som<br />

utnyttjar barnen döms för något brott, sä<strong>ge</strong>r<br />

Åsa.<br />

I januari i programmet Studio 1, Sveri<strong>ge</strong>s<br />

Radio, be<strong>rätta</strong>de polisen Simon Häggström<br />

om en undersökning som gjordes 2012. Den<br />

visade att <strong>det</strong> under en fyraårsperiod upp<strong>rätta</strong>des<br />

542 anmälningar rörande köp av<br />

sexuell handling av yngre. Av dessa blev <strong>det</strong><br />

26 fällande domar och fyra fän<strong>ge</strong>lsedomar.<br />

Maxstraffet är två år. Han kommenterade<br />

undersöknin<strong>ge</strong>n med att <strong>det</strong> är helt absurt<br />

att vuxna får förgripa sig sexuellt på barn<br />

och komma undan med <strong>det</strong>. Han konsta-

terar att utredningarna är komplexa och<br />

svåra men att <strong>det</strong> i grunden handlar om att<br />

domstolarna sätter en väldigt hög ribba och<br />

att samhället kräver väldigt mycket av de<br />

utsatta barnen.<br />

Skylla sig själva<br />

De signaler som Simon Häggström anser<br />

att samhället sänder till barnen är att de får<br />

skylla sig själva och att brottet inte är speciellt<br />

allvarligt. Han konstaterar också att<br />

en <strong>ge</strong>mensam nämnarna för de här barnen<br />

(barn i definitionen upp till 18 år) och unga<br />

vuxna, är att de l<strong>åt</strong>er sig utnyttjas som en<br />

form av självskadebeteende. Någon annan<br />

tydlig orsak kan han inte se, och han har<br />

träffat många utsatta barn. Tillsammans<br />

med en kvinnlig kollega så är de två, så vitt<br />

han vet, de enda poliser i lan<strong>det</strong> som jobbar<br />

med uppsökande verksamhet mot barn och<br />

unga som säljer sex.<br />

För att klargöra vad som e<strong>ge</strong>ntli<strong>ge</strong>n menas<br />

med begreppet att skada sig <strong>ge</strong>nom sex så<br />

har Allmänna Barnhuset valt den definition<br />

som Åsa Landberg, psykolog på Rädda barnen,<br />

använder sig av:<br />

”Att skada sig <strong>ge</strong>nom sex innebär att en<br />

person har ett mönster av att söka sig till sexuella<br />

situationer som innebär e<strong>ge</strong>n psykisk<br />

eller fysisk skada. Beteen<strong>det</strong> orsakar signifikant<br />

lidande eller försämrad funktion i skolan,<br />

arbetet eller på andra viktiga områden.”<br />

(s.52, Unga som skadar sig <strong>ge</strong>nom sex.)<br />

Definitionen exkluderar de unga som<br />

experimenterar med sin sexualitet på ett<br />

lustfyllt sätt. Istället innefattar den de som<br />

söker sig till sexuella situationer som inkluderar<br />

våld och förnedring och där <strong>det</strong>ta är<br />

huvudsyftet med kontakten.<br />

Frågan många ställer sig är varför barnen<br />

utsätter sig för <strong>det</strong>ta sexuella våld?<br />

– Vi vet inte jättemycket om <strong>det</strong> här ämnet<br />

och <strong>det</strong> finns i stort sett in<strong>ge</strong>n forskning,<br />

varken nationellt eller internationellt. Men<br />

<strong>det</strong> vi vet från berättelser och intervjuer med<br />

professionella och ungdomar är att sex kan<br />

användas som ett sätt att skada sig själv,<br />

sä<strong>ge</strong>r Åsa.<br />

Obearbetade händelser i botten<br />

Många av barnen och ungdomarna har tidigare<br />

utsatts för våld eller någon form av<br />

sexuella övergrepp. Det kan vara under den<br />

tidiga barndomen eller en senare våldtäkt<br />

av en äldre person eller jämnåriga. Om händelserna<br />

blir obearbetade kan de <strong>ge</strong> upphov<br />

till svåra och outhärdliga känslor.<br />

– En ung person som utsatts för sexuella<br />

övergrepp kan få svårt med sin sexualitet.<br />

Många tar på sig en stor skuld för vad som<br />

skett och känner sig värdelösa och tycker<br />

att de förtjänar att plågas och straffas. De<br />

uttrycker att <strong>det</strong> känner sig förstörda eller<br />

ruttna inuti. Utmärkande för självskadande<br />

<strong>ge</strong>nom sex är att pengar eller annan ersättning<br />

inte är viktig. Det är inte alla som tar<br />

betalt för handlingarna. Om de får betalt så<br />

använder de kanske inte pengarna och kan<br />

även bränna dem, för att de är ”smutsiga”,<br />

sä<strong>ge</strong>r Åsa.<br />

Carl Göran Svedin, barnpsykiatriker och<br />

professor på enheten för barn- och ungdomspsykiatri<br />

vid Linköpings universitet,<br />

uttalar sig i boken om att orsaken till att<br />

unga skadar sig <strong>ge</strong>nom sex är för att <strong>det</strong><br />

är ett sätt de känner i<strong>ge</strong>n. Det som han ser<br />

som självskadande <strong>ge</strong>nom sex är att barnen<br />

upprepade gån<strong>ge</strong>r utsätter sig för sex som är<br />

så pass våldsamt att <strong>det</strong> <strong>ge</strong>r fysiska skador.<br />

” De uttrycker att de känner<br />

sig förstörda eller ruttna inuti<br />

www.ssil.se<br />

37

Men skadan som barnen har sitter e<strong>ge</strong>ntli<strong>ge</strong>n<br />

inombords.<br />

Att skada sig <strong>ge</strong>nom sex kan även handla<br />

om att bli sedd och bekräftad. Det sä<strong>ge</strong>r<br />

juristen Zanda Kanakaris på 1000 Möjligheter,<br />

i boken. Självskadebeteen<strong>det</strong> kan<br />

förutom att dämpa ån<strong>ge</strong>st även vara ett<br />

sätt att försöka skapa sig kontroll över en i<br />

övrigt turbulent livssituation. Oavsett vad<br />

orsaken är så mår de unga som skadar sig<br />

<strong>ge</strong>nom sex mycket dåligt.<br />

Det finns i dag inga säkra sittror på hur<br />

många unga som skadar sig <strong>ge</strong>nom sex.<br />

Men polisen Simon Häggström konstaterar,<br />

utifrån dem de träffar i Stockholm och<br />

de annonser som finns på internet, att <strong>det</strong><br />

är många och att de finns över hela lan<strong>det</strong>.<br />

Det finns inte mycket forskning som handlar<br />

specifikt om att skada sig med sex utan<br />

forsknin<strong>ge</strong>n är inriktade på självskadebeteende<br />

som helhet, sexuell destruktivitet,<br />

sexuellt beroende, sexuellt risktagande och<br />

uta<strong>ge</strong>rande.<br />

I boken Unga som skadar sig <strong>ge</strong>nom sex,<br />

hänvisar författarna till en <strong>ge</strong>nomsnittlig<br />

siffra, utifrån en sammanställning av internationella<br />

studier, som sä<strong>ge</strong>r att 17 procent<br />

av befolknin<strong>ge</strong>n utsätter sig för självskadebeteende<br />

och destruktivitet.<br />

Stort mörkertal<br />

I en kartläggning som Statens institutionsstyrelse<br />

gjorde 2010 uppgav 38 (sju procent)<br />

av de 567 ungdomar, som intervjuades<br />

med särskilda frågor i samband med<br />

inskrivning vid institution, att de haft sex i<br />

utbyte mot någon form av ersättning. Det<br />

motsvarar tolv procent av flickorna och<br />

fyra procent av pojkarna.<br />

– Det finns med största sannolikhet ett<br />

mörkertal, sä<strong>ge</strong>r Åsa.<br />

Det behövs olika insatser för att hjälpa<br />

unga som skadar sig <strong>ge</strong>nom sex.<br />

– De har blivit svikna av vuxenvärlden på<br />

flera plan. Det är inte bara att börja om<br />

på ny kula, bara så där. De unga har ofta<br />

mycket svårt att sluta med sitt beteende och<br />

kan vara utsatta för hot av förövarna - då<br />

behöver de skydd.<br />

Utifrån de svar som de professionella<br />

i boken <strong>ge</strong>r så är en sammanfattning att<br />

38 www.ssil.se<br />

självskadebeteende är ett sätt att lösa ett<br />

problem och de unga behöver ett annat sätt<br />

att lindra ån<strong>ge</strong>sten. Det är viktigt att vinna<br />

den ungas förtroende, våga ställa frågor<br />

samtidigt som <strong>det</strong> är bra att vara förberedd<br />

på vad man ska göra om någon be<strong>rätta</strong>r.<br />

Det är viktigt att lyssna och veta vart man<br />

ska slussa vidare om kunskapen inte finns i<br />

huset. En psykiatrisk utredning kan behövas<br />

för att bedöma behov av insatser och<br />

behandling.<br />

Söker upp förövarna på e<strong>ge</strong>n hand<br />

När <strong>det</strong> gäller unga under 18 år som utsättser<br />

sig för att allvarligt skada sin psykiska<br />

och fysiska hälsa ska hälso- och sjukvården<br />

alltid anmäla till socialtjänsten.<br />

Åsa konstaterar att unga som skadar sig<br />

med sex väcker många känslor.<br />

– Det är svårt att förstå att de unga själva<br />

söker upp sina förövare, men om vi blundar<br />

för <strong>det</strong> här fenomenet så får förövarna fritt<br />

spelrum och de unga får in<strong>ge</strong>n hjälp. Problemet<br />

är att alldeles för många inte vågar<br />

fråga, sä<strong>ge</strong>r Åsa och tipsar om boken Men<br />

fråga mig bara - Om sexuell exploatering<br />

och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga<br />

(Ungdomsstyrelsen och Stiftelsen Allmänna<br />

Barnhuset).<br />

Det är viktigt att prata om sex överhuvudta<strong>ge</strong>t<br />

utan att varken bli alltför moraliserande<br />

eller alltför till<strong>åt</strong>ande. Ett sätt att<br />

våga fråga är att använda ett standardiserat<br />

frå<strong>ge</strong>formulär, ett batteri med frågor som<br />

ställs till alla barn och unga. Det blir en<br />

trygghet både för den professionelle och<br />

den un<strong>ge</strong>. Som professionell ska man känna<br />

till att självskadande <strong>ge</strong>nom sex förekommer<br />

och vara beredd att lyssna, då vågar<br />

unga be<strong>rätta</strong>.<br />

Åsa Lundström Mattsson.<br />

Linda Jonsson.<br />

Pågående forskning<br />

Under 2013 ska en första pilotstudie utförts med ungs som skadar sig <strong>ge</strong>nom sex på Offclinic<br />

i Kristianstad. En grupp om sex unga mellan 14 och 18 år, som skadar sig <strong>ge</strong>nom sex<br />

kommer att erbjudas en anpassad DBT behandling (Dialektisk beteen<strong>det</strong>erapi).<br />

Vid Linköpings Universitet pågår också forskning utifrån intervjuer med unga som skadar<br />

sig <strong>ge</strong>nom sex för. Projektet beräknas vara klart, 2015.

Ersta Flickhem tar emot sexuellt<br />

utsatta flickor.<br />

Vi erbjuder en unik terapeutisk/<br />

pedagogisk modell.<br />

www.erstadiakoni.se/flickhem<br />

08 714 6734<br />

i k<br />

Vi erbjuder Psykosocial och Psykiatrisk<br />

ungdomsvård i Västervik & Falla med mycket hög kvalité och kompetens.<br />

E<strong>ge</strong>hem har e<strong>ge</strong>n specialistläkare i Barn och Ungdomspsykiatri<br />

samt i Vuxenpsykiatri för att även nå gruppen unga vuxna.<br />

E<strong>ge</strong>hem har 20 platser delat i mindre enheter för flickor och unga-vuxna<br />

13-22 år som har psykiatriska diagnoser och svårigheter i sin sociala miljö.<br />

Självdestruktivitet och suicidtankar är vanligt. Kombinationer med neuropsykiatriska<br />

diagnoser är in<strong>ge</strong>t hinder.<br />

Vi arbetar ofta med både Kommun och Landsting i våra ärenden.<br />

Vår arbetsmetod är kognitiv och dialektisk med<br />

farmakologisk behandling vid behov.<br />

Personalens höga utbildningsnivå gör att <strong>det</strong> oftast finns en terapeut<br />

tillsammans med eleven även under de vardagliga sysslorna.<br />

Vi erbjuder Kognitiv PsykoTerapi, KBT och komplett Dialektisk BeteendeTerapi,<br />

DBT dvs. både grupp, enskilt samt telefonstöd.<br />

Din elev har efter separat avtal möjlighet att ta del av vår e<strong>ge</strong>n skolenhet som<br />

stödjer eleverna i den kommunala skolan. Vi har utvärderat goda skolresultat.<br />

Hos oss finns också ett välfun<strong>ge</strong>rande träningsboende.<br />

Vi är stolta att kunna erbjuda ett helhetsperspektiv med<br />

social träning och behandling av psykisk ohälsa!<br />

DEPRESSION, TRAUMA, NEGLECT, ÅNGEST, TVÅNG, SKOLSVÅRIGHETER,<br />

ÄTSTÖRNING, RELATIONSSTÖRNING, BORDERLINE, NEUROPSYKIATRI<br />

Vår medhjälpare Ida visar en Mindfulnessövning<br />

med co/terapeuten Rossio (Lusitano).<br />

Den ingår i den frivilliga Ridterapin. En av<br />

E<strong>ge</strong>hems enheter har även hästar för fritidsbruk!<br />

Föreståndare för E<strong>ge</strong>hem hvb<br />

Telefon: 070-3212752<br />

E-post: info@e<strong>ge</strong>hem.se<br />

Hemsida: e<strong>ge</strong>hem.se

Att ha makten i sitt liv<br />

Kognitiva hjälpmedel är ovärderliga<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

40 www.ssil.se<br />

På de två gruppbostäderna inom Sköndals LSS är grundtanken<br />

att alla hyresgäster kan och vill styra sina liv, utifrån sina egna förutsättningar.<br />

För att klara av <strong>det</strong> använder personalen kognitiva<br />

hjälpmedel, framförallt lättläst text och bilder. Det lig<strong>ge</strong>r mycket<br />

jobb bakom mallarna, men i längden <strong>ge</strong>r <strong>det</strong> hyresgästerna en<br />

ökad självständighet och delaktighet. Verksamheten vinner tid,<br />

trivseln skattas högre och personalen känner en yrkesstolthet.<br />

Maria Lilljegren-Hedlund och Terese Lingfjord<br />

föreläste om hur de använder lättläst text och bilder.<br />

På Sköndals LSS två gruppbostäder<br />

söder om Stockholm<br />

är kognitiva hjälpmedel en<br />

av grundstenarna i verksamheten.<br />

Arbetssättet är<br />

väl inarbetat och något som<br />

all personal är enga<strong>ge</strong>rad och involverad i.<br />

– Det är inte hyresgästen som ska behöva<br />

fråga personalen om vad som ska hända,<br />

målet är att <strong>det</strong> ska kunna vara tvärtom,<br />

sä<strong>ge</strong>r Maria Lilljegren-Hedlund som är<br />

pedagogisk teamledare på Sköndals LSS.<br />

Tillsammans med kollegan och enhetschefen<br />

för gruppbostad 2, Terese Lingfjord,<br />

föreläste hon om verksamhetens arbetssätt<br />

vid Conductives konferens LSS-boende i utveckling<br />

i december.<br />

Ambitionen är att Sköndals LSS hyresgäster<br />

i största möjliga mån inte ska vara<br />

handikappade i sin e<strong>ge</strong>n vardag utan kunna<br />

styra sina liv. Kognitiva hjälpmedel som<br />

förklarar varda<strong>ge</strong>n och olika händelser<br />

<strong>ge</strong>r dem mer makt över sina liv, en starkare<br />

identitet och en större livskvalitet.<br />

– Våra hyresgäster ska förstå vad som<br />

händer. De ska äga sin dag, kunna planera<br />

och förstå information, i den mån de klarar<br />

av, sä<strong>ge</strong>r Terese.<br />

Används dagli<strong>ge</strong>n<br />

Lättläst text och bilder används dagli<strong>ge</strong>n<br />

och omgående när en ny hyresgäst ska och<br />

har flyttat in. I den individuella inflyttningsplanen<br />

ingår ett välkomstmaterial<br />

som innehåller lättläst text och bilder på

till exempel personal, boen<strong>det</strong> invändigt,<br />

ytterdörren och centrum.<br />

– Det är inte lika läskigt och skrämmande<br />

när man vet lite hur <strong>det</strong> ser ut dit man ska<br />

åka. Vi använder samma pedagogik när <strong>det</strong><br />

gäller till exempel de utflykter vi erbjuder,<br />

eller ett tandläkarbesök, sä<strong>ge</strong>r Maria.<br />

När en hyresgäst ska vara med om en händelse<br />

utgår materialet från ett antal pedagogiska<br />

frågor och <strong>ge</strong>r svar på dessa med<br />

lättläst text och bilder. Frågorna är: vad ska<br />

hända, när, var, med vem, hur kommer jag<br />

dit, hur kommer jag hem, vad kostar <strong>det</strong> och<br />

vad behöver jag ha med mig?<br />

Maria och Terese är tydliga med att deras<br />

arbete med lättläst och bilder kräver<br />

resurser. Ytterligare en del i arbetet är att<br />

de tagit fram enkla manualer för alla moment,<br />

som att ladda bilder ur kameran till<br />

datorn, skriva ut bilder och plasta in dem.<br />

För alla i personalen gör dessa sysslor rullande.<br />

Arbetssättet ska inte vara avhängt viss<br />

personal.<br />

Bilder går ofta att hämta<br />

Fotografier på till exempel tandläkarmottagnin<strong>ge</strong>n<br />

eller museet går ofta att hitta på<br />

nätet. En annan metod är att ta kontakt med<br />

den instansen hyresgästen ska åka till och<br />

ordnar ett foto via mejl. Om <strong>det</strong> inte går<br />

att få tillgång på annat sätt kan personal<br />

åka och fotografera tandläkaren, mottagnin<strong>ge</strong>ns<br />

väntrum och entré. Det tar tid att<br />

ställa samman allting, men Maria och Terese<br />

förklarar att i <strong>det</strong> längre perspektivet<br />

Vi ska äta Paella.<br />

Det är en maträtt med ris,<br />

räkor och grönsaker i.<br />

Paella är kryddad med saffran.<br />

Saffran gör riset gult.<br />

Vi dricker Sangria till maten.<br />

Det är en drink med rött vin<br />

och apelsinskivor.<br />

Vi gör en Sangria utan vin.<br />

Vi använder jordgubbssaft istället.<br />

spar arbetet mycket tid, personalen känner<br />

en yrkesstolthet och hyresgästerna är mer<br />

motiverade och kan göra egna aktiva val.<br />

Personalen har många exempel på hur hyresgästerna<br />

blivit mer enga<strong>ge</strong>rade i sin e<strong>ge</strong>n<br />

vardag och numera gör saker som de inte<br />

”klarade” tidigare.<br />

– Det finns ofta förutfattade meningar<br />

om att olika individer inte är motiverade<br />

eller klarar av att göra vissa saker, till exempel<br />

städning och att duscha på e<strong>ge</strong>n hand.<br />

Men <strong>det</strong> stämmer sällan. Det är däremot<br />

ofta många små moment som måste tydliggöras,<br />

sä<strong>ge</strong>r Maria.<br />

Alla erbjuds ett e<strong>ge</strong>t schema<br />

Alla hyresgäster erbjuds ett e<strong>ge</strong>t schema<br />

med text och bilder. I schemat kan dagarna<br />

ha olika färg och vara indelade i tydliga tidsblock.<br />

På schemat syns, i text och bild, till<br />

exempel vilken personal som jobbar, om <strong>det</strong><br />

händer något speciellt och när olika saker<br />

inträffar, som måltider, städning, aktiviteter<br />

och speciella händelser. Vid behov finns<br />

Lördag<br />

Vad? Vi äter spansk lunch.<br />

Vi lyssnar på spansk musik.<br />

På nästa sida kan du läsa om maten.<br />

När? Lörda<strong>ge</strong>n den 17 april år 2012<br />

från klockan 13:00.<br />

Du går hem när du vill.<br />

Var? I gruppbostadens sällskapsrum.<br />

Med vem?<br />

Pris? 50 kronor<br />

Foto och<br />

namn på<br />

personal<br />

Foto och<br />

namn på<br />

personal<br />

Vill du vara med? Du ska tacka ja eller nej<br />

senast freda<strong>ge</strong>n den 16 april år 2012.<br />

Du betalar då.<br />

separat händelsescheman med tydliga momentindelningar<br />

för till exempel städning,<br />

både vad personalen respektive gästen ska<br />

utföra. De kognitiva hjälpmedlen individanpassas<br />

alltid.<br />

– Schemat blir ett hjälpmedel inte bara<br />

för hyresgästen utan även för personalen.<br />

På så sätt förmedlar vi till hyresgästen att<br />

hjälpmedel är något som alla behöver och<br />

använder. Vi utformar alla hjälpmedel utifrån<br />

de behov och önskemål som finns. En<br />

del gäster vill veta all personal som jobbar<br />

medan andra nöjer sig med att veta vem som<br />

kommer för att <strong>ge</strong> dem stöd och service.<br />

Sköndals LSS för in införan<strong>det</strong> av nya<br />

hjälpmedel och förändringar i sitt dokumentationssystem.<br />

De kan se, <strong>ge</strong>nom självskattningar,<br />

att deras arbete med kognitiva<br />

hjälpmedel leder till ökad självständighet,<br />

självbestämmande och stärkt självförtroende<br />

för hyresgästerna.<br />

– Det finns verktyg för att leva upp till<br />

kvalitetskraven, sä<strong>ge</strong>r Maria.<br />

Lättläst text<br />

Använda vanliga ord.<br />

Göra texten luftig.<br />

Korta meningar.<br />

Korta rader.<br />

Typsnittet Times new roman – som enligt forskning är <strong>det</strong> lättaste att läsa.<br />

Inga förkortningar.<br />

Bilder ska relatera till textens innehåll och inte vara dekoration.<br />

www.ssil.se<br />

41

Rätt kompetens<br />

Enligt lagar och föreskrifter<br />

Kraven på kompetens för personal inom LSS-boende är tydliga och omfattande men<br />

kan likväl vara svåra att tyda. Lagar, föreskrifter och allmäna råd ska följas. Under 2013<br />

kommer Socialstyrelsen med allmänna råd om kompetens hos personal som jobbar<br />

med personer som har funktionsnedsättning.<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

Målgruppen för LSS är<br />

mycket vid. Personer<br />

med funktionsnedsättning<br />

kan ha<br />

utvecklingsstörning,<br />

autism, autismliknande<br />

tillstånd och vara i alla åldrar. Det<br />

ställer stora krav på kompetens.<br />

Socialstyrelsens tillsyn har under en längre<br />

tid p<strong>åt</strong>alat brister i kompetensen hos<br />

personal i vissa verksamheter inom funktionshinderområ<strong>det</strong>.<br />

Det handlar om att<br />

personalen saknar tillräckliga kunskaper<br />

om funktionsnedsättning för att kunna <strong>ge</strong><br />

bästa hjälp och stöd, men även om brister<br />

i ledning, både sett till kompetens och att<br />

chefer inte är närvarande.<br />

Anställa och introducera personal<br />

Socialstyrelsen har under 2012, på re<strong>ge</strong>rin<strong>ge</strong>s<br />

uppdrag, <strong>ge</strong>tt ut en vägledning till<br />

arbetsgivare för att de ska veta vilka kunskaper<br />

och erfarenheter som personalen behöver<br />

ha för att kunna <strong>ge</strong> stöd, service och<br />

omsorg till personer med funktionsnedsättning.<br />

Väglednin<strong>ge</strong>n, Rätt kompetens hos<br />

personal i verksamheter för personer med<br />

funktionsnedsättning, riktas till arbetsgivare<br />

som har ansvaret för att anställa och<br />

introducera personal, och för att se till att<br />

de anställda får möjlighet till kompetensutveckling.<br />

Det handlar både om arbetsgivare<br />

i verksamheter som drivs i kommunal och<br />

enskild regi.<br />

Under våren kommer Socialstyrelsen,<br />

42 www.ssil.se<br />

Helene Wirandi föreläste om vilka kompetenskrav <strong>det</strong> finns för personal och chefer inom LSS.

BjörsundsHemmet ser som sin främsta uppgift att förhöja<br />

funktionsnivån i <strong>det</strong> vardagliga livet för ökad livskvalité<br />

och livsglädje. Vi hjälper våra gäster att växa som människor<br />

utan att inkräkta på deras integritet, att <strong>ge</strong> trygghet,<br />

livsglädje och livsrum i en så hemlik miljö<br />

som vi någonsin kan skapa tillsammans.<br />

635 05 Eskilstuna. Tel 016-961 28 Fax 016-961 29<br />

Fannabacken HVB<br />

För ungdomar 15-20 år med psykosocial problematik<br />

och neuropsykiatriska funktionshinder.<br />

Centralt belä<strong>ge</strong>t i Enköping med mångkulturell<br />

kompetens och KBT-inriktade behandlingsmetoder.<br />

Vi arbetar utifrån individuell behandling och erbjuder, utredningar,<br />

beteendeanalyser, terapeutiska samtal mot bl.a. fobier och OCD, ART,<br />

teckenekonomi, ADL-träning, stöttning till aktiv fritid och<br />

nära samarbete med skola/praktikplats.<br />

Kontaktperson: Yvonne Nordlund • Mob: 0702-89 89 90<br />

Parkgatan 39, 745 49 Enköping • Telefon: 0171-44 79 09<br />

Arona omsor<strong>ge</strong>r<br />

Vi har 5 boendeplatser och ska utöka med 2 till sommaren 2013.<br />

LSS-boende i Trosa Vagnhärad<br />

Målgrupp unga vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder<br />

(person krets 1 LSS). Dagverksamhetens inriktingar:<br />

Arbetslinjen med hästverksamhet, fastighetsskötsel, praktikplatser och<br />

trädgård.Upplevelse/skapande linjen med form, färg, drama, natur<br />

Kontakt<br />

Telefon: 0768-233255 eller 0768-233050<br />

e-post: anitathunholm52@gmail.com<br />

www.aronaomsor<strong>ge</strong>r.com<br />

Våra ledord - Behov, Resurs och Rättighet.<br />

Välkommen till Åsarnas HVB<br />

Ett behandlingshem med<br />

välutbildad och erfaren personal<br />

Vi erbjuder individuell behandling för barn<br />

och ungdomar upp till 20 år med<br />

bio-psykosociala svårigheter. Vi erbjuder<br />

utredningsplatser samt skydd och riskbedömningar<br />

vid HRV. Tillgänglighetsanpassade<br />

lokaler gör att vi kan ta emot rörelsehindrade.<br />

Ramavtal finns.<br />

NYA<br />

Åsagatan 46, 380 30 Rockneby<br />

Tel. 0480-665 51<br />

Fax. 0480-666 66<br />

www.åsarnas.se<br />

22–23 april 2013 | Waterfront Congress Centre | stoCkholm<br />

22–23 april 2013 | Waterfront Congress Centre | stoCkholm<br />

vuxnA och<br />

Psykisk hälsA<br />

Välkommen till årets själv-<br />

Välkommen klara mötesplats till årets för dig självklara<br />

vuxnA som mötesplats arbetar med för och vuxnas dig<br />

som Psykisk psykiska arbetar hälsa. med vuxnas hälsA<br />

22–23 april 2013 | Waterfront Congress Centre | stoCkholm<br />

psykiska hälsa.<br />

Ur Välkommen programmet: till årets själv-<br />

Ur Psykiatriska klara programmet: mötesplats tillstånd som för dig möjli<strong>ge</strong>n,<br />

men som mycket arbetar sällan, med är farliga vuxnas för förbipasserande<br />

Psykiatriska tillstånd som möjli<strong>ge</strong>n,<br />

David Eberhard, psykiater och författare<br />

men psykiska mycket sällan, hälsa. är farliga för förbipasserande<br />

David Mötet Eberhard, med manliga psykiater sexualbrottslingar<br />

och författare<br />

Hur Ur programmet:<br />

är <strong>det</strong> att vara pedofil? Vem är <strong>det</strong> och hur blir<br />

Mötet man Psykiatriska sån? med Vilka manliga tillstånd konsekvenser sexualbrottslingar<br />

som möjli<strong>ge</strong>n, får brottet? Hur blir livet<br />

Hur för men är offren, mycket <strong>det</strong> att anhöriga sällan, vara pedofil? och är farliga närstående? Vem för är förbipasserande<br />

<strong>det</strong> och hur blir<br />

man Börje David sån? Svensson, Eberhard, Vilka konsekvenser psykiater leg psykoterapeut och får författare brottet? Hur blir livet<br />

för offren, anhöriga och närstående?<br />

stalking Mötet med - att manliga vara förföljd sexualbrottslingar<br />

Börje<br />

Susanne<br />

Svensson,<br />

Strand,<br />

leg<br />

docent<br />

psykoterapeut<br />

Hur är <strong>det</strong> att vara pedofil? i kriminologi Vem är <strong>det</strong> och hur blir<br />

stalking man sån?<br />

suicidriskbedömning - att Vilka vara konsekvenser förföljd får brottet? Hur blir livet<br />

– alltid ”allvar” när någon<br />

Susanne<br />

för offren,<br />

mår psykiskt Strand,<br />

anhöriga<br />

dåligt docent<br />

och<br />

i<br />

närstående?<br />

kriminologi<br />

Börje Svensson, leg psykoterapeut<br />

Johan Reutfors, överläkare vid Psykiatri Nordväst,<br />

suicidriskbedömning – alltid ”allvar” när någon<br />

Stockholm stalking - att och vara medicine förföljd doktor KI<br />

mår psykiskt dåligt<br />

Susanne Strand, docent i kriminologi<br />

Johan sant Reutfors, att kreativitet överläkare och psykisk vid Psykiatri sjukdom Nordväst, hän<strong>ge</strong>r<br />

Stockholm samman suicidriskbedömning och medicine – alltid doktor ”allvar” KI när någon<br />

Simon mår psykiskt Kyaga, dåligt överläkare i psykiatri, forskare<br />

sant i Johan medicinsk att Reutfors, kreativitet epidemiologi, överläkare och psykisk KIvid<br />

Psykiatri sjukdom Nordväst, hän<strong>ge</strong>r<br />

samman Stockholm och medicine doktor KI<br />

hopplösa patienter eller hopplös vård?<br />

Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, forskare<br />

Maria sant att Anter kreativitet Dahlqvist, och socionom psykisk och sjukdom leg psykoterapeut<br />

hän<strong>ge</strong>r<br />

i medicinsk epidemiologi, KI<br />

samman<br />

hopplösa Simon Kyaga,<br />

Deltagaravgift: patienter överläkare eller i hopplös psykiatri, vård? forskare<br />

Maria i medicinsk<br />

2 dagar Anter 2 595:– Dahlqvist, epidemiologi,<br />

inkl för-/eftermiddagskaffe socionom KI och leg psykoterapeut<br />

och lunch.<br />

1 hopplösa dag 1 995:– patienter inkl för-/eftermiddagskaffe eller hopplös vård? och lunch.<br />

Alla Maria priser Anter är Dahlqvist, exklusive moms. socionom och leg psykoterapeut<br />

Deltagaravgift:<br />

2 dagar Anmälan: 2 595:– Telefon inkl 08-23 för-/eftermiddagskaffe 73 10, info@expomedica.se och lunch.<br />

1 dag<br />

eller<br />

Deltagaravgift: 1<br />

www.vuxnaochpsykiskhalsa.se<br />

995:– inkl för-/eftermiddagskaffe och lunch.<br />

Alla Tid 2 dagar priser och plats: 2 är 595:– exklusive 22–23 inkl för-/eftermiddagskaffe april moms. 2013<br />

och lunch.<br />

Waterfront 1 dag 1 995:– Congress inkl för-/eftermiddagskaffe Center, Stockholm och lunch.<br />

Anmälan: Telefon 08-23 73 10, info@expomedica.se<br />

Alla priser är exklusive moms.<br />

eller www.vuxnaochpsykiskhalsa.se<br />

Anmälan: Samarbetspartners: Telefon 08-23 73 Arrangör: 10, info@expomedica.se Mediapartner:<br />

Tid eller och www.vuxnaochpsykiskhalsa.se<br />

plats: 22–23 april 2013<br />

Waterfront Congress Center, Stockholm<br />

Tid och plats: 22–23 april 2013<br />

Waterfront Congress Center, Stockholm<br />

WWW.vuxnaoChpsykiskhalsa.se<br />

Boka före<br />

8 februari 2013:<br />

Gå 5, betala<br />

för 4!<br />

Samarbetspartners: Arrangör:<br />

Mediapartner:<br />

WWW.vuxnaoChpsykiskhalsa.se<br />

WWW.vuxnaoChpsykiskhalsa.se<br />

Boka före<br />

8 februari 2013:<br />

Gå 5, betala<br />

för 4!<br />

Boka före<br />

8 februari 2013:<br />

Gå 5, betala<br />

för 4!<br />

Samarbetspartners: Arrangör:<br />

Mediapartner:

” Allmänna råd är inte en lag, men starkt, starkt rådgivande<br />

utifrån ett e<strong>ge</strong>t initiativ, med nya allmänna<br />

råd för personal som <strong>ge</strong>r stöd, service eller<br />

omsorg enligt SoL och LSS till personer med<br />

funktionsnedsättning. De allmänna råden<br />

gäller för baspersonal inom till exempel<br />

gruppbostäder, korttidshem, sysselsättning,<br />

daglig verksamhet och boendestöd.<br />

– Allmänna råd är inte en lag, men starkt,<br />

starkt rådgivande, sä<strong>ge</strong>r Helene Wirandi.<br />

Hon har tidigare jobbat på Socialstyrelsen<br />

med frågor inom LSS och föreläste under<br />

Conductives konferens om vilka kompetenskrav<br />

<strong>det</strong> finns för personal och chefer<br />

inom LSS.<br />

Hon konstaterar att <strong>det</strong> inte krävs någon<br />

specifik utbildning eller några formella krav<br />

för att jobba med personer med funktionsnedsättning,<br />

utan <strong>det</strong> är en ledningsfråga<br />

att ha personal med rätt kompetens. De<br />

allmänna råden blir ett stöd <strong>åt</strong> lednin<strong>ge</strong>n<br />

vid anställning av ny personal och vid kompetensutveckling.<br />

– I lagstiftnin<strong>ge</strong>n kan man tycka att kraven<br />

på kompetens är rätt otydliga. Det står i<br />

6 § i LSS att <strong>det</strong> ska finnas den personal som<br />

behövs för att ett gott stöd och en god service<br />

och omvårdnad skall kunna <strong>ge</strong>s. Men<br />

vad innebär e<strong>ge</strong>ntli<strong>ge</strong>n <strong>det</strong>? Det är viktigt<br />

att även läsa förordningar och allmänna<br />

råd för att bilda sig en uppfattning, sä<strong>ge</strong>r<br />

Helene Wirandi.<br />

Grunden i lagstiftnin<strong>ge</strong>n<br />

Allmänna råd har sin grund i lagstiftnin<strong>ge</strong>n,<br />

dess förarbeten och förordningar. För de<br />

nya allmänna råden har utredarna även tittat<br />

på innehållet i de gymnasieutbildningar<br />

som är riktade mot omsorgsbranschen samt<br />

FNs konvention om rättigheter för personer<br />

med funktionsnedsättning.<br />

De allmänna råden kommer framförallt<br />

att specificera vilka kunskaper och förmågor<br />

som personalen bör ha. Närmast ska de<br />

ut på remiss och ska enligt planerin<strong>ge</strong>n vara<br />

klara under våren.<br />

Den lagstiftning som är aktuell för kompetens<br />

inom funktionshinderområ<strong>det</strong> står<br />

att läsa i 3 kap. 3 § socialtjänstla<strong>ge</strong>n och i 6<br />

§ la<strong>ge</strong>n om stöd och service till vissa funktionshindrade.<br />

Helene Wirandi konstaterar att <strong>det</strong> övergripande<br />

målet med LSS är att den enskilde<br />

ska kunna leva ett liv som är jämlikt med<br />

personer som inte har en funktionsnedsättning.<br />

Det ställer krav på personalen.<br />

44 www.ssil.se<br />

– Stö<strong>det</strong> ska därför vara anpassat för den<br />

enskilde och då ska kompetensen hos personalen<br />

matchas mot den enskildes behov.<br />

I specialmotiverin<strong>ge</strong>n till LSS står att personalen<br />

ska ha den utbildning och erfarenhet<br />

som krävs för varje specifik uppgift. Lednin<strong>ge</strong>n<br />

ska se till de konsekvenser som varje<br />

Lagar och förordningar<br />

individs funktionsnedsättning får i just <strong>det</strong><br />

boende där hon eller han bor, sä<strong>ge</strong>r Helene<br />

Wirandi.<br />

Värt att titta på<br />

Förutom ovan nämnda lagar kan <strong>det</strong> som<br />

chef vara värt att titta på den föreskrift som<br />

3 kap. Socialtjänstla<strong>ge</strong>n<br />

Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m.3 § Insatser inom socialtjänsten ska vara av<br />

god kvalitet.<br />

För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska <strong>det</strong> finnas personal med lämplig utbildning<br />

och erfarenhet.<br />

Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag<br />

(2009:596).<br />

3 a § /Träder i kraft I:2013-01-01/ Socialnämnden ska se till att <strong>det</strong> finns rutiner för att<br />

förebygga, upptäcka och <strong>åt</strong>gärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens<br />

verksamhet rörande barn och ungdom. Lag (2012:776).<br />

6 § La<strong>ge</strong>n om stöd och service till vissa funktionshindrade<br />

Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med<br />

andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på<br />

respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i<br />

största möjliga utsträckning <strong>ge</strong>s inflytande och medbestämmande över insatser som<br />

<strong>ge</strong>s. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.<br />

För verksamheten enligt denna lag skall <strong>det</strong> finnas den personal som behövs för att ett<br />

gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna <strong>ge</strong>s. Lag (2005:125).<br />

SOSFS 2012:6 - Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS<br />

18 § Av 6 § LSS framgår <strong>det</strong> att <strong>det</strong> ska finnas den personal som behövs för att <strong>ge</strong> ett<br />

gott stöd och en god service samt omvårdnad.<br />

19 § Den som bedriver verksamheten ska säkerställa att personalen har kompetens för<br />

att tillgodose de specifika behov av omvårdnad, stöd och service som varje enskilt barn<br />

eller ungdom har.<br />

Allmänna råd Sådan kompetens kan vara utbildning i eller erfarenhet av<br />

– alternativ och kompletterande kommunikation,<br />

– specifika diagnoser och funktionsnedsättningar eller<br />

– kognitivt stöd.<br />

20 § Den som bedriver verksamheten ska se till att personalen får den introduktion<br />

som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.<br />

Allmänna råd i introduktionen bör bl.a. <strong>ge</strong>s information om<br />

– vilka behov de barn och ungdomar har som bor i bostaden,<br />

– vilka rutiner som finns i verksamheten och<br />

– verksamhetens mål och allmänna inriktning enligt LSS.<br />

21 § Den som bedriver verksamheten ska vidare se till att personalen får såväl handledning<br />

som den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina<br />

arbets uppgifter.<br />

22 § Den som bedriver verksamheten ska säkerställa att <strong>det</strong> i bostaden finns tillräckligt<br />

med personal för att tillgodose varje barns och ungdoms<br />

1. behov av säkerhet och trygghet dygnet runt samt<br />

2. behov av omvårdnad, fritid och kultur.

Välkommen till<br />

Vi tar emot barn<br />

med särskilda behov.<br />

Individanpassad<br />

helhetsplan utifrån<br />

den antroposofi ska<br />

människosynen.<br />

UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN<br />

Elevhem Ungdomar 3-18 16-20 år. år med psykosocial problematik<br />

Korttidshem Utredning, 3-13 Akutplacering, år.<br />

Behandling<br />

Metoder – MI, CRA, HAP, ART<br />

Förskola/särskola F-9.<br />

Rikstäckande transportservice<br />

Vi fi nns i Järna i Sörmland.<br />

Telefon: 08-551 700 34<br />

Mejl: info@morapark.se<br />

www.morapark.se<br />

Kontakt:<br />

Föreståndare Fabian Lindesjö<br />

Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46<br />

Vi tar emot barn med<br />

särskilda behov.<br />

Individanpassad helhetsplan<br />

utifrån den antroposofiska<br />

människosynen.<br />

Elevhem 3-18 år.<br />

Korttidshem 3-13 år.<br />

Förskola, grund-<br />

och särskola F-9.<br />

Vi finns i Järna i Sörmland.<br />

Telefon: 08-551 700 34<br />

Mejl: info@morapark.se<br />

www.morapark.se<br />

Vi har även verksamhet med stödboende i e<strong>ge</strong>n träningslä<strong>ge</strong>nhet i<br />

Uppsala!<br />

BARA DET BÄSTA ÄR GOTT NOG<br />

FÖR ERA UNGDOMAR!<br />

k 1106.indd 4 2011-11-15 11.08<br />

Ett mindre HVB-hem för ungdomar<br />

13-20 år. Psykosocial problematik samt -<br />

lättare psykiska störningar. Vi skräddar<br />

syr en individuell behandlingsplan i<br />

samråd med socialtjänsten. Stor vikt vid<br />

ungdomarnas egna behov och intressen.<br />

Vid intresseförfrågan var vänlig ring:<br />

Katarina Jönsson, föreståndare, 070-357 35 61<br />

Adress: HVB-hemmet MERCY, Promenaden 4, 916 31<br />

Bjurholm Mail: hvb-hemmet.mercy@hotmail.com<br />

På Drömhus i Lillviken välkomnar<br />

vi pojkar och flickor i åldrarna<br />

12-20 år med neuropsykiatrisk<br />

problematik, skolproblematik<br />

och/eller relationsproblematik samt<br />

psykosocial problematik. Vi tar<br />

även emot elever med ovanstående<br />

problematik i kombination med<br />

begåvningshandikapp.<br />

Placeringar sker enligt SoL och LVU.<br />

www.utslussen.se<br />

Tel: 0381-800 70<br />

mail@hvbdromhus.se<br />

www.hvbdromhus.se<br />

För ungdomar med behov av stöd<br />

Vi erbjuder en helhetslösning bestående av både undervisning<br />

och serviceboende. Vi har rymliga och ändamålsenliga lokaler<br />

för undervisning i små grupper eller enskilt. Skolan följer <strong>det</strong><br />

individuella programmet som består av yrkesträning och<br />

verksamhetsträning.<br />

Kontakta oss eller besök gärna vår hemsida för mer information.<br />

www.salbohedskolan.se | 0224-566 00<br />

Vi har lediga platser!<br />

Dormsjöskolan är ett läkepedagogiskt HVB<br />

och särskilt boende med integrerad skola.<br />

Målgrupp: pojkar 7 till 18 år med neuropsykiatriska<br />

funktionshinder samt psykosociala svårigheter.<br />

Vi tar emot barn och ungdomar från hela lan<strong>det</strong><br />

placerade enligt LSS, SoL och LVU.<br />

Friskolan erbjuder grundskola, grundsärskola och<br />

gymnasiesärskola med inriktning Natur och Miljö<br />

samt Estetiskt Skapande.<br />

För ytterligare information, se vår hemsida.<br />

Kontakta oss om du är intresserad av en placering.<br />

Dormsjöskolan, Dormsjö 214, 776 98 Garpenberg,<br />

Tel 0225–71 07 50, Fax 0225–230 22, info@dormsjoskolan.com<br />

www.petitdesign.se<br />

www.dormsjoskolan.com

kom ut 2012, SOSFS 2012:6 - Bostad med<br />

särskild service för barn eller ungdomar enligt<br />

LSS. Den 18 paragrafen handlar om personalens<br />

utbildning och där nämns bland<br />

annat att den som bedriver verksamheten<br />

ska säkerställa att personalen har kompetens<br />

för att tillgodose de specifika behov<br />

av omvårdnad, stöd och service som varje<br />

enskilt barn eller ungdom har samt att <strong>det</strong><br />

ska finnas handledning och kompetensutveckling.<br />

– Det vi kan utläsa är att den enskilde personalen<br />

ska ha teoretiska kunskaper och<br />

specialkunskaper, praktiska färdigheter och<br />

ett professionellt förhållningssätt.<br />

Empatisk förmåga<br />

I väglednin<strong>ge</strong>n, Rätt kompetens hos personal<br />

i verksamheter för personer med<br />

funktionsnedsättning, är några av kompetenserna<br />

som tas upp att personalen ska ha<br />

kunskap om olika sätt att kommunicera,<br />

ha empatisk förmåga och kunna reflektera<br />

över sitt e<strong>ge</strong>t arbete.<br />

Behandling<br />

med omsorg<br />

HEMMET<br />

12 platser för<br />

vuxna män i<br />

behandling<br />

och 6 platser<br />

i utslussning.<br />

M ÅLGRUPP<br />

Vuxna män<br />

med alkohol-<br />

eller drogmissbruk,<br />

även i<br />

kombination<br />

med psykiska<br />

svårigheter.<br />

46 www.ssil.se<br />

Det lilla behandlingshemmet med de stora möjligheterna<br />

INRIKTNING<br />

Furulundshemmet har en saluto<strong>ge</strong>n<br />

inriktning med den kristna tron som<br />

grund. Våra uppdragsgivare är<br />

socialtjänsten och kriminalvården..<br />

Sökanden behöver inte vara<br />

troende men bör ha en vilja och<br />

motivation att fullfölja behandlin<strong>ge</strong>n.<br />

KONT AKT A OSS<br />

Furulundshemmet<br />

Kungsforsvä<strong>ge</strong>n 40<br />

811 70 Järbo<br />

Telefon: 0290-710 40<br />

Telefax: 0290-710 41<br />

www.erikedin.com<br />

” Det handlar om vad man gör och varför.<br />

Att jag a<strong>ge</strong>rar som jag gör, är <strong>det</strong> för<br />

”Kalles” skull eller handlar <strong>det</strong> mer<br />

om mina egna behov.<br />

– Det handlar om vad man gör och varför.<br />

Att jag a<strong>ge</strong>rar som jag gör, är <strong>det</strong> för ”Kalles”<br />

skull eller handlar <strong>det</strong> mer om mina<br />

egna behov. Vi har alla en ryggsäck med<br />

oss, sä<strong>ge</strong>r Helene Wirandi.<br />

Hur vi själva är och ser på saker och ting<br />

påvekar arbetet. Det är en anledning till att<br />

etik är viktigt att diskutera. finns möjlighet<br />

att ställa frågor till Socialstyrelsens råd<br />

för etiska frågor. Svaren på frågorna läggs<br />

sedan ut på hemsidan, under www.socialstyrelsen.se/etikisocialtjansten,<br />

för alla att<br />

ta del av. På hemsidan står att läsa att ”varje<br />

svar utgår ifrån den informationen om <strong>det</strong><br />

aktuella fallet som fanns i frågan, ihop med<br />

gällande lagstiftning när frågan togs upp i<br />

etiska rå<strong>det</strong>. Svaren visar ett sätt att tänka<br />

men är inte att betrakta som allmänna rekommendationer.”<br />

Helene Wirandi konstaterar att kvalitetsutveckling<br />

är ett ständigt pågående arbete.<br />

Det gäller att ha rutiner för att planera, <strong>ge</strong>nomföra,<br />

utvärdera och förbättra.<br />

Fyrens HVB-Hem i Backe Jämtland.<br />

Det lilla hemmet för barnet med de stora behoven<br />

Välkommen till oss!<br />

Vi erbjuder pojkar i åldern 12-18 år ett hem med familjär känsla, bra och liten skola<br />

där barnet blir sett, stort utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter, kärlek och omsorg.<br />

Med ett professionellt stöd vägleder vi pojkarna tillbaka till ett självständigt liv i sina<br />

ursprungliga hemmiljöer.<br />

Ett saluto<strong>ge</strong>nt förhållningssätt <strong>ge</strong>nomsyrar hela verksamheten, där barnets behov<br />

alltid står i centrum.<br />

Vi både utreder och tar emot akutplaceringar.<br />

Inriktning<br />

Fyrens HVB kan erbjuda fem platser och vi jobbar mest med pojkar i ålder 12-16<br />

med placering enligt SoL och LVU.<br />

Placeringsbehovet kan bero på missbruk, kriminalitet, socialproblematik<br />

och neuropsykiatrisk problematik som t.ex. ADHD, Aspber<strong>ge</strong>r, Tourettes etc..<br />

Vi erbjuder<br />

• Ett tydligt behandlingsinnehåll<br />

• Arbetsmetoder som utgår från Barnkonventionens intentioner,<br />

barnets delaktighet och behov sätts alltid i centrum.<br />

• Exempel på arbetsmetoder är: KBT, MI, ÅP, SET, ART, etc.<br />

• Vi samarbetar med psykolo<strong>ge</strong>r från Norrlands handledarinstitut<br />

• Ett hem med familjär känsla<br />

Kontakt: Britt-Marie Norman<br />

Mobil: 070 108 86 33<br />

Email: Britt-Marie.Norman@carema.se<br />

Andreas von Dobbeler<br />

Mobil: 070 108 86 38

C<br />

M<br />

Y<br />

CM<br />

MY<br />

CY<br />

CMY<br />

K<br />

Yrjas Regnbågsgård AB<br />

Litet familjärt HVB-hem<br />

Målgrupp:<br />

• Flickor med psykosocial problematik<br />

• Flickor med övergreppsproblematik<br />

• Flickor i initialt skede av missbruk och/eller kriminalitet<br />

• Hedersrelaterade problem<br />

www.yrjas.com<br />

Biskopsgatan 2<br />

870 52 NYLAND<br />

Agneta Yrjas Sellgren: 070 670 63 01<br />

Ramona Yrjas Sellgren: 070 670 98 43<br />

Swea Familjehem<br />

Konsulentstödd familjehemsverksamhet, barn, ungdomar, vuxna.<br />

12-stegsbehandling och enskild konsultation<br />

Prime for life<br />

Swea Familjehem & Swea Öppenvård STEGET<br />

Flottiljvä<strong>ge</strong>n 20, 392 41 Kalmar, Tel 0480-41 16 01<br />

info@sweafamiljehem.se, www.sweafamiljehem.se<br />

BILLBAG AB<br />

– Ett gruppboende med individen i centrum<br />

Billbag AB bedriver sedan 1991 en framgångsrik<br />

verksamhet med inriktning på daglig sysselsättning<br />

för vuxna personer med psykiska funktionshinder.<br />

All verksamhet på Billbag syftar till att öka den<br />

enskildes självständighet och förmåga att själv<br />

bestämma över sitt liv.<br />

Läs mer om oss på vår hemsida<br />

www.billbag.se<br />

E-postadress: bettan.brozin@vallnet.se<br />

ranarp_annons_NY.pdf 11-03-10 14.53.11<br />

Röin<strong>ge</strong>gården är ett vårdhem med inriktning vård, behandling och<br />

rehabilitering av vuxna kvinnor och män från 18 år med neuropsykiatriska<br />

funktionshinder, psykiatriska, neurologiska diagnoser,<br />

psykiska problem ofta i kombination med annan problematik.<br />

Vi har bemanning dygnet runt och erbjuder möjlighet<br />

till både korta och långa placeringar.<br />

Vi erbjuder möjlighet till olika psykiatriska utredningar och<br />

samtalsterapi med vår psykolog. Ingår i vårddygnspriset!<br />

Verksamheten lig<strong>ge</strong>r naturskönt ca 4 km från centrala<br />

Hässleholm med goda tågförbindelser från hela lan<strong>det</strong>.<br />

Besöksadress:<br />

Röin<strong>ge</strong>gården<br />

Röin<strong>ge</strong> 5280<br />

281 37 Hässleholm<br />

Läs mer på vår hemsida: www.roin<strong>ge</strong>garden.se<br />

Välkommen att höra av er till oss för mer information!<br />

Postadress:<br />

Röin<strong>ge</strong>gården<br />

Box 4<br />

281 21 Hässleholm<br />

Tel: 0451-409 61<br />

Mobil: 070-814 54 91<br />

www.roin<strong>ge</strong>garden.se<br />

Info@roin<strong>ge</strong>garden.se<br />

Utredning – Behandling – Akut<br />

Nanolfsvillan är belä<strong>ge</strong>t centralt i Finspång och har<br />

plats för sju familjer som bor i egna lä<strong>ge</strong>nheter.<br />

Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar<br />

som med kortare, flexibla placeringar.<br />

Nanolfsvillans grundläggande mål är att:<br />

• Fullfölja de uppdrag vi <strong>åt</strong>ar oss<br />

• Barnens behov blir tillgodosedda<br />

• Föräldrarna mobiliserar sina resurser<br />

Nanolfsvillan medverkar i Skandinavisk<br />

sjukvårdsinformations kvalitetsindex!<br />

Nanolfsvillan grundades 1986 och har<br />

idag ramavtal med 118 kommuner<br />

www.nanolfsvillan.se<br />

0122-159 89 Finspång

Bakom symtomen<br />

Bygg färdigheter istället för att belöna<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

Belöningssystem hjälper oss många gån<strong>ge</strong>r att bete oss bättre,<br />

men de löser inte de bakomliggande problemen. Kraft och energi<br />

borde i första hand läggas på att kartlägga och försöka reda<br />

ut situationen så att beteen<strong>det</strong> minskar eller försvinner helt. Det<br />

framhåller utbildaren och handledaren Gunilla Gerland.<br />

Gunilla Gerland har 15 års<br />

erfarenhet av handledning<br />

och utbildning för<br />

personal som jobbar med<br />

personer med funktionsnedsättningar.<br />

Under<br />

Conductives konferens LSS-boende i utveckling<br />

gav hon sin syn på hur beteenden<br />

som anses problematiska kan hanteras och<br />

vad som är viktigt att tänka på.<br />

Hon förordar att man ska utreda orsaken<br />

till ett problembeteende istället för att av<br />

ren automatik införa ett belöningssystem,<br />

vilka ofta <strong>ge</strong>r resultat, i alla fall i <strong>det</strong> korta<br />

perspektivet.<br />

– Om vi ska bygga färdigheter för framtiden<br />

så ska vi inte använda belöningssystem,<br />

utan ska istället kartlägga och utreda så att<br />

vi kan förebygga inför nästa gång problemet,<br />

till exempel ett ut<strong>åt</strong>a<strong>ge</strong>rande beteende,<br />

riskerar att brisera.<br />

Mer under ytan än man kan se<br />

Att belöningssystemen fun<strong>ge</strong>rar sä<strong>ge</strong>r Gunilla<br />

beror på tre saker; de <strong>ge</strong>r en visuell<br />

överblick och <strong>det</strong> innebär ett stöd, de <strong>ge</strong>r individen<br />

inflytande även om <strong>det</strong> är ett falskt<br />

inflytande och syftet med att göra <strong>det</strong> man<br />

gör är att man får en belöning.<br />

– Om vi kan skapa överblick, inflytande<br />

och syfte så kanske vi inte behöver belöningssystemen,<br />

för de är komplicerade.<br />

Gunilla använder isbergsmetaforen, <strong>det</strong><br />

vill säga, <strong>det</strong> vi ser av isber<strong>ge</strong>t är bara en<br />

liten, liten del av <strong>det</strong> icke önskvärda beteen<strong>det</strong>.<br />

Alltså finns <strong>det</strong> mycket att ta reda<br />

på under vattenytan som är till hjälp för<br />

individen själv och för personalen.<br />

Reducera stressen<br />

– Väldigt ofta är ut<strong>åt</strong>a<strong>ge</strong>rande problematik,<br />

<strong>det</strong> vi ser högst upp, till stor del en stressreaktion.<br />

Frågan är vad <strong>det</strong> är som gör personen<br />

stressad och nästa steg är att reducera<br />

stressen. Även om vi inte når ända fram så<br />

kan vi alla fall ta fram en avancerad gissning<br />

och utgå från den, sä<strong>ge</strong>r Gunilla.<br />

Hon tar som exempel en kvinna som inte<br />

vill sköta sin hygien. Frågan som ska ställas<br />

är inte hur vi ska få henne att duscha<br />

utan varför duschar hon inte? Ett svar på<br />

frågan kan vara att för att något ska anses<br />

smutsigt för kvinnan så ska <strong>det</strong> synas, <strong>det</strong><br />

existerar inte annars och syns inte smutsen<br />

finns in<strong>ge</strong>n anledning att duscha.<br />

– Kanske skulle en social berättelse fun<strong>ge</strong>ra?<br />

Eller en duschinstruktion? Men vi ska<br />

inte raljera. Om kvinnan redan kan du-<br />

Sociala berättelser<br />

Sociala berättelser är ett begrepp som uppfanns av Carol Gray år 1991 för att förbättra den sociala kompetensen hos personer med autismspektrumstörningar.<br />

Sociala berättelser är korta berättelser skrivna eller anpassade för autistiska personer i avsikt att hjälpa dem att förstå<br />

och a<strong>ge</strong>ra på ett lämpligt sätt i sociala situationer. Berättelserna har en speciell fastställd stil och form. De beskriver en situation i termer av<br />

relevanta sociala signaler och ur andra människors perspektiv, och <strong>det</strong> föreslås ofta en passande lösning. Berättelserna kan också brukas för<br />

att visa uppskattning för individens prestationer - un<strong>ge</strong>fär 50 procent av alla sociala berättelser används av denna anledning.<br />

Sociala berättelser är relativt enkla <strong>åt</strong>gärder. Men forskning om deras effektivitet är begränsad. Det är okänt om berättelserna är verksamma.<br />

Källa: Wikipedia<br />

48 www.ssil.se

scha, steg för steg, så blir instruktionen en<br />

kränkning. Det gäller att man har ett litet<br />

hum om var svårigheten lig<strong>ge</strong>r innan man<br />

provar något.<br />

För att få mer kännedom om vad som kan<br />

vara kärnan förordar Gunilla en kartläggning.<br />

Hon är däremot skeptisk till att använda<br />

färdiga mallar då man ofta tror att de<br />

är helt klara och därför inte tänker utanför<br />

dessa ramar. Det gäller snarare att ha en tydlig<br />

tankestruktur kring hur en kartläggning<br />

ska gå till. Gunillas metod innebär att en<br />

kartläggning ska göras av flera i personalen.<br />

Det stora arbetet är att samla in all information.<br />

Till <strong>det</strong> kommer en nulä<strong>ge</strong>sbeskrivning<br />

och en handlingsplan.<br />

– I handlingsplanen ska framgå vem som<br />

ska göra vad, vad som behövs, vem som informerar<br />

övrig personal och slutli<strong>ge</strong>n ska alla<br />

signera dokumentet.<br />

Något som alla stöter på är att <strong>det</strong> finns<br />

olika åsikter hos personalen. Man har olika<br />

syn på problemet. En del anser inte att beteen<strong>det</strong><br />

är något problem alls, medan andra<br />

ser <strong>det</strong> som ett stort problem.<br />

– En viktig del när informationen samlas<br />

in är att den bara ska samlas, den ska inte<br />

värderas. Det är observationen som är central,<br />

hur <strong>det</strong> ser ut innan och när beteen<strong>det</strong><br />

inträffar samt hur <strong>det</strong> är efter<strong>åt</strong>. Det är först<br />

efter kartläggnin<strong>ge</strong>n som informationen ska<br />

värderas och diskussionen om vad som kan<br />

finnas under ytan är aktuell.<br />

Behöver inte tycka helt lika<br />

Gunilla be<strong>rätta</strong>r att ett vanligt problem inom<br />

omsor<strong>ge</strong>n är att alla ska tycka lika, branschen<br />

är konsensusberoende.<br />

– Om alla inte tycker lika, ja, då gör vi in<strong>ge</strong>t<br />

alls. Som chef måste du förklara och få i<strong>ge</strong>nom<br />

att även om alla inte tycker så här, så får<br />

du som anställd tro på och a<strong>ge</strong>ra utefter <strong>det</strong> i<br />

den professionella roll, eftersom gruppen har<br />

bestämt att nu gör alla så här. Det gäller att<br />

tydliggöra vad vi gör och varför.<br />

Gunilla Gerland har skrivit flera böcker, bland annat Hjälpmedelsboken,<br />

psykiska funktionsnedsättningar där hon i <strong>det</strong>alj<br />

går in på <strong>det</strong> hon föreläste om på LSS-boende i utveckling.<br />

VÄXA FÖR LIVET<br />

VI ÄR:<br />

ETT AKTIVT STÖDBOENDE I CENTRALA STOCKHOLM<br />

ETT ALTERNATIVT HEM FÖR UNGDOMAR MELLAN 15-20 ÅR<br />

EN STRUKTUR, OMSORG OCH TRYGGHET FÖR DE SOM BOR HÄR<br />

PÅ PLATS 24 TIMMAR OM DYGNET. ÅRET OM.<br />

fralsningsarmen.se/locus I locus@fralsningsarmen.se I 08 667 21 82<br />

www.brizad.se<br />

Kraftigt förstärkt familjehemsvård<br />

• Konsultstöd med 24-timmars jour<br />

• E<strong>ge</strong>n psykiatriker<br />

• Tillgång till psykolog, terapeut<br />

• En familjehemsförälder hemma på heltid<br />

• Undviker dubbelplaceringar<br />

• Akutplaceringar<br />

• Utredningar<br />

Opalen-annonsmaterial.pdf 1 2010-05-11 13.48<br />

Opalen är ett boende med särskild<br />

service för flickor enligt 9§ 8p LSS<br />

Vi erbjuder individanpassade och flexibla<br />

lösningar i en trygg miljö där vi kan stärka<br />

individen och vara ett stöd i övergån<strong>ge</strong>n<br />

mellan barndomen och vuxenlivet.<br />

Stiftelsen Opalen<br />

08–551 702 89<br />

www.opalen.info

50<br />

Gästkrönika<br />

Birgitta Ziesig<br />

Marknadskonsult<br />

FlowInMind Consulting<br />

D<br />

et nya året 2013 har just haft<br />

sin början, fyllt av hopp, förväntningar<br />

och nyfikenhet<br />

inför framtiden.<br />

Vår omvärld har i ett internationellt<br />

perspektiv under 2012 bland<br />

annat präglats av uppror bland människor,<br />

vars länder försöker tvinga sin befolkning<br />

till underkastelse. Likaså är välgörenhetsorganisationerna<br />

tydliga i sina budskap om<br />

behovet av vårt ekonomiska stöd. Att behoven<br />

av stöd till människor i andra nationer<br />

finns samt att de även fortsättningsvis skall<br />

få <strong>det</strong> stöd som leder till att bygga en välmående<br />

nation, saknas anledning till något<br />

annat ställningstagande. Med andra ord vi<br />

ska fortsätta att stödja och hjälpa.<br />

Men <strong>det</strong> som allt som oftast finns allt för<br />

lite av i den offentliga debatten är de behov<br />

som utsatta barn och ungdomar har. Listan<br />

kan bli lång men några exempel är ungdomar<br />

med psykisk sjukdom, barn och unga<br />

till psykiskt sjuka föräldrar och barn och<br />

unga med drogberoende föräldrar. De har<br />

behov som behöver bli uppfyllda för att få<br />

växa till välmående vuxna med meningsfyllda<br />

liv med medmänsklighet och känslomässig<br />

balans.<br />

Dessa barn och ungdomar, som förstår<br />

att medmänsklig omtanke och känslomässig<br />

värme också är till för dem. Dessa barn<br />

och ungdomar som ofta förtvivlat kämpar<br />

för att komma in i värmen, samtidigt som<br />

de likt flickan med svavelstickorna fantiserar<br />

om <strong>det</strong> som finns innanför murarna,<br />

men som tycks vara så o<strong>åt</strong>komligt för just<br />

dem. De har som i HC Andersens Flickan<br />

med svavelstickorna en vuxen som snarare<br />

är ett hot än en hjälp. Gång på gång blir<br />

de i sina försök att nå mänsklig värme och<br />

omtanke besvikna och förlorar därför tron<br />

www.ssil.se<br />

”Barnen<br />

med<br />

svavelstickorna”<br />

på vuxenvärlden. Allt medan den förmodli<strong>ge</strong>n<br />

mer välmående befolknin<strong>ge</strong>n går förbi<br />

och l<strong>åt</strong>sas att barnen med svavelstickorna<br />

inte finns.<br />

Det finns många enga<strong>ge</strong>rade, duktiga frivilligarbetande<br />

och professionella människor<br />

som gör ett stort arbete för dessa<br />

barn och unga. Men av någon anledning<br />

blir <strong>det</strong> inte alltid helt rätt och fler skulle<br />

behöva just denna uppmärksamhet. Var<br />

finns stoppklossarna? Vad hindrar oss från<br />

att l<strong>åt</strong>a dessa och ännu fler barn och ungdomar<br />

med svavelstickor komma in i värmen?<br />

Vad är <strong>det</strong> som gör att vi l<strong>åt</strong>er barn och<br />

unga stå kvar ute i den känslomässiga kylan?<br />

Svaren och argumenten har vi hört i <strong>det</strong><br />

oändliga och dessutom ibland till leda. Men<br />

<strong>det</strong> snurrar allt som oftast kring <strong>det</strong> magiska<br />

or<strong>det</strong> ”bud<strong>ge</strong>t”. Att bud<strong>ge</strong>t inom offentlig<br />

förvaltning i hög grad skapar alltför kortsiktiga<br />

lösningar kan vi lämna därhän, <strong>det</strong><br />

känner vi alla till.<br />

Men <strong>det</strong> som skapar ansiktsuttryck likt<br />

en få<strong>ge</strong>lholk är när folkvalda på ett terrierliknande<br />

vis hänvisar till ekonomi och<br />

överskridande av socialförvaltningarnas<br />

bud<strong>ge</strong>t. Om nu människor skall vara en del<br />

av <strong>det</strong> ekonomiska systemet, varför då inte<br />

fullfölja tanken och handla därefter?<br />

Det som är slående i de resonemang jag<br />

haft med socialhandläggare och deras chefer<br />

är den röda tråden av inneboende drivkraft<br />

som ”svavelsticksbarnen” de önskar<br />

få placerade tycks äga. En livskraft, ett driv<br />

och en vilja att överleva som är några av<br />

de bästa av förutsättningar för att skapa en<br />

meningsfylld framtid.<br />

Väljer vi för ett ögonblick att se på barnen<br />

och ungdomarna med svavelstickorna som<br />

företagsekonomiska objekt, känner vi till<br />

att om investerin<strong>ge</strong>n på ”svavelsticksbarnen”<br />

<strong>ge</strong>nomförs på rätt sätt, i rätt tid och i<br />

rätt mängd, sker en <strong>åt</strong>erbetalning med goda<br />

marginaler även i ekonomiska termer.<br />

Vi bör dessutom ha i minnet att lika mycket<br />

som vårt land har att vinna på att hjälpa<br />

och stödja ”svavelsticksbarnen”, så har vi<br />

förmodli<strong>ge</strong>n än mindre råd att förlora dem<br />

till en tillvaro där sjukvård, drogberoende<br />

och kriminalitet växer och innebär enorma<br />

kostnader. Kostnader som i <strong>det</strong> längre perspektivet<br />

kommer att bli likt en orubblig<br />

betongklump. Därutöver tillkommer också<br />

<strong>det</strong> mänskliga lidande som in<strong>ge</strong>n människa<br />

ska behöva uppleva.<br />

Därför tycks <strong>det</strong> vara märkliga ekonomiska<br />

beslut att avstå från lönsamma investeringar.<br />

Är <strong>det</strong> revolten vi behöver för<br />

att ändra politikens ekonomiska förhållningssätt?<br />

Är <strong>det</strong> revolten som måste till<br />

för att l<strong>åt</strong>a svavelsticksbarnen komma in<br />

i värmen?<br />

Det optimala vore ju att vi som nation<br />

både fortsätter med internationella stöd<strong>åt</strong>gärderna<br />

och samtidigt ser till att bli ett<br />

betydligt bättre föregångsland när <strong>det</strong> gäller<br />

läknin<strong>ge</strong>n, hoppet, glädjen och framtidstron<br />

även för barnen och ungdomarna med<br />

svavelstickorna.

lp-verksamheten.se<br />

Beroendevård på kristen grund<br />

Kvinnor - Män - Par<br />

LP-verksamheten består av närmare 70 lokala kontakter<br />

och fyra behandlingshem, varav ett Lillvik utanför Nässjö<br />

vänder sig enbart till kvinnor.<br />

Tel. 0380 – 37 35 80, e-post: lillvik@lp-verksamheten.se<br />

Vi ser människan som en helhet av ande, kropp och själ,<br />

vi erbjuder därför en behandling som möter hela människan.<br />

Behandlin<strong>ge</strong>n präglas av en lugn och trygg atmosfär,<br />

professionella metoder samt möjligheter att bearbeta<br />

existentiella frågor.<br />

Viktiga inslag i behandlin<strong>ge</strong>n är:<br />

• Vä<strong>ge</strong>n till Livet – Vår behandlingsmodell<br />

• ASI och MI-samtal<br />

• Kurser i <strong>åt</strong>erfallsprevention<br />

• Kvinnoforum<br />

• Kontinuerliga uppföljningar<br />

medlem i<br />

•Familjestödsboende<br />

•Jourhem<br />

•Familjehem<br />

•Träningslä<strong>ge</strong>nhet<br />

•Familjebehandling<br />

•Kvalificerat<br />

kontaktmannaskap<br />

•Umgän<strong>ge</strong>sstöd<br />

08-668 44 33<br />

Stora gungans väg 14<br />

122 31 Enskede<br />

Skeppet<br />

- Skeppet är ett fristående HVB för ensamkommande<br />

barn med <strong>åt</strong>ta platser. Vi tar emot pojkar och flickor i<br />

åldrarna 14-19 år, både de som är asylsökande och de<br />

som har beviljats permanent uppehållstillstånd.<br />

- Skeppet är belä<strong>ge</strong>t i Axvall som lig<strong>ge</strong>r i den vackra<br />

Vallebygden mellan Skara och Skövde.<br />

- Välkommen att kontakta vår föreståndare<br />

Catharina Karlsson, på tel 0511-629 50 eller 0730-770170.<br />

Läs mer om oss på vår hemsida www.skeppet.info

Soc i spanbilen<br />

Samarbete kring kraften i krisen<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

Mumin (Maria Ungdom<br />

Motiverande Intervention)<br />

är en arbetsmetod<br />

av unga mellan 15<br />

och 25 år, som omhändertas<br />

för ringa narkotikabrott.<br />

Metoden innebär att ungdomarna<br />

i samband med ett gripande och utredning<br />

motiveras av polisen att ta emot ett akut<br />

krisomhändertagande på Maria Ungdom<br />

tillsammans med sina nära anhöriga. Inom<br />

Maria Ungdom samarbetar socialtjänsten<br />

och landstin<strong>ge</strong>t i team kring ungdomar som<br />

har alkohol eller narkotikaproblem.<br />

Efter flera års samarbete så åker idag en av<br />

Maria Ungdoms socialtjänstarbetare med i<br />

polisens ungdomssektions spaningsbil. På<br />

så sätt finns samarbetet från första stund<br />

och socialsekreterare kan göra en akut bedömning<br />

på plats. Poliserna behöver inte<br />

försöka nå olika stadsdelars socialjour eller<br />

ordförande i socialnämnden för att få<br />

besked om insats. Eftersom Maria Ungdom<br />

Hur går <strong>det</strong> till?<br />

52 www.ssil.se<br />

Ungdom anträffas<br />

Tack vare samarbetet mellan socialtjänst och polis har en ny<br />

patientgrupp kommit till Maria Ungdom, ungdomar som är i<br />

behov av att bli upptäckta men inte blivit <strong>det</strong> tidigare. Samarbetet<br />

i metoden Mumin har ökat båda gruppernas kunskap<br />

om varandra och <strong>ge</strong>tt ökad förståelse.<br />

är en övergripande verksamhet så ansvarar<br />

de för den första kontakten.<br />

– Det var motstånd och oro från båda<br />

håll då vi från polisens ledning kom med<br />

<strong>det</strong> här försla<strong>ge</strong>t. Men <strong>det</strong> har bedrivits<br />

framgångsrikt i Göteborg innan vi började<br />

i Stockholm, sä<strong>ge</strong>r Jonas Wendel, kommissarie<br />

vid narkotikaroteln i Stockholm och<br />

tillhörande ungdomssektionen.<br />

Försöket föll omedelbart väl ut<br />

Efter besök i Göteborg och diskussion om<br />

hur olika roller skulle hållas isär och sekretessen<br />

hanteras, så beslutade ansvariga<br />

för Mumin att man skulle försöka ett par<br />

veckor istället för att bara prata. Försöket<br />

föll omedelbart väl ut.<br />

– Efter två veckor var Pia sjuk. Då kom<br />

mina poliser och undrade hur <strong>det</strong> skulle<br />

göra, eftersom Pia inte var med, sä<strong>ge</strong>r Jonas.<br />

Pia heter Bodén i efternamn och är socialsekreterare<br />

på socialtjänsten vid Maria<br />

Ungdom.<br />

Misstanke om<br />

bruk uppkommer<br />

– Det gäller att tänka ordentligt och att ha<br />

rollerna klart för sig. Det är i våra olikheter<br />

som kreativiteten finns, sä<strong>ge</strong>r Pia.<br />

Ste<strong>ge</strong>t från att ha socialtjänsten med i baksätet<br />

kom inte från in<strong>ge</strong>nstans utan var en<br />

fördjupad samverkan inom <strong>det</strong> som då var<br />

projektet Mumin.<br />

Numera är metoden etablerad men <strong>det</strong><br />

var långt ifrån självklart att <strong>det</strong> i överhuvudta<strong>ge</strong>t<br />

skulle bli ett direkt samarbete mellan<br />

polisen och socialtjästen. Initiativet till<br />

samarbetet kom från polisen och de möttes<br />

av tveksamhet och oro. Socialarbetarna var<br />

inte översvallande över att släppa in dem i<br />

huset.<br />

– Det fanns förutfattade meningar, men<br />

också berättigad oro, sä<strong>ge</strong>r Pia.<br />

Frågan var framförallt hur Maria Ungdom<br />

skulle påverkas. Verksamheten byg<strong>ge</strong>r<br />

på frivillighet.<br />

– Om <strong>det</strong> kom poliser, skulle de träffa andra<br />

ungdomar i väntrummet som sökt hjälp<br />

hos oss och inleda förundersökningar?<br />

Beslut kroppsbesiktning

Jonas Wendel är kommissarie vid narkotikaroteln i Stockholm och tillhörande ungdomssektionen. Här talar han på konferensen Drogfokus.<br />

För att ta upp alla frågor kring ett eventuellt<br />

samarbete tillsattes en referensgrupp<br />

som bestod av såväl chefer som praktiskt<br />

arbetande personal. En förutsättning var att<br />

få till stånd ett samarbete som båda parter<br />

var nöjd med.<br />

– I den här gruppen kom vi fram till att vi<br />

hade ett <strong>ge</strong>mensamt mål, att ungdomar ska<br />

få hjälp och inte fastna i missbruk, och vi<br />

insåg att de här poliserna faktiskt ville något<br />

på riktigt, sä<strong>ge</strong>r Pia.<br />

Grundtanken med Mumin är att <strong>ge</strong>nom<br />

samarbete få ut mesta möjliga av de resurser<br />

som de olika instanserna har, och på så sätt<br />

hjälpa så många ungdomar som möjligt.<br />

– Uppkomsten av Mumin kom från en<br />

frustration hos polisen. Vi visste inte vad<br />

som hände efter att vi skickat vår rapport<br />

till socialtjänsten. Vi kunde träffa på samma<br />

ungdomar om och om i<strong>ge</strong>n, sä<strong>ge</strong>r Jonas<br />

Wendel.<br />

Uppkomst i rejvfester<br />

Ungdomssektionen har sin uppkomst i de<br />

rejvfester som anordnades i slutet av 90­talet,<br />

och anordnas än idag. Sektionens fokus<br />

är <strong>det</strong> tidiga missbruket.<br />

– Vi tar inte de som hållit på län<strong>ge</strong>, utan<br />

satsar på dem som in<strong>ge</strong>n annan tar, så nära<br />

15 år som vi kan komma. Vi spanar, ingriper<br />

och utreder.<br />

Totalt gör sektionen mellan 1000 och<br />

1300 ingripanden per år, hela Stockholms<br />

län är deras arbetsfält och arbetstiderna är<br />

kvällar och hel<strong>ge</strong>r.<br />

– Vi är alltid civilklädda, i till exempel<br />

huvtröjor. Men vi inbillar oss inte att vi kan<br />

smälta in på deras fester, men vi kan komma<br />

lite närmare. Att ha ett bra bemötande är<br />

Urinprov + förhör Maria Ungdom Föräldrar<br />

www.ssil.se<br />

53

” Det är viktigt att vi respekterar sekretessen och<br />

att de personer som söker vård på e<strong>ge</strong>n hand<br />

ska inte riskera att möta poliser i väntrummet<br />

jätteviktigt, vi tar i hand, visar polislegitimationen<br />

och presenterar oss med namn,<br />

sä<strong>ge</strong>r Jonas.<br />

Efter raka och relativt tuffa frågor kan<br />

mötet leda till ett positivt urinprov. Efter<br />

förhör och en rapport till socialtjänsten slutar<br />

polisens jobb vanligtvis där. I och med<br />

Mumin kör polisen ungdomen till en e<strong>ge</strong>n<br />

liten lokal på Maria Ungdom, som har en<br />

e<strong>ge</strong>n ingång. Där sker ett förhör tillsammans<br />

med ungdomens föräldrar och vid<br />

behov en person från socialtjänsten.<br />

Överlämnande i trapphuset<br />

Polisen informerar och motiverar ungdomen<br />

att omgående tacka ja till ett vårderbjudande<br />

och ett första samtal med Maria<br />

Ungdom. Om den unga sä<strong>ge</strong>r ja så blir <strong>det</strong><br />

överlämnande i trapphuset som sammanbinder<br />

polisens rum med Maria Ungdom.<br />

– Överlämnan<strong>det</strong> sker mycket medvetet<br />

i trapphuset. Poliserna går aldrig in till<br />

akutmottagnin<strong>ge</strong>n dit andra besökare är<br />

hänvisade. Det är viktigt att vi respekterar<br />

sekretessen och att de personer som söker<br />

vård på e<strong>ge</strong>n hand ska inte riskera att möta<br />

poliser i väntrummet.<br />

Efter överlämnan<strong>det</strong> är <strong>det</strong> socialtjänstpersonal<br />

från Maria Ungdom som tar första<br />

kontakten och de informerar sedan den<br />

aktuella stadsdelens socialtjänst.<br />

– Man måste a<strong>ge</strong>ra fort med ungdomar,<br />

innan motivationen trappas av. Och <strong>det</strong><br />

finns mitt i krisen en kraft i familjen som är<br />

bra att ta vara på, sä<strong>ge</strong>r Jonas.<br />

I stort sett alla tackar ja till att träffa<br />

54 www.ssil.se<br />

Socialt samtal<br />

(socialsekreterare)<br />

personal från Maria Ungdom och därifrån<br />

börjar arbetet med att inte göra om<br />

missta<strong>ge</strong>t eller att jobba med att komma<br />

bort från dro<strong>ge</strong>r och alkohol, i samarbete<br />

med familjen.<br />

– Poliserna är duktiga på att förhöra. Vi<br />

får bra uppgifter som vi kan fortsätta jobba<br />

med i vårt arbete, sä<strong>ge</strong>r Pia.<br />

Mumin har inneburit att polisen känner<br />

en större tillfredsställelse med sina ingripanden,<br />

<strong>det</strong> händer något konkret. De har även<br />

f<strong>åt</strong>t en ökad trovärdighet hos ungdomarna<br />

i och med att de samarbetar med Maria<br />

Ungdom. Det är inte bara snack att de vill<br />

att ungdomen slutar med knark, att de vill<br />

deras bästa.<br />

Samarbetet har inneburit att de två yrkesgrupperna<br />

kommit närmare varandra<br />

och talar samma språk, vilket även är en<br />

förutsättning. Pia konstaterar att socialtjänsten<br />

har ändrat sin syn på polisen, de vill<br />

inte ”bara” sätta dit ungdomarna utan faktiskt<br />

se till att de får hjälp.<br />

Flickor som behöver bli upptäckta<br />

– Vi fick även in en ny patientgrupp, <strong>det</strong><br />

trodde vi inte. Av dem som polisen tar till<br />

Maria Ungdom så är 30 procent nyupptäckta.<br />

Det gäller speciellt flickor som är lite <strong>åt</strong><br />

<strong>det</strong> psykiatriska hållet och som är i behov<br />

av att bli upptäckta, sä<strong>ge</strong>r Pia.<br />

Mumin är en permanentad verksamhet,<br />

men både Jonas och Pia är noga med att<br />

påpeka att <strong>det</strong> hela tiden gäller att hålla diskussionen<br />

om de olika rollerna och samarbetet<br />

vid liv.<br />

Frigiven<br />

Pia Bodén är socialsekreterare på socialtjänsten<br />

vid Maria Ungdom.<br />

Mumin (Maria Ungdom Motiverande<br />

Intervention) är en arbetsmetod för omhändertagande<br />

av unga mellan 15 och<br />

25, som gripits för ringa narkotikabrott.<br />

Metoden innebär att ungdomarna i samband<br />

med ett gripande och utredning<br />

motiveras av polisen att ta emot ett akut<br />

krisomhändertagande tillsammans med<br />

sina nära anhöriga.<br />

Vård

Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar<br />

samt familjer som väntar barn.<br />

Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt<br />

i en miljöterapeutisk anda och utgår från en<br />

systemteoretisk grundsyn.<br />

Vi arbetar för en positiv, bestående förändring<br />

som vi tror utvecklas bäst om man själv är en<br />

aktiv del av förändringsprocessen.<br />

Behandlingsarbetet utgår från individuella<br />

<strong>ge</strong>nomförandeplaner.<br />

Anknytning och Återförening<br />

Ensamkommande barn och unga<br />

• Heldygnsboende (14-18 år)<br />

• Träningsboende (18-21 år)<br />

Återförenade familjer<br />

• Träningsboende och öppenvårdsinsatser för att<br />

främja familje<strong>åt</strong>erförening.<br />

Våra enheter lig<strong>ge</strong>r i hjärtat av Mälardalen.<br />

Inom 45 minuter från Stockholm, Uppsala och Västerås.<br />

Kontakta oss!<br />

018 511 220<br />

info@abilitycare.se<br />

www.abilitycare.se<br />

Läs mer på www.kangurun.se<br />

Gråbrödragatan 9<br />

532 31 Skara<br />

Tel 0511 – 34 66 70<br />

info@kangurun.se<br />

www.kangurun.se<br />

SecuraNova<br />

informationssystem<br />

DIGITALT JOURNALSYSTEM<br />

SecuraNova journalsystem underlättar<br />

• Kvalitetssäkring av dokumentationen<br />

• Planering, uppföljning och utvärdering<br />

• Arbete med evidensbaserade metoder<br />

• Rättssäkerheten för brukare<br />

• Systematisk kvalitetsledning<br />

• Insyn för uppdragsgivare och tillsynen<br />

SecuraNova stöder journalföring och övrig<br />

dokumentation för bl.a. HVB, öppenvård.<br />

assistansanordnare, särskilda boenden,<br />

familjevård, socialtjänsten, m.fl.<br />

Vi utbildar våra drygt 200 kunder i systemet, i<br />

journalföring, planering, uppföljning samt även i BBIC.<br />

SecuraNova stöder BBIC fullt ut. Läs gärna mer på vår<br />

hemsida.<br />

NYHETER I VERSION 2<br />

Exempel på nyheter är:<br />

• Webbmodul - dokumentera via webben,<br />

• Journalförda viktiga händelser kan tas ut<br />

i statistik och användas i upphandlingar,<br />

Kvalitetsberättelsen, e<strong>ge</strong>n uppföljning,<br />

etc.<br />

• Integrerat stöd för ADAD, ASI och MAPS.<br />

• Integration med Alfa E-recept för läkare.<br />

• Integration med Kvalitetsledningssystem.<br />

• Uppdragsgivare kan ta del av sin klients<br />

dokumentation och följa insatserna.<br />

• Producerar underlag till SIL:s Kvalitetsindex.<br />

Kontakta oss gärna för visning av systemet<br />

och för information om vad <strong>det</strong> kan tillföra.<br />

Tel. 0290-712 64, 073-508 54 37<br />

info@securanova.se<br />

www.securanova.se<br />

Dokumentationssystem sedan 1996<br />

ANDERSSON-PILTZ UNGDOMSHEM<br />

-DET LILLA HEMMET MED DEN STORA KOMPETENSEN<br />

Välstrukturerad och trygg vardag!<br />

Vi erbjuder pojkar mellan 13 och 21 år en trygg,<br />

utvecklande och välstrukturerad vardag.<br />

Vi har fyra platser och arbetar intensivt med den mindre gruppen.<br />

Vi har ett gott samarbete med grund- och gymnasieskola.<br />

Vi erbjuder psykolog- och psykiatrisk utredning.<br />

Målgruppen är ungdomar med psykosocial, neuropsykiatrisk,<br />

relations- och identitetsproblematik som har behov av ett litet boende.<br />

Vår ambition är att <strong>ge</strong> dessa ungdomar både plats och tid att utvecklas i<br />

e<strong>ge</strong>n takt och efter e<strong>ge</strong>n förmåga.<br />

Behandlin<strong>ge</strong>n är indelad i tre delar:<br />

1. Relations-/iakta<strong>ge</strong>lsefasen: utan relation till den un<strong>ge</strong> har<br />

behandlare och vuxna inga verktyg. Vi utför aktiviteter tillsammans<br />

och upplever saker tillsammans och knyter band. Ungdomen känner<br />

självförtroende och styrka i att förhoppningsvis få annat att tänka på.<br />

Behandlarna lär känna ungdomen och kan göra en bedömning kring hur<br />

arbetet skall gå vidare.<br />

2. Behandlingsfasen: med relationen i grunden kan arbetet börja<br />

med att bearbeta ungdomens upplevelser och egna tillkortakommanden<br />

och tillsammans med oss behandlare omvandla dem till erfarenheter<br />

och få ungdomen att känna i<strong>ge</strong>n sig i någon annan.<br />

3. Konsoliderings-/avslutningsfasen: att hjälpa ungdomen<br />

att hitta ett nytt sätt att orientera sig i livet utifrån nya<br />

insikter, erfarenheter och möjligheter! Att orka med en<br />

ny riktning i livet och inte falla tillbaka i destruktiva<br />

mönster eller tankar.<br />

Ni är varmt välkommen att kontakta oss för mer information!<br />

0704-39 40 90<br />

Trustorp 125 311 65 Vessi<strong>ge</strong>bro peter@andersson-piltz.se<br />

www.andersson-piltz.se<br />

Vi h<br />

avtal<br />

67<br />

kommu

Böcker<br />

Efter självmor<strong>det</strong><br />

Självmord är en av de vanligaste<br />

dödsorsakerna i världen. Enbart i<br />

Sveri<strong>ge</strong> tar omkring 1 500 människor<br />

sitt liv varje år, och varje<br />

person beräknas lämna efter sig<br />

i <strong>ge</strong>nomsnitt tio närstående.<br />

Efterlevande vid självmord drabbas<br />

ofta särskilt hårt. Förutom den<br />

sorg och <strong>det</strong> trauma som den närståendes<br />

plötsliga bortgång innebär<br />

upplever många efterlevande<br />

starka och ibland motstridiga<br />

känslor av exempelvis skuld, ilska<br />

och saknad. Det är också vanligt<br />

att man brottas med obesvarade<br />

frågor: Varför tog han/hon sitt liv?<br />

Hade självmor<strong>det</strong> kunnat förhindras?<br />

Vad hade jag kunnat göra<br />

annorlunda?<br />

Efter självmor<strong>det</strong> – vä<strong>ge</strong>n vidare,<br />

vänder sig både till efterlevande<br />

vid självmord och till personer<br />

som möter dessa i sitt yrke. Boken<br />

behandlar teman som sor<strong>ge</strong>processer,<br />

olika förklaringsmodeller<br />

till självmord och stöd till<br />

efterlevande. Den innehåller också<br />

många personliga berättelser<br />

från efterlevande vid självmord,<br />

där de delar med sig av sina upplevelser<br />

och <strong>ge</strong>r konkreta förslag<br />

till hur stö<strong>det</strong> kan förbättras.<br />

Boken är skriven av Kari Dyregrov,<br />

fil. dr. och forskare vid Senter<br />

for Krisepsykologi och Nasjonalt<br />

folkehelseinstitutt; Einar<br />

Plyhn, förlagschef och efterlevande<br />

vid självmord samt Gudrun<br />

Dieserud, doktor i psykologi och<br />

forskare vid Nasjonalt folkehelseinstitutt.<br />

Samtliga är verksamma<br />

i Nor<strong>ge</strong>.<br />

Kari Dyregrov, Einar Plyhn<br />

och Gudrun Dieserud<br />

www.gothiaforlag.se<br />

56 www.ssil.se<br />

Talang 2.0<br />

Från medarbetare<br />

till superhjälte<br />

Zlatan, Anja, Ti<strong>ge</strong>r, Judit, Mozart –<br />

var kommer dessa fantastiska<br />

talan<strong>ge</strong>r från?<br />

Inom sport, musik och affärsvärlden<br />

<strong>åt</strong>erkommer fenomenet<br />

gång på gång. I arbetslivet kallas<br />

<strong>det</strong> för kri<strong>ge</strong>t om talan<strong>ge</strong>rna. Media<br />

målar upp mustiga bilder om<br />

en föränderlig arbetsmarknad där<br />

framgång skapas <strong>ge</strong>nom kraften<br />

hos begåvade människor. Många<br />

företag har som uttalad strategi<br />

att rekrytera topptalan<strong>ge</strong>r. Vanli<strong>ge</strong>n<br />

har de in<strong>ge</strong>n definition av<br />

vad en talang är.<br />

En grupp forskare gav sig ut i världen.<br />

Deras uppdrag var att undersöka<br />

exakt vad talang är.<br />

Bland dem fanns ledande auktoriteter<br />

i ämnet. Deras forskning<br />

vänder upp och ner på vår tids<br />

mest utbredda myt. För en talang<br />

är förmodli<strong>ge</strong>n inte vad du tror,<br />

utan något helt annat.<br />

För företag och organisationer<br />

där tillgång på talang är ett överlevnadskriterium<br />

blir <strong>det</strong> centralt<br />

att förstå hur sann talang ser ut.<br />

Ännu mer vitalt är att förstå vad<br />

som får människor med fantastiska<br />

förmågor att stanna kvar.<br />

Om du är chef som gillar högpresterare<br />

kommer boken även<br />

att <strong>ge</strong> dig nya insikter kring ditt<br />

ledarskap.<br />

Linus Jonkman<br />

www.liber.se<br />

I Itchiban är jag<br />

en prinsessa<br />

Jane, en helt vanlig tjej i mellanstadiet.<br />

Det är vad alla tror i alla<br />

fall. Men <strong>det</strong> döljer sig något bakom<br />

hennes fasad. Hennes mamma<br />

dricker och har en pojkvän<br />

som inte alltid är så snäll.<br />

När livet känns som tuffast dyker<br />

Pincha upp, en leopard från<br />

Itchiban. Hon är en hjälpare och<br />

vän. Tillsammans <strong>ge</strong>r de sig ut<br />

på äventyr och uppdrag. Tillsammans<br />

är de starka. De <strong>ge</strong>r sig av<br />

långt bortom vår värld, ända bort<br />

till Itchiban. I Itchiban är Jane en<br />

prinsessa, där finns in<strong>ge</strong>n ondska<br />

och in<strong>ge</strong>nting att vara rädd för.<br />

Så här sä<strong>ge</strong>r författaren Isse<br />

Magnusson Österlund om boken:<br />

”Den kom till när en liten<br />

sargad flicka kom in i mitt liv. När<br />

rädslorna kom nära henne stängde<br />

hon ute hela världen och försvann<br />

in i sig själv. Jag undrade<br />

vart hon reste i sitt inre. Det var<br />

nog till Itchiban tror jag. Hon<br />

finns fortfarande i mitt liv och boken<br />

är till 100 procent tillägnad<br />

min älskade Diana, vuxen idag,<br />

men hon reser nog tillbaka till<br />

Itchiban emellan<strong>åt</strong>.”<br />

En barnbok för åldern 8­12 år. En<br />

bra bok om ett svårt ämne som<br />

berör oss alla.<br />

Isse Magnusson Österlund<br />

www.idusforlag.se<br />

The Tools<br />

Hitta kraften inom dig!<br />

Dåligt självförtroende och en allmän<br />

känsla av otillfredsställdhet<br />

är problem de flesta kan plågas<br />

av. ”The Tools” är metoden som<br />

har något att säga oss alla. Bekämpa<br />

rädslan för att misslyckas<br />

<strong>ge</strong>nom att föreställa dig att allt<br />

går snett och att du är redo att<br />

förlora allting. Hitta kraften inom<br />

dig en kraft som alltid funnits där<br />

och använd den för att lösa dina<br />

problem.<br />

Barry Michels och Phil Stutz har<br />

tillsammans över 60 år av psykoterapeutisk<br />

verksamhet. De skapade<br />

”The Tools” med inspiration<br />

från den jungianska skolan, men<br />

metoderna begränsas inte av<br />

gängse psykologiska värderingar.<br />

”Jag ser mig som något av en rebell”,<br />

sä<strong>ge</strong>r Barry Michels till The<br />

New Yorker.<br />

The Tools har blivit en bästsäljare<br />

i USA och har gjort Michels<br />

och Stutz till en Hollywoodsk yrkeshemlighet.<br />

Nu är <strong>det</strong> dags för<br />

resten av världen att ta del av<br />

duons enkla, handfasta men<br />

samtidigt fantasifulla förslag på<br />

hur man tar tag i sitt liv.<br />

Barry Michels och Phil Stutz<br />

www.norstedts.se<br />

Vinn<br />

sidan 64

Offentlig<br />

upphandling<br />

från A till Ö<br />

Den här boken är ett måste för<br />

alla som på något sätt arbetar<br />

med offentlig upphandling. Den<br />

förklarar cirka 1 100 upphandlingsbegrepp,<br />

redogör för relevanta<br />

rättsfall och beskriver upphandlingsprocessen.<br />

Många av begreppen som behandlas<br />

har sitt ursprung i de fyra<br />

upphandlingslagarna LOU, LUF,<br />

LUFS och LOV, men även begrepp<br />

från kontraktsrätt och förvaltningsrätt<br />

beskrivs och förklaras.<br />

Offentlig upphandling från A till Ö<br />

är ett ovärderligt stöd för alla som<br />

snabbt vill sätta sig in i enskilda<br />

begrepp eller i delar av/hela<br />

upphandlingsprocessen. Boken<br />

innehåller också underlättande<br />

mallar som kan användas vid exempelvis<br />

begäran om information,<br />

skrivelser, sekretessbegäran<br />

och överprövning.<br />

Offentlig upphandling från A till<br />

Ö kan användas som ett rent<br />

uppslagsverk eller som ett undervisningsmaterial.<br />

Den fun<strong>ge</strong>rar<br />

också som en introduktion för<br />

studenter och andra vetgiriga. En<br />

rad tematiska register möjliggör<br />

en samlad läsning kopplad till ett<br />

visst område, till exempel förfrågningsunderlag,<br />

anbudsskrivning<br />

och kontrakt.<br />

Per Werling<br />

www.liber.se<br />

Vinn<br />

sidan 64<br />

Oktober i<br />

fattigsveri<strong>ge</strong><br />

Jag går i mina egna fotspår för<br />

första gån<strong>ge</strong>n i<strong>ge</strong>n. Biografin träder<br />

in i mitt liv nu, trots att <strong>det</strong> utspelar<br />

sig långt efter biografin.<br />

Biografin kliver in i ste<strong>ge</strong>n, osalig<br />

knuffar den undan <strong>det</strong> förträngda.<br />

Den bortförklarar inte. Den<br />

förklarar inte heller. Det är sant<br />

att jag vissa dagar ser de döda.<br />

Vi befinner oss då alltid i samma<br />

kök, i samma vardagsrum, hall,<br />

badrum. Det är alltid blod där.<br />

Eller nybakat bröd. Mamma är<br />

blåsla<strong>ge</strong>n. Eller så är hon <strong>det</strong> inte.<br />

Pappa befinner sig i ett av sina<br />

stadium. Vi har ett litet köksbord,<br />

fyra stolar och en pall. Det är jag<br />

som sitter på pallen. Vi levde i<br />

stora kast. Det var himmel eller<br />

helvete, <strong>det</strong> var himmeln i helvetet.<br />

Går <strong>det</strong> att skriva utan att<br />

såra, går <strong>det</strong> att minnas utan att<br />

såra någon annan. Ärren är mina<br />

liksom pennan och den som skriver<br />

är den som minns, och den<br />

som skriver är också den som lyfter<br />

ut ord ur berättelsen, riktar ljuset,<br />

suddar och sparar. De andra,<br />

de som skrev ärren, de som<br />

är föremålet för texten, hur kan<br />

de svara eller värja sig? Det går<br />

knappast, de är främlingar eller<br />

döda eller så är de borta av andra<br />

skäl.<br />

I sin oktoberdagbok beskriver Susanna<br />

Alakoski hur hon försöker<br />

närma sig sin tonårstid. Hon vistas<br />

i staden där hon växte upp, hon<br />

reser <strong>ge</strong>nom Sveri<strong>ge</strong>, och samtidigt<br />

med <strong>det</strong> mödosamma arbetet<br />

att minnas och att skriva ser<br />

hon omkring sig ett samhälle där<br />

samma mönster fortfarande finns<br />

kvar: människor lever i fattigdom,<br />

hemlöshet och osynlighet.<br />

Susanna Alakoski<br />

www.albertbonniersforlag.se<br />

Vinn<br />

sidan 64<br />

Rehabilitering<br />

och stöd till<br />

<strong>åt</strong>erhämtning<br />

vid psykiska<br />

funktionshinder<br />

Återhämtning vid svåra psykiska<br />

sjukdomar är möjligt. Boken<br />

Rehabilitering och stöd till <strong>åt</strong>erhämtning<br />

vid psykiska funktionshinder<br />

­ möjlighetens metoder<br />

för en ny praktik beskriver hur<br />

psykiatrin, socialtjänsten och andra<br />

kan stödja <strong>åt</strong>erhämtning och<br />

vad ett <strong>åt</strong>erhämtningsinriktat arbetssätt<br />

innebär.<br />

Framgångsrika metoder för psykiatrisk<br />

rehabilitering som exempelvis<br />

supported employment<br />

(IPS­modellen), individuell rehabiliteringsplanering<br />

och metoder<br />

för att arbeta med stigmatisering<br />

och brukarinflytande, förklaras ingående.<br />

Författarna delar med<br />

sig av forskning, erfarenheter från<br />

praktiskt arbete och lärdomar<br />

från en internationellt etablerad<br />

kunskapsbas. Nio personer med<br />

e<strong>ge</strong>n erfarenhet av <strong>åt</strong>erhämtning<br />

bidrar med texter.<br />

Boken är ett unikt stöd för att utveckla<br />

kunskap och mer effektivt<br />

bidra till <strong>åt</strong>erhämtning för personer<br />

med psykiska funktionsnedsättningar.<br />

Den visar också hur<br />

organisationer för vård, stöd och<br />

service behöver förändras.<br />

Boken vänder sig till personal<br />

inom psykiatri, kommunal verksamhet,<br />

föreningsliv, försäkringskassa<br />

och arbetsförmedling. Den<br />

vänder sig även till studenter liksom<br />

till personer som arbetar<br />

med sin e<strong>ge</strong>n <strong>åt</strong>erhämtning.<br />

David Ershammar, Camilla Bogarve<br />

och David Rosenberg<br />

www.gothiaforlag.se<br />

Unga som<br />

skadar sig<br />

<strong>ge</strong>nom sex<br />

Vinn<br />

sidan 64<br />

Barnhuset har i samarbete med<br />

socionom och doktorand Linda<br />

Jonsson samlat kunskap om<br />

unga som skadar sig <strong>ge</strong>nom sex.<br />

I boken har författarna samlat<br />

kunskap om unga som skadar sig<br />

<strong>ge</strong>nom sex. Boken innehåller intervjuer<br />

med unga samt med yrkesverksamma<br />

som i sitt arbete<br />

har mött unga som skadar sig <strong>ge</strong>nom<br />

sex. Den innehåller också<br />

en kunskapsöversikt som visar<br />

att <strong>det</strong> finns stöd för att betrakta<br />

sex som ett självskadebeteende.<br />

Boken riktar sig till alla som kommer<br />

i kontakt med barn och ungdomar<br />

i sitt arbete, till exempel i<br />

skolan, inom hälso­ och sjukvården<br />

eller socialtjänsten.<br />

Allmänna Barnhuset är en statlig<br />

stiftelse med uppdrag att stödja<br />

metod­ och kunskapsutveckling<br />

i arbetet med utsatta barn och<br />

ungdomar. Barnhuset <strong>ge</strong>r anslag<br />

till socialt inriktad barn­ och ungdomsforskning,<br />

driver egna utvecklingsprojekt,<br />

anordnar konferenser<br />

och seminarier för att<br />

sprida kunskap samt <strong>ge</strong>r ut böcker<br />

i aktuella frågor.<br />

Linda Jonsson, Åsa Lundström Mattsson<br />

www.allmannabarnhuset.se<br />

www.ssil.se 57

Viktigt att informera<br />

Centralkökets kylda mat får högt betyg<br />

Text och Foto: Kerstin Karell<br />

Det politiska beslutet att<br />

gå från varm mathållning<br />

till cook and chill i<br />

Ljusdals kommun togs i<br />

juni 2005, och under våren<br />

2006 skedde förändrin<strong>ge</strong>n.<br />

Centralköket erbjöd redan från<br />

start hemtjänstens kunder tio matlådor att<br />

välja på varje vecka, vilka de var bland de<br />

första att göra i lan<strong>det</strong>.<br />

– Det var en tuff omställning, på många<br />

sätt. Men personalen är duktig och förändringsbenä<strong>ge</strong>n,<br />

sä<strong>ge</strong>r Maria Berglund som är<br />

kostekonom och produktionsansvarig vid<br />

centralköket i Ljusdal.<br />

Hon be<strong>rätta</strong>r att personalen innan omorganisationen<br />

förvisso var på studiebesök<br />

och utbildade sig men att man framförallt<br />

fick vi lära sig mycket på e<strong>ge</strong>n hand.<br />

Använder begreppet kyld mat<br />

Innan den kylda maten kunde levereras investerades<br />

i fler ugnar och blastchillers. När<br />

kostchef Maria Persson förklarar centralkökets<br />

koncept använder hon begreppet<br />

kyld mat och inte cook and chill, även fast<br />

<strong>det</strong> också används.<br />

– Vi använder både cook and chill och<br />

kyld mat. Det beror på maträtten och vilken<br />

hållbarhet vi efterfrågar. Vi har hittat<br />

vår e<strong>ge</strong>n väg att gå.<br />

Arbetsmässigt har centralköket ett omfattande<br />

koncept. Köket har e<strong>ge</strong>n personal<br />

som förpackar matlådorna till hemtjänsten,<br />

packar kylväskorna till respektive<br />

kund med nästa veckas meny och tar emot<br />

beställningar som registreras. Två i personalen<br />

har även kundservice och pratar<br />

med kunderna inom äldreomsor<strong>ge</strong>n som<br />

58 www.ssil.se<br />

Ljusdals kommuns centralkök tillagar fem rätter per dag.<br />

Maten levereras till skolor, äldreboenden och till kunder<br />

inom hemtjänsten. Konceptet innebär att centralköket<br />

sköter allt utom fakturering och utkörning av matlådor.<br />

Från att kunderna varit skeptiska får maten nu högt betyg.<br />

Information är A och O vid övergång från varm till kyld mat.<br />

Marina Ljus och Ingrid Stenberg tillagar såser i dietköket.

Beroendevård alkohol och narkotika för vuxna<br />

män och kvinnor. 12-steg – KBT – MI m.m.<br />

Möjlighet att ta med husdjur.<br />

Bra kommunikationer.<br />

Telefon: 08 7783187, fax: 08-7786080<br />

info@visattra.se, www.visattra.se, Björnkullarin<strong>ge</strong>n 6<br />

(besöksadress), Box 4079, 141 04 Huddin<strong>ge</strong>.<br />

Med vår hjälp får du kraften till förändring<br />

Målgrupp:<br />

Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och<br />

psykosocial problematik.<br />

Behandlingsinnehåll:<br />

Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.<br />

Holmenvä<strong>ge</strong>n 27, 952 52 Kalix - Nyborg www.holmen27.nu<br />

Tel: 0923-211 80, 070-205 44 83 info@holmen27.nu<br />

Fax: 0923-211 65<br />

Nianfors Bruksherrgård AB<br />

Kvinnobehandlin<strong>ge</strong>n för dig med alkohol-<br />

och/eller narkotikamissbruk i åldrarna 18-50 år.<br />

Vi arbetar med:<br />

12-stegs inriktning, självkänsla,<br />

ekonomi, anhöriga, fritid<br />

och Gunnar Bergströms<br />

krimprogram.<br />

Varmt välkomna<br />

www.nianfors.se Tel 0650-790 35<br />

8.0<br />

poäng<br />

i SiLs kvalitetsindex<br />

ÄLVSTORPS VÅRDHEM AB<br />

ETT HVB HEM / MISSBRUK<br />

Drivs i samma regi sedan år 1975.<br />

Vi är bra på udda och komplicerade<br />

individer då vi har duktig personal.<br />

Vi ”bryr” oss och är enga<strong>ge</strong>rade<br />

Du når oss på vår hemsida www.vardhem.se<br />

E-postadress: info@vardhem.se<br />

Adress: Box 14, 713 21 Nora<br />

Telefon: 0587-13130, 0587-13134<br />

Fax: 0587-133 00<br />

Omvårdnad i Skönvik, Damastvä<strong>ge</strong>n 5,<br />

Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70<br />

E-post info@oisab.se www.oisab.se<br />

När hemma inte räcker till<br />

När hemma inte räcker till<br />

finns vi för heltidsboende eller som avlastning<br />

finns vi för heltidsboende eller som avlastning<br />

Till oss kommer både yngre och äldre människor med<br />

psykiska Till oss kommer funktionshinder både yngre eller och demens. äldre Vårt människor omvårdnads- med<br />

boende psykiska sätter funktionshinder gästernas behov eller i demens. fokus och Vårt syftar omvårdnads- till att<br />

skapa boende en sätter positiv gästernas miljö med behov känsla i fokus för <strong>det</strong> och unika syftar hos till att varje<br />

människa. skapa en positiv miljö med känsla för <strong>det</strong> unika hos varje<br />

människa.<br />

Vill du veta mer om oss?<br />

Ring Vill du eller veta besök mer om vår oss? hemsida.<br />

Ring eller besök vår hemsida.<br />

Omvårdnad i Skönvik, Damastvä<strong>ge</strong>n 5,<br />

Box Omvårdnad 77, 776 i 22 Skönvik, Hedemora Damastvä<strong>ge</strong>n Tfn 0225-59 5, 59 70<br />

E-post Box 77, info@oisab.se 776 22 Hedemora www.oisab.se Tfn 0225-59 59 70<br />

E-post info@oisab.se www.oisab.se<br />

Äntli<strong>ge</strong>n, nu kan du köpa<br />

verksamhetssystem på<br />

lösvikt!<br />

Du betalar bara för de<br />

funktioner du behöver.<br />

Vi skapar en samlad<br />

bild, även med de<br />

system som du idag<br />

använder.<br />

Kontakta oss så be<strong>rätta</strong>r vi mer!<br />

MaxiMilia AB, Bergslagsvä<strong>ge</strong>n 33<br />

774 30 Avesta<br />

Tfn: 0226-183 96<br />

www.maximilia.se

Ljusdals centralkök har jobbat hårt för att hitta de bästa arbetssätten för varje moment.<br />

har frågor och behöver stöd. De två egna<br />

vaktmästarna distribuerar maten till äldreboenden<br />

och skolor.<br />

– Det enda vi inte gör är att köra ut matlådorna<br />

till hemtjänstkunderna, vilket<br />

Samhall gör, och fakturera. Vi <strong>ge</strong>r endast<br />

underla<strong>ge</strong>n till kommunens ekonomiavdelning,<br />

sä<strong>ge</strong>r Maria Berglund.<br />

Laddat med cock and chill<br />

När arbetet med omställnin<strong>ge</strong>n startade<br />

skulle menyer tas fram, maträtter testas,<br />

produktionen med kylhållning fun<strong>ge</strong>ra<br />

och personalen komma in i <strong>det</strong> nya tänket.<br />

Fokus var på produktionen och sett i backspe<strong>ge</strong>ln<br />

skulle informationen från kommunen<br />

till kunderna och allmänheten varit mer<br />

omfattande än den var.<br />

– In<strong>ge</strong>n kunde förutse att <strong>det</strong> skulle bli så<br />

laddat, <strong>det</strong> här med cook and chill, sä<strong>ge</strong>r<br />

Maria Persson som själv tillträdde då omorganisationen<br />

var <strong>ge</strong>nomförd.<br />

Istället speglades mycket av omorganisationen<br />

<strong>ge</strong>nom de lokala medierna. Det blev<br />

en debatt om cook and chill där den förväxlades<br />

med fryst mat och kyld mat.<br />

– Maten vi lagar är varken fryst eller gammal,<br />

vilket många tror innan de provar eller<br />

får information, sä<strong>ge</strong>r Maria Persson.<br />

Informera om kyld mat<br />

Något som hon och hennes kollegor lagt ner<br />

mycket tid och energi på är att informera<br />

om vad kyld mat faktiskt är. Det som fram­<br />

60 www.ssil.se<br />

hålls är att <strong>det</strong> inte är någon skillnad på<br />

den mat som förpackas i mataffärer till den<br />

som centralköket paketerar. Det finns en<br />

innehållsförteckning och bäst före datum<br />

på alla produkter. Många har de senaste<br />

åren f<strong>åt</strong>t provsmaka lådor, från såväl intresseorganisationer<br />

till politiker. På en skala<br />

från 1­5 är bety<strong>ge</strong>n från dessa provningar<br />

<strong>ge</strong>nomgående fyror och femmor.<br />

– Sen var inte allt optimalt precis i början.<br />

Det hände att maten i kantinerna som var<br />

placerade ytterst på ställningarna kyldes så<br />

att de frös medan de i mitten hade perfekt<br />

temperatur. Vi har jobbat hårt för att hitta<br />

de bästa arbetssätten för olika moment, sä<strong>ge</strong>r<br />

Maria Berglund.<br />

Samtidigt som utvecklingsarbetet pågick<br />

för fullt och alla verkli<strong>ge</strong>n gjorde sitt yttersta<br />

så kom rapporter om att antalet matlådor<br />

till hemtjänstens kunder minskade.<br />

De har under åren g<strong>åt</strong>t från tidigare 90 000<br />

portioner per år till bottenrekor<strong>det</strong> 46 000.<br />

– Anledningarna är många. Till viss del beror<br />

<strong>det</strong> på att många i början var skeptiska<br />

Matlådor som snart ska packas<br />

för att distribueras till kund.<br />

” Maten vi lagar är varken fryst eller<br />

gammal, vilket många tror innan de<br />

provar eller får information

Torsbygården<br />

Målgrupp<br />

Personer med psykisk<br />

funktionsnedsättning<br />

Medicinskt färdigbehandlade vuxna<br />

med behov av kortare/längre tids<br />

rehabiliterings- eller habiliteringsboende<br />

Välkommen att kontakta oss:<br />

Föreståndare Anna Herzing 08-570 243 20<br />

Vårdgivare In<strong>ge</strong>la Wihlborg 08-570 242 01<br />

in<strong>ge</strong>law@swipnet.se, Torsbygården, 139 51 Värmdö<br />

A N A M M A<br />

Familjehemspräglat HVB hem i Dalarna<br />

Vill du veta mer? Kontakta vår föreståndare Nocke<br />

Eriksson nocke@arbetslinjen-klippan.se 0243-25 70 89<br />

eller besök arbetslinjen-klippan.se<br />

kvalitet <strong>ge</strong>nom erfarenhet<br />

DELAKTIG I MÄNNISKORS UTVECKLING SEDAN 1990<br />

Kontakt:<br />

Tel. 0455-45550<br />

Mob. 0708 156 124<br />

Besöksadress:<br />

Ekekullevä<strong>ge</strong>n 3<br />

370 30 Rödeby, Blekin<strong>ge</strong>.<br />

Vi arbetar med<br />

Ett helhetsperspektiv<br />

Nätverk<br />

Kontaktmannaskap<br />

Aktiv vardag<br />

Aktivitetshus<br />

Vår målgrupp är ungdomar 13-18 år och barn upp till 13 år<br />

med föräldrar.<br />

Vi har tio platser på ungdomsenheten och <strong>åt</strong>ta platser på<br />

familjeenheten.<br />

Vi erbjuder både utredning och behandling.<br />

Besök oss gärna på www.hvbekekullen.se<br />

Murars Gård är ett HVB- hem som lig<strong>ge</strong>r belä<strong>ge</strong>t i Hälsinglands<br />

inland. Vi vänder oss till föräldrar med barn, 0-16 år samt<br />

gravida.<br />

Vi arbetar med relationssvårigheter, beroendeproblematik,<br />

asyl/invandrarproblematik, föräldrar med utvecklingsstörning,<br />

utredningsstöd till socialtjänstens barnavårds utredningar där<br />

vi fokuserar på och inventerar utifrån BBIC´s och dess<br />

föräldraförmågor.<br />

Vi arbetar utifrån en miljöterapeutisk vardag med den<br />

enskildes behov i fokus. Vi har en systemteoretisk utgångspunkt<br />

och arbetar utifrån identifikationsskapande processer.<br />

Murars Gård bedriver vård enligt SoL, LVU, LVM.<br />

Vi har nu utökat vår personalgrupp med psykolog samt en<br />

sjuksköterska/leg. distriktssköterska som finns integrerad i<br />

verksamheten.<br />

Träffa oss på Psykisk ohälsa mässan i Stockholm 30-31 jan!<br />

Tel: 0278-456 22<br />

E-post: info@murarsgard.se<br />

Hemsida: www.murarsgard.se<br />

Helhetslösning<br />

Solberga by erbjuder en<br />

helhet för barn och ungdomar<br />

med boende/korttidsvistelse,<br />

skola och fritidsaktiviteter<br />

i en vacker och levande<br />

by<strong>ge</strong>menskap. Vår styrka är<br />

förmågan att skapa ett socialt<br />

sammanhang för den enskilde<br />

som byg<strong>ge</strong>r på trivsel och<br />

trygghet.<br />

Fokus på dem vi finns till för<br />

Upp<strong>rätta</strong>nde av planer och pedagogiska insatser sker alltid i nära<br />

samverkan med brukare och vårdnadshavare. En röd tråd i Solberga<br />

bys pedagogik är att utveckla elevernas självbestämmandeförmåga.<br />

För elever som har svårt att kommunicera, erbjuds alternativ kommunikation<br />

i form av bildstöd, pecs, samtalsmatta m.m.<br />

Våra årliga kundundersökningar visar på hög nöjdhetsgrad!<br />

Vi har särskola för barn och ungdomar mellan 7-17 år, klass 1-9, samt elevhem,<br />

korttidshem och fritidsverksamhet med tillstånd enligt LSS.<br />

Förenin<strong>ge</strong>n Solberga by är en<br />

ideell förening utan vinstintresse<br />

Waldorfsärskola och elevhem<br />

www.solbergaby.se

till kyld mat, de visste inte vad de fick. Sedan<br />

har antalet brukare minskat och utbu<strong>det</strong><br />

är större då både livsmedelsaffärer och<br />

restauran<strong>ge</strong>r säljer matlådor, sä<strong>ge</strong>r Maria<br />

Persson.<br />

Men nu har trenden vänt och för första<br />

gån<strong>ge</strong>n sedan starten har antalet beställda<br />

matlådor ökat. I samma veva har en enkätundersökning<br />

till alla kunder inom hemtjänsten<br />

<strong>ge</strong>nomförts. Svarsfrekvensen var<br />

88 procent och med fyra svarsalternativ har<br />

i stort sett alla kunder valt de två högsta<br />

omdömena; mycket nöjd och nöjd. Utöver<br />

<strong>det</strong> har Härjedalens kommun varit på besök<br />

och visat intresse för att på prov köpa matlådor<br />

från Ljusdals centralkök. Därtill bad<br />

Maria Persson kökskonsulten In<strong>ge</strong> Dahlgren<br />

komma på besök, både för att utbilda<br />

personalen men även för att utvärdera arbetet<br />

i centralköket. Han lovordade maten<br />

och yrkesskickligheten.<br />

– Innan han kom visste vi inte riktigt om<br />

vi faktiskt gjorde allt på rätt sätt, eftersom<br />

vi f<strong>åt</strong>t lära oss på e<strong>ge</strong>n hand. Att då få veta<br />

att man gör att mycket bra jobb känns naturligtvis<br />

fantastiskt roligt.<br />

Fokus på kvalitet<br />

Sedan centralkökets restaurang Oasen,<br />

som serverade varm mat, stängde årsskiftet<br />

2009/2010 har arbetet varit helt fokuserat<br />

på ökad kvalitet och utökad meny för alla<br />

kunder. Numera lagas <strong>det</strong> mesta från grunden,<br />

menyn förnyas ständigt och <strong>det</strong> finns<br />

många idéer för framtiden. De som beställer<br />

matlådor kan välja på tio maträtter varje<br />

vecka, där finns planer på fler maträtter att<br />

välja på. Dessa kommer från en meny som<br />

rullar på sju veckor med cirka 60 maträtter<br />

där vissa <strong>åt</strong>erkommer, som ärtsoppa och<br />

pannkakor.<br />

När <strong>det</strong> serveras potatis kan kunderna alltid<br />

välja alternativet potatismos eftersom<br />

potatis skiljer mycket beroende på säsong.<br />

Äldreboendena får en hemlagad dessert på<br />

hel<strong>ge</strong>rna vilket även ska införas som alternativ<br />

till matlådorna.<br />

Provar sig fram<br />

Överhuvudta<strong>ge</strong>t provar centralköket sig<br />

fram till hur olika maträtter blir bäst. De<br />

har en kokerska som alltid testar nyheter<br />

och l<strong>åt</strong>er alla i köket smaka när rätten är<br />

värmd efter att ha varit kyld.<br />

– Vi släpper aldrig iväg en ny maträtt utan<br />

att vi vet att <strong>det</strong> är bra kvalitet, sä<strong>ge</strong>r Maria<br />

Persson.<br />

När <strong>det</strong> gäller till exempel stuvade makaroner<br />

så tillagar köket endast stuvnin<strong>ge</strong>n<br />

62 www.ssil.se<br />

Maria Berglund är kostekonom och produktionschef vid centralköket.<br />

Till hö<strong>ge</strong>r om henne kostchef Maria Persson.<br />

och äldreboendena och skolorna får själva<br />

koka makaronerna.<br />

– Det blir inte bra att kyla stuvade makaroner<br />

för makaronerna fortsätter att svälla<br />

även när de är kylda, sä<strong>ge</strong>r Maria Berglund.<br />

Även fiskgratän<strong>ge</strong>rna förbereds med tilllagad<br />

och kyld sås medan själva rätten med<br />

fisken tillagas på plats.<br />

Köket används maximalt varje vardag och<br />

planerin<strong>ge</strong>n är minutiös. Det tillagas fem<br />

maträtter för såväl ”vanliga” kunder som<br />

de som har olika varianter av specialkost.<br />

Därtill kan <strong>det</strong> kokas risgrynsgröt, göras<br />

efterrätt, tillredas komponenter och förberedas<br />

inför kommande dag.<br />

Hög ambitionsnivå<br />

Maria Berglund visar menyn inför jul vilken<br />

hade premiär förra året och blev en<br />

succé. Kunderna kunde beställa en varmrespektive<br />

kall jullåda och många beställde<br />

flera. Som julgåva får de 200 kunderna i<br />

hemtjänsten en ris­á­la­Malta, naturligtvis<br />

hemgjord.<br />

Den här julen är speciell då <strong>det</strong> är mycket<br />

få vardagar och <strong>det</strong> blir intensiva arbetsdagar<br />

för att kunna erbjuda kunderna en<br />

varierad meny. Ambitionsnivån är hög.<br />

– Det finns mycket som vi vill göra och<br />

framförallt vill vi fortsätta att utveckla kvaliteten,<br />

sä<strong>ge</strong>r Maria Berglund.<br />

Utdrag ur utredningsrapport av kökskonsult<br />

In<strong>ge</strong> Dahlgren december 2011<br />

”Matkvalitet och utbu<strong>det</strong> är av mycket<br />

hög klass, kanske ett av de bästa jag<br />

arbetat med i kategorin ”kyld mat”<br />

under mina 25 år som specialist i ämnet.<br />

Förklarin<strong>ge</strong>n till <strong>det</strong>ta tror jag lig<strong>ge</strong>r i<br />

yrkesskicklighet och stolthet samt att<br />

man försöker tillaga <strong>det</strong> mesta från grunden<br />

vilket är kylmatens grundfilosofi men<br />

inte många kök klarar av att göra.”<br />

Kostenheten i<br />

Ljusdals kommun<br />

• Totalt 40 anställda.<br />

• Omsätter cirka 27 miljoner kronor.<br />

• Centralkök med 16 anställda.<br />

• Fyra tillagningskök.<br />

• Tio mottagningskök.<br />

• Cirka 660 000 portioner per år (distribueras<br />

i kantiner av plast).<br />

• Drygt 46 000 matlådor per år.<br />

Varje dag tillagas:<br />

• 1000 skolportioner<br />

• 800 äldreomsorsportioner<br />

• 250 portioner i dietköket<br />

• 300 matlådor tre dagar i veckan

Från text<br />

till tal i realtid<br />

Med SpeakApp 8 Plus OCR<br />

får du en programvara som<br />

samspelar i din dator med, i<br />

princip alla andra program<br />

– allt för att underlätta inlärning<br />

av språket, uppläsning<br />

av texter, rättstavning och<br />

ljudning av ord.<br />

Med SpeakApp 8 Plus OCR<br />

får du så mycket mer än en<br />

talsyntes:<br />

• Enkel, tydlig och valbar<br />

ordbehandling.<br />

• Åtta acapela röster på<br />

svenska.<br />

• Ljudning (av barn eller<br />

vuxen röst).<br />

• Ordprediktion med<br />

rättstavning.<br />

• Samspelar, konfliktfritt,<br />

med flertalet datorprogram.<br />

• Enkel och intelli<strong>ge</strong>nt OCR<br />

och PDF-hantering.<br />

www.ebutiken.iris.se<br />

Kokare med<br />

vattenvy<br />

Med sin <strong>ge</strong>nomskinliga<br />

design är Bodums nya<br />

Bistro vattenkokare både<br />

praktisk och elegant. Den<br />

dubbelväggiga kokaren<br />

förhindrar brända fingrar<br />

och blir en prydnad i köket<br />

där du kan se när vattnet<br />

kokar upp.<br />

www.bodum.com<br />

Paus + arbete<br />

Stefan Borselius har form<strong>ge</strong>tt f<strong>åt</strong>öljen Wilmer från Blå<br />

station. De digitala universella verkty<strong>ge</strong>n finns där och är<br />

i ständig utveckling, medan de fysiska verkty<strong>ge</strong>n som<br />

möbler och de rum de placeras i är vanliga, traditionella<br />

och i skriande behov av utveckling. Wilmer erbjuder dig<br />

flera möjligheter till användande och utesluter inte <strong>det</strong><br />

ena för <strong>det</strong> andra. Slå dig ner och jobba eller umgås eller<br />

varför inte bäg<strong>ge</strong> delar när du ändå sitter.<br />

www.blastation.se<br />

En tuff telefon<br />

i lyxförpackning<br />

En av Sveri<strong>ge</strong>s mest le<strong>ge</strong>ndariska artister blir Doros nya<br />

nordiska varumärkesambassadör.<br />

Samarbetet inleds med lanserin<strong>ge</strong>n av Doro phone easy<br />

615 Lill-Babs Edition – en av Doros mest prisbelönta<br />

mobiltelefoner, nu i auberginefärgad lyxförpackning.<br />

Doro phone easy 615 är en vikbar mobiltelefon,<br />

utvecklad i samarbete med <strong>det</strong> svenska designföreta<strong>ge</strong>t<br />

Ergonomidesign. Den har stora knappar som är lätta att<br />

hantera, en display med tydlig kontrast och en högre<br />

ljudsignal än vanliga mobiltelefoner. Ljudfrekvensen kan<br />

ställas in och anpassas för olika typer av hörselnedsättningar.<br />

Lju<strong>det</strong> i telefonen är klart och tydligt<br />

och menyn är enkel och överskådlig.<br />

www.doro.com<br />

Produktnyheter<br />

En handdukstork för<br />

varje personlighet<br />

Vad sägs om en alldeles e<strong>ge</strong>n unik handdukstork?<br />

Sanova är marknadens enda<br />

leverantör av specialanpassade handdukstorkar<br />

– skräddarsydda efter de m<strong>åt</strong>t och<br />

den design du efterfrågar.<br />

www.sanova.se<br />

Smidig snöskyffel<br />

Snöskyffeln i Gardenas combisystem är<br />

enkel att använda till mindre mängder snö.<br />

Den tåliga plastkanten är skonsam mot<br />

underla<strong>ge</strong>t vilket gör den lämplig för ojämna<br />

ytor. Snöskyffeln finns i bredderna,<br />

40 cm och 50 cm.<br />

www.gardena.se<br />

www.ssil.se 63

Vad är aktuellt i er verksamhet, vad diskuterar ni?<br />

Välkomna att höra av er med tips och synpunkter. Kerstin Karell, kerstin.karell@ssil.se<br />

Vinn böcker<br />

Böckerna som går att vinna <strong>ge</strong>nom att<br />

delta i annonspusslet nedan finns presenterade<br />

på uppsla<strong>ge</strong>t 56-57. På sidorna 36-<br />

38 finns en artikel med anledning av boken<br />

Unga som skadar sig med sex.<br />

Ett stort grattis till vinnarna av förra numrets annonspussel! TANKE Ni får en bok med posten.<br />

Julia Eliasson, Malmö, Anna-Britta Lindberg, Falun, Petra Björk, Finspång och Solveig KÄNSLA Henriksson, Gällivare.<br />

HANDLING<br />

GLECT, ÅNGEST, TVÅNG, SKOLSVÅRIGHETER,<br />

ÖRNING, BORDERLINE,<br />

Beroendevård<br />

NEUROPSYKIATRI<br />

alkohol och narkotika för vuxna<br />

Litet familjärt HVB-hem<br />

Målgrupp: Möjlighet att ta med husdjur.<br />

• Flickor Bra med kommunikationer.<br />

psykosocial problematik<br />

64<br />

Annonspussel<br />

Yrjas Regnbågsgård AB<br />

1 män och kvinnor. 212-steg – KBT – MI m.m. 3 4<br />

• Flickor med övergreppsproblematik<br />

• Flickor i initialt skede av missbruk och/eller kriminalitet<br />

• Hedersrelaterade problem<br />

www.yrjas.com<br />

Biskopsgatan 2<br />

870 52 NYLAND<br />

Agneta Yrjas Sellgren: 070 670 63 01<br />

Ramona Yrjas Sellgren: 070 670 98 43<br />

Telefon: 08 7783187, fax: 08-7786080<br />

info@visattra.se, www.visattra.se, Björnkullarin<strong>ge</strong>n 6<br />

(besöksadress), Box 4079, 141 04 Huddin<strong>ge</strong>.<br />

Vår medhjälpare Ida visar en Mindfulnessövning<br />

med co/terapeuten Rossio Figur (Lusitano).<br />

Fyll i rätt sidnummer<br />

Den ingår i den frivilliga Ridterapin. En av<br />

till rätt annons:<br />

E<strong>ge</strong>hems enheter har även hästar för 1fritidsbruk!<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

Postnr / ort:<br />

Telefon:<br />

Föreståndare för E<strong>ge</strong>hem hvb<br />

Telefon: 070-3212752<br />

E-post: info@e<strong>ge</strong>hem.se<br />

Hemsida: e<strong>ge</strong>hem.se<br />

Önskad bok vid vinst:<br />

www.ssil.se<br />

Figur<br />

2<br />

Den bästa tiden av vintern närmar sig<br />

Vi närmar oss en härlig tid, i alla fall här i södra Norrland. Dagarna blir så sakterliga<br />

längre, solen tittar förhoppningsvis fram och snön lig<strong>ge</strong>r kvar på marken. Att få ta på<br />

sig längskidorna och ta en tur en vintereftermiddag på våren är underbart. Väl hemma<br />

i<strong>ge</strong>n är <strong>det</strong> inte fel att äta och drick något gott. Dessa Baileys fud<strong>ge</strong> med hasselnötter<br />

l<strong>åt</strong>er fantastiska. De är från tidnin<strong>ge</strong>n Hotell & Restaurang och receptet är framta<strong>ge</strong>t<br />

av Baileys och Jonas Hallberg.<br />

Baileys fud<strong>ge</strong> med hasselnötter<br />

La<strong>ge</strong>r 1:<br />

500 g mörk choklad<br />

180 g vit choklad<br />

50 g smör<br />

350 g socker<br />

2,5 dl Baileys® Hazelnut Flavour<br />

350 g hasselnötter, hackade<br />

Vä<strong>ge</strong>n till ett<br />

Klä insidan av en 20×20 cm form med plastfolie. dsmeten i formen och ställ in i kylen tills <strong>det</strong><br />

La<strong>ge</strong>r 1: Hacka chokladen. Smält båda meningsfullt chokla- svalnat. liv<br />

dsorterna tillsammans med smöret och sock- La<strong>ge</strong>r 2: Hacka chokladen och smält den i en<br />

ret på låg värme i en kastrull. Smält bara så börjar kastrull. Ta av kastrullen på från värmen och vispa<br />

län<strong>ge</strong> att chokladen precis smälter, ta sedan ner smör och Baileys med en gaffel tills smet-<br />

kastrullen av värmen och rör tills chokladsmet- Gryt en är slät. Bred Hvb ut över la<strong>ge</strong>r 1 i formen. Täck<br />

en är slät. Häll i rumsvarm Baileys.<br />

med plastfolie och l<strong>åt</strong> stelna i kylen i minst två<br />

Tillsätt sedan hackade nötter. Bred ut Vi chokla- har ett timmar helhetsperspektiv<br />

och skär sedan ut bitar.<br />

är meningsfullt ett TANKE<br />

Vä<strong>ge</strong>n Vi i arbetet ungdomens<br />

Behandling<br />

Kontakta har Målgrupp, börjar Gryt av www.grythvb.se<br />

KÄNSLA mer 0158 ungdomen -402 –Utredning behandling.<br />

Hvb HANDLING<br />

där –20 -Akut år nyckelbegrepp<br />

ett på till 13 information<br />

ett helhetspe och liv gärna killar betrao<br />

1<br />

i arbetet och betraktan<strong>det</strong> av<br />

ungdomen där<br />

Figur<br />

3<br />

Figur<br />

4<br />

Vilka annonsörer döljer sig i figurerna?<br />

Är ett nyckelbegrepp och en<br />

plattform för ungdomens<br />

behandling<br />

Målgrupp, killar 15 – 20<br />

- Behandling<br />

- Utredning<br />

- Akut<br />

5<br />

Kontakta gärna oss för mer info<br />

0158 - 402 13<br />

Figur<br />

5<br />

Texta tydligt!<br />

La<strong>ge</strong>r 2:<br />

170 g mörk choklad<br />

100 g vit choklad<br />

0,6 dl Baileys hazelnut flavour<br />

30 g smör<br />

www.grythvb.se<br />

1:a- 4:e pris<br />

Periodens<br />

utvalda böcker<br />

Fyll i talon<strong>ge</strong>n här intill och skicka eller faxa den<br />

senast 15/2 2012 till: ”Tävling 1/13” Tidnin<strong>ge</strong>n SiL,<br />

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal. Fax: 0651-133 33.<br />

Det går även bra att mejla svaren<br />

och begärda uppgifter till<br />

kerstin.karell@ssil.se

Vinnare i lotteriet<br />

på Sil-seminariet<br />

i Östersund:<br />

Picknickryggsäck Ingrid<br />

Frank-Andersson, Jämtlands<br />

Läns Landsting<br />

Badlakan Anna-May Bå<strong>åt</strong>h,<br />

Ån<strong>ge</strong> Kommun<br />

Necessär Casator Care<br />

Så <strong>ge</strong>r du stöd utan att<br />

ta över ansvaret<br />

Björn Ogéus<br />

Överläkare på Enheten<br />

för Psykosomatisk Medicin i Västerås.<br />

Björn har över 20 års erfarenhet av klinisk<br />

verksamhet inom offentlig sjukvård. Han har<br />

också skrivit böckerna ”Läkebok för trasiga<br />

själar” och ”Kartbok för vilsna själar”.<br />

De senaste tio åren har Björn arbetat<br />

med tydlig psykosomatisk inriktning med<br />

traumatiserade klienter.<br />

UTSTÄLLARE:<br />

Maximilia System AB<br />

Akida Omsorg<br />

Eken Care<br />

Hedens Omvårdnadscenter<br />

Asp-center<br />

Inbjudan till<br />

seminarium!<br />

Skandinavisk Sjukvårdsinformation inbjuder<br />

till KOSTNADSFRITT seminarium i<br />

Adventum<br />

Lövän<strong>ge</strong>n<br />

Tjust Behandlingsfamiljer<br />

Brizad Behandlingskonsult AB<br />

Björkviks Vårdhem AB<br />

KARlSKRONA 7 februari<br />

Göteborg 11 april<br />

Kommande seminarier<br />

Sundsvall 12 september Uppsala 24 oktober<br />

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter<br />

från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.<br />

Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare,<br />

ansvariga chefer och politiker inom kommun, landsting och kriminalvård.<br />

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika<br />

inkl smörgås, lunch och eftermiddagskaffe, ingår.<br />

Anmäl dig på www.ssil.se<br />

Att möta starka känslor<br />

i ett människo vårdande<br />

arbete<br />

Maria Bauer<br />

Beteendevetare, handleder och utbildar<br />

personal inom vård, omsorg, sociala,<br />

säkerhets och pedagogiska yrken. Maria har<br />

särskilt riktat in sitt arbete på mötet med<br />

svåra klienter och har lång erfarenhet från<br />

kriminalvård, rättspsykiatri och psykiatri.<br />

Välkommen till en intressant dag!<br />

www.ssil.se • info@ssil.se • Tel 0651-16040 • Fax 0651-71 19 80 • Tingsgatan2, 827 32 LJUSDAL<br />

Neuropsyk i Bollnäs<br />

Dallotsens Utvecklingscenter AB<br />

Finjagården<br />

Aleris Omsorg AB<br />

Behandlingshemmet Kängurun<br />

Attendo IoF<br />

Inagården<br />

Ekän<strong>ge</strong>ns HVB<br />

Casator Care AB<br />

Oasen HVB & Skola AB<br />

Att lämna ovälkomna<br />

besked och behålla en<br />

god relation.<br />

Jakob Carlander<br />

Leg. psykoterapeut, har skrivit boken<br />

Att lämna svåra besked, Gothia förlag.<br />

Som socialsekreterare ställs man inför<br />

situationer då man tvingas gå emot någons<br />

önskan eller förhoppning med ett oönskat<br />

besked, samtidigt som vi ska upprätthålla en<br />

möjligt god relation och arbetsallians. Vad<br />

händer när svåra besked ställs mot hopp och<br />

samarbete? Hur värnar vi <strong>det</strong> goda samtalet?<br />

Nectar Systems<br />

Forsagården<br />

LP-verksamheten<br />

Baggium Vård & Behandling AB<br />

Ekekullen Utredning och<br />

Behandling AB

66<br />

Kalendarium 2013<br />

Februari<br />

The 2013 Nordic Conference<br />

on Implementation of<br />

Evidence­Based Practice<br />

Linköping 5 februari.<br />

Arrangör: Linköpings universitet<br />

Barnforum ­ kunskapsfronten<br />

för placerade barns hälsa och<br />

utbildning<br />

Stockholm 5 februari.<br />

Arrangör: SKL, Socialstyrelsen,<br />

Skolverket<br />

Nordisk konferens om implementering<br />

av evidensbaserad<br />

praktik<br />

Linköping 5-6 februari.<br />

Arrangör: Socialstyrelsen<br />

Värdegrundsledare<br />

Stockholm 6-7 februari.<br />

Arrangör: KUI<br />

Förbättrad biståndsbedömning<br />

inom äldreomsor<strong>ge</strong>n<br />

Stockholm 7-8 februari.<br />

Arrangör: Conductive<br />

Lex Sarah<br />

Stockholm 11 februari.<br />

Linköping 13 februari.<br />

Arrangör: KUI<br />

Hur bemöter man våld<br />

Stockholm 15 februari.<br />

Arrangör: KUI<br />

Psykiatriska diagnoser<br />

Stockholm 22 februari.<br />

Arrangör: KUI<br />

”Relation före metod” med<br />

Sverker Belin<br />

Göteborg 26 februari.<br />

Arrangör: Svenska Vård<br />

SKAndInAVISK SjUKVårdSInForMAtIon<br />

www.ssil.se<br />

Behovsbedömning hos personer<br />

med demenssjukdom<br />

Stockholm 28 februari.<br />

Arrangör: KUI<br />

Mars<br />

Äldre och missbruk<br />

Stockholm 1 mars.<br />

Arrangör: KUI<br />

Läkemedelsriksda<strong>ge</strong>n ­<br />

om barn och läkemedel<br />

Stockholm 5 mars.<br />

Arrangör: Läkemedelsverket<br />

Ungdomsbrottslighet<br />

Malmö 6-7 mars.<br />

Arrangör: CKU<br />

Psykisk ohälsa hos äldre<br />

Stockholm 7 mars.<br />

Arrangör: KUI<br />

Förbättrad biståndsbedömning<br />

inom äldreomsor<strong>ge</strong>n<br />

Stockholm 7-8 mars.<br />

Arrangör: Conductive<br />

Psykiatridagarna 2013<br />

Stockholm 11-12 mars.<br />

Arrangör: CKU<br />

Ledningssystem för kvalitetsarbete<br />

­ med Per Söderberg<br />

Sundsvall 12 mars.<br />

Arrangör: Svenska Vård<br />

Ungdomsbrottslingar<br />

Stockholm 12 mars.<br />

Arrangör: Skyddsvärnet<br />

Traumaskadade flyktingar<br />

och ensamkommande barn<br />

Stockholm 12-13 mars.<br />

Arrangör: CKU<br />

Social dokumentation i<br />

äldreomsor<strong>ge</strong>n<br />

Stockholm 12-13 mars.<br />

Arrangör: Conductive<br />

Spelberoende bland unga ­<br />

hur kan vi arbeta tillsammans<br />

Stockholm 13 mars.<br />

Arrangör: Skyddsvärnet<br />

Forskning pågår... om äldre<br />

och åldrande ­ Valfrihet,<br />

välfärd,välbefinnande<br />

Uppsala 13 mars.<br />

Arrangör: Regionförbun<strong>det</strong><br />

Uppsala län och Uppsala<br />

universitet<br />

Nationellt symposium om<br />

brukarinflytande i forskning<br />

och praktik<br />

Stockholm 14-15 mars.<br />

Arrangör: FORSA Stockholm<br />

Att stå på egna ben,<br />

vä<strong>ge</strong>n ut i vuxenlivet<br />

Södertälje 18 mars.<br />

Arrangör: Förenin<strong>ge</strong>n för<br />

socionomer inom familjehemsvården<br />

(FSF)<br />

Att handlägga ärenden i<br />

socialtjänsten ­ med rättsäkerheten<br />

i fokus<br />

Stockholm 18 mars.<br />

Arrangör: Gothia fortbildning<br />

LSS­Grundkurs<br />

Stockholm 21 mars.<br />

Arrangör: Gothia fortbildning<br />

April<br />

LSS utifrån ett barnperspektiv<br />

Stockholm 3-4 april.<br />

Arrangör: SKL<br />

Att möte hot och våld i vård,<br />

omsorg och socialt arbete<br />

Stockholm 9 april.<br />

Arrangör: Gothia förlag<br />

Äldrekonferens ­ att få vara<br />

människa hela livet<br />

Stockholm 10-11 april.<br />

Arrangör: Socialstyrelsen<br />

Barn till föräldrar med stora<br />

kognitiva svårigheter<br />

Stockholm 11 april.<br />

Arrangör: Gothia fortbildning<br />

BBIC för övriga intressenter<br />

Stockholm 16 april.<br />

Arrangör: Socialstyrelsen<br />

Barnrättsdagarna<br />

Örebro 16-17 april.<br />

Arrangör: Stiftelsen Allmänna<br />

Barnhuset, BO<br />

Vitalis<br />

Göteborg 16-18 april.<br />

Arrangör: Svenska Mässan<br />

Leva & Fun<strong>ge</strong>ra<br />

Göteborg 16-18 april.<br />

Arrangör: Svenska Mässan<br />

Vårkonferens<br />

Stockholm 17-18 april.<br />

Arrangör: Svenska Vård<br />

Internationell konferens<br />

Närvaro och Delaktighet<br />

Göteborg 25-27 april.<br />

Arrangör: Familjevårdsstiftelsen<br />

i Göteborg<br />

Maj<br />

Ungdomar med Asper<strong>ge</strong>rs<br />

syndrom ­ att mötas i samtal<br />

Stockholm 22 maj.<br />

Arrangör: Gothia fortbildning<br />

Nästa nummer av SIL<br />

kommer den 4 mars<br />

www.ssil.se

KoNtAKtA oSS<br />

Kenneth Engström, verksamhetschef<br />

0652-74 70 7910 alt 070-609 18 54<br />

kundkontakt@frosunda.se<br />

NYA HASSELA<br />

FRANSHAMMAR.<br />

Vi vänder oss till pojkar och flickor i<br />

åldrarna 15-20 år, med missbruksproblematik,<br />

kriminellt beteende eller<br />

psykosocial problematik.<br />

Vi erbjuder ett fasindelat program som<br />

inkluderar både individuella påverkansprogram<br />

och program inriktade på<br />

gruppprocesser.<br />

Hassela lig<strong>ge</strong>r i en naturskön miljö, nära<br />

fritidsaktiviteter sommar som vinter. Vi<br />

erbjuder 20 platser och 10 utslussplatser.<br />

Läs mer om bland annat våra behandlingsmetoder<br />

på frosunda.se/hassela

POSTTIDNING B<br />

Svenska Media Docu AB<br />

Tingsgatan 2<br />

827 32 Ljusdal<br />

Annons<br />

Du får ny kunskap alldeles gratis!<br />

– om du liksom tusentals andra läser Attendo Individ och Familjs nyhetsbrev. Du får dem helt utan kostnad direkt<br />

till din mailbox fyra gån<strong>ge</strong>r om året. Nyhetsbreven beskriver och fördjupar sig i våra samtliga verksamheter.<br />

Läs här en förkortad version av ett tidigare nyhetsbrev om Attendo KrisTina som är ett skyddat boende för<br />

våldsutsatta kvinnor och deras barn:<br />

Bakom en diskret port på hemlig adress, döljer<br />

sig KrisTina, ett skyddat boende för kvinnor som<br />

fl ytt sina hem från hot och våld. De fl esta har sina<br />

barn med sig och kommer hit dygnet runt, oftast<br />

i sällskap med socialtjänst, socialjour eller polis.<br />

Ildiko Morvai som tar emot oss har arbetat på<br />

KrisTina sedan starten 2004. Hon är socionom<br />

liksom all annan personal på boen<strong>det</strong>. Hon beskriver<br />

sitt arbete som att vara lite av en professionell<br />

”allt i allo”.<br />

I hallen står fl era barnvagnar och mängder av<br />

skor, de fl esta små. I <strong>det</strong> stora ljusa allrummet<br />

intill sitter några kvinnor i en stor soffgrupp och<br />

samtalar under tiden som barnen leker runt omkring.<br />

Teven är på, stämnin<strong>ge</strong>n lugn och lågmäld<br />

och <strong>det</strong> luktar gott av nybakat bröd.<br />

– Den första kontakten blir ofta att lugna och<br />

trösta, ett vänligt ord, en fi lt och en varm kopp te<br />

är ofta en bra början, sä<strong>ge</strong>r Ildiko.<br />

Verksamhetschef Åsa Löfström förklarar vad som<br />

skiljer KrisTina från en kvinnojour:<br />

– De stora skillnaderna är att vi dygnet runt<br />

är bemannade med personal som är socionomer<br />

och utbildade i krisbearbetning, att vi har HVB-<br />

tillstånd och att vi gör individuella behandlingsupplägg<br />

för alla inskrivna kvinnor och deras barn.<br />

För barnen använder vi ”Trappan-modellen” som<br />

är en strukturerad samtalsmodell för barn som<br />

utsatts för eller bevittnat våld i hemmet.<br />

– Ett barn sa så här: ”Min pappa är jättestark<br />

och kan slå sönder ett helt hus”.<br />

Åsa Löfström betonar vikten av arbetet med att<br />

<strong>åt</strong>erföra moderskapet till mammorna. Det får<br />

dem att orka vara här och nu med sina barn och<br />

<strong>ge</strong>r kraft att våga se fram<strong>åt</strong>.<br />

Plötsligt bryts lugnet. En i personalen kommer<br />

och meddelar att hon måste följa med en av mammorna<br />

och hennes son som hastigt blivit sjuk till<br />

närmsta sjukhus. Samtidigt rin<strong>ge</strong>r telefonen. Det<br />

är Socialjouren som undrar om <strong>det</strong> fi nns plats för<br />

ännu en våldsutsatt kvinna.<br />

Du beställer nyhetsbreven via vår hemsida www.<br />

attendo.se/iof<br />

För information om våra övriga tjänster ring oss<br />

på Attendo Individ och Familj: 020 40 37 00.<br />

Ett samtal räcker. Du kan också läsa mer om<br />

våra insatser på www.attendo.se/iof.<br />

Scanna koden med<br />

din smartphone<br />

och läs mer.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!