Fegen - Kalvsjön - ver-di.eu

More documents

Recommendations

Info

4 Kulturförvaltningen Gislaveds kommun FIGUR 1. Översikt över analysområdet Fegen-Kalvsjön med de sju aktuella socknarna. Västgötasocknarna Håcksvik och Kalv hör till Svenljunga kommun, Västra Götalands län. Gunnarps socken ligger i Falkenbergs kommun i Halland, medan smålandssocknarna Gryteryd, Södra Hestra, Sandvik och Burseryd alla räknas till Gislaveds kommun, Jönköpings län.
en kulturhistorisk bakgrund Området kring Fegen och Kalvsjön omges av sju socknar, och är gräns mellan tre kommuner och lika många län. Genom området och sjöarna löper även den gamla riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Området kring sjöarna är idag kanske mest känt för sin natur som gett sjöarna rykte som naturparadis och vildmark. Samtidigt finns en mångfacetterad och spännande kulturhistoria, en historia som inte alls är lika känd för betraktare och besökare, men som i allra högsta grad är värd att visa fram och vara stolt över. Socknarna kring sjöarna uppvisar skillnader, men kulturhistoriskt överväger likheterna. Under århundraden och årtusenden har generationer av människor passerat förbi och dagens danska och tyska kanotturister använder sjöarna och åarna som transport- och kommunikationsled på samma sätt som stenålderns jägare och samlare, om än med annorlunda syfte. Genom området har arméer trampat, bränt och skövlat. Idoga nybyggare och kolonisatörer har röjt mark och svedjat skog och några av vår historias största jordägare har ägt mark och gårdar här. Socknarna har varit hem åt upprorsmän och torpare, åt flottare och industrimän. Människan har i perioder även radikalt förändrat områdets landskap genom sjösänkningar, skogsavverkningar och ljunghedsbrännande. Området kring Fegen och Kalvsjön är därför en fascinerande bygd och är på sitt sätt även unik. inledning Området utgör del av gränsen mellan landskapen Västergötland (Västra Götalands län), Halland (både landskap och län) och Småland (Jönköpings län). Fegen nämns redan i mitten av 1000-talet såsom gränsmärke mellan Danmark och Sverige. I Fegen vid det lilla grundet Ankesten, även kalllad Tärnesten, skall en gång i tiden tre konungar ha träffats och bestämt gränsen för sina riken. De tre landskapen möts vid här i Fegens södra del och genom området löpte alltså riksgränsen mellan Danmark och Sverige fram till 1645, då Halland kom att tillhöra Sverige. Kulturförvaltningen Gislaveds kommun FIGUR 2. I en länskarta över Älvsborgs län från 1654 markerades de enskilda gårdarna på västgötasidan (detalj ur LM akt O12). 5
Page 1 and 2: Fegen - Kalvsjön Kulturhistorisk b
Page 3: INNEHÅLLSFÖRTECKNING En kulturhis
Page 7 and 8: området kring Fegen och Kalvsjön
Page 9 and 10: den stora ån Ätran och dess ofta
Page 11 and 12: lagsmaterialet skiftat mellan läne
Page 13 and 14: med denna bedömning skall kontroll
Page 15 and 16: De olika hembygdsföreningarna i so
Page 17 and 18: assering är betecknade såsom fast
Page 19 and 20: I Kalv finns en koncentration av fy
Page 21 and 22: järnålder (Skoglund 2007a). I Hå
Page 23 and 24: sannolikt delvis av ofri arbetskraf
Page 25 and 26: Som nämndes ovan skedde mot slutet
Page 27 and 28: en särskild ställning. Västergö
Page 29 and 30: liga byars mark och på häradsjord
Page 31 and 32: Den vanligaste härvägen under äl
Page 33 and 34: genom J. A. Almquist (Almquist 1938
Page 35 and 36: och skatter. Situationen medförde
Page 37 and 38: tillhörde Mjöhult 1523 Klas Åkes
Page 39 and 40: socknarna har den medeltida kyrkan
Page 41 and 42: 1100-talet. Till andra inventarier
Page 43 and 44: av Sven Gratz, Halmstads stadsarkit
Page 45 and 46: till och med början av 1600-talet
Page 47 and 48: För befolkningen i Halland har 150
Page 49 and 50: Under Nordiska sjuårskriget kom i
Page 51 and 52: ändes också Burseryds kyrka under
Page 53 and 54: till endast någon procent (Österb
Page 55 and 56:
nerbo härad varnade till och med r
Page 57 and 58:
används återigen av svenskarna un
Page 59 and 60:
i Sverige 1645 förekom det givetvi
Page 61 and 62:
endast var sex stycken. 1543 fanns
Page 63 and 64:
Längre fram i tiden uppges sammanl
Page 65 and 66:
230 invånare i mitten av 1880-tale
Page 67 and 68:
idrog därför till en omfattande b
Page 69 and 70:
en soldat vars uppgift var att kast
Page 71 and 72:
frälse ståndspersoner. Huvudgård
Page 73 and 74:
För socknarna på smålandssidan f
Page 75 and 76:
yn Lidas samtliga sex gårdar till
Page 77 and 78:
flyttade sistnämnda år till Gunna
Page 79 and 80:
Antal personer 25 20 15 10 5 0 1861
Page 81 and 82:
(Gunnarps hembygdsförening 1988a).
Page 83 and 84:
produktion. Många av de bakomligga
Page 85 and 86:
Även de södra delarna av Västerg
Page 87 and 88:
och bruket att svedja var på sina
Page 89 and 90:
skogbeklätt, men genom bränning o
Page 91 and 92:
FIGUR 66. Karta från 1905 över f
Page 93 and 94:
Socknarna kring sjöarna har både
Page 95 and 96:
har många frågor framkommit. Någ
Page 97 and 98:
eferenser Tryckta källor Agertz, J
Page 99 and 100:
Larsson, L-O, 1986. Småländsk med
Page 101 and 102:
föredragen vid ett symposium i Upp
Page 103:
VER-DI er medfinansieret af Vern og
show all

Fegen - Kalvsjön - ver-di.eu

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?