Skog på åker - Hushållningssällskapet Skaraborg

Skog på åker2006HS Skaraborgrapport nr 1/06Olle AhlbergMalin LjungnéPer-Ove Persson1

Utvärdering av Hushållningssällskapetsförsöks planteringarEtablerings- och tillväxtförsök på Hushållningssällskapets fastighet Hökatorp,Holmestad GöteneHybridaspHybridaspTall/björkLindGammal skog bakom försöketAlTallFigur 1.Hybridaspens genomsnittliga höjd 12,8 meter.Lindens genomsnittliga höjd 5,0 meter.Försöket är planterat 1990, bilden togs våren 2003.2

Skog på åkerRedan under 1600-talet och ett par århundradenframåt genomdrevs ett antal skogsplanteringskampanjer.Det fanns direktiv som föreskrev att varjeby borde ha sin egen skogsplantering, samtidigt somman fortfarande bröt ny mark för åkerbruk. Det varemellertid först under 1900-talet som skogsplanteringpå åkermark ökade markant. Den största ökningenhar skett efter andra världskriget. Orsakernavar den ökade mekaniseringen inom jordbruket sominneburit krav på bättre arrondering, bärighet ochstorlek på åkrarna. Samtidigt kom konstgödningenvilket gjorde att åkermarkens avkastning ökade.Fram till 1990 hade över 2 miljoner hektar jordbruksmarköverförts till skog.Fortfarande skogsplanteras varje år avsevärdaarealer åker och betesmark. Ingen statistik överomfattningen finns dock tillgänglig.Beskogning med förhinder – tidigareerfarenheterErfarenheter både från försöksodlingar och praktisktskogsbruk visar på vikten av väl förbereddaplanteringar. Det är också av stor vikt att åkermarksplanteringarnavårdas väl under etablerings- ochröjningsperioden.Ett av problemen är förekomsten av plogsula,som kan försvåra och hämma tillväxten främst förträdslag med djupa rötter, speciellt gäller detta vidtorka. Annat som kan vara besvärande är frost påframför allt låglänt mark.Vegetation och vilt de störstaproblemenKonkurrerande vegetation är i sig ett problem då destjäl ljus, vatten och näring från den planterade plantan.Dessutom gynnas sorken av en tät vegetation.Ett sätt att minska mängden vegetation är attförst plöja för att sedan harva. Harvningen kanbehöva upprepas flera gånger för att få bukt medbesvärliga ogräs som t.ex. kvickrot. För att ytterligarebekämpa vegetationen kan man behandla med glyfosat(Round-up), vilket visat sig höja både höjdtillväxtoch överlevnad hos plantorna.För att ytterligare förhindra konkurrens kan manplantera i plantrör. Detta förbättrar mikroklimatetrunt plantan samtidigt som det skyddar den frånbete. Nackdelen med rör är den höga kostnaden,både i samband med planteringen, men även senaredå rören behöver tillsyn för att stötta bättre ellerbytas ut.Figur 2. Tall och vårtbjörk.3

Plantrören kan också gynna plantornas höjdtillväxtpå bekostnad av diametertillväxten vilket göratt plantorna blir veka och rangliga.Ett annat sätt är att lägga ut plast av det slagsom används vid grönsaksodling. Förutom att denhindrar vegetationen gynnar den även marktemperaturenoch förhindrar uttorkning. Men en nackdelär ökad risk för sorkangrepp.Många av de planteringar på åkermark som utfördesi början av 1990-talet stängslades med enklatrådar vilket inte hindrade viltet att ta sig in. Inteheller elstängsel är effektivt mot vilt. För att hindraviltet krävs ett två meter högt nät, helst finmaskigti nederkanten. Ett hägn bör underhållas minst i 10år, eller under hela omloppstiden om det är mycketgott om älg i området.TrädslagsvalGranLänge var gran så gott som det enda trädslag, somanvändes vid åkerplantering, och detta av flera skäl:den skadas sällan av vilt (undantagandes sork); genomsitt ytliga rotsystem hämmas den inte så oftaav eventuell plogsula och när granen väl etableratsig kväver den så småningom gräset. Härtill kommeratt virket är efterfrågat och ekonomin god.Granen har också fördelen jämfört med tallen attkunna växa på bördigare mark utan att kvalitetenförsämras alltför mycket. Nackdelen är att detytliga rotsystemet gör granen känslig för storm.Ytterligare ett problem uppstår vid plantering påstyv lera. Granens tillväxt avtar på dessa markerefter 40-50 år, träden kan t o m dö. Orsaken är denstyva lerans förmåga att hålla vatten vilket gör attrötterna får för lite syre.HybridaspDe första försöken med hybridasp anlades i börjanav 1940-talet. Då i syfte att få fram bra virke tilltändstickor. I mitten av 1960-talet lades förädlingenav hybridasp ner. Under 1980-talet blev hybridaspintressant för beskogning av åkermark. Vad det gällerekonomin så är det dyrt att anlägga ett hybridaspbeståndjämfört med gran p g a nödvändigheten atthägna, det finns ett starkt samband med viltskadoroch avsaknad av hägn. Men å andra sidan är hybridaspensomloppstid kort, vilket kan göra den till ettlönsamt alternativ. Efter avverkningen skjuter denrotskott vilket förbilligar etablering av nytt bestånd.På mullrik jord kan den drabbas hårt av sorkskador.BjörkPrecis som med hybridaspen är den konkurrerandevegetationen ett problem. Däremot är inte björkenriktigt lika begärlig för viltet, vilket gör att i områdenmed ett lågt betestryck kan det vara möjligt attplantera utan stängsling.Övriga trädslagI närheten av bebyggelse har även ek planteratsi viss utsträckning och ofta med gott resultat,förutsatt att vilt kunnat hållas borta från de ungaplantorna. Även poppel av olika slag har använts,mest som försök.Figur 3. 15-årig poppel, Logården.Större erfarenhet nödvändigVåren 1990 anlades, i samarbete med SverigesLantbruksuniversitet, Skogsvårdsstyrelsen ochHushållningssällskapet Skaraborg, ett etableringsochtillväxtförsök med olika trädslag på åkermark.Både ur produktionshänseende och inte minst medhänsyn till natur- och landskapsvård skulle det varaönskvärt om ett större urval av lämpliga trädslagfunnes tillgängligt.Försöket anlades på åker tillhörande Hushållningssällskapetsfastighet Hökatorp, belägen ca 5 kmväster om Götene tätort. Ett likadant försök anladessamtidigt på egendomen Viken utanför Falköping,vilken även den ägdes av Hushållningssällskapet.4

Denna egendom såldes dock senare, varför ingenuppföljning gjorts där. Delar av detta försök finnsemellertid kvar.Försöken anlades under överinseende av professorTord Johansson vid institutionen för skogsproduktion,Sveriges Lantbruksuniversitet.Förutsättningarna på HökatorpFörsöket omfattar sammanlagt ca 2,5 hektar, fördelatpå 80 parceller med 100 plantor i varje. I vissa avdessa har blandats två trädslag: gran/tall, gran/vårtbjörkrespektive tall/vårtbjörk, (figur 4). Utanförförsöket planterades en poppelhybrid (en korsningmellan en nordamerikansk och en europeisk art)benämnd Goliatpoppel i betydande omfattning ochutan inhägnad. Tillsammans med de rena trädslagsparcellernafinns således 16 varianter, som har blivitslumpvis utplacerade i fem upprepningar.Området förbereddes genom höstplöjning år1989, följt av konventionellt vårbruk strax föreplanteringen. Jordmånen på försöksområdet är mellanlera,marken svagt kuperad och dränerad genomtäckdikning.Till skydd mot viltet uppförde man ett stängsel aven modell rekommenderad av Skogsvårdsstyrelsen.Stängslet bestod av kycklingnät till ca en meters höjdoch där ovanför tre el-trådar. Detta revs år 1993och ersattes med ett två meter högt nätstängsel somsedan revs år 2003.HökatorpFörsöksplan skala ca 1:20004126114 5 63 15 13 25 8 16 9 10 1615 1 5 3 14 12 4 59 11 10 8 16 9 112 12 7 14 4 15 13 2 78 16 11 9 10 8 16 1064143157121312518 9 10 113 1 1413734615Förklaring1 Gran2 Tall3 Gran + Tall4 Gran + Vårtbjörk5 Tall + Vårtbjörk6 Glasbjörk7 Vårtbjörk8 Fågelbär9 Klibbal10 Hybridask11 Balsampoppel12 Ek13 Ask14 Lind15 Douglasgran16 Hybridlärk13 12 2Ledning117 6Figur 4. Försöksplan Hökatorp.5

Tabell 1. De ingående trädslagens planttyp och plantålder m mTrädslag Proveniens Planttyp Ålder, år Förband, mGran Emmaboda Barrot 4 1,5Tall Långtora Barrot 3 1,5Vårtbjörk Finland Täckrot 1 1,5Glasbjörk Polen Barrot 2 1,5Klibbal Danmark Barrot 2 1,8Hybridasp Klon Täckrot 1 1,8Balsampoppel Klon 40 Täckrot 1 2,0Ek Holland Barrot 1 1,5Ask Polen Barrot 2 1,5Lind Polen Barrot 3 1,5Douglasgran USA Barrot 3 1,5Hybridlärk Hollbaeck Barrot 2 1,8Fågelbär ? Barrot ? 1,5Hur har det gått?Vid revisioner åren 1991, 1992, 1993 och 2003 harman mätt höjder och de tre sistnämnda åren ävendiametrar på plantorna. Det senaste året har ävenöverlevnaden beräknats. Överlevnadsprocenten varför gran, tall, glasbjörk, ask, lind och hybridlärk över90 % år 2003. Eken hade gått något sämre med enöverlevnad på drygt 70 %. För vårtbjörk, klibbaloch hybridasp låg överlevnaden på mellan 20 och 45%. De tre som helt eller nästan helt försvunnit varfågelbär, balsampoppel och douglasgran (figur 5).Vad det gäller planthöjd och plantdiameter harhybridasp, balsampoppel och hybridlärk gått allrabäst om man bortser från Goliatpoppeln (tabell 2aoch 2b). Ser man till den relativa arealproduktionen(planthöjd x diameter x överlevnad) är hybridlärkenklart överlägsen övriga trädslag. Med detta mått visardet sig också att de traditionella trädslagen gran ochtall tillsammans med hybridaspen gått bra. Emellertidär tallens kvalitet mindre bra.Överlevnad1009080706050403020100GranTallGlasbjörkVårtbjörkFågelbärKlibbalHybridaspBalsampoppelEkAskLindDouglasgranHybridlärkFigur 5. Överlevnad 15 år efter plantering, Hökatorp.6

cmPlanthöjd2003199319921991Figur 6. Planthöjd vid olika revisionsår, Hökatorp.Om man ser till det estetiska så ger de trädslagsblandadeparcellerna ett tilltalande intryck.Fastigheten Viken såldes av Hushållningssällskapetvarför ingen egentlig uppföljning gjorts avförsöket som anlades där. Delar av försöket finnsemellertid kvar och en subjektiv jämförelse har gjortsdär det varit möjligt. För granens del var det ingenstörre skillnad mellan de båda försöken, medan tallenvar kvalitetsmässigt ännu sämre på Viken. Bådeglas- och vårtbjörk hade gått mycket bättre på Viken,liksom hybridasp och balsampoppel. De sistnämndavar utan viltskador. Klibbalen hade gått sämre. Avfågelbär fanns det ett exemplar kvar, vilket var ca4 – 5 m högt.Viltet ett stort problemTrakten kring Hökatorp är mycket viltrik. I mitten av1990-talet iakttogs exempelvis en flock om 23 älgarpå egendomen. Det första hägnet som sattes uppmed ett lågt kycklingnät kombinerat med eltrådarvisade sig inte hindra vare sig älg eller rådjur att tammDiameterFigur 7. Diameter vid olika revisionsår, Hökatorp.7

Figur 8. Till vänster konventionell skogsbacke, drygt 60 år, bonitet B22 och till höger goliatpoppel, 15 år,Hökatorp 2005.Figur 9. Hybridasp med gnag- och fejningsskador.sig in. En erfarenhet som gjordes på flera platser iSkaraborg. Trycket på staketet var stort och beroddeockså till stor del på att det hindrade en högt frekventeradviltväxel. Enbart materialkostnaden fördenna hägnad uppgick till över 38 000 kronor. Denrevs år 1993 och ersattes med ett två meter högtnätstängsel, typ viltstängsel. Detta stängsel hade enmycket bättre funktion men förföll också på grundav det hårda vilttrycket, bland annat sågs en älgspringa rakt in i stängslet. De skador som iakttogspå staketet tydde på att älgar både tog sig över ochsprang in i staketet. År 2003 hade det helt förloratsin funktion och revs därför. Det otillräckliga skyddeti kombination med stora viltstammar ledde tillbetydande viltskador på de flesta lövträdsplantornasamt på Douglasgranen. Andra försök visar ju ocksåatt för att hybridaspen ska klara sig från viltet krävshägn under hela omloppstiden. Om man bortserfrån viltskadorna är hybridaspen det lövträd som utvecklatsbäst. I andra undersökningar har man ocksåfunnit att de för sorkgnag känsliga populusarternainte bör användas på mullrika jordar.Det är förvånande att Goliatpoppeln som intevarit inhägnad, utvecklats bra. Den har i måttligutsträckning drabbats av viltskador. En orsak till attden klarat sig bättre kan vara att den har en grövrebark än exempelvis hybridaspen.8

Något anmärkningsvärt är att tallen inte skadatsnämnvärt av älg. En förklaring till detta kan varaden rikliga tillgången på smakligare lövträdsplantor.Bland lövträden har glasbjörken god överlevnadliksom linden och klibbalen. Linden är dock hårtnedtryckt av betning. Förvånande är att vårtbjörkenhar misslyckats så grundligt. Möjligen kan det beropå att djuren funnit den smakligare, något som i ochför sig motsägs av andra försök.Vid besöket på den kvarvarande delen av parallellförsöketpå Vikens egendom kunde avsevärdaskillnader iakttas, i huvudsak beroende på ett mycketmindre vilttryck. Älg saknas antagligen helt inomområdet, men även jordmånen kan ha haft betydelseför utvecklingen. Sammanfattningsvis kan sägas attbättre vilthägn självklart skulle givit ett gynnsammareresultat för flera av trädslagen.Övriga orsaker till avgångar ochskadorFörutom det höga vilttrycket kan även frost ha bidragittill att några arter hämmats i sin utveckling.Valet av provenienser för försöket var kanske intedet bästa, men planttillgången vid anläggningstidenvar begränsad och man fick ta det som fanns. Exempelvisär proveniensangivelsen ”USA” för douglasgranhelt otillräcklig, då arten där har tre vitt skildapopulationsgrupper med olika egenskaper.När det gäller tallens dåliga kvalitet är den antagligenberoende på för trädslaget olämplig jordmån.Andra försök och erfarenheterGräsväxt kan också föra med sig att insekter trivs,insekter som kan skada lövplantornas bark och varainkörsport för svamp t.ex. har HS erfarenheter avdetta från Källefall där nästan 10 hektar lövträdsplanteringfick planteras om.Från Källefall har HS också erfarenhet av atthybridasp kan skadas på grund av barkgnag frånälg även när träden nått 15 års ålder eftersom aspenåtminstone i frodiga bestånd behåller en fin ochsmaklig bark.På Hushållningssällskapets fastighet Logårdenanlades ett klontestförsök för olika poppelklonervåren 1990, se bild på baksidan. Det anlades utanviltstängsel. Första året blev plantorna mycket hårtbetade av hare och rådjur men sedan har tillväxtenvarit relativ god. Resultaten redovisas i tabell 2b.Den inmätta volymen hösten 2005 motsvarar 239skogskubikmeter per hektar eller i genomsnitt entillväxt på nästan 15 kubikmeter per hektar och år.Figur 10. I förgrunden hårt betad ask, dock en som klarat sig där bakom gran/vårtbjörk t.v. och ren vårtbjörk t.h.9

Figur 11. Vy över etablerings- och tillväxtförsöket Hökatorp 2005. I bakgrunden torpet Hagen, till vänsterom bilen hybridasp.Planteringsavståndet är 3.5 x 3.5 meter och i börjanutfördes harvning mellan raderna. Goliatpoppeln påHökatorp har inte haft den höjd och diametertillväxtsom Balsampoppeln på Logården. Troligen beror detpå plantmaterial, plantavstånd och bördighet.I sitt examensarbete redovisar T. Hugosson resultatfrån planteringar av hybridasp runt om i Sverige.De resultaten visar på en genomsnittlig tillväxt av ca7.9 skogskubikmeter per hektar och år för 16 olikaplanteringar, som redovisas i tabell 2b.Ett försök med olika poppelarter/kloner ochhybridasp som anlades 1948 norr om Hova visar påen löpande volymtillväxt på 7.8 skogskubikmeter perhektar och år för hybridasp fram till 34 års ålder mensedan minskar den. För de tre bästa poppelklonernavar motsvarande siffra 6 kubikmeter i genomsnitt.Även för dem avtog tillväxten starkt mellan 34 och42 års ålder.Medeltillväxten för hybridasp ökar starkt efter 8-10 års ålder och kan komma upp i medelproduktionom 16-18 kubikmeter per hektar och år redan vid17 års ålder. Vilket påvisas i några försök .Goliatpoppeln på Hökatorp växte 3 m på höjdenoch med 5 cm i diameter på två år, mellan 2003-2005.Tabell 2a. Ett mått på den relativa arealproduktionen kan man få genom att multiplicera planthöjdoch diameter med överlevnad. Planterat 1990, ålder 13 år exkl plantålderTrädslagPlanthöjdDiametercmÖverlevnad%Kolumn1 x 2 x 3Relativproduktion%Hybridlärk 10,0 10,5 100 10 500 100Tall 7,0 9,6 100 6 720 64Hybridasp 12,8 13,0 38 6 323 60Gran 7,0 7,5 100 5 250 50Glasbjörk 7,5 6,0 93 4 185 40Klibbal 8,8 8,5 45 3 366 32Lind 5,0 5,0 98 2 450 23Balsampoppel 13,2 12,5 10 1 650 16Ask 1,8 1,0 98 176 1,6Vårtbjörk 1,0 2,5 22 55 0,5Ek 0,8 1,0 78 62 0,5Fågelbär 0 -Douglasgran 0 -10

Tabell 2b. Vid revision 15 år gamla plantor, exkl plantålder. Relativ produktion i jämförelsemed tabell 2aTrädslagBalsampoppelLogården *1) 2005GoliatpoppelHökatorp 2005HybridaspHugosson*1 o 2)PlanthöjdDiametercmÖverlevnad%Kolumn1 x 2 x 3Relativproduktion %Prod.m 3 sk/ha & år20 23 92 42 320 403 14,919 22 70 29 260 279 10,312,8 14,1 70 14 706 140 7,9*1) Balsampoppeln Logården och Goliatpoppeln Hökatorp är två år samt Hybridaspen Hugosson ett år äldre än motsvarandei Hökatorpsförsöket, tabell 2a.*2) I denna sammanställning är de 16 planteringarna där alla data är kända utvalda utav de totalt 24 redovisade iexamensarbetet.Praktiska rådMed hänvisning till det uppnådda resultatet av försöketvid Hökatorp, egna och andras erfarenheter dristarvi oss till att ge följande synpunkter och råd:Så fort man ger sig på ovanligare växtslag finnsrisk för dåligt plantmaterial – var observant.För en snabb och säker etablering måste markenvara väl brukad, ogräs- och gräsfri och förberedd.Bäst är plantering genast efter sista skörd, som dåförstås inte får vara vall. Kemisk behandling medt.ex. Round-up (glyfosat) kan vara nödvändig omvegetationen är kraftig, kvickrot kan vara ett mycketstort problem.För att föryngringen ska lyckas krävs hägn ellerreglerad viltstam om man vill få ett bestånd medlövträd . Hägnet behöver finnas under en del av ellerhela omloppstiden beroende av hur hårt vilttryckdet är i området.Växtrör kan knappast rekommenderas annatän då det gäller mycket begränsade arealer, till exempelkantträd, utmed vägar eller vid bebyggelse.Plantorna i rören växer snabbt på höjden och blirofta veka och måste stödjas och i viltrika trakter behövsändå inhägnad när de väl nått över rörkanten.Åtgärden blir således dyr. Det säkraste kortet bådeöverlevnadsmässigt och ekonomiskt, är fortfarandegran. Den är visserligen vindkänslig, men stormkatastrofeni januari 2005 visade att också trädslag vilkanormalt anses som stabila, såsom ek, bok, björk, aspoch tall, kan drabbas hårt. Men poppel, hybridlärkoch hybridasp kan vara mycket intressanta alternativmed rätt skötsel och på rätt plats.Trädslagsblandning borde vara eftersträvansvärdsåväl med hänsyn till landskapsbilden som att riskenför skador minskar. Blandningen behöver inte varaindividuell utan kan med fördel ske gruppvis. Harman kuperad mark, som skall skogsodlas är exempelvisglasbjörk lämpad för sanka, frostlänta områdenoch tall för torra, sandiga marker. Däremellan passargran, lärk eller inhägnade lövträd.Litteratur:Hugosson, T. 2004. Hybridasp på åkermark – hur gick det? SLU, Naturresurs- och lantbruksfakulteten,Institutionen för bioenergi. Examensarbete Nr 005 2004.Hugosson, T., Rytter, L. & Werner, M. 2004. Åkerplantering med hybridasp har klarat sig bra.Skogforsk, Resultat 14 2004.Johansson, T. 2000. Granens överlevnad på åker. SLU, Fakta Skog nr 16 1995,.Johansson, T. 2000. Överlevnad och tillväxt hos glasbjörk, vårtbjörk och klibbal på åkermark.SLU, Institutionen för skogshushållning. Rapport nr 13 2000.Kardell, L. 2004. Svenskarna och skogen, del 2, 234-235. Skogsstyrelsen 2004.Martinsson, O., Corbo, M. Information och råd om värdefullt löv. Träcentrum – lövträ.www.lovtrainstitutet.se/skogsskotsel/info-rad.html 2005-11-01Persson, A. 1973. Ett försök med snabbväxande Populus-arter. SLU, Institutionen för skogsproduktion.Rapporter och uppsatser Nr 27 1973.11

Klontest, 15-årig poppel, Logården.KontaktPer-Ove PerssonHushållningssällskapet Skaraborg0511-248 00, www.hush.se/r12