You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6<br />
Kulturförvaltningen<br />
Gislaveds kommun<br />
FIGUR 3. I en karta från 1688 är sjön angiven som <strong>Fegen</strong><br />
Lacus, dvs sjön <strong>Fegen</strong> (detalj ur LM akt E29).<br />
Sjön <strong>Fegen</strong> är alltså beläget i ett område, där<br />
ett flertal historiska och nutida områden gränsar.<br />
Sjösystemet kring <strong>Fegen</strong> omfattar förutom själva<br />
sjön <strong>Fegen</strong> och Västra <strong>Fegen</strong> även de intilliggande<br />
mindre sjöarna Spaden, Nordre och Söndre Svansjöarna,<br />
samt <strong>Kalvsjön</strong> och ett flertal åar och mindre<br />
sjöar, såsom Hurven. Vattnet från sjöarna rinner<br />
dels ut i Ätran, dels i Nissan. Området var ti<strong>di</strong>gare<br />
till stor del beväxt med lövskogar, vilka under senare<br />
århundraden ersatts av gran- och tallskog. Området<br />
utgörs idag till största delen av en utpräglad skogsbygd<br />
med mycket sjöar och mossmarker. Men stora<br />
delar utgörs även av öppen och hävdad åker- och<br />
ängsmark. I synnerhet gäller detta områdena längs<br />
med ån Ätran, samt Väster- och Österån.<br />
Namnet <strong>Fegen</strong> kan möjligen härledas ur fornsvenskans<br />
fygpir, vilket ungefär betyder ”blåsa”<br />
(Gunnarps hembygdsförening 1988a). En annan<br />
möjlig tolkning är att namnet, vilket förekommer<br />
såsom Fygdhi ca år 1300, kan härröra från ett ursprungligt<br />
FyghlðiR, ”fågelsjön”, som i sin tur är en<br />
avledning till ordet fughl, ”fågel” (Agertz 2008). I<br />
Nor<strong>di</strong>ska museets folkminnessamlingar finns det<br />
nedtecknat att sjön krävde människooffer under<br />
”Hednatiden”. <strong>Kalvsjön</strong> är också omgärdat av tra<strong>di</strong>tioner<br />
och skall ha varit en offersjö (se RAÄ 84,<br />
Kalvs socken; RAÄ 117:2, Burseryds socken).<br />
<strong>Fegen</strong> har under långa tider fungerat som samfärdsled<br />
längs med läns- och landskapsgränserna.<br />
På sjön transporterades inte bara människor utan<br />
också allehanda varor och förnödenheter. Kring<br />
sekelskiftet 1900 fraktades förutom timmer även<br />
bland annat kalk och tegel på sjön både sommaroch<br />
vintertid. Boende i Gunnarps socken färdades<br />
ofta ö<strong>ver</strong> sjön för kyrkobesök i Sandviks kyrka,<br />
hellre än att resa landvägen till Gunnarps kyrka.<br />
Också vad beträffar skolgången gick exempelvis<br />
barn från Gunnarps socken i skola i Kalvs socken.<br />
<strong>Fegen</strong> är också känd som en blåsig sjö och många<br />
människoliv har gått förlorade i sjön, dock främst<br />
på vinterisarna (Gunnarps hembygdsförening<br />
1988a).<br />
syfte<br />
Trakten kring sjöarna betraktas av många idag som<br />
en ”vildmark”. Dock kommer vi längre fram se att
Change language