Nummer 3 2011 - GilleScouterna

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 61 • Nr 3 sept 2011 

Gillescouter på Världsscoutjamboree 

sid 5–7 

Rapporter från Landsgilletinget sid 3

2 

S:t Georgs 

Scoutgillen 

i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge 

tel och fax 08-17 84 32 

Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men 

telefonsvarare finns. 

gillekansli@telia.com 

www.gille.scout.se. 

PlusGiro 35 91 06-2 

Landgillerådet 

Gunilla Engvall Landsgillemästare 

Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 

021-35 16 51, 070-310 42 25 

g.engvall@telia.com 

Laila Boxström vice Landsgillemästare 

Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 

0935-206 11, 070-226 12 97 

laila@vannastv.net 

Gjermund Austvik Landsgilleskrivare 

Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 

0340-62 60 65, 070-875 95 80 

gjermund.austvik@gaengin.se 

Leif Granéli Landsgilleskattmästare 

Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad, 

044-12 43 64, 070-306 09 79 

leif.graneli@telia.com 

Carl-Magnus Klärcke 

Internationell sekr. 

Kopparvägen 37, 791 42 Falun, 

070-624 32 45 

carl-magnus.klarcke@comhem.se 

Kristina Sundberg 

Laknäs, Ängesvägen 6, 793 94 Tällberg 

070-262 14 66 

tina47@hotmail.se 

Märta Täljebäck 

Widengrensv 15, 643 30 Vingåker 

0151/132 07, 070-543 46 34 

mteljeback@yahoo.com 

GILLESCOUTEN 

Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

Box 2034, 141 02 Huddinge 

Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) 

Utkommer med fyra nummer per år 

Nr 4 15 nov 2011, manusstopp 15 okt 

Nr 1 15 febr 2012, manusstopp 15 jan 

Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: 

Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 

784 43 Borlänge, 0243-22 58 79, 

070-301 99 98, torsten.ha@telia.com 

Typsnitt: Optima och Times New Roman 

Papper: Galerie Art Silk 130 g – miljö - 

märkt med Svanen 

Tryck: Printlab, Falun, 2011 

ISSN 1653-7033 

Landsgillemästaren har ordet 

Det händer så mycket! 

Några augustikvällar har varit 

varma och skönt mörka, precis 

som jag minns dem när 

jag fick fiska kräftor med min morfar, 

andra har varit kyliga och signalerat att 

hösten kan vara i antågande. Det har 

hänt så mycket sedan de ljusa nätterna 

kom och gick. 

Landsgilletinget i Falun sista helgen 

i maj blev en helt igenom positiv upplevelse. 

Alla ni i Creutz Lave och Tuna 

ska ha ett varmt tack för ett fantastiskt 

ting! Skön stämning, god mat och härlig 

dalanatur ramade in våra förhandlingar. 

Bertil Tunje svängde klubban 

med elegans, vi antog nya stadgar och 

verksamhetsplan. Nu hoppas jag att ni 

i alla gillen går igenom de dokumenten 

och följer upp besluten på hemmaplan! 

LGR har tagit på sig ett stort 

antal arbetsuppgifter men regionerna 

och alla gillen ska också arbeta vidare. 

Det ligger ett antal regionala träffar inplanerade 

under hösten. Använd dem 

till att föra den positiva inriktningen 

från landsgilletinget vidare. Nästa gillevandring 

blir i Halland 2012, nästa 

landsgilleting i Luleå 2013. Satsa på att 

komma! 

Ett stort tack till Ola Axelsson för en 

strong insats som kassör och kansliarbetare! 

Olas datakunskaper har hjälpt 

oss mycket, vi behöver någon som kan 

gå in där. Mer och mer används internet 

för kommunikation och vi måste bli 

bättre på att nyttja möjligheterna. Leif 

Granéli blir nu vår kassör. 

Märta Teljebäck valdes in i LGR. 

Välkommen! Gedigna erfarenheter och 

vilja att utveckla har hon visat att hon 

har, det kommer att ge ännu mer energi 

i LGR. Vi har många utmaningar, vi 

måste satsa på rekrytering och på att 

bli mer kända i scoutvärlden. 

Ett heldagssammanträde med redaktionskommittén 

för Gillescouten visade 

att den är full av energi och vill spegla 

våra aktiviteter men också gärna ta upp 

viktiga frågor i vår verksamhet. Alla 

inlägg och tankar från er är välkomna! 

Så blev det då dags för världsjamboreen 

i Rinkaby. Den innebar två intensiva 

veckor för mig med en hel del 

planering före. Gillescouterna fanns på 

många ställen, i informationstältet var 

det full fart. Nu är jag fylld av stolthet, 

glädje och en önskan att alla ungdomar 

tar med sig minnen och erfarenheter för 

att på hemmaplan arbeta vidare för ett 

mänskligare samhälle. 

Dags att se framåt! LGR, regionala 

samlingar, kontakter med Scouterna, 

världskonferens i Como, planering 

inför nästa års nordisk-baltiska träff i 

Litauen och inför Europakonferensen 

2013 finns i min agenda. Jag vet att ni 

också planerar era verksamheter. Bjud 

in nya medlemmar, det finns många 

som skulle vilja vara med. 

Gunilla Engvall 

Landsgillemästare 

Gillearrangemang 

18 september 2011 

Regionträff Bergslagen i Borlänge 

26 september–2 oktober 2011 

Världskonferens i Como, Italien 

22 oktober 2011 

Regionträff Stockholm 

25 oktober 2011 

Internationella Gillescoutdagen 

29–30 oktober 2011 

LGR i Stockholm 

13 juni 2012 

Nordisk-baltiska kommittén i Litauen 

14–17 juni 2012 

Nordisk-baltiskt möte i Litauen 

En tanke 

Om du inte är dig själv, 

vem är du då? 

Om du endast är dig själv, 

vad är du då? 

Efter Hillel 

Gillescouten 3–2011

Intryck från ett landsgilleting 

Årets landsgilleting gick i 

världsarvsstaden Falun och 

det var högtidligt när hemmagillets 

gillemästare Jan 

Tollsten invigde årets landsgilleting 

i Falun med ljuständning. Sedan fick 

landsgillemästare Gunilla Engvall ordet 

och så var årets landsgilleting i gång. 

Som nybliven gillescout i Creutz Lave 

i Falun fick jag förmånen att vara med 

på årets landsgilleting. I akt och mening 

att hjälpa till att få serveringen att fungera 

tillsammans med flera andra duktiga 

husmödrar och husliga män. 

Det var en gemytlig stämning redan 

på fredagen när lokalen gjordes i ordning 

med utplacering av bord och stolar. 

Lokalen var liten, men med pusslande 

gick det bra att erbjuda alla en plats 

under både mötesförhandlingarna och 

kommande kvällsfest. 

Några kom redan på fredagen och 

fick kvällsskaffning som jag var med 

och ordnade. Efter att alla anlänt på lördagen 

var det så invigning. En ceremoni 

som gav stil åt hela arrangemanget med 

en gemytlig stämning där alla i god anda 

kom med. Det kändes att för många var 

det kära återseenden då landsgilleting 

bara hålls vartannat år. Sammanlagt 

fanns 30 röstberättigade delegater på 

plats. 

Knut-Olov ”Ola” Axelsson avtackades för 

sina insatser som landsgilleskattmästare 

(ovan), och många bidrag från Kristianstadsgillet 

lämnades till Frimärksbanken. 

Foto: 

Gillescouten 3–2011 

Presidiets ordförande Bertil Tunje 

ledde förhandlingarna med säker hand. 

När verksamhetsberättelsen sammanfattades 

visade den att antalet medlemmar 

minskar. Samtidig finns ett stort intresse 

för scouting, något som årets Jamboree 

visar där över 38 000 deltagare anmält 

sig. Årets Jamboree har därför möjlighet 

att bli det största någonsin. 

Tiden gick fort så snart var det lunch, 

lunchpersonalen jobbade flitigt och med 

självservering gick det snabbt för alla 

att få sin lunch innan det var tid till fortsatta 

förhandlingar. 

Verksamhetsplanen som diskuterades 

antogs vilket ska innebära ökade 

aktiviteter i de olika gillena. Målet är 

sex nya gillen redan under nästa år och 

en ansträngning på rekrytering av nya 

medlemmar. Något som ska tas upp vid 

årliga träffar där man diskuterar fram 

former för en effektivare rekrytering på 

det lokala och regionala planet. 

Två motioner kom upp till behandling, 

en om rösträtt via fullmakt och en om 

nomenklaturförändring. Båda avslogs 

och för en nybliven gillescout kändes 

det bra. Att rösta genom ombud innebär 

ju att allt färre behöver åka till landsgilletingen 

för samvaro och delaktighet i 

beslut och arbetet för framtiden. Jag tror 

Tinget hyste trettio röstberättigade 

delegater av totalt ett nittiotal 

deltagare. Till presidium utsågs 

Bertil Tunje, ordförande, Laila Boxström, 

vice ordförande och Gjermund 

Austvik, sekreterare. 

Verksamhetsberättelsen och bokslut 

för 2009–2010 godkändes och av överskottet 

på 41741 kr beslöt tinget att 1700 

kr av nettointäkterna från Frimärksbanken 

överförs till den internationella frimärksbanken 

och 850 kr från Frimärksbanken 

överförs till Sten Thiels fond. 

Landsgilletinget fastställde förslaget 

till nya stadgar för SGSS, som presenterades 

i Gillescouten 2010-3. Motionerna 

om röstning via fullmakt och ändring 

av stadgarnas nomenklatur avslogs. 

Verksamhetsplan för perioden 2011– 

2014 fastställdes, se LGT-handlingarna 

också att vår nuvarande nomenklatur är 

viktig, den som hör ordet gille och gilleting 

ska osökt tänka på vuxenscouting 

och vad som hör till det. 

Lördagskvällen blev det festmiddag 

med underhållning. Staffan Nilsson från 

Falu kommuns kultur- och ungdomsnämnd 

hälsade välkommen till världsarvsstaden 

och berättade lite om Falun. 

Söndagen började med flagghissning 

och morgonsamling innan förhandlingarna 

återupptogs. De gick snabbt 

och var klara i god tid före lunch. Efter 

lunchen stundade hemfärd och deltagarna 

tog farväl av varandra för den här 

gången. Nu hoppas man på återseende i 

Gammelstan i Luleå om två år där nästa 

landsgilleråd kommer att arrangeras 

2013. 

För oss i de båda arrangerande gillena, 

Tuna i Borlänge och Creutz Lave 

i Falun, kändes det som ett helt igenom 

lyckat arrangemang. Som ny medlem så 

kändes det bra att få vara med och medverka 

i arbetet under de två dagarna. Jag 

tror att om man som ny i en förening 

får möjlighet att delta i verksamheten 

så ökar det känslan av samhörighet med 

föreningen. 

Ulf Granström 

Scoutgillet Creutz Lave i Falun 

Landsgilletinget i korthet 

i Gillescouten 2011-2. Medlemsavgifter 

för åren 2013–2014: 250 kr per år och 

200 kr per år för familjemedlem (utan 

tidning). Budgetförslaget som presenterades 

i Gillescouten 2011-2 för 2011– 

2012 antogs enhälligt. 

Gunilla Engvall omvaldes till landsgillemästare 

och Laila Boxström omvaldes 

till vice landsgillemästare för perioden 

2011–2013. Märta Teljebäck från 

Vingåker valdes som ny medlem i LGR 

för perioden 2011–2015. Gjermund 

Austvik och Carl-Magnus Klärcke omvaldes 

för samma period. Nya revisorer 

blev Lars Gauffin, Stockholm och Arne 

Sandin, Vendelsö. Till deras suppleaanter 

utsågs Birgitta Maddisson, Umeå 

och Jan Tollsten, Falun. 

Rapportör Torsten Hansson, 

Tuna Scoutgille i Borlänge 

3

Linnea (Linnaea borealis L.) 

4 

Här följer den femte artikeln i serien om Sveriges 

landskapsblommor. Signaturen Olav B är Norges 

förre landsgillemästare Olav Balle, som i tidigare 

nummer skrivit om Dalarnas, Västmanlands, 

Skånes och Blekinges landskapsblommor. Olav är 

numera ordförande i Europaregionen. 

Planten Linnea er for alltid knyttet til Sveriges store botaniker 

Carl von Linné (1707-1778). Han følte seg sterkt knyttet til 

planten, og kalte den selv for linnæa. Men det var ikke Linné 

som gav planten slektsnavnet Linnaea. Det var det Linnés læremester 

og gode venn, nederlenderen Jan Fredrik Gronovius (1690- 

1762) som gjorde. Carl von Linné la til artsnavnet borealis som betyr 

nordlig. Linnea er en plante fra Lappland, liten og ubetydelig, oversett, 

blomstrer bare en kort tid – oppkalt etter Linné som likner den, 

sa Carl von Linné. 

Linnea er egentlig en liten busk på samme måte som tranebær 

(tranbär). For også her har vi en forvedet stengel med årringer. Og 

på samme måte som tranebær, har også linnea en lang og krypende 

stengel. Linné har selv oppgitt 6 meter som lengste stengel. Blomstene 

kommer på kortstengler, er klokkeformete og henger sammen to og to. 

Derfor det engelske navnet ”twin bells”. En nå avdød onkel av meg 

arbeidde som gullsmed i Oslo på 50-tallet. Han fortalte at han flere 

ganger hadde fått i oppdrag å lage diadem med stiliserte linneablomster 

i forbindelse med 25 års bryllupsdag. Dette har jeg ikke fått sjekket 

nærmere, dessverre. Men det ville i alle fall vært en fin tradisjon og 

symbol på troskap. 

Spredingen av linnea skjer med frø. Frøet, som egentlig er en nøttefrukt, 

faller av sittende inne i begeret. Begeret er klissete og henger 

derfor fast i pels og fjærdrakt på dyr og fugler og spres på den måten. 

Siden linneaplantene hører hjemme i Norden og er sjeldne i Mellom- 

Europa, blir ofte plutselige forekomster av linnea i disse områdene 

forklart med fuglespredning nordfra. 

Hvor finner vi så linnea? Planten stiller svært små krav til voksestedet. 

Du finner den vanligvis i bar- og bjørkeskoger. Og da gjerne på 

de mer næringsfattige utformingene også. Ett krav har den likevel: 

Moserik bunnvegetasjon. Dette er nok en av grunnene til at vår linnea 

er vanskelig å få til i hagen. 

I folkemedisinen har linnea sin plass. Folkemedisinen har som oftest 

tatt opp i seg ideer fra Paracelsus (1493-1541): Likt kurerer likt, 

dvs. at plantenes utseende forteller hva den kan kurere av sykdommer. 

Derfor ble planter med lange utløpere brukt mot sykdommer som 

sprer seg rundt i kroppen, eller de fleste av dem vi i dag kaller nervesykdommer. 

Det er tradisjon i Nord-Sverige at the av linnea ble brukt 

mot gikt. I andre deler av Norden ble både the og omslag brukt mot 

gikt og hudsykdommer som helvetesild (bältros, helveteseld). 

Linnea er valgt som landskapsblomma for Småland. Det er nok ikke 

tilfeldig, i og med at Carl von Linné var født i Råshult, Älmhult kommun 

i Småland. 

Olav B 

Frimärksbanken 

upptog en stor del av informationstältet. 

Stort intresse 

för scoutfrimärken och vykort 

med scoutanknytning. Det var 

ca 4 000 besökande i tältet under 

Jamboreen. 

Det rapporterar ”frimärksbanksdirektören” 

Björnar 

Johnsen, som här syns vid frimärksdisken, 

fotograferad av 

Gunilla Engvall. 


22nd World Scout Jamboree 

i Rinkaby blev en stor och mäktig upplevelse 

för mig och kanske framför allt 

för de cirka 39 000 scouter från 156 länder, 

som deltog i Jamboreen. Man hade 

tagit sig till Skåne via flyg, tåg, buss, 

bil, men scout erna från Uganda tog väl 

ändå priset. De hade cyklat genom hela 

Europa för att komma till Jamboreen. 

Över 10 000 funktionärer från många 

olika länder gjorde lägret möjligt. 

Tre lägerchefer basade över årets 

Jamboree: Göran Hägerdal, Marie Reinicke 

och Lars Carlsson. Det starkaste 

minnet för mig blev nog, när 39 000 

scouter från hela världen ställde sig upp 

vid invigningsceremonin för en stunds 

tystnad med anledning av det hemska, 

som hänt i Norge. Det fanns många norska 

scouter på Jamboreen. De blev väl 

omhändertagna av sina ledare, präster, 

psykologer m.fl. kunniga personer, som 

fanns med i den norska kontingenten. 

Den 27 juli kom busslast efter busslast 

med utländska scouter. De svenska 

grupperna hade anlänt redan den 26 

juli och de tog nu emot sina utländska 

kamrater med sång och välkomnande 

tillrop. 

Lägerområdet var indelat i fyra städer: 

Autumn, Summer, Winter för deltagande 

scouter och Spring för funktionärer. 

Som ”gammal” gillescout valde jag att 

bo inomhus i Åhus Missionsgård, dit det 

även kom scoutgrupper från Danmark 

och Polen. De tältade där under ett par 

dagar och besökte Jamboreen på dagtid. 

Det var ett sätt att kunna vara med på 

Jamboreen även om man var för ung 

eller av annat skäl inte kunnat komma 

med som deltagare. 

Lägret var enormt stort, så trots att jag 

fick en stor inplastad karta med alla underläger 

markerade och nummer på byarna, 

gick jag fel gång på gång. Det blev 

säkert en mils promenad nästan varje 

lägerdag. De första dagarna öste regnet 

ner och några utländska scouter undrade, 

om vi hade regnperiod i Sverige just 

då. Men som tur var upphörde regnet 

och solen strålade under de återstående 

dagarna tills det blev avslutningscere- 


moni. Då – helt plötsligt satte det igång 

igen – regnet! Alla var inte lika väl 

förberedda som jag. Regncapen, som 

legat där i ryggsäcken som beredskap, 

kom väl till pass. Artistframträdandena, 

kungens tal och fredsraketen och det avslutande 

fyrverkeriet blev lika bejublade 

trots regnet. Och alla ville förstås åka 

till Japan om fyra år, där nästa Jamboree 

går av stapeln. 

Äkta livsglädje utan sprit 

Aktiviteterna under Jamboreen var 

många och mycket fanns det att titta på 

och uppleva. För att de utländska scouterna 

skulle få komma ut och se lite mer 

av Sverige än själva lägerområdet, fick 

de åka ut på Hike in Camp och Camp 

in Camp. Som tack till all de, som tagit 

emot på Camp in Camp, fick de komma 

till Jamboreen under Marknadsdagen. 

Då var det fest och varje land visade upp 

specialiteter från sina respektive länder. 

Dagen avslutades med Mid Event, där 

bl a Timbuktu och Hoffmeister uppträdde. 

Då var det hög stämning. Fantastiskt 

var det att nästan 50 000 scouter roade 

sig kungligt till fram emot midnatt utan 

bråk, våld mm och endast två poliser 

tjänstgjorde. De kunde känna sig överflödiga 

denna kväll. En förklaring till 

lugnet kan vara att sprit och andra droger 

var totalförbjudna för såväl scouter 

Scouter från Guatemala. 

Foto: Gunilla Engvall. 

som vuxna. Scouter har roligt ändå och 

det känns stort och viktigt. Äkta livsglädje 

är ändå det som håller i längden. 

För att scouterna skulle kunna känna 

sig trygga under jamboreen fanns 

en Safe From Harm-organisation. Jag 

fanns på plats som Child Protection 

Officer, CPO och min gillescoutkamrat 

Inger Carlsson var Listening Ear, 

LE. Vi var ett 30-tal CPO och LE, som 

fanns ute i ”städerna” för att ge scouterna 

stöd och hjälp och vi hade dessutom 

telefonjour dygnet runt. Detta arbete 

kunde förebygga och även stoppa 

mobbning, trakasserier och övergrepp. 

Alla funktionärer och ledare hade genomgått 

en webkurs Safe From Harm 

och var tvungna att visa Certifikat att 

man klarat av kursen . Drottning Silvia 

hade helt rätt, när hon under konferensen 

, som hölls en dag under Jamboreen, 

forts sid 6 

Foto: Calle Klärcke. 

5

”Frivilliga samhällsbyggare” 

”Scouterna är bra på att ta ungas nyfikenhet 

på världen tillvara, utan att för 

den skull hemfalla åt ’barnen bestämmer’[…] 

scoutlagar och arbetssätt gör 

dem unika bland frivilligorganisationerna. 

Learning by doing uppmuntrar unga 

att ge sig i kast med verkligheten och att 

pröva sig fram tills de klarar av att lösa 

ett problem.[…] i relation till att både 

skolan och ungdomsidrotten har tappat 

lite av sin fostrande karaktär är det bra 

att scout erna har en tydlig värderingsgrund 

som inte i första hand handlar om 

individuell prestige. 

[…] Här byggs gemenskaper som 

skär kors och tvärs genom etniska, religiösa 

och kulturella fält […] Det är ett 

samhällsbyggande ungdomsläger, precis 

i den tid då just ordet ungdomsläger 

behöver återfå sin positiva laddning.” 

Ledare av Anna Rennèus Guthrie i 

Svenska Dagbladet 2011-07-27 

”Håkan Juholt imponerades” 

”– Jag har aldrig någonsin varit på en 

plats med så mycket människor där det 

är så rent. Inte ett papper, inte en petflaska, 

inte en burk. 

– Det är fantastiskt att unga människor 

från hela världen kommer samman 

här. Man delar samma värderingar om 

6 

Saxat ur dagspressen 

Swopping. Foto: Gunilla Engvall. 

demokrati, människors lika värde och 

att vara rädda om miljön och den värld 

vi ska lämna efter oss.” 

Socialdemokraternas partiledare 

Håkan Juholt uttalar sig om scouterna 

på jamboreen för Skånska Dagbladet 

2011-08-03. 

En scoutfamilj 

”I två dagar campar hon och familjen 

på lägret. Hennes fjortonårige son är 

scout och maken är aktiv scoutledare. 

Själv brukar hon hjälpa till på hajker 

och läger ibland. och även dottern delar 

intresset, berättar hon. 

– Man kan nog faktiskt kalla oss en 

scoutfamilj, säger hon.” 

Skånska Dagbladet om 

socialdemokraternas partisekreterare 

Carin Jämtin 2011-08-03. 

”Behöver fler som scouterna” 

”[…] scoutrörelsen lyckas behålla sin 

popularitet i en tid när traditionella ideella 

organisationer får det allt kärvare. 

[…] Värderingsburet engagemang är 

viktigt för demokratin och därför kan vi 

gott ha fler organisationer som vågar ta 

sig på allvar.” 

Ledare i Norrköpings Tidningar 

2011-08-08. 

forts från sid 5 

sa att det räcker inte med en policy, man 

måste arbeta med frågan. 

– Det gör ni scouter på ett bra sätt här på 

Jamboreen och inom scouting. 

Andra besökare var de nordiska statsministrarna 

och även andra svenska 

politiker. Prinsessan Benedikte från 

Danmark fick jag se en skymt av under 

lägrets sista dag. 

Leendet gör susen! 

Stort intresse från våra politiker och 

från massmedia kan kanske höja scoutings 

status. Det som inte världens länder 

klarar av, det klarade scouterna på 

22nd World Scout Jamboree: Att leva 

tillsammans under fredliga former från 

olika länder och olika religioner. Trots 

språkproblem kommer man långt med 

ett leende och en vänlig gest. 

Baden Powells ord håller än idag: Ett 

leende och en stav hjälper er genom de 

flesta svårigheter, men nio gånger av tio 

är det leendet som gör susen! 

Anna-Brita Lundahl 

Lekande italienare ( en slags kull). 


Rådslag i Mexikos kontingent. 



De brittiska tälten och lägerportalen 

från Wales med den keltiska 

draken. Foto: Calle Klärcke. 

Drakfest. Foto: Gunilla Engvall. 

I Ica-butiken. Foto: Calle Klärcke. 


Fler bilder på sid 13 

och fortsättning på 

Jamboreeminnena i 

nästa nummer. 

Scouter från Trinidad och Tobago. 

Foto: Anna-Brita Lundahl. 

Saxat ur dagspressen 

Riva murar, bygga broar 

”Jag kommer att under två veckor delta 

som funktionär vid Jamboreen 2011 för 

att jag ser scouting som ett av många 

sätt att riva murar och bygga broar. Jag 

tror på en global värld med ökad förståelse 

för människors olikheter och likheter 

– och med naturen som scen bidrar 

scouterna till detta.” 

Ulrik Nilsson, riksdagsledamot (M) 

och scout i debattinlägg i Svenska 

Dagbladet 2011-07-29. 

”Nu blåser nya vindar för 

scouterna” 

”– Lydnad och plikt är ord som fått en 

förändrad klang genom tiden. Nu pratar 

vi om lojalitet och vilka värderingar vi 

har. Hur man är en god kamrat och hur 

man jobbar för att leva upp till sina värderingar, 

snarare än att det är ens plikt 

att lyda sin lärare eller överordnade.” 

Svenska Scoutrådets 

generalsekreterare Maria Graner i 

intervju i Expressen 2011-07-27. 

Engagemang och frivillighet 

”Scoutrörelsen bygger på engagemang 

och frivillighet med mängder av 

vuxna ledare från hela klotet som glatt 

och villigt offrar sina semestrar och fritid 

på att få lära ut, livsguida och vara 

föredömen. 

Det är överhuvudtaget inget mossigt 

alls med det. Utan bara positivt i ett 

samhälle där både skola och många föräldrar 

inte längre förstår – eller i värsta 

fall tar avstånd från – ord som till exempel 

fostrande. 

[…] Sverige och världen beöver människor 

som växer tillsammans.” 

Jan-Olof Bengtsson i Kvällsposten 

2011-07-29 

Den internationella redaktionen för ”Hej 

Jam” i full verksamhet. Foto: Calle Klärcke. 

7

Auf den Spuren der Schweden (I 

svenskarnas fotspår) var temat 

för S:t Georgs Scoutgille Nyckelns 

och Kronobergs Scoutgilles studieresa 

till Lübeck, Wismar och delstaten 

Mecklenburg-Vorpommerns huvudstad 

Schwerin den 10 till 14 maj 2010. 

Sedan 2002 är den gamla Hansastaden 

Wismar en av Kalmars vänorter. Detta, 

samt nämnda städers anknytningar till 

vår svenska historia, ledde till att vi planerade 

en 5-dagars resa dit. 

När jag 1965 skrev ett examensarbete 

som handlade om dåvarande Kalmar 

stad hittade jag en uppgift om att Sveriges 

äldsta stadssigill, visande Kalmars 

stadsvapen, skulle finnas i original i Lübecks 

stadsarkiv. Detta, samt vetskapen 

att Wismar var svenskt från 30-åriga kri- 

8 

Gillena berättar Gillena berättar 

Auf den Spuren der Schweden 

Schwedenfest i Wismar 

gets dagar till 1803 (alltså nära 200 år) 

och att Sveriges konung år 1364–1389 

hette Albrekt von Mecklenburg med 

slott och säte i staden Schwerin, gjorde 

att vi ville besöka dessa platser. Således 

gav vi oss iväg med buss, 22 gillescouter 

från Kalmars och Kronobergs Scoutgillen. 

Färden gick över Trelleborg till 

Travemünde dit vi anlände tidigt tisdag 

morgon. Strax därefter nådde vi den 

gamla Hansastaden Lübeck, resans första 

mål. 

Sveriges äldsta stadssigill 

Med direktören för Lübecks stadsarkiv 

hade jag avtalat en besökstid och mycket 

riktigt blev vi med öppen famn mottagna 

och man visade oss en skrivelse från 

en rådman i Kalmar, skriven på latin 

och försedd med dåvarande stadsvapen 

från Kalmar som sigill. Skrivelsen är 

från 1260-talet och sigillet är det äldsta 

som man känner till från en svensk stad. 

Med speciella vantar på händerna fick 

vi hålla i föremålet. Efter besiktning av 

kyrka och byggnader fortsatte vi vår 

resa till den närmaste Hansastaden Wismar 

där vi hade bokat logi på hotellet 

”Alter Speicher” (gamla Packhuset). 

Efter inkvarteringen tog Kurt Leipelt, 

medlem i Wismars tysk-svenska sällskap, 

hand om oss och guidade oss ge- 

nom den före detta svenska staden, där 

mycket påminner om den s k svensktiden. 

Det var Gustav II Adolf som anlände 

där med en invasionsarmé 1630 för 

att delta i det s k ”Tyska kriget” senare 

kallat 30-åriga kriget. Vi fick se mycket 

som påminde om svensktiden bl a står i 

rådhusets källare sarkofager med gravfigurer 

med den svenske marskalken 

Wrangel och hans fru. Överallt i Wismar 

hittar man spår från vår svenska 

historia, berättade vår guide, medan han 

kunnigt visade oss runt i staden i flera 

timmar. Vi såg bl a den s k ”Fürstenhof”, 

som år 1653–l802 var säte för den 

kungliga svenska tribunalen i Wismar. 

(Svensk domstol för alla svenska besittningar 

i dåtidens Tyskland.) Ett betydande 

minnesmärke för den svenska 

barocka militärarkitekturen i Tyskland 

är tyghuset från år 1700. 

Schwedenfest 

Flera stora kyrkor pryder staden, alla 

byggda i s k ”gotisk tegelstensbarock”. 

En av dem är Marienkirche, som efter 

Andra världskriget var bombskadad 

och sprängdes under DDR-tiden, men 

det 80 m höga kyrktornet står kvar. 

Sjuttiofem meter upp i tornet finns 

Wrangeluret (5x5 m) som skänktes av 

marskalk Wrangel år 1647. I kyrkorna 

Holstentor i Lübeck 


hittar man också spår av svensktiden bl 

a i form av epitafier. Ett ställe i staden 

heter Schwedensteinplatz. Här finns ett 

tungt klippblock ”der Schwedenstein”, 

som försedd med svenskt och Wismars 

vapen ska påminna om stadens svenska 

historia. Till minne av svensktiden firas 

i Wismar årligen i augusti ”das Schwedenfest” 

en stor tillställing som varar i 

dagarna tre. Vid den traditionella festparaden 

deltar alltid olika historiska 

föreningar från Sverige. 

På kvällen den 12 maj var vi middagsgäster 

hos tysk-svenska sällskapet 

i Wismar med samkväm i det s k 

Schwedenhaus. Från Småland hade vi 

äkta ostkaka med oss samt hjortronsylt. 

Denna efterrätt uppskattades mycket av 

både svenskar som tyskar. 

Svensktiden i Wismar 

Torsdagen den 13 maj (Fars dag i hela 

Tyskland och Kristi Himmelfärdsdagen) 

följde den svensktalande Jürgen 

Kleinholz från tysk-svenska sällskapet 

med oss till Mecklenburgs huvudstad 

Schwerin, där vi besökte domkyrkan 

och slottet, som är ett imponerande 

byggnadsverk i olika byggnadsstilar. 

En av slottsherrarna där var den tidigare 

nämnda ”Albrekt von Mecklenburg”, 

svensk kung 1364–1389, alltså innan 

Kalmarunionen, då den danska drottningen 

Margareta (1397) satte Erik av 

Pommern på Sveriges, Danmarks och 

Norges tron. I framför allt Wismar hittade 

vi väldigt mycket som påminner 

om den s k svensktiden och vi var överens 

om att tre dygn är alldeles för kort 

tid för att lära känna dessa vackra gamla 

städer. 

Mycket positiv upplevde vi också 

kontakten med Wismars tysk-svenska 

sällskap och vill även i denna lilla reseberättelse 

passa på att tacka Wismarborna 

för att de tog väl hand om oss. 

Fredagen den 14 maj gick så resan 

tillbaka till Sverige och Kalmar över 

Rostock och Trelleborg. 

Jag tackar för trevlig gillesamvaro 

under fem dagar i maj 2010. 

Med gillescouthälsningar Frio Jooss 


Premiär för Gillescouterna på Rättviks marknad 

Den 6–8 maj var det traditionsenlig 

marknad i Rättvik. Då var hela 

centrum ockuperat av marknadsstånd 

med ett myller av utbud och det var feststämning 

i hela byn. För första gången 

deltog dalagillena med ett informationsbord. 

Initiativet till denna aktivitet 

togs av Weine Kind i Rättvik. De flesta 

som besökte oss hade varit scout er som 

Regionsträff i Alegillet 

Den 8 maj anordnade Ale-gillet regionsträff 

i Andrarums församlingshem. 

I strålande solsken hade sextio 

gillescouter från fem gillen mött upp 

till den inledande frukostbuffén. 

Genom de nyutslagna bokskogarna 

for vi sedan iväg till det österländska 

templet Yangtorp. Anblicken, som 

mötte oss när vi närmade oss målet, var 

häpnadsväckande. Det som tidigare varit 

en liten landsortsskola (Jönstorp) var 

nu förvandlat till ett högt tempel med 

Det österländska templet Yangtorp i 

Jönstorp. 

Anna-Stina Andersson i informationstagen. 

Foto: Torsten Hansson 

barn och även många gamla ledare dök 

upp. Vi informerade om vår verksamhet 

och delade ut informationsmaterial. Ett 

tiotal namn att kontakta fick vi i utbyte. 

Weine har redan planer för ett fortsatt 

deltagande under höstmarknaden i oktober. 

Torsten Hansson 

Tuna scoutgille i Borlänge 

tinnar och torn, stora lejonstatyer och 

röda kinesiska jätteportar. Och vi blev 

guidade av Marcus Bongart, skaparen 

av anläggningen. Master Marcus förklarade 

också för oss vad Chigong är 

och nyttan av detsamma. Vi tittade in 

i matsalen och i receptionen med sina 

fantastiska möbler och konstverk från 

Kina. Av dessa trettiotvå hotellrummen 

besiktade vi tre – alla olika till färg och 

form och alla otroligt luxuösa med fantastiska 

badrum. 

På den kringbyggda gården måste 

vi hålla en stund i tranans ben – detta 

garanterar ett långt liv, enligt kinesisk 

tro. Så återstod själva templet där en av 

skolsalarna finns kvar. Där fanns även 

ett bibliotek och ett flertal österländska 

skatter i form av statyer och urnor. Efter 

en vesper i kyrkan avslutades dagen 

med skånsk underhållning av Bertil 

Jönsson i Alegillet. 

Signatur 

9

10 

Gillena berättar 

Regionträff i Norr 

Den 26 mars träffades Scoutgillen i 

Norra regionen i Luleå, eller rättare 

sagt i Sunderbyn. Vi hade förmånen 

att låna Sunderby scoutkårs scoutstuga 

på Grundet. Vi som var församlade var 

Tre Renar från Umeå, Guldgrävarna 

från Skellefteå och Malören från Luleå. 

Totalt var vi tretton gillescouter. Vi startade 

med lunch och därefter hade Laila 

Boxström en genomgång av handboken 

för scoutgillen. Alla tyckte att den är 

lätt att hitta i och att det finns svar på de 

flesta frågor som man har kring gillet. 

Efter eftermiddagens fika hade vi en 

diskussion om hur vi skall kunna rekrytera 

nya medlemmar. De flesta har ju 

vänt sig till tidigare scoutledare, men det 

borde finnas andra utanför denna krets, 

som har ett intresse av att vara med i vår 

organisation. Jag tror att diskussionen 

fortsätter vid kommande träffar. 

Invigda medlemmar, fr v Åke 

Ohlsson, Katrin Anderberg, Majbritt 

Bergström, Birgitta Ohlsson, 

Carin Sjölin alla Malören och 

Tommy Viklund Guldgrävarna. 

Vid Olof Skötkonungs källa i Husaby. 

I Mattisstugan, före detta Gammelstads 

scoutkårs stuga, förrättade Tre Renar 

en fin och stämningsfull invigning 

av medlemmar från Malören och Guldgrävarna. 

Eftersom vi har långa avstånd här 

uppe så stannade gästerna över till söndagen. 

Vi gjorde en historisk vandring 

i Världsarvet Gammelstads kyrkstad 

under ledning av guiden och författaren 

Kjell Lundholm. 

Gammelstads Kyrkstad är idag världens 

största och bäst bevarade kyrkstad 

med mer än 400 kyrkstugor grupperade 

kring Norrlands största medeltida stenkyrka. 

Vandringen tog ca 2 timmar men 

kunde ha hållit på betydligt längre på 

grund av alla vetgiriga deltagare. (Kan 

det bero på åldern.) 

Åke Ohlsson, Malören 

Danska vängillet på besök 

Vi i Scoutgillet Fallfåran i Trollhättan 

har haft ett vängille i Thisted 

i Danmark sedan år 2000. I år var det 

vår tur att stå för värdskapet. Sju danska 

"gillebröder" kom en torsdagskväll i 

mitten av maj. 

Under fredagen hade vi lite olika program 

beroende på vad danskarna önskade 

se. Vår familj tittade först på Nohabs 

Industrionråde (Både Saab och Volvo 

Flygmotor har knoppats av från Nohab). 

På Nohab passade vi också på att 

äta innan vi fortsatte till centrala staden, 

där man just hade invigt ett antal bemålade 

elskåp. Vi var också i några parker 

och såg en del annorlunda växter. 

På kvällen hade vi en gemensam 

middag där vi hade gjort åtta olika pajer, 

som vi bjöd på. Det var lyckat och 

danskarna vill ha recept på flera av dem. 

Efter en kväll men mycket prat åkte vi 

hem för att på lördagen skulle vi göra en 

utflykt till Kinnekulle. 

Resan blev mycket lyckad inte minst 

eftersom vädret var mycket bra. Först 

stannade vi och tittade på ett "hus" där en 

man och hans hustru hade bott i många 

år. Mannen kallas Lasse i Berget och då 

framgår det vilken slags boning det är. 

Vi tjugo gillescouter fortsatte sedan till 

Husaby kyrka där vi naturligtvis också 

såg Husaby källa, där Olof Skötkonung, 

vår förste kristne kung, blev döpt. 

Nästa stopp var vid Österplana där vi 

samtidigt kunde se både sena körsbärsblommor 

och en äng med tidiga orkidéer. 

Efter lunch på Kinnekullegården 

gick resan till Hällekis. Det är en herrgård, 

som har växthus, affärer och servering. 

Vi såg stenbrottet och avslutade 

resan vid vikingaskeppet Sigrid Storråda. 

Skeppet är byggt på samma sätt som 

ett vikingaskepp, fast nutida.Efter dagen 

var danskarna överväldigade av hur 

vackert det är i Västergötland. 

På söndagen var det avfärd tillbaka 

till Thisted. Efter en gemensam sopplunch 

tog danskarna vägen över Orust 

och Tjörn till båten i Göteborg. 

Text: Mariana Ceder 

Foto: Carolanne Delahorne 


S:t Georgs Scoutgillen 

i Sverige 

Adresslista 20110809 

Box 2034, 141 02 HUDDINGE 

gillekansli@telia.com 

Kansli: Stuvsta torg 4, Huddinge 

Telefon och fax 08-17 84 32 

Bankgiro 197-1266 

PlusGiro 35 91 06-2 

Hedersledamöter 

Kerstin Bené Svartviksslingan 65 

167 38 BROMMA 08/25 53 83 

Märta Norrman Bangårdsv 9 

231 78 SMYGEHAMN 0410/242 64 

Landsgilleråd 

Lgm Gunilla Engvall Kyrkbåtsg 7 

724 81 VÄSTERÅS 021/35 16 51 

vLgm Laila Boxström Solrosv 13 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/206 11 

Lgs Gjermund Austvik Brombärshult 1 

432 96 ÅSKLOSTER 0340/62 60 65 

Lgsk Leif Granéli Timotejv 6 

291 62 KRISTIANSTAD 044/12 43 64 

Lgis Carl-Magnus Klärcke Kopparv 37 

791 42 FALUN 023/591 32 

Led Kristina Sundberg Laknäs, Ängesv 6 

793 94 TÄLLBERG 0241/520 32 

Led Märta Teljebäck Widengrensv 15 

643 30 Vingåker 0151/132 07 

Revisorer 

Lars Gauffin Danderydsg 22 

114 26 STOCKHOLM 08/20 94 68 

Arne Sandin Esplanaden 4 

136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 

Lokala scoutgillen regionvis 

Norrland 

S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå 

Bildades 2006. 13 medlemmar 

Gm Tommy Viklund Södra Hamng 20 B 

932 33 SKELLEFTEHAMN 0910/343 18 

Gs Margaretha Hedlund Berzeliusg 25 


vGm Monica Lindgren Bolideng 36 


S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län 


Pm Barbro Ryberg Litsv 4 B 

831 41 ÖSTERSUND 063/12 38 43 

Förkortningar 

GT Gilleting 

GR Gilleråd 

Gm Gillemästare 

Gs Gilleskrivare 


Gsk Gilleskattmästare 

Led Övrig ledamot LGR 

Lgis Internationell sekreterare 

SGSS S:t Georgs Scoutgillen i Sverige 

LGT Landsgilleting 

Gåvor till SGSS:s fonder: Bärarlaget, Sten Thiels fond, 

Fonden Dan Winthers minne, Jenny Rieck-Müllers fond, 

Lettlands fonden insätts på SGSS:s PlusGiro 35 91 06-2. 

Ansökan om medel riktas till SGSS. 

Gåvor till Scouthjälpen PlusGiro 90 00 52-2 och till 

Tibetansk flyktinghjälp PlusGiro 19 57 70-3. 

S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå 


Gm Åke Ohlsson Domarv 15 

954 32 GAMMELSTAD 0920/25 35 48 

Gs Carin Sjölin N. Sunderbyv 571 

961 95 BODEN 0920/26 57 02 

vGm Berit Kvarnlöf Lantmätarv 98 

954 41 S SUNDERBYN 0920/26 62 38 

S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå 


Gm Anders Olsson Stationsv 5 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/201 48 

Gs Laila Boxström Solrosv 13 

911 35 VÄNNÄSBY 0935/206 11 

vGm Solveig Runespång Inre Ringv 35 

915 31 ROBERTSFORS 0934/102 17 

Bergslagen 

S:t Georgs Scoutgille Creutz lave i Falun 


Gm Jan Tollsten Stångtjärnsv 105 

791 74 FALUN 023/131 66 

Gs Rolf Hellström Falhemsv 39 

791 45 FALUN 

vGm Margareta Falldén Peders Väg 45 

023/323 75 

791 52 FALUN 023/282 81 

S:t Georgs Scoutgille Gustav Wasa i Mora 


Gm Dick Fors Brinkv 21 

792 37 MORA 0250/164 52 

Gs Kerstin Ejstes Valhallav 4 A 

792 30 MORA 0250/141 84 

vGm Berit Moraeus-Pettersson G:a Postv 20 

794 33 ORSA 0250/416 17 

S:t Georgs Scoutgille Tuna i Borlänge 


Gm Lars Bergsten Kappeg 19 

784 54 BORLÄNGE 0243/22 94 34 

Gs Anne-Marie Stålberg Brädstigen 19 

784 77 BORLÄNGE 0243/22 35 24 

vGm Gunnel Högberg Tärningsg 9 

784 62 BORLÄNGE 00243/22 55 95 

S:t Georgs Scoutgille i Västerås 


Gm Björnar Johnsen Kyrkbåtsg 7 

724 81 VÄSTERÅS 021/35 16 51 

Gs Anna-Brita Lundahl Foderg 5 

724 66 VÄSTERÅS 021/41 11 69 

vGm Elisabeth Sjöborg Förstadsv 18 

724 65 VÄSTERÅS 021/41 61 97 

LGR Landsgilleråd 

Lgm Landsgillemästare 

Lgs Landsgilleskrivare 

Lgsk Landsgilleskattmästare 

Pm Postmottagare 

forts nästa sida 

11

Stockholm 

S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm 


Gm Kerstin Svärling Forsav 48 

124 32 BANDHAGEN 08/86 76 78 

Gs Gunnel Tuvelid Kungssätrav 27 A 

127 36 SKÄRHOLMEN 

vGm Claes-Henrik Munck af Fulkila Harspåret 3 

08/97 37 70 

163 64 SPÅNGA 

S:t Georgs Scoutgille Bromma i Stockholm 


08/760 45 28 

Gm Britta Södervall Författarv 12 

167 71 BROMMA 08/25 36 22 

Gs Birgitta Eriksson Åkerbyv 364 

187 38 TÄBY 08/510 122 83 

vGm Birgitta Ölund Farstav 87, 4 tr 

123 34 FARSTA 

S:t Georgs Scoutgille S:t Erik i Stockholm 


08/25 93 21 

Gm Harriet Reivant Esplanaden 4 

136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 

Gs Birgitta Eckerstedt Fasanstigen 39 

144 44 RÖNNINGE 08/532 543 81 

vGm Arne Sandin Esplanaden 4 

136 70 VENDELSÖ 08/776 10 00 

Västra Svealand 

S:t Georgs Scoutgille Duvkullan i Karlstad 


Gm Marianne Nilsson Tuggelitev 19 B 

653 50 KARLSTAD 054/53 11 73 

Gs Anita Kåwe Solgatan 5 

663 30 SKOGHALL 054/56 20 27 

vGm Bengt Holmgren Galoppstigen 26 D 

653 48 KARLSTAD 054/19 09 70 

S:t Georgs Scoutgille Malmen i Nora 


Gm Kajsa Almer Herrgårdsg 10 E 

713 31 NORA 

Gs Mary-Anne Eriksson Bergslagsg 34 

0587/139 96 

713 34 NORA 

vGm Margareta Johanson Herrgårdsg 12 

0587/31 10 72 

713 30 NORA 

S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar i Karlskoga 


0587/126 82 

Gm Pelle Ryrfeldt Parkg 5 

680 71 BJÖRNEBORG 0550/277 52 

Gs Kerstin Ryrfeldt Parkg 5 

680 71 BJÖRNEBORG 0550/277 52 

vGm Lars Wahlmark Krontorp 3 

681 91 KRISTINEHAMN 0550/292 59 

S:t Georgs Scoutgille i Jönköping 


Gm Rune Blixt Mästareg 15 

561 31 HUSKVARNA 036/14 59 40 

GsPm Björn Norman Norrahammarsv 74 

556 27 JÖNKÖPING 036/71 51 06 

vGm Ragnhild Brewitz Hägerv 16 

556 26 HUSKVARNA 036/702 84 

S:t Georgs Scoutgille Redväg i Ulricehamn 


Gm Adolf Schmalt Bogesundsg 16 

523 30 ULRICEHAMN 0321/124 05 

Gs Inger Samuelsson Box 2207 

523 02 TIMMELE 

Gm Lennart Johansson Nöre, Samsingsgården 

0321/304 88 

523 92 TIMMELE 0321/323 34 

S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg 


Gm Sonja Magnusson Liljegårdsg 4 

521 45 FALKÖPING 0515/150 77 

Gs Eivor Kjellman Falkg 14 

531 34 LIDKÖPING 

Gm Agneta Kvarnemo Brinkag 9 

0510/662 32 

532 32 SKARA 0511/105 24 

S:t Georgs Scoutgille i Tiveden 


Gm Annalisa Haggård Sänningsbotten 1625 

545 92 ÄLGARÅS 0506/420 30 

S:t Georgs Scoutgille Vinga i Göteborg 


Gm Siv Bengtsson Ö Olskroksg 16 

416 67 GÖTEBORG 031/84 98 97 

Gs Gjermund Austvik Brombärshult 1 

432 96 ÅSKLOSTER 0340/62 60 65 

vGm Bertil Jansson Gretas Gata 26 

424 55 ANGERED 031/330 70 53 

Östra Götaland 

S:t Georgs Scoutgille Nyckeln i Kalmar 


Gm Stig Jonsson Eklyckeg 6 

392 47 KALMAR 0480/285 36 

Gs Birgitta Sundström Bredbandet12 

392 30 KALMAR 0480/877 70 

vGm Friedrich Jooss Norra Korpemåla 705 

384 92 ÅLEM 0499/242 24 

Västra Götaland 

S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro 

S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg 


Gm Jan Brage Gråskärsg 7 

421 59 V FRÖLUNDA 

Gs Elin Uddenberg Nordostpassagen 17 

413 11 GÖTEBORG 

vGm Lena Claesson Ljungkullen 601 

031/49 49 11 

031/24 63 21 


Gm Ingrid Ramstig Pysslingav 6 

272 95 SIMRISHAMN 

Gs Nils Svensson Ö Hornsgatan 4B bv 

274 34 SKURUP 

vGm Inga Månsson Trädgårdsg 1 

271 34 YSTAD 

0414/246 69 

0411/407 17 

0411/601 14 

433 66 SÄVEDALEN 031/26 29 45 

S:t Georgs Scoutgille Fallfåran i Trollhättan 

S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan 

Bildades 1988, 16 medlemmar 


Gm Rune Höög Härdareg 4 

461 54 TROLLHÄTTAN 

Gs Hans-Jörgen Källquist Djupedal, Börsle 


vGm Mariana Ceder Härdareg 4 


0520/745 40 

0520/42 20 82 

0520/745 40 

Gm Ove Persson Västlyckeg 4 

260 35 ÖDÅKRA 

Gs Tore Nilsson Vinstorpsv 36 

234 41 LOMMA 

vGm Solveig Andreasson Nybrog 2 A 

260 70 LJUNGBYHED 

042/20 45 80 

040/41 48 46 

0435/44 05 42 

12 


Skåne

S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad 


Gm Torsten Hansson Rödaledsv 6 

291 44 KRISTIANSTAD 044/21 30 62 

Gs Annalisa Granéli Timotejv 6 

291 62 KRISTIANSTAD 044/12 43 64 

vGm Bo Svensson Jens Skomakares v 23 

291 75 FÄRLÖV 044/714 45 

vGm Karin Wulff Myrv 30 

291 43 KRISTIANSTAD 044/12 58 32 

S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg 


Gm Heintz Frohm Hälsög 6 

257 31 RYDEBÄCK 0435/316 75 

Gs Marianne Gustafsson Röstångav 18 

284 34 PERSTORP 042/702 60 

vGm Lena Sandgren Bankv 6 

261 61 LANDSKRONA 

vGm Margareta Schrewelius Ultunag 52 

0418/190 60 

256 67 HELSINGBORG 042/29 79 24 

S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö 


Gm Ingalill Sjunnesson Markv 7 

238 35 OXIE 040/54 86 24 

Gs Gunnar Jönsson Elisetorpsv 15 D, 9 tr 

232 33 ARLÖV 

vGm Gunvor Nordholm-Månsson Brunnbäcksg 11 

040/43 55 18 

216 20 Malmö 040/15 85 85 

Gänget i ISGF-tältet, fr v: Håkan Carlsson, Solveig Hillbro, Pascal 

Poumailloux, Leny Doelman, Björnar Johnsen, Gunilla Engvall, 

Anna-Greta Perkmann, Florian Sorger-Dominegg. 

Gillescouter på Världsscoutjamboreen 

Anna-Brita Pricken 

Lundahl och Bjarne 

Aasum, jourhavande 

Child Protection 

Officers. 


Handbok 

för scoutgillen 

Under hösten 2010 fick varje gille ett exemplar av vår 

nya Handbok för scoutgillen. I takt med att scoutrörelsen 

i Sverige förändras och ”moderniseras” behöver 

även gillerörelsen förändras för att möta nya medlemmar 

från den scoutverksamhet som nu växer fram. 

Våra värderingar – den bas som scout ing bygger på – lyfts 

fram på ett helt annat sätt än tidigare. Värderingarna har väl 

alltid funnits där säger någon – och det är nog sant, men de 

har varit mer eller mindre uppmärksammade i verksamheten. 

Nu har alla scoutförbunden en gemensam förklaring: 

”Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar 

i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör 

unga redo för livet.” 

Eftersom gillerörelsen bygger på samma värdegrund har 

LGR arbetat med den nya handboken under ett antal månader 

och försökt skapa en gemensam plattform och vägledning 

för gilleverksamheten. All scoutverksamhet bygger på 

en ideologi = tankar och värderingar, som kan förvanskas 

till det oigenkännliga om vi inte håller ideologin levande. 

Kapitel 4 i handboken handlar därför om vår ideologi = 

mål, gillelöfte och motto. Där finns tankar och frågor till 

hjälp för diskussioner och funderingar i gillet. 

En del frågor kan kanske upplevas som självklara, provocerande 

eller ovidkommande. Vi vet t ex att ordet Gillehall 

är provocerande för någon och betyder en stund av eftertanke 

och fin upplevelse för någon annan. Ett ords innebörd 

kan ju ha olika tolkningar och/eller värderingar i förhållande 

till vår egen erfarenhet och värdering. Men genom att vara 

provocerande kan man också stimulera till en debatt, något 

som är positivt i sig. 

I texten finns hänvisning till en studiecirkel om scoutlagen 

= ”Samtal om värderingar”. Material och information 

om studiecirkeln finns i kapitel 16. 

Handboken kan användas som uppslagsverk, där varje kapitel 

behandlar en viss del av verksamheten. Innehållet skall 

också vara lätt att förnya när så behövs, därför har varje kapitel 

en egen numrering. Kapitel 5 Rekrytering, som innehåller 

9 delar, har t ex numreringen 05-01, 05-02 o.s.v. 05 

= kapitlets nummer och –01 – 02 – 03 o s v är dokumentets 

nummer inom kapitlet. Längst ner på sidan, i vänstra hörnet, 

finns aktuellt versionsdatum. 

Hela handboken finns på vår hemsida: www.gille.scout.se. 

Där finns också våra nya stadgar som LGT i Falun fastställde. 

Stadgarna kommer i pappersversion till alla gillen och 

då med nytt versionsdatum. Ta bort och släng de gamla stadgarna. 

De nya stadgarna innebär också att en del av texten i 

handboken måste bytas ut. Det arbetet sker under hösten. 

Handbok för Scoutgillen är avsedd för hela gillet och alla 

medlemmar skall ha tillgång till den, antingen via vår hemsida 

eller det exemplar som finns i gillet. Fler exemplar kan 

beställas från kansliet, men gillet får då betala för produktionskostnaden 

och frakten. 

Laila Boxström 

13

Antal medlemmar 9 aug 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 

och scoutgillen 2011 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 

14 

Norrland 

Guldgrävarna i Skellefteå 13 13 13 15 15 14 

Jämtlands län 6 7 7 7 7 8 12 12 

Kung Karls Spira i Umeå 32 35 25 29 

Malören i Luleå 19 20 22 25 26 28 24 

Tre Renar i Umeå 23 21 20 17 18 18 16 18 

Bergslagen 

Creutz Lave i Falun 54 54 59 59 61 53 56 55 

Folkare i Avesta 19 20 20 20 20 20 20 

Gustav Wasa i Mora 13 13 11 11 13 13 13 14 

Tuna i Borlänge 81 74 80 82 79 76 77 72 

Västerås 42 38 44 42 43 34 37 35 

Östra Svealand 

Norrköping 43 53 52 52 43 48 

Västra Sörmland 27 27 27 24 25 25 27 

Östra Aros i Uppsala 31 30 32 

Stockholm 

Birger Jarl i Stockholm 46 48 53 51 52 56 55 55 

Botkyrka i Stockholm 13 

Bromma i Stockholm 12 13 14 16 17 16 18 21 

Gåseborg i Stockholm 9 10 12 11 12 13 

Roden i Roslagen 2 16 17 

S:t Erik i Stockholm 14 14 16 20 22 20 25 19 

Viksjö i Järfälla 21 

Västra Svealand 

Brofästet i Örebro 12 13 13 13 14 15 

Duvkullan i Karlstad 32 34 34 34 35 34 35 37 

Malmen i Nora 9 9 10 10 11 11 11 11 

Möckelns Bodar i Karlskoga 15 15 15 15 14 16 17 17 

Västra Götaland 

Carl Johan i Göteborg 15 15 15 16 

Fallfåran i Trollhättan 16 16 16 16 15 16 15 16 

Jönköping 26 29 29 29 29 30 32 30 

Redväg i Ulricehamn 23 23 23 23 30 30 29 28 

Skaraborg 26 24 25 29 33 33 39 41 

Tiveden 4 4 4 4 4 4 4 4 

Vinga i Göteborg 10 10 18 24 25 28 29 38 

Östra Götaland 

Kronoberg i Ljungby 27 35 35 35 35 35 

Nyckeln i Kalmar 31 28 31 36 43 41 38 43 

Ekoxen i Östra Blekinge 2 22 20 22 25 

Skåne 

Ale i Glemmingebro 29 29 21 21 20 23 26 24 

Helsingborg 45 45 48 51 

Klåberöd i Klippan 7 8 9 9 9 9 10 11 

Kristianstad 116 116 123 117 123 120 121 126 

Kulla i Helsingborg 53 52 44 44 49 47 51 53 

Luggude i Höganäs 24 26 28 26 

Malmöhus i Malmö 24 23 24 29 37 32 34 33 

S:t Botulf i Ängelholm 41 41 42 47 52 

Sjöhästen i Halland 19 19 21 21 20 22 

Fristående (Tre Kronor) 5 6 11 23 26 27 31 33 

Summa 764 802 948 1044 1197 1215 1240 1292 

Alarmerande 

medlemsras 

Nu är vi endast 764 gillescouter 

i Sverige. 

Det framgår av den 

senaste medlemsstatistiken, 

som syns i de röda siffrorna i 

tablån här invid. 

Som jämförelse finns antalet 

medlemmar per den 1 januari 

de senaste sju åren, vilka visar 

en årligen minskande medlemskår. 

Under samma tid har 16 

scoutgillen försvunnit och 

bara tre nya etablerats. I dag 

finns 27 scoutgillen verksamma 

inom SGSS. Inom två av 

dem finns drygt en fjärdedel 

av det totala antalet medlemmar. 

Miljonstaden Stockholm, 

med i dag tre scoutgillen, har 

tillsammans 72 medlemmar 

och Göteborgs två gillen tillsammans 

25. 

Om vi haft siffror på medlemskårens 

åldersutveckling, 

skulle de troligen visa att föryngringen 

uteblivit. 

Siffrorna är alarmerande! 

Något måste göras om inte 

gillescoutrörelsen i Sverige 

helt ska förtvina. 

Vad behövs för att kunna 

vända trenden? Skriv till Gillescouten! 

Deltag i debatten! 

Vi måste alla hjälpas åt om 

vi ska kunna rädda svensk 

gillescout ing! 

Red. 

Nedlagda scoutgillen 

andsgillerådet har i protokoll 

L från mars tillkännagett att S.t 

Georgs Scoutgille Västra Sörmland 

och S:t Georgs Scoutgille Folkare i 

Avesta lagts ned. 


Insänt 

Blomstrande scoutkårer 

– en förutsättning för gillescoutings framtid 

Läser i protokollet från Landsgilletinget i Falun, att antalet medlemmar har 

halverats sedan år 2004. På 1990-talet var målet att nå 2000 medlemmar till 

år 2000. Men i stället för utveckling fick vi en avveckling. Nu är vi bara cirka 

800 kvar. Vi har inte lyckats attrahera nya generationer. Vad kan det bero på? 

De allra flesta av dagens medlemmar är fullt nöjda med att få träffas en gång i månaden 

– som en pensionärsklubb – för att ta del av det erbjudna programmet. Inget 

fel i det! Men de scoutgillen som enbart fortsätter så, har knappast en framtid. 

För att bli intressanta för yngre generationer med scoutanda, så tror vi att Landsgillerådet 

(LGR), och många scoutgillen, måste se över sina prioriteringar. Det viktigaste, 

som vi ser det, vore att ta sig an uppgiften att stödja scoutverksamheten i Sverige 

(punkt 2, § 4) och internationellt. En fördjupad samverkan med scoutrörelsen på 

riksnivå och en uppmuntran till varje scoutgille att praktiskt och ekonomiskt stödja 

de lokala scoutkårerna, skulle ge en ny syn på gillescouting, och troligen locka nya 

människor, som vill jobba för att göra en insats för scoutings utveckling. Vår önskan 

är att LGR först och främst vill lägga tiden och kraften på detta. 

I samverkan med Scouterna kan svensk gillescouting bidra till blomstrande scoutkårer 

– och samtidigt få en egen lysande framtid. 

Sven Janson och Torsten Hansson, 

Tuna Scoutgille i Borlänge 


Nordiskbaltisk 

gillescoutträff 

2012 

Nu börjar det bli dags att fundera över nästa års semester och gille scoutaktiviteter. 

2012 inbjuder de litauiska gillescouterna oss till Nordisk-baltisk 

gillescoutträff i Birstonas mellan den 14 och 17 juni. 

Birstonas är en mindre stad i södra delen av Litauen. Man flyger lättast till flygplatsen 

i Kaunas från Skavsta (Nyköping). Birstonas är känt för sina mineralkällor 

och två stora hälsoanläggningar finns i och omkring staden där man kan både dricka 

och bada i mineralrikt vatten. 

Det kommer att arrangeras utflykter där vi får besöka bl a en park där man samlat 

alla gamla ryska monument från ockupationstiden, ett friluftsmuseum, typ Skansen, 

och ett naturreservat med bl a mycket rovfåglar. Ett besök i Kaunas planeras också. 

Jag vet att många gillen redan har börjat planera för en resa till Birstonas och jag 

hoppas och tror att många andra gör samma sak. Jag jobbar nu för att få fram mer 

uppgifter om träffen när det gäller priser, program, boende med mera. Det vore bra 

om de av Er som är intresserade av ytterligare information hör av Er med mailadress 

eller telefonnummer till mej så jag kan få ut information så snart det händer något, 

Ni andra kommer givetvis också att få informationen men det kan ta lite längre tid. 

Det låter spännande att få besöka ett av våra grannländer som man inte vet så 

mycket om. Hoppas att vi ses i Birstonas sommaren 2012. 

Calle Klärcke, internationell sekreterare, tel 070 624 32 45, 

carl-magnus.klarcke@comhem.se 

Nya 

medlemmar 

S:t Georgs Scoutgille Nyckeln 

Anita Falkestad 

Rosita Liljegren 

Gunvor Nilsson 

Laila Noack 

Inger Simonsson 


Ingvar Andersson 

Birgitta Deichman 

Britt Melin 

Stig Ottosson 

S:t Georgs Scoutgille Kulla 

Lisbeth Bengtsson 

S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg 

Berit Johansson 

Bertil Johansson 

S:t Georgs Scoutgille Tuna 

Per-Erik Pettersson 

Lars Rydén 

Gösta Söderberg 

S:t Georgs Scoutgille Tre Renar 

Rolf Waida 

Gun Lagerstrand 

S:t Georgs Scoutgille i Jönköping 

Karl-Erik Isaksson 


Siw Jönsson 

S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län 

Minnesord i Gillescouten 

Som vi meddelade i förra numret, så 

ges nu åter möjlighet att införa minnesord 

över bortgångna medlemmar i 

Gillescouten. Detta skulle ge möjlighet 

för vänkretsen kring en gillescout 

att hedra den bortgångnes minne, men 

även skapa möjligheter för framtida 

efterforskningar om scoutrörelsens historia. 

En dödsruna bör inte överskrida 

150 ord. 

Red. 

15

Posttidning 

B 

Returadress 

SGSS:s Kansli 

Box 2034 

141 02 HUDDINGE 

Naturligtvis kommer det ett 

protokoll från LGR-mötet i 

augusti, här kommer något 

om vad som togs upp. 

Uppföljning av landsgilletinget 

LGR tackade arrangerande gillen, 

Creutz lave och Tuna, för ett väl 

genomfört LGT! Vi gick igenom besluten 

och fördelade det kommande 

arbetet mellan oss. 

En del i verksamhetsplanen handlade 

om regionerna och deras uppgifter. 

LGR beslutade att behålla regionsindelningen 

med följande faddrar: 

Skåne – Leif Granéli 

Stockholm – Birgitta Eckerstedt, 


Bergslagen – Kristina Sundberg 

Västra Götaland – Gjermund Austvik 

Östra Götaland – Gunilla Engvall 

Östra Svealand – Calle Klärcke 

Västra Svealand – Märta Teljebäck 

Norrland – Laila Boxström 

I detta nummer 

Landsgillemästaren har ordet 2 

Gillearrangemang 2 

En tanke 2 

Landsgilletinget i Falun 3 

Landskapsblomma: Linnea 4 

Frimärksbanken 4 

Världsscoutjamboreen 5–7 

Saxat ur dagspressen 6–7 

Gillena berättar 8–10 

Adressregister 11–13 

Adressetikett 

P R E S S - S T O P P - N Y T T 

Kort från LGR 27–28 aug 2011 

Faddrarna vill ha kontakt med gillena 

och kommer själva att ta kontakt 

med gillemästarna! På de regionala 

samlingarna ska det avsättas 

cirka en timme för senaste nytt från 

SGSS och samtal kring hur verksamhetsplanen 

följs upp. Mötena i 

regionen organiseras av gillena i tur 

och ordning, faddrarna deltar. 

LGR fortsatte arbetet med att titta 

på kansliets uppgifter och hur det 

skulle kunna underlättas. 

En mängd bilder från World Scout 

Jamboree 2011 visades. Fylliga repotage 

kommer i denna tidning och 

nästa. 

Underlag inför världskonferensen 

i Como gicks igenom och kommenterades. 

Calle Klärcke blir samordnare 

inför europakonferensen i Norden 

2013. 

Nästa möte blir den 29–30 oktober 

i Stockholm. 


Landsgillemästare 

Förstasidans foto: ISGF vid Time avenue första dagen på Världsscoutjamboreen 

på Rinkaby, Kristianstad. Foto: Gunilla Engvall. 

Handbok för scoutgillen 13 

Medlemsstatistik 14 

Nedlagda scoutgillen 14 

Insänt 15 

Nordisk-baltisk gillescoutträff 15 

Nya medlemmar 15 

Har gått hem 15 

Minnesord i Gillescouten 15 

Nytt från LGR 16 

Beställ från Gillekansliet 16 

Beställ från 

Gillekansliet 

Gillemärke, knapphålsmärke 25:– 

Gillemärke/emblem på bjälke, 

dansk modell 50:– 

Tygmärke, fyrkantigt 10:– 

Tygmärke, runt 15:– 

Bilmärke 15:– 

Karta med små dekaler 10:– 

Karta med större dekaler 10:– 

10 cm dekaler per styck 10:– 

Diplom med kuvert 5:– 

Korrespondenskort, 10 st 20:– 

Affisch, A3 1:50 

Affisch, A4 1:– 

Gillemärke i metall, att limma 

på trä el annant underlag 15:– 

Slips, mörkblå 150:– 

Slips, ljusare, finare 185:– 

Halsduk, stor fykantig 240:– 

Halsduk, triangelformad 145:– 

Slipshänge 40:– 

Pikétröja, klarblå. 160:– 

ISGF:s handbok 25:– 

Idéboken 20:– 

Handbok för scoutgillen 200:– 

Etiketter, omgång 10:– 

D:o för mindre gillen (färre än 

20 medlemmar) 5:– 

Extra namnlista 5:– 

Kopiering, per kopia 1:– 

Lettiska frimärken, karta eller påse 10:– 

Skriften ”Vad är scouting?” 50:– 

Beställda varor skickas som B-post om 

beställaren inte särskilt sagt till om annat. 

Porto debiteras med aktuell kostnad. 

Jämför gärna räkning och frimärken – 

ibland kan postens våg skilja från vår. 

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, 

Box 2034, 141 02 HUDDINGE 

Telefon: 08-17 84 32 

Kansliet har ej öppet på bestämda tider, 

men telefonsvarare finns.

Nummer 3 2011 - GilleScouterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?