Kvinnan som bar själen på sin rygg - seeab.se

Sara Söderberg sida 2 (106)
1. SAMMANFATTNING
1.1 Anslag
Inom ramen för bl.a. Välfärd i Nacka (VIN) genomförs sedan några år tillbaka ett
rehabiliteringsarbete riktat mot den grupp av människor som har rygg- nackbesvär och där
rehabiliteringsinsatserna behöver samordnas – Nacka Rygg Nack projekt (NRNP). Ett av de
centrala problemen i olika typer av samverkansprojekt är att kostnadsomfördelningar mellan
olika aktörer är enkla att hantera på ett principiellt plan men betydligt svårare i praktiken. För
den enskilde personer, framför allt de med komplicerade problembilder
(multiproblempersoner), blir resultatet lätt att de hamnar mellan stolarna eller åker rundgång
mellan olika aktörer.
Vi har fått i uppdrag av ledningsgruppen för Välfärd i Nacka samt styrgruppen för Nacka
Rygg- Nack Projekt (NRNP) att genomföra en ekonomisk konsekvensbeskrivning av
projektets verksamhet för att studera vilka omfördelningseffekter som uppstår, vilka
effektivitetsvinster som kan uppstå till följd av samverkan samt föreslå en utveckling av
projektet
Vår arbetsmetod bygger på en egenutvecklad datorbaserad samhällsekonomisk kalkylmodell
(KALAS). Idén är att utgå från individuella vårdförlopp, vårdkedjor, samt att jämföra ett
förväntat utfall med ett eller två tänkta referensalternativ - här best case, middle case och
worst case. Därefter ställs de olika händelsekedjornas ekonomiska konsekvenser mot
varandra. Konkret har vi tillsammans med en expertgrupp, i ett antal seminariesteg har mejslat
fram de tre förloppen samt identifierat, kvantifierat och värderat (prissatt) deras ekonomiska
konsekvenser. Vi använder oss av s.k. scenarioteknik för att skapa ett beräkningsunderlag .
Det innebär att man bygger upp en tänkt person med en viss problembild – Sara Söderberg -
som befinner sig i en viss social situation, på en konkret plats i kommunen etc. För denna
person bygger man sedan upp ett eller flera tänkbara utvecklingsförlopp under ett antal år.
Fallbeskrivning utgör en god syntes av "typiska fall” för det man vill studera.
1.2 Rehabliteringsproblemet
Som en följd av det mönster vi mött har vi gjort en fördjupad beskrivning och analys av den
rehabiliteringssyn som möter klienter med komplexa problem. Bilden är tämligen mörk. Det
finns goda skäl att tro att den traditionella rehabiliteringsmodellen inte är särskilt
framgångsrik då det handlar om komplexa ärenden. För det första försöker man ofta tackla fel
problem. Man ger sig på en ofullständig problembild, eller de mer manifesta symtomen i
stället för att ta sig an de underliggande orsakerna. För det andra har man ofta ogenomtänkta,
felaktiga eller i bästa fall orealistiska mål för vad man kan uppnå i ett sådant arbete.
Man kanske ska arbeta med helt andra mål än arbete och utbildning, eller man kanske ska
införa helt nya mål som komplement till dessa. Slutligen finns det en stor risk att man inne i
rehabiliteringssystemet använder sina resurser utan samordning och utan att skapa de
synergieffekter som bör vara möjliga att uppnå. Risken är till och med stor att man
(oavsiktligt) motverkar varandras insatser under rehabprocessen. På så vis får man en
Ingvar Nilsson, Eva Nilsson Lundmark & Anders Wadeskog
OFUS
2000-03-20