Kvinnan som bar själen på sin rygg - seeab.se

Sara Söderberg sida 26 (106)
Detta har naturligtvis också att göra med vilken rehabsyn man har. Om man utgår från att
ryggont är något som de flesta människor lider av då och då och att man kanske inte kan
befria dem från dessa ryggsmärtor då kommer en framgångsrik rehabilitering inte att handla
om att helt eliminera ryggsmärtorna (att i någon mening bli frisk). En sådan process kommer i
stället att handla om hur man påverkar den objektiva smärtnivån samt de objektiva och
subjektiva dämpningsfaktorerna – dvs att lära sig att leva ett bra liv trots ryggsmärtorna och
att påverka övriga livsbetingelser så att upplevelsen av smärtan blir så lite påfrestande som
möjligt.
5.1.4 Sett ur ett professionellt behandlarperspektiv
För de professionella behandlarna och handläggarna blir Sara en ständigt återkommande källa
till irritation. Man tvingas (t.ex. på grund av regelverk och tidsbrist) in i kortsiktiga lösningar
av symtomlindringsnatur, trots att man inser att man inte kommer åt grundproblemet. Varje
aktör tittar på sin lilla pusselbit av Saras problembild och försöker hantera den. Man tvingas
göra ett sämre jobb än man skulle kunna göra och känner ofta vanmakt och frustration inför
detta.
Många gånger tvingas man också in i en perspektivkamp med de andra aktörerna om vilket
synsätt kring Sara som är det rätta eller kanske mest konstruktiva. Man ställer sig frågan;
vilket är hennes problem; ryggen, själen, livet, arbete eller familjen. Men man har också olika
bilder av hur hennes eventuella rehabliteringsprocess ska kunna äga rum – vilket synsätt ska
man ha? Alla gör så gott man kan. I regel mycket professionellt och nästan alltid har man
goda avsikter. Besvikelserna är många och cynismen ligger lurande bakom hörnet.
5.1.5 Sett ur de offentliga aktörernas perspektiv
För de olika berörda myndigheterna är Sara en black om foten. Hon hindrar försäkringskassan
från att sänka ohälsotalet. Hon försvårar AMI´s arbete med de som är mer gångbara på
arbetsmarknaden. För socialtjänsten blir hon en dyr och långlivad kostnadspost i
socialbidragsbudgeten. Och för sjukvården blir hon en improduktiv storkonsument av
vårdtjänster som blockerar knappa vårdresurser.
Alla berörda chefer känner i grund och botten till problemet med Sara (och hennes likar), men
man känner sig bunden av kortsiktiga budgetkrav, de uppdrag man erhållit av politiska
uppdragsgivare eller statsmakterna, revir- och organisationsgränser. Eller så är det så enkelt
som att man inte orkar ta tag i den här typen av komplexa gränsöverskridande problem. Det är
lättare att spela Svarte-Petter vidare. Inte mitt bord mentaliteten får råda.
5.1.6 Slutsatser
Konsekvenserna i stort blir att detta leder till onödigt dyr vårdkonsumtion och förbrukning
av mängder av handläggartid i onödan, onödiga kostnader för samhället i form av dels en
onödigt stor försörjningsbörda från de olika försörjningssystem som finns (socialbidrag,
sjukpenning, A-kassa etc.) dels i form av onödiga produktionsförluster i form av all den
Ingvar Nilsson, Eva Nilsson Lundmark & Anders Wadeskog
OFUS
2000-03-20