karakterisering av en lerjord - Hushållningssällskapet Skaraborg
karakterisering av en lerjord - Hushållningssällskapet Skaraborg
karakterisering av en lerjord - Hushållningssällskapet Skaraborg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
varit att ev<strong>en</strong>tuella skördeminskningar i det integrerade odlingssystemet jämfört med det<br />
konv<strong>en</strong>tionella skulle täckas <strong>av</strong> lägre produktions- och insatskostnader.<br />
Bestämning <strong>av</strong> provplatser<br />
Provplatserna för <strong>karakterisering</strong><strong>en</strong> valdes ut med hjälp <strong>av</strong> mätningar <strong>av</strong> mark<strong>en</strong>s elektriska<br />
konduktivitet med EM38 (Geonics Ltd, Kanada), topografi och fosforinnehåll (P-AL i<br />
matjord<strong>en</strong> 1991). Med hjälp <strong>av</strong> dataprogrammet FuzME (Minasny & McBratney, 2002)<br />
bearbetades dessa tre parametrar så att <strong>en</strong> zonindelning <strong>av</strong> Logård<strong>en</strong> kunde göras på basis <strong>av</strong><br />
parametrarna. Mätning <strong>av</strong> mark<strong>en</strong>s elektriska konduktivitet och zonindelning utifrån<br />
mätningarna har visat sig användbar vid uttagning <strong>av</strong> platser för jordprovtagning (se t.ex.<br />
Zimmermann et al., 2003). Zonindelning<strong>en</strong> på Logård<strong>en</strong> skapades så att förhålland<strong>en</strong>a inom<br />
varje zon blev relativt likartade, och provplatser valdes ut på homog<strong>en</strong>a ytor för att få repres<strong>en</strong>tativa<br />
prover, totalt 73 st. (figur 1).<br />
Jordprovtagning<br />
Jordprovtagning<strong>en</strong> utfördes huvudsaklig<strong>en</strong> efter skörd 2002 och innan täckdikning<strong>en</strong> som<br />
g<strong>en</strong>omfördes april-augusti 2003. Grödor under d<strong>en</strong>na period var fånggröda och bevux<strong>en</strong><br />
träda. Cylindrar (50 mm höga, 72 mm innerdiameter) med ostörda jordprover togs ut från<br />
varje provpunkt i nivåerna 15-20, 25-30 och 50-55 cm för analys <strong>av</strong> mättad g<strong>en</strong>omsläpplighet,<br />
total porvolym, skrymd<strong>en</strong>sitet samt vatt<strong>en</strong>hållande förmåga. Porstorleksfördelning i de<br />
ostörda proverna beräknades som ekvival<strong>en</strong>tpordiameter vid de olika vatt<strong>en</strong><strong>av</strong>förande tryck<strong>en</strong><br />
0,05 m, 0,5, 1 m, 6 m samt 150 m vatt<strong>en</strong>pelare. På varje provplats togs jordprover för analys<br />
<strong>av</strong> jordart och kemiska analyser ut från 10-20 cm respektive 50-55 cm djup med hjälp <strong>av</strong><br />
jordborr. Pot<strong>en</strong>tiell kvävemineralisering analyserades på prover från 5-10 cm djup. Jord<strong>en</strong><br />
sållades sedan g<strong>en</strong>om ett 2 mm såll och förvarades frysta fram till analys.<br />
Analyser<br />
Analyser <strong>av</strong> vatt<strong>en</strong>hållande förmåga och g<strong>en</strong>omsläpplighet utfördes vid Inst. för markvet<strong>en</strong>skap,<br />
SLU, Uppsala. Analyser <strong>av</strong> kemiska eg<strong>en</strong>skaper i jord<strong>en</strong> utfördes med vedertagna metoder<br />
vid Institution<strong>en</strong> för markvet<strong>en</strong>skap, SLU, Uppsala. Jordart analyserades på hälft<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
proverna vid Inst. för markvet<strong>en</strong>skap, SLU, Uppsala, med pipettmetod<strong>en</strong>. Vid Avd. för precisionsodling,<br />
SLU, Skara, predikterades lerhalt<strong>en</strong> i alla prover med NIR. Inkuberingar och<br />
extraktioner för analys <strong>av</strong> pot<strong>en</strong>tiell kvävemineralisering g<strong>en</strong>omfördes vid Avd. för precisionsodling,<br />
SLU, och analys <strong>av</strong> ammonium vid AnalyC<strong>en</strong> Nordic AB. Direkt i fält mättes<br />
mark<strong>en</strong>s elektriska konduktivitet mättes med EM38 (Geonics Ltd, Kanada), vattnets<br />
infiltration i markytan g<strong>en</strong>om dubbelringsmetod<strong>en</strong> samt p<strong>en</strong>etrationsmotståndet i 0-50 cm<br />
djup med p<strong>en</strong>etrometer.<br />
Resultatbearbetning<br />
Ett medeltal <strong>av</strong> de två mätningarna <strong>av</strong> respektive parameter på varje provplats bearbetades<br />
geostatistiskt i dataprogrammet ArcGIS, version 9 (ESRI TM , USA). Som interpoleringsmetod<br />
användes blockkriging (Johnston et al., 2001). Beräkningarna i ArcGIS <strong>av</strong> markfysikaliska<br />
och –kemiska parametrar redovisades i Roland (2003) som kartor som visar hur respektive<br />
parameter varierade i fält. Resultat<strong>en</strong> från <strong>karakterisering</strong><strong>en</strong> bearbetades med PCA i<br />
Unscrambler® 9.0 (CAMO PROCESS AS, Oslo, Norway) (St<strong>en</strong>berg et al., 2005). Medelvärd<strong>en</strong><br />
för alla parametrar i alla provpunkter redovisas i Roland (2003) och St<strong>en</strong>berg et al.<br />
(2005). Odlingssystem<strong>en</strong> lades ut för analys <strong>av</strong> och för att framtagande <strong>av</strong> underlag för<br />
utveckling <strong>av</strong> det <strong>en</strong>skilda systemet skall underlättas och inte för jämförelse <strong>av</strong> odlingssystem<strong>en</strong>.<br />
6