You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
24<br />
Kulturförvaltningen<br />
Gislaveds kommun<br />
med bland annat ökad odling, kom den efterföljande<br />
folkvandringstida perioden att kännetecknas<br />
av stagnation med ö<strong>ver</strong>givna bebyggelseenheter och<br />
odlingsmark. Perioden påminner till stora delar om<br />
stagnationen under 1300-talet och igenväxningen<br />
av landskapet kan under båda perioderna sammanfalla<br />
med en generell befolkningsminskning (Skoglund<br />
2007b). Mot slutet av järnåldern utvidgades<br />
bebyggelsen igen.<br />
Bebyggelseexpansionen i södra S<strong>ver</strong>iges skogsbygder<br />
manifesterad genom nyetablering av bebyggelse<br />
och nyodling under århundradena från 600-tal<br />
fram till 1200-tal var ingen isolerad företeelse<br />
utan samma fenomen kan ses i hela Nord<strong>eu</strong>ropa.<br />
En förklaring till befolkningsökningen kan bland<br />
annat vara en teknisk utveckling inom jordbruket<br />
(Skoglund 2007b).<br />
Under vikingatid och ti<strong>di</strong>g medeltid expanderade<br />
även den halländska bebyggelsen från ådalarna till<br />
de omgivande skogsmarkerna. Områdena på båda<br />
sidor om riksgränsen mellan Danmark och S<strong>ver</strong>ige<br />
kom allteftersom att bilda en sammanhängande<br />
bygd (Skoglund 2007b).<br />
I sydvästra Småland har områden som ti<strong>di</strong>gare<br />
betraktats som medeltida kolonisationsområden<br />
visat sig haft mycket aktivitet även under järnålder<br />
(Skoglund 2007a). Här finns även starka in<strong>di</strong>kationer<br />
på att områden med relativt ung namnflora<br />
har visat sig ha betydligt äldre ursprung redan till<br />
romersk järnålder (Skoglund 2007b).<br />
Typiska gravar från äldre järnålder är exempelvis<br />
stenkretsar som domarringar, resta stenar, tr<strong>eu</strong>ddar<br />
(tresi<strong>di</strong>ga stensättningar) och större kvadratiska<br />
stensättningar. Högar, ofta förekommande på<br />
gravfält, är däremot vanligare från yngre järnålder.<br />
Större gravhögar av samma typ som under bronsålder<br />
förekommer även under järnålder. Höggravfält<br />
från yngre järnålder är exempelvis vanligt förekommande<br />
i Finnveden.<br />
Runda stensättningar är en vanlig gravform under<br />
stora delar av förhistorien. Här har dessa emellertid<br />
räknats till järnålder (se FIGUR 17). Alla dessa gravtyper<br />
förekommer även på gravfält. Generellt kan<br />
sägas att många gravtyper ofta använts under långa<br />
tidsrymder och därför kan samma grav innehålla<br />
begravningar från flera olika tidsepoker.
Change language