Motioner och utlåtanden A-Bb - Svenska Transportarbetareförbundet
Motioner och utlåtanden A-Bb - Svenska Transportarbetareförbundet
Motioner och utlåtanden A-Bb - Svenska Transportarbetareförbundet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Motioner</strong> <strong>och</strong> <strong>utlåtanden</strong> 1 A–<strong>Bb</strong>
<strong>Motioner</strong> <strong>och</strong> <strong>utlåtanden</strong><br />
<strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 1–<strong>Bb</strong> 12, samt <strong>Bb</strong> 32, <strong>Bb</strong> 44, <strong>Bb</strong> 52, <strong>Bb</strong> 53, <strong>Bb</strong> 58<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 61 återfinns i förbundsstyrelsens stadgerapport<br />
<strong>Motioner</strong>na Ha 21 <strong>och</strong> Ha 22 återfinns under motionerna Ba 1–Ba 4<br />
<strong>Motioner</strong>na Ha 19 <strong>och</strong> Hc 2 återfinns under motionerna Ic 7–Ic 8
Förord<br />
I det här häftet finner du förbundsstyrelsens (FS) <strong>utlåtanden</strong> över de<br />
motioner som medlemmar <strong>och</strong> avdelningar har skickat till Transports<br />
kongress. I sedvanlig ordning har styrelsen lagt förslag på hur kongressen<br />
bör behandla kraven i motionerna. Förslagen bygger dels på en<br />
text som förklarar FS ställningstagande, dels på yrkanden om bifall,<br />
besvarande eller avslag.<br />
Den förklarande texten kan också innehålla skrivningar där styrelsen<br />
binder sig till ett visst agerande om utlåtandet vinner kongressens bifall.<br />
Under förberedelserna inför motionsbehandlingen menade dock FS<br />
att förbundet bör eftersträva enkelhet <strong>och</strong> tydlighet i kongressbehandlingen.<br />
Det innebär att vi försökt minimera åtaganden i de texter som förklarar<br />
FS bifalls-, besvarande-, eller avslagsyrkanden. Kravet på tydlighet<br />
har också medfört att FS har minskat antalet besvarandeyrkanden.<br />
Styrelsen anser att ett bifallsyrkande ska bygga på att förbundet fullt<br />
ut, <strong>och</strong> utan reservationer <strong>och</strong> ändringar, ska kunna arbeta för de krav<br />
som förs fram i den aktuella motionens att-sats.<br />
När inte det är möjligt förordar i allmänhet FS ett avslag. Mellanformen<br />
”besvarad” förekommer däremot mer sällan än vid tidigare<br />
kongresser.<br />
Därför bör inte ett avslagsyrkande alltid ses som att FS är emot principerna<br />
bakom förslagen eller struntar i de problemfält som lyfts fram<br />
i motionerna.<br />
Avslagsyrkandena kan i stället bygga på att ett snarlikt arbete redan<br />
pågår eller att kraven redan har förverkligats. Avslaget kan också bero<br />
på att kraven är så preciserade att det låser <strong>och</strong> begränsar arbetet med<br />
att genomföra motionens förslag eller på att förbundsstyrelsen eller<br />
förbundsrådet har den stadgeenliga rätten/skyldigheten att fatta beslut<br />
i de frågor som motionen lyfter fram.<br />
När det gäller avtalsfrågor menar förbundsstyrelsen att förhandlingsdelegationerna<br />
måste kunna göra självständiga prioriteringar utifrån<br />
den situation som råder när avtalsförhandlingarna pågår.<br />
Det innebär att FS kan känna djup sympati inför motioner som ändå<br />
bör avslås. Förhoppningen bakom förbundsstyrelsens ställningstagande<br />
är att kongressen ska fatta tydliga <strong>och</strong> lättolkade beslut som den<br />
kommande styrelsen kan förverkliga utifrån de villkor som gäller då.<br />
Förbundsstyrelsen
Motion nr Sid<br />
a – Politik <strong>och</strong> fackföreningens roll<br />
A 1 Offentlig upphandling 15<br />
A 2 Arbetsmiljön vid upp handling 17<br />
A 3 Det utbredda fusket inom åkerinäringen 18<br />
A 4 Konsekvenser av cabotagetrafik 21<br />
A 5 Reglering av privat arbetsförmedling. 22<br />
A 6 Reglering av privat arbetsförmedling. 23<br />
A 7 Förbjud bemanningsföretag 25<br />
A 8 Arbetsgivares användande av inhyrd arbetskraft <strong>och</strong> f-skattare 27<br />
A 9 Allmängiltighetsförklaring av kollektivavtal 31<br />
A 10 Återställ rätten till 27 semesterdagar i semesterlagen 34<br />
A 11 Rätt till heltid! 35<br />
A 12 Inför ett bra pensionssystem för LO medlemmar 36<br />
A 13 Pensionsålder. 38<br />
A 14 Allt fler jobbar längre 40<br />
A 15 Pensionsrätt för kamrater med bakgrund från andra länder 42<br />
A 16 Omedelbart utträde ur den Europeiska Unionen 44<br />
A 17 Utträde ur EU. 44<br />
A 18 <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> <strong>och</strong> EU 46<br />
A 19 Sätt press på bankernas avgifter 50<br />
A 20 Fackföreningsavgiften skall vara avdragsgill 52<br />
A 21 Medlemsavgifter för förbunds- <strong>och</strong> a-kassemedlemmar 53<br />
A 22 Uppföljning av medlemsförmåner 55<br />
A 23 Återinrättande av arbetslivsinstitut 57<br />
A 24 Förhandlingsutrymmet i avtalsrörelserna är en potemkinkuliss 58<br />
A 25 Förbundets solidaritet med det palestinska folket 61<br />
A 26 Återinför friår 63<br />
A 27 Intensifierad kamp mot rasism <strong>och</strong> främlingsfientlighet 66<br />
A 28 Uteslutning av aktiva Sverigedemokrater 69<br />
A 29 Byte av logotyp 72<br />
A 30 Inför republik 74<br />
Ba – ekonomifrågor<br />
Ba 1 Solidarisk medlemsavgift i Sv <strong>Transportarbetareförbundet</strong> 75
Motion nr Sid<br />
Ba 2 Utjämnad medlemsavgift 76<br />
Ba 3 Medlemsavgifter i förbundet 77<br />
Ba 4 Ett förbund en avgift 78<br />
Ha 21 Ett organisationsnummer 78<br />
Ha 22 Förbundets gemensamma ekonomiska enhet. 79<br />
Ba 5 Avgifter för nya medlemmar. 83<br />
Ba 6 Fritt medlemskap månad 1 vid förstagångsinträde i förbundet 84<br />
Ba 7 Fritt medlemskap månad 1 vid förstagångsinträde i förbundet 85<br />
Ba 8 Avgiftsänkning för nya medlemmar de första sex månaderna 86<br />
Ba 9 Medlemskap för arbetare med tidsbestämda anställningar. 87<br />
Ba 10 Olika avgiftstabeller 88<br />
Ba 11 Elevmedlemskap 91<br />
Ba 12 Elevmedlemskap 92<br />
Ba 13 Elevmedlemskap för gymnasieelev inom transportinriktad utbildning 93<br />
Ba 14 Medlemskap för elever som går på gymnasieutbildning 94<br />
Ba 15 Elevmedlemskap 95<br />
Ba 16 Avgiftsbefrielse för gymnasieelever. 96<br />
Ba 17 Medlemskap för elever som går på Transportlinjen 97<br />
Ba 18 Ungdomsmedlemskap 98<br />
Ba 19 Avgiftsbefrielse för elevmedlemskap 98<br />
Ba 20 Avgiftsbefrielse för gymnasieelever 100<br />
Ba 21 Ungdomsmedlemskap 104<br />
Ba 22 Ungdomsmedlemskap - låg avgift 106<br />
Ba 23 Rea på ungdomsmedlemskap 106<br />
Ba 24 Ungdomsmedlemskap i ”facket” 107<br />
Ba 25 Ungdoms medlemskap i”facket” 108<br />
Ba 26 Ungdomsmedlemskap i LO 108<br />
Ba 27 Ungdomsmedlemskap - låg avgift 109<br />
Ba 28 Raset 110<br />
Ba 29 Redovisning av medlemsavgift. 113<br />
Ba 30 Medlemsavgiftsredovisning 114<br />
Ba 31 Avskaffande av avdrag på lön för betalning av medlemsavgiften till förbundet 116<br />
Ba 32 Uteslutning för bristande betalning 121<br />
Ba 33 LO-medlemskort 123<br />
Ba 34 Ändring i § 6 i förbundets stadgar 124
Motion nr Sid<br />
Ba 35 Ökad styrka innebär ökad strejkassa 125<br />
Ba 36 Konfliktfond 125<br />
Ba 37 Angående <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s stugor i Lysekil 127<br />
Ba 38 Stugorna i Lysekil 128<br />
Ba 39 Lysestugorna även som utbildnings <strong>och</strong> mötesplats 129<br />
Ba 40 Arvoden vid bolagsstyrelseuppdrag 131<br />
Ba 41 Höjd pensionsålder för funktionärerna 133<br />
Ba 42 Nolltolerans 136<br />
Ba 43 Reglering av vid vilka tillfällen, <strong>och</strong> hur mycket alkohol som får bekostas med förbundets eller avdelningarnas medel. 137<br />
Ba 44 Alkoholfrihet vid all representation 138<br />
Ba 45 Kostnadsfördelning 140<br />
<strong>Bb</strong> – Stadgefrågor<br />
<strong>Bb</strong> 13 Ändrade kongressperioder 143<br />
<strong>Bb</strong> 14 Inför kongress för <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> vart fjärde år 143<br />
<strong>Bb</strong> 15 Ändrade kongressperioder <strong>och</strong> ändrat beräkningsunderlag för val av kongressombud 144<br />
<strong>Bb</strong> 16 Stadgarna, upprättande av arbetsordning för förbundsstyrelsen <strong>och</strong> förbundets <strong>och</strong> avdelningarnas valda revisorer 147<br />
<strong>Bb</strong> 17 Upprättande av arbetsordning för förbundsstyrelsen samt förbundets <strong>och</strong> avdelningarnas valda revisorer 148<br />
<strong>Bb</strong> 18 Valberedning i förbundet 150<br />
<strong>Bb</strong> 19 Val av stadgekommitté inför kongress 152<br />
<strong>Bb</strong> 20 Stadgekommitténs förslag skall finnas färdigt innan motionstiden till kongressen går ut. 153<br />
<strong>Bb</strong> 21 Ändring av stadgarnas § 20 moment 2 155<br />
<strong>Bb</strong> 22 Obesvarad inkomstförfrågan 157<br />
<strong>Bb</strong> 23 Avgiftsklasser 158<br />
<strong>Bb</strong> 24 Medlemsavgiften 159<br />
<strong>Bb</strong> 25 Ökat fokus på antirasism 162<br />
<strong>Bb</strong> 26 Alla människors lika värde 163<br />
<strong>Bb</strong> 27 Stadgarnas regler för inträde 164<br />
<strong>Bb</strong> 28 Medlems rätt till enskild förhandlingshjälp 165<br />
<strong>Bb</strong> 29 Karenstid vid medlems inträde 167<br />
<strong>Bb</strong> 30 Förhandlingshjälp 168<br />
<strong>Bb</strong> 31 Avdelningstillhörighet 171<br />
<strong>Bb</strong> 33 Medlems förpliktelser - stadgarna § 9 172<br />
<strong>Bb</strong> 34 Tillägg till medlemmars skyldigheter i stadgarna 174
Motion nr Sid<br />
<strong>Bb</strong> 35 Valbarhetshinder 176<br />
<strong>Bb</strong> 36 Regional studieorganisatör 178<br />
<strong>Bb</strong> 37 Förtydligande av stadgarna gällande ledamöter/revisorer, ordinarie <strong>och</strong> suppleanter. 180<br />
<strong>Bb</strong> 38 Sammansättning av avtalsdelegation 182<br />
<strong>Bb</strong> 39 Införande av uppförandekoden i stadgarna 183<br />
<strong>Bb</strong> 40 Tillägg till § 23 Mom 2. I <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s Stadgar 184<br />
<strong>Bb</strong> 41 § 23 i stadgarna 185<br />
<strong>Bb</strong> 42 Utträde LO lokalt <strong>och</strong> regionalt 186<br />
<strong>Bb</strong> 43 Reprensentantskapsledamöter 188<br />
<strong>Bb</strong> 45 Stadgeändring § 23 moment 4 189<br />
<strong>Bb</strong> 48 Stadgeändring §23 moment 4 190<br />
<strong>Bb</strong> 46 § 23 mom. 4 representantskapet 192<br />
<strong>Bb</strong> 47 § 23 mom. 4 representantskapet 193<br />
<strong>Bb</strong> 49 Val av studieorganisatör 196<br />
<strong>Bb</strong> 50 Stadgeändring i § 23 Mom.4 Studieorganisatör 197<br />
<strong>Bb</strong> 51 Val av vice kassör i avdelning 199<br />
<strong>Bb</strong> 54 Stadgeändring i § 23 mom.5 Styrelse 200<br />
<strong>Bb</strong> 55 Lokalt valberedningsarbete 202<br />
<strong>Bb</strong> 56 Stadgarnas § 23 - inrapportering av verksamhet <strong>och</strong> ekonomi 203<br />
<strong>Bb</strong> 57 Revision/redovisning 205<br />
<strong>Bb</strong> 59 Förtroendevalda revisorer 206<br />
<strong>Bb</strong> 60 Yrkesrevisor i alla avdelningar 208<br />
<strong>Bb</strong> 62 Ändring av valbarheten till avdelningsstyrelsen 209<br />
<strong>Bb</strong> 63 Valbarhet för pensionärer 210<br />
<strong>Bb</strong> 64 Ålderspensionärer bör kunna inneha vissa förtroendeuppdrag inom förbundet 211<br />
c – internationellt<br />
C 1 Internationellt arbete 213<br />
C 2 Internationellt nätverksarbete 215<br />
dc – arbetsrätt<br />
Dc 1 Lokal konflikträtt 217<br />
Dc 2 Flytta strejkrätten till lokal nivå. 217<br />
Dc 3 Anställningsvillkor vid upphandling av entreprenader 220
Motion nr Sid<br />
Dc 4 Rätten till återanställning 222<br />
Dc 5 Begränsa inhyrning av arbetskraft 222<br />
dd – avtalsfrågor<br />
Dd 1 Lönemodell för våra kollektivavtal 225<br />
Dd 2 Arbetsuppgifter förekommande i flera kollektivavtal 226<br />
Dd 3 Eget kollektivavtal för Terminal/lager 229<br />
Dd 4 Reglera AGB i kollektivavtalen 231<br />
Dd 5 Stimulera lokala lönesystem 233<br />
Dd 6 Definiera arbetsuppgifterna 236<br />
Dd 7 Uppsägning av hängavtalsförbindelser 240<br />
Dd 8 Bemanningsavtalet 242<br />
Dd 9 Ackumulerad procentlön i taxiavtalet 243<br />
Dd 10 Ackumulerad procentlön i taxiavtalet 244<br />
Dd 11 Eget avtal för samhällsbetalda resor 245<br />
Dd 12 Separat färdtjänstavtal 246<br />
Dd 13 Kompetenstillägg 251<br />
Dd 14 Kompetensutveckling måste löna sig 253<br />
Dd 15 Lönepolitisk utveckling 254<br />
Dd 16 Intjänande av semesterdagar åldersbaseras 257<br />
Dd 17 Obekväm arbetstid 258<br />
Dd 18 Obekväm arbetstid 259<br />
Dd 19 Nattarbete 260<br />
Dd 20 Facklig tid 262<br />
Dd 21 Belastning <strong>och</strong> arbetsmiljö 264<br />
Dd 22 Mindre tvätt 266<br />
Dd 23 Oseriösa företag 267<br />
Dd 24 Ökat medlemsinflytande 270<br />
eb – arbetstider<br />
Eb 1 Inför sex timmars arbetsdag 275
Motion nr Sid<br />
ed – arbetsmiljö <strong>och</strong> yttre miljö<br />
Ed 1 Företagshälsovård för alla 277<br />
Ed 2 Säkrare rastplatser för yrkeschaufförer 279<br />
Ed 3 Säkrare rastplatser för yrkeschaufförer 279<br />
Ed 4 Kodad taxilegitimation 281<br />
Ed 5 Kodad taxilegitimation 282<br />
Ed 6 Taxiförarlegitimationens utformning. 283<br />
Ed 7 Besiktning av timmerkranar 286<br />
Ed 8 Överfallslarm i fordon 289<br />
Ed 9 Överfallslarm i fordon 290<br />
Ed 10 Skjutvapen på arbetsplatser 293<br />
ee – Yttre miljö<br />
Ee 1 Rädda Östersjön! 295<br />
Fb – ekonomisk brottslighet<br />
Fb 1 Den ekonomiska brottsligheten 299<br />
Fb 2 Fusket inom taxinäringen 301<br />
Fc – trafikpolitik/trafiksäkerhet<br />
Fc 1 Alkolås i yrkestrafik <strong>och</strong> för mobila arbetstagare 305<br />
Fc 2 Alkolås i fordon i yrkestrafik <strong>och</strong> för mobila arbetstagare 305<br />
Fc 3 Obligatorisk däckkontroll av yrkestrafik vid inpassering in i Sverige 307<br />
Fc 4 Obligatorisk däckkontroll av yrkestrafik vid inpassering in i Sverige 308<br />
Fc 5 Taxi är kollektivtrafik 311<br />
Fc 6 Utökad kontroll av taxilegitimation 313<br />
Fc 7 Utökad kontroll av taxilegitimation 314<br />
Fc 8 Mobiltelefon ett trafikproblem 315<br />
ha – organisationsfrågor<br />
Ha 1 Studieorganisatörers arbetsförhållanden i avdelningarna 317<br />
Ha 2 Studieorganisatörs tid <strong>och</strong> tillgång till förbundets medlemsregister 318<br />
Ha 3 Tillgång till arbetsverktyg för avdelningarnas studieorganisatörer 319
Motion nr Sid<br />
Ha 4 Studieorganisatör 323<br />
Ha 5 Ändring av valförfarandet av regionala skyddsombud 324<br />
Ha 6 Ungdomsansvarig på förbundet 326<br />
Ha 7 Ett starkare Transport i framtiden 327<br />
Ha 8 Regional organisationsansvarig 328<br />
Ha 9 Förbundsfunktionärers placering i Stockholm 331<br />
Ha 10 Personalansvar i förbundet 333<br />
Ha 11 Personalansvarig för förbundsanställd personal 333<br />
Ha 12 Personalvård för förbundsanställda lokalfunktionärer 336<br />
Ha 13 Rehabiliteringsverksamhet för förbundsanställda 337<br />
Ha 14 Årlig redovisning av policy för arbetsmiljöarbetet inom <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> 339<br />
Ha 15 Fortlöpande utbildning för förbundets kontorister, telefonister <strong>och</strong> verksamhets-assistenter 342<br />
Ha 16 Mentorskap 344<br />
Ha 17 Bildande av nätverk för klubbar <strong>och</strong> skyddsombud 346<br />
Ha 18 Gemensam telefonväxel 349<br />
Ha 20 Angående avdelnings öppethållande 351<br />
Ha 23 Val- <strong>och</strong> arbetsordning 353<br />
Ha 24 Nuvarande ersättningsregler för medlemmar vid uppdrag (EFA) 354<br />
Ha 25 EFU - stimulanspeng för medlemmars fackliga arbete/uppdrag 355<br />
Ha 26 Klubbarnas ekonomiska medel 357<br />
Ha 27 Värvningspremie 360<br />
Ha 28 Kollektivavtal funktionärer 362<br />
hb – Gränsdragningsfrågor<br />
Hb 1 Industriförbundsprincipen måste gälla fullt ut 365<br />
Hb 2 Översyn av LOs organisationsplan 366<br />
Hb 3 Organiserad i rätt förbund. 367<br />
Hb 4 Organiserad i rätt förbund 368<br />
hc – Övriga organisationsfrågor<br />
Hc 1 Layout vid nytryck av stadgarna 371<br />
Hc 3 Angående möjligheten för sektioner <strong>och</strong> klubbar att komma åt medlemsregister för det egna verksamhetsområdet<br />
alternativt regelbundet få ut denna information 372
Motion nr Sid<br />
ib – Fackliga studier<br />
Ib 1 Utbildade medlemmar ger ett starkt förbund 374<br />
Ib 2 Regionala Studiesamordnare/Ombudsmän 375<br />
Ib 3 Behåll förbundets grundläggande utbildningstrappa i egen regi 377<br />
Ib 4 Tvärfackliga medlemsutbildningar 378<br />
Ib 5 Angående utbildningar för uppdrag 381<br />
Ib 6 Angående utbildningar för uppdrag 382<br />
Ib 7 Central studiekommitté 384<br />
Ib 8 Införande av central studiekommitté i Sv <strong>Transportarbetareförbundet</strong> 384<br />
Ib 9 Central studiekommitté 385<br />
Ib 10 Ideologi 388<br />
Ib 11 Utbildning. 390<br />
Ib 12 Utbildning 390<br />
Ib 13 Utbildning för valda suppleanter i förbundsstyrelsen <strong>och</strong> förbundsrådet 392<br />
Ib 14 Utbildning av förhandlingsombud 394<br />
Ib 15 Studier <strong>och</strong> erfarenhetskonferenser samt årlig fortbildning för fackligt förtroendevalda i bolagsstyrelser,<br />
European Works Council (EWC), företagsråd eller för de med förhandlingsmandat 396<br />
Ib 16 Avskaffa mötesteknik från Vit <strong>och</strong> Flit utbildningarna 399<br />
ic – informationsfrågor<br />
Ic 1 Medlemsvärvning 401<br />
Ic 3 Tidningen Transportarbetaren på nätet <strong>och</strong> i pappersform 401<br />
Ic 6 Förbättra månadsinbetalningsutskicket 402<br />
Ic 2 Opinionsbildning via LO-tidningen. 406<br />
Ic 4 Tidningen Transportarbetare vår egen tidning? 407<br />
Ic 5 Fackföreningsrörelsen måste ha en modern mediastrategi 408<br />
Ic 7 Transport På Direkten 411<br />
Ic 8 Utvärdering av Transport på Direkten 412<br />
Ha 19 TPD även för de centrala ombudsmännen 413<br />
Hc 2 Icke medlemmar i TPD 414<br />
Ic 9 Avtalstexter <strong>och</strong> förbundets stadgar för medlemmar med läs- <strong>och</strong> skrivsvårigheter. 417<br />
Ic 10 Framtagande av utbildningsmaterial som ljudböcker 418<br />
Ic 11 Lättlästa kollektivavtal 418<br />
Ic 12 Bättre informations- <strong>och</strong> utbildningsmaterial 423
Motion nr Sid<br />
Ic 13 Mångfald i Transport 425<br />
Ic 14 Inrätta en webbshop med profilprodukter knuten till förbundets nya hemsida 427<br />
Ic 15 Schyst lista 428<br />
Ic 16 <strong>Svenska</strong> Transportarbetarförbundets uppförandekod vid nationella <strong>och</strong> internationella uppdrag skall göras mer tillgänglig 431<br />
Ic 17 Distribution av Transportarbetaren 432<br />
Ic 18 Distribution av Transportarbetaren 433<br />
Ic 19 Tidningsbuden går en dyster framtid till mötes 433<br />
Ja – Välfärds- <strong>och</strong> försäkringsfrågor<br />
Ja 1 Jämlik kostnadsfördelning av semesterlönekostnader 436<br />
Ja 2 Jämlik kostnadsfördelning av semesterlönekostnader 437<br />
Ja 3 Tandvård 440<br />
Jb – arbetslöshetsfrågor<br />
Jb 1 Förändra a-kassan <strong>och</strong> regelverket 441<br />
Jb 2 Arbetslöshetskassan 443<br />
Jb 3 En rättvisare A-kassa 446<br />
Jb 4 A-kassan 447<br />
Jb 6 Bättre a-kassa i framtiden 448<br />
Jb 7 A-kassan 449<br />
Jb 5 Ersättning för fackligt arbete skall vara A-kassegrundande 451<br />
Jc – Sjukförsäkringsfrågor<br />
Jc 1 Avskaffande av karensdag 453<br />
Jf – avtalsförsäkringar<br />
Jf 1 Pension 455<br />
Jf 2 Högre pension/bättre ålderdom 455<br />
Jf 3 Inkomstbortfall vid färd till <strong>och</strong> från arbetet. 457<br />
Jf 4 Avgångsbidrag 459<br />
Jf 5 Omställningsstödet TSL för medlemmar som får sluta sin anställning pga medicinska skäl. 460<br />
Jf 6 TSL - har skapat en riktig möjlighet för många - men inte alla! 461<br />
Jf 7 TSL - har skapat en riktig möjlighet för många - men inte alla! 462
Motion nr Sid<br />
Jg – Medlemsförsäkringar<br />
Jg 1 Tjänstegrupplivförsäkringen, TGL för våra arbetslösa medlemmar. 464<br />
Jg 2 Inkomstförsäkring 465<br />
Jg 3 Förändring av inkomstförsäkringen 467<br />
Jg 4 Förändring av inkomstförsäkringen 468<br />
Jg 5 Ersättning från inkomstförsäkringen baseras på registrerad inkomst 470<br />
Jg 6 Avskaffa inkomstförsäkringen 471<br />
Jg 7 Inkomstförsäkringen skall inte ingå i medlemsavgiften 472<br />
Jg 8 Inkomstförsäkring kontra Fritidsförsäkring. 473<br />
Jg 9 Inkomstförsäkring 474<br />
Jg 10 Avskaffande av inkomstförsäkringen 475<br />
Jg 11 Inkomstförsäkringen 476<br />
Jg 12 Inkomstförsäkring 477<br />
Jg 13 Fritids- <strong>och</strong> olycksfallsförsäkring i medlemskapet 483<br />
Jg 14 Utöka försäkringsskyddet för Transports medlemmar 484<br />
Jg 15 Medlemsförsäkringar inom förbundet 484<br />
Jg 16 Medlemsförsäkringar inom förbundet 485<br />
Jg 17 LO:s försäkringspaket 487<br />
Jh – Övriga försäkringsfrågor<br />
Jh 1 Folksam på provision 490<br />
Jh 2 Folksam på provision 491<br />
Jh 3 Ordningsvakter saknar försäkringsskydd vid fortbildning 493
<strong>Motioner</strong> <strong>och</strong> <strong>utlåtanden</strong>
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 1<br />
offentlig upphandling<br />
Avdelning 17<br />
Idag 2012 finns det inga krav i upphandlingarna angående sociala<br />
krav för leverantör eller underleverantörer.<br />
Det har inte funnits någon allvarlig vilja att ha schysta villkor<br />
vid offentlig upphandling. Man har vid varje tillfälle sett till lägsta<br />
pris. Men lägsta pris blir inte sällan högsta pris om man får<br />
in svart verksamhet. Dels stödjer man brottslighet, dels förlorar<br />
samhället skattepengar. I längden blir det dyr verksamhet<br />
Samtidigt konkurrerar inte företagen på lika villkor, de företag<br />
som är seriösa <strong>och</strong> vill leverera kvalitet <strong>och</strong> säkerhet har inte den<br />
möjligheten som de företag som inte betalar arbetsgivaravgifter,<br />
avtalsenliga löner, skatter m, m. EG-domstolen har skärpt reglerna<br />
för vilka sociala villkor en offentlig upphandlare får kräva<br />
av företag vid tillfälligt arbete över EU:s gränser.<br />
Vita Jobb har anpassats till detta. Företagen ska enligt tillkommande<br />
villkor i upphandlingsavtalet tillämpa motsvarande anställningsvillkor<br />
i kollektivavtal <strong>och</strong> svensk arbetsrättslagstiftning<br />
enligt den EU-lag som gäller vid tillfälligt arbete över<br />
gränserna, Utstationeringslagen. Samma regler gäller både för<br />
svenska företag <strong>och</strong> företag från ett annat EU-land.<br />
De svenska upphandlingslagarna tillåter uttryckligen att upphandlaren<br />
ställer krav på tillkommande kontraktsvillkor som<br />
föreskriver sådana sociala hänsyn.EU-lagstiftningen sätter inte<br />
hinder för sociala krav i upphandlingar.<br />
Offentlig upphandling i det nya systemet: Samma principer<br />
<strong>och</strong> viktning av kvalitet, pris <strong>och</strong> andra kriterier gäller som vid<br />
dagens system. Den avgörande skillnaden är att företaget som<br />
vinner upphandlingen måste skriva på ett kontrakt <strong>och</strong> därmed<br />
förbinda sig att följa detta.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
15<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Huvudentreprenörerna förbinder sig inte bara att tillämpa kollektivavtalsenliga<br />
villkor i det egna bolaget, utan ska också se<br />
till att alla underleverantörer gör detsamma. Dessutom är det<br />
huvudentreprenörens ansvar att förvissa sig om att alla underleverantörer<br />
som anlitas har F-skattebevis <strong>och</strong> betalar skatter <strong>och</strong><br />
arbetsgivaravgifter.<br />
Vi föreslår att Transport verkar för<br />
att förbundet <strong>och</strong> avdelningarna ska verka aktivt för att upphandlingsmodell<br />
”Vita Jobb” antas i kommunerna.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 1<br />
I motion A 1 föreslås<br />
att förbundet <strong>och</strong> avdelningarna ska verka aktivt för att upphandlingsmodell<br />
”Vita Jobb” antas i kommunerna.<br />
Förbundet driver sedan en tid mycket aktivt den linje som motionären<br />
förespråkar. I ett första steg har arbetet koncentrerats<br />
till Malmö, som har långt framskridna planer på att införa Vita<br />
jobb under hösten 2012. Företrädare för Transport har också<br />
informerat ett antal andra kommuner som visat intresse för<br />
upphandlingsmodellen. Förbundet har även motionerat till LOkongressen<br />
om projektet.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 1<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
16<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 2<br />
arbetsmiljön vid upp handling<br />
Avdelning 5<br />
I de flesta kommuner är det lägsta pris som gäller vid upphandling.<br />
Detta gör att när det är en ny upphandling kan det låga priset<br />
göra att arbetsmiljön blir sämre för våra medlemmar. Det kan<br />
vara högre arbetsbelastning eller ensamarbete där det skall vara<br />
två.<br />
Det kan också betyda att det i vissa branscher blir en lönekonkurrens<br />
med arbetstagare som t.ex. arbetar under procentlön.<br />
När en arbetstagare tvingas arbeta under procentlön kan arbetstagaren<br />
inte alls vårda eller ta ansvar för sin arbetsmiljö då han /<br />
hon är pressad att få en dagskassa som kan anses vara tillräcklig.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet ska verka för att det i Lagen om upphandling förs<br />
in en paragraf som innebär att en oberoende person utses<br />
med ansvar för att kvalitetssäkra arbetsmiljön i samband<br />
med upphandlingar.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 2<br />
I motion A 2 föreslås<br />
att förbundet ska verka för att det i lagen om upphandling förs<br />
in en paragraf som innebär att en oberoende person utses<br />
med ansvar för att kvalitetssäkra arbetsmiljön i samband<br />
med upphandlingar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
17<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsen arbetar ständigt med att förbättra villkoren för<br />
våra medlemmar <strong>och</strong> har med hjälp av upphandlingsmodellen<br />
Vita jobb <strong>och</strong> kvalitetsprojektet Schysta villkor som utformat<br />
verktyg för att säkra en trygg arbetsmiljö <strong>och</strong> kravet på kollektivavtalsenliga<br />
villkor vid upphandlingar. Förbundsstyrelsens<br />
arbete med Vita jobb <strong>och</strong> andra initiativ leder på sikt till det<br />
motionären vill uppnå samtidigt som vi behåller rätten att definiera<br />
vad som är en god arbetsmiljö.<br />
Att införa en kvalitetssäkrande roll vid upphandling skulle kräva<br />
väldigt mycket resurser. Det skulle innebära att en stor grupp av<br />
tillsynsmän reste runt, eller var stationerade, i Sveriges 290 kommuner<br />
<strong>och</strong> arbetade med kvalitetssäkring. Detta skulle innebära<br />
att de dels ansvarade för att upphandlingen går rätt till <strong>och</strong> dels<br />
att det upphandlade företaget sköter sina åtaganden.<br />
Ett annat problem med införandet av ett sådant kontrollorgan<br />
är att vi riskerar mista tolkningsföreträdet i dessa frågor. Vi vet<br />
vad god arbetsmiljö är <strong>och</strong> vi vet hur ett kollektivavtalsenligt<br />
avtal mellan arbetstagare <strong>och</strong> arbetsgivare ser ut. Men den oberoende<br />
personen kan ha en helt annan definition av begreppet<br />
arbetsmiljö eller kollektivavtalsenliga villkor . En sådan instans<br />
kan legitimera en sämre arbetsmiljö än den vi eftersträvar<br />
<strong>och</strong> därmed är det fackliga arbetet en bättre väg att gå för att<br />
säkra arbetarnas villkor vid upphandlingar.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 2<br />
Motion A 3<br />
det utbredda fusket inom åkerinäringen<br />
Avdelning 12<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
18<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Svensk åkerinäring är snart inte längre svensk, åtminstone om<br />
man ser till dem som sitter bakom ratten. Chaufförer, ofta från<br />
de före detta öststaterna, tjänar långt under vad våra kollektivavtal<br />
kräver <strong>och</strong> bor i lastbilen veckor i streck, under miserabla<br />
förhållanden. Det är till <strong>och</strong> med så att vi måste skämmas för<br />
hur den utländska arbetskraften behandlas.<br />
Samtidigt riskerar seriösa arbetsgivare att konkurreras ut av alla<br />
fuskare <strong>och</strong> att löner <strong>och</strong> arbetsvillkor pressas nedåt för alla löntagare.<br />
<strong>Svenska</strong> staten går miste om hundratals miljoner i skattebortfall<br />
<strong>och</strong> avgifter när åkerier smiter från att uppfylla sina<br />
skyldigheter.<br />
En stor bov i sammanhanget är de utländska bemanningsföretag<br />
som etablerat sig i näringen <strong>och</strong> som erbjuder chaufförer till<br />
priser som långt underskrider våra avtalsmässiga löner. Ett annat<br />
problem är de förare som med F-skattsedel betraktas som egna<br />
företagare <strong>och</strong> inte räknas som anställda.<br />
Det krävs politiska beslut för att ändra på förhållandena <strong>och</strong> de<br />
viktigaste frågorna kan sammanställas sålunda:<br />
Arbetstagare med endast en uppdragsgivare skall inte få erhålla<br />
F-skattsedel<br />
Utländska bemanningsföretag måste ha registrerad representant<br />
i Sverige som svarar för företaget <strong>och</strong> kan underteckna kollektivavtal<br />
Lägg huvudansvar på det företag som utnyttjar andra företag<br />
<strong>och</strong> entreprenörer så att ”huvudföretaget” är skyldigt att tillse att<br />
underleverantörerna har sina papper i ordning<br />
Skärp straffsatserna betydligt för de företag som inte följer reglerna.<br />
Lägg ansvaret på arbetsgivaren i första hand <strong>och</strong> inte på<br />
chaufförerna som utnyttjas<br />
Skärp kontrollen av efterlevnaden längs vägarna <strong>och</strong> låt polisen<br />
prioritera just dessa frågor. Se till att anmälningarna från kon-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
19<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
trollerna utreds i botten av åklagare som ofta systematiskt lägger<br />
ner anmälningarna i brist på resurser.<br />
Kräv ett socialt protokoll i EU:s fördrag där det slås fast att<br />
svenska kollektivavtal ska gälla alla som arbetar i Sverige<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ge den nya förbundsstyrelsen i uppdrag att med kraft <strong>och</strong> i<br />
samarbete med andra förbund <strong>och</strong> organisationer påverka<br />
politiker <strong>och</strong> myndigheter för att ovanstående avarter ska bli<br />
omöjliga att utnyttja.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 3<br />
I motion A3 föreslås<br />
att ge den nya förbundsstyrelsen i uppdrag att med kraft <strong>och</strong> i<br />
samarbete med andra förbund <strong>och</strong> organisationer påverka<br />
politiker <strong>och</strong> myndigheter för att ovanstående avarter ska bli<br />
omöjliga att utnyttja.<br />
Motionens krav riktas mot en rad missförhållanden i framförallt<br />
åkeribranschen. Bland annat nämns olika former av lönedumpning<br />
<strong>och</strong> missbruket av kedjor av underentreprenörer. Motionen<br />
ställer också krav på tydligare sanktioner <strong>och</strong> ett socialt protokoll<br />
i EU:s fördrag.<br />
Förbundsstyrelsen arbetar redan mycket aktivt med de problem<br />
som motionären lyfter. Detsamma gäller när det kommer till<br />
lösningsförslagen.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 3<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
20<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 4<br />
konsekvenser av cabotagetrafik<br />
Avdelning 6<br />
På senare år har det blivit allt vanligare med att utländska åkerier<br />
bedriver inrikestransporter i Sverige med utländska fordon <strong>och</strong><br />
utländska förare. Detta innebär då att konkurrensen för svenska<br />
seriösa åkerier snedvrids <strong>och</strong> därmed kommer svenska chaufförers<br />
löner i otakt.<br />
Östeuropéerna kommer med skrothögar till ekipage, inga villkor<br />
<strong>och</strong> kör för en mycket billig penning. Östeuropéer har inga<br />
krav på yrkeskompetensbevis <strong>och</strong> erfarenheter på chaufförerna.<br />
Har man bara ett lastbilskörkort kan man köra. Man har undermåliga<br />
fordon som sedan körs runt i Norden <strong>och</strong> kör inrikestrafik<br />
i väntan på returgods.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet verkar för hårdare regler inom cabotagetrafiken<br />
för sundare konkurrens inom åkerinäringen<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 4<br />
I motion A 4 föreslås<br />
att förbundet verkar för hårdare regler inom cabotagetrafiken<br />
för sundare konkurrens inom åkerinäringen<br />
Under de senaste åren har Transport arbetat hårt med de problemfält<br />
som motionen tar upp. Arbetet har bedrivits såväl internationellt<br />
som nationellt. Det har inriktats på att påverka<br />
lagstiftning <strong>och</strong> lagtolkning, men också på att driva fram en effektivare<br />
myndighetskontroll.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
21<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Arbetet har i någon mån underlättats av att EU skapat tillämpningsregler<br />
som i sin tur underlättar kontroll, men ingenting talar<br />
för att problemen med illegal inrikestrafik <strong>och</strong> gränsöverskridande<br />
lönedumpning får en snabb <strong>och</strong> positiv lösning. Tvärtom<br />
uppstår snart ett akut behov av nya insatser där förbundet måste<br />
hantera EU-kommissionens planer på att öppna hela EU för en<br />
gemensam åkerimarknad <strong>och</strong> ersätta cabotagereglerna med någon<br />
form av social stadga som ska motverka lönedumpning.<br />
Det arbetet kommer att ha mycket hög prioritet i Transport under<br />
de kommande åren.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 4<br />
Motion A 5<br />
reglering av privat arbetsförmedling.<br />
Avdelning 2<br />
Privata arbetsförmedlingar, eller som det i dag kallas Bemanningsföretag,<br />
var reglerade fram till 1992 genom 1935 års arbetsförmedlingslag.<br />
Enligt 1935 års arbetsförmedlingslag var uthyrning<br />
av arbetskraft att anse som straffbar olaga arbetsförmedling<br />
<strong>och</strong> därmed förbjuden. Efter avregleringen1992 legaliserades<br />
privata arbetsförmedlare vilka vi idag kallar bemanningsföretag.<br />
Anställningstryggheten på hela den svenska arbetsmarknaden<br />
har efter avregleringen försämrats. Även om vi i framtiden lyckas<br />
organisera de som arbetar i branschen måste vi ställa oss frågan<br />
om det är så vi vill att vår framtida arbetsmarknad ska utvecklas.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
22<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att kongressen beslutar att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
ska verka för en återreglering till 1935 års lag om privat arbetsförmedling<br />
som gällde fram till 1992.<br />
Motion A 6<br />
reglering av privat arbetsförmedling.<br />
Avdelning 3<br />
Privata arbetsförmedlingar, eller som det i dag kallas Bemanningsföretag,<br />
var reglerade fram till 1992 genom 1935 års arbetsförmedlingslag.<br />
Enligt 1935 års arbetsförmedlingslag var uthyrning av arbetskraft<br />
att anse som straffbar olaga arbetsförmedling <strong>och</strong> därmed<br />
förbjuden.<br />
Efter avregleringen1992 legaliserades privata arbetsförmedlare<br />
vilka vi idag kallar bemanningsföretag.<br />
Anställningstryggheten på hela den svenska arbetsmarknaden<br />
har efter avregleringen försämrats.<br />
Även om vi i framtiden lyckas organisera de som arbetar i branschen<br />
måste vi ställa oss frågan om det är så vi vill att vår framtida<br />
arbetsmarknad ska utvecklas.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> ska verka för en återreglering<br />
till 1935 års lag om privat arbetsförmedling som<br />
gällde fram till 1992.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
23<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A 5 <strong>och</strong> A 6<br />
I motion A 5 föreslås<br />
att kongressen beslutar att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
ska verka för en återreglering till 1935 års lag om privat arbetsförmedling<br />
som gällde fram till 1992.<br />
I motion A 6 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> ska verka för en återreglering<br />
till 1935 års lag om privat arbetsförmedling som<br />
gällde fram till 1992.<br />
Arbetsmarknaden är inte densamma som den var innan 1992<br />
<strong>och</strong> bemanningsföretagen har blivit en del av samhället <strong>och</strong><br />
samhällsutvecklingen. Kravet på flexibilitet har alltid varit stort<br />
bland arbetsgivarna <strong>och</strong> de har på en mängd sätt sökt varianter<br />
för att få kontrollen över antalet anställda vid olika tidpunkter,<br />
t.ex. vid produktionstoppar <strong>och</strong> ekonomiska kriser som raderar<br />
efterfrågan. Bemanningsföretagens snabba uppgång beror till<br />
stor del på att de kan erbjudan den efterfrågade flexibiliteten.<br />
Förbundsstyrelsen ställer sig frågande till om en fullständig återreglering<br />
till 1935 år lag om privat arbetsförmedling skulle ge<br />
en tryggare <strong>och</strong> mer stabil arbetsmarknad. Den stora merparten<br />
av alla bemanningsföretag har idag kollektivavtal <strong>och</strong> med det<br />
som stöd efterlever vi våra krav på att en bemanningsanställd<br />
skall kosta mer att anlita än en anställd samt att antalet bemanningsanställda<br />
på en arbetsplats skall vara reglerat. Att förbjuda<br />
bemanningsföretag skulle inte per automatik göra arbetsmarknaden<br />
tryggare <strong>och</strong> mindre flexibel. Det är inte bemanningsföretagen<br />
som skapat den arbetsmarknad vi ser idag. De är snarare<br />
en effekt av den.<br />
Det finns fortfarande oseriösa företag som hyr ut personal <strong>och</strong><br />
det finns oseriösa företag som hyr in personal. Men när kraven<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
24<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
<strong>och</strong> tillsynen ökar på bemanningsbranschen <strong>och</strong> allt fler som<br />
jobbar i branschen organiserar sig kommer allt fler oseriösa företagare<br />
att försvinna ifrån branschen eller tvingas acceptera de<br />
regler som finns.<br />
Bemanningsproblematiken är inget vi blundar för. Men bemanningsföretagen<br />
är inte det enskilt största problemet. Problemet<br />
är mer omfattande <strong>och</strong> det finns ingen enkel lösning. Om bemanningsföretagen<br />
förbjuds kommer de inhyrande företagen att<br />
finnas kvar <strong>och</strong> finna andra vägar för att utnyttja människor.<br />
Förbundsstyrelsen anser inte att ett förbud åstadkommer en<br />
tryggare <strong>och</strong> mindre flexibel arbetsmarknad. Det fackliga arbetet;<br />
teckna goda kollektivavtal med hjälp av en hög organiseringsgrad<br />
- inte lagstiftning - är den rätta vägen för att skapa en<br />
sundare arbetsmarknad.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 5 <strong>och</strong> A 6<br />
Motion A 7<br />
Förbjud bemanningsföretag<br />
Avdelning 12<br />
Den ekonomiska brottsligheten är en kräftsvulst i den svenska<br />
ekonomin. Bemanningsföretagen är detsamma inom arbetslivet.<br />
Sistnämnda fenomen har inneburit att stora delar av LAS <strong>och</strong><br />
MBL inte längre fungerar. Tyvärr vittnar stora delar av Transports<br />
verksamhetsområde om hur denna svulst knaprar in sig<br />
alltmer på våra branscher.<br />
Arbetare som lever med otrygga anställningsförhållanden <strong>och</strong><br />
tillfälliga kontrakt har mycket svårare att organisera sig fackligt<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
25<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
<strong>och</strong> ta strid för bättre arbetsförhållanden. Eftersom arbetarrörelsen<br />
tidigt insåg att den uthyrdes arbetsliv präglades av otrygghet,<br />
reglerades bemanningsbranschen redan av 1935 års arbetsförmedlingslag.<br />
Fram till början av 1990-talet fanns alltså ett förbud mot uthyrning<br />
av arbetskraft i svensk lag. När den dåvarande borgerliga<br />
regeringen sedan slopade förbundet - ledordet var då givetvis<br />
”flexibilitet” - röstade Socialdemokraterna <strong>och</strong> Vänsterpartiet<br />
emot.<br />
Efter det har det juridiska utrymmet för att förbjuda uthyrning<br />
i svensk lag ytterligare inskränkts genom EU-lagstiftning.<br />
I slutländen handlar det om maktförhållandena mellan arbete<br />
<strong>och</strong> kapital, där inhyrd arbetskraft ofta används som forna tiders<br />
daglönare för att pressa löner <strong>och</strong> villkor på arbetsplatserna <strong>och</strong><br />
se till att de anställda inte blir för stora i korken <strong>och</strong> ställer för<br />
höga krav genom en ständig påminnelse om att de är utbytbara.<br />
”Flexibilitet” i detta fall betyder detsamma som för snart 80 år<br />
sedan, då man förbjöd uthyrning av arbetskraft, nämligen otrygga<br />
arbetsförhållanden <strong>och</strong> svårt att organisera sig fackligt <strong>och</strong><br />
ta strid för bättre arbetsförhållanden. Maktbalansen på arbetsmarknaden<br />
har sedan avregleringen 1992 förskjutits många steg<br />
till arbetsköparnas fördel.<br />
Det är naturligtvis manna för nyliberalister <strong>och</strong> arbetsköpare att<br />
kunna spela ut olika arbetstagare mot varandra. Det måste upphöra!<br />
Dock - enligt EU:s bemanningsdirektiv från 2008 är Sverige<br />
skyldigt att genomföra direktivet. Regeringens bemanningsutredning<br />
blev klar vintern 2011 <strong>och</strong> den borgerliga regeringens<br />
plan är att i mars i år (2012) lägga fram förslag till lagstiftning<br />
enligt det.<br />
Sverige är, enligt direktivet (artikel 4.2) i lag <strong>och</strong> avtal skyldig<br />
att göra en översyn av begränsningar eller förbud mot att anlita<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
26<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
arbetskraft som hyrs ut via bemanningsföretag.<br />
Det visar än en gång hur vi blev grundlurade av politiker <strong>och</strong><br />
framförallt av den dåvarande LO-ledningen inför folkomröstningen<br />
om EU-inträdet. Sverige har idag en av de mest flexibla<br />
(= arbetsgivarvänliga!) regleringarna inom hela OECD vad<br />
gäller möjligheten att anlita bemanningsföretag för inhyrning<br />
av arbetskraft. För den flexibiliteten betalar arbetstagarna med<br />
ökad stress <strong>och</strong> otrygghet. Och det är svårt att bedriva fackligt<br />
arbete <strong>och</strong> att organisera, eftersom de anställda är utspridda på<br />
olika arbetsplatser. Bemanningsbranschen har även fler anmälda<br />
arbetsolyckor i förhållande till sin storlek än den övriga arbetsmarknaden<br />
<strong>och</strong> merparten av den som skadas är unga. Och allra<br />
värst utsatta är de kamrater från utlandet, som idag väller in i<br />
främst åkerinäringen<br />
Så kan det inte se ut i Sverige 2012. Nu måste Transport sätta<br />
ner foten <strong>och</strong> säga NU ÄR DET NOG!<br />
Vi hemställer till kongressen<br />
att Transport inom EU:s berörda organ, de fackföreningsinternationaler<br />
där vi är representerade, hela LO samt nuvarande<br />
<strong>och</strong> kommande riksdagar <strong>och</strong> regeringar med all kraft verkar<br />
för att bemanningsföretagen förbjuds.<br />
Motion A 8<br />
arbetsgivares användande av inhyrd<br />
arbetskraft <strong>och</strong> f-skattare<br />
Avdelning 14<br />
Vi har under åren kunnat se att arbetsgivarna i ökande grad använder<br />
sig av arbetskraft inhyrd från bemanningsföretag i stället<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
27<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
för att anställa arbetskraft själv. Vi ser att detta inom Transports<br />
<strong>och</strong> LO:s yrkesområden har medfört en minskande organisationsgrad<br />
<strong>och</strong> sämre engagemang bland fackliga medlemmar.<br />
Det medför ofta också en försämrad kvalitet på det utförda arbetet<br />
i jämförelse med att arbetet utförs av anställd arbetskraft<br />
med erfarenhet av arbetsuppgifterna.<br />
Arbetare som lever med otrygga arbetsförhållanden <strong>och</strong> tillfälliga<br />
kontrakt har mycket svårare att organisera sig fackligt <strong>och</strong><br />
ta strid för bättre arbetsförhållanden. Eftersom arbetarrörelsen<br />
tidigt såg hur den uthyrdes arbetsliv präglades av otrygghet reglerades<br />
bemanningsbranschen av 1935 års arbetsförmedlingslag.<br />
Därför var det också under nästan 60 år fram till 1992 helt<br />
enkelt förbjudet att bedriva uthyrning. Då påbörjades avregleringen<br />
efter påtryckningar från näringslivet. Den borgerliga regeringen<br />
tog 1993 avregleringen ett steg längre <strong>och</strong> det blev fritt<br />
fram att starta bemanningsföretag <strong>och</strong> att ingå uthyrningsavtal.<br />
Ledordet var givetvis flexibilitet .<br />
I slutänden handlar det dock om maktförhållandena mellan<br />
arbete <strong>och</strong> kapital. De inhyrda används ofta som forna tiders<br />
daglönare för att pressa löner <strong>och</strong> villkor på arbetsplatserna <strong>och</strong><br />
se till att de anställda inte blir för sturska <strong>och</strong> ställer för höga<br />
krav genom en ständig påminnelse om att de är lätt utbytbara.<br />
Vidare ser vi på många håll att inhyrd personal tvingas acceptera<br />
arbetsmiljö-förhållanden som den fast anställda arbetskraften<br />
med rätta inte godtar. Detta faktum understryks ytterligare av<br />
de fall vi har sett, där arbetsgivare utan hinder av lag eller avtal<br />
ena dagen har kunnat säga upp personal med hänvisning till<br />
arbetsbrist, <strong>och</strong> dagen därpå hyra in delar av samma personal via<br />
bemanningsföretag, medan icke önskvärda personer (t.ex. fackliga<br />
förtroendemän) har ställts åt sidan i arbetslöshet.<br />
Flexibilitet i detta fall betyder alltså ofta detsamma som för 60<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
28<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
år sedan då man förbjöd uthyrningen. Det vill säga otrygga arbetsförhållanden<br />
<strong>och</strong> svårigheter att organisera sig fackligt <strong>och</strong><br />
ta strid för bättre arbetsförhållanden. Maktbalansen på arbetsmarknaden<br />
har sedan avregleringen 1992 förskjutits många steg<br />
till arbetsköparnas fördel.<br />
Det är ett samspel mellan bemanningsföretagen som utnyttjar<br />
människors behov av arbete för att tillfredsställa de inhyrandes<br />
behov av fogligare arbetskraft. Tillsammans dumpar de villkoren<br />
på arbetsmarknaden. Detta kan givetvis inte accepteras <strong>och</strong> även<br />
om <strong>Transportarbetareförbundet</strong> redan är ledande i kampen mot<br />
bemanningsbranschen så bör vi ta ett steg till.<br />
Istället för att enbart förespråka regler för att stävja bemanningsbranschens<br />
värsta avarter bör vi förespråka ett förbud mot vad<br />
som i själva verket är en cancersvulst på svensk arbetsmarknad.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet via LO <strong>och</strong> på andra lämpliga sätt i första hand<br />
skall verka för att ett förbud mot uthyrning av arbetskraft<br />
förs in i svensk lagstiftning<br />
att förbundet via LO <strong>och</strong> på andra lämpliga sätt i andra hand<br />
skall verka för en begränsning av arbetsgivares rätt att hyra<br />
in arbetskraft via bemanningsföretag eller i form av enskilda<br />
med f-skattsedel<br />
att förbundet via LO <strong>och</strong> på andra lämpliga sätt i tredje hand<br />
skall verka för att den fackliga organisationens inflytande<br />
över arbetsgivares inhyrning av arbetskraft eller användning<br />
av uppdragstagare med f-skattsedel ökar<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
29<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A 7 <strong>och</strong> A 8<br />
I motion A7 föreslås<br />
att Transport inom EU:s berörda organ, de fackföreningsinternationaler<br />
där vi är representerade, hela LO samt nuvarande<br />
<strong>och</strong> kommande riksdagar <strong>och</strong> regeringar med all kraft verkar<br />
för att bemanningsföretagen förbjuds.<br />
I motion A8 föreslås<br />
att förbundet via LO <strong>och</strong> på andra lämpliga sätt i första hand<br />
skall verka för att ett förbud mot uthyrning av arbetskraft<br />
förs in i svensk lagstiftning<br />
att förbundet via LO <strong>och</strong> på andra lämpliga sätt i andra hand<br />
skall verka för en begränsning av arbetsgivares rätt att hyra<br />
in arbetskraft via bemanningsföretag eller i form av enskilda<br />
med f-skattsedel<br />
att förbundet via LO <strong>och</strong> på andra lämpliga sätt i tredje hand<br />
skall verka för att den fackliga organisationens inflytande<br />
över arbetsgivares inhyrning av arbetskraft eller användning<br />
av uppdragstagare med f-skattsedel ökar<br />
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att inhyrning<br />
av arbetskraft i de former som nämns, skapar problem för<br />
såväl enskilda som fackliga organisationer.<br />
De samlade LO-förbunden har också försökt tvinga fram förändringar<br />
i såväl lag som avtal. Hittills har ambitionerna kommit<br />
på skam <strong>och</strong> inget talar för att vi kan förvänta oss några mer<br />
långtgående förändringar under överskådlig tid.<br />
Det innebär inte att Transport bör acceptera situationen som<br />
den ser ut. Förbundet har sedan länge arbetat för begränsningar<br />
i arbetsgivarnas möjligheter att hyra in arbetskraft både genom<br />
att påverka kollektivavtalen <strong>och</strong> lagstiftningen. Det arbetet måste<br />
fortsätta.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
30<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Att kräva direkta förbud är dock att gå för långt. Även innan<br />
avregleringen fanns det exempelvis möjlighet att hyra in chaufförer<br />
via särskilda lotsfirmor. Därtill kommer att det framstår<br />
som orealistiskt att genomdriva direkta förbud mot bakgrund av<br />
hur arbetsmarknaden ser ut idag..<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 7 samt första att-satsen i motion A 8 <strong>och</strong><br />
att bifalla andra <strong>och</strong> tredje att-satsen i motion A 8<br />
Motion A 9<br />
allmängiltighetsförklaring av kollektivavtal<br />
Avdelning 46<br />
Svensk fackföreningsrörelse har satt en ära i att tecknade kollektivavtal<br />
gäller för alla anställda på avtalsområdet. Som kollektivavtalspart<br />
<strong>och</strong> bärare av kollektivavtal har fackföreningen<br />
kunnat ta ansvar för anställdas arbets- <strong>och</strong> levnadsvillkor. Förutsättningen<br />
har varit en i det närmaste 100- procentig facklig<br />
organisationsgrad. Den höga organisationsgraden har varit garanten<br />
för att ingångna avtal haft en täckningsgrad motsvarande<br />
lagstiftning. Man talar då om att avtalen har en erga omneseffekt.<br />
Så är inte fallet idag inom många av förbundets avtalsområden<br />
Orsakerna till minskad organisationsgrad <strong>och</strong> därmed minskad<br />
täckningsgrad för kollektivavtalet är många <strong>och</strong> sammansatta.<br />
Det viktiga är att konsekvensen blivit att kollektivavtalen förlorat<br />
sin legitimitet <strong>och</strong> att många som är anställda inom förbundets<br />
avtalsområden därför saknar inkomstskydd. Då den<br />
lägsta tillåtna lönen för oorganiserade icke avtalsbundna anställ-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
31<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
da/verksamma är noll kronor i Sverige. I EU är det i stort sätt<br />
bara Sverige <strong>och</strong> Danmark där kollektivavtalssystemet ersätter<br />
lagstiftning om minimilön <strong>och</strong> arbetsvillkor. För att förhindra<br />
<strong>och</strong>/eller försvåra dumpning av arbetsvillkor vid fri rörlighet för<br />
arbetskraft inom EU har de flesta övriga medlemsstater genom<br />
lagstiftning angett lägsta tillåtna villkor (angett en lägsta tillåten<br />
lönenivå). Vanligast är att det nationella parlamentet allmängiltigförklarar<br />
de kollektivavtal som arbetsmarknadens parter ingått.<br />
Det finns varianter av hur detta sker men det viktiga är att<br />
staten genom lagstiftning ikläder sig ett ansvar för att de som<br />
arbetar i landet ges rätt till en lägsta inkomstnivå.<br />
Lagstiftning om anställnings- <strong>och</strong> arbetsvillkor bryter mot grunderna<br />
för den svenska kollektivavtalsmodellen. Alternativet är<br />
att skapa en så stark facklig organisation <strong>och</strong> en så hög organisationsgrad<br />
så att dumpning av lönevillkor blir en omöjlighet.<br />
Detta måste vara vår vision <strong>och</strong> övergripande fackliga målsättning.<br />
Men skillnaden mellan verklighet <strong>och</strong> vision gör att vi menar<br />
att förbunden för de avtalsområden där avtalens täckningsgrad<br />
är låg, exempelvis under 50% ska kräva att Riksdagen eller<br />
behörig myndighet kan allmängiltigförklara gällande kollektivavtal<br />
för området. Hur ett sådant förfarande ska ske <strong>och</strong> under<br />
vilka omständigheter <strong>och</strong> villkor är en uppgift för kommande<br />
förbundsstyrelse att diskutera <strong>och</strong> ge förslag till. Det viktiga är<br />
att kongressen ställer sig positiv till en ordning för allmängiltighetsförklaring<br />
av kollektivavtal.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att kongressen ställer sig positiv till allmängiltighetsförklaring av<br />
kollektivavtal på de områden där avtalets täckningsgrad inte<br />
uppnått en specifik angiven procentsats.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
32<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 9<br />
I motion A 9 föreslås<br />
att kongressen ställer sig positiv till allmängiltighetsförklaring av<br />
kollektivavtal på de områden där avtalets täckningsgrad inte<br />
uppnått en specifik angiven procentsats.<br />
Allmängiltighetsförklaring av kollektivavtal används i våra<br />
grannländer Finland <strong>och</strong> Danmark. Det har visat sig vara ett<br />
effektivt verktyg om organisationsgraden är relativt hög. I t.ex.<br />
Finland är regeln att man skall ha en organisationsgrad på minst<br />
50 %. När anslutningsgraden minskar <strong>och</strong> färre arbetstagare är<br />
organiserade i en bransch minskar även vår möjlighet att teckna<br />
anständiga kollektivavtal. Om staten blir garant för kollektivavtalen<br />
i branscher med låg anslutningsgrad rör vi oss mot en<br />
arbetsmarknad som inte längre kontrolleras av arbetsmarknadens<br />
parter. En sådan utveckling skulle öka risken för sjunkande<br />
anslutningsgrad till facket i allmänhet <strong>och</strong> till lågt organiserade<br />
branscher i synnerhet. Detta är inte rätt väg för att säkra våra<br />
medlemmars löner <strong>och</strong> villkor på arbetsmarknaden.<br />
I Sverige har kollektivavtalet fortfarande en stark ställning <strong>och</strong><br />
en allmängiltighetsförklaring skulle med stor sannolikhet inte<br />
skydda arbetstagarna bättre än idag. Det arbetssätt som vi skall<br />
använda för att garantera våra medlemmars villkor även i framtiden,<br />
är att organisera nya medlemmar som kan ställa krav på<br />
både arbetsgivarna <strong>och</strong> lagstiftarna.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 9<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
33<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 10<br />
återställ rätten till 27 semesterdagar i<br />
semesterlagen<br />
Avdelning 5<br />
Sedan 1937 har alla anställda i Sverige åtnjutit lagstadgad rätt<br />
till semester.<br />
Det har inneburit att den anställde kunnat återhämta sig samt<br />
haft en möjlighet ta hand om sina nära <strong>och</strong> kära. 1978 infördes<br />
rätten 25 dagars semester som vid den aktuella tidpunkten var<br />
en stor seger för den tungt arbetande kollektivet. 1991 beslutade<br />
riksdagen om alla löntagares rätt till 27 dagars semester.<br />
1994 ingicks en blocköverskridande överenskommelse om en återgång<br />
till 25 dagar i en krisuppgörelse med brasklappen om att de två<br />
semesterdagarna skulle återgälldas när det blev bättre tider .<br />
Nu är vi år i 2012 <strong>och</strong> bättre tider har kommit <strong>och</strong> gått i flera<br />
omgångar utan att Sveriges löntagare har fått tillbaka sina utlånade<br />
semesterdagar.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> skall verka för att Sveriges<br />
löntagare återfår de två semesterdagarna som Riksdagen<br />
beslutade om 1991.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 10<br />
I motion A 10 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> skall verka för att Sveriges<br />
löntagare återfår de två semesterdagarna som Riksdagen<br />
beslutade om 1991.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
34<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
1994 ingicks en blocköverskridande överenskommelse om en<br />
återgång till 25 dagars semester. Denna krisuppgörelse skulle<br />
återgäldas när det blev bättre tider <strong>och</strong> motionären menar att<br />
bättre tider har kommit i flera omgångar utan att Sveriges arbetare<br />
fått tillbaka sina utlånade semesterdagar. Förbundsstyrelsen<br />
delar motionären syn på att semesterlagen behöver revideras.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 10<br />
Motion A 11<br />
rätt till heltid!<br />
Avdelning 46<br />
På en arbetsmarknad där anställningarna ständigt blir otryggare,<br />
är det viktigt att fackföreningsrörelsen tillsammans med de arbetarvänliga<br />
partierna står upp för allas rätt till ett arbete man<br />
kan leva på! Det borde vara en självklarhet att man skall kunna<br />
försörja sig på sin lön, dagens ungdomar anställs snudd på enbart<br />
på behovsanställningar, timvikariat, deltidsanställningar<br />
etc. Därför måste vi driva frågan politiskt <strong>och</strong> fackligt!<br />
Vi föreslår att Transport verkar för<br />
att Transport driver frågan om rätt till heltid politisk <strong>och</strong> högljutt.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
35<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 11<br />
I motion A 11 föreslås<br />
att Transport driver frågan om rätt till heltid politiskt <strong>och</strong> högljutt.<br />
Förbundsstyrelsen arbetar ständigt med denna fråga. Alla som<br />
vill jobba heltid skall ha rätt till heltid <strong>och</strong> förbundsstyrelsen<br />
delar motionärens uppfattning. Det skall vara en självklarhet att<br />
kunna leva på sin lön <strong>och</strong> att detta gäller även de unga i Sverige.<br />
Rätten till heltid har alltid varit en viktig fråga för <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Transportarbetareförbundet</strong> <strong>och</strong> det skall den fortsätta vara.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 11<br />
Motion A 12<br />
inför ett bra pensionssystem för lo<br />
medlemmar<br />
Avdelning 46<br />
Idag får en LO-medlem efter 45 yrkesår endast 54 % av slutlönen<br />
i pension, (enligt LO- rapporten pensionen i halvtid). För<br />
att få 62 % i statlig pension, vilket var tanken när det nya pensionssystemet<br />
infördes, krävs det idag att vi jobbar till 67 års<br />
ålder. När man går i pension är idag lagd till individen att ta<br />
beslut om.<br />
Detsamma gäller förvaltandet av den spekulativa delen av din<br />
pension. Du kan idag placera 2,5% av din årsinkomst via PPMsystemet,<br />
detsamma gäller din avtalspension på 4,5 %. Hur stor<br />
din pension blir beror till stor del på hur det går för börsen.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
36<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Aktiekurserna i sin tur bestäms av företagens vinster, ekonomiska<br />
politiken <strong>och</strong> politiska läget i världen. Vi för därmed mer<br />
makt till marknadskrafterna genom dagens pensionssystem. Ifall<br />
värdet på våra samlade pensionstillgångar går ner slår den s.k.<br />
bromsen in i systemet, vilket i sin tur innebär att inkomstpensionen<br />
sänks.<br />
Vi är säkra på att det pensionssystem vi har idag inte kommer att<br />
vara populärt om 20 år när de som då går i pension ser resultatet<br />
av den. Vi måste därför se till att förbättra detta system genast<br />
<strong>och</strong> se till att arbetstagarna i Sverige har ett bra pensionssystem<br />
för LO medlemmar.<br />
Vi föreslår att Transport verkar för<br />
att Transport verkar för ett pensionssystem som är mindre beroende<br />
av börsspekulation<br />
att verka för att en LO-medlem kan gå i pension vid 65 års ålder<br />
med minst 62 % av slutlönen i statlig pension <strong>och</strong><br />
att PPM-delen av pensionen förs in i den allmänna inkomstspensionen.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 12<br />
I motion A 12 föreslås<br />
att Transport verkar för ett pensionssystem som är mindre beroende<br />
av börsspekulation<br />
att verka för att en LO-medlem kan gå i pension vid 65 års ålder<br />
med minst 62 % av slutlönen i statlig pension <strong>och</strong><br />
att PPM-delen av pensionen förs in i den allmänna inkomstspensionen.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
37<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsen delar motionärens oro <strong>och</strong> frustration över<br />
hur det nuvarande pensionssystemet utvecklats. Förbundet har<br />
också arbetat för förbättringar av pensionsvillkoren, främst via<br />
förändringar i reglerna för avtalspension.<br />
Kritiken mot det allmänna pensionssystemet har också framförts<br />
via i första hand LO.<br />
I stort delar också förbundsstyrelsen motionärens uppfattning<br />
om hur ett fungerande pensionssystem borde se ut. Det framstår<br />
dock som orealistiskt att binda sig vid så preciserade krav som<br />
motionen för fram inför de ytterst komplicerade överväganden<br />
som den framtida pensionsdebatten kommer att präglas av.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motion A 12 besvarad<br />
Motion A 13<br />
Pensionsålder.<br />
Avdelning 88<br />
Under 2012 fördes en ny tes fram angående höjd pensionsålder<br />
från Fredrik Reinfeldt.<br />
Detta orsakade ramaskrin ute bland våra medlemmar <strong>och</strong> den<br />
svenska befolkningen.<br />
Med vetskap om att många av våra medlemmar inte klarar den<br />
idag satta pensionsålder 65 år utan tvingas sluta före detta är<br />
det orimligt att utöka pensionsåldern. Att man har möjlighet att<br />
kunna arbeta till 67 räcker för våra medlemmar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
38<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet med kraft skall arbeta för att nuvarande pensionsålder<br />
skall kvarstå i sin utformning med pensionsålder på<br />
65 år.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 13<br />
I motion A 13 föreslås<br />
att förbundet med kraft skall arbeta för att nuvarande pensionsålder<br />
skall kvarstå i sin utformning med pensionsålder på<br />
65 år.<br />
Idag finns det ingen fastställd pensionsålder i Sverige. Man har<br />
rätt att ta ut ålderspension från 61 års ålder <strong>och</strong> man har rätt<br />
att arbeta till sin 67-årsdag. När man vill gå i pension måste<br />
man alltid ansöka om detta hos pensionsmyndigheten. Om pensionsmyndigheten<br />
inte mottagit någon ansökan om ålderspension<br />
efter din 70-årsdag kommer myndigheten att skicka ut en<br />
påminnelse.<br />
Då pensionsåldern inte är 65 år kan förbundsstyrelsen inte arbeta<br />
för att den skall kvarstå .<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 13<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
39<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 14<br />
allt fler jobbar längre<br />
Avdelning 88<br />
Eftersom varken socialförsäkrings- eller försäkringssystemen har<br />
harmoniserats för de människor som arbetar efter 65 års ålder<br />
kan detta få stora ekonomiska konsekvenser för den enskilde om<br />
olyckan är framme.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> aktivt arbetar för en förändring<br />
av dessa system <strong>och</strong><br />
att förbundet också lyfter denna fråga i LO för att få en så bred<br />
enighet som möjligt i dessa frågor.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 14<br />
I motion A 14 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> aktivt arbetar för en förändring<br />
av dessa system <strong>och</strong><br />
att förbundet också lyfter denna fråga i LO för att få en så bred<br />
enighet som möjligt i dessa frågor.<br />
Motionären vill att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> verkar<br />
för att det svenska socialförsäkrings - <strong>och</strong> försäkringssystemet<br />
blir tillämpligt för individer som väljer att arbeta efter 65 år.<br />
Detta på grund av att nuvarande regler kan ge stora ekonomiska<br />
konsekvenser för den enskilde om olyckan är framme.<br />
Den lagstadgade åldern för ålderspension är inte fastställd i Sverige.<br />
I Sverige har man rätt att ansöka om ålderspension vid 61<br />
års ålder <strong>och</strong> alla arbetstagare har rätt att arbeta till 67 år.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
40<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Regelverken för det allmänna sjukförsäkringssystemet begränsas<br />
något efter 65 år. Avtalsförsäkringarna (AFA-försäkringarna)<br />
samt A-kassan <strong>och</strong> med den inkomstförsäkringen täcks inte för<br />
den som fyllt 65 år. Det betyder att 65 år fortfarande är brytpunkten<br />
för många försäkringar som är kopplade till arbete trots<br />
att man har tagit bort pensionsålder 65 år.<br />
När allt fler politiska krafter <strong>och</strong> ekonomiska intressen vill att vi<br />
skall arbeta längre strävar förbundsstyrelsen efter en sänkning,<br />
inte en höjning, av pensionsåldern. Många av våra medlemmar<br />
<strong>och</strong> även stora delar av arbetarkollektivet har idag svårt att arbeta<br />
heltid fram till pension på grund av ett hårt <strong>och</strong> tärande arbetsliv.<br />
Dagens system är baserat på hur länge man arbetar. Den som<br />
kan <strong>och</strong> vill pensionera sig sent i livet får en högre pension än<br />
den som går i pension vid 61 år. Således blir pensionen väldigt<br />
olika för två personer som haft samma inkomst om de väljer att<br />
pensionera sig vid olika tidpunkter. Denna skillnad beror ofta på<br />
förmågan att jobba, inte strävan efter pension.<br />
Förbundsstyrelsen anser inte att det är eftersträvansvärt att individer<br />
skall tvingas arbeta längre än idag. Om man vill arbeta<br />
efter sin 65 årsdag är det ett fritt val. Men A-kassa <strong>och</strong> övriga<br />
försäkringssystemen skall inte vara utformade så att man uppmuntrar<br />
till denna utveckling.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 14<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
41<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 15<br />
Pensionsrätt för kamrater med bakgrund<br />
från andra länder<br />
Avdelning 5<br />
Allt fler av våra kamrater har sin bakgrund <strong>och</strong> ursprung från andra<br />
länder, de har invandrat till landet <strong>och</strong> de bidrar till välfärdsbygget.<br />
De kommer till vårt land ofta med full utbildning <strong>och</strong> kan<br />
ofta gå ut i produktionen direkt. Invandringen till landet när man<br />
är fullvuxen är ibland orsak till att de får ett starkt begränsat antal<br />
år som yrkesverksamma <strong>och</strong> antalet år ligger ju som bekant till<br />
grund för det man intjänar till pension. Alltför ofta blir de också<br />
anställda av företag som inte har de kollektivavtalade tjänstepensioner<br />
som finns, på grund av begränsade kunskaper om landets<br />
pensions- <strong>och</strong> avtalssystem blir de lurade. Så det är olyckligt att vi<br />
får ett antal människor som inte kan leva på pensionen den dag<br />
det är dags att njuta av en välförtjänt pension.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för att en statlig<br />
kompensation utgår till de som arbetskraftsinvandrar till<br />
vårt land <strong>och</strong><br />
att förbundsstyrelsen får i uppdrag att arbeta för att garantipensionen<br />
lever upp till en nivå som man kan leva på<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 15<br />
I motion A 15 föreslås<br />
att förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för att en statlig<br />
kompensation utgår till de som arbetskraftsinvandrar till<br />
vårt land <strong>och</strong><br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
42<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
att förbundsstyrelsen får i uppdrag att arbeta för att garantipensionen<br />
lever upp till en nivå som man kan leva på<br />
Kravet som ställs i den första att-satsen kan ses som en direkt<br />
följd av den avreglering som regeringen genomfört: numera är<br />
det arbetsgivarna som ensamma avgör om de har behov av att<br />
importera arbetskraft. Den ordningen har kraftigt ökat förekomsten<br />
av de problem som motionären lyfter fram: oansvariga<br />
företag tar in arbetskraft som lämnas vind för våg när anställningarna<br />
upphör eller visar sig så undermåliga att arbetarna inte<br />
kan leva på den lön som erbjuds.<br />
Att lösa de problemen via statliga garantier framstår dock som<br />
riskabelt. I värsta fall förvärras problemen genom att de importerade<br />
arbetsgivarna befrias från ansvar för den arbetskraft de<br />
tagit in i landet.<br />
Förbundsstyrelsen menar att det framstår som klokare att återgå<br />
till den ordning som gällde innan avregleringen, nämligen att<br />
fack, arbetsgivare <strong>och</strong> myndigheter gör en gemensam bedömning<br />
av behovet att ta in arbetskraft utifrån. Det minskar riskerna<br />
för den typ av exploatering som motionen tar upp.<br />
När det gäller garantipensionen anser förbundsstyrelsen att det<br />
även finns skäl att sträva efter att säkra nivåer man kan leva på.<br />
Det framstår dock som svårt att utforma ett system där staten<br />
kompenserar alla de som har korta intjänandeperioder eller blir<br />
lurade på olika former av avtalspension.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 15 första att-statsen <strong>och</strong><br />
att anse motion A 15 andra att-satsen besvarad<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
43<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 16<br />
omedelbart utträde ur den europeiska<br />
unionen<br />
Avdelning 2<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Transportarbetareförbundet</strong> skall verka för ett utträde ur EU.<br />
Motion A 17<br />
utträde ur eu.<br />
Avdelning 3<br />
Sedan folkomröstningen om medlemskapet 1994 har nej-sidans<br />
alla farhågor besannats på punkt efter punkt. Vårt inflytande<br />
över EU:s politik har varit försumbart. Våra kollektivavtal, vår<br />
anställningstrygghet, arbetsmiljö <strong>och</strong> konflikträtt urholkas med<br />
hänvisning till EU-regler. Själva kärnan i den svenska modellen,<br />
den centrala lönebildningen, hotas genom arbetskraftsinvandring<br />
från andra EU-länder. Här ställs arbetare mot arbetare igen.<br />
Som om detta inte var nog ser vi en nyliberal politik inom EU<br />
som driver medlemsstater till ruinens brant. Väl framme vid<br />
ruinens brant tvingas de till en chockterapi som självaste Milton<br />
Friedman hade varit stolt över. Dessa suveräna stater tvingas<br />
till fattigdom genom nedskärningar <strong>och</strong> privatiseringar. Låt oss<br />
inse: EU är ett bygge för att vidmakthålla en hård kapitalistisk<br />
politik med en nedtryckt arbetarklass.<br />
Är detta något vi vill vara en del av?<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
44<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> aktivt skall driva utträdeskravet<br />
ur EU. Detta genom facklig-politisk samverkan,<br />
inflytande i LO <strong>och</strong> med egen opinionsbildande kampanj.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna A 16<br />
<strong>och</strong> A 17<br />
I motion A 16 föreslås<br />
att <strong>Transportarbetareförbundet</strong> skall verka för ett utträde ur EU.<br />
I motion A 17 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> aktivt skall driva utträdeskravet<br />
ur EU. Detta genom facklig-politisk samverkan,<br />
inflytande i LO <strong>och</strong> med egen opinionsbildande kampanj.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> är ett EU-kritiskt förbund.<br />
Den absoluta merparten av våra medlemmar röstade Nej till ett<br />
EU-inträde <strong>och</strong> skulle göra samma val igen. Sverige har varit<br />
medlemmar i EU sedan 1995 <strong>och</strong> förbundsstyrelsen anser inte<br />
att det är konstruktivt att driva kravet på utträde ur EU som<br />
motionärerna föreslår.<br />
Förbundsstyrelsen vill vara en kraft att räkna med när det gäller<br />
att reglera EU:s makt <strong>och</strong> bevaka våra medlemmars intressen.<br />
Då är det mycket klokare att arbeta strukturerat med de frågor<br />
som påverkar våra medlemmar än att lägga all energi på att kräva<br />
ett utträde. För att få inflytande över Sveriges agerande i EU <strong>och</strong><br />
få ökat inflytande i frågor som är viktiga för våra medlemmar på<br />
EU-nivå skall vi vara aktiva i internationella fackliga organisationer<br />
<strong>och</strong> nätverk.<br />
Förbundsstyrelsen arbetar idag genom facklig-politisk samver-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
45<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
kan tillsammans med både LO, andra förbund <strong>och</strong> nätverk nationellt<br />
<strong>och</strong> internationellt. Med hjälp av olika opinionsbildande<br />
kampanjer arbetar vi för att förbättra för våra medlemmar <strong>och</strong><br />
påverka våra politiker <strong>och</strong> andra makthavare. Ett arbete som vi<br />
kommer fortsätta med oavsett hur de politiska vindarna blåser.<br />
Förbundsstyrelsen anser att det är bättre <strong>och</strong> mer verkningsfullt<br />
att vara en del av EU-arbetet <strong>och</strong> verka för att EU för en politik<br />
som gynnar våra medlemmar. Motionärerna anser att vi aktivt<br />
skall verka för ett utträde men frågan är om detta skulle göra det<br />
bättre för våra medlemmar <strong>och</strong> för svenska arbetare. Att driva<br />
kravet på utträde minskar med stor sannolikhet vår trovärdighet<br />
i den politiska debatten.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 16 <strong>och</strong> A 17<br />
Motion A 18<br />
<strong>Svenska</strong> transportarbetareförbundet <strong>och</strong><br />
eu<br />
Avdelning 12<br />
1995 blev Sverige medlem i den Europeiska Unionen, ett medlemskap<br />
som har kommit att påverka mycket av förutsättningarna<br />
inom svensk politik. Från att ha varit ett självständigt <strong>och</strong> neutralt<br />
land, är Sverige idag en del av en stor, politisk union. Detta har<br />
sina baksidor, något som vi fackligt engagerade bittert fått erfara.<br />
Vi har flera domar från EG/EU-domstolen mot oss <strong>och</strong> en strävan<br />
inom EU att utvecklas fullt ut till en nyliberal federation. Mycket<br />
står på spel ifråga om hur vår framtid ska se ut <strong>och</strong> än så länge<br />
har den förhoppningen kring EU, som delar av socialdemokratin<br />
uttryckte i folkomröstningskampanjen 1994, inte på något sätt<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
46<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
förverkligats. Visionen var ett rödare <strong>och</strong> mer socialt engagerat<br />
Europa, där fred, vettiga levnadsvillkor <strong>och</strong> fackliga rättigheter<br />
skulle vara grundbulten i det gränsöverskridande samarbetet. Inte<br />
ens de varmaste EU-anhängare med hjärtat till vänster kan idag<br />
säga att EU är i närheten av detta! De blåa regeringarna - med<br />
bruna inslag - dominerar. Det som skulle bli ett gränsöverskridande<br />
samarbete har blivit en annalkande Europastat, <strong>och</strong> det är<br />
uppenbart att kapitalets fria rörlighet, inflationsbekämpning <strong>och</strong><br />
marknadens makt är ledorden för dagens protektionistiska EU.<br />
Blev vi lurade, eller gjorde vi en för dålig politisk analys? Svaret är<br />
nog individuellt, <strong>och</strong> självklart finns det också fortfarande en <strong>och</strong><br />
annan som ännu inte gett upp hoppet.<br />
Oavsett vilket, så går det bara att konstatera att Sverige har påverkats<br />
mångfalt av EU <strong>och</strong> dessvärre inte till det bättre. Mycket av<br />
den högerpolitik som förts i Sverige sedan det svenska inträdet i<br />
unionen hänvisas just till EU <strong>och</strong> dess regler. ”Vi måste minska de<br />
offentliga utgifterna”, ”vi måste sälja ut delar av det gemensamt<br />
ägda”, ”vi måste låta EU bedöma om det går att kräva svenskt<br />
kollektivavtal av företag som bedriver verksamhet i Sverige eller<br />
inte”. Många frågor som inte alls stod på EU:s agenda att råda<br />
över 1994, återfinns idag just på EU:s agenda. Vår rätt att kräva<br />
svenska kollektivavtal är en typisk sådan fråga. Vilka frågor finner<br />
vi på EU:s dagordning imorgon? Det är inte så lätt att veta då förändringstakten<br />
är synnerligen hög, samtidigt som vilja att diskutera<br />
<strong>och</strong> offentligt debattera utvecklingen är synnerligen låg. Det<br />
enda vi med säkerhet kan säga är att morgondagens EU kommer<br />
att innebär än mindre fritt handlingsutrymme för våra folkvalda i<br />
de svenska parlamentariska församlingarna.<br />
Vårt förbund har alltid varit kritiskt till EU <strong>och</strong> - med facit i<br />
hand - så har det varit mycket klokt av oss. Vi fortsätter också på<br />
ett rätt <strong>och</strong> riktigt sätt att reagera på utvecklingen inom EU, domar<br />
vi får mot oss, <strong>och</strong> alla de förslag som innebär ökad makt till<br />
EU på bekostnad av våra medlemmars bästa. Det är bra! Problemet<br />
är bara att det inte räcker. Vi diskuterar hela tiden EU, utan<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
47<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
att diskutera just EU. Vi pratar om konsekvenser vi ställs inför<br />
på grund av EU, men vi pratar likväl aldrig om EU. Vad kan vi<br />
egentligen idag om den europeiska unionen? Hur mycket vet vi<br />
om EU:s struktur <strong>och</strong> funktioner? I jämförelse med vad vi visste<br />
1994, då folkomröstningskampanjen gick hand i hand med en<br />
intensiv folkbildningskampanj, så glider vi idag bara med utan<br />
att faktiskt sätta oss in i saken. Vi låter utvecklingen fortgå trots<br />
våra alerta reaktioner på enstaka skeenden inom unionen.<br />
Vi behöver på nytt kunskap om EU. Vi behöver en ny folkbildningskampanj<br />
i EU-frågan. Varje transportare har rätt att veta<br />
<strong>och</strong> förstå vad begrepp som ”nytt EU-fördag”, ”Europakt” <strong>och</strong><br />
”Lavaldomen” faktiskt innebär. EU har, som redan sagts, alldeles<br />
för stora konsekvenser för oss, för att vi ska hålla tassarna borta.<br />
ABF har det utmärkta studiematerialet Vems Europa? som vi<br />
utan problem skulle kunna använda i studier både i cirkelform i<br />
avdelningarna, sektionerna <strong>och</strong> klubbarna, såväl som i kursform<br />
i förbundsregi. Vi har också möjlighet att utforma ett eget studiematerial<br />
med sammahörande studieplaner - poängen är att<br />
vi måste lära oss om EU, innan det är alldeles för sent! <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Transportarbetareförbundet</strong> har en tradition av att självständigt<br />
göra analyser. Vi är bra på att i förväg tänka till om konsekvenserna<br />
för våra medlemmar <strong>och</strong> därefter verka för det som<br />
är bäst för desamma. Detta oavsett om LO, SAP eller vem det<br />
vara månde säger något annat. Så ock i EU-frågan. Frågan om<br />
EU <strong>och</strong> det svenska medlemskapet måste upp på dagordningen<br />
igen. Låt oss börja med en bildningskampanj i saken!<br />
Härmed yrka vi<br />
att kongressen uppdrar åt förbundsstyrelsen att göra en studieplan<br />
i EU-frågan, som innefattar studieverksamhet i avdelningarna<br />
såväl som på förbundsnivå,<br />
att denna studieplan verkställs under 2013 för att sedan fortgå<br />
till nästa kongress <strong>och</strong><br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
48<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
att denna utbildningssatsning ska ligga till grund för att vårt<br />
förbund senast på kongressen 2017 ska kunna diskutera <strong>och</strong><br />
ta ställning i frågan om Sveriges medlemskap i EU.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 18<br />
I motion A 18 föreslås<br />
att kongressen uppdrar åt förbundsstyrelsen att göra en studieplan<br />
i EU-frågan, som innefattar studieverksamhet i avdelningarna<br />
såväl som på förbundsnivå,<br />
att denna studieplan verkställs under 2013 för att sedan fortgå<br />
till nästa kongress <strong>och</strong><br />
att denna utbildningssatsning ska ligga till grund för att vårt<br />
förbund senast på kongressen 2017 ska kunna diskutera <strong>och</strong><br />
ta ställning i frågan om Sveriges medlemskap i EU.<br />
I motionen föreslås att förbundet skriver en studieplan i EUfrågan<br />
som ska diskuteras brett i förbundet. Den interna diskussionen<br />
ska ligga till grund för en genomgripande diskussion <strong>och</strong><br />
ett ställningstagande till Sveriges medlemskap i EU på kongressen<br />
2017.<br />
Förbundets hållning är EU-skeptisk precis som motionen antyder<br />
<strong>och</strong> tyvärr har vi de senaste åren sett allt fler avigsidor med<br />
Sveriges medlemskap i EU. Tyvärr innebär vår allmänna skepsis<br />
ofta ett motstånd bland våra medlemmar mot att tränga in i fakta<br />
om hur EU fungerar. Både förbundet <strong>och</strong> LO har gjort försök<br />
med kurser om EU, men intresset är svalt när det kommer till att<br />
rekrytera till kurserna. För närvarande finns en nätkurs från LO<br />
som heter EU - en fråga för oss i facket som ger en orientering<br />
<strong>och</strong> fakta kring olika beslut i EU <strong>och</strong> hur de olika EU-organen<br />
fungerar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
49<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motionen antyder att kongressen 2017 ska fatta beslut angående<br />
Sveriges medlemskap i EU. Den frågan avgörs på de politiska<br />
arenorna, via riksdagsval <strong>och</strong> folkomröstningar. Det bästa vi kan<br />
göra är att fortsätta arbeta fackligt-politiskt på alla nivåer med de<br />
problem som EU skapar.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 18<br />
Motion A 19<br />
Sätt press på bankernas avgifter<br />
Avdelning 46<br />
Bankernas situation kan idag liknas vi monopolställning tillsammans<br />
med ett stöd från skattebetalarna vid eventuella miljardförluster,<br />
genom oansvarig spekulation kan vi konstatera att<br />
bankerna i Sverige befinner sig på en stabil grund. Detta ser vi<br />
genom de miljardvinster som görs inom banknäringen, tillsammans<br />
med de stora aktieutdelningarna till ägarna.<br />
Ett sätt för bankerna att ytterligare höja sina vinstmarginaler har<br />
varit införandet av tilläggsavgifter. Detta gäller avgifter för bl.a.<br />
bankomatkort, kreditkort, tjänster för internetbank eller för att<br />
få tillgång till tjänster via telefon. Detsamma gäller även vid ett<br />
vanligt ärende på banken.<br />
Transport kan som stor aktör tillsammans med medlemmarnas<br />
stöd sätta press på framförallt de banker man är kund hos, Nordea<br />
samt Swedbank. Genom att använda förbundets skickliga förhandlare,<br />
för att se till att våra medlemmar inte skall behöva<br />
betala dessa tilläggsavgifter.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
50<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att Transport ser till att Nordea <strong>och</strong> Swedbank tar bort sina tillläggsavgifter<br />
för förbundets medlemmar.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 19<br />
I motion A 19 föreslås<br />
att Transport ser till att Nordea <strong>och</strong> Swedbank tar bort sina tillläggsavgifter<br />
för förbundets medlemmar.<br />
Förbundet har mycket ringa eller inget inflytande över den fråga<br />
som motionären efterlyser, därför är möjligheten att genomdriva<br />
motionen nära nog obefintlig. Det hade varit önskvärt att gå i<br />
motionärens riktning med bedömningen blir att det inte kommer<br />
att lyckas.<br />
Medlemslånet ligger i den riktning motionären efterlyser men<br />
denna förmån är framförhandlad av LO.<br />
Det finns även ett kort med erbjudande som vissa förbund har<br />
men detta kort har under senare tid mött stor kritik.<br />
Det kan tilläggas att det på flera av LOs kongresser framförts<br />
krav på en arbetarbank , dessa har samtliga avslagits.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 19<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
51<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 20<br />
Fackföreningsavgiften skall vara avdragsgill<br />
Avdelning 46<br />
Det kommer inför den här kongressen inte som en nyhet för oss<br />
transportare att vi lever i ett land med en regering som motarbetar<br />
oss fackligt aktiva <strong>och</strong> våra organisationer. Dessutom för<br />
andra mandatperioden i följd. Det må vara öppet, som alla dessa<br />
förslag att luckra upp <strong>och</strong> omarbeta LAS. Det må vara mer i det<br />
fördolda, gömt bakom en slug retorik, som att arbetsmarknadens<br />
parter skall hantera frågor som rör förhållanden på arbetsmarknaden.<br />
Gott så.<br />
Om det inte vore så att de samtidigt gör vad de kan för att försvaga<br />
ena parten. Ett sunt förhållande mår bäst av två jämbördiga<br />
parter <strong>och</strong> så är inte fallet idag. Det första den moderatstyrda<br />
högerregeringen gjorde när den tillträdde var just ovanstående.<br />
Den tog krafttag för att förskjuta maktbalansen mellan parterna<br />
till arbetsgivarnas fördel. Bl.a. gjordes detta genom slopandet av<br />
avdragsrätten för en fackföreningsavgift, samtidigt som arbetsgivarna<br />
har full avdragsrätt för sitt medlemskap i sina organisation.<br />
Inom Transport <strong>och</strong> LO har vi en stor andel av våra medlemmar<br />
som röstar på den moderatstyrda högern. Man måste fråga sig<br />
varför? En del av svaret döljer dig i att gemene man inte ser annat<br />
än nyansskillnader mellan allt mer högersluttande socialdemokrati<br />
<strong>och</strong> en retoriskt skickligt förd borgerlig politik. Det torde<br />
vara tämligen enkelt att slå hål på den retoriken när man visar på<br />
den motsägelse som finns inom resonemanget när de dels skjuter<br />
över till arbetsmarknadens parter problemlösningen <strong>och</strong> dels ger<br />
den ena parten en ekonomisk styrka i form av avdragsrätten. Vill<br />
vi visa våra nuvarande <strong>och</strong> presumtiva medlemmar att Transport<br />
står för allt annat än nyansskillnader mellan blocken, så har vi<br />
här en kraftig orättvisa mellan parterna som vi kan jobba med.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
52<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Vi föreslår att Transport verkar för<br />
att med kraft verka för att fackföreningavgiften åter skall vara<br />
avdragsgill.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 20<br />
I motion A 20 föreslås<br />
att med kraft verka för att fackföreningavgiften åter skall vara<br />
avdragsgill.<br />
Arbetsmarknadens parter <strong>och</strong> dess medlemmar skall behandlas<br />
rättvist <strong>och</strong> samma regler ska gälla. Förbundsstyrelsen anser att<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s medlemmar ska ha samma<br />
rätt till skatteavdrag som arbetsgivarna. Om arbetsgivarnas medlemsavgift<br />
till arbetsgivarorganisationen är avdragsgill skall även<br />
arbetstagarnas medlemsavgift till facket vara det.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 20<br />
Motion A 21<br />
Medlemsavgifter för förbunds- <strong>och</strong><br />
a-kassemedlemmar<br />
Avdelning 19<br />
Skattereduktionen för fackföreningsavgiften <strong>och</strong> avgiften till akassa<br />
har tagits bort vid de tillfällen borgerliga regeringar fått<br />
makten. Arbetsgivarna har däremot avdragsrätt för sina kostnader<br />
för medlemsavgifter i sina organisationer. Detta är en orätt-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
53<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
visa till löntagarnas nackdel. Effekterna av denna politik har satt<br />
sina tydliga spår genom att 100-tusentals medlemmar valt att<br />
lämna a-kassan <strong>och</strong> i de flesta fall även sin fackliga organisation.<br />
Vi föreslår därför att kongressen beslutar<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att med kraft verka för att<br />
avgifterna hålls nere <strong>och</strong> att arbetsgivarnas avdragsrätt begränsas.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 21<br />
I motion A 21 föreslås<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att med kraft verka för att<br />
avgifterna hålls nere <strong>och</strong> att arbetsgivarnas avdragsrätt begränsas.<br />
Förbundsstyrelsen kommer att fortsätta arbeta för att våra medlemmar<br />
ska kunna göra avdrag på skatten för sina fackliga avgifter<br />
<strong>och</strong> anser att införandet av en differentierad a-kassa inte bidrar<br />
till en mer vital <strong>och</strong> väl fungerande arbetsmarknad. Effekten har<br />
snarare blivit den motsatta <strong>och</strong> avgiftshöjningarna har slagit hårt<br />
mot våra medlemmar. Kravet för återinförandet av en solidarisk<br />
a-kassa är en viktig fråga för <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>.<br />
Förbundsstyrelsen anser inte att ett arbete med att begränsa arbetsgivarnas<br />
avdragsrätt skulle vara verkningsfullt <strong>och</strong> menar att<br />
arbetsmarknadens parter ska ha samma rätt till avdrag. Idag är<br />
reglerna snedvridna <strong>och</strong> detta måste ändras.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 21<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
54<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 22<br />
uppföljning av medlemsförmåner<br />
Avdelning 16<br />
De som haft möjlighet att följa Transport <strong>och</strong> LO under en<br />
längre tid, låt oss säga 30-40 år, har kunnat se att vid sidan av<br />
den rent traditionella verksamheten har även en social <strong>och</strong> en<br />
för medlemmarnas bästa verksamhet förts, till exempel införandet<br />
av olika medlemsförmåner som medlemspension, medlemslån,<br />
medlemsel m.m. Även tilläggsförsäkringar som gruppliv<br />
för pensionärsmedlemmar, sjuk <strong>och</strong> olycksfallsförsäkringar för<br />
medlemmars barn m.m. Via medlemstidningen har lämnats erbjudande<br />
att köpa kastruller <strong>och</strong> grytor, lotter m.m.<br />
Allt detta <strong>och</strong> mer därtill har skett med medlemmarnas bästa<br />
som mål, men ibland kan misstänkas att uppföljningen inte varit<br />
den bästa. Hur är det med medlemspensionen? Har den gett<br />
det utfall som sades när den infördes? Är medlemslånen bättre<br />
än andra lån? Eller har det bidragit till att medlemmar hamnat i<br />
skuldfällan? Är medlemselen bättre <strong>och</strong> billigare än annan el på<br />
marknaden.<br />
Är de tilläggsförsäkringar som införts bättre än andra försäkringar?<br />
Grupplivsförsäkringen för pensionärer är ett exempel på hur<br />
den har försämrats utan godtagbar förklaring.<br />
Skall facket syssla med försäljning av kastruller <strong>och</strong> lotter m.m.?<br />
Vi föreslår<br />
att olika medlemsförmåner <strong>och</strong> kampanjer följs upp på ett bättre<br />
sätt.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
55<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 22<br />
I motion A 22 föreslås<br />
att olika medlemsförmåner <strong>och</strong> kampanjer följs upp på ett bättre<br />
sätt.<br />
Förbundsstyrelsen anser att nyttjandet av personliga erbjudanden<br />
<strong>och</strong> huruvida de är fördelaktiga eller ej för våra medlemmar<br />
inte är en del av förbundets arbete.<br />
När det gäller olika typer av avtalsförsäkringar <strong>och</strong> personliga<br />
tilläggsförsäkringar handläggs de inte av förbundet utan av LO.<br />
I de fall det finns statistik eller annan information kommer det<br />
inte förbundet tillhanda.<br />
Om <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> ska kartlägga <strong>och</strong> följa<br />
upp olika medlemsförmåner <strong>och</strong> kampanjer måste medel avsättas<br />
<strong>och</strong> förbundsstyrelsen anser inte att detta är en relevant<br />
prioritering för förbundet.<br />
Vi kommer fortsätta att verka för att våra medlemmar får så fördelaktiga<br />
försäkringar som möjligt samt fortsätta informera dem<br />
om den hjälp de erbjuds för att öka förståelsen om försäkringar<br />
via försäkringskvarten.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 22<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
56<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 23<br />
återinrättande av arbetslivsinstitut<br />
Avdelning 2<br />
En av den borgerliga regeringens första attacker på Sveriges löntagare<br />
<strong>och</strong> deras fackliga organisationer var att avskaffa världens<br />
främsta arbetslivsforskning! Allt för att flytta fokus från arbetslivets<br />
påverkan på människan <strong>och</strong> dess omgivning till att gå kapitalets<br />
intressen. <strong>Svenska</strong> arbetsmiljön har fått kraftigt minskade<br />
resurser vilket resulterar i att det blir allt tystare på arbetsplatserna<br />
samt att arbetsskadorna <strong>och</strong> arbetsplatsolyckorna eskalerar.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet aktivt ska arbeta för att Sverige åter skall bli ett land<br />
med spetskompetens inom arbetslivs- <strong>och</strong> arbetsmiljöforskning.<br />
Detta kräver att vi återigen inrättar ett arbetslivsinstitut<br />
samt forskar på arbetets konsekvenser för människan.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 23<br />
I motion A 23 föreslås<br />
att förbundet aktivt ska arbeta för att Sverige åter skall bli ett land<br />
med spetskompetens inom arbetslivs- <strong>och</strong> arbetsmiljöforskning.<br />
Detta kräver att vi återigen inrättar ett arbetslivsinstitut<br />
samt forskar på arbetets konsekvenser för människan.<br />
Motionen pekar på det moras som det samhällsstödda arbetet<br />
för en god arbetsmiljö har genomgått <strong>och</strong> som den borgerliga<br />
regeringen iscensatte efter makttillträdet 2006. En återgång till<br />
en rimligare ordning kräver också åtgärder av den typ som motionären<br />
föreslår.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
57<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 23<br />
Motion A 24<br />
Förhandlingsutrymmet i avtalsrörelserna<br />
är en potemkinkuliss<br />
Avdelning 46<br />
Den svenska modellen där arbetsmarknadens parter tar <strong>och</strong> har<br />
hela ansvaret för kollektivavtalen på verksamhetsområdena tillhör<br />
historien. För den tid då statsmakten svor sig fri från ansvaret<br />
för hur löneandelen ska fastställas <strong>och</strong> fördelas upphörde<br />
med skapandet av Medlingsinstitutet <strong>och</strong> utformningen av dess<br />
instruktion. Statlig inkomstpolitik sker idag via Medlingsinstitutet.<br />
Och den statliga inkomstpolitikens grundpelare är exportindustrins<br />
komkurrensförmåga. Och därmed har industriförbunden<br />
tilldelats rollen som de som skall vara löneledande <strong>och</strong><br />
som en konsekvens därav skapades också industriavtalet.<br />
Svensk statlig inkomstpolitik står därmed på två ben som förutsätter<br />
varandra, Medlingsinstitutet <strong>och</strong> industriavtalet. Denna<br />
ordning har inneburit att löneandelen minskat totalt men mest<br />
inom service- <strong>och</strong> tjänstesektorn. Orsaken är att fackföreningar<br />
som organiserar <strong>och</strong> tecknar avtal för verksamheter på den inhemska<br />
privata <strong>och</strong> offentliga marknaden inte tillåts ta ut mer<br />
än den norm som läggs fast inom industriavtalet. Och detta<br />
även under perioder då företag <strong>och</strong> näringar på den inhemska<br />
marknaden uppvisat betydande produktivitetsvinster.<br />
Industrinormen är helig <strong>och</strong> vårdas <strong>och</strong> vaktas av det förment<br />
neutrala Medlingsinstitutet. Förbundshandlingarna har i praktiken<br />
varit en potemkinkuliss. Utrymmet har varit hugget i sten<br />
<strong>och</strong> endast marginella avvikelser har medgivits <strong>och</strong> då oftast ef-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
58<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
ter konflikt. Resultatet av detta är att vinsterna från vårt arbete<br />
hamnat i tjänsteföretagens fickor.<br />
Mot denna ordning har högljutt protesterats från både förbundet<br />
<strong>och</strong> andra fackföreningar inom service- <strong>och</strong> tjänstesektorn.<br />
En återgång till klassisk förhandlingsordning med centrala huvudavtal<br />
mellan fackliga centralorganisationer <strong>och</strong> arbetsgivare<br />
är inte realistiskt idag. Och lika orealistiskt är att tro att statlig<br />
inblandning i avtalsrörelserna kommer att upphöra, speciellt då<br />
EU- medlemskapet satt grimma på politiken <strong>och</strong> begränsat möjligheterna<br />
till att välja väg. Vi lär få leva med Medlingsinstitutet<br />
eller någon annan liknande institution med samma syfte, att<br />
värna svenska exportindustrins intressen.<br />
Vår uppfattning är att vi därför måste få ändringar i instruktionen<br />
till Medlingsinstitutet som tillåter att produktivitetsökningar<br />
<strong>och</strong> vinster i de inhemska konsumtions- <strong>och</strong> servicenäringarna<br />
även kan utgöra grunden för fastställande av norm, dvs förhandlingsutrymme.<br />
Enligt vår mening är det inget som hindrar användningen<br />
av två lönenormer, en för exportindustrin <strong>och</strong> en<br />
för den inhemska marknaden. Eller åtminstone att lönenormen<br />
blir mer solidarisk än diskriminerande. Ökade lönekostnader i<br />
de inhemska näringarna påverkar endast indirekt <strong>och</strong> marginellt<br />
svensk exportindustris konkurrensförmåga.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att aktivt arbeta för en ändring av Medlingsinstitutets instruktion<br />
i enlighet med andan i motionen.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
59<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 24<br />
I motion A 24 föreslås<br />
att aktivt arbeta för en ändring av Medlingsinstitutets instruktion<br />
i enlighet med andan i motionen.<br />
Motionen tar upp det faktum att utrymmet för traditionella,<br />
fria, löneförhandlingar, utan statlig inblandning, har begränsats<br />
under det senaste årtiondet. Motionen ställer krav på att aktivt<br />
arbeta för en förändring av Medlingsinstitutets instruktion i enlighet<br />
med andan i motionen.<br />
Förbundsstyrelsen delar i stort den verklighetsbeskrivning som<br />
motionen gör sig till tolk för: industriavtalet <strong>och</strong> den överordnade<br />
inflationsbekämpningen har begränsat förhandlingsutrymmet<br />
för fack inom de tjänsteproducerande sektorerna.<br />
Medlingsinstitutet har också fått en allt mer aktiv roll i att hålla<br />
tillbaka lönekrav. Detta har bland annat manifesterats via nya<br />
instruktioner där Medlingsinstitutet inte som tidigare, ska verka<br />
för fred på arbetsmarknaden utan i stället helt ska prioritera en<br />
lönenorm baserad på industrins löneledande roll <strong>och</strong> inflationsmålen.<br />
Förbundsstyrelsen har redan tagit upp de problem som motionen<br />
tar upp i olika politiska sammanhang. Det arbetet bör fortsätta.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 24<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
60<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 25<br />
Förbundets solidaritet med det palestinska<br />
folket<br />
Avdelning 3<br />
Palestina är i <strong>och</strong> med FN:s säkerhetsråds resolution 242 att betrakta<br />
som en suverän stat. I resolutionen är Israels <strong>och</strong> Palestinas<br />
nationella gränser uppdragna.<br />
Resolutionen kräver vidare:<br />
Att Israel drar tillbaka samtliga av sina väpnade styrkor från<br />
ockuperade områden.<br />
Att det garanteras fri sjöfart genom internationellt vatten.<br />
Att inget hot om eller bruk av våld får användas mot någon annans<br />
stats territoriella integritet eller politiska oberoende.<br />
Israel har på inget sätt tillmötesgått den resolution de själva<br />
förbundit sig till genom att de blev medlemmar i FN. Israels<br />
ockupation av palestinsk mark, bombningar mot civila samhällen<br />
<strong>och</strong> byggandet av en mur som strider mot folkrätten <strong>och</strong> FN<br />
stadgan 2:4, där det klart dikteras att all form av angreppskrig,<br />
eller till <strong>och</strong> med hot om angrepp, är förbjuden.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> tar ställning för det palestinska<br />
folket <strong>och</strong> verkar för att inget av förbundets kapital<br />
placeras i israelsiska värdepapper.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
61<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 25<br />
I motion A 25 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> tar ställning för det palestinska<br />
folket <strong>och</strong> verkar för att inget av förbundets kapital<br />
placeras i israeliska värdepapper.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> har stöttat det palestinska<br />
folkets kamp för en egen stat vid ett flertal tillfällen <strong>och</strong> vi ämnar<br />
fortsätta med detta arbete. Förbundsstyrelsen har bland annat<br />
godkänt ett biståndsprojekt i Palestina som <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
driver tillsammans med LO-TCO:s biståndsnämnd.<br />
Ett arbete som hjälper till att stärka Palestinas strävan<br />
att bli en suverän <strong>och</strong> demokratisk stat.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> följer de etiska koder <strong>och</strong><br />
uppförandekoder för investeringar som finns formulerade i ramavtalet<br />
mellan LO <strong>och</strong> de banker vi är kunder i inom LO-kollektivet;<br />
policyn ser ut på följande sätt:<br />
Samtliga förbundsfonder omfattas av hållbarhets- <strong>och</strong> etikkriterier.<br />
Kriterierna omfattar följande:<br />
· Hållbarhetskriterier (miljö, mänskliga rättigheter, arbetstagares<br />
rättigheter <strong>och</strong> affärsetik) i syfte att identifiera <strong>och</strong> investera i de<br />
ledande bolagen i respektive bransch (övriga utesluts ur fonderna)<br />
· Kriterier för bolag som kan associeras med kränkningar av normer<br />
för mänskliga rättigheter <strong>och</strong> miljö (utesluts ur fonderna)<br />
· Kriterier för känsliga produkter, som utesluter bolag med<br />
koppling till:<br />
· illegala vapen, det vill säga klustervapen <strong>och</strong> personminor<br />
(ingen del av bolagets omsättning)<br />
· produktion <strong>och</strong>/eller distribution av tobak (högst 5 procent av<br />
bolagets omsättning)<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
62<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
· produktion <strong>och</strong>/eller distribution av alkohol (högst 5 procent<br />
av bolagets omsättning)<br />
· produktion av pornografiskt material (ingen del av bolagets<br />
omsättning) <strong>och</strong> aktiv distribution av pornografiskt material<br />
(högst 5 procent av bolagets omsättning)<br />
Med detta som riktmärke gör vi ansvarsfulla investeringar <strong>och</strong><br />
anser inte att det behöver läggas till skrivningar om att enskilda<br />
länder skall bojkottas. Idag har <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
inga kända investeringar eller andra intressen i staten<br />
Israel.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 25<br />
Motion A 26<br />
återinför friår<br />
Avdelning 46<br />
Från 1985 till januari 2007 fanns friåret på försök i Sverige, att<br />
en långtidsarbetslös fick ett tryggt arbete, med allt vad det innebär<br />
av bl.a. trygghet <strong>och</strong> att kunna planera sin fritid under ett år,<br />
samtidigt som någon annan klev åt sidan från sin tjänst. Detta<br />
möttes med hård kritik från både arbetstagare <strong>och</strong> arbetsgivarorganisationer.<br />
Från LO kom kritik om att friåret inte skapade några nya arbeten,<br />
vilket är sant. Men friåret gav den långtidsarbetslöse ett<br />
riktigt jobb <strong>och</strong> riktig lön <strong>och</strong> riktig ledighet <strong>och</strong> möjlighet att<br />
leva ett rikare liv.<br />
Från arbetsgivarorganisationer hördes kritik som att friåret var<br />
ett alldeles för dyrt system som gav några lyckligt lottade frihe-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
63<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
ten, att inte göra någonting alls under ett år. Den tjänstledige<br />
fick 85% av sin a-kassa medan, ingen a-kassa behövdes betalas<br />
ut till den långtidsarbetslöse. Den som var ledig kunde t.e.x<br />
studera, ta hand om sin familj eller rehabilitera sig. Vad räknar<br />
egentligen våra arbetsgivarorganisationer som förlust eller vinst?<br />
I Finland har man goda erfarenheter av alterneringsledighet.<br />
Den finska motsvarigheten till friåret, alterneringsledigheten<br />
fanns på prov, i flera år <strong>och</strong> är nu permanent. I Finland har såväl<br />
politiska partiet, arbetstagare <strong>och</strong> arbetsgivarorganisation gått<br />
från att vara kritiska till att se fördelar i systemet.<br />
På en verklig arbetsmarknad kommer det alltid att finnas arbetslösa<br />
människor. Där kommer det alltid att finnas människor<br />
som inte får möjlighet till rehabilitering, vila eller hjälp att återhämta<br />
<strong>och</strong> förstärka sina av arbete slitna kroppar. Där kommer<br />
det alltid att finnas behov för människor att komma vidare genom<br />
utbildning efter många års yrkesliv. Från politiskt håll ställs<br />
det allt starkare krav på oss som arbetare, att arbeta längre <strong>och</strong><br />
arbeta mer. I en sådan verklighet ger friåret för människor en<br />
möjlighet långt över vad kritiker till systemet vill påskina.<br />
Vi föreslår att Transport verkar för<br />
att förbundet verkar för att friåret återinförs <strong>och</strong><br />
att friåret kännetecknas av möjligheter <strong>och</strong> villkor för sina medlemmar<br />
som efter friår kan möta arbetsmarknaden stärkta.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 26<br />
I motion A 26 föreslås<br />
att förbundet verkar för att friåret återinförs <strong>och</strong><br />
att friåret kännetecknas av möjligheter <strong>och</strong> villkor för sina medlemmar<br />
som efter friår kan möta arbetsmarknaden stärkta.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
64<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> <strong>och</strong> flera andra LO-förbund<br />
ansåg att friårsreformen skulle skrotas redan 2005. Den<br />
var kostsam <strong>och</strong> ineffektiv. Priset var ca. 2 miljarder per år <strong>och</strong><br />
ca 14 000 personer deltog. Reformen bidrog inte till en högre<br />
sysselsättning <strong>och</strong> tog mycket energi från arbetsförmedlarna.<br />
Det finns undersökningar som visar att de som gynnades av reformen<br />
var friårsvikarierna. Deras tid i arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska<br />
program sjönk med ca 30 %. Detta kan<br />
dock inte anses väga upp nackdelarna som var mångt fler, t.ex.<br />
att lönerna för gruppen som tog friår halkade efter <strong>och</strong> att gruppen<br />
blev mindre, inte mer, attraktiva på arbetsmarknaden. Ett<br />
förslag som lades fram var att friårsreformen skulle ersättas med<br />
fler plusjobb som visat upp goda resultat.<br />
Förbundsstyrelsen anser att det finns viktigare reformer att arbeta<br />
för än friåret. Det är t.ex. väldigt viktigt att satsa på utbildning,<br />
fortbildning <strong>och</strong> omställningsinsatser. Det är också<br />
mycket viktigt att vi verkar för att de som aktiveras i olika typer<br />
av subventionerade anställningar får kollektivavtalsenliga villkor<br />
<strong>och</strong> att deras arbete är pensionsgrundande. Friåret var ett dyrt<br />
projekt <strong>och</strong> uppvisade inte de effekter som man kan kräva för att<br />
kalla det framgångsrikt.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 26<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
65<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 27<br />
intensifierad kamp mot rasism <strong>och</strong><br />
främlingsfientlighet<br />
Avdelning 46<br />
De vandrar ett spöke över Europa, ett spöke som skyller massarbetslösheten<br />
på invandringen <strong>och</strong> vill lösa den ekonomiska krisen<br />
med nedskärningar.<br />
Den förenklade förklaringen till krisens orsaker <strong>och</strong> dess lösning<br />
genom att förbjuda eller begränsa invandringen. Hur den kan<br />
lösas genom begränsningen av invandringen har fått politiskt<br />
stöd. I många länder i Europa finns idag starka högerpopulistiska<br />
partier representerade i de nationella parlamenten, sedan<br />
förra valet även i Sverige. De främlingsfientliga partierna blir<br />
dock varken demokratiska <strong>och</strong> acceptabla bara för att de finns<br />
representerade i politiska församlingar.<br />
Istället får de legitim politisk plattform som gör att de anses ha<br />
blivit mindre farliga <strong>och</strong> får ökad demokratisk acceptans. Dessa<br />
partiers främlingsfientliga karaktär förändras dock inte för att<br />
de blivit invalda i politiska församlingar eller för att de putsar<br />
<strong>och</strong> förskönar sin politiska fasad. Fasadputsning döljer <strong>och</strong> förskönar,<br />
men förändrar inte innehållet. Höger förblir höger <strong>och</strong><br />
populism förblir populism om än i ny skepnad. Främlingsfientligheten<br />
måste bekämpas vilken skepnad den än tar.<br />
Enkla förklaringar på svåra problem har gett populismen stöd<br />
bland traditionella arbetargrupper som drabbats hårdast av krisen.<br />
Kampen mot rasism <strong>och</strong> främlingsfientlighet har därför<br />
blivit en viktig del i det fackliga arbetet. Kunskapen om rasism<br />
<strong>och</strong> främlingsfientlighet är generellt sett låg bland traditionella<br />
arbetargrupper så också bland transportarbetarna.<br />
Förbundet insåg dock tidigt betydelsen av kampen på rasism<br />
<strong>och</strong> främlingsfientlighet <strong>och</strong> har sedan kongressen 1997 aktivt<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
66<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
bekämpat främlingsfientliga partier. En del i den kampen är att<br />
utesluta medlemmar som aktivt arbetar för främlingsfientliga<br />
partier i valda politiska församlingar. En del har upprörts över<br />
detta, oftast då utifrån uppfattningen att fackligt medlemskap<br />
är en rättighet som tillkommer alla som arbetar inom området.<br />
Medlemskap i en ideell förening är ingen rättighet, det förutsätter<br />
att man omfattar föreningens målsättning <strong>och</strong> är beredd<br />
att arbeta för den. Medlemskap handlar således inte om juridik<br />
utan om politik <strong>och</strong> förbundets ståndpunkt är därvid solklar, bekämpa<br />
rasism <strong>och</strong> främlingsfientlighet, då detta strider mot den<br />
fackliga solidaritetstanken, grundstommen i det fackliga arbetet.<br />
Vi kan endast vinna <strong>och</strong> förbättra kollektivets intressen om vi<br />
alla, oberoende av religion, medborgarskap <strong>och</strong> hudfärg (etnisk<br />
bakgrund) tillsammans slåss för det vi vill åstadkomma. Varje<br />
politik som försöker förklara sakernas tillstånd utifrån främlingsfientliga<br />
utgångspunkter måste politiskt bekämpas. Och<br />
självklart kan inte någon medlem i förbundet representera politiska<br />
partier som är rasistiska <strong>och</strong> främlingsfientliga i valda politiska<br />
församlingar. Det är att motarbeta förbundets politiska<br />
strävanden <strong>och</strong> oförenligt med medlemskap i Transport.<br />
Det faktum att Sverigedemokraterna idag finns representerade i<br />
Sveriges riksdag förändrar inte denna uppfattning. Tvärtom så<br />
understryker detta bara betydelsen av att förbundet intensifierar<br />
kampen mot rasism <strong>och</strong> främlingsfientlighet.<br />
En intensifierad kamp mot främlingsfientlighet <strong>och</strong> rasism förutsätter<br />
kunskap <strong>och</strong> det är därför angeläget att studier om detta<br />
införs i förbundets studieprogram både i grundkurser <strong>och</strong> sen<br />
i de återkommande studierna. Ja det finns nog anledning att<br />
kritiskt granska vår egen verksamhet <strong>och</strong> fråga oss om det inte<br />
finns främlingsfientlighet beträffande kompetensutveckling <strong>och</strong><br />
hur många förtroendevalda som har invandrarbakgrund. Det<br />
faktum att förbundet tagit ställning får inte innebära politisk<br />
självgodhet utan att vi kritiskt granskar även attityder <strong>och</strong> åsikter<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
67<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
som finns bland våra medlemmar. Här kan vi säkert få stöd av<br />
externa krafter. En del i kampen mot främlingsfientlighet <strong>och</strong><br />
rasism är därför att utveckla samarbetet med forskare <strong>och</strong> organisationer<br />
som arbetar mot främlingsfientlighet.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att intensifiera kampen mot rasism <strong>och</strong> främlingsfientlighet<br />
att integrera frågan om främlingsfientlighet <strong>och</strong> rasism i de fackliga<br />
studierna på alla nivåer <strong>och</strong><br />
att utveckla samarbetet med forskare <strong>och</strong> organisationer som arbetar<br />
mot främlingsfientlighet.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 27<br />
I motion A 27 föreslås<br />
att intensifiera kampen mot rasism <strong>och</strong> främlingsfientlighet<br />
att integrera frågan om främlingsfientlighet <strong>och</strong> rasism i de fackliga<br />
studierna på alla nivåer <strong>och</strong><br />
att utveckla samarbetet med forskare <strong>och</strong> organisationer som arbetar<br />
mot främlingsfientlighet.<br />
Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av situationen<br />
i Europa <strong>och</strong> Sverige. Det är en ytterst bekymmersam utveckling<br />
som vi beskådar. Förbundet har tidigt tagit en tydlig ställning<br />
mot främlingsfientlighet <strong>och</strong> rasism. Att denna trots detta ökar<br />
<strong>och</strong> letar sig in i de politiska finrummen i Europa <strong>och</strong> Sverige<br />
är ingen anledning att ge vika i kampen för alla människors lika<br />
värde utan precis tvärtom.<br />
Sedan en längre tid tillbaka har förbundet bedrivit ett strategiskt<br />
<strong>och</strong> omfattande arbete inom organisationen för att arbeta<br />
mot främlingsfientlighet. Detta arbete har skett såväl i studie-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
68<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
verksamheten <strong>och</strong> ungdomssatsningar som i våra demokratiskt<br />
beslutande organ. Förbundet har erbjudit alla representantskap<br />
föreläsningar tillsammans med EXPO <strong>och</strong> har därigenom träffat<br />
flertalet avdelningar för att diskutera <strong>och</strong> utbilda i frågan.<br />
Vi har dessutom fått medel av Ungdomsstyrelsen för att under<br />
år 2012 bedriva arbete mot främlingsfientlighet särskilt inriktat<br />
mot ungdomar. Inom ramen för detta arbete har en skrift tagits<br />
fram som också kan användas som studiematerial i det framtida<br />
arbetet mot främlingsfientlighet. Detta bidrag har också möjliggjort<br />
att årets ungdomsforum haft främlingsfientlighet <strong>och</strong> rasism<br />
som tema.<br />
Redan idag finns alltså ett väl utvecklat samarbete med såväl<br />
externa organisationer som forskare i frågan. Förbundsstyrelsen<br />
avser att fortsätta utveckla detta samarbete även framgent. En<br />
del av detta arbete innefattar att på ett tydligare sätt införliva<br />
problemställningen i vår studieverksamhet.<br />
För att ytterligare förstärka förbundets ställningstagande om alla<br />
människors lika värde har förbundsstyrelsen föreslagit en skrivning<br />
i stadgarna som tydliggör detta.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion A 27<br />
Motion A 28<br />
uteslutning av aktiva Sverigedemokrater<br />
Avdelning 3<br />
I dessa tider när fackets medlemsantal minskar <strong>och</strong> politiska<br />
beslut i regel är fientliga är återväxten viktigare än någonsin.<br />
Samtidigt ser vi en utveckling där gymnasieelever vänder arbe-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
69<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
tarrörelsen ryggen <strong>och</strong> istället lockas i allt högre grad av Sverigedemokraterna.<br />
I skolvalet 2010 fick SD 14,8 % av rösterna på<br />
gymnasienivå! På de yrkesförberedande programmen var situationen<br />
ännu värre. På ett flertal skolor hade SD egen majoritet.<br />
Detta är högst alarmerande.<br />
Dessa ungdomar är arbetarrörelsens blivande kärntrupper. De<br />
borde vara VÅRA företrädare i skolorna, i demonstrationer <strong>och</strong><br />
aktioner. De vill förändra samhället men söker sig då åt höger<br />
istället för till arbetarrörelsen. Hur bemöter vi då detta? Vi utesluter<br />
deras företrädare. Detta gör det ännu svårare att nå fram<br />
till ungdomarna. Vi hamnar i en situation där vi är i underläge<br />
direkt. De ser OSS som fienden eftersom vi motarbetar deras<br />
företrädare/förebilder. Detta gör det väldigt svårt för skolinformatörer<br />
<strong>och</strong> andra som försöker nå ut till ungdomarna. Vi sviker<br />
dessa ungdomar, vi skjuter dem ifrån oss snarare än att välkomna<br />
dem, upplysa dem <strong>och</strong> omvända dem .<br />
Vad värre är. Vi spär på myten om att facket är en klubb för<br />
inbördes beundran. En klubb för de ideologiskt renläriga.I den<br />
besvärliga situation som hela arbetarrörelsen befinner sig i har vi<br />
nog med svårigheter <strong>och</strong> hinder utan att behöva skapa fler.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att vi genast skall sluta utesluta aktiva Sverigedemokrater ur<br />
<strong>Svenska</strong> Transportarbetarförbundet i de fall inga andra skäl<br />
till uteslutning finns.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
70<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 28<br />
I motion A 28 föreslås<br />
att vi genast skall sluta utesluta aktiva Sverigedemokrater ur<br />
<strong>Svenska</strong> Transportarbetarförbundet i de fall inga andra skäl<br />
till uteslutning finns.<br />
Politiska ställningstaganden kan aldrig definieras utifrån vad andra<br />
tycker eller röstar på. Detta gäller i synnerhet grundläggande<br />
demokratiska värderingar såsom alla människors lika värden.<br />
Motionärens beskrivning av de politiska strömningarna bland<br />
den yngre delen av befolkningen vittnar om vikten av att fortsätta<br />
det aktiva arbetet mot främlingsfientlighet <strong>och</strong> rasism.<br />
Det är förbundsstyrelsen uppfattning att det som motionären<br />
beskriver som den besvärliga situationen för arbetarrörelsen<br />
bl. a. härrör sig från en oförmåga till att ta ställning i politiska<br />
frågor snarare än det omvända. Medlemskap i en fackförening<br />
är betingat med att medlemmarna också åtar sig att ställa upp<br />
på förbundets stadgar <strong>och</strong> därmed förbundets grundläggande<br />
ändamål. Att använda sin politiska gärning till att undergräva<br />
föreningens grundläggande ändamål <strong>och</strong> bas kan därmed inte<br />
tillåtas.<br />
Förbundet har sedan länge arbetat mot främlingsfientlighet. I<br />
detta arbete har förbundsstyrelsen eller personer anställda av förbundet<br />
träffat ett otal ungdomar. Det är inte förbundsstyrelsens<br />
uppfattning att dessa är svårare att nå med sitt budskap än andra<br />
samhällsgrupper. Snarare är det precis tvärtom. Ungdomar verkar<br />
ha ett stort intresse för organisationer som vågar ta ställning<br />
i politiska frågor.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 28<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
71<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 29<br />
Byte av logotyp<br />
Avdelning 26<br />
Transportarbetarförbundets logga innehåller det s.k. järnkorset,<br />
som är ett gammalt miltärtecken - det är starkt förknippat med<br />
nazismen sedan andra världskriget <strong>och</strong> bars av Hitler <strong>och</strong> andra<br />
nazistledare.<br />
Tecknet har sitt ursprung i det s.k. riddarkorset som användes<br />
vid kristna korståg <strong>och</strong> av den engelska flottan vid deras härjningar<br />
under kolonialtiden. Det har aldrig haft någon koppling<br />
till arbetarrörelsen eller arbetarklassen utan använts i olika grovt<br />
machistiska, aristokratiska <strong>och</strong> högborgerliga sammanhang som<br />
ex. strumpebandsordern , frimurarrörelsen <strong>och</strong> andra brödraskap<br />
med allehanda märkliga manliga ritualer. Det skall representera<br />
ära <strong>och</strong> tapperhet, men endast i ett överklassperspektiv<br />
. Det s.k. tempelriddarkorset används t.ex. av Breivik <strong>och</strong> används<br />
flitigt av olika högerextrema rörelser i världen.<br />
Under senare tid har korset tagits upp av raggar- <strong>och</strong> bikerskulturen<br />
i USA <strong>och</strong> blev för 5-10 år sedan en ungdomssymbol som<br />
stod för biker- <strong>och</strong> skinnknuttekulturen även i Sverige. Men under<br />
de senaste åren har järnkorset allt mer börjat förknippas<br />
med rasistiska ideal. Det är ett av de tecken som svartlistas av<br />
organisationen EXPO <strong>och</strong> även om det ännu inte är olagligt att<br />
bära tecknet så anses det idag vara ytterst omdömeslöst. En del<br />
skolor tillåter inte längre elever att bära järnkorset. Det är idag,<br />
hur man än vänder <strong>och</strong> vrider på det, ett tecken på att man har<br />
sympatier för rashatsideal.<br />
En symbol har inte en statisk <strong>och</strong> oföränderlig innebörd utan<br />
den ändras över tid. <strong>Transportarbetareförbundet</strong> bör nu ta bort<br />
korset från sin logga.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
72<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ta bort den nuvarande loggan <strong>och</strong><br />
att godta den logga jag medsänder som utgångspunkt för en ny<br />
logga<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 29<br />
I motion A 29 föreslås<br />
att ta bort den nuvarande loggan <strong>och</strong><br />
att godta den logga jag medsänder som utgångspunkt för en ny<br />
logga<br />
Förbundets logotyp har funnits sedan förbundet bildades <strong>och</strong><br />
har absolut inte den innebörd <strong>och</strong> tolkning som motionären föredrar.<br />
Man bör ha historiebeskrivningen klar innan man överlåter<br />
symboler till obskyra rörelser utan att försvara de värden vår<br />
logotyp står för.<br />
St. George, som var martyr <strong>och</strong> dog martyrdöden ca 300 e.kr.,<br />
blev bl.a. helgonförklarad som vägfararnas helgon <strong>och</strong> finns även<br />
som staty på Köpmantorget i Stockholm där han slåss mot draken<br />
som symboliserar det onda. I korset finns även den femuddiga<br />
stjärnan som står för det goda. Inskriptionen I T F står för Internationella<br />
<strong>Transportarbetareförbundet</strong> i Sverige. Händerna står<br />
för sammanhållning <strong>och</strong> solidaritet. Färgerna på vår logotyp, blått<br />
<strong>och</strong> rött, står för hopp <strong>och</strong> tro samt för rättvisa <strong>och</strong> allas lika värde.<br />
Låt oss därför inte luras att det är en symbol för mörka krafter<br />
även om de gärna försöker stjäla vår stolthet.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion A 29<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
73<br />
FÖrSlaG • BeSlut
Politik <strong>och</strong> FackFÖreninGenS roll. <strong>Motioner</strong>na a 1 – a 30<br />
Motion A 30<br />
inför republik<br />
Avdelning 46<br />
Sveriges statschef är bl.a. ordförande i utrikesnämnden. Kungen<br />
förvärvar genom sina ärvda rättigheter <strong>och</strong> position information<br />
som kan skada Sverige, om information ges till otillbörlig person.<br />
Att därför utse statschef genom ärftliga meriter är som att<br />
ge synskadat barn rättigheten att köra lastbil, utan restriktioner.<br />
Därför att hans förälder är lastbilschaufför.<br />
Möjligheterna att granska vår statschef är idag minimala. Ingen instans<br />
har till uppgift att granska hur statchefen sköter sitt ämbete. Kungen<br />
har dessutom åtalsimmunitet. Han kan inte ställas inför domstol.<br />
Med ett införande av republik där en president väljs på demokratisk<br />
väg, förhoppningsvis utifrån kompetens <strong>och</strong> skicklighet<br />
skulle Sverige nå upp till internationell utrikespolitisk nivå.<br />
Vi föreslår att Transport verkar för<br />
att förbundet verkar för ett införande av republik<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion A 30<br />
I motion A 30 föreslås<br />
att förbundet verkar för ett införande av republik<br />
Transports stadgar säger att förbundet ska verka för politisk,<br />
social <strong>och</strong> ekonomisk demokrati. I den formuleringen ligger i<br />
princip att Transport ställer krav på republik<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motion A 30 besvarad<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
74<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 1<br />
Solidarisk medlemsavgift i Sv<br />
transportarbetareförbundet<br />
Avdelning 88<br />
<strong>Svenska</strong> fackföreningar driver frågan om rättvis a-kasseavgift för<br />
de olika förbunden. Detta är en ojämn kamp mot de styrande i<br />
regeringsmakten. Det som vi dock styr över <strong>och</strong> har inflytande<br />
över är vår förbundsavgift.<br />
Lägesbeskrivning; Idag har de flesta i Transports 27 avdelningar<br />
olika avgifter trots att man har samma lön utifrån de avtal man<br />
arbetar inom. Vi verkar vara överens om att man ändå skall betala<br />
avgift utifrån detta. Den utformning som idag finns angående<br />
75-dagarsregeln gör att man måste arbeta hela veckor för att inte<br />
straffas. Om man tar de arbeten som erbjuds som kanske bara<br />
innebär en dags arbete så dras fem dagar från a-kassan. Detta är<br />
helt orimligt då även en dags arbete kan generera en fortsättning<br />
i framtiden. Hela detta regelsystem leder till att man fuskar för<br />
att inte straffas. Vi har aldrig förstått varför Kalle i HELSING-<br />
BORG skall betala mer än Kalle i HAPARANDA.<br />
Om vi nu menar allvar med en rättvis a-kasseavgift borde vi kanske<br />
börja med det som vi själva påverkar.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet tillsätter en arbetsgrupp bestående av en person<br />
från varje region med förbundskassören som sammankallande<br />
<strong>och</strong><br />
att man fram till förbundsrådets höstmöte 2013 arbetar fram<br />
ett förslag till åtgärd för införande av lika avgifter i hela förbundet.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
75<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 2<br />
utjämnad medlemsavgift<br />
Avdelning 55<br />
Transportarbetarförbundet/avdelningar har sedan den borgerliga<br />
politikens verkningar av förhöjd medlemsavgift till arbetslöshetsförsäkringen<br />
minskat i medlemsantal <strong>och</strong> därmed även<br />
i förlorade medlemsintäkter. För att möta detta har förbundet<br />
bland annat bildat förbunds-gemensamma enheter för att nå<br />
kostnadseffektivitet som motverkar en del av förlusterna.<br />
För att ytterligare utnyttja fördelarna med förbundsgemensamma<br />
grupper är det är nu dags att gå vidare ett steg <strong>och</strong> ta bort<br />
den orättvisa som det innebär att medlemmar betalar olika medlemsavgift.<br />
Att alla medlemmar verkligen betalar samma avgift efter inkomst<br />
oavsett vilken avdelning man tillhör borde vara en självklarhet.<br />
Detta kan verka kontroversiellt mot de rika avdelningarna men<br />
med en solidarisk inställning för ett lika värde bör en acceptans<br />
kunna nås.<br />
Det är med andra ord dags att ta nästa steg i form av en centralisering<br />
av Transports verksamhet vad det gäller medlemsavgifter<br />
<strong>och</strong> med detta få en mer effektiv verksamhet <strong>och</strong> stark organisation.<br />
Varje avdelning föreslås bli, ur ekonomiskt perspektiv, ett lokalkontor<br />
till förbundet.På varje lokalkontor skall finnas en ekonomiansvarig<br />
(förslagsvis den som är kassör idag) med ansvar<br />
för budget <strong>och</strong> ha samma redovisning, som idag råder, till den<br />
förbundsgemensamma ekonomienheten. Budgeten <strong>och</strong> anslagsäskanden<br />
för verksamhet inlämnas från avdelningarna till förbundet<br />
som efter granskning <strong>och</strong> godkännande utbetalar årets<br />
pengapåse .<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
76<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att en arbetsgrupp snarast utses för översyn <strong>och</strong> framtagning av<br />
koncept för detta<br />
genomförande<br />
att inom en tvåårsperiod ha genomfört avgiftsutjämningen<br />
att innan nästa kongress ha genomfört centraliseringen <strong>och</strong><br />
att till nästa kongress presentera en utvärdering av denna förändring.<br />
Motion Ba 3<br />
Medlemsavgifter i förbundet<br />
Avdelning 7<br />
Eftersom avdelningarna idag har olika avdelningsavgifter i förbundet<br />
beroende på var man arbetar <strong>och</strong> är medlem, vilket vi<br />
tycker är orättvist då vi är medlemmar i samma förening. Det<br />
skall inte spela någon roll var i landet medlemmen arbetar eller<br />
bor, det skall vara samma medlemsavgift för alla.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att alla medlemmar skall ha samma avdelningsavgift oavsett om<br />
man arbetar i Luleå eller Malmö. Vi är medlemmar i samma<br />
förening, arbetsort skall inte särskilja denna avgift.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
77<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 4<br />
ett förbund en avgift<br />
Avdelning 28<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> är ett förbund med över 60<br />
000 medlemmar <strong>och</strong> 27 stycken avdelningar.<br />
Medlemsavgifterna är indelade i 17 klasser med klass 1 som högsta<br />
för medlemmar som tjänar mer än 27 200 kr <strong>och</strong> sedan i<br />
fallande skala ner till klass 17 för pensionärer. Avgiften är delad i<br />
tre delar förbundsavgift, avdelningsavgift <strong>och</strong> a-kasseavgift<br />
Avdelningarna bestämmer själva vilken avdelningsavgift som<br />
medlemmarna ska betala <strong>och</strong> i dag 2012 kan det skilja 69 kr i<br />
klass 1 beroende var medlemmen bor<br />
Det ska inte vara någon skillnad på var du bor någonstans, avgifterna<br />
i klasserna ska vara lika för alla.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att ha<br />
en solidarisk <strong>och</strong> rättvis avgift.<br />
Motion Ha 21<br />
ett organisationsnummer<br />
Avdelning 26<br />
Varje avdelning har en egen ekonomi, ett eget organisationsnummer<br />
<strong>och</strong> enligt stadgarna väljs lokalfunktionär till kassör.<br />
Det betyder 27 årsredovisningar, 27 revisionsgranskningar <strong>och</strong><br />
27 kassörer med varierande kunskaper i ekonomi.<br />
Avdelningarna rikedomar varierar högst väsentligt men sam-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
78<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
manlagt har avdelningarna större tillgångar än förbundet, till<br />
vilken nytta då? Förvaltas dessa pengar på rätt sätt? Det borde<br />
vara viktigt att förvalta medlemmarnas pengar på det mest fördelaktiga<br />
sättet. Arbetet med att sköta avdelningens pengar varierar<br />
säkert mellan kassörerna, hur mycket facklig tid går åt till<br />
detta?<br />
En gemensam kassa ett organisationsnummer<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet <strong>och</strong> dess avdelningar övergår till ett organisationsnummer<br />
<strong>och</strong> en ekonomi.<br />
Motion Ha 22<br />
Förbundets gemensamma ekonomiska<br />
enhet.<br />
Avdelning 3<br />
Den gemensamma ekonomiska enheten i Nyköping har verkat<br />
sedan mars 2006 <strong>och</strong> samtliga avdelningar i förbundet ligger<br />
nu under enheten. Det har visat sig vara ett klokt <strong>och</strong> rationellt<br />
beslut att ha en gemensam ekonomisk enhet. Den har fungerat<br />
bra <strong>och</strong> har ökat noggrannheten <strong>och</strong> tillgängligheten i den ekonomiska<br />
redovisningen. Genom att samla allt under enheten<br />
vinner vi kompetens, kvalité <strong>och</strong> ekonomiska fördelar för våra<br />
avdelningar.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att hela förbundets ekonomi skall administreras av en förbundsgemensam<br />
ekonomisk enhet.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
79<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna<br />
Ba 1 - Ba 4 samt Ha 21 <strong>och</strong> Ha 22<br />
I motion Ba 1 föreslås<br />
att förbundet tillsätter en arbetsgrupp bestående av en person<br />
från varje region med förbundskassören som sammankallande<br />
<strong>och</strong><br />
att man fram till förbundsrådets höstmöte 2013 arbetar fram<br />
ett förslag till åtgärd för införande av lika avgifter i hela förbundet.<br />
I motion Ba 2 föreslås<br />
att en arbetsgrupp snarast utses för översyn <strong>och</strong> framtagning av<br />
koncept för detta genomförande<br />
att inom en tvåårsperiod ha genomfört avgiftsutjämningen<br />
att innan nästa kongress ha genomfört centraliseringen <strong>och</strong><br />
att till nästa kongress presentera en utvärdering av denna förändring.<br />
I motion Ba 3 föreslås<br />
att alla medlemmar skall ha samma avdelningsavgift oavsett om<br />
man arbetar i Luleå eller Malmö. Vi är medlemmar i samma<br />
förening, arbetsort skall inte särskilja denna avgift.<br />
I motion Ba 4 föreslås<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att ha<br />
en solidarisk <strong>och</strong> rättvis avgift.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
80<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
I motion Ha 21 föreslås<br />
att förbundet <strong>och</strong> dess avdelningar övergår till ett organisationsnummer<br />
<strong>och</strong> en ekonomi.<br />
I motion Ha 22 föreslås<br />
att hela förbundets ekonomi skall administreras av en förbundsgemensam<br />
ekonomisk enhet.<br />
Frågan angående en solidarisk medlemsavgift har varit en kongressfråga<br />
sedan 1987 då en utredning tillsattes som sen redovisade<br />
sitt arbete på 1992 års kongress.<br />
1992 var skillnaden mellan högsta <strong>och</strong> lägsta lokalavdelningsavgift<br />
42 kronor, denna skillnad hade 2006 ökat till 84 kronor <strong>och</strong><br />
2011 var skillnaden 69 kronor. Även om skillnaden har minskat<br />
de senaste åren så är utvecklingen med stora skillnader i avgifter<br />
beroende på var man är medlem inte försvarbar, även om det<br />
givetvis kan skilja på kostnader för att bedriva verksamheten i<br />
olika delar av landet. Det finns även andra orsaker till skillnaden<br />
i avgifter, exempelvis kan nämnas de lägre avgifterna inom<br />
stuveriavdelningarna där en förklaring är att ett konkurrerande<br />
förbund (Hamnarbetareförbundet) har en lägre avgift än våra<br />
landavdelningar.<br />
Lösningen på problemet är inte det enklaste eftersom det kräver<br />
att man går över till en enhetlig ekonomi där alla avdelningar<br />
skulle tilldelas en fast summa per medlem för att bedriva sin<br />
verksamhet, möjligen kombinerad med någon form av kompletterande<br />
tilldelningsekonomi. Detta i sin tur kräver egentligen ett<br />
gemensamt organisationsnummer om det skall fungera fullt ut<br />
<strong>och</strong> där bör man väga in flera faktorer.<br />
Fördelar: enklare administration, ingen internfakturering, samordnad<br />
<strong>och</strong> effektiv medelsplacering, rättvisa för alla medlem-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
81<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
mar avseende avgiften, bättre resursutnyttjande, momsfrågan<br />
gällande internfakturering <strong>och</strong> bokföringsorder löst.<br />
Nackdelar: vem kan bäst den lokala verksamheten <strong>och</strong> vem tar<br />
idag det lokala ansvaret för att pengarna används bäst, svaret<br />
är givetvis den lokala avdelningen <strong>och</strong> i slutänden kassören på<br />
avdelningen. En risk med en alltför centraliserad ekonomi är att<br />
det idag väl fungerande lokala ansvaret minskar.<br />
<strong>Motioner</strong>na Ba 1 - Ba 4 föreslår en enhetlig avgift i hela förbundet,<br />
motion Ha 21 förordar ett gemensamt organisationsnummer<br />
för hela förbundet. I motion Ha 22 föreslås att hela förbundets<br />
ekonomi skall administreras av en förbundsgemensam<br />
enhet, något som i praktiken sker redan idag även om det fysiska<br />
arbetet i nuvarande konstruktion sker på två olika orter.<br />
Frågan är komplicerad <strong>och</strong> förbundsstyrelsens förslag är att motionerna<br />
skall besvaras med förslag om att en större utredning<br />
tillsätts i frågan för att djupare analysera konsekvenserna av förslagen<br />
i motionerna. Utredningen skall löpande rapportera av<br />
till förbundsrådet <strong>och</strong> varje region skall finnas representerad i<br />
utredningen, ansvarig för utredningen är förbundets kassör <strong>och</strong><br />
förbundets ekonomichef.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motionerna Ba 1, Ba 2, Ba 3 samt Ha 21 besvarade <strong>och</strong><br />
att bifalla motion Ba 4 <strong>och</strong> Ha 22<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
82<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 5<br />
avgifter för nya medlemmar.<br />
Avdelning 55<br />
Medlemsantalet har minskat drastiskt de senare åren. Förklaringen<br />
är inte bara den statliga förhöjda arbetslöshetsavgiften<br />
utan också avgiftshöjningarna från förbundet. Detta innebär att<br />
det för många är en smärtsam kostnad/månad. Det är nu dags<br />
att Transport omfördelar i kapitalet så att ett medlemskap inte<br />
ska kosta skjortan. Smärtgränsen är nådd för många <strong>och</strong> därmed<br />
ifrågasätts det om hur det kan vara så dyrt.<br />
En grupp som är viktig för oss som förbund <strong>och</strong> som drabbas<br />
hårt är ungdomarna. Även om de lyckats att få ett arbete är det<br />
oftast ett arbete som innebär tim-/viss-/deltidsanställning med<br />
en låg lön <strong>och</strong> osäkra förhållanden.<br />
Det är viktigt att vi inom Transport inser att denna grupp kommer<br />
att bli en tappad kraft om vi inte gör något radikalt åt det.<br />
Endast var 6:e medlem idag är under 30 år. Det är en framtida<br />
negativ bomb vad gäller framtiden för förbundet.<br />
För att kunna öka <strong>och</strong> bevara medlemsantalet samt få fler ungdomarna<br />
in i facket.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att första medlemsmånaden är avgiftsfri för alla nya medlemmar<br />
<strong>och</strong><br />
att nya medlemmar under 26 år får två avgiftsfria månader.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
83<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 6<br />
Fritt medlemskap månad 1 vid<br />
förstagångsinträde i förbundet<br />
Avdelning 19<br />
När någon söker inträde i förbundet första gången är handläggningstiden<br />
inte tillräckligt snabb som situationen är idag. Exempel:<br />
NN söker inträde <strong>och</strong> första månadsavgiften ska betalas<br />
via det inbetalningskort han/hon erhåller oavsett vilken form<br />
man valt för framtida betalningar. Tyvärr händer det att första<br />
inbetalningskortet kommer samtidigt som första avgiften dras<br />
via autogiro (för den som valt det). Då uppstår ibland dilemmat<br />
att den som söker inträde inte har råd att betala eftersom två<br />
månadsavgifter ska betalas samma månad. Följden kan då bli<br />
att man inte fullföljer inträdet. Inte alla gör ett andra försök, för<br />
man uppfattar det som att det är svårt att bli medlem.<br />
Om förbundet skulle besluta sig för att man tar kostnaden för<br />
nya medlemmar den första månaden, innebär det naturligtvis<br />
initialt en kostnad, men det skulle troligen innebära att man på<br />
sikt får fler medlemmar eftersom fler kan fullfölja inträdet utan<br />
att stöta på ekonomiska svårigheter. Fler medlemmar ger mera<br />
intäkter till förbundets verksamhet <strong>och</strong> fler medlemmar stärker<br />
förbundets ställning vid till exempel avtalsförhandlingar. Då avgiften<br />
till a-kassan för närvarande inte är lika hög som den varit<br />
under en period fram till hösten 2011, så klarar troligen de flesta<br />
blivande medlemmarna i a-kassa <strong>och</strong> förbund, att betala första<br />
månadens a-kasseavgift även om inbetalningskortet för denna<br />
avgift skulle komma samtidigt som eventuellt autogiro drar avgift<br />
för månad två. Därmed kan man fullfölja sitt inträde.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
84<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Med anledning av ovanstående föreslår vi att kongressen<br />
beslutar<br />
att på prov under en 1-års period införa fritt medlemskap i förbundet<br />
första månaden för förstagångsinträden <strong>och</strong><br />
att om kongressen beslutar/beslutat om en provperiod för fritt<br />
förbundsmedlemskap under månad 1 vid förstagångsinträden,<br />
ska när provperioden är över, utfallet utvärderas <strong>och</strong><br />
hänskjutas till förbundsrådet att besluta om detta tillvägagångssätt<br />
skall permanentas eller avvecklas.<br />
Motion Ba 7<br />
Fritt medlemskap månad 1 vid<br />
förstagångsinträde i förbundet<br />
Avdelning 6<br />
När någon söker inträde i förbundet första gången är handläggningstiden<br />
inte tillräckligt snabb som situationen är idag. Exempel:<br />
NN söker inträde <strong>och</strong> första månadsavgiften ska betalas via<br />
det inbetalningskort han/hon erhåller oavsett vilken form man<br />
valt för framtida betalningar. Tyvärr så händer det att första inbetalningskortet<br />
kommer samtidigt som första avgiften dras genom<br />
autogiro (för den som valt det). Då uppstår ibland dilemmat<br />
att den som söker inträde inte har råd att betala eftersom<br />
två månadsavgifter ska betalas samma månad. Följden kan då bli<br />
att man inte fullföljer inträdet. Inte alla gör ett andra försök, för<br />
man uppfattar det som att det är svårt att bli medlem<br />
Om förbundet skulle besluta sig för att man tar kostnaden för<br />
nya medlemmar den första månaden, innebär det naturligtvis<br />
initialt en kostnad, men det skulle troligen innebära att man på<br />
sikt får fler medlemmar eftersom fler kan fullfölja inträdet utan<br />
att stöta på ekonomiska svårigheter. Fler medlemmar ger mera<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
85<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
intäkter till förbundets verksamhet <strong>och</strong> fler medlemmar stärker<br />
förbundets ställning vid till exempel avtalsförhandlingar. Då avgiften<br />
till a-kassan för närvarande inte är lika hög som den varit<br />
under en period fram till hösten 2011, så klarar troligen de flesta<br />
blivande medlemmarna i a-kassa <strong>och</strong> förbund, att betala första<br />
månadens a-kasseavgift även om inbetalningskortet för denna<br />
avgift skulle komma samtidigt som eventuellt autogiro drar avgift<br />
för månad två. Därmed kan man fullfölja sitt inträde.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att på prov under en 1-års period införa fritt medlemskap i förbundet<br />
första månaden för förstagångsinträden <strong>och</strong><br />
att om kongressen beslutar/beslutat om en provperiod för fritt<br />
förbundsmedlemskap under månad 1 vid förstagångsinträden,<br />
ska när provperioden är över, utfallet utvärderas <strong>och</strong><br />
hänskjutas till förbundsrådet att besluta om detta tillvägagångssätt<br />
skall permanentas eller avvecklas.<br />
Motion Ba 8<br />
avgiftsänkning för nya medlemmar de<br />
första sex månaderna<br />
Avdelning 51<br />
En stor anledning till att en del inte väljer att gå med i transport är<br />
för att det kostar väldigt mycket. För att kunna locka fler medlemmar,<br />
precis som andra förbund gör, är att sänka medlemsavgiften<br />
under sex månader för nya medlemmar. Detta kan medföra flera<br />
medlemmar till Transport <strong>och</strong> stärka oss gentemot arbetsgivarna.<br />
Det är bara medlemsavgiften som kan sänkas, a-kassans avgift<br />
förblir densamma.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
86<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att uppdra åt förbundet att ta fram en sänkt avgiftsklass för de<br />
första sex månaderna man är medlem från <strong>och</strong> med 2013.<br />
Motion Ba 9<br />
Medlemskap för arbetare med<br />
tidsbestämda anställningar.<br />
Avdelning 46<br />
Vi, liksom många andra branscher har under sommarmånaderna,<br />
ungdomar, studenter, som vikarierar på våra arbetsplatser.<br />
Dessa står utan skydd den dag arbetsgivaren bestämmer sig för<br />
att bryta mot gällande lagar <strong>och</strong> regler. Vi har inte heller möjligheter<br />
att göra avtalskontroller om inte en medlem påkallar<br />
en sådan. Att många efter avslutat sommarvikariat stannar kvar<br />
på våra arbetsplatser är positivt. Men som påtalades under föregående<br />
kongress är det svårt att idag få unga att ansluta sig <strong>och</strong><br />
framförallt engagera sig i fackföreningar.<br />
Om man redan från dag ett på arbetet kan skriva in sig som<br />
medlem får vi inte bara fler upplysta medarbetare, vi får även<br />
lättare att sedan, efter sommaren lyfta upp dessa till fullvärdiga<br />
medlemmar.<br />
Detta medlemskap skall vara tidsbestämt, max tre (3) månader<br />
<strong>och</strong> till kraftigt reducerat pris, exempelvis 100 kr/mån, vilket<br />
enbart gäller fackligt stöd vid problem på egen arbetsplats.<br />
När frågan lyfts tidigare kommer följdfrågor som t.ex. rösträtt,<br />
men i ärlighetens namn hur många möten med val genomförs<br />
under sommarmånaderna? Att detta kommer bli administrativt<br />
ohållbart löser man snabbt med en sommarvikarie på förbundskontoret.<br />
Har man intresse i att fånga upp dessa ungdomar räck-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
87<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
er det med strax under 300 ungdomar för att den extra tjänsten<br />
skall gå plus minus noll.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> måste anpassa sina stadgar<br />
<strong>och</strong> skapa nya förutsättningar så vi blir moderna <strong>och</strong> får in fler<br />
ungdomar i vår fackförening. Det är så vi växer i facklig slagkraft.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ett tidsbestämt medlemskap med reducerat pris skall införas<br />
<strong>och</strong><br />
att förbundsstyrelsen verkställer detta skyndsamt, så att det kan<br />
appliceras redan till sommaren 2013.<br />
Motion Ba 10<br />
olika avgiftstabeller<br />
Avdelning 12<br />
Många tidningsbud arbetar - med anledning av den låga sysselsättningsgraden<br />
som tidningsdistributionen oftast erbjuder - på<br />
två arbetsplatser. Ofta är dagarbetet den huvudsakliga sysslan<br />
då man har högre sysselsättningsgrad där. Utifrån detta väljer<br />
många bud att vara medlemmar i det fackförbund som gäller<br />
för den huvudsakliga sysslan, det vill säga dagarbetet, <strong>och</strong> står<br />
därmed utanför Transport. Samtidigt är Transport beroende av<br />
att få medlemmar, både för förbundets skull, som inför framtida<br />
avtalsförhandlingar.<br />
I vårt uppsökeriarbete lägger vi mycket energi på att få in alla<br />
bud som medlemmar, oavsett om de har andra arbeten eller inte.<br />
En vanlig kommentar vi möter är att man inte vill betala medlemsavgift<br />
till två förbund. De tycker att det blir för kostsamt,<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
88<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
även om de i sig är positiva till att vara medlemmar i Transport.<br />
Med detta som bakgrund, behöver vårt förbund se över om man<br />
kan göra en särskild avgiftstabell för de som redan är med i ett<br />
annat fackförbund. Det vore på sitt sätt en kostnad, men att<br />
vara fler <strong>och</strong> starkare har också sitt ekonomiska värde. Det blir<br />
väldigt svårt för oss att nå starka avtal för exempelvis tidningsbuden<br />
om vi inte får en högre organisationsgrad i den yrkeskåren.<br />
Något måste göras!<br />
Vi föreslår kongressen<br />
att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda hur man praktiskt<br />
skulle kunna lösa frågan med olika avgiftstabeller för medlemskap<br />
i Transport; en för dem som endast är medlemmar<br />
i vårt förbund <strong>och</strong> en för dem som också har medlemskap<br />
(<strong>och</strong> sin a-kassa) i ett annat förbund<br />
att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda vad det skulle kunna<br />
innebära för förbundets ekonomi <strong>och</strong><br />
att resultatet av dessa utredningar presenteras <strong>och</strong> beslutas kring<br />
på ett förbundsråd, senast under 2013.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna Ba 5 - Ba 10<br />
I motion Ba 5 föreslås<br />
att första medlemsmånaden är avgiftsfri för alla nya medlemmar<br />
<strong>och</strong><br />
att nya medlemmar under 26 år får två avgiftsfria månader.<br />
I motion Ba 6 föreslås<br />
att på prov under en 1-års period införa fritt medlemskap i förbundet<br />
första månaden för förstagångsinträden <strong>och</strong><br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
89<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
att om kongressen beslutar/beslutat om en provperiod för fritt<br />
förbundsmedlemskap under månad 1 vid förstagångsinträden,<br />
ska när provperioden är över, utfallet utvärderas <strong>och</strong><br />
hänskjutas till förbundsrådet att besluta om detta tillvägagångssätt<br />
skall permanentas eller avvecklas.<br />
I motion Ba 7 föreslås<br />
att på prov under en 1-års period införa fritt medlemskap i förbundet<br />
första månaden för förstagångsinträden <strong>och</strong><br />
att om kongressen beslutar/beslutat om en provperiod för fritt<br />
förbundsmedlemskap under månad 1 vid förstagångsinträden,<br />
ska när provperioden är över, utfallet utvärderas <strong>och</strong><br />
hänskjutas till förbundsrådet att besluta om detta tillvägagångssätt<br />
skall permanentas eller avvecklas.<br />
I motion Ba 8 föreslås<br />
att uppdra åt förbundet att ta fram en sänkt avgiftsklass för de<br />
första sex månaderna man är medlem från <strong>och</strong> med 2013.<br />
I motion Ba 9 föreslås<br />
att ett tidsbestämt medlemskap med reducerat pris skall införas<br />
<strong>och</strong><br />
att förbundsstyrelsen verkställer detta skyndsamt, så att det kan<br />
appliceras redan till sommaren 2013.<br />
I motion Ba 10 föreslås<br />
att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda hur man praktiskt<br />
skulle kunna lösa frågan med olika avgiftstabeller för medlemskap<br />
i Transport; en för dem som endast är medlemmar<br />
i vårt förbund <strong>och</strong> en för dem som också har medlemskap<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
90<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
(<strong>och</strong> sin a-kassa) i ett annat förbund<br />
att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda vad det skulle kunna<br />
innebära för förbundets ekonomi <strong>och</strong><br />
att resultatet av dessa utredningar presenteras <strong>och</strong> beslutas kring<br />
på ett förbundsråd, senast under 2013.<br />
Förbundets verksamhet finansieras i huvudsak genom betalande<br />
medlemmar. En helt avgörande faktor för att kunna bedriva en<br />
stark <strong>och</strong> påverkande fackförening är att medlemmarna kan <strong>och</strong><br />
vill betala sin avgift. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att<br />
alla former av rabatterade eller tidsbegränsade fria medlemskap<br />
inte är rätt väg. Den som har en inkomst skall också betala den<br />
medlemsavgift som fastställs via avgiftsklasser utifrån inkomsten.<br />
De som möjligen skulle kunna vara avgiftsbefriade eller belagda<br />
med någon form av terminsavgift är elever på yrkesutbildningar<br />
med inriktning mot förbundets verksamhetsområden <strong>och</strong> saknar<br />
annan inkomst än studiestöd. Detta medlemskap bör i så fall<br />
gälla under det sista utbildningsåret.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion Ba 5, Ba 6, Ba 7, Ba 8, Ba 9 <strong>och</strong> Ba 10<br />
Motion Ba 11<br />
elevmedlemskap<br />
Avdelning 25<br />
Vi som företräder <strong>Transportarbetareförbundet</strong> har till uppgift att<br />
bland annat värva medlemmar. Vi har möjlighet att få komma<br />
till gymnasieskolor som driver yrkesförberedande linjer där våra<br />
framtida löntagare inom transport söker kunskap.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
91<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Att förmedla vår kunskap är givetvis upp till oss själva att förverkliga<br />
men att få dessa ungdomar att bli medlemmar till en<br />
månadskostnad är en individuell fråga.<br />
Många ungdomar har inte sitt studiebidrag att förfoga över, en<br />
ensamstående förälder har inte det ekonomiska utrymmet att ge<br />
hela bidraget till sin ungdom.<br />
Det här ser vi som ett stort hinder i en rekryteringsprocess där vi<br />
inte kan värva yngre medlemmar på grund av en månadsbetalning<br />
som procentuellt är mycket större till dess inkomst om vi<br />
jämför med de andra klasserna i § 5 Transports stadgar.<br />
Vi föreslår ett gymnasiemedlemskap som inte innefattar några<br />
av Transports medlemsförsäkringar men dock prenumeration av<br />
tidningen Transportarbetaren.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att en ny avgiftsklass tilläggs i stadgarna för gymnasieelever där<br />
förbundet tar en årsavgift på 200 kr för att täcka portoavgiften<br />
för tidningen<br />
att medlemsklassen inte innefattar några medlemsförsäkringar<br />
<strong>och</strong><br />
att de för övrigt är fullvärdiga medlemmar.<br />
Motion Ba 12<br />
elevmedlemskap<br />
Avdelning 7<br />
Det är idag ett stort antal elever som går på transportlinjen <strong>och</strong><br />
säkerhetsgymnasiet/ väktarskolan. Många av dessa elever har<br />
ingen aning om vad facket eller kollektivavtal, försäkringar mm<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
92<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
är. Förr om åren pratades det om facket hemma vid middagsbordet<br />
det förekommer nog inte så mycket idag.<br />
Många av dessa elever ska förhoppningsvis börja jobba inom<br />
våra avtalsområden efter skolan. Det är då viktigt att eleverna<br />
får vetskap om vad facket är <strong>och</strong> varför man har kollektivavtal.<br />
Genom att vi kan erbjuda eleverna att kostnadsfritt gå med i<br />
facket under utbildningstiden tror vi att vi kan få förståelse för<br />
vad fackföreningen <strong>och</strong> kollektivavtal är för något.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att elever som går dessa utbildningar kan gå med i Transport<br />
utan kostnad så länge man går utbildningen <strong>och</strong><br />
att man under utbildningstiden får tidningen Transportarbetaren<br />
men att man inte är berättigad till hemförsäkringen.<br />
Skulle man under skoltiden ha eget boende, eller flytta till<br />
eget boende, ska man kunna betala en månads avgift så man<br />
kan erhålla hemförsäkringen.<br />
Motion Ba 13<br />
elevmedlemskap för gymnasieelev inom<br />
transportinriktad utbildning<br />
Avdelning 20<br />
För att öka medlemskåren i de unga åldrarna skull det kunna<br />
vara en idé att ge gymnasieelever inom transportinriktade utbildningar<br />
en kostnadsfritt medlemskap, dock utan försäkringspaketet<br />
i form av ex. hemförsäkring.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
93<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår<br />
att gymnasieelever på transportekniska grenar erhåller fritt medlemskap<br />
under gymnasietiden.<br />
Motion Ba 14<br />
Medlemskap för elever som går på<br />
gymnasieutbildning<br />
Avdelning 51<br />
Transport är ett starkt förbund men vi blöder <strong>och</strong> behöver stoppa<br />
medlemstappet. En väg att öka antalet medlemmar skulle<br />
kunna vara att vi fångar upp våra gymnasieelever som går på<br />
fordonsprogrammen.<br />
Idag finns visserligen möjligheten för gymnasieelever att gå med i<br />
vårt förbund men då mot avgift <strong>och</strong> även om det är lägsta avgiftsklass<br />
så är en utgift alltid oönskad. Som tonåring har man oftast ingen koll<br />
alls på vad en fackförening är eller vad den gör för att skapa goda villkor<br />
på arbetsmarknaden. För att kunna bilda sig en uppfattning om<br />
medlemskapets värde krävs information. Att då behöva betala för att<br />
få den informationen tror vi gör att de flesta tackar nej.<br />
Vi hamnar då i ett slags moment 22 där eleven tackar nej till att<br />
få informationen för att bilda sig en uppfattning. Följden blir att<br />
man aldrig kommer med i facket.<br />
För att stävja denna negativa utveckling måste förbundet gå de<br />
unga tillmötes <strong>och</strong> vi tror därför att vi måste bjuda på medlemskapet<br />
inledningsvis.<br />
När eleven sedan går ut sitt gymnasiala program <strong>och</strong> tar sig vidare<br />
in i arbetslivet är chansen betydligt större att han/hon faktiskt<br />
vet lite om vad facket sysslar med.<br />
Detta för att man då blivit informerad både genom vår tidning<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
94<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
<strong>och</strong> också genom det arbete som sektionen har lagt ner på skolan<br />
<strong>och</strong> medlemmarna.<br />
Efter denna gratistid bör eleven rimligtvis vara så pass informerad<br />
om facket <strong>och</strong> vad vi står för att han/hon kommer ta beslutet<br />
att det är vettigt att betala sin medlemsavgift.<br />
Vi föreslår att Transport får i uppdrag<br />
att uppdra åt förbundet att ta fram ett avgiftsfritt medlemskap<br />
till gymnasieungdomar så snart som möjligt <strong>och</strong><br />
att ge förbundsstyrelsen i uppgift att utreda <strong>och</strong> besluta om vilka<br />
förmåner detta avgiftsbefriade elevmedlemskap ska ha, vår<br />
uppfattning är att tidningen är självskriven.<br />
Motion Ba 15<br />
elevmedlemskap<br />
Avdelning 17<br />
För att fånga upp ungdomar som går yrkesförberedande program<br />
inom Transports avtalsområde föreslås att förbundet inrättar<br />
ett elevmedlemskap.<br />
Många andra förbund inom LO har elevmedlemskap där elever<br />
registreras i medlemsregister som elevmedlem <strong>och</strong> får information<br />
<strong>och</strong> medlemstidning. På så sätt är det enklare att övergå till<br />
fullvärdig medlem då de slutar skolan.<br />
Att förbunden inom LO har olika lösningar vad gäller elevmedlemskap<br />
är olyckligt då det uppstår förvirring hos många ungdomar<br />
om vad är det som gäller för fackens elevmedlemskap<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
95<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att Transport inför elevmedlemskap för eleverna på våra yrkesförberedande<br />
program <strong>och</strong><br />
att Transport verkar för att enhetliga villkor för elevmedlemskap<br />
upprättas inom LO.<br />
Motion Ba 16<br />
avgiftsbefrielse för gymnasieelever.<br />
Avdelning 6<br />
Idag är de flesta oorganiserade ungdomar, många av dem tycker<br />
att facket är alldeles för dyrt eller har bristande kunskap om vad<br />
vi arbetar för. För att öka förståelsen om facket <strong>och</strong> även öka<br />
medlemsantalet så tror vi att det är viktigt att vara ute <strong>och</strong> informera<br />
ännu mer på de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna,<br />
men att bara informera är inte lösningen. Vi behöver ge ungdomarna<br />
möjligheten att söka ett avgiftsbefriat medlemskap hos<br />
oss under de år som de studerar vid ett yrkesinriktat gymnasium.<br />
Vi tror att ett avgiftsbefriat medlemskap för denna grupp på sikt<br />
kan ge oss fler betalande <strong>och</strong> även engagerade medlemmar. Eftersom<br />
vi idag satsar på att vara ett mer organiserande förbund<br />
ska man såklart i detta medlemskap ha möjlighet att delta på<br />
sektionsmöten <strong>och</strong> även utbildningen Startpunkten, i medlemskapet<br />
bör dessutom tidningen Transportarbetaren ingå. När en<br />
elev söker denna typ av medlemskap skall man fylla i år <strong>och</strong><br />
månad då utbildningen skall vara slutförd så vi i god tid kan<br />
informera medlemmen om när det avgiftsbefriade medlemskapet<br />
upphör <strong>och</strong> han/hon blir fullbetalande medlem <strong>och</strong> vilka<br />
försäkringar som då kommer börja gälla.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
96<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att elever på yrkesgymnasium ska ha möjlighet att teckna ett avgiftsbefriat<br />
medlemskap under de år utbildningen varar <strong>och</strong><br />
att i det avgiftsbefriade medlemskapet skall tidningen Transportarbetaren<br />
ingå <strong>och</strong> även möjligheten att delta på sektionsmöten<br />
<strong>och</strong> i utbildningen Startpunkten.<br />
Motion Ba 17<br />
Medlemskap för elever som går på<br />
transportlinjen<br />
Avdelning 55<br />
Det är ett stort antal elever som går utbildningen på Transportlinjen<br />
med sikte på att bli chaufförer. Många av dessa elever<br />
kommer sedan att börja arbeta inom våra avtalsområden därför<br />
är det viktigt att tidigt informera om kollektivavtalet <strong>och</strong> varför<br />
man ska vara med i facket.<br />
Informationen ska ges redan i årskurs två då de har valt inriktning<br />
för att bli chaufförer för att sedan följas upp i årskurs tre med en<br />
information om vad de ska tänka på när de går ut i arbetslivet.<br />
När vi är ute <strong>och</strong> ger denna information får vi ofta frågan om inte<br />
Transport har något skolmedlemskap <strong>och</strong> vi svarar att det inte<br />
finns i Transport. Motfrågan blir då varför vi inte har det, vi har<br />
ju kompisar som går på bygg eller som ska bli bilmekaniker <strong>och</strong><br />
de blir erbjudna gratis medlemskap i Byggnads eller i IF Metall.<br />
Vår övertygelse ä,r att om vi kunde erbjuda dessa elever gratis<br />
medlemskap så skulle mycket vara vunnet, de får tidningen, kan<br />
komma på våra möten <strong>och</strong> kan gå startpunkten. Har de väl blivit<br />
medlemmar i Transport under skoltiden så är vår övertygelse<br />
att de kommer att stanna kvar i Transport även i framtiden<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
97<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet på prov inrättar ett kostnadsfritt skolmedlemskap<br />
från <strong>och</strong> med årskurs tre <strong>och</strong><br />
att detta försök utvärderas innan nästa kongress för att beroende<br />
på utfall ta beslut om det ska permanentas eller inte<br />
Motion Ba 18<br />
ungdomsmedlemskap<br />
Avdelning 9<br />
Det finns möjlighet idag för elever som går fordonsutbildning<br />
<strong>och</strong> Väktarskolan att gå in i <strong>Transportarbetareförbundet</strong> mot en<br />
låg avgift. Vi tror att vi skulle få fler medlemmar om vi lät eleverna<br />
bli medlemmar i förbundet utan att betala avgift. Tanken är<br />
att de efter avslutad utbildning börjar inom våra avtalsområden.<br />
Om de då under sin skolgång får tidningen samt information<br />
skulle man lättare få dem till ”fullbetalande” medlemmar.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ge elever på utbildningar inom våra områden avgiftsbefrielse.<br />
Motion Ba 19<br />
avgiftsbefrielse för elevmedlemskap<br />
Avdelning 3<br />
Vi kämpar mot en negativ trend när det gäller att behålla ett<br />
högt medlemsantal inom Transport. Även om medlemsantalet<br />
har stabiliserat sig något så har vi långt kvar till där vi en gång<br />
var. Det gäller att bryta denna trend <strong>och</strong> rusta för framtiden,<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
98<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
skapa en positiv anda <strong>och</strong> stärka vår organisation med en långsiktig<br />
plan som angriper problemet på många olika sätt.<br />
Ett oerhört viktigt område är att fånga upp våra ungdomar, vår<br />
framtid inom Transport.<br />
Att få med alla i ett tidigt stadium <strong>och</strong> fostra dem till engagerade<br />
<strong>och</strong> kunniga medlemmar.<br />
Att ha en positiv <strong>och</strong> sund dialog med ungdomar bidrar till ett<br />
gott fackligt klimat <strong>och</strong> ökar medvetenheten bland våra unga<br />
samt gör arbetarrörelsen till en naturlig del i vårt samhälle igen.<br />
Detta kan göras i ett tidigt skede när man håller skolinformation<br />
i fackliga frågor för eleverna på våra yrkesgymnasier. För<br />
att lättare få in dessa potentiella medlemmar i Transport <strong>och</strong> få<br />
eleverna att inse värdet av medlemskap i Transport, skulle ett<br />
avgiftsbefriat medlemskap under de tre skolåren vara av största<br />
vikt. Självklart skall detta medlemskap inte innehålla några försäkringsförmåner<br />
<strong>och</strong> man skall automatiskt höjas till ett fulltbetalande<br />
medlemskap efter tre år.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> inför ett avgiftsbefriat<br />
elevmedlemskap utan de försäkringsförmåner som ingår i<br />
det vanliga medlemskapet <strong>och</strong><br />
att elevmedlemskapet automatiskt omprövas efter utbildningen<br />
<strong>och</strong> övergår till ett avgiftsbelagt medlemskap med de försäkringsförmåner<br />
som ingår i medlemskapet.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
99<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 20<br />
avgiftsbefrielse för gymnasieelever<br />
Avdelning 14<br />
På grund av svårigheten att få med yngre som medlemmar i<br />
facket ser vi denna motion som en möjlighet att frälsa dem tidigt<br />
i vikten av att vara med i Transport.<br />
Vi vet att de har möjlighet idag att mot en liten peng vara medlem,<br />
men tyvärr anser de allra flesta att det är för dyrt med det<br />
lilla bidrag man får när man studerar.<br />
Andra fackförbund som Elektrikerna <strong>och</strong> Metall IF har gett<br />
gymnasiestudenterna möjligheten att gå med gratis under tiden<br />
de studerar. Detta gör att flera av dem fortsätter <strong>och</strong> blir betalande<br />
medlemmar efter sin utbildning. Vi vet även att pratet<br />
hemma vid middagsbordet idag tyvärr inte innehåller diskussion<br />
om facket <strong>och</strong> dess värde. På många ställen är det problem att få<br />
komma in på skolor <strong>och</strong> berätta om facket, med detta alternativ<br />
kommer vi få möjlighet att få tag i de elever som idag inte vet så<br />
mycket om facket.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ungdomar som genomgår yrkesutbildning för verksamhet<br />
inom <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s branschområde erbjuds<br />
medlemskap i <strong>Transportarbetareförbundet</strong> med avgiftsbefrielse<br />
under den tid de endast har inkomst av studiehjälp<br />
under gymnasietiden <strong>och</strong><br />
att medlemskapet begränsas till att erhålla facklig information<br />
genom t.ex. utbildningar <strong>och</strong> tidningen Transportarbetaren<br />
där de får mycket nyttig information om vikten av att vara<br />
medlem efter sin utbildning.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
100<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna Ba 11 -<br />
Ba 20<br />
I motion Ba 11 föreslås<br />
att en ny avgiftsklass tilläggs i stadgarna för gymnasieelever där<br />
förbundet tar en årsavgift på 200 kr för att täcka portoavgiften<br />
för tidningen<br />
att medlemsklassen inte innefattar några medlemsförsäkringar<br />
<strong>och</strong><br />
att de för övrigt är fullvärdiga medlemmar.<br />
I motion Ba 12 föreslås<br />
att elever som går dessa utbildningar kan gå med i Transport<br />
utan kostnad så länge man går utbildningen <strong>och</strong><br />
att man under utbildningstiden får tidningen Transportarbetaren<br />
men att man inte är berättigad till hemförsäkringen.<br />
Skulle man under skoltiden ha eget boende, eller flytta till<br />
eget boende, ska man kunna betala en månads avgift så man<br />
kan erhålla hemförsäkringen.<br />
I motion Ba 13 föreslås<br />
att gymnasieelever på transporttekniska grenar erhåller fritt<br />
medlemskap under gymnasietiden.<br />
I motion Ba 14 föreslås<br />
att uppdra åt förbundet att ta fram ett avgiftsfritt medlemskap<br />
till gymnasieungdomar så snart som möjligt <strong>och</strong><br />
att ge förbundsstyrelsen i uppgift att utreda <strong>och</strong> besluta om vilka<br />
förmåner detta avgiftsbefriade elevmedlemskap ska ha, vår<br />
uppfattning är att tidningen är självskriven.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
101<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
I motion Ba 15 föreslås<br />
att Transport inför elevmedlemskap för eleverna på våra yrkesförberedande<br />
program <strong>och</strong><br />
att Transport verkar för att enhetliga villkor för elevmedlemskap<br />
upprättas inom LO.<br />
I motion Ba 16 föreslås<br />
att elever på yrkesgymnasium ska ha möjlighet att teckna ett avgiftsbefriat<br />
medlemskap under de år utbildningen varar <strong>och</strong><br />
att i det avgiftsbefriade medlemskapet skall tidningen Transportarbetaren<br />
ingå <strong>och</strong> även möjligheten att delta på sektionsmöten<br />
<strong>och</strong> i utbildningen Startpunkten.<br />
I motion Ba 17 föreslås<br />
att förbundet på prov inrättar ett kostnadsfritt skolmedlemskap<br />
från <strong>och</strong> med årskurs tre <strong>och</strong><br />
att detta försök utvärderas innan nästa kongress för att beroende<br />
på utfall ta beslut om det ska permanentas eller inte<br />
I motion Ba 18 föreslås<br />
att ge elever på utbildningar inom våra områden avgiftsbefrielse.<br />
I motion Ba 19 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> inför ett avgiftsbefriat<br />
elevmedlemskap utan de försäkringsförmåner som ingår i<br />
det vanliga medlemskapet <strong>och</strong><br />
att elevmedlemskapet automatiskt omprövas efter utbildningen<br />
<strong>och</strong> övergår till ett avgiftsbelagt medlemskap med de försäkringsförmåner<br />
som ingår i medlemskapet.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
102<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
I motion Ba 20 föreslås<br />
att ungdomar som genomgår yrkesutbildning för verksamhet<br />
inom <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s branschområde erbjuds<br />
medlemskap i <strong>Transportarbetareförbundet</strong> med avgiftsbefrielse<br />
under den tid de endast har inkomst av studiehjälp<br />
under gymnasietiden <strong>och</strong><br />
att medlemskapet begränsas till att erhålla facklig information<br />
genom t.ex. utbildningar <strong>och</strong> tidningen Transportarbetaren<br />
där de får mycket nyttig information om vikten av att vara<br />
medlem efter sin utbildning.<br />
<strong>Motioner</strong>na föreslår endera fritt medlemskap med begränsning<br />
i tid eller att koppla avgiftsbefrielsen till utbildningstiden/skolgången.<br />
I motion Ba 11 föreslås en årsavgift på 200 kronor för<br />
gymnasieelever. Frågan har varit upp på de senaste kongresserna<br />
<strong>och</strong> svaret från förbundsstyrelsen har haft samma inriktning sen<br />
1992 då motiveringen från ekonomikommittén var följande:<br />
Enligt vår åsikt är den bästa garantin för viljan att vara <strong>och</strong> förbli<br />
fackligt ansluten att medlemmen upplever avgiften som motiverad.<br />
Denna motivation tror vi bäst kan uttryckas på så sätt<br />
att medlemmen anser vår verksamhet vara värd de pengar som<br />
betalas. Detta kan uppnås genom att den enskilda medlemmen<br />
känner att han/hon kan påverka <strong>och</strong> ha inflytande över vilken<br />
verksamhet som skall bedrivas <strong>och</strong> sätta prislapp på denna.<br />
Historiskt sett kan man dra slutsatsen att frågan som tas upp i<br />
motionerna Ba11 - Ba 20 är ideologisk <strong>och</strong> gäller om ett medlemskap<br />
skall kunna vara gratis, samt om detsamma skall infatta<br />
hemförsäkringen för studerande eller inte.<br />
Förbundsstyrelsen tolkar att den genomgående andan i motionerna<br />
är att få in eleverna som medlemmar i förbundet under utbildningstiden<br />
för att man redan på detta stadium, när eleverna är<br />
samlade i skolan, ska kunna informera om förbundets arbete <strong>och</strong><br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
103<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
kollektivavtalens värde. I en förlängning har man redan på detta<br />
stadium fått in eleverna i våra medlemsregister <strong>och</strong> kan därmed<br />
erbjuda fullvärdigt medlemskap i förbundet när skolan avslutas.<br />
Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen ger styrelsen i uppdrag<br />
att utreda <strong>och</strong> lägga fram ett förslag till förbundsrådets vårmöte<br />
2013 gällande ett elevmedlemskap där en terminsavgift ingår<br />
<strong>och</strong> förbundets försäkringspaket är exkluderat.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motionerna Ba 11, Ba 12, Ba 13, Ba 14, Ba 15, Ba 16,<br />
Ba 17, Ba 18, Ba 19 <strong>och</strong> Ba 20 besvarade<br />
Motion Ba 21<br />
ungdomsmedlemskap<br />
Avdelning 5<br />
Vi har genom många samtal <strong>och</strong> aktiviteter ute på arbetsplatserna<br />
mött åsikten bland unga att de finner medlemskapet dyrt.<br />
Ofta säger de att de inte anslutit sig på grund av deras osäkra<br />
inkomster. Ungdomars anställningar är ofta korta. De arbetar<br />
ofta på bemanningsföretag <strong>och</strong> under varierande anställningsformer,<br />
vilket gör att deras inkomster varierar från månad till<br />
månad. Detta gör att unga inom bemanningsbranschen utgör<br />
ett hot mot de redan etablerade på arbetsmarknaden. De fungerar<br />
i praktiken som ett hot mot kollektivavtalen, som urholkare<br />
av lön <strong>och</strong> arbetsvillkor <strong>och</strong> bidrar till en osäkrare arbetsplats.<br />
Den bästa boten/lösningen på detta problem är att värva in ungdomar<br />
i fackföreningen. Ett ungdomsmedlemsskap som finns<br />
hos flera andra förbund är något som vi ser som en möjlighet.<br />
Genom ett sådant här medlemskap skulle det vara lättare att nå<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
104<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
fram till ungdomar <strong>och</strong> kunna utbilda dem i den svenska modellen<br />
<strong>och</strong> sprida det fackliga löftet vidare bland de unga.<br />
Med anledning av ovanstående ser vi ett behov av ett billigare men<br />
samtidigt lika starkt medlemskap för ungdomar i mellan 18-24 år.<br />
När medlemmen har 3 månader kvar av sitt ungdomsmedlemskap<br />
är tanken att förbundet skickar ut ett personligt brev som<br />
informerar medlemmen om att medlemskapet uppgraderas till ett<br />
vanligt medlemskap <strong>och</strong> medlemmen uppmanas höra av sig till<br />
sin avdelning om denne inte är intresserad av detta.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att inrätta ett ungdomsmedlemskap<br />
att införa ett gratis skolungdomsmedlemskap, som innebär att<br />
man får medlemstidningen samt facklig information löpande<br />
att införa en stimulans för medlemskap för ungdomar innehållande<br />
en viss reduktion av avgiften de första två åren av sin<br />
anslutning till facket (instegsavgift)<br />
att förbundet ska arbeta för en reducerad ungdomsmedlemsavgift<br />
inom hela LO-kollektivet <strong>och</strong><br />
att om ovanstående att-satser inte bifalls så får förbundsstyrelsen<br />
i uppdrag att inom en sex-månadersperiod tillsätta en utredning<br />
om hur man kan finansiera ovanstående förslag, samt<br />
även lansera dessa typer av medlemskap.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
105<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 22<br />
ungdomsmedlemskap - låg avgift<br />
Avdelning 6<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> är för närvarande i starkt<br />
behov av unga medlemmar, men dock är medlemsavgiften alldeles<br />
för hög så ungdomarna tycker inte de har råd med<br />
medlemsavgiften på grund av att de i de flesta fall har en osäker<br />
anställning.<br />
Ungdomarna idag måste därför prioritera att lägga sin inkomst<br />
på andra saker än på medlemsavgiften till fackavgift.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> besöker idag olika arbetsplatser<br />
där ungdomar är verksamma <strong>och</strong> försöker få dem att bli<br />
medlemmar i fackförbundet, men de hävdar då att de inte har<br />
råd på grund av den höga medlemsavgiften.<br />
Andra LO-förbund har denna lägre avgiftsklass för ungdomar,<br />
så varför ska <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> vara annorlunda<br />
<strong>och</strong> inte erbjuda detta?<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att skapa en särskild avgiftsklass<br />
för ungdomar upp till 23 år.<br />
Motion Ba 23<br />
rea på ungdomsmedlemskap<br />
Avdelning 9<br />
Det är svårt att få unga människor att gå med i facket. Vi är inte<br />
så bra på att marknadsföra oss <strong>och</strong> få ut budskapet, i dagens<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
106<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
mediabrus är det inte heller så lätt att göra sin röst hörd. Anställningarna<br />
är ofta osäkra <strong>och</strong> korta vilket inte direkt motiverar<br />
unga att gå med. En tänkbar väg att få med dem vore att ge de<br />
under 24 år fritt medlemskap i 3 månader.<br />
Vi föreslår att Transport verkar för<br />
att ge ungdomar under 24 år som arbetar inom våra områden<br />
avgiftsbefrielse i 3 månader.<br />
Motion Ba 24<br />
ungdomsmedlemskap i ”facket”<br />
Avdelning 26<br />
Vi har märkt att allt flera ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden<br />
utan att få fast anställning. Detta innebär att allt flera har<br />
kortare anställningar eller flera arbetsgivare då man inte kan bestämma<br />
vilken facktillhörighet man bör tillhöra. I förslaget föreslås<br />
att detta endast är ett tillfälligt medlemskap tills ungdomen<br />
fått sin första tillsvidareanställning. Fördelen med detta anser vi<br />
vara att ungdomar snabbare kvalificerar sig för t.ex. a-kassa <strong>och</strong><br />
även ett framtida fackligt engagemang.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet verkar för ett ungdomsmedlemskap som administreras<br />
av LO för ungdomar som inte har fasta anställningar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
107<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 25<br />
ungdoms medlemskap i”facket”<br />
Avdelning 28<br />
Vi har märkt att allt flera ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden<br />
utan att få fast anställning. Detta innebär att allt flera<br />
har kortare anställningar eller flera arbetsgivare då man inte kan<br />
bestämma vilken facktillhörighet man bör ha. I förslaget föreslås<br />
att detta endast är ett tillfälligt medlemskap tills ungdomen fått<br />
sin första tillsvidare anställning. Fördelen med detta anser vi vara<br />
att ungdomar snabbare kvalificerar sig för t.ex. a-kassa <strong>och</strong> även<br />
ett framtida fackligt engagemang.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet verkar för ett ungdomsmedlemskap som administreras<br />
av LO för ungdomar som inte har fasta anställningar.<br />
Motion Ba 26<br />
ungdomsmedlemskap i lo<br />
Avdelning 26<br />
Våra ungdomar har idag en allt längre startsträcka innan de etablerat<br />
sig på arbetsmarknaden. Det är under denna tid, när de<br />
hoppar mellan olika arbeten <strong>och</strong> branscher, svårt att vara rätt<br />
organiserad <strong>och</strong> risken blir att de inte organiserar sig alls. För<br />
att få med våra ungdomar som inte har fast anställning <strong>och</strong> som<br />
ännu inte fyllt 26 år borde det finnas ett generellt ungdoms-<br />
medlemskap i LO. Avtalstecknande förbund för arbetsplatsen i<br />
fråga har förhandlingsrätt, men ungdomen behöver inte oroa sig<br />
för att ligga felorganiserad.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
108<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> verkar för ett generellt<br />
ungdomsmedlemskap i LO för personer upp till 26 år som<br />
är arbetslösa, har tillfälliga arbeten <strong>och</strong> studerande.<br />
Motion Ba 27<br />
ungdomsmedlemskap - låg avgift<br />
Avdelning 17<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> är för närvarande i starkt<br />
behov av unga medlemmar, men dock är medlemsavgiften alldeles<br />
för hög så ungdomar tycker inte de har råd med medlems-<br />
avgiften på grund av att de i de flesta fall har en osäker<br />
anställning.<br />
Ungdomar idag måste därför prioritera att lägga sin inkomst på<br />
andra saker än medlemsavgiften till vårt förbund.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> besöker idag olika arbetsplatser<br />
där ungdomar är verksamma <strong>och</strong> försöker få dem att bli<br />
medlemmar i fackförbundet, men de hävdar då att de inte har<br />
råd på grund av den höga medlemsavgiften.<br />
Andra LO-förbund har denna lägre avgiftsklass för ungdomar<br />
så varför skall <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> vara annorlunda<br />
<strong>och</strong> inte erbjuda detta?<br />
För att få till skott den lägre avgiften för ungdomar så kan man<br />
plocka bort den hemförsäkring som ingår i medlemsavgiften,<br />
om man vill ha denna försäkring kan man få detta om man lägger<br />
till 65 kr/månaden<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
109<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att skapa en särskild avgiftsklass<br />
för ungdomar upp till 23 år. T.ex. 120 kr/månad för att<br />
få in nya ungdomar i avdelningar <strong>och</strong> sektioner <strong>och</strong><br />
att förbundet aktivt marknadsför att man skapat denna avgiftsklass<br />
för ungdomar.<br />
Motion Ba 28<br />
raset<br />
Avdelning 9<br />
Medlemsraset de sista åren är alarmerande <strong>och</strong> det är hög tid<br />
att vi tar till nya grepp <strong>och</strong> metoder för att om möjligt få stopp<br />
på det. Vi sitter på kammaren <strong>och</strong> tror att alla föräldrar pratar<br />
med sina barn om facket <strong>och</strong> medlemskapets värde. Men vakna<br />
upp, så är inte fallet numera. Hur många av våra medlemmar vet<br />
egentligen hur stor del av avgiften som går till facket respektive<br />
a-kassan? De flesta kan ju se att dyrt är det i alla fall.<br />
Ett nytt sätt för oss kunde vara en rabatt första gången du blir<br />
medlem i fackförbundet Transport. Alltså den som inte har någon<br />
facklig tillhörighet skulle få en rabatt <strong>och</strong> slippa erlägga avgift<br />
till Transport första månaden. Nu är det så att man ibland<br />
kan råka ut för att få betala två avgifter samma månad om man<br />
väljer att betala per autogiro <strong>och</strong> inbetalningskortet kommer i<br />
samma månad. Då kan det uppstå kostnader som man inte kan<br />
betala, vilket får till följd att man inte fullföljer medlemskapet<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att första månaden är avgiftsfri om man inte är med i någon<br />
fackförening.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
110<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna<br />
Ba 21 - Ba 28<br />
I motion Ba 21 föreslås<br />
att inrätta ett ungdomsmedlemskap<br />
att införa ett gratis skolungdomsmedlemskap, som innebär att<br />
man får medlemstidningen samt facklig information löpande<br />
att införa en stimulans för medlemskap för ungdomar innehållande<br />
en viss reduktion av avgiften de första två åren av sin<br />
anslutning till facket (instegsavgift)<br />
att förbundet ska arbeta för en reducerad ungdomsmedlemsavgift<br />
inom hela LO-kollektivet <strong>och</strong><br />
att om ovanstående att-satser inte bifalls får förbundsstyrelsen<br />
i uppdrag att inom en 6-månadersperiod tillsätta en utredning<br />
om hur man kan finansiera ovanstående förslag, samt<br />
även lansera dessa typer av medlemskap.<br />
I motion Ba 22 föreslås<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att skapa en särskild avgiftsklass<br />
för ungdomar upp till 23 år.<br />
I motion Ba 23 föreslås<br />
att ge ungdomar under 24 år som arbetar inom våra områden<br />
avgiftsbefrielse i 3 månader.<br />
I motion Ba 24 föreslås<br />
att förbundet verkar för ett ungdomsmedlemskap som administreras<br />
av LO för ungdomar som inte har fasta anställningar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
111<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
I motion Ba 25 föreslås<br />
att förbundet verkar för ett ungdomsmedlemskap som administreras<br />
av LO för ungdomar som inte har fasta anställningar.<br />
I motion Ba 26 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> verkar för ett generellt<br />
ungdomsmedlemskap i LO för personer upp till 26 år som<br />
är arbetslösa, har tillfälliga arbeten <strong>och</strong> studerande.<br />
I motion Ba 27 föreslås<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att skapa en särskild avgiftsklass<br />
för ungdomar upp till 23 år. T.ex. 120 kr/månad för att<br />
få in nya ungdomar i avdelningar <strong>och</strong> sektioner <strong>och</strong><br />
att förbundet aktivt marknadsför att man skapat denna avgiftsklass<br />
för ungdomar.<br />
I motion Ba 28 föreslås<br />
att första månaden är avgiftsfri om man inte är med i någon<br />
fackförening.<br />
I motionerna Ba 21 - Ba 28 förordar motionärerna att förbundet<br />
verkar för ett särskilt medlemskap för ungdomar, vissa av<br />
motionerna inriktar sig på ett särskilt LO-medlemskap för dessa<br />
ungdomar. <strong>Motioner</strong>na tar även sikte på olika former av ungdomsmedlemskap<br />
<strong>och</strong> föreslår att dessa skall innehålla olika former<br />
av rabatter kopplade till ålder alternativt vara tidsbegränsat i<br />
olika antal månader. Frågan om LO medlemskap <strong>och</strong> LO administration<br />
kan inte avgöras av förbundets kongress mer än i form<br />
av ett inriktningsbeslut, frågan är <strong>och</strong> har varit en motionsfråga<br />
på LO:s senaste kongresser, problemet att införa detta är både<br />
administrativ samt vilka villkor som skall vara kopplade till detta<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
112<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
medlemskap. Förbundsstyrelsen ställer sig dock inte negativ till<br />
att verka för någon form av ungdomsmedlemskap som till en<br />
början skall kunna sökas via LO, under förutsättning att ovan<br />
angivna problem kan lösas.<br />
<strong>Motioner</strong>na som i sina att-satser förordar att förbundet skall införa<br />
elevmedlemskap för elever på yrkesinriktade utbildningar<br />
anses besvarade i utlåtandet över Ba 11 - Ba 20. <strong>Motioner</strong>na som<br />
i sina att-satser inriktar sig på sänkta eller avgiftsfria medlemskap<br />
kopplade till ålder eller tidsperioder bör avslås med samma motivering<br />
som använts i ovan angivna avslag på Ba 5-Ba 10 där<br />
andemeningen över svaren är att den som har en inkomst också<br />
skall betala en avgift utifrån densamma.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motion Ba 21 andra <strong>och</strong> fjärde att-satsen, Ba 24, Ba 25<br />
samt Ba 26 besvarade <strong>och</strong><br />
att avslå motion Ba 21 första <strong>och</strong> tredje att-satsen, Ba 22, Ba 23,<br />
Ba 27 samt Ba 28<br />
Motion Ba 29<br />
redovisning av medlemsavgift.<br />
Avdelning 28<br />
Bakgrund<br />
På medlemsportalen finns en bra funktion där man kan se hur<br />
stor del av avgiften man betalar som går till medlemsavgift samt<br />
hur stor del som går till a-kassan. Många medlemmar använder/<br />
känner inte till medlemsportalen.<br />
På inbetalningskortet finns ingen åtskillnad mellan medlems<strong>och</strong><br />
a-kasseavgift, utan allt slås ihop till en summa.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
113<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Problem<br />
Vi kan se att en sammanslagen summa på inbetalningskortet<br />
skrämmer bort befintliga medlemmar <strong>och</strong> nya medlemmar, man<br />
reagerar på att det är dyrt . Man tror helt enkelt att allt är medlemsavgift.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att det tydligt ska framgå på inbetalningskortet hur stor del av<br />
avgiften som är medlemsavgift <strong>och</strong> hur stor del som är akasseavgift.<br />
Motion Ba 30<br />
Medlemsavgiftsredovisning<br />
Avdelning 26<br />
På medlemsportalen finns en bra funktion där man kan se hur<br />
stor del av den avgift man betalar som går till medlemsavgift<br />
samt hur stor del som går till a-kassan. Många medlemmar använder/känner<br />
inte till medlemsportalen.<br />
På inbetalningskortet finns ingen åtskillnad mellan medlems<strong>och</strong><br />
a-kasseavgift, utan allt slås ihop till en summa.<br />
Vi kan se att en sammanslagen summa på inbetalningskortet<br />
skrämmer bort befintliga <strong>och</strong> nya medlemmar, man reagerar på<br />
att det är dyrt . Man tror helt enkelt att allt är medlemsavgift.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att det tydligt ska framgå på inbetalningskortet hur stor del av<br />
avgiften som är medlemsavgift <strong>och</strong> hur stor del som är akasseavgift.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
114<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna Ba 29<br />
<strong>och</strong> Ba 30<br />
I motion Ba 29 föreslås<br />
att det tydligt ska framgå på inbetalningskortet hur stor del av<br />
avgiften som är medlemsavgift <strong>och</strong> hur stor del som är akasseavgift.<br />
I motion Ba 30 föreslås<br />
att det tydligt ska framgå på inbetalningskortet hur stor del av<br />
avgiften som är medlemsavgift <strong>och</strong> hur stor del som är akasseavgift.<br />
De båda motionerna är identiska <strong>och</strong> förbundsstyrelsen delar<br />
uppfattningen att det kan finnas ett värde för medlemmarna<br />
som betalar avgift att se vilken fördelning som finns mellan avgiften<br />
till förbundet <strong>och</strong> a-kassan. <strong>Motioner</strong>nas andemening<br />
kan därmed bifallas men det finns rent tekniska <strong>och</strong> praktiska<br />
problem hur man löser detta för de som betalar via exempelvis<br />
autogiro eller arbetsgivaravdrag. Förbundets hemsida, som<br />
nämns i motionerna, används redan idag för att förklara vad<br />
avgifterna används till <strong>och</strong> där kan ytterligare förtydliganden<br />
förhoppningsvis göras.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motionerna Ba 29 <strong>och</strong> Ba 30 besvarade<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
115<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 31<br />
avskaffande av avdrag på lön för betalning<br />
av medlemsavgiften till förbundet<br />
Avdelning 14<br />
Avdelningen kommer inte längre i direktkontakt med problemen,<br />
eftersom detta numera har blivit en förbundsgemensam<br />
verksamhet. Enligt den information, som har nått oss från FGA,<br />
så kvarstår dock de problem i samband med inbetalning av medlemsavgiften<br />
genom direktavdrag av arbetsgivaren på lönen (så<br />
kallade avgiftslistor), som fanns, när vi hanterade medlemsavgifterna<br />
i avdelningarna. Vi återkommer till de specifika problemen<br />
längre fram. Detta system för betalning av medlemsavgiften<br />
ser vi som otidsenligt då det numera finns autogiro att<br />
tillgå i stället för den som vill undvika manuell hantering vid<br />
inbetalning av sin medlemsavgift. Autogiro är dessutom fördelaktigt<br />
för förbundet <strong>och</strong> avdelningen, eftersom förbundet sparar<br />
in kostnaden för utskrift <strong>och</strong> distribution av inbetalningsavier.<br />
Vidare har vi uppfattningen, även om vi inte har några direkta<br />
belägg för det, att en medlem som betalar via autogiro är mindre<br />
benägen att säga upp sitt medlemskap <strong>och</strong> blir därigenom en<br />
säkrare medlem. Önskar man inte använda sig av autogiro, finns<br />
även inbetalningskort <strong>och</strong> e-faktura att tillgå.<br />
Efter att under en period aktivt ha försökt påverka avdelningens<br />
medlemmar till att gå över till autogiro, hade vi 2007-03-12<br />
40 % på inbetalningskort (avi 20), 4 % på e-faktura, 52 % på<br />
autogiro (avi 70) <strong>och</strong> 5 % på centrala <strong>och</strong> lokala avdrag på lön<br />
(avi 10 respektive avi 50). Genom detta har både vår avdelning<br />
<strong>och</strong> förbundet gjort besparingar, vilka i förlängningen kommer<br />
medlemmarna till gagn.<br />
Vid tidigare kongresser har förbundsstyrelsen menat att det arbete,<br />
som vi i avdelningen lade ner under 2006 <strong>och</strong> 2007, för<br />
att komma bort från systemet med betalning av medlemsavgif-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
116<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
terna genom avdrag på lön, visar vägen. Statistiken ovan visar,<br />
att tämligen goda resultat har nåddes i anslutning till avdelningens<br />
arbete med frågan. När detta arbete nu under ett antal år<br />
har prioriterats bort för fackligt arbete, kan vi se ett återfall i<br />
mindre fördelaktiga betalningsmetoder. Det är inte rimligt att<br />
avdelningar, som önskar gå samma väg som avdelning 14, återkommande<br />
skall avsätta resurser för att påverka medlemmarna i<br />
deras val av metod för att betala sin medlemsavgift, när vi samtidigt<br />
har ett mycket angeläget behov av att arbeta med fackliga<br />
frågor i stället. Om inte annat illustreras det med all önskvärd<br />
tydlighet av hur partisympatierna ser ut i Sverige i dag.<br />
Systemet med avdrag på lönen för betalning av medlemsavgiften<br />
är arbetsintensivt. Där förekommer ofta direkta felaktigheter i<br />
listorna på grund av misstag från arbetsgivarens sida. Dessa problem<br />
uppkommer ofta i samband med att arbetsgivaren byter<br />
personal eller på annat sätt omorganiserar vilket innebär att en<br />
annan medarbetare hos medlemmens arbetsgivare, tillfälligt eller<br />
permanent, tilldelas ansvaret för hanteringen av våra medlemsavgifter.<br />
Dessutom måste förändringar i medlemsavgifterna hela<br />
tiden meddelas till arbetsgivaren, vilken är ytterligare en källa till<br />
fel om denna information inte når rätt person hos medlemmens<br />
arbetsgivare. Sedan förra kongressen har vi som organisation lagt<br />
särskild tyngd vid att minimera de resurser, som åtgår till administration,<br />
för att i stället frigöra resurser till facklig verksamhet.<br />
Det är inte förenligt med denna målsättning att bibehålla det<br />
otidsenliga systemet med avdrag på lön för betalning av medlemsavgiften.<br />
Särskilt inte i ett läge där vi sedan förra kongressen<br />
har förlorat drygt 10 000 medlemmar, <strong>och</strong> därmed i motsvarande<br />
förlorat intäkter.<br />
Arbetsmarknadskonflikt <strong>och</strong> medlems långvariga sjukdom innebär<br />
att avdrag på lön upphör att fungera, eftersom medlemmen<br />
inte längre erhåller någon lön från arbetsgivaren.<br />
Stora problem kan också uppkomma i samband med arbetsgi-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
117<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
vares konkurser. Då blir helt plötsligt fem parter inblandade i<br />
inbetalningen av medlemsavgiften: arbetsgivaren, medlemmen,<br />
konkursförvaltaren, länsstyrelsen samt avdelningen. När länsstyrelsen<br />
betalar in medlemsavgifter, vilka arbetsgivaren dragit av<br />
på lönespecifikationerna men sedan inte betalat in, vägrar de redovisa<br />
vilka medlemmar inbetalningen avser, eftersom de anser<br />
att det inte ligger i deras arbetsuppgifter. Hela denna process leder<br />
till onödigt arbete, som inte för den fackliga kampen framåt<br />
en millimeter, samt skapar onödiga konflikter med medlemmar<br />
som anser sig ha betalat avgiften eftersom det har redovisats på<br />
deras lönespecifikationer. De av oss som har haft förmånen att<br />
genomgå utbildningen inför införandet av TPD vet att en missnöjd<br />
medlem medför att cirka 1 000 andra personer får kunskap<br />
om frågans hantering. Det är det inte värt för att försvara ett<br />
otidsenligt system för att betala in medlemsavgiften.<br />
Vi har också noterat att medlemmarna inte sällan har uppfattningen<br />
att inbetalningen av medlemsavgiften via avdrag på lön<br />
medföljer honom eller henne, när han eller hon byter arbetsgivare.<br />
I de lägena växer snabbt en fordran på medlemsavgifter som<br />
sedan kan vara besvärande för medlemmen att komma ikapp<br />
med. Vi kan tycka att medlemmen själv borde uppmärksamma<br />
på sin lönespecifikation att medlemsavgiften inte dras av den<br />
nye arbetsgivaren. I verkligen upptäcker medlemmen det inte,<br />
förrän där kommer en påminnelse att betala. Irritation hos medlemmen<br />
parat med en stor skuld kan leda till en förlorad medlem.<br />
Det är det inte värt för att försvara ett otidsenligt system för<br />
att betala in medlemsavgiften när så många mer ändamålsenliga<br />
alternativ finns.<br />
Tidigare har synpunkter framförts på att systemet med avdrag<br />
på lönen driver fram en regelbunden kontakt med medlemmarna.<br />
Vi finner denna synpunkt aningen underlig. Är det verkligen<br />
så att där måste finnas en förevändning såsom en obetald medlemsavgift,<br />
för att från avdelningens eller facklig förtroendemans<br />
sida sätta sig i kontakt med en medlem? Vi vill inte tro att så<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
118<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
är fallet. Dessutom är det rimligen mer produktivt för medlem<br />
<strong>och</strong> organisationen att avhandla andra ämnen än frågor kring<br />
medlemmens avgift när en kontakt tas personligen eller via telefon.<br />
Numera är inte heller hanteringen av medlemsavgifterna<br />
en verksamhet som bedrivs i respektive avdelning, vilket i sig är<br />
skäl nog för att anse ovannämnda argument för att bevara ett<br />
otidsenligt sätt att få in medlemsavgiften vara förverkat.<br />
Anhängare till detta otidsenliga sätt att ta in medlemsavgiften<br />
har även tidigare anfört att det är ett väl fungerande system på<br />
vissa större arbetsplatser där värvning av medlemmar sker redan<br />
i samband med anställningens ingående. Vi ser inte hur värvning<br />
i samband med anställningens ingående står i motsats till<br />
att betala sin medlemsavgift via avi, autogiro eller e-faktura. Vi<br />
ifrågasätter också om det verkligen är ett väl fungerande system<br />
för att ta in medlemsavgiften om man lämnar den enskilde medlemmens<br />
perspektiv eller arbetsplatsklubbens perspektiv <strong>och</strong> i<br />
stället ställer sig frågan, vad hanteringen kostar i form av avlönad<br />
arbetstid för av förbundet anställd administrativ personal.<br />
Har anhängarna av systemet med avdrag på lön på dessa större<br />
arbetsplatser undersökt med FGA, om det verkligen är ett väl<br />
fungerande system. Det kanske i själva verket är så att det ter sig<br />
för medlem <strong>och</strong> arbetsplatsklubb som ett väl fungerande system<br />
genom det kostsamma <strong>och</strong> engagerade arbete som personalen i<br />
FGA lägger ner? Är det verkligen på detta vi skall lägga medlemmarnas<br />
pengar när där finns andra mer välfungerande <strong>och</strong> billigare<br />
alternativ att använda?<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att avskaffa nuvarande möjlighet att genom direkt avdrag på lönen<br />
inbetala medlemsavgiften<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
119<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Ba 31<br />
I motion Ba 31 föreslås<br />
att avskaffa nuvarande möjlighet att genom direkt avdrag på lönen<br />
inbetala medlemsavgiften<br />
Motionen har varit upp på kongresserna 2002 <strong>och</strong> 2007 med i<br />
stort sett samma innehåll <strong>och</strong> besvarandet vid båda tillfällena har<br />
varit detsamma, arbetet med att få fler medlemmar att gå över<br />
till autogiro istället för inbetalningskort eller genom avdrag på<br />
lön via sin arbetsgivare skall ske på frivillighetens <strong>och</strong> övertygelsens<br />
väg .<br />
Utvecklingen mellan 2002 - 2007 bevisar att det blev allt färre<br />
som använde avdrag på lön för att betala sin avgift eftersom flera<br />
stora arbetsgivare upphört med detta samtidigt som antalet<br />
medlemmar som betalar sin avgift via autogiro blir fler. 2002<br />
betalade 14,5 % via löneavdrag, 2007 var motsvarande siffra 7<br />
%. Motsvarande utveckling på autogirobetalning var 2002 24,8<br />
%, siffran hade 2007 ökat till 40,2 %. Utvecklingen fram till<br />
dagens datum är 4 % på löneavdrag <strong>och</strong> 45,1 % på autogiro.<br />
Förbundsstyrelsen vill inte förbjuda betalningsformen utan<br />
arbetet med att ta bort eller minska möjligheten att betala sin<br />
medlemsavgift måste ske genom direktpåverkan på medlemmen<br />
samt gentemot de fåtal arbetsgivare som fortfarande tillämpar<br />
denna modell.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motion Ba 31 besvarad<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
120<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 32<br />
uteslutning för bristande betalning<br />
Avdelning 12<br />
Idag utesluter vi medlemmar för bristande betalning <strong>och</strong> gör det<br />
endast med att skicka dem ett iskallt brev om att de ska kontakta<br />
sin avdelning. Tråkigt nog så kan dock inte alltid avdelningen<br />
svara på var felet uppstått.<br />
Vi måste se över våra rutiner i samband med uteslutning på<br />
grund av bristande betalning, <strong>och</strong> inte låta det räcka med att<br />
medlemmen tillskrivs. Det ska vara lika naturligt för oss att ta<br />
tillvara en gammal medlem som att värva en ny.<br />
På samma sätt måste vi ha en handlingsplan för de fall medlemmen<br />
inte har råd att direkt betala in den felande summan. Detta<br />
skulle kunna åtgärdas genom att vi upprättar en fond, där medlemmar<br />
i ekonomiskt kärvt läge kan låna till sin medlemsavgift,<br />
för att sedan återbetala summan inom sex månader. Något som<br />
troligen skulle göra att många stannade kvar i vårt förbund, helt<br />
enkelt därför vi gör det ekonomiskt möjligt för dem!<br />
Med anledning av ovanstående så yrkar vi<br />
att förbundets rutiner ska ses över, så att - i möjligaste mån - alla<br />
medlemmar som riskerar uteslutning för bristande betalning<br />
blir uppringda av oss <strong>och</strong><br />
att medlemsavgiften höjs med ett par kronor under en period<br />
på två eller tre månader. Pengarna från denna avgiftshöjning<br />
ska användas till att upprätta fond, där medlemmar i nödläge<br />
kan låna pengar till sin medlemsavgift. Dessa lån ska<br />
vara återbetalda inom sex månader.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
121<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Ba 32<br />
I motion Ba 32 föreslås<br />
att förbundets rutiner ska ses över, så att - i möjligaste mån - alla<br />
medlemmar som riskerar uteslutning för bristande betalning<br />
blir uppringda av oss <strong>och</strong><br />
att medlemsavgiften höjs med ett par kronor under en period<br />
på två eller tre månader. Pengarna från denna avgiftshöjning<br />
ska användas till att upprätta en fond där medlemmar i nödläge<br />
kan låna pengar till sin medlemsavgift. Dessa lån ska<br />
vara återbetalda inom sex månader.<br />
Det som motionären efterlyser i den första att-satsen, rutiner för<br />
hur vi hanterar medlemmar som riskerar strykning för bristande<br />
betalning, finns redan idag även om dessa säkerligen kan förbättras<br />
<strong>och</strong> förfinas. Avdelningarna erhåller listor på de medlemmar<br />
som riskerar att strykas <strong>och</strong> uppmanas alltid att ta en personlig<br />
kontakt för att försöka rädda medlemskapet. Motionens andra<br />
att-sats, att förbundet skall upprätta en fond för nödlån anser<br />
inte förbundsstyrelsen vara en bra lösning. Dessa medlemmar<br />
bör hänvisas till de medlemslån som finns via Swedbank eller<br />
Nordea. Att förbundet eller lokalavdelningen skall agera långivare<br />
skapar ett omfattande merarbete varför motionens andra<br />
att-sats bör avslås.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att bifalla motion Ba 32 första att-satsen <strong>och</strong><br />
att avslå motion Ba 32 andra att-satsen<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
122<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 33<br />
lo-medlemskort<br />
Avdelning 17<br />
Idag har LO ett medlemskort med bland annat förmåner <strong>och</strong><br />
annat som läggs in på kortet. Detta är ypperligt för våra medlemmar<br />
då de har möjlighet att på ett smidigt <strong>och</strong> bekvämt sätt<br />
kunna få ta del av dessa erbjudanden.<br />
Diskussioner har uppstått i Transport gällande att det skall vara<br />
kopplat till kreditkort, därav har det inte varit intressant.<br />
LO:s kort är inte kopplat till någon kredit. Däremot kan medlemmen<br />
själv välja att koppla till det om önskemål finns.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att Transport ansluter sig till LO-medlemskort <strong>och</strong> att det sker<br />
under år 2012.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Ba 33<br />
I motion Ba 33 föreslås<br />
att Transport ansluter sig till LO-medlemskort <strong>och</strong> att det sker<br />
under år 2012.<br />
Förbundet har avstått från att ansluta sig till LO-medlemskortet<br />
<strong>och</strong> dess förmåner <strong>och</strong> kreditmöjligheter med motiveringen att<br />
förbundet varken direkt eller indirekt vill riskera att bidra till att<br />
våra medlemmar hamnar i kredit- eller skuldfällor. Förbundsstyrelsen<br />
ser ingen anledning att ändra denna uppfattning.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion Ba 33<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
123<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 34<br />
Ändring i § 6 i förbundets stadgar<br />
Avdelning 11<br />
Konfliktberedskap, Extrauttaxering <strong>och</strong> förhöjda avgifter<br />
Det står i § 6 att förbundsstyrelsen äger rätt att i syfte att återställa<br />
eller vid särskilt behov förstärka förbundets konfliktberedskap <strong>och</strong><br />
efter att ha hört med förbundsrådet, besluta om att avdelningarna<br />
skall inbetala en procentuell summa av sin kapitalbehållning.<br />
Vi anser att det är ett missbruk av § 6 när man påstår sig förstärka<br />
förbundets behov av konfliktberedskap med att straffa de<br />
avdelningar som har en välskött ekonomi. Om det ska avsättas<br />
en procentuell summa av avdelningarnas kapitalbehållning så<br />
ska det avse den konfliktfond som avses i motion Ba 10 <strong>och</strong> Ba<br />
11 från kongressen 2007.<br />
Vi föreslår<br />
att förbundsstyrelsen äger rätt att i syfte att återställa, eller vid<br />
särskilt behov förstärka förbundets konfliktfond, <strong>och</strong> efter<br />
att hört med förbundsrådet besluta om att avdelningarna<br />
skall inbetala en procentuell summa av sin kapitalbehållning<br />
<strong>och</strong><br />
att en konfliktfond inrättas, vilken endast skall användas för att<br />
stödja avdelningar vid lokala arbetsmarknadskonflikter vilket<br />
kan finansieras av en procentuell summa av avdelningarnas<br />
kapitalbehållning.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
124<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 35<br />
Ökad styrka innebär ökad strejkassa<br />
Avdelning 46<br />
Styrkan för en fackförening består av dess medlemmar <strong>och</strong> den<br />
aktivitet i form av verksamhet som dessa kan producera kollektivt.<br />
Den ekonomiska makten har idag våra motståndare i svenskt<br />
näringsliv med dess stora <strong>och</strong> tydliga ekonomiska resurser. Det är<br />
viktigt att försöka jämna ut denna ekonomiska maktbalans.<br />
Vi måste därför stärka vår strejkkassa så snart det är möjligt<br />
för att vid behov inte känna en begränsning i vårt arbete när vi<br />
förhandlar våra kollektivavtal. En stark strejkkassa innebär mer<br />
makt <strong>och</strong> större möjligheter.<br />
Avgiftens storlek till denna frivilliga strejkfond bör vara ungefär<br />
15-25 kr per månad <strong>och</strong> medlem men beloppet bör vara detsamma<br />
för alla medlemmar. Ifall hälften av transportsmedlemmarna<br />
skulle välja att betala in till denna strejkfond skulle detta innebära<br />
25 kr x 30 000 = 750 000 kr per månad i ekonomiska muskler.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att vi inför en möjlighet till frivillig betalning som oavkortat går<br />
till en strejkfond.<br />
Motion Ba 36<br />
konfliktfond<br />
Avdelning 5<br />
Det gäller att inte enbart ha kampvilja utan också pengar för att<br />
gå ut i konflikt.<br />
För att kunna ta de strider som är nödvändiga behövs resurser.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
125<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundet bygger upp en konfliktkassa värd namnet.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna<br />
Ba 34 - Ba 36<br />
I motion Ba 34 föreslås<br />
att förbundsstyrelsen äger rätt att i syfte att återställa, eller vid<br />
särskilt behov förstärka förbundets konfliktfond, <strong>och</strong> efter<br />
att hört med förbundsrådet besluta om att avdelningarna<br />
skall inbetala en procentuell summa av sin kapitalbehållning<br />
<strong>och</strong><br />
att en konfliktfond inrättas, vilken endast skall användas för att<br />
stödja avdelningar vid lokala arbetsmarknadskonflikter, vilket<br />
kan finansieras av en procentuell summa av avdelningarnas<br />
kapitalbehållning.<br />
I motion Ba 35 föreslås<br />
att vi inför en möjlighet till frivillig betalning som oavkortat går<br />
till en strejkfond.<br />
I motion Ba 36 föreslås<br />
att förbundet bygger upp en konfliktkassa värd namnet.<br />
Motionärerna tar upp frågan kring kapitalbehållning samt konfliktkassa.<br />
Förbundet är en ideell organisation finansierad genom<br />
medlemsavgifter. Således skall dessa täcka de utgifter som<br />
uppkommer. Utöver detta måste förbundet ha en beredskap vid<br />
nödvändiga konflikter. Någon speciell konfliktkassa bedömer<br />
förbundsstyrelsen ej nödvändig då medlemmarnas samlade tillgångar<br />
är vår gemensamma konfliktstyrka. Att denna kapitalan-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
126<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
samling placeras <strong>och</strong> förvaltas på ett tryggt <strong>och</strong> säkert sätt är en<br />
självklarhet. Nuvarande stadgars skrivning i § 6 tillgodoser väl<br />
motionärens önskemål, varför förbundsstyrelsen föreslår kongressen<br />
att avslå motion Ba 34.<br />
I motionerna Ba 35 <strong>och</strong> Ba 36 föreslås att förstärkningar av vårt<br />
gemensamma kapital bör göras. Förbundsstyrelsen delar motionärernas<br />
uppfattning.Vägen till en starkare gemensam konfliktkassa<br />
kan utgöras på många olika sätt, bland annat genom<br />
god förvaltning av kapitalet samt givetvis genom frivilliga insättningar<br />
<strong>och</strong> bidrag som kan inbetalas på förbundets giro 76-0.<br />
Att upprätta någon form av dubbla avgiftsklasser där det ena<br />
alternativet skulle var en frivillig extraavgift till en strejkfond blir<br />
dock en alltför stor dubbeladministration. Skall förbundet ta ut<br />
en avgift direkt dedikerad till en konfliktkassa bör detta göras på<br />
samtliga medlemmar <strong>och</strong> avgiftsklasser<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion Ba 34<br />
att anse motionerna Ba 35 <strong>och</strong> Ba 36 besvarade<br />
Motion Ba 37<br />
angående <strong>Svenska</strong><br />
transportarbetareförbundets stugor i<br />
lysekil<br />
Avdelning 5<br />
Samhället förändras. Sverige har under de senare åren blivit ett<br />
land med allt större sociala skillnader. Detta gör att våra medlemmar<br />
i större utsträckning behöver semesterställen som inte<br />
är alltför dyra.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
127<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Transport behöver ett ställe för sina förtroendevalda <strong>och</strong> vanliga<br />
medlemmar att samlas på. Vi behöver kurslokaler som inte är alltför<br />
dyra. Förbundets stugor skulle kunna vara en sådan mötesplats<br />
där vi kan stärka organisationen. Bygger man en kurslokal har vi<br />
en liten kursgård <strong>och</strong> kan göra stora besparingar på övernattningar.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att riva upp beslutet om att sälja Transports stugor i Lysekil <strong>och</strong><br />
att bygga till en kurs-/möteslokal för att kunna ha kurser <strong>och</strong><br />
konferenser i stugorna.<br />
Motion Ba 38<br />
Stugorna i lysekil<br />
Avdelning 25<br />
Att få tillgång till stugorna i Lysekil är en medlemsförmån som<br />
vi ska ta tillvara.<br />
Vi ser många möjligheter där vi bland annat kan driva utbildningar<br />
för våra medlemmar till en sparsam lokalhyra.<br />
En sådan idyllisk miljö där hus <strong>och</strong> markpriser ständigt kommer<br />
att öka.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundsstyrelsebeslutet om försäljning av stugorna hävs<br />
att vi i fortsättningen kan erbjuda våra medlemmar möjlighet<br />
att hyra stuga i Lysekil <strong>och</strong><br />
att vi från förbundet förlägger viss del av utbildning i stugorna<br />
på Lysekil.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
128<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motion Ba 39<br />
lysestugorna även som utbildnings <strong>och</strong><br />
mötesplats<br />
Avdelning 55<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> har idag fem stugor i Lyseberga,<br />
Lysekil. Dessa stugor hyrs ut till medlemmar till en förmånlig<br />
kostnad som medlemsförmån. Under högsäsong är det<br />
fullbokat men en stor del av året står stugorna tomma. Sedan en<br />
tid tillbaka finns det ett beslut om att dessa ska säljas. Att sälja<br />
stugorna innebär ett tillskott i kassan på x antal miljoner. Motionären<br />
menar att det är lätt att sälja men svårt att någon gång i<br />
framtiden hitta <strong>och</strong> köpa något dylikt för samma pengar.<br />
Samtidigt har Transport ett utbildningssystem med många medlemmar<br />
som går kurs <strong>och</strong> med höga kursgårdskostnader. Då<br />
många av våra kurser inte har fler än ca. 15 deltagare t.ex. avtalskurser<br />
eller vid vissa funktionärsutbildningar vore det lämpligt<br />
att använda Lyseberga till dessa under lågsäsong.<br />
Genom att konvertera egendomen <strong>och</strong> bygga till en studie-/<br />
möteslokal kan man använda Lyseberga till kurser, möten <strong>och</strong><br />
konferenser. Man minskar kostnaderna avsevärt för dessa <strong>och</strong><br />
stugorna kommer att bära sig själva ekonomiskt.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att vi ska behålla Lysestugorna i <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> konverterar egendomen<br />
i Lyseberga till en studie- <strong>och</strong> mötesplats för avdelningarna<br />
<strong>och</strong> förbundet centralt, förutom att kunna erbjuda medlemmarna<br />
att hyra en stuga till ett humant pris <strong>och</strong><br />
att studieenheten tillsammans med av förbundsstyrelsen utsedda<br />
personer ser över vad man behöver för att kunna bedriva<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
129<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
konferenser <strong>och</strong> studieverksamhet i Lyseberga <strong>och</strong> att det<br />
anslås medel för detta.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna<br />
Ba 37 - Ba 39<br />
I motion Ba 37 föreslås<br />
att riva upp beslutet om att sälja Transports stugor i Lysekil <strong>och</strong><br />
att bygga till en kurs-/möteslokal för att kunna ha kurser <strong>och</strong><br />
konferenser i stugorna.<br />
I motion Ba 38 föreslås<br />
att förbundsstyrelsebeslutet om försäljning av stugorna hävs<br />
att vi i fortsättningen kan erbjuda våra medlemmar möjlighet<br />
att hyra stuga i Lysekil <strong>och</strong><br />
att vi från förbundet förlägger viss del av utbildning i stugorna<br />
på Lysekil.<br />
I motion Ba 39 föreslås<br />
att vi ska behålla Lysestugorna i <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> konverterar egendomen<br />
i Lyseberga till en studie- <strong>och</strong> mötesplats för avdelningarna<br />
<strong>och</strong> förbundet centralt, förutom att kunna erbjuda medlemmarna<br />
att hyra en stuga till ett humant pris <strong>och</strong><br />
att studieenheten tillsammans med av förbundsstyrelsen utsedda<br />
personer ser över vad man behöver för att kunna bedriva<br />
konferenser <strong>och</strong> studieverksamhet i Lyseberga <strong>och</strong> att det<br />
anslås medel för detta.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
130<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
<strong>Motioner</strong>nas andemening <strong>och</strong> inriktning om att häva beslutet<br />
om försäljning av stugorna i Lyseberga är sedan motionstiden<br />
gick ut upphävt via styrelsebeslut under våren 2012. I samma<br />
beslut ingick det att tillsätta en utredning om möjligheten att<br />
konvertera anläggningen till att under vissa perioder användas<br />
till kursverksamhet inom förbundet.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motionerna Ba 37, Ba 38 <strong>och</strong> Ba 39 besvarade<br />
Motion Ba 40<br />
arvoden vid bolagsstyrelseuppdrag<br />
Avdelning 12<br />
En del av oss som representerar Transport i bolagsstyrelser erhåller<br />
arvode för detta uppdrag. Det kan innebära att man hamnar<br />
i ekonomisk beroendeställning till sitt uppdrag om arvodet är<br />
högt. Det finns också en risk att man kan uppfattas som ”köpt<br />
av företaget” när man uppbär arvode för det fackliga uppdraget.<br />
Detta är ingen lyckad situation.<br />
En viss kostnad kan uppstå i samband med att man utövar sitt<br />
uppdrag <strong>och</strong> för att kompensera detta är det rimligt att man<br />
netto kan erhålla högst 4 000 kr/år. Detta motsvarar en normalersättning<br />
av 1 000 kr/styrelsemöte, vilket är en rimlig nivå.<br />
Överskjutande belopp borde tillfalla vår fackliga organisation.<br />
Vi har i förbundet ett behov av att satsa mer på utbildningar <strong>och</strong><br />
stöd till våra representanter i bolagsstyrelserna <strong>och</strong> de skänkta<br />
arvodena skulle kunna användas till just detta. Inte som ett sätt<br />
att spara pengar, utan istället som en möjlighet att utvidga <strong>och</strong><br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
131<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
utveckla utbildningen. Istället för att riskera misstankar om illojalitet<br />
mot de egna medlemmarna, eller att vi får representanter<br />
som har ekonomiskt behov av sitt uppdrag, skulle vi alltså få<br />
högre facklig utbildning <strong>och</strong> kunskap <strong>och</strong> således bättre företrädare.<br />
Vi är medvetna om att det är svårt att vidta sanktioner i den mån<br />
någon väljer att nonchalera detta beslut, men bedömer principen<br />
som så pass viktig att vi vill ha kongressens beslut i detta.<br />
Vi har därtill en hög tro på de kamrater vi väljer att utse som<br />
arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser <strong>och</strong> utgår ifrån att<br />
principer fastställda av vårt högsta beslutande organ - kongressen<br />
- respekteras.<br />
Med anledning av detta yrkar vi<br />
att kongressen fattar principbeslutet att samtliga nettoarvoden i<br />
samband med bolagsstyrelse- representation, som överstiger<br />
4 000 kr/år ska tillfalla <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
<strong>och</strong><br />
att dessa skänkta arvoden ska läggas på utvecklad <strong>och</strong> förbättrad<br />
uppdragsutbildning för våra bolagsstyrelserepresentanter.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Ba 40<br />
I motion Ba 40 föreslås<br />
att kongressen fattar principbeslutet att samtliga nettoarvoden i<br />
samband med bolagsstyrelse- representation, som överstiger<br />
4 000 kr/år ska tillfalla <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
<strong>och</strong><br />
att dessa skänkta arvoden ska läggas på utvecklad <strong>och</strong> förbättrad<br />
uppdragsutbildning för våra bolagsstyrelserepresentanter.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
132<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motionärens förslag är ett principbeslut gällande arvoden kopplade<br />
till bolagsstyrelseuppdrag <strong>och</strong> en begränsning av summan<br />
som styrelserepresentanten ska kunna erhålla personligen, samt<br />
en avsättning av ett eventuellt överskott utöver 4 000 kronor per<br />
år till utbildning, har en god inriktning men är i praktiken ingen<br />
fråga som kongressen kan reglera. Uppdraget <strong>och</strong> även ansvaret<br />
i detsamma är personligt, detta gäller även ett eventuellt arvode<br />
<strong>och</strong> det är individen som har uppdraget som förfogar över frågan<br />
om vart <strong>och</strong> till vad detta arvode skall användas.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion Ba 40<br />
Motion Ba 41<br />
höjd pensionsålder för funktionärerna<br />
Avdelning 12<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s funktionärer kan gå pension<br />
vid 60 års ålder, om man är anställd tidigare än 1999, medan<br />
anställda efter detta kan gå i pension vid 62 års ålder.<br />
Ursprungligen var orsaken att funktionären oftast var den ende<br />
anställde i en avdelning <strong>och</strong> därmed hade en närmast orimlig<br />
arbetsbörda som alltså skulle kompenseras med lägre pensionsålder.<br />
Detta förhållande gäller inte längre <strong>och</strong> många förundrar<br />
sig över varför våra funktionärer ska ha lägre pensionsålder än<br />
medlemmar med fysiskt krävande arbeten.<br />
I <strong>och</strong> med att pensionsvillkoren även ersätter pensionerade<br />
funktionärer efter ordinarie folkpensionsålder har konsekvenserna<br />
(tillsammans med det faktum att medellivslängden ökar)<br />
blivit att förbundet idag betalar ut mer pengar till före detta<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
133<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
funktionärer än till aktiva.<br />
Samtidigt som politiska företrädare rekommenderar högre <strong>och</strong><br />
högre pensionsåldrar <strong>och</strong> vi erfar, att pensionerna är delskuld till<br />
flera EMU-länders ekonomiska kris, så måste det anses förlegat,<br />
att i förbundet bibehålla den låga pensionsåldern. Det är ingen<br />
bra ordning av flera skäl:<br />
- för det första måste det kännas orättvist, att de anställda som<br />
funktionärerna företräder idag har en allmän pensionsålder på<br />
65 år. Man kan gå tidigare (från 61 år), men med avsevärt sämre<br />
pension.<br />
- för det andra måste det också kännas orättvist, att de med<br />
sämre arbetsvillkor med tyngre slitsamma <strong>och</strong> allt mer stressade<br />
arbeten <strong>och</strong> osäkra anställningar, men absolut inga märkvärdiga<br />
lönevillkor, oftast halvdålig arbetsmiljö <strong>och</strong> numera usla pensionsvillkor,<br />
ska arbeta 3-5 år längre än de som har - ”världens<br />
bästa arbete /ombudsman i Transport” - med bra löner <strong>och</strong><br />
framförallt fantastiska pensionsvillkor.<br />
- för det tredje kommer förbundet inom snar framtid inte att<br />
klara sina ekonomiska åtaganden, med bl a en ordentlig konfliktkassa,<br />
om man inte tar ut gigantiska höjningar av medlemsavgiften.<br />
- för det fjärde betalar förbundet idag mer i pensionsavsättningar<br />
<strong>och</strong> pensioner till funktionärer som gått i pension än till de som<br />
fortfarande är i tjänst. Det kan nästan liknas vid Ebberöds bank.<br />
- för det femte är det inte bara sunt förnuft utan i lika hög grad<br />
en jämlikhets- <strong>och</strong> rättvisefråga, att funktionärer, regionala<br />
skyddsombud <strong>och</strong> vanliga medlemmar i Transport behandlas<br />
lika vad gäller pensionsålder.<br />
Det finns säkert fler skäl till att höja pensionsåldern för funktionärerna,<br />
men ovannämnda skäl är en ren överlevnadsfråga för ett<br />
starkt <strong>och</strong> oberoende <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> <strong>och</strong><br />
dess medlemmar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
134<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Naturligtvis måste en nyordning enligt motionens önskemål<br />
gälla endast nyanställningar efter att beslutet är taget. Ingångna<br />
avtal med tidigare funktionärer ska självklart vara giltiga.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att med verkan fr o m 1 januari 2013 höja pensionsåldern för<br />
förbundsanställda funktionärer till 65 år <strong>och</strong><br />
att den nya förbundsstyrelsen får i uppdrag att snarast utreda<br />
frågan om övriga pensionsvillkor, bl.a. ersättningen efter 65<br />
års ålder.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Ba 41<br />
I motion Ba 41 föreslås<br />
att med verkan fr o m 1 januari 2013 höja pensionsåldern för<br />
förbundsanställda funktionärer till 65 år <strong>och</strong><br />
att den nya förbundsstyrelsen får i uppdrag att snarast utreda<br />
frågan om övriga pensionsvillkor, bl.a. ersättningen efter 65<br />
års ålder.<br />
Såsom att-satserna är utformade kan man bara yrka avslag på<br />
motion Ba 41.<br />
Skälen till detta är flera, förbundet har vid ett flertal tillfällen<br />
förändrat/försämrat villkoren vad gäller pension.1998 tog man<br />
bort ett mycket förmånligt efterlevandeskydd.1999 beslutade<br />
förbundsrådet att höja pensionsåldern från 60 till 62 år. 2003<br />
beslutade förbundsstyrelsen att ta bort kopplingen till efterträdarens<br />
lön. Dessa förändringar/försämringar har tagit ner kostnadsnivån<br />
kraftigt på pensionen.<br />
Förbundet för en diskussion om att anta det nya reglemente som<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
135<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
framförhandlats av AFF/AFO. Detta reglemente stadgar 65 års<br />
pension. Denna ordning, om så förbundsstyrelsen beslutar, kan<br />
då bara gälla nyanställda funktionärer.<br />
För övrigt är det stadgereglerat att det är förbundsstyrelsen som<br />
fastställer villkor för funktionärer. Detta innebär att motionären<br />
vill ändra stadgarna <strong>och</strong> detta har inte yrkats.<br />
En pikant detalj i det hela är att de funktionärer som gick i pension<br />
före 2003 skulle tjäna på en föreslagen förändring. Om<br />
man försämrar pensionerna kommer det krav på annan kompensation<br />
exempelvis lönehöjningar, utöver det som kan betraktas<br />
som normalt . Detta skulle bara gynna de som har koppling<br />
till efterträdarens lön dvs. de som gått i pension före 2003.<br />
Som att-satserna är utformade går det inte att besluta då funktionärers<br />
pension är civilrättsligt reglerade. Innebörden av detta<br />
är att då måste man köpa ut alla gamla anställningar.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion Ba 41<br />
Motion Ba 42<br />
nolltolerans<br />
Avdelning 25<br />
I en förening som finansieras av frivilliga betalande medlemmar<br />
som <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> är det i största förtroende<br />
vi får förvalta det kapital som inkommer.<br />
Vi har till uppgift att driva vår fackförening så att det gynnar<br />
medlemmen på bästa möjliga vis genom att uppfylla § 2 i Transports<br />
stadgar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
136<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
I det förtroende som åligger oss förtroendevalda att föra detta<br />
förbund framåt <strong>och</strong> uppåt finns det inget utrymme för slarv, vi<br />
profilerar oss som den organisation som arbetaren skall känna<br />
stöd <strong>och</strong> trygghet i.<br />
Med en övertygande känsla av att vi kan bli bättre <strong>och</strong> våra betalande<br />
medlemmar aldrig kommer känna sig svikna på hur vi<br />
förvaltar vårt gemensamma kapital.<br />
Jag föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> inför nolltolerans av<br />
alkoholinköp, inga medlemspengar skall vid något tillfälle<br />
användas för inköp av alkoholhaltiga drycker <strong>och</strong><br />
att nolltolerans skall gälla för förbund <strong>och</strong> samtliga avdelningar.<br />
Motion Ba 43<br />
reglering av vid vilka tillfällen, <strong>och</strong> hur<br />
mycket alkohol som får bekostas med<br />
förbundets eller avdelningarnas medel.<br />
Avdelning 3<br />
Man är som förtroendeman i <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
alltid en representant för vår organisation. Att vi som representanter<br />
alltid uppträder korrekt är av största vikt.<br />
Vad som saknas i förbundet är en reglering av vid vilka tillfällen<br />
<strong>och</strong> hur mycket alkohol som får bekostas av förbundets eller<br />
avdelningarnas medel.<br />
Vi skulle med en sådan begränsning av alkoholen vara ett modernt<br />
förbund som går i spetsen <strong>och</strong> bryter med gamla mönster.<br />
Vi har en bra <strong>och</strong> strikt uppförandekod vad gäller alkohol, vad<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
137<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
vi saknar är just en reglering av vid vilka tillfällen <strong>och</strong> vilken<br />
mängd alkohol som får bekostas med förbundets eller avdelningarnas<br />
medel.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att alkohol endast får bekostas av förbundets eller avdelningarnas<br />
medel vid väldigt speciella tillfällen som t.ex. personal-, julfest<br />
eller kongressmiddag etc. Mängden alkohol som vid dessa<br />
speciella tillfällen får bekostas av förbundets eller avdelningarnas<br />
medel skall begränsas till två glas öl eller två glas vin <strong>och</strong><br />
att dessa regler skrivs in i förbundets stadgar.<br />
Motion Ba 44<br />
alkoholfrihet vid all representation<br />
Avdelning 3<br />
Transports uppförandekod lägger stor vikt på återhållsamhet.<br />
Man är i alla lägen en representant för facket. Om all representation<br />
är alkoholfri sänder man ut ett klart budskap att dryckenskap<br />
är något vi klart tar avstånd från.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att all representation inom <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
skall vara alkoholfri. Om någon trots detta insisterar på ett<br />
alkoholhaltigt alternativ får denna bekosta detta själv.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
138<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna<br />
Ba 42 - Ba 44<br />
I motion Ba 42 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> inför nolltolerans av<br />
alkoholinköp, inga medlemspengar skall vid något tillfälle<br />
användas för inköp av alkoholhaltiga drycker <strong>och</strong><br />
att nolltolerans skall gälla för förbund <strong>och</strong> samtliga avdelningar.<br />
I motion Ba 43 föreslås<br />
att alkohol endast får bekostas av förbundets eller avdelningarnas<br />
medel vid väldigt speciella tillfällen som t.ex. personal-,<br />
julfest eller kongressmiddag etc. Mängden alkohol som vid<br />
dessa speciella tillfällen får bekostas av förbundets eller avdelningarnas<br />
medel skall begränsas till två glas öl eller två<br />
glas vin <strong>och</strong><br />
att dessa regler skrivs in i förbundets stadgar.<br />
I motion Ba 44 föreslås<br />
att all representation inom <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
skall vara alkoholfri. Om någon trots detta insisterar på ett<br />
alkoholhaltigt alternativ får denna bekosta detta själv.<br />
<strong>Motioner</strong>na tar sikte på införandet av nolltolerans avseende alkoholinköp<br />
med förbundets medel, alternativt införande av restriktioner<br />
gällande mängden <strong>och</strong> vid vilka tillfällen alkohol får<br />
inhandlas med förbundets medel. Två av motionerna är enskilda<br />
motioner (de båda med totalförbud, Ba 42 samt Ba 44).<br />
Förbundet har idag en uppförandekod som innefattar förhållandet<br />
till alkohol där det uppmanas till återhållsamhet i samband<br />
med alkoholförtäring samt eventuella inköp av dessa drycker,<br />
det finns dock inga skrivna regler i de delar som motionärerna<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
139<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
tar sikte på. Motivet till detta är tudelat, dels är det bara Verkställande<br />
Utskottet som har rätten att representera utan speciellt<br />
tillstånd, dels har inga stora problem i frågan förekommit utan<br />
hanteringen av inköp har varit både begränsad i omfattning <strong>och</strong><br />
med mycket få undantag omdömesfull. <strong>Motioner</strong>na bör med<br />
ovanstående motivering avslås.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion Ba 42, Ba 43 <strong>och</strong> Ba 44<br />
Motion Ba 45<br />
kostnadsfördelning<br />
Avdelning 29<br />
I dag är lokalfunktionärer (ombudsmän) <strong>och</strong> regionala rekryterare<br />
(exempelvis olika medlemsvärvare, m fl.) anställda av <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Transportarbetareförbundet</strong> centralt (förbundet). Lön <strong>och</strong> övriga<br />
ersättningar utgår således till respektive lokalfunktionärer <strong>och</strong> regionala<br />
funktionärer från förbundet i egenskap av arbetsgivare.<br />
De förbundsanställda lokalfunktionärerna (ombudsmän) <strong>och</strong><br />
förbundets regionala rekryterare är<br />
sedan placerade <strong>och</strong> verksamma på någon av <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s<br />
olika avdelningar runt om i landet<br />
Då respektive avdelning är egen juridisk person råder viss osäkerhet<br />
om vad förbundet centralt skall betala <strong>och</strong> vad respektive<br />
avdelning skall stå för <strong>och</strong> vilka förmåner/ersättningar som skall<br />
utgå för de centralt anställda funktionärerna.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
140<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
Motionären vill därför att kongressen skall besluta:<br />
att det fastställs regler på vad respektive part (förbund eller avdelning)<br />
skall betala till/för centralt anställda funktionärer<br />
att övriga ersättningar <strong>och</strong> eventuella förmåner som kan komma<br />
att belasta respektive avdelnings budget för centralt anställda<br />
funktionärer skall redovisas till respektive avdelnings representantskap<br />
<strong>och</strong><br />
att uttagna förmåner från lokalfunktionär <strong>och</strong> regionala rekryterare<br />
som kan anses skattepliktiga skall redovisas som uttagen<br />
förmån eller ersättning till Skatteverket.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion Ba 45<br />
I motion Ba 45 föreslås<br />
att det fastställs regler på vad respektive part (förbund eller avdelning)<br />
skall betala till/för centralt anställda funktionärer<br />
att övriga ersättningar <strong>och</strong> eventuella förmåner som kan komma<br />
att belasta respektive avdelnings budget för centralt anställda<br />
funktionärer skall redovisas till respektive avdelnings representantskap<br />
<strong>och</strong><br />
att uttagna förmåner från lokalfunktionär <strong>och</strong> regionala rekryterare<br />
som kan anses skattepliktiga skall redovisas som uttagen<br />
förmån eller ersättning till Skatteverket.<br />
Motionen är en enskild motion som inriktar sig på två frågor,<br />
dels kostnadsfördelning mellan förbund <strong>och</strong> lokalavdelningar<br />
avseende lokalfunktionärens verksamhet <strong>och</strong> omkostnader, dels<br />
på om uttagna förmåner som kan anses skattepliktiga skall redovisas<br />
till skatteverket. Det som motionären föreslår är redan idag<br />
fastställt vad det gäller fördelning av kostnader <strong>och</strong> de förmåner<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
141<br />
FÖrSlaG • BeSlut
ekonoMiFråGor. <strong>Motioner</strong>na Ba 1 – Ba 45<br />
<strong>och</strong> ersättningar som funktionärer erhåller finns redan idag rutiner<br />
för hur det rapporteras till skattemyndigheten.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion Ba 45<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
142<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 13<br />
Ändrade kongressperioder<br />
Avdelning 6<br />
Idag håller förbundet kongress vart femte år. Samhällsutvecklingen<br />
går allt snabbare <strong>och</strong> med det som bakgrund kan man<br />
fundera över om inte fem år är för lång tid när det gäller att ta<br />
dagsaktuella beslut. Idag blir ärendena som ska behandlas under<br />
en kongress ganska många då det ofta skett stora förändringar i<br />
regelverk <strong>och</strong> i samhället i övrigt, förändringar som av nödvändighet<br />
behöver diskuteras <strong>och</strong> tas beslut om av vårt förbund.<br />
Kongresser som tidsmässigt ligger inom samma tidsram som<br />
riksdagsvalen skulle innebära att förbundet känner till vilket politiskt<br />
klimat som kan komma att råda under kongressperioden.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att kongressperioderna ska vara fyra år <strong>och</strong><br />
att om kongressen beslutar att kongressperioden skall vara fyra<br />
år ska kongresser hållas vid lämplig tidpunkt efter att riksdagsvalen<br />
ägt rum<br />
Motion <strong>Bb</strong> 14<br />
inför kongress för <strong>Svenska</strong><br />
transportarbetareförbundet vart fjärde år<br />
Avdelning 46<br />
I dagens moderna samhällsbyggande krävs ett högt tempo <strong>och</strong><br />
ett beslutstfattande som följer med i utvecklingen. Transportar-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
143<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
betareförbundet har en kongressperiod på vart femte år, vilket<br />
är det högsta bland LO-förbunden. I grunden skapar detta även<br />
ett demokratiskt underskott, då det dröjer fem år för att kunna<br />
ändra i exempelvis stadgarna eller för att kunna förändra i sakfrågor<br />
när förutsättningarna i ärendet förändrats. Att införa en<br />
kongressperiod vart fjärde år skapar även ett mer dynamiskt <strong>och</strong><br />
framåtsträvande förbund som ligger rätt i tiden.<br />
Gällande de ekonomiska aspekterna till det hela, så kan man<br />
påverka detta genom att förkorta kongressens längd med en<br />
dag. Sedan måste vi även komma ihåg att förstärkt demokrati är<br />
grunden i vår föreningsverksamhet <strong>och</strong> detta måste tas i beaktning<br />
när beslutets tas.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s ordinarie kongress<br />
sammanträder vart fjärde år.<br />
Motion <strong>Bb</strong> 15<br />
Ändrade kongressperioder <strong>och</strong><br />
ändrat beräkningsunderlag för val av<br />
kongressombud<br />
Avdelning 19<br />
Idag håller förbundet kongress vart femte år. Samhällsutvecklingen<br />
går allt snabbare <strong>och</strong> med det som bakgrund kan man fundera<br />
över om inte fem år är för lång tid när det gäller att ta dagsaktuella<br />
beslut. Idag blir ärendena som ska behandlas under en kongress<br />
ganska många då det ofta skett stora förändringar i regelverk <strong>och</strong><br />
i samhället i övrigt, förändringar som av nödvändighet behöver<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
144<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
diskuteras <strong>och</strong> tas beslut om av vårt förbund. I vissa frågor äger<br />
förbundsstyrelsen <strong>och</strong>/eller förbundsrådet inte rätten att besluta.<br />
Det är en ganska stor <strong>och</strong> kostsam apparat att anordna en kongress.<br />
Antalet ledamöter, gäster, boende, lokaler, tolkar, administrativ<br />
personal <strong>och</strong> material med mera, är en del av det som<br />
ligger till grund för kostnaden.<br />
Förbundet har idag färre medlemmar än tidigare år <strong>och</strong> därmed<br />
också lägre inkomster.<br />
Tätare kongresser, med färre deltagare <strong>och</strong> kanske förlagda till<br />
andra orter än storstäderna, torde innebära lägre kostnader.<br />
Kongresser som tidsmässigt ligger inom samma tidsram som riksdagsvalen<br />
skulle dessutom innebära att förbundet känner till vilket<br />
politiskt klimat som kan komma att råda under kongressperioden.<br />
En del skulle förmodligen hävda att demokratin blir lidande,<br />
men det behöver inte bli så om man ute i avdelningarna bemödar<br />
sig om att vara noga vid nominering <strong>och</strong> val av ombud. En<br />
ändrad beräkningsgrund från dagens, till ett ombud per påbörjat<br />
400-tal medlemmar, skulle innebära att kostnaden för kongressen<br />
skulle bli mindre.<br />
Med ovanstående som bakgrund föreslår vi att<br />
kongressen beslutar<br />
att kongressperioderna ska vara fyra år<br />
att om kongressen beslutar att kongressperioden skall vara fyra<br />
år ska kongresser hållas vid lämplig tidpunkt efter att riksdagsvalen<br />
ägt rum <strong>och</strong><br />
att beräkningsunderlaget för antal ordinarie kongressombud<br />
ändras till ett ombud per påbörjat 400-tal medlemmar per<br />
avdelning.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
145<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 13 -<br />
<strong>Bb</strong> 15<br />
I motion <strong>Bb</strong> 13 föreslås<br />
att kongressperioderna ska vara fyra år <strong>och</strong><br />
att om kongressen beslutar att kongressperioden skall vara fyra<br />
år ska kongresser hållas vid lämplig tidpunkt efter att riksdagsvalen<br />
ägt rum<br />
I motion <strong>Bb</strong> 14 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s ordinarie kongress<br />
sammanträder vart fjärde år.<br />
I motion <strong>Bb</strong> 15 föreslås<br />
att kongressperioderna ska vara fyra år<br />
att om kongressen beslutar att kongressperioden skall vara fyra<br />
år ska kongresser hållas vid lämplig tidpunkt efter att riksdagsvalen<br />
ägt rum <strong>och</strong><br />
att beräkningsunderlaget för antal ordinarie kongressombud<br />
ändras till ett ombud per påbörjat 400-tal medlemmar per<br />
avdelning.<br />
Avvägningen avseende kongressperiodens längd kan göras av<br />
olika skäl. Den period som nu tillämpas, d.v.s. fem år finner förbundsstyrelsen<br />
lämplig. Ett skäl är ekonomiskt, vilket inte kan<br />
förringas. Tätare kongresser kostar mer. Även mandatperioder<br />
för kongressvalda bedöms som bra, inte minst då det tar tid att<br />
komma in i uppdraget.<br />
Förbundsstyrelsen bedömer att nuvarande antal, d.v.s. ett ombud<br />
per 300 medlemmar är en lämplig avvägning. Att ekonomiska<br />
skäl skulle tala för motionen håller inte då motionären<br />
också föreslagit tätare kongresser, vinsten skulle då utebli.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
146<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 13 , <strong>Bb</strong> 14 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 15<br />
Motion <strong>Bb</strong> 16<br />
Stadgarna, upprättande av arbetsordning<br />
för förbundsstyrelsen <strong>och</strong> förbundets <strong>och</strong><br />
avdelningarnas valda revisorer<br />
Avdelning 6<br />
I stadgarnas § 23 moment 6, avdelningsstyrelsens uppgift, står<br />
att avdelningsstyrelsen snarast efter valet ska sammanträda för<br />
att konstituera sig <strong>och</strong> upprätta styrelsens arbetsordning.<br />
Ingenstans i stadgarna kan vi återfinna skrivningen om upprättande<br />
av arbetsordning för förbundsstyrelsen, förbundets eller<br />
avdelningarnas valda revisorer. Hur man praktiskt gör idag vet<br />
vi inte.<br />
De fackligt förtroendevalda som innehar uppdrag som arbetstagarrepresentanter<br />
i olika bolagsstyrelser får lära sig att det är<br />
viktigt att det finns en arbetsordning upprättad för styrelsen.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att stadgarna tillförs en skrivning gällande förbundsstyrelsen där<br />
det står att arbetsordning för styrelsen ska upprättas i samband<br />
med styrelsens konstituerande möte<br />
att stadgarna tillförs en skrivning där det står att det ska upprättas<br />
en arbetsordning för förbundets valda revisorer <strong>och</strong><br />
att stadgarna tillförs en skrivning där det står att arbetsordning<br />
ska upprättas för lokalavdelningarnas valda revisorer.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
147<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 17<br />
upprättande av arbetsordning för<br />
förbundsstyrelsen samt förbundets <strong>och</strong><br />
avdelningarnas valda revisorer<br />
Avdelning 19<br />
I stadgarnas § 23 moment 6, avdelningsstyrelsens uppgift, står<br />
att avdelningsstyrelsen snarast efter valet ska sammanträda för<br />
att konstituera sig <strong>och</strong> upprätta styrelsens arbetsordning.<br />
Ingenstans i stadgarna kan vi återfinna skrivningen om upprättande<br />
av arbetsordning för förbundsstyrelsen, förbundets eller<br />
avdelningarnas valda revisorer. Hur man praktiskt gör idag vet<br />
vi inte.<br />
De fackligt förtroendevalda som innehar uppdrag som arbetstagarrepresentanter<br />
i olika bolagsstyrelser får lära sig att det är<br />
viktigt att det finns en arbetsordning upprättad för styrelsen.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att stadgarna tillförs en skrivning gällande förbundsstyrelsen där<br />
det står att arbetsordning för styrelsen ska upprättas i samband<br />
med styrelsens konstituerande möte<br />
att stadgarna tillförs en skrivning där det står att det ska upprättas<br />
en arbetsordning för förbundets valda revisorer <strong>och</strong><br />
att stadgarna tillförs en skrivning där det står att arbetsordning<br />
ska upprättas för lokalavdelningarnas valda revisorer.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
148<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 16<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 17<br />
I motion <strong>Bb</strong> 16 föreslås<br />
att stadgarna tillförs en skrivning gällande förbundsstyrelsen där<br />
det står att arbetsordning för styrelsen ska upprättas i samband<br />
med styrelsens konstituerande möte<br />
att stadgarna tillförs en skrivning där det står att det ska upprättas<br />
en arbetsordning för förbundets valda revisorer <strong>och</strong><br />
att stadgarna tillförs en skrivning där det står att arbetsordning<br />
ska upprättas för lokalavdelningarnas valda revisorer.<br />
I motion <strong>Bb</strong> 17 föreslås<br />
att stadgarna tillförs en skrivning gällande förbundsstyrelsen där<br />
det står att arbetsordning för styrelsen ska upprättas i samband<br />
med styrelsens konstituerande möte<br />
att stadgarna tillförs en skrivning där det står att det ska upprättas<br />
en arbetsordning för förbundets valda revisorer <strong>och</strong><br />
att stadgarna tillförs en skrivning där det står att arbetsordning<br />
ska upprättas för lokalavdelningarnas valda revisorer.<br />
Förbundsstyrelsen delar motionärernas intentioner men menar<br />
att det är de valda institutionerna som själva beslutar om arbetsordning.<br />
Det finns idag i stadgarna regler <strong>och</strong> tidsramar som ska<br />
följas. Vi finner att den ordning <strong>och</strong> praxis som utarbetats är<br />
tillräcklig <strong>och</strong> att ytterligare föra in text i stadgarna är en överloppsgärning.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 16 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 17<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
149<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 18<br />
Valberedning i förbundet<br />
Avdelning 14<br />
I dagsläget tillsätts valberedningen av ordinarie förbundsråd som<br />
infaller närmast sex månader före kongressen. Detta efter att nominering<br />
i avdelningarna har skett <strong>och</strong> förslag till valberedning<br />
har lämnats av förbundsstyrelsen. Valberedningen arbetar därefter<br />
fram till <strong>och</strong> med kongressen. Under resten av tiden mellan<br />
kongresserna finns ingen valberedning utsedd på förbundsnivå.<br />
I samband med val av förbundsordförande <strong>och</strong> förste vice förbunds-<br />
ordförande under den gångna kongressperioden genomfördes<br />
ett nomineringsförfarande där avdelningarna fick<br />
inkomma med förslag. Därefter valde förbundsrådet ledamöter<br />
i valberedningen utifrån förslag av förbundsstyrelsen. Av cirkulär<br />
110.2008 framgår de turer som detta förfarande skapade. Vi<br />
anser att detta förfaringssätt är tillfredsställande med tanke på<br />
demokratin i förbundet. Där råder vidare ingen tvekan om att<br />
där uppkommer arbetsuppgifter för en valberedning även under<br />
pågående kongressperioder.<br />
För att undvika att val av ny valberedning skall komma hastigt<br />
på under pågående kongress, för den händelse att kongressen<br />
bifaller motionen, kan det också vara lämpligt att vid en ändring<br />
av stadgarna, i enlighet med första att- satsen, även göra ett enstaka<br />
undantag från de nya reglerna för att valet av valberedning<br />
denna första gång skall kunna beredas på ett seriöst sätt utan<br />
orimlig tidspress.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att i stadgarna lägga till regler med följande innebörd: Ordinarie<br />
kongress utser en valberedning. Valet skall beredas av förbundsstyrelsen<br />
efter nominering från avdelningarna. Valbe-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
150<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
redningen skall utöver ordföranden, som utses av förbundsstyrelsen,<br />
bestå av en ledamot <strong>och</strong> två ersättare från varje<br />
region. Mandatperioden varar från <strong>och</strong> med avslutningen av<br />
ordinarie kongress fram till <strong>och</strong> med nästkommande ordinarie<br />
kongress. Valberedningens uppgift är att förbereda val<br />
<strong>och</strong> föreslå kandidater till lediga befattningar enligt 22 § 11<br />
mom. i stadgarna <strong>och</strong><br />
att av praktiska skäl, för den händelse kongressen bifaller första<br />
att-satsen, medge att valberedningen efter nominering<br />
av avdelningarna <strong>och</strong> beredning av förbundsstyrelsen denna<br />
första gång utses vid närmaste ordinarie förbunds- rådsmöte<br />
efter denna kongress.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 18<br />
I motion <strong>Bb</strong> 18 föreslås<br />
att i stadgarna lägga till regler med följande innebörd: Ordinarie<br />
kongress utser en valberedning. Valet skall beredas av förbundsstyrelsen<br />
efter nominering från avdelningarna. Valberedningen<br />
skall utöver ordföranden, som utses av förbundsstyrelsen,<br />
bestå av en ledamot <strong>och</strong> två ersättare från varje<br />
region. Mandatperioden varar från <strong>och</strong> med avslutningen av<br />
ordinarie kongress fram till <strong>och</strong> med nästkommande ordinarie<br />
kongress. Valberedningens uppgift är att förbereda val<br />
<strong>och</strong> föreslå kandidater till lediga befattningar enligt 22 § 11<br />
mom. i stadgarna <strong>och</strong><br />
att av praktiska skäl, för den händelse kongressen bifaller första<br />
att-satsen, medge att valberedningen efter nominering<br />
av avdelningarna <strong>och</strong> beredning av förbundsstyrelsen denna<br />
första gång utses vid närmaste ordinarie förbunds- rådsmöte<br />
efter denna kongress.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
151<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsen har vid de två senaste kongresserna tagit ställning<br />
kring frågan om valberedningens arbetsordning samt när<br />
den ska tillsättas. Den ordning som nu gäller, att förbundsrådet<br />
väljer en valberedning efter nominering från regionerna på det<br />
möte som infaller närmast sex månader före kongressen, finner<br />
förbundsstyrelsen tillfredsställande. Förbundsrådet fastställer<br />
även arbetsordning för valberedningen.<br />
Nuvarande regler ska ses som en avvägning mellan kravet på<br />
kontinuitet <strong>och</strong> behovet av aktualitet. Valberedningens arbete<br />
blir av förklarliga skäl intensivast inför en kongress. Således säkerställer<br />
man att det är ledamöter som är up to date . Skulle<br />
behov föreligga kan förbundsstyrelsen, alternativt förbundsrådet,<br />
utse en valberedning för att bereda fyllnadsval o.dyl.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 18<br />
Motion <strong>Bb</strong> 19<br />
Val av stadgekommitté inför kongress<br />
Avdelning 3<br />
Att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> är en så demokratisk<br />
organisation som möjligt är grundläggande för hela vår verksamhet.<br />
Stadgekommittén har stor möjlighet att påverka stadgarnas utformning.<br />
Det är därför viktigt att det regleras i stadgarna hur<br />
stadgekommittén utses.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
152<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att göra ett tillägg i stadgarna under § 17, Förbundsrådet<br />
mom.1 med följande skrivning under sidorubrik - Stadgekommitté:<br />
Efter det att avdelningarna givits möjlighet att<br />
nominera kandidater, <strong>och</strong> på förslag av förbundsstyrelsen,<br />
väljer förbundsrådet på ordinarie förbundsrådssammanträde<br />
stadgekommitté inför kongressen. Stadgekommittén skall<br />
utöver ordförande som utses av förbundsstyrelsen, bestå av<br />
en ledamot <strong>och</strong> en suppleant.<br />
Motion <strong>Bb</strong> 20<br />
Stadgekommitténs förslag skall finnas<br />
färdigt innan motionstiden till kongressen<br />
går ut.<br />
Avdelning 3<br />
Att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s stadgar är fullständiga,<br />
tydliga <strong>och</strong> lättlästa är av största vikt för att de skall efterlevas på<br />
alla nivåer i vårt förbund.<br />
För att alla i organisationen skall känna sig delaktiga <strong>och</strong> lättare<br />
kunna påverka stadgarnas utformning bör stadgekommitténs<br />
förslag till kongressen finnas klart i god tid innan motionstiden<br />
gått ut. Det blir då lättare för alla att studera förslaget <strong>och</strong> få tid<br />
att skriva motioner om stadgefrågor till kongressen.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att stadgekommitténs förslag till kongressen skall vara klart <strong>och</strong><br />
skickas ut till avdelningarna tre månader innan motionstiden<br />
till kongressen gått ut.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
153<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 19<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 20<br />
I motion <strong>Bb</strong> 19 föreslås<br />
att göra ett tillägg i stadgarna under § 17, Förbundsrådet<br />
mom.1 med följande skrivning under sidorubrik - Stadgekommitté:<br />
Efter det att avdelningarna givits möjlighet att<br />
nominera kandidater, <strong>och</strong> på förslag av förbundsstyrelsen,<br />
väljer förbundsrådet på ordinarie förbundsrådssammanträde<br />
stadgekommitté inför kongressen. Stadgekommittén skall<br />
utöver ordförande som utses av förbundsstyrelsen, bestå av<br />
en ledamot <strong>och</strong> en suppleant.<br />
I motion <strong>Bb</strong> 20 föreslås<br />
att stadgekommitténs förslag till kongressen skall vara klart <strong>och</strong><br />
skickas ut till avdelningarna tre månader innan motionstiden<br />
till kongressen gått ut.<br />
En stadgekommitté är ett redskap för förbundsstyrelsen. Kommittén<br />
bereder <strong>och</strong> hanterar förslag som kommer från förbundsstyrelsen.<br />
Till kongressen, som för övrigt är den enda instans i<br />
förbundet som kan ändra stadgarna, kan endast styrelsen, eller<br />
genom motion medlem, inkomma med förslag till ändring.<br />
Med ovan anförda anser förbundsstyrelsen att det är oklokt att instifta<br />
ett ytterligare organ som har exklusiv förslagsrätt i stadgefrågor.<br />
Med motiv som angetts i svaret på motion <strong>Bb</strong> 19 menar förbundsstyrelsen<br />
att ett förfarande som motionären föreslår skulle<br />
hämma den demokratiska processen. Styrelsens förslag till stadgar<br />
sänds ut i god tid tillsammans med motions<strong>utlåtanden</strong>a.<br />
Nuvarande ordning fungerar väl.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 19 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 20<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
154<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 21<br />
Ändring av stadgarnas § 20 moment 2<br />
Avdelning 55<br />
Frågan om <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s stugor i Lysebergas<br />
vara eller inte vara har sedan många år engagerat ett flertal<br />
medlemmar i organisationen.<br />
Enligt stadgarnas § 20 moment 2 är det förbundsstyrelsen<br />
som beslutar om inköp <strong>och</strong> avyttring av fast egendom<br />
Förbundsstyrelsen beslutar om förvaring av värdehandlingarna.<br />
Förbundsstyrelsen får inte, utan att höra förbundsrådet, fatta<br />
bindande beslut om inköp eller avyttring av fast egendom.<br />
Motionären håller med om att det inte går att vänta med beslut<br />
om avyttringar eller inköp av fast egendom tills det är dags för<br />
kongress, men däremot ska kongressen också kunna ta beslut i<br />
sådana frågor om det är något som direkt rör medlemmarna.<br />
Då motionären skrivit en motion som rör stugorna <strong>och</strong> föreslår<br />
att dessa konverteras om till studier, möten <strong>och</strong> mindre konferenser<br />
är det också ett skäl till att förändra stadgarna så att kongressen<br />
kan ta ett beslut om att behålla dessa.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att man ändrar i stadgarnas § 20 moment 2 till följande lydelse:<br />
Förbundsstyrelsen beslutar om förvaring av värdehandlingarna.<br />
Förbundsstyrelsen får inte, utan att höra förbundsrådet, fatta<br />
bindande beslut om inköp eller avyttring av fast egendom.<br />
Dock kan frågor rörande avyttring av fast egendom också beslutas<br />
av kongressen i frågor som rör medlemsförmåner eller på<br />
annat sätt rör medlemmarnas villkor.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
155<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 21<br />
I motion <strong>Bb</strong> 21 föreslås<br />
att man ändrar i stadgarnas § 20 moment 2 till följande lydelse:<br />
Förbundsstyrelsen beslutar om förvaring av värdehandlingarna.<br />
Förbundsstyrelsen får inte, utan att höra förbundsrådet, fatta<br />
bindande beslut om inköp eller avyttring av fast egendom.<br />
Dock kan frågor rörande avyttring av fast egendom också beslutas<br />
av kongressen i frågor som rör medlemsförmåner eller på<br />
annat sätt rör medlemmarnas villkor.<br />
Motionären föreslår ett tillägg till momentet att frågor om avyttring<br />
av fast egendom också beslutas av kongressen i frågor som rör<br />
medlemsförmåner eller på annat sätt rör medlemmarnas villkor.<br />
Förbundsstyrelsen vill klargöra att när det gäller frågor av förvaltningskaraktär<br />
måste förbundsstyrelsen eller förbundsrådet<br />
vara de som tar ansvar. Kongressen har att besluta om inriktning<br />
av förvaltning samt i övrigt fastställa policy <strong>och</strong> målsättning under<br />
perioden. Kongressen kan aldrig ställas till svars för felaktiga<br />
investeringsbeslut eller dålig förvaltning etc, varför nuvarande<br />
ordning bör kvarstå.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 21<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
156<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 22<br />
obesvarad inkomstförfrågan<br />
Avdelning 14<br />
Vi råkar alltför ofta ut för att medlemmar inte besvarar från avdelningen<br />
utsänd skriftlig förfrågan om inkomst, arbetsgivare<br />
etc. För att skapa ett kraftfullt incitament för medlemmen att<br />
iaktta sin stadgeenliga skyldighet att svara på dessa förfrågningar,<br />
anser vi att uteblivet svar efter påminnelse skall innebära att<br />
medlemmen förs upp i högsta avgiftsklass. Så är det t.ex. organiserat<br />
i Handelsanställdas förbund som våra kontorister tillhör.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att där införs regler i stadgarna, som kan läggas till grund för att<br />
föra upp medlem i högsta avgiftsklass när medlem ej besvarar<br />
inkomstförfrågan<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 22<br />
I motion <strong>Bb</strong> 22 föreslås<br />
att där införs regler i stadgarna, som kan läggas till grund för att<br />
föra upp medlem i högsta avgiftsklass när medlem ej besvarar<br />
inkomstförfrågan<br />
Vad motionären föreslår kan redan idag tillämpas utan stadgeändring.<br />
Frågan är av förvaltningskaraktär <strong>och</strong> ska hanteras av<br />
de valda instanserna. Vårt arbete under den gångna perioden har<br />
haft som utgångspunkt att medlemmen ska känna det motiverat<br />
att betala rätt medlemsavgift. Arbetet med avgiftskontroll i<br />
samband med utbetalning av inkomstförsäkringen har visat sig<br />
framgångsrik. En utveckling av en positiv påminnelse upplevs<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
157<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
som bättre än straff, varför styrelsen har för avsikt att fortsätta<br />
sitt arbete med att hjälpa medlemmar till rätt avgift.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 22<br />
Motion <strong>Bb</strong> 23<br />
avgiftsklasser<br />
Avdelning 14<br />
Vid förra kongressen beslutade vi att utöka antalet avgiftsklasser<br />
genom att bygga på med nya klasser i de högre inkomstskikten.<br />
Det gjordes i övrigt inga förändringar av avgiftsklasserna.<br />
Att ha många avgiftsklasser med korta spann skapar onödig administration<br />
för organisationen i form av täta ändringar av avgiftsklass<br />
med tillhörande utskick av post. Det skapar även arbete för<br />
våra medlemmar som oftare måste uppdatera oss om sin inkomst.<br />
Pensionär<br />
0,00 kr - 3 399,00 kr<br />
3 400,00 kr - 6 799,00 kr<br />
6 800,00 kr - 10 199,00 kr<br />
10 200,00 kr - 13 599,00 kr<br />
13 600,00 kr - 16 999,00 kr<br />
17 000,00 kr - 20 399,00 kr<br />
20 400,00 kr - 23 799,00 kr<br />
23 800,00 kr - 27 199,00 kr<br />
27 200,00 kr - 30 599,00 kr<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
158<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
30 600,00 kr - 33 999,00 kr<br />
34 000,00 kr - 37 399,00 kr<br />
37 400,00 kr -<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att utöka spannet mellan avgiftsklasserna så att klasserna blir<br />
färre <strong>och</strong> steget mellan klasserna större. Det skulle kunna se<br />
ut enligt ovan.<br />
Motion <strong>Bb</strong> 24<br />
Medlemsavgiften<br />
Avdelning 46<br />
Medlemsavgiftens storlek skall i stora drag bestämmas av om du<br />
arbetar heltid eller deltid. Cirka 75 % av medlemmarna har en<br />
inkomst över 16 000 kr registrerad. I nuläget är det för många<br />
avgiftsklasser <strong>och</strong> det är alldeles för krångligt <strong>och</strong> tidsödande att<br />
hantera både för medlem <strong>och</strong> avdelning, vilket gör att tillämpningen<br />
för rätt avgift = rättvis avgift inte efterlevs.<br />
Ett tydligare <strong>och</strong> flexiblare system måste till. Detta genom att reducera<br />
antalet avgiftsklasser. De flesta som jobbar heltid kommer<br />
att inom en snar framtid ha en inkomst från ca. 24 000 kr <strong>och</strong> i<br />
vårt förslag kommer högsta avgiftsklass vara från 28 000 kr.<br />
Enkelt <strong>och</strong> tydligt nedåt skall det gå i steg om 4 000 kr. Frågan till<br />
medlemmarna skall inte vara vilken inkomst de har, utan om de jobbar<br />
heltid eller deltid. Då vet vi vilken inkomst medlemmen har <strong>och</strong><br />
det blir enklare att placera medlemmarna i de olika avgiftsklasserna.<br />
Vårt förslag är även intäktsneutralt för förbundet genomfört<br />
med det gamla, enligt våra beräkningar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
159<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att klassindelningen skall kunna justeras mellan kongressperioderna<br />
av förbundsrådet på förslag från förbundsstyrelsen <strong>och</strong><br />
att införa nya avgiftklasser enligt följande förslag.<br />
Klass Avgiftsklass Förbundsavgift Kronor/mån Medlemmar<br />
120225<br />
1 >28 000 386kr 900 152kr 2 332<br />
2 24 000<br />
-27 999<br />
360kr 4 222 800kr 11 730<br />
3 20 000<br />
-23 999<br />
323kr 7 586 624kr 23 488<br />
4 16 000<br />
-19 999<br />
264kr 1 706 232 kr 6 463<br />
5 12 000<br />
-15 999<br />
224kr 1 433 152kr 6 398<br />
6 8 000<br />
-11 999<br />
170kr 449 480kr 2 644<br />
7 4 000<br />
- 7 999<br />
133kr 155 211kr 1 167<br />
8 0-3999 71kr 104 867kr 1 477<br />
9 pensionär 126 743 652 5902<br />
17 302 170kr 61 601<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 23<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 24<br />
I motion <strong>Bb</strong> 23 föreslås<br />
att utöka spannet mellan avgiftsklasserna så att klasserna blir<br />
färre <strong>och</strong> steget mellan klasserna större. Det skulle kunna se<br />
ut enligt ovan.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
160<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
I motion <strong>Bb</strong> 24 föreslås<br />
att klassindelningen skall kunna justeras mellan kongressperioderna<br />
av förbundsrådet på förslag från förbundsstyrelsen <strong>och</strong><br />
att införa nya avgiftklasser enligt följande förslag.<br />
Klass Avgiftsklass Förbundsavgift Kronor/mån Medlemmar<br />
120225<br />
1 >28 000 386kr 900 152kr 2 332<br />
2 24 000<br />
-27 999<br />
360kr 4 222 800kr 11 730<br />
3 20 000<br />
-23 999<br />
323kr 7 586 624kr 23 488<br />
4 16 000<br />
-19 999<br />
264kr 1 706 232 kr 6 463<br />
5 12 000<br />
-15 999<br />
224kr 1 433 152kr 6 398<br />
6 8 000<br />
-11 999<br />
170kr 449 480kr 2 644<br />
7 4 000<br />
- 7 999<br />
133kr 155 211kr 1 167<br />
8 0-3999 71kr 104 867kr 1 477<br />
9 pensionär 126 743 652 5902<br />
17 302 170kr 61 601<br />
Gemensamt med motionerna är att avgiftsklasserna minskas<br />
samt att spannet minskas mellan klasserna. Vidare att förbundsrådet<br />
på förslag från förbundsstyrelsen skall kunna justera klassindelningen.<br />
Förbundsstyrelsen ser i grunden positivt på motionernas förslag.<br />
Det är redan idag möjligt för förbundsstyrelsen att hantera avgifterna<br />
på det sätt motionärerna önskar. Att låsa fast avgiftsklasser<br />
samt inte låta förbundsstyrelsen ha det handlingsutrymme<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
161<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
som idag finns vore oklokt. Därför föreslår förbundsstyrelsen<br />
att kongressen må bifalla det förslag förbundsstyrelsen lägger, att<br />
mönstra ut listorna ur stadgarna <strong>och</strong> ansvara för avgifterna samt<br />
presentera dessa i god tid innan årsskiftet.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 23 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 24<br />
Motion <strong>Bb</strong> 25<br />
Ökat fokus på antirasism<br />
Avdelning 4<br />
Enligt ett beslut från förbundsstyrelsen från 2009 får inte aktiva<br />
Sverigedemokrater vara medlemmar i <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
då det bedömdes att detta strider mot våra stadgar,<br />
närmare bestämt § 2 ”Verka för en samhällsutveckling på grundval<br />
av politisk, social <strong>och</strong> ekonomisk demokrati”.<br />
Denna formulering verkar kunna vara en smula otydlig för vissa.<br />
Uppenbarligen behöver våra stadgar än tydligare visa att <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Transportarbetareförbundet</strong> vill verka för ett samhälle där vi inte<br />
bara bedriver ett aktivt arbete för att skapa jämställdhet mellan<br />
kvinnor <strong>och</strong> män, utan även att vi bedriver ett aktivt arbete för<br />
att motverka diskriminering av alla arbetare, oavsett kön, ursprung,<br />
sexuell läggning eller religionstillhörighet.<br />
Vi tror <strong>och</strong> hoppas att alla medlemmar i <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong><br />
kan ställa sig bakom en stadgeändring där vi<br />
aktivt tar ställning mot diskriminering.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
162<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att göra ett tillägg i våra stadgar § 2 med texten:<br />
”att bedriva ett aktivt arbete för att motverka diskriminering på<br />
grund av kön, etniskt ursprung, sexuell läggning eller religiös<br />
tillhörighet.”<br />
Motion <strong>Bb</strong> 26<br />
alla människors lika värde<br />
Avdelning 5<br />
Det kan inte skada att vara mycket tydlig angående <strong>Svenska</strong><br />
<strong>Transportarbetareförbundet</strong>s människosyn där principen om<br />
alla människors lika värde är en grundbult.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att det i stadgarnas § 2 angående vad förbundet ska verka för,<br />
tillförs en att-sats: att insikten om alla människors lika värde<br />
ska genomsyra förbundet, speglas i arbetsplatsverksamheten<br />
<strong>och</strong> spridas i samhället.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 25<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 26<br />
I motion <strong>Bb</strong> 25 föreslås<br />
att göra ett tillägg i våra stadgar § 2 med texten:<br />
”att bedriva ett aktivt arbete för att motverka diskriminering på<br />
grund av kön, etniskt ursprung, sexuell läggning eller religiös<br />
tillhörighet.”<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
163<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
I motion <strong>Bb</strong> 26 föreslås<br />
att det i stadgarnas § 2 angående vad förbundet ska verka för,<br />
tillförs en att-sats: att insikten om alla människors lika värde<br />
ska genomsyra förbundet, speglas i arbetsplatsverksamheten<br />
<strong>och</strong> spridas i samhället.<br />
Vid kongressen antogs ett uttalande att: I demokratibegreppet ingår<br />
som en självklar del grundsynen att alla människor har ett lika värde .<br />
Förbundsstyrelsen föreslår att det i stadgarnas § 2 tillförs att förbundet<br />
ska verka för alla människors lika värde. I <strong>och</strong> med detta<br />
tillmötesgår styrelsen motionärernas förslag, med den skillnaden<br />
att man inte anser det behövligt att räkna upp eventuella skillnader<br />
mellan människor, eller specificera var denna grundsyn ska<br />
gälla. Förbundsstyrelsens förslag täcker alla situationer.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 25 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 26<br />
Motion <strong>Bb</strong> 27<br />
Stadgarnas regler för inträde<br />
Avdelning 14<br />
Vi tvingas allt oftare uppleva att personer arbetar i flera år inom<br />
våra avtalsområden utan att vilja ansluta sig till förbundet. När<br />
den anställde får kännedom om att förhållanden på arbetsplatsen<br />
kommer att förändras, eller en tvist med arbetsgivaren uppkommer,<br />
söker den anställde medlemskap i förbundet. Våra nuvarande<br />
regler rörande förbundsinträden innebär att en person<br />
kan söka inträde <strong>och</strong> betala medlemsavgiften den sista dagen i<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
164<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
månaden, <strong>och</strong> ändå formellt ha medlemskap från <strong>och</strong> med den<br />
första samma månad. Dock har vi en praxis enligt f.d. förste<br />
vice ordförande Clas Linder, vilken säger att medlemmen inte<br />
är berättigad till förhandlingshjälp i ärenden, som har sin grund<br />
i händelser som har inträffat, innan inträdesansökan kom in till<br />
förbundet. Denna praxis har dessutom bekräftats av förbundsstyrelsens<br />
beslut i konkreta överklagningsärenden. Denna praxis<br />
framgår dock inte av våra stadgar, vilket leder till just onödiga<br />
överklagningsärenden.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundets stadgar redigeras så att det tydligt framgår att medlemmen<br />
inte är berättigad till förhandlingshjälp i ärenden<br />
vilka har sin grund i händelser som har inträffat innan inträdesansökan<br />
kom in till förbundet såvida medlemmen i fråga<br />
inte har övergång från annat förbund. Undantag bör kunna<br />
göras i varje enskilt fall efter beslut i avdelningsstyrelsen eller<br />
av den avdelningsstyrelsen delegerar beslutanderätten till i fall<br />
som bedöms vara av intresse även för organisationen.<br />
Motion <strong>Bb</strong> 28<br />
Medlems rätt till enskild förhandlingshjälp<br />
Avdelning 12<br />
Det är vanligt förekommande att anställda på företag i våra<br />
branscher söker medlemskap precis då de hamnar i tvistighet<br />
med arbetsgivaren. Våra aktiva i avdelningarna, både funktionärer<br />
<strong>och</strong> fackliga förtroendemän, ställs ofta inför dilemmat huruvida<br />
dessa nya kamrater omgående ska få förhandlingshjälp eller<br />
liknande, väl medvetna om att inträdet sker just för att få denna<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
165<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
hjälp i stunden. Det finns alltså ingen grundläggande solidaritetsprincip<br />
som skäl till medlemskapet. Inte sällan hamnar våra<br />
representanter i diskussion med dessa nyblivna medlemmar som<br />
rätt aggressivt kan framhäva att det ska bli företrädda.<br />
Ett sätt att runda dessa diskussioner <strong>och</strong> - åtminstone delvis<br />
- lösa problemet är att skriva in i stadgarna att enskild förhandlingshjälp<br />
kan man ha rätt till först då det gått en månad sedan<br />
inbetalning av första medlemsavgiften till vårt förbund. Detta<br />
skulle självfallet inte gälla då den nya medlemmen kommer på<br />
övergång från annat förbund <strong>och</strong> således har ett bestående fackligt<br />
medlemskap.<br />
Undantag från denna regel bör i så fall kunna göras efter särskilt<br />
beslut av avdelningsstyrelse. Något som också skulle ge avdelningsstyrelsen<br />
en utökad betydelse.<br />
Observera att formuleringen är ”enskild förhandlingshjälp”, vilket<br />
innebär att om man ”glider med” som medlem i exempelvis<br />
en vanlig MBL § 11-förhandling vore det inget brott mot stadgarna.<br />
Det här handlar snarare om att synliggöra värdet av ett<br />
troget medlemskap <strong>och</strong> att visa att det inge fungerar att söka<br />
medlemskap just precis när man som enskild arbetare själv behöver<br />
det, som om man kunde köpa tjänster av oss istället för<br />
att organisera sig.<br />
Med detta som bakgrund yrkar vi<br />
att det i stadgarnas § 4 läggs till ett nytt textstycke i slutet av moment<br />
2, med följande lydelse: ”Medlemmen äger rätt till svar<br />
på frågor kring arbetsrätt, kollektivavtal, arbetsmiljö etc från<br />
första inträdesmånad. Enskild förhandlingshjälp kan fås en<br />
månad efter att första medlemsavgiften blivit erlagd. Detta<br />
gäller inte i samband med övergång från annat förbund, då<br />
man kan bli företrädd direkt vid inträdet. Avdelningsstyrelse<br />
äger rätt att fatta särskilt beslut om annat, om anledning<br />
därtill skulle föreligga.”<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
166<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 29<br />
karenstid vid medlems inträde<br />
Avdelning 5<br />
Vi får allt oftare ta emot ärenden gällande personer vilka arbetat<br />
i flera år inom våra avtalsområden utan att vilja ansluta sig till<br />
förbundet. När denna person får kännedom om att förhållanden<br />
på arbetsplatsen kommer att förändras, eller om arbetsgivaren<br />
har för avsikt att vidta någon åtgärd, eller till <strong>och</strong> med har vidtagit<br />
någon åtgärd mot denna person så söker denne medlemskap<br />
i förbundet <strong>och</strong> förväntar sig hjälp omedelbart. Våra nuvarande<br />
regler rörande förbundsinträden. innebär att en person kan söka<br />
inträde <strong>och</strong> betala medlemsavgiften den sista dagen i månaden<br />
<strong>och</strong> ändå ha medlemskap från <strong>och</strong> med den första samma månad.<br />
I <strong>och</strong> med att det går att söka medlemskap via vår hemsida<br />
har det blivit vanligare att personer söker medlemskap samma<br />
dag eller dagen efter det att något har inträffat som innebär att<br />
de kommer att behöva hjälp från oss. Via vår hemsida uppfattas<br />
det som att man är medlem så fort man skickat iväg formuläret,<br />
vilket rimligen inte kan vara riktigt. Ytterst innebär detta alltså<br />
att en person kan söka inträde i mitten av månaden <strong>och</strong> sedan<br />
kräva hjälp med en tvist eller fråga som uppkom den första i<br />
månaden, betala medlemsavgiften den sista i månaden om de<br />
ens väljer att fullfölja sitt inträde. Slutsatsen blir att vi i dessa fall<br />
hjälpt en person som aldrig varit medlem i förbundet.<br />
Denna ordning är otroligt nonchalant mot de trogna medlemmar<br />
som i decennier betalat sin medlemsavgift <strong>och</strong> kanske haft<br />
turen att aldrig behöva be oss om hjälp.<br />
Från avdelningens sida anser vi att förbundets stadgar skall ändras<br />
på så sätt att stadgarna inte tillåter att en person kan ställa<br />
krav på förbundets biträde i en tvist som har inträffat innan<br />
medlemskapet beviljats <strong>och</strong> inträdet fullföljts<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
167<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att förbundets stadgar får ett tillägg med den innebörden att<br />
medlem efter att ha beviljats inträde <strong>och</strong> efter att ha erlagt<br />
kontingent endast har rätt att begära hjälp <strong>och</strong> bistånd avseende<br />
händelser som inträffat därefter. Undantag bör kunna<br />
göras i varje enskilt fall efter beslut i avdelningsstyrelse, eller<br />
av den avdelningsstyrelsen delegerar beslutanderätten till<br />
<strong>och</strong><br />
att förbundet verkar för att tydlig information på såväl ansökningsblankett<br />
som på hemsidan införs så att det klargörs när<br />
det finns möjlighet att som medlem få hjälp<br />
Motion <strong>Bb</strong> 30<br />
Förhandlingshjälp<br />
Avdelning 20<br />
Det har visat sig att det finns människor som missbrukar möjligheten<br />
till förhandlingshjälp. Det går till på följande sätt! När en<br />
arbetstagare har fått information om att något kan hända denna<br />
person på arbetsplatsen tar man snabbt fram en inträdesansökan<br />
<strong>och</strong> söker medlemskap i förbundet. Har de riktig tur sker detta i<br />
början av månaden <strong>och</strong> förhandlingen sker i mitten av månaden<br />
så behöver inte personen fullfölja sitt inträde utan struntar helt<br />
enkelt i att bli medlem. Det har även visat sig att de medlemmar<br />
som har varit med en längre tid fått vetskap om detta <strong>och</strong> börjat<br />
ifrågasätta varför de skall betala medlemsavgift när man kan gör<br />
på sätt som ovan. Givetvis förklarar vi att det inte är ett juste sätt<br />
att göra mot sina arbetskamrater som är medlemmar <strong>och</strong> betalar<br />
för detta.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
168<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår<br />
att det införs en karenstid på två månader innan medlem kan<br />
räkna med förhandlingshjälp, givetvis skall alla övriga förmåner<br />
gälla från första dag.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna<br />
<strong>Bb</strong> 27 - <strong>Bb</strong> 30<br />
I motion<strong>Bb</strong> 27 föreslås<br />
att förbundets stadgar redigeras så att det tydligt framgår att medlemmen<br />
inte är berättigad till förhandlingshjälp i ärenden<br />
vilka har sin grund i händelser som har inträffat innan inträdesansökan<br />
kom in till förbundet såvida medlemmen i fråga<br />
inte har övergång från annat förbund. Undantag bör kunna<br />
göras i varje enskilt fall efter beslut i avdelningsstyrelsen eller<br />
av den avdelningsstyrelsen delegerar beslutanderätten till i fall<br />
som bedöms vara av intresse även för organisationen.<br />
I motion <strong>Bb</strong> 28 föreslås<br />
att det i stadgarnas § 4 läggs till ett nytt textstycke i slutet av moment<br />
2, med följande lydelse: ”Medlemmen äger rätt till svar<br />
på frågor kring arbetsrätt, kollektivavtal, arbetsmiljö etc från<br />
första inträdesmånad. Enskild förhandlingshjälp kan fås en<br />
månad efter att första medlemsavgiften blivit erlagd. Detta<br />
gäller inte i samband med övergång från annat förbund, då<br />
man kan bli företrädd direkt vid inträdet. Avdelningsstyrelse<br />
äger rätt att fatta särskilt beslut om annat, om anledning<br />
därtill skulle föreligga.”<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
169<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
I motion <strong>Bb</strong> 29 föreslås<br />
att förbundets stadgar får ett tillägg med den innebörden att<br />
medlem efter att ha beviljats inträde <strong>och</strong> efter att ha erlagt<br />
kontingent endast har rätt att begära hjälp <strong>och</strong> bistånd avseende<br />
händelser som inträffat därefter. Undantag bör kunna<br />
göras i varje enskilt fall efter beslut i avdelningsstyrelse, eller<br />
av den avdelningsstyrelsen delegerar beslutanderätten till<br />
<strong>och</strong><br />
att förbundet verkar för att tydlig information på såväl ansökningsblankett<br />
som på hemsidan införs så att det klargörs när<br />
det finns möjlighet att som medlem få hjälp<br />
I motion <strong>Bb</strong> 30 föreslås<br />
att det införs en karenstid på två månader innan medlem kan<br />
räkna med förhandlingshjälp, givetvis skall alla övriga förmåner<br />
gälla från första dag.<br />
<strong>Motioner</strong>na tar upp en problembeskrivning som i allt väsentligt<br />
tagits upp vid tidigare kongresser, senast 2007.<br />
Förbundsstyrelsen anser inte att denna frågeställning behöver<br />
stadgeregleras ytterligare. Sakläget är att under senaste kongressperioden<br />
har det gjorts tydligare när medlemskap påbörjas samt<br />
att det informerats att för tid innan medlemskap finns inte något<br />
krav på den som innehar ställningsfullmakt från förbundet<br />
att företräda anställd innan medlemskap erhållits.<br />
Det skall också tilläggas att det från förbundets sida kan finnas<br />
tillfälle då vi bedömer att det ur ett kollektivt förhållande kan anses<br />
lämpligt att företräda anställda, ex. kollektivavtalsefterlevnad.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 27, <strong>Bb</strong> 28, <strong>Bb</strong> 29 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 30<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
170<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 31<br />
avdelningstillhörighet<br />
Avdelning 14<br />
Då jag, Bill Elofsson, av egen erfarenhet har märkt problemet<br />
med avdelningstillhörighet vill jag kortfattat beskriva min situation.<br />
Jag heter Bill Elofsson <strong>och</strong> har mitt boende i det geografiska område<br />
som omfattas av avdelning 14 i Helsingborg. Min arbetsplats<br />
är situerad i Södertälje på Scanias Transportlaboratorium<br />
<strong>och</strong> därför skulle jag enligt dagens stadgar tillhöra avdelning 7 i<br />
Nyköping. Jag har i dag förtroendeuppdrag i sektion 7 i avdelning<br />
14. Om jag enligt stadgarna skulle vara medlem i avdelning<br />
7 <strong>och</strong> ha motsvarande uppdrag så skulle jag nödgas köra 90 mil<br />
för att delta.<br />
Jag tycker att det är orimligt att en medlem ska tvingas till att<br />
tillhöra en avdelning, där det geografiska avståndet från boendeadressen<br />
är orimligt långt. För att underlätta för medlemmar att<br />
delta i det fackliga arbetet som förtroendevalda, eller att kunna<br />
delta i möten, så anser jag att detta skall underlättas genom att<br />
inte ha rigida stadgar som reglerar detta.<br />
Jag föreslår därför att kongressen beslutar<br />
att överlåta till förbundsstyrelsen att ändra stadgarna så att tillhörigheten<br />
till en avdelning ska kunna avgöras beroende på<br />
den bostadsort som medlemmen har. Vilket avstånd som ska<br />
anses vara lämpligt överlåter vi till förbundsstyrelsen att avgöra.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
171<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 31<br />
I motion <strong>Bb</strong> 31 föreslås<br />
att överlåta till förbundsstyrelsen att ändra stadgarna så att tillhörigheten<br />
till en avdelning ska kunna avgöras beroende på<br />
den bostadsort som medlemmen har. Vilket avstånd som ska<br />
anses vara lämpligt överlåter vi till förbundsstyrelsen att avgöra.<br />
Enligt stadgarnas § 4 mom. 2 skall medlem registreras i den<br />
avdelning man har sitt arbete. Denna princip är mycket viktig<br />
då anställningsavtal <strong>och</strong> eventuella uppgörelser bygger på stationeringsort.<br />
Någon ändring av stadgarna i denna del kan inte<br />
bifallas.<br />
Det finns idag möjlighet för avdelningar att komma överens om<br />
annan ordning än ovan, detta skall dock godkännas av förbundsstyrelsen<br />
eller den förbundsstyrelsen utsett. Förbundsstyrelsen är<br />
av den uppfattningen att problemet går att hantera inom nuvarande<br />
regelsystem.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 31<br />
Motion <strong>Bb</strong> 33<br />
Medlems förpliktelser - stadgarna § 9<br />
Avdelning 19<br />
En del av våra medlemmar hävdar att de inte känner till de skyldigheter<br />
som åligger dem enligt stadgarnas § 9, att-satserna. Det<br />
framkommer med stor tydlighet när någon medlem exempelvis<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
172<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
hävdar att de inte visste att de skulle meddela ändrad inkomst,<br />
byte av arbetsgivare, eller att de bör kontrollera om det finns kollektivavtal<br />
på den arbetsplats där de (som får arbete) ämnar ta<br />
anställning. I vissa fall säger man att man heller inte känner till<br />
kollektivavtalets innehåll.<br />
Med anledning av detta föreslår vi att kongressen<br />
beslutar<br />
att <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s stadgar förtydligas på så sätt att<br />
att-satserna gällande medlems förpliktelser får en mer framträdande<br />
plats i stadgarna.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 33<br />
I motion <strong>Bb</strong> 33 föreslås<br />
att <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s stadgar förtydligas på så sätt att<br />
att-satserna gällande medlems förpliktelser får en mer framträdande<br />
plats i stadgarna.<br />
Förbundsstyrelsen delar i stort motionärens problembeskrivning<br />
men tror inte att problemet löses genom att medlemsförpliktelser<br />
ges en mer framträdande roll i stadgarna. Stadgarna har idag<br />
en logisk uppbyggnad <strong>och</strong> att ändra eller prioritera vissa delars<br />
viktighet vore olyckligt. Stadgarna är en enhet som alla medlemmar<br />
borde känna till. Vi måste därför tillsammans arbeta för att<br />
på ett positivt sätt tillse att alla medlemmar inser vikten av att<br />
leva upp till våra gemensamt fattade beslut. Detta gör vi genom<br />
bättre information, utbildning, agerande, uppförande etc.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 33<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
173<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 34<br />
tillägg till medlemmars skyldigheter i<br />
stadgarna<br />
Avdelning 14<br />
Dagens kommunikationssamhälle innebär att information delas<br />
mellan avsändare <strong>och</strong> mottagare betydligt snabbare än förr.<br />
Genom e-post, sms, mms <strong>och</strong> appar av alla de slag kan informationen<br />
nå mottagaren inom sekunder efter det att den har sänts.<br />
Över 95 % av Transports medlemmar har i dag tillgång till dessa<br />
hjälpmedel, dator <strong>och</strong> mobiltelefon.<br />
I dagens stadgar finns det inget om att medlemmar är skyldiga<br />
att ta emot information från förbund, avdelningar <strong>och</strong> andra<br />
underorganisationer. Om information sänds via dessa medier<br />
kan medlem hävda att det är spam eller svartlistat telefonnummer<br />
<strong>och</strong> på så sätt förhindra att informationen kommer fram.<br />
En stor kostnad för förbundet är portokostnad <strong>och</strong> genom att<br />
använda elektronisk överföring av kallelser, protokoll <strong>och</strong> annat<br />
informationsmaterial skulle förbundet kunna spara stora summor.<br />
Vi anser därför att stadgarna ska ändras så att det är en skyldighet<br />
för medlem att ta emot information via e-post, sms, mms <strong>och</strong> appar.<br />
Det bör också skrivas att medlem har skyldighet att anmäla<br />
ändringar när det gäller e-postadress <strong>och</strong> mobiltelefonnummer.<br />
Vi anser därför också att blanketter för medlemsansökan ska<br />
innehålla obligatoriska fält där medlem fyller i sina kontaktuppgifter<br />
enligt ovan.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att stadgarna ska ändras så att det är en skyldighet för medlem<br />
att ta emot information via e-post, sms, mms <strong>och</strong> appar. Det<br />
bör också skrivas att medlem har skyldighet att anmäla änd-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
174<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
ringar när det gäller e-postadress <strong>och</strong> mobiltelefonnummer<br />
<strong>och</strong> att blanketter för medlemsansökan ska innehålla obligatoriska<br />
fält där medlem fyller i sina kontaktuppgifter enligt<br />
ovan.<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda vilken typ av information,<br />
(kallelser etc) som ska kunna godtas vara gällande<br />
för elektronisk överföring <strong>och</strong> i enlighet med denna utredning<br />
göra eventuella stadgeändringar <strong>och</strong><br />
att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett<br />
informationsunderlag för handhavandet av nya media inom<br />
organisationen, hur dessa ska <strong>och</strong> kan användas för att snabbare<br />
<strong>och</strong> billigare delge medlemmar information.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 34<br />
I motion <strong>Bb</strong> 34 föreslås<br />
att stadgarna ska ändras så att det är en skyldighet för medlem<br />
att ta emot information via e-post, sms, mms <strong>och</strong> appar. Det<br />
bör också skrivas att medlem har skyldighet att anmäla ändringar<br />
när det gäller e-postadress <strong>och</strong> mobiltelefonnummer<br />
<strong>och</strong> att blanketter för medlemsansökan ska innehålla obligatoriska<br />
fält där medlem fyller i sina kontaktuppgifter enligt<br />
ovan.<br />
att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda vilken typ av information,<br />
(kallelser etc) som ska kunna godtas vara gällande<br />
för elektronisk överföring <strong>och</strong> i enlighet med denna utredning<br />
göra eventuella stadgeändringar <strong>och</strong><br />
att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett<br />
informationsunderlag för handhavandet av nya media inom<br />
organisationen, hur dessa ska <strong>och</strong> kan användas för att snabbare<br />
<strong>och</strong> billigare delge medlemmar information.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
175<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motionen tar upp ett problemområde som blivit alltmer aktuellt<br />
i takt med att nya informationsmedier introduceras. Förbundsstyrelsen<br />
är medveten om situationen <strong>och</strong> delar i mycket motionärens<br />
intentioner. Däremot ser förbundsstyrelsen inte stadgereglering<br />
som en bästa väg att hantera frågan, ej heller att låsa<br />
fast sig vid vissa handlingsvägar.<br />
Vi måste ständigt hålla oss ajour med utvecklingen <strong>och</strong> anpassa<br />
vår vardag till omgivningens krav. Förbundet har de senaste åren<br />
arbetat intensivt med information <strong>och</strong> IT, utvecklat hemsidan<br />
m.m. Förbundsstyrelsen vill gå vidare med detta arbete varför en<br />
stadgereglering skulle hämma utvecklingen.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 34<br />
Motion <strong>Bb</strong> 35<br />
Valbarhetshinder<br />
Avdelning 20<br />
Medlem som uppbär ett förtroendeuppdrag inom förbundet<br />
<strong>och</strong> uteblir utan giltigt förfall från mer än ett kallat möte skall<br />
skiljas från sitt uppdrag, till skillnad från idag gäller detta endast<br />
representantskapsledamot samt revisorer. Vi vill utöka detta krav<br />
till samtliga uppdrag i <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>. För<br />
att dessa medlemmar inte skall väljas om igen vill vi samtidigt<br />
på ett kraftfullt sätt markera att fackliga uppdrag är viktiga <strong>och</strong><br />
inte skall missbrukas.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
176<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår<br />
att samtliga uppdrag likställs med stadgarna § 23 mom 4, 8<br />
stycket <strong>och</strong> att man skiljs från uppdraget om man uteblir<br />
utan giltigt förfall från mer än ett kallat möte <strong>och</strong><br />
att medlem som har ett förtroendeuppdrag <strong>och</strong> skiljs från detta<br />
försätts i en karenstid av ett år för samma uppdrag.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 35<br />
I motion <strong>Bb</strong> 35 föreslås<br />
att samtliga uppdrag likställs med stadgarna § 23 mom 4, 8<br />
stycket <strong>och</strong> att man skiljs från uppdraget om man uteblir<br />
utan giltigt förfall från mer än ett kallat möte <strong>och</strong><br />
att medlem som har ett förtroendeuppdrag <strong>och</strong> skiljs från detta<br />
försätts i en karenstid av ett år för samma uppdrag.<br />
De flesta förtroendeuppdrag enligt § 23 innebär att man efter fullgjord<br />
mandatperiod får sitt förtroende prövat. Antingen beviljas<br />
man ansvarsfrihet eller ej. När det gäller representantskapet, vilka<br />
i detta sammanhang är de som beviljar ansvarsfrihet enligt<br />
§ 23 i stadgarna, upplöses detta utan att någon ansvarsprövning<br />
görs. Därför har regeln om att kunna skiljas från uppdraget införts<br />
särskilt för representantskapsledamot.<br />
I den andra att-satsen yrkas på en karenstid av ett år för samma<br />
uppdrag. Förbundsstyrelsen menar att valbarhetshinder inte ska<br />
finnas utan att medlemmarna ska ges möjlighet att själva bedöma<br />
vilka kamrater som ska företräda dem.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 35<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
177<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 36<br />
regional studieorganisatör<br />
Avdelning 14<br />
Makten över människors tankar är avgörande för arbetarrörelsens<br />
framtida existens som en kraft av betydelse för omdaning<br />
av samhället. Utan en livaktig <strong>och</strong> offensiv studieverksamhet<br />
kommer vi inte att uppnå det inflytande över medlemmars <strong>och</strong><br />
andras omvärldsanalys som är nödvändig för att de skall dela<br />
våra värderingar. För att studieverksamheten skall uppfylla dessa<br />
krav måste vi ha kunniga <strong>och</strong> drivna kursledare. Våra kursledare<br />
rekryteras i regel bland avdelningarnas studieorganisatörer. Mot<br />
bakgrund av att mellan 15 <strong>och</strong> 19 stycken av totalt 30 studieorganisatörer<br />
i avdelningarna byts ut varje år blir det i praktiken<br />
svårt eller till <strong>och</strong> med omöjligt att klara denna rekrytering.<br />
Om uppdraget som studieorganisatör genomgår en genomgripande<br />
förändring kan vi skapa underlag för att uppdraget kan<br />
bli på heltid. Därigenom kan vi förhoppningsvis kraftigt reducera<br />
omsättningen på detta uppdrag. För att nå dithän anser vi<br />
att det är nödvändigt att uppdraget som studieorganisatör blir<br />
regionalt. I begreppet regional studieorganisatör lägger vi in att<br />
vederbörande handlägger studier för ett antal grannavdelningar.<br />
Den region som respektive studieorganisatörer verkar i behöver<br />
inte nödvändigtvis sammanfalla med de regioner som vi i dag<br />
har delat in avdelningarna i.<br />
Om vi genom ovannämnda förändringar kraftigt lyckas reducera<br />
omsättningen på studieorganisatörsuppdraget kommer det att<br />
medföra en ekonomisk besparing. Det kommer vidare att frigöra<br />
tid för övrig personal i avdelningarna <strong>och</strong> förbundet eftersom det<br />
är förenat med en hel del extra arbete att skola in nya personer i<br />
en lokalavdelnings rutiner. Den som innehar uppdraget kommer<br />
också att känna en större trygghet. Det är inte heller osannolikt att<br />
vi kommer att få betydligt bättre möjligheter att rekrytera fram-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
178<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
förallt kursledare, men vi tror även att här kan finnas en rekryteringsbas<br />
för andra uppdrag <strong>och</strong> även anställningar i förbund <strong>och</strong><br />
avdelningar. Vidare kommer vi att få en helt annan kontinuitet<br />
<strong>och</strong> effektivitet i avdelningarnas utbildningsverksamhet.<br />
Vårt förslag är att förbundsstyrelsen i samråd med avdelningsstyrelserna<br />
i respektive region utser de regionala studieorganisatörerna<br />
efter nominering från avdelningarna i regionen. Ekonomin<br />
föreslår vi löses genom avgiftsväxling. Det vill säga att förbundets<br />
andel av medlemsavgiften ökas något medan lokal- avdelningens<br />
andel av medlemsavgiften minskas i motsvarande mån.<br />
För att bibehålla en lokal förankring för studieverksamheten i<br />
respektive avdelning anser vi att studiekommittéer kan inrättas.<br />
Dessa skall enligt vår uppfattning ha ett nära samarbete med<br />
den regionala studieorganisatören <strong>och</strong> utgöra ett stöd i hans eller<br />
hennes planering av kommande studier.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att regionala studieorganisatörer inrättas <strong>och</strong> utses på lämpligt<br />
sätt <strong>och</strong><br />
att uppdra åt stadgekommittén att föreslå de eventuella ändringar<br />
i stadgarna som krävs för att studieverksamheten skall<br />
kunna organisera i motionens anda.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 36<br />
I motion <strong>Bb</strong> 36 föreslås<br />
att regionala studieorganisatörer inrättas <strong>och</strong> utses på lämpligt<br />
sätt <strong>och</strong><br />
att uppdra åt stadgekommittén att föreslå de eventuella ändringar<br />
i stadgarna som krävs för att studieverksamheten skall<br />
kunna organiseras i motionens anda.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
179<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motionens huvudsakliga innehåll behandlas under organisationsblocket<br />
(Ha), varför förbundsstyrelsen ger sitt utlåtande<br />
där i den delen.<br />
Vad gäller andra att-satsen kan inte förbundsstyrelsen bevilja<br />
denna då det är förbundsstyrelsen <strong>och</strong> inte stadgekommittén<br />
som föreslår stadgeändringar till kongressen. Däremot kan beslut<br />
av kongressen få konsekvensändringar i stadgarna efter beslut<br />
med kvalificerad majoritet.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att anse motion <strong>Bb</strong> 36 första att-satsen besvarad <strong>och</strong><br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 36 andra att-satsen<br />
Motion <strong>Bb</strong> 37<br />
Förtydligande av stadgarna gällande<br />
ledamöter/revisorer, ordinarie <strong>och</strong><br />
suppleanter.<br />
Avdelning 19<br />
På flera ställen i förbundets nuvarande stadgar nämner man bl.a.<br />
ledamöter <strong>och</strong> revisorer. I § 21 moment 4 står att samtliga revisorer<br />
ska närvara vid förbundsrådets ordinarie vårsammanträde.<br />
Nu till frågan: ska tolkningen av benämningen ledamöter <strong>och</strong><br />
revisorer (bland flera), som står i stadgarna, vara att det gäller<br />
ordinarie ledamöter <strong>och</strong> ordinarie revisorer? När det står samtliga<br />
ledamöter/revisorer ska det då läsas som samtliga ordinarie<br />
ledamöter/revisorer? När vi läser samtliga ledamöter/revisorer så<br />
leder det lätt till tolkningen samtliga = ordinarie <strong>och</strong> suppleanter<br />
<strong>och</strong> osäkerhet uppstår.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
180<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Ibland står man inför diskussionen om valbarhet, eller närvaro,<br />
eller ersättning, <strong>och</strong> skrivningen i stadgarna kan leda till viss förvirring<br />
om man inte har klart för sig vad som menas.<br />
Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att kongressen<br />
beslutar<br />
att stadgarna gås igenom <strong>och</strong> där det omnämns ledamöter <strong>och</strong> revisorer,<br />
bland andra, görs ett förtydligande om det gäller ordinarie<br />
ledamöter/ revisorer, suppleanter eller faktiskt samtliga<br />
ledamöter/revisorer, alltså ordinarie <strong>och</strong> suppleanter.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 37<br />
I motion <strong>Bb</strong> 37 föreslås<br />
att stadgarna gås igenom <strong>och</strong> där det omnämns ledamöter <strong>och</strong> revisorer,<br />
bland andra, görs ett förtydligande om det gäller ordinarie<br />
ledamöter/ revisorer, suppleanter eller faktiskt samtliga<br />
ledamöter/revisorer, alltså ordinarie <strong>och</strong> suppleanter.<br />
Motionären efterlyser att det i stadgarna tydliggörs vad gäller<br />
ledamöter, revisorer <strong>och</strong> suppleanter. Förbundsstyrelsen menar<br />
dock att det mer är en utbildnings/informationsfråga än en regleringsfråga.<br />
Vad som fordras är mer kompetens i mötesteknik<br />
<strong>och</strong> föreningsrättsliga principer. Att använda stadgarna som informationsmaterial<br />
skulle innebära ett omfattande verk. I fråga<br />
vad gäller delaktighet för exempelvis suppleanter bör detta regleras<br />
i val- <strong>och</strong> arbetsordning för respektive instans.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 37<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
181<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 38<br />
Sammansättning av avtalsdelegation<br />
Avdelning 14<br />
Sedan förra kongressen har hela upplägget kring avtalsdelegationerna<br />
förändrats. Inför förra avtalsförhandlingarna nominerade<br />
avdelningarna <strong>och</strong> därefter utsågs delegaterna av förbundsstyrelsen.<br />
Det är viktigt att delegationens sammansättning är balanserad<br />
<strong>och</strong> representerar såväl geografisk spridning som de övriga<br />
omständigheter vilka gör delegationens samman- sättning representativ<br />
som helhet.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att uppdra åt stadgekommittén att finna en formulering vilken<br />
bidrar till att delegationernas sammansättning blir i motionens<br />
anda.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 38<br />
I motion <strong>Bb</strong> 38 föreslås<br />
att uppdra åt stadgekommittén att finna en formulering vilken<br />
bidrar till att delegationernas sammansättning blir i motionens<br />
anda.<br />
Förbundsstyrelsen vill inledningsvis upplysa om att stadgekommittén<br />
är förbundsstyrelsens beredningsorgan inför kongressen<br />
<strong>och</strong> slutför sitt uppdrag innan kongressen. Idag är det förbundsstyrelsen<br />
som vid behov utser förhandlingsdelegation. Det föreligger<br />
ett förslag om en revidering av stadgarnas § 12 som tydliggör<br />
ansvarsfördelningen vid avtalsrörelse. Förbundsstyrelsen har ingen<br />
annan uppfattning än motionären vad gäller sammansättning.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
182<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 38<br />
Motion <strong>Bb</strong> 39<br />
införande av uppförandekoden i stadgarna<br />
Avdelning 3<br />
Som förtroendevald är man alltid en representant för <strong>Transportarbetareförbundet</strong>.<br />
Därför är det av vikt att uppförandekoden görs mer lättillgänglig.<br />
Sedan är det också av vikt att uppförandekoden ges mer<br />
tyngd <strong>och</strong> betydelse. Detta uppnås genom att den ges stadgestatus.<br />
Genom detta kan inte koden ändras lättvindigt utan därtill<br />
krävs kongressbeslut.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s uppförandekod införs<br />
i sin helhet under en egen paragraf i stadgarna.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 39<br />
I motion <strong>Bb</strong> 39 föreslås<br />
att <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s uppförandekod införs<br />
i sin helhet under en egen paragraf i stadgarna.<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s uppförandekod är ett viktigt<br />
dokument som ständigt måste vara levande <strong>och</strong> uppdateras.<br />
Därför ser förbundsstyrelsen att ett sådant dokument ska finnas<br />
i val- <strong>och</strong> arbetsordning för respektive nivå i organisationen.<br />
Denna ska fastställas årligen vid årsmöte eller liknande. Att fast-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
183<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
ställa en uppförandekod i sin helhet under en egen paragraf i<br />
stadgarna ser vi som olämpligt då dessa i sådant fall skulle gälla i<br />
fem år utan revidering.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 39<br />
Motion <strong>Bb</strong> 40<br />
tillägg till § 23 Mom 2. i <strong>Svenska</strong><br />
transportarbetareförbundets Stadgar<br />
Avdelning 4<br />
Vid genomläsning av stadgeboken §23 Mom.2 saknar vi bland<br />
avdelningens uppgifter följande att-sats:<br />
att utse försäkringsrådgivare för en period om tre år.<br />
Förslagsvis kommer denna avdelningsuppgift strax efter att utse<br />
skyddsombud/huvudskyddsombud för en period om tre år.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att lägga till följande i paragrafen § 23 Mom 2. om avdelningens<br />
uppgifter:<br />
att utse försäkringsrådgivare för en period om tre år.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
184<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 40<br />
I motion <strong>Bb</strong> 40 föreslås<br />
att lägga till följande i paragrafen § 23 Mom 2. om avdelningens<br />
uppgifter:<br />
att utse försäkringsrådgivare för en period om tre år.<br />
Uppdraget som försäkringsrådgivare är ett för organisationen<br />
viktigt arbete som utvecklats sedan lång tid i samarbete med<br />
LO-distrikten. Finansiering samt utbildning sker i samverkan<br />
med LO-distrikten eller LO:s lokala organisation. Det är också<br />
viktigt att försäkringsrådgivarna utses som fackliga förtroendemän.<br />
Förbundsstyrelsen anser dock att motionärens krav är tillgodosett<br />
då det i stadgarna redan idag finns reglerat i att-satsen som<br />
lyder: ansvar för samarbetet med LO:s regionala <strong>och</strong> lokala organisation<br />
inom verksamhetsområdet. Det är också viktigt att<br />
avdelningen i sin val- <strong>och</strong> arbetsordning reglerar uppdraget vad<br />
gäller mandatperiod, utseende m.m.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 40<br />
Motion <strong>Bb</strong> 41<br />
§ 23 i stadgarna<br />
Avdelning 88<br />
Politiskt arbete blir allt viktigare för att ändra levnadsvillkoren<br />
för våra medlemmar.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
185<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår<br />
att kongressen fattar beslut om att lägga till följande i stadgarnas<br />
§ 23. Avdelningen skall aktivt bedriva facklig-politiskt arbete.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 41<br />
I motion <strong>Bb</strong> 41 föreslås<br />
att kongressen fattar beslut om att lägga till följande i stadgarnas<br />
§ 23. Avdelningen skall aktivt bedriva fackligt-politiskt<br />
arbete.<br />
Förbundsstyrelsen vill hänvisa till förbundets portalparagraf, §<br />
2, där det framgår att vi på alla nivåer ska arbeta för en samhällsutveckling<br />
på grundval av politisk, social <strong>och</strong> ekonomisk<br />
demokrati. Förbundsstyrelsen föreslår också en ny skrivning<br />
som innebär att vi också ska verka för allas lika värde. Detta<br />
ska också implementeras i avdelningens arbetsuppgifter, varför<br />
en ytterligare stadgereglering blir överflödig. Förbundsstyrelsen<br />
utgår från att man på alla nivåer aktivt bedriver den verksamhet<br />
vi enats om.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 41<br />
Motion <strong>Bb</strong> 42<br />
utträde lo lokalt <strong>och</strong> regionalt<br />
Avdelning 14<br />
LO kongressen har ändrat stadgarna avseende lokal <strong>och</strong> regional<br />
verksamhet. Avdelningarna, som omfattas av respektive nivå,<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
186<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
bestämmer över verksamheten samt har rättigheter <strong>och</strong> skyldigheter.<br />
Skyldigheterna är i första hand ekonomiska. Det innebär<br />
att LO på regional nivå kan besluta om ekonomiska åtaganden,<br />
vilka sedan förbundsavdelningarna får finansiera. En enskild<br />
förbundsavdelning i Transport eller annat litet förbund har i<br />
praktiken liten eller ingen möjlighet att påverka beslut av denna<br />
karaktär i de fall då Kommunal <strong>och</strong> IF Metall är överens.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att avdelningarna skall ha möjlighet att utträda ur LO på lokal<br />
<strong>och</strong> regional nivå<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 42<br />
I motion <strong>Bb</strong> 42 föreslås<br />
att avdelningarna skall ha möjlighet att utträda ur LO på lokal<br />
<strong>och</strong> regional nivå<br />
Förbundsstyrelsen vill klargöra att frågan är av konstitutionell<br />
art <strong>och</strong> regleras i LO:s stadgar. Detta innebär att så länge förbundet<br />
är medlem i LO har vi att deltaga i LO:s regionala <strong>och</strong><br />
lokala organisation inom verksamhetsområdet. Våra stadgar reglerar<br />
detta i § 23 mom. 2. Något utträde ur LO är för dagen inte<br />
aktuellt.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 42<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
187<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 43<br />
reprensentantskapsledamöter<br />
Avdelning 20<br />
Många avdelningar har svårt att tillsätta samtliga ledamöter i<br />
representantskapet med dagens delningstal 1/50. För att säkerhetsställa<br />
att beslut skall kunna tas i enlighet med dagens stadgar<br />
vid sakfrågor där mer än hälften av representantskapets samtliga<br />
ledamöter krävs, bör delningstalet för samtliga avdelningar ändras<br />
till 1/75.<br />
Vi föreslår<br />
att delningstal för representantskapet i samtliga avdelningar<br />
fastställs till 1/75<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 43<br />
I motion <strong>Bb</strong> 43 föreslås<br />
att delningstal för representantskapet i samtliga avdelningar<br />
fastställs till 1/75<br />
I motionen föreslås att delningstalet ändras från 1 på 50 till 1<br />
på 75. Förbundsstyrelsen menar att nuvarande antal är avvägt<br />
till att tillgodose representativiteten i det uppdrag representantskapsledamoten<br />
erhåller. Det skall i sammanhanget informeras<br />
om att förbundsstyrelsen sett problematiken som motionären tar<br />
upp på ett pragmatiskt sätt. Under åren har undantag från huvudregeln<br />
gjorts i ett flertal fall <strong>och</strong> med olika bevekelsegrunder.<br />
Vid alla tillfällen har undantagen tidsbegränsats <strong>och</strong> utvärderats.<br />
I <strong>och</strong> med att denna praxis utarbetats finner förbundsstyrelsen<br />
inga rationella skäl att ändra delningstalet.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
188<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 43<br />
Motion <strong>Bb</strong> 45<br />
Stadgeändring § 23 moment 4<br />
Avdelning 26<br />
Avdelning 28 upplever att det kan vara väldigt svårt att rekrytera<br />
medlemmar som representantskapsledamot. Kanske främst pga<br />
det stora geografiska upptagningsområdet vi har. Många drar sig<br />
för att köra upp till 40 mil enkel resa för att kunna delta på ett<br />
möte.<br />
Detta innebär att vi nästan aldrig kan vara riktigt beslutsmässiga<br />
när det gäller sakfrågor, om det måste vara mer än hälften av alla<br />
möjligt valda som är eniga då vi oftast inte kan fylla alla platser.<br />
I Transports stadgar från 2008 står det i § 23 mom. 4 näst sista<br />
stycket: För representantskaps besluts giltighet i sakfråga erfordras<br />
att mer än hälften av representantskapets samtliga ledamöter<br />
är om beslutet ense. Detta stycke har tolkats på olika sätt<br />
under åren.<br />
Därför föreslår vi att kongressen beslutar att:<br />
- ordet samtliga stryks i stadgarna<br />
- ordet valda sätts in i stället i stadgarna<br />
Lydelsen skulle bli:<br />
För representantskaps besluts giltighet i sakfråga erfordras att<br />
mer än hälften av representantskapets valda ledamöter är om<br />
beslutet ense.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
189<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Detta innebär att om någon sektion inte kan välja fullt antal<br />
ledamöter enligt stadgarna,<br />
räknar man bara dom som är valda, inte det maximala antal det<br />
kan vara enligt stadgarna.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ordet samtliga stryks i stadgarna <strong>och</strong><br />
att ordet valda sätts in i stället i stadgarna.<br />
Motion <strong>Bb</strong> 48<br />
Stadgeändring §23 moment 4<br />
Avdelning 28<br />
Avdelnings 28 upplever att det kan vara väldigt svårt att rekrytera<br />
medlemmar som representantskapsledamöter.<br />
Kanske främst p.g.a. det stora geografiska upptagningsområde<br />
vi har.<br />
Många drar sig för att köra upp till 40 mil enkel resa för att<br />
kunna delta på ett möte.<br />
Detta innebär att vi nästan aldrig kan vara riktigt beslutsmässiga<br />
när det gäller sakfrågor om det måste vara mer än hälften av alla<br />
möjligt valda som är eniga då vi oftast inte kan fylla alla platser.<br />
I Transports stadgar från 2008 står det i § 23 mom 4 näst sista<br />
stycket:<br />
För representantskaps besluts giltighet i sakfråga erfordras att<br />
mer än hälften av representantskapets samtliga ledamöter är om<br />
beslutet ense.<br />
Detta stycke har tolkats på olika sätt under åren.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
190<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ordet samtliga stryks i stadgarna <strong>och</strong><br />
att ordet valda sätts in i stället i stadgarna<br />
Lydelsen skulle bli:<br />
För representantskaps besluts giltighet i sakfråga erfordras att<br />
mer än hälften av representantskapets valda ledamöter är om<br />
beslutet ense.<br />
Detta innebär att om någon sektion inte kan välja fullt antal ledamöter<br />
enligt stadgarna, räknar man bara dom som är valda,<br />
inte det maximala antalet det kan vara enligt stadgarna.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 45<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 48<br />
I motion <strong>Bb</strong> 45 föreslås<br />
att ordet samtliga stryks i stadgarna <strong>och</strong><br />
att ordet valda sätts in i stället i stadgarna.<br />
I motion <strong>Bb</strong> 48 föreslås<br />
att ordet samtliga stryks i stadgarna <strong>och</strong><br />
att ordet valda sätts in i stället i stadgarna<br />
Lydelsen skulle bli:<br />
För representantskaps besluts giltighet i sakfråga erfordras att<br />
mer än hälften av representantskapets valda ledamöter är om<br />
beslutet ense.<br />
Detta innebär att om någon sektion inte kan välja fullt antal ledamöter<br />
enligt stadgarna, räknar man bara dom som är valda,<br />
inte det maximala antalet det kan vara enligt stadgarna.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
191<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> har sedan flera decennier<br />
tillbaka valt att införa representativ demokrati i flera instanser<br />
inom organisationen. Avdelningens representantskap är ett exempel<br />
på detta. Det är därför av största vikt att respekten för<br />
detta upprätthålls. Att man inte lyckas utse samtliga platser i<br />
representantskapet kan inte skyllas på stadgarna utan måste lösas<br />
på annat sätt. Någon tanke på att ändra kravet på absolut majoritet<br />
finns inte hos förbundsstyrelsen.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 45 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 48<br />
Motion <strong>Bb</strong> 46<br />
§ 23 mom. 4 representantskapet<br />
Avdelning 25<br />
Transports stadgar är det som skall vägleda <strong>och</strong> styra verksamheten<br />
centralt <strong>och</strong> lokalt. I stadgarnas 23 § 4 mom. står att läsa hur<br />
verksamheten i avdelningarnas representantskap skall utformas.<br />
I stadgarna 23 § 4 mom. står att läsa representantskapets ledamöter<br />
väljs av sektionernas årsmöte för ett år i sänder.<br />
Vidare kallelse till årssammanträde skall uttryckligen uppta val<br />
av avdelningsordförande, revisorer <strong>och</strong> suppleanter för dessa<br />
samt fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.<br />
Representantskapets årssammanträde skall behandla styrelsens<br />
<strong>och</strong> revisorernas berättelse för föregående år <strong>och</strong> fråga om ansvarsfrihet<br />
för styrelsen.<br />
Det har framkommit att stadgarna skall tolkas så att vid representantskapets<br />
årssammanträde skall det avgående representant-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
192<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
skapet besluta om styrelsens <strong>och</strong> revisorernas berättelse för föregående<br />
år <strong>och</strong> frågan om ansvarsfrihet. Där skall sammanträdet<br />
ajourneras för att det avgående representantskapet skall lämna lokalen<br />
<strong>och</strong> det nyvalda skall komma in. Sammanträdet återupptas<br />
<strong>och</strong> det nyvalda representantskapet skall slutföra sammanträdet<br />
med bland annat de val som finns på dagordningen på årssammanträdet.<br />
Inte någonstans i förbundets stadgar går det att utläsa<br />
denna uppfattning <strong>och</strong> det är enligt mig ett konstigt sätt att tolka<br />
stadgarna, man påstår något som inte finns skrivet. Är det så man<br />
skall tolka stadgarna så skall man kalla in både det avgående <strong>och</strong><br />
det nyvalda representantskapet till årssammanträdet.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att man i stadgarna kan utläsa att det avgående representantskapet<br />
genomför årsmötet där man behandlar styrelsens<br />
<strong>och</strong> revisorernas berättelse för föregående år <strong>och</strong> frågan om<br />
ansvarsfrihet samt genomför de på dagordningen upptagna<br />
valen.<br />
Motion <strong>Bb</strong> 47<br />
§ 23 mom. 4 representantskapet<br />
Avdelning 25<br />
Transports stadgar är det som skall vägleda <strong>och</strong> styra verksamheten<br />
centralt <strong>och</strong> lokalt. I stadgarnas 23 § 4 mom. står att läsa hur<br />
verksamheten i avdelningarnas representantskap skall utformas.<br />
I stadgarna 23 § 4 mom. står att läsa representantskapets ledamöter<br />
väljs av sektionernas årsmöte för ett år i sänder.<br />
Vidare kallelse till årssammanträde skall uttryckligen uppta val<br />
av avdelningsordförande, revisorer <strong>och</strong> suppleanter för dessa<br />
samt fråga om ansvarsfrihet.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
193<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Representantskapets årssammanträde skall behandla styrelsens<br />
<strong>och</strong> revisorernas berättelse för föregående år <strong>och</strong> fråga om ansvarsfrihet<br />
för styrelsen.<br />
Det har framkommit att stadgarna skall tolkas så att vid representantskapets<br />
årssammanträde skall det avgående representantskapet<br />
besluta om styrelsens <strong>och</strong> revisorernas berättelse för föregående<br />
år <strong>och</strong> frågan om ansvarsfrihet. Där skall sammanträdet<br />
ajourneras för att det avgående representantskapet skall lämna lokalen<br />
<strong>och</strong> det nyvalda skall komma in. Sammanträdet återupptas<br />
<strong>och</strong> det nyvalda representantskapet skall slutföra sammanträdet<br />
med bland annat de val som finns på dagordningen på årssammanträdet.<br />
Inte någonstans i förbundets stadgar går det att utläsa<br />
denna uppfattning <strong>och</strong> det är enligt mig ett konstigt sätt att tolka<br />
stadgarna, man påstår något som inte finns skrivet. Är det så man<br />
skall tolka stadgarna så skall man kalla in både det avgående <strong>och</strong><br />
det nyvalda representantskapet till årssammanträdet.<br />
Vi föreslår att Transport får i uppdrag<br />
att stadgekommittén ges i uppdrag att klargöra hur stadgarnas<br />
§ 23 mom. 4 skall tolkas när det gäller representantskapets<br />
årssammanträde <strong>och</strong><br />
att det i stadgarna klart går att läsa om två representantskap skall<br />
kallas till representantskapets årssammanträde.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 46<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 47<br />
I motion <strong>Bb</strong> 46 föreslås<br />
att man i stadgarna kan utläsa att det avgående representantskapet<br />
genomför årsmötet där man behandlar styrelsens <strong>och</strong> revisorernas<br />
berättelse för föregående år <strong>och</strong> frågan om ansvarsfrihet<br />
samt genomför de på dagordningen upptagna valen.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
194<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
I motion <strong>Bb</strong> 47 föreslås<br />
att stadgekommittén ges i uppdrag att klargöra hur stadgarnas<br />
§ 23 mom. 4 skall tolkas när det gäller representantskapets<br />
årssammanträde <strong>och</strong><br />
att det i stadgarna klart går att läsa om två representantskap skall<br />
kallas till representantskapets årssammanträde.<br />
<strong>Motioner</strong>na tar upp en fråga som ibland kan upplevas som något<br />
förvirrande.<br />
Vid den tiden representantskap infördes <strong>och</strong> stadgereglerades<br />
togs inte hänsyn till hur enskilda ledamöter skulle definieras,<br />
vilket i <strong>och</strong> för sig är rätt. Representantskapet ersätter stormötets<br />
kompetens <strong>och</strong> skall ses som samtliga medlemmars röst inom<br />
den sektion man representerar. Det är därför av största vikt att<br />
avdelningen i sin val- <strong>och</strong> arbetsordning tydligt klargör mandatperioden<br />
för respektive representantskapsledamot. Det finns<br />
som sagt inga hinder att till exempel anse mandatperioden vara<br />
fr.o.m. årsskiftet eller fr.o.m. sektionens årsmöte eller fr.o.m. representantskapets<br />
årsmöte eller t.o.m., fr.o.m. efter ansvarsfrihet<br />
beslutats <strong>och</strong> valen ska genomföras.<br />
Representantskapsledamöterna ska ju inte anses som individer<br />
som kan ställas till ansvar utan kan utbytas när som helst under<br />
mandattiden som är ett år. Återigen är det respektive avdelning<br />
som har att besluta i denna fråga.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 46 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 47<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
195<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 49<br />
Val av studieorganisatör<br />
Avdelning 14<br />
Vi har under senare år tvingats konstatera att mellan 15 <strong>och</strong> 19<br />
stycken av totalt 30 studieorganisatörer i avdelningarna byts ut<br />
varje år. Orsakerna till detta är säkerligen flera. Det är bland annat<br />
ett förtroendeuppdrag, som inte är på heltid. Det kan leda<br />
till svårigheter att kombinera uppdraget med fortsatt arbete på<br />
arbetsplatsen.<br />
Att ständigt byta ut studieorganisatörer är förödande för studieverksamheten.<br />
Det blir ingen kontinuitet i studieverksamheten<br />
i sig, eftersom en ny studieorganisatör behöver tid på sig att<br />
komma in i uppdraget <strong>och</strong> i avdelningens verksamhet. Vidare<br />
belastar det anställda på avdelningen att gång på gång lära upp<br />
en ny studieorganisatör, vilket stjäl tid från andra viktiga verksamheter<br />
som förhandlingar, organisering <strong>och</strong> så vidare.<br />
Byte av studieorganisatör innebär också att kontakter med ABF,<br />
andra förbundsavdelningar, andra avdelningar i vårt förbund<br />
<strong>och</strong> andra aktörer måste arbetas upp på nytt.<br />
Den bild som framträder är att en av våra viktigaste verksamheter<br />
för att bygga för framtiden haltar allvarligt.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att i stadgarna regler införs, vilka innebär att en enig avdelningsstyrelse<br />
kan omvälja sittande studieorganisatör, medan nyval<br />
alltid skall ske i avdelningens representantskap. Inspiration<br />
kan härvid med fördel hämtas från stadgarnas skrivning rörande<br />
val av RSO i 23 § 4 mom <strong>och</strong><br />
att bortse från denna motion, om vår motion rörande regional<br />
studieorganisatör bifalles.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
196<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 50<br />
Stadgeändring i § 23 Mom.4<br />
Studieorganisatör<br />
Avdelning 3<br />
Det enda som idag regleras i våra stadgar gällande studieorganisatör<br />
är följande skrivning:<br />
Studieorganisatör väljs på en mandattid om två år.<br />
Studieorganisatör har att arbeta med av avdelningsstyrelsen fastställd<br />
studie- <strong>och</strong> informationsverksamhet bland medlemmarna.<br />
Eftersom en väl fungerande studieverksamhet i förbundet är<br />
oerhört viktig bör förbundets stadgar vara mer detaljerade angående<br />
studieorganisatör.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att stadgarna ändras vad gäller studieorganisatör till följande<br />
skrivning:<br />
Studieorganisatör nomineras på sektionernas årsmöten <strong>och</strong><br />
valet sker på representantskapets årssammanträde. Mandattiden<br />
är två år.<br />
Studieorganisatören skall vara adjungerad i avdelningsstyrelsen.<br />
Studieorganisatören skall arbeta med av avdelningsstyrelsen<br />
fastställd studie- <strong>och</strong> informationsverksamhet bland medlemmar.<br />
Särskild vikt skall läggas på att få medlemmar att<br />
gå Startpunkten, <strong>och</strong> att få förtroendevalda att gå de kurser<br />
som behövs för deras uppdrag.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
197<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 49<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 50<br />
I motion <strong>Bb</strong> 49 föreslås<br />
att i stadgarnas regler införs, vilka innebär att en enig avdelningsstyrelse<br />
kan omvälja sittande studieorganisatör, medan<br />
nyval alltid skall ske i avdelningens representantskap. Inspiration<br />
kan härvid med fördel hämtas från stadgarnas skrivning<br />
rörande val av RSO i 23 § 4 mom <strong>och</strong><br />
att bortse från denna motion, om vår motion rörande regional<br />
studieorganisatör bifalles.<br />
I motion <strong>Bb</strong> 50 föreslås<br />
att stadgarna ändras vad gäller studieorganisatör till följande<br />
skrivning:<br />
Studieorganisatör nomineras på sektionernas årsmöten <strong>och</strong><br />
valet sker på representantskapets årssammanträde. Mandattiden<br />
är två år.<br />
Studieorganisatören skall vara adjungerad i avdelningsstyrelsen.<br />
Studieorganisatören skall arbeta med av avdelningsstyrelsen<br />
fastställd studie- <strong>och</strong> informationsverksamhet bland medlemmar.<br />
Särskild vikt skall läggas på att få medlemmar att<br />
gå Startpunkten, <strong>och</strong> att få förtroendevalda att gå de kurser<br />
som behövs för deras uppdrag.<br />
Båda motionerna tar upp fråga kring studieorganisatörens val<br />
<strong>och</strong> uppgift. Förbundsstyrelsen har inte för avsikt att införa några<br />
speciella valordningar i stadgarna för studieorganisatör. Inte<br />
heller i stadgarna återinföra några adjungeringsuppdrag. Förbundsstyrelsen<br />
menar att det ska ankomma på avdelning att stå<br />
fria att i sin val- <strong>och</strong> arbetsordning besluta om detta.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
198<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsen anser att nuvarande stadgereglering är tillräcklig<br />
för att säkerställa att studieorganisatör väljs. Att i detalj<br />
reglera uppdraget i stadgarna är för närvarande inte önskvärt.<br />
Det är i stället förbundsstyrelsens uppgift att tillse att förutsättningar<br />
ges så att avdelningarna kan bedriva studie- <strong>och</strong> informationsverksamhet<br />
efter den situation som råder i resp. avdelning.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 49 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 50<br />
Motion <strong>Bb</strong> 51<br />
Val av vice kassör i avdelning<br />
Avdelning 5<br />
I avdelningar med mer än en ombudsman kan en kassörs plötsliga<br />
avgång eller frånfälle ställa till en del problem som kunnat<br />
undvikas genom att man tidigare utsett en vice kassör.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att det i stadgarnas § 23 mom 4 förs in Avdelning med mer än<br />
en lokalfunktionär kan välja en vice kassör att träda in vid<br />
ordinarie kassörs avgång eller frånfälle .<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 51<br />
I motion<strong>Bb</strong> 51 föreslås<br />
att det i stadgarnas § 23 mom 4 förs in Avdelning med mer än<br />
en lokalfunktionär kan välja en vice kassör att träda in vid<br />
ordinarie kassörs avgång eller frånfälle .<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
199<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Uppdraget som kassör i avdelningen är ett av förbundsstyrelsen<br />
delegerat uppdrag som är helt kopplat till den person som har<br />
denna ställningsfullmakt. Det är därför en onödig omgång att<br />
i stadgarna reglera frågan. Vid en kassörs plötsliga avgång eller<br />
frånfälle kan förbundsstyrelsen omedelbart tillförordna en ny<br />
kassör.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 51<br />
Motion <strong>Bb</strong> 54<br />
Stadgeändring i § 23 mom.5 Styrelse<br />
Avdelning 3<br />
Bakgrund<br />
Avsnittet i stadgarna under § 23 mom.5 Styrelse, Val av styrelse<br />
är oklart <strong>och</strong> innehåller en direkt felaktighet. I våra nuvarande<br />
stadgar står följande:<br />
Val av ordförande, sekreterare <strong>och</strong> övrig styrelse samt personliga<br />
suppleanter för dessa företas på representantskapets årssammanträde.<br />
Nomineringar sker på ordinarie sektionsmöte. Av denna<br />
nominering är årssammanträdet bundet. Ordförande väljs särskilt.<br />
I övrigt fördelar styrelsen inom sig de olika funktionerna.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att avsnittet under § 23 mom. 5 Styrelse, Val av styrelse skrivs<br />
om enligt följande:<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
200<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Val av ordförande, sekreterare <strong>och</strong> övrig styrelse samt personliga<br />
suppleanter för dessa sker på representantskapets årssammanträde.<br />
Ordförande <strong>och</strong> sekreterare väljs särskilt. I övrigt fördelar<br />
styrelsen inom sig de olika funktionerna. Nominering sker på<br />
sektionernas årsmöte. Av denna nominering är representantskapets<br />
årsmöte bundet.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 54<br />
I motion <strong>Bb</strong> 54 föreslås<br />
att avsnittet under § 23 mom. 5 Styrelse, Val av styrelse skrivs<br />
om enligt följande:<br />
Val av ordförande, sekreterare <strong>och</strong> övrig styrelse samt personliga<br />
suppleanter för dessa sker på representantskapets årssammanträde.<br />
Ordförande <strong>och</strong> sekreterare väljs särskilt. I övrigt fördelar<br />
styrelsen inom sig de olika funktionerna. Nominering sker på<br />
sektionernas årsmöte. Av denna nominering är representantskapets<br />
årsmöte bundet.<br />
Motionären tar upp en lapsus som uppstått i nuvarande stadgar<br />
<strong>och</strong> skapat oklarhet. Förbundsstyrelsen delar i sin helhet motionärens<br />
förslag.<br />
I förslag till nya stadgar är motionären tillgodosedd avseende<br />
sekreterarens valprocedur, däremot kan inte förbundsstyrelsen<br />
dela motionärens yrkande att nominering endast kan ske på sektionens<br />
årsmöte. Det kan finnas behov av t.ex. fyllnadsval, därför<br />
föreslår förbundsstyrelsen att nuvarande skrivning i denna<br />
del kvarstår.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 54<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
201<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 55<br />
lokalt valberedningsarbete<br />
Avdelning 29<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong> är enligt sina stadgar både<br />
ett demokratiskt <strong>och</strong> jämställt förbund. För att följa de demokratiska<br />
stöttepelarna skall villkoren för män <strong>och</strong> kvinnor vid<br />
nominering <strong>och</strong> påföljande val vara likvärdiga.<br />
En demokratisk självklarhet är därför att valberedningen för<br />
respektive lokalavdelning redovisar vilken ekonomisk ersättning<br />
<strong>och</strong> vilka eventuella förmåner som ingår i de olika poster/uppdrag<br />
som är ute för nominering inom respektive avdelning.<br />
Motionären vill därför att kongressen skall besluta:<br />
att vid nomineringar skall samma regler <strong>och</strong> villkor gälla för de<br />
medlemmar som är valbara enligt <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s<br />
stadgar<br />
att ekonomiska ersättningar <strong>och</strong> eventuella förmåner i de poster/uppdrag<br />
som skall väljas redovisas senast i samband med<br />
nominering inför posten/uppdraget <strong>och</strong><br />
att inkomna nomineringar skall vidarebefordras till avdelningens<br />
valberedning <strong>och</strong>/eller till valberedningen för andra organisationer<br />
där nomineringsrätt för lokalavdelning föreligger.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
202<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 55<br />
I motion <strong>Bb</strong> 55 föreslås<br />
att vid nomineringar skall samma regler <strong>och</strong> villkor gälla för de<br />
medlemmar som är valbara enligt <strong>Svenska</strong> <strong>Transportarbetareförbundet</strong>s<br />
stadgar<br />
att ekonomiska ersättningar <strong>och</strong> eventuella förmåner i de poster/uppdrag<br />
som skall väljas redovisas senast i samband med<br />
nominering inför posten/uppdraget <strong>och</strong><br />
att inkomna nomineringar skall vidarebefordras till avdelningens<br />
valberedning <strong>och</strong>/eller till valberedningen för andra organisationer<br />
där nomineringsrätt för lokalavdelning föreligger.<br />
Förbundsstyrelsen anser att en valberedning, utifrån val- <strong>och</strong> arbetsordningen,<br />
skall kunna känna sig fri att i sitt arbete utföra<br />
sitt uppdrag med utgångspunkt från de krav som ställs. Några<br />
ytterligare regleringar i stadgarna behövs inte.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 55<br />
Motion <strong>Bb</strong> 56<br />
Stadgarnas § 23 - inrapportering av<br />
verksamhet <strong>och</strong> ekonomi<br />
Avdelning 19<br />
I Transports nuvarande stadgar står att före utgången av mars<br />
månad ska avdelningsstyrelsen till förbundsstyrelsen insända av<br />
revisorerna bestyrkt redogörelse över avdelningens ekonomiska<br />
ställning samt dess inkomster <strong>och</strong> utgifter under föregående år .<br />
Det står också att årssammanträde äger rum senast den 15 april .<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
203<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Hur hänger detta ihop? Enligt vår mening är det, enligt stadgarna,<br />
representantskapets årssammanträde som äger frågan<br />
att godkänna avdelningens verksamhetsberättelse, ekonomiska<br />
berättelse <strong>och</strong> revisionsberättelse. Det står i stadgarna att avdelningsstyrelsen<br />
vid årssammanträde ska avlämna, av samtliga<br />
ledamöter, underskriven berättelse över avdelningens verksamhet<br />
under föregående år <strong>och</strong> att den ska uppta in- <strong>och</strong> utgående<br />
balansräkning, liksom resultaträkning. Hur ska man kunna rapportera<br />
in ovanstående till förbundsstyrelsen om inte representantskapet<br />
först tagit beslut i frågan? Det blir litet bakvänt Det<br />
riktiga borde vara att man först har årsmöte, sedan rapporterar<br />
in verksamhet <strong>och</strong> ekonomi för föregående år.<br />
Med anledning av detta föreslår vi att kongressen<br />
beslutar<br />
att stadgarnas skrivning ändras till att redovisning av verksamhet<br />
<strong>och</strong> ekonomi för föregående år för avdelning rapporteras<br />
in till förbundsstyrelsen före utgången av april månad, efter<br />
att avdelningens representantskap har haft årssammanträde<br />
<strong>och</strong> beslutat i frågan.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 56<br />
I motion <strong>Bb</strong> 56 föreslås<br />
att stadgarnas skrivning ändras till att redovisning av verksamhet<br />
<strong>och</strong> ekonomi för föregående år för avdelning rapporteras<br />
in till förbundsstyrelsen före utgången av april månad, efter<br />
att avdelningens representantskap har haft årssammanträde<br />
<strong>och</strong> beslutat i frågan.<br />
Vad gäller avdelningens ekonomiska ställning <strong>och</strong> redogörelse<br />
över denna skall den inte sammanblandas med avdelningens<br />
verksamhetsberättelse. Representantskapet godkänner inte av-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
204<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
delningens ekonomiska ställning samt dess inkomster <strong>och</strong> utgifter<br />
under föregående år.<br />
Avdelningens årsmöte tar ställning till huruvida ansvarsfrihet<br />
skall beviljas eller ej. Bokslutet kan med största sannolikhet vara<br />
klart redan i februari, varför revisorerna kan ha detta till hands<br />
för granskning innan mars månads utgång. Förbundsstyrelsen<br />
föreslår vissa förändringar avseende revision samt tidigareläggning<br />
av årsmöten.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 56<br />
Motion <strong>Bb</strong> 57<br />
revision/redovisning<br />
Avdelning 28<br />
I § 23 moment 12 <strong>och</strong> 13 står det enbart om den ekonomiska<br />
revisionen, inget om den verksamhetsmässiga revisionen.<br />
Dessa två bitar hör till viss del ihop. Enligt stadgarna skall detta<br />
materiel överlämnas av styrelsen till revisorerna senast utgången av<br />
februari, varvid revisorerna har två veckor på sig att göra revision.<br />
Detta har fungerat när lekmannarevisorer har gjort hela revisionen.<br />
I dag är lekmannarevisorerna tvungna att bryta mot stadgarna för<br />
att kunna lämna verksamhetsrevisionen till yrkesrevisorerna senast<br />
den 1 februari. Då har oftast inte styrelsen hunnit göra verksamhetsberättelsen<br />
med slutord som styrelsen kunnat skriva på.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
205<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att bokslutet är styrelsen tillhanda senast 31 januari<br />
att underskriven verksamhetsberättelse med bokslut överlämnas<br />
till lekmanna- <strong>och</strong> yrkesrevisorer senast den 20 februari <strong>och</strong><br />
att revisorerna lämnar revisionsberättelse senast den 10 mars.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 57<br />
I motion <strong>Bb</strong> 57 föreslås<br />
att bokslutet är styrelsen tillhanda senast 31 januari<br />
att underskriven verksamhetsberättelse med bokslut överlämnas<br />
till lekmanna- <strong>och</strong> yrkesrevisorer senast den 20 februari <strong>och</strong><br />
att revisorerna lämnar revisionsberättelse senast den 10 mars.<br />
Förbundsstyrelsen har föreslagit nya rutiner <strong>och</strong> tidsramar i sitt<br />
förslag till stadgeändringar, varför vi hänvisar till dessa förslag.<br />
Motionärens förslag till datum är inte desamma som förbundsstyrelsens.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 57<br />
Motion <strong>Bb</strong> 59<br />
Förtroendevalda revisorer<br />
Avdelning 17<br />
Idag har många avdelningar valt att anlita förbundets gemensamma<br />
redovisningsenhet för att bokföra åt avdelningen <strong>och</strong><br />
många avdelningar har valt att ha en auktoriserad revisor som<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
206<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
granskar det ekonomiska. Detta gör att de förtroendevalda revisorerna<br />
endast skall granska verksamhet (protokoll).<br />
Som stadgarna säger i dag skall det ske en revision varje tertial<br />
även för de förtroendevalda revisorerna. Eftersom den ekonomiska<br />
biten är bortplockad från dessa finns det väldigt lite att<br />
granska på fyra (4) månader<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att ändra stadgarna så att det blir halvårsgranskning för avdelningar<br />
som anlitar förbundets gemensamma redovisningsenhet<br />
<strong>och</strong> har auktoriserad revisor.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 59<br />
I motion <strong>Bb</strong> 59 föreslås<br />
att ändra stadgarna så att det blir halvårsgranskning för avdelningar<br />
som anlitar förbundets gemensamma redovisningsenhet<br />
<strong>och</strong> har auktoriserad revisor.<br />
Förbundsstyrelsen har i sitt förslag till stadgeändring föreslagit<br />
att revision ska ske halvårsvis. Detta förslag gäller samtliga. Motionären<br />
har yrkat förbehåll att detta endast ska gälla vissa.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 59<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
207<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Motion <strong>Bb</strong> 60<br />
Yrkesrevisor i alla avdelningar<br />
Avdelning 14<br />
Flertalet avdelningar har i dag valt att ha en yrkesrevisor <strong>och</strong> två<br />
lekmannarevisorer i stället för tre lekmannarevisorer. Vi anser<br />
att avdelningarna bör vara ålagda att ha en yrkesrevisor utöver<br />
lekmannarevisorerna. Det är en trygghet för avdelningsstyrelse<br />
<strong>och</strong> kassör att ekonomin revideras av en yrkesrevisor. Troligen<br />
ökar det också chansen att vi snabbare upptäcker eventuella oegentligheter<br />
begångna av personer i förtroendeställning i organisationen<br />
oberoende av om dessa är valda eller anställda. Att där<br />
finns ett sådant behov är ställt utom alla tvivel genom tidigare<br />
inträffade incidenter.<br />
Samtidigt kan en yrkesrevisor utgöra ett stöd <strong>och</strong> bollplank för<br />
lekmanna- revisorerna i deras fullgörande av sitt uppdrag. Vidare<br />
öppnar det möjlighet för lekmannarevisorerna att i högre<br />
grad granska avdelningens övriga verksamhet utöver ekonomin.<br />
Även detta ankommer ju på revisorerna att granska.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att en av de tre revisorer som avdelningarna skall välja skall vara<br />
en yrkesrevisor<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 60<br />
I motion <strong>Bb</strong> 60 föreslås<br />
att en av de tre revisorer som avdelningarna skall välja skall vara<br />
en yrkesrevisor<br />
I nuvarande stadgar ges möjligheten att välja auktoriserad revisor.<br />
I det förslag som förbundsstyrelsen lägger avseende stad-<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
208<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
geändring kan avdelning anlita yrkesrevisor. Vad gäller ideella<br />
föreningar finns inte krav på yrkesrevisorer.<br />
Förbundsstyrelsens uppfattning är att avdelningen själv må avgöra<br />
om behov föreligger. Förbundsstyrelsen hoppas att anslutningen<br />
till gemensam ekonomienhet skall permanentas <strong>och</strong> att<br />
behovet av externa revisorer skall minskas.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 60<br />
Motion <strong>Bb</strong> 62<br />
Ändring av valbarheten till<br />
avdelningsstyrelsen<br />
Avdelning 3<br />
I vissa avdelningar finns risk för ombudsmannavälde då styrelsen<br />
till stor del består av funktionärer avlönade av förbundet.<br />
Det hindrar också utvecklingen hos de enskilda medlemmarna<br />
att de anställda tjänstemännen sitter på styrelseuppdragen.<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att kassören är den ende funktionär som ska vara valbar till<br />
avdelningsstyrelsen. De övriga lokala funktionärerna skall<br />
dock adjungeras in i styrelsen om så önskas.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
209<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motion <strong>Bb</strong> 62<br />
I motion <strong>Bb</strong> 62 föreslås<br />
att kassören är den ende funktionär som ska vara valbar till<br />
avdelningsstyrelsen. De övriga lokala funktionärerna skall<br />
dock adjungeras in i styrelsen om så önskas.<br />
Uppdraget som kassör i avdelning utgår från en delegering av förbundsstyrelsen,<br />
således kan detta uppdrag innehas av annan. I avdelning<br />
där det finns fler funktionärer kan val mellan dessa ske.<br />
Vad gäller övriga ledamöter anser förbundsstyrelsen att inga särskilda<br />
valbarhetshinder ska föreligga, ej heller att adjungeringar<br />
ska stadgeregleras.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 62<br />
Motion <strong>Bb</strong> 63<br />
Valbarhet för pensionärer<br />
Avdelning 3<br />
I dessa tider när facket tappar medlemmar <strong>och</strong> det politiska<br />
motståndet mot facket är stort har vi svårt att besätta våra förtroendeuppdrag.<br />
Herr Vakant blir alltmer närvarande. Därför<br />
finner jag det besynnerligt att en pensionär inte är valbar till<br />
repet utan att höja sin medlemsavgift.<br />
Vi skulle snarare vara glada över att pensionärer som inte längre<br />
är yrkesverksamma fortsätter att vara aktiva. Istället bestraffar vi<br />
dessa.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
210<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
Vi föreslår att kongressen beslutar<br />
att att-satsen i § 23 mom. 8 avseende pensionärer stryks.<br />
Motion <strong>Bb</strong> 64<br />
ålderspensionärer bör kunna inneha vissa<br />
förtroendeuppdrag inom förbundet<br />
Avdelning 28<br />
Inom flera av våra yrkesområden är det inte ovanligt att man<br />
fortsätter att arbeta viss tid efter uppnådd pensionsålder. Att<br />
pensionärer med engagemang <strong>och</strong> lång arbetslivserfarenhet inte<br />
tas till vara på ett bättre sätt upplever vi som olyckligt. Då finns<br />
tid att engagera sig, men nu är man formellt utestängd från alla<br />
fackliga förtroendeuppdrag, enligt förbundets stadgar § 23 moment<br />
8 är inte pensionär valbar.<br />
Vi föreslår<br />
att denna fråga snarast utreds <strong>och</strong> att en ändring kommer till<br />
stånd.<br />
att pensionärer t.ex.kan väljas in på uppdrag i sektion <strong>och</strong> klubb<br />
<strong>och</strong><br />
att valbarhet upphör när medlem t.ex. fyllt 75 år.<br />
Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna <strong>Bb</strong> 63<br />
<strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 64<br />
I motion <strong>Bb</strong> 63<br />
att att-satsen i § 23 mom. 8 avseende pensionärer stryks.<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
211<br />
FÖrSlaG • BeSlut
StadGeFråGor. <strong>Motioner</strong>na <strong>Bb</strong> 13 – <strong>Bb</strong> 64<br />
I motion <strong>Bb</strong> 64<br />
att denna fråga snarast utreds <strong>och</strong> att en ändring kommer till<br />
stånd.<br />
att pensionärer t.ex. kan väljas in på uppdrag i sektion <strong>och</strong> klubb<br />
<strong>och</strong><br />
att valbarhet upphör när medlem t.ex. fyllt 75 år.<br />
Båda motionerna tar upp frågan kring valbarhet för pensionärer.<br />
Detta är inget nytt utan har varit föremål för behandling<br />
på flera kongresser. Förbundsstyrelsens principiella inställning<br />
är att man skall vara aktiv medlem för att inneha uppdrag i beslutande<br />
organ.<br />
Pensionärer har inte längre den koppling till arbetsmarknaden<br />
som anses nödvändig för att företräda eller representera förbundet<br />
i beslutande organ. Möjlighet ges ändock att vara aktiv som<br />
pensionär i verksamheten. I mötes-, informationsverksamhet,<br />
uppsökeri, studier m.m. finns ett stort behov av aktiva medlemmar.<br />
Förbundsstyrelsen finner inte skäl att ändra nuvarande<br />
stadgar som motionärerna föreslår.<br />
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar<br />
att avslå motion <strong>Bb</strong> 63 <strong>och</strong> <strong>Bb</strong> 64<br />
Utlåtande<br />
-FS<br />
212<br />
FÖrSlaG • BeSlut
www.transport.se
Change language